Memorial, angående statsreglering en för år 1889.
1888-05-12 · 29 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 21 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1888:67, Memorial, angående statsreglering en för år 1889.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 67.
1
N:o G7.
Ank. till Riksd. kansli den 12 maj 1888, kl. 7 e. m.
Memorial, angående statsreglering en för år 1889.
(R. A.)
Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag
blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit fasts
tåld a, hvartill så väl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och
postmedlen, bevil!ningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,
stämpelmedlen, bränvinstillverkningsskatten och hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1889 skola beräknas, får utskottet, jemlikt 39 §
riksdagsordningen, för Riksdagen framlägga resultatet af statsregleringen
jemte den utskottet åliggande utredning af riksgäldskontorets behof.
Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa
väckta, ännu oafgjorda förslag samt angående sättet för anvisande af
vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes.
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. ^Maj:t. föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
måtte beräknas och användas öf''oer skott ä statsreglering ärna. för 188(1
och föregående år samt öfverskott från postverket med tillsammans 3,472,000
kronor; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t, med åberopande af det
propositionen bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den
12 sistlidne januari, äskat Riksdagens medgifvande dertill, att till ersättande
af den afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverknint/sskatt
för år 1887, som uppkomme genom uteslutande af redan bokförd
fordran från föregående år för ogulden dylik skatt, måtte omföras:
tidt. till Riksd. Prof. ISöS. 4 Sami 1 Afd. 45 ljuft.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
•>
Statsutskottets Memorial N:o 67.
från behållningen från år 1886........................ kronor 1,280,297: 9 9
motsvararande det belopp, hvartill sådana
fordringar under nämnda år tillkommit,
och från statsverkets kassaförlagsfond ......... „ 2,664,070: lo
eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna
tillsammans kronor 3,944,368: o9.
I sitt utlåtande n:o 55, angående beräkningen af statsverkets
ordinarie inkomster, har utskottet anmält, att utskottet komme att
framdeles meddela yttrande öfver hvad Kongl. Maj:t i dessa hänseenden
föreslagit.
Af ofvan åberopade statsrådsprotokoll inhemtas, att statsrådet och
chefen för finansdepartementet vid ifrågavarande ärendes föredragninginför
Kong]. Maj:t till en början erinrat, huru som departementschefen,
då han den 25 april 1887 vid uppgörande af statsregleringen för senaste
riksdagen yttrat sig angående 1886 års statsreglering, fästat uppmärksamheten
derå, att hela öfverskottet för nämnda år icke kunde
tagas i anspråk för en blifvande statsreglering. 1 nämnda öfverskott
inginge nemligen den debiterade tillverkningsskatten för bränvin, som,
qvarliggande å nederlag, icke blifvit till disposition anmäldt och för
hvilket skatten följaktligen icke i verkligheten influtit. Beloppet af
tillverkadt. bränvin, som icke åtgått för inhemsk förbrukning, hade
från år 1883, sedan hvilken tid icke någon nämnvärd utförsel egt rum,
betydligt ökats, så att statsverkets fordran för ogulden tillverkningsskatt
vid slutet af år 1886 utgjorde ej mindre än 3,944,368 kronor
9 öre, som inginge bland statsverkets bokförda tillgångar. Att skatten
för allt inom landet tillverkadt bränvin genast efter tillverkningen
debiterades såsom eu statsverkets fordran, för hvilken valuta komme
att inflyta endast i den mån, som bran vinet, enligt hvad med största
delen naturligtvis ock inträffat, från nederlag uttoges för disposition
inom landet, medförde emellertid den olägenhet, att, i händelse en del
bränvin ej blefve förbrukadt inom landet, utan komme att exporteras,
skatten, hvilken upptagits i räkenskapen såsom en tillgång, affördes
och således aldrig komme att inflyta i statens kassor; och då det vore
att förvänta, att marknad utom landet måste sökas för den ständigt
växande myckenhet bränvin, hvarmed tillverkningen öfverstege förbrukningen,
måste staten hålla sig beredd på ett sådant afdrag i sina
beräknade tillgångar. Departementschefen hade derför antydt lämpligheten
att vid disposition af öfverskotten för år 1886 tillse, det afkortning
af den genom flerårig debitering uppkomna tillgången finge
fördelas på mer än ett år och icke ensamt drabba 1887 års bokslut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 67.
I skrifvelse den 21 april 1887 hade departementschefen erinrat
statskontoret derom, att det hittills begagnade sättet för bokföring af
bränvin stillverkningsskatten i statens räkenskaper kunde af ofvan antydda
anledning blifva vilseledande vid beräkningen af statens tillgångar,
samt fästat uppmärksamheten på vigten för framtiden af en
förändrad anordning af bokföringen, så att ifrågavarande skatt icke i
räkenskaperna förelcomme såsom en statsinkomst med större belopp,,
än hvarmed den verkligen inflöte.
_ Statskontoret, som enligt kongl. brefven den 8 februari och den
5 juli 1884 undfått bemyndigande!! att i afseende å länens räkenskaper
meddela härutinnan erforderliga föreskrifter, hade i sin den 6 december
1887 afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning
uttalat, att öfvergången borde ske redan i rikshufvudboken för år 1887
dervid det ofvanuppgifna beloppet af debiterad tillverkningsskatt för
bränvin å nederlag, 3,944,368 kronor 9 öre, borde afkortas å nämnda
års inkomst af bränvinstillverkningsskatten. I afseende å detta belopp
både statskontoret erinrat, att nämnda fordran för bränvinstillverkningsskatt
uppkommit med 2,664,070 kronor 10 öre redan före år 1886
och således ingått i de under 1888 och föregående årens riksstater
disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar
och med återstoden, 1,280,297 kronor 99 öre, under år 1886. Detta
sistnämnda belopp inginge således i den beräknade behållningen å 1886
och föregående årens statsreglering....................... kronor 4,418,033: 90
och borde alltså detta öfverskott ej för en blifvande
statsreglering disponeras till större belopp,
än som efter afdrag af den under år 1886 debiterade,
men vid årets slut oguldna bränvinstillverkningsskatten
................................................... „ 1,280,297: o o
återstod!'' eller ............................................................... kronor 3,137,735: 9 1.
I statskontorets berättelse lemnades vidare eu redogörelse för
huru den beslutade öfverföriugen till statsverket af postverkets öfverskottsmedel
utfallit. Denna redogörelse utvisade, att nämnda öfverskottsmedel,
som vid utgången af år 1886 utgjorde 3,320,569 kronor 80 öre,
under år 1887 genom upplupna räntor och vinst å utlottade obligationer
ökats med 113,901 kronor 61 öre till................. kronor 3,434,471- 4 t
Då h ärifrån droges postverkets
kassaförlag.............................. kronor 1,000,000: —
samt de i 1887 och 1888
årens stater anvisade belopp „ 2,100,000: — ^ 3 100 000- _
återstode en odisponerad tillgång af ............... ..... kronor 334,171: -n.
Transport kronor 334,471: 41.
4
Statsutskottets Memorial N:o 67.
Transport kronor 334,471: 4 1
Lädes härtill det tillgängliga öfverskottet
å 1886 och föregående årens statsregleringar,
3,137,735 kronor 91 öre, dock, enär summan af
nedsättningarna i 1886 års arrenden ännu ej vore
slutligen bestämd, jemkadt till ................................. ,, 3,137,528: 5 0
uppkomme ett belopp af........................................... kronor 3,472,000: —
eller detsamma, hvars användande för 1889 års statsreglering Kong!.
Maj:t, såsom ofvan meddelats, föreslagit.
Statsrådet och chefen för finansdepartementet bär ej delat statskontorets
här ofvan anförda åsigt, att det belopp, hvartill statsverkets
före år 1887 uppkomna fordran för ogulden tillverkningsskatt uppgått,
eller 3,944,368 kronor 9 öre, bordo å 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt
afkortas. Då enligt den redogörelse, departementschefen
vid samma tillfälle lemna! för det sannolika resultatet af 1887
års statsreglering och hvilken återfinnes å sid. 7—9 af statsrådsprotokollet,
inkomster och utgifter ansetts komma att ungefärligen
uppväga hvarandra, skulle den nämnda afkortningen, om den utan
vidare verkstäldes i 1887 års räkenskaper, således komma att deruti
tillskapa en brist till ungefär motsvarande belopp, ehuru afkortningen
föranledts af förhållanden, som röra en föregående tid. Till förekommande
af ett sådant vilseledande bokslut syntes någon särskild åtgärd
böra vidtagas.
Hvad anginge den del af omförmälda fordran, hvilken uppkommit
under år 1886, hade departementschefen redan vid beräkningen af
nämnda års öfverskott frånräknat beloppet deraf med 1,280,297 kronor
99 öre, som således ''vore att påräkna för det nu ifrågavarande ändamålet.
Beträffande det återstående beloppet, 2,664,070 kronor 10 öre,
hade statskontoret anmärkt, att detsamma, som uppkommit före år
1886, ingått i de enligt 1888 och föregående årens riksstater disponerade
öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar. Å riksstaterna
för åren 1884—1888 vore emellertid till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond anvisade 3,165,264 kronor, i hvilket belopp
förenämnda 2,664,070 kronor 10 öre skäligen kunde anses hafva ingått.
Till betäckande af den brist i 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt,
som genom afkortning derå af sistnämnda summa föranleddes,
syntes följaktligen ett motsvarande belopp böra omföras från kassaförlags
fonden. Denna fonds ändamål vore bland annat att lemna statskontoret
tillfälle till bestridande under löpande året af utgifter, för
hvilka beräknats inkomster, hviska ej under året inflöte. En omföring
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N;o 67.
o
af detta belopp, hvithet endast på papperet blifvit tillgodofördt fonden,
men i verkligheten icke influtit och således alldeles icke kunnat öka
fondens förmåga att motsvara denna sin bestämmelse, komme således
icke att i minsta mån vålla någon rubbning i statsverkets kassaställning.
Förhållandet blefve i sjelfva verket detsamma som för närvarande,
endast med den skilnad att räkenskapen, från att vara i viss
mån vilseledande, komme att lemna ett rigtigare uttryck för statsverkets
ställning, och för blifvande statsregleringar borde det blifva eu omsorg
att åter genom afsättningar till kassaförlagsfouden, i den mån
tillgångarna det medgåfve, uppbringa fonden till erforderligt belopp.
Sedan detta ärende sålunda i statsrådet behandlats, och Kong],
Majds ofvan berörda förslag för Riksdagen framlagts, har emellertid
Riksdagen beslutat dels att höja bränvinstillverkningsskatten från 40
öro till 50 öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka, dels ock att hittills
gällande skatt af 40 öre litern må erläggas ej mindre för det bränvin,
som vid den tid, då den förhöjda afgiften träder i kraft, redan är disponerad^
än äfven, så vida betalning erlägges före den 1 oktober 1888,
för det bränvin, som vid den tid, då den förhöjda tillverkningsafgiften
träder i kraft, obeskattadt qvarligger å brännerinederlag eller allmänt
bränvinsnederiag.
Häraf måste antagligen blifva en följd, att egare af bränvin, som
vid tiden för Riksdagens berörda beslut obeskattadt qvarlegat å nederlag,
för att undvika att erlägga skatt efter den högre skattesatsen,
före den 1 oktober innevarande år komma att uttaga bränvinet och
för detsamma skatta eller, med andra ord, att statsverkets ifrågavarande
fordran för ogulden tillverkningsskatt, mot hvad förut skäligen
kunnat antagas, kommer att åtminstone till största delen inflyta.
Vid sådant förhållande skulle det visserligen kunna sättas i fråga
att öka det belopp af öfverskott å statsregleringarna för 1886 och föregående
år, som Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att vid statsregleringen
för år 1889 använda, med de 1,280,297 kronor 99 öre, som vid
samma öfverskotts beräkning afdragits, men då nödig varsamhet torde
påkalla bifall till Kongl. Maj:ts förslag, och enär, om beloppet lemnas
utan afseende vid nu förestående statsreglering, detta ej medför annan
verkan, än att detsamma kommer att stå till en blifvande Riksdags
disposition, hvilket synes så mycket lämpligare, som öfverskott å 1887
års statsreglering ej lära blifva att tillgå, har utskottet ej ansett sig
böra föreslå någon afvikelse från Kongl. Majds förslag beträffande
ifrågavarande öfverskotts beräkning och användande.
Hvad åter angår Kongl. Maj ds förslag om ersättande af den afkortning
å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år
6
Statsutskottets Memorial N:o 67.
1887, som uppkomme genom uteslutande af redan bokförd fordran
från föregående år för ogulden dylik skatt, har utskottet funnit innevarande
Riksdags ofvan åberopade beslut otvifvelaktigt medföra den
verkan, att någon åtgärd i berörda syfte ej numera kan anses erforderlig;
och får utskottet, på grund af hvad ofvan anförts, hemställa:
1:0.
att såsom tillgång vid statsregleriugen för år
1889 må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarua
lör år 1886 och föregående år samt
öfverskott från postverket med tillsammans 3,472,000
kronor; och
2:o.
att Kongl. Maj:ts förslag om ersättande af afkortning
å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt
för år 1887 medelst omföring från behållningen
för år 1886 af 1,280,297 kronor 99 öre och
från statsverkets kassaförlagsfond af 2,664,070 kronor
10 öre ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Kongl. Maj: t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till inlösen
af skal t efrälseränta) • m. in. måtte afsättas 547,000 kronor.
Åt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 sistlidne januari
inhemta», att detta belopp utgör återstoden af de utaf Kong], Maj:t
för den förevarande statsregleringen beräknade tillgångar efter afdrag
af de för år 1889 af Kongl. Maj:t föreslagna utgifter.
Enligt en af vederbörande tjensteman i kammarkollegium den
29 sistlidne december meddelad uppgift utgjorde sammanlagda lösesumman
för de skattefrälseräntor m. in., hvarå kammararkivet ditintills
aflemnat exakta uträkningar, 2,361,982 kronor 50 öre, och kunde lösesuraman
för återstående anmälda räntor in. in. ungefärligen uppgå till
520,000 kronor. Bland dessa funnes dock flera, som vid pröfning
toide befinnas ej böra inlösas. Beloppet af de räntor åter, hvilka
kunde komma att enligt nådiga förordningen den 13 juli 1887 ytterligare
anmälas till inlösen, kunde naturligtvis ej ännu beräknas. Hittills
både nya anmälningar ingått sparsamt, och det kunde derför tänkas,
att hvad för inlösen af de senare anmälda räntorna in. in. erfordrades
7
Statsutskottets Memorial N:o 67.
komme att ungefär motsvara hvad å den förut angifna summan blefve
i behåll derigenom att en del anmälda räntor ej vore inlösningsbara.
I sådant fall skulle hela utgiften för inlösen af skattefrälseräntor in. in.
komma att stanna vid 2,900,000 kronor eller 3,000,000 kronor. För
ifrågavarande ändamål vore redan anvisade i 1887 års riksstat 800,000
kronor och i innevarande års riksstat 1,000,000 kronor. I händelse
det nu föreslagna belopp, 547,000 kronor, anvisades för år 1889, skulle,
under ofvan omförmälda förutsättningar, för ändamålet ytterligare
behöfva under kommande år anvisas något öfver eu half million
kronor och i intet fall mer än en million kronor.
Da ifrågavarande utgift är oafvislig, och tillgång tinnes för dess
betäckande i vidsträcktare mån än Kongl. Maj:t föreslagit, hemställer
utskottet,
3:o.
att Riksdagen må å riksstat^ för år 1889 till
inlösen af skattefrälseräntor m. in. afsätta 1,000,000
kronor.
Det åt Riksdagen, med bifall till sammansatta stats- och bankoutskottets
hemställan i dess utlåtande n:o 5, på extra stat för år 1889
anvisade belopp af 250,000 kronor, att i byggnadsfonden för riksdagsort*
riksbankshus ingå, har utskottet ansett böra
4:o.
i riksstaten uppföras.
Utskottet har funnit det, med bifall till utskottets hemställan i
punkten 37:o) mom. b af dess utlåtande n:o 7, till anskaffande af ny
rörlig materiel vid statens trafikerade jernväg ar på extra stat utom hufvudtitlarne
för år 1889 anvisade belopp af 500,000 kronor kunna och böra
utan upplåning betäckas och saknar således anledning att beträffande
sättet för dessa medels anskaffande afgifva något särskild! förslag;
hvilket utskottet härmed skolat
5:o.
för Riksdagen anmäla.
Enär statsregleringen likaledes lemnar tillgång att utan upplåning
betänka nedannämnda belopp, hvilka Riksdagen beviljat med bifall till
Kongl. Maj:ts förslag om anslag till fortsättande af arbetena å stam
-
8
Statsutskottets Memorial N:o 67.
hanan genom öfre Norrland och om beviljande åt Luleå stad af ett
tomteegleringslån, som enligt Riksdagens beslut skall från riksgäldskontoret
utgå (utskottets utlåtanden n:is 27 och 51), hemställer utskottet,
6:o.
a) att af det för år 1889 beviljade anslaget å
2,500,000 kronor till fortsättning af arbetena å stambanan
genom öfre Norrland 2,000,000 kronor må
anvisas till utgående å riksstaten utom hufvudtitlarne;
samt
b) att beloppet 100,000 kronor af det Luleå stad
beviljade tomtregleringslån likaledes må å riksstaten
uppföras, att af statskontoret riksgäldskontoret ersättas.
Deremot synes upplåning erforderlig för anskaffande af dels återstående
-5(JO/)(JO kronor af ofvan omförmälda anslag till stambanan genom
öfre Norrland, dels ock de för år 1889 beviljade 1,000,000 kronor af
1886 års fond till låneunderstöd för enskilda jernvägar.
I sammanhang med detta ämne har utskottet till behandling förehaft
en inom Första Kammaren af herr C. P. af Buren väckt motion
(n:r 34), i hvilken föreslagits, att, om möjligt, inga lån vidare skulle
utomlands upptagas;
att ett inhemskt obligationssystem måtte upprättas genom utfärdande
och försäljning af från långifvarens sida ouppsägbara svenska
statsobligationer på olika belopp, löpande med låg ränta;
att, i mån som penningar inflöte förmedelst sådan försäljning,
de utländska lånen, der sådant läte sig göra, måtte afbetalas och konverteras;
samt
att Riksdagen behagade uppdraga åt riksgäldskontoret att uppgöra
de bestämmelser och vilkor, hvilka vore af nöden för att ombesörja
och reglera denna obligationshandel.
Hvad beträffar det af motionären förordade inhemska obligationssystemet,
hafva, som bekant, fullmägtige i riksgäldskontoret under
sistlidna åt dermed gjort början. Enligt hvad utskottet inhemtat, hafva
inhemska, från långifvarens sida ouppsägbara 3,0 procent svenska
statsobligationer, daterade den 30 december 1887, i riksgäldskontoret
försålts, under år 1887 till belopp af.................... kronor 2,287,000: —
och under innevarande år till denna dag till belopp
af............................................................... » 5,005,000: —
kronor 7,292,000: —
Statsutskottets Memorial N:o 67.
9
Utskottet betviflar ej att fullmägtige komma att'' fortgå på samma
väg, om sådant finnes för staten fördelaktigt. Men att härom lemna
ftågon ovilkorlig föreskrift torde ingalunda vara lämpligt, och särskild!
synes det utskottet, att ett beslut om den redan befintliga utländska
skuldens förvandling till inhemsk skuld skulle kunna leda till allvarsamma
olägenheter genom de kapitalliqvider till utlandet, som deraf
nödvändiggjordes. Det torde utan tvifvel vara nödigt att i detta hänseende
iakttaga varsamhet.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
7:o.
a) att återstående 500,000 kronor af 1889 års
anslag till fortsättning af arbetena å stambanan genom
öfre Norrland samt de af Riksdagen för år 1889 beviljade
1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886
års fond för lån åt enskilda jernvägar må till utgående
från riksgäldskontor^; anvisas, att enligt Kong!.
Maj:ts disposition utbetalas, och riksgäldskontoret bemyndigas
att medelst försäljning af svenska statsobligationer
i mån af behof bereda erforderlig tillgång
till förenämnda belopps utbetalning; samt
b) att herr af Burdus förevarande motion ej
må till någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.
I en inom Första Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion (n:o 80) har herr grefve G. Sparre föreslagit, att Riksdagen
måtte till förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond å riksstaten för
år 1889 anvisa så stort belopp, som, med behörigt aktgifvande å andra
behof, tillgångarna medgåfve.
Beträffande behofvet af denna fonds förstärkande tillåter sig
utskottet att i allmänhet hänvisa till hvad utskottet derom yttrat i
sina memorial vid 1881 års riksdag n:r 67, vid 1882 års riksdag n:r
70, vid 1883 års riksdag rr.o 59, vid 1884 års riksdag n:o 66, vid 1885
års riksdag n:o 61, vid 1886 års riksdag n:o 63 och vid senast hållne
riksdag n:o 53. Vid samtliga dessa riksdagar hafva, i enlighet med
utskottets förslag, afsättningar till fonden skett, och kommer densamma,
efter erhållande af det i riksstaten för innevarande år dertill anvisade
belopp, vid årets slut att utgöra 11,849,507 kronor 27 öre.
Det har, på sätt ofvan åberopade memorial gifva vid handen,
ansetts, att afsättningarna till fonden borde fortgå till dess densamma
Bill. till Rilcsd Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afcl 45 Höft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 67.
nått ett belopp af åtminstone 15,000,000 kronor; och att fonden i
ganska väsentlig män behöfver ökas utöfver sitt nuvarande belopp
torde otvetydigt framgå deraf att, på sätt utskottet inhemtat, statskontoret
i brist af erforderligt förlagskapital för närvarande häftar i en
skuld till riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning af 1,500,000
kronor; hvartill kommer att, såsom ock ofvannämnde motionär erinrat,
behofvet ökats genom de tid efter annan och senast vid innevarande
riksdag af Riksdagen beslutade, ännu obetäckta förskottsanvisningar
på statskontoret för utgifter till byggande af de nya gardeskasernerna.
Utskottet hemställer,
8:o.
att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond, å riksstaten för år 1889 anvisa
614,000 kronor.
Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,
och om i öfrig!, några på statsregleringen inverkande beslut icke
vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan ^beräkning
bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,
statsregleringen för år 1889 utfalla sålunda:
Tillgångar och inkomster:
Öfverskott å statsregleringarna för år 1886 och
föregående år samt öfverskott från postverket kronor
Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets
utlåtande n:o 55) ................................................... „
Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar
(bevillningsutskottets betänkande
n:o 18):
Tullmedlen................. kronor 66,000,000: —
Postmedlen.................. „ 6,580,000: —
Bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner
och rättigheter
..................... „ 350,000: —
Transport kronor 42,930,000: — kronor 22,401,000: —
3,472,000: —
18,929,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 67.
42,930,000: —
3,500,000: —
15,000,000: —
250,000: —
Transport kronor
Stämpelmedlen ............ „
Bränvinstillverknings
sk
ätten .................. ,,
Hvitbetssockertillverk
ningsafgiften.
........ ,,
hvadan tillgångarna och inkomsterna för år 1889,
med undantag af bevillningen af fast egendom
samt af inkomst, uppgå till...................
Utgifter:
De på ordinarie stat uppförda utgifterna
till följande belopp:
Första hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is
2 och 52)..........................kronor 1,338,000: —
Andra hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o3)
Tredje hufvudtiteln (statsutskottetsutlåtande
n:o 4)
Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o
5 samt memorial n:o 31)
Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is
6 och 6 a samt memorial
n:o 28) .............................
Sjette hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is
7 och 7 a) ........................
Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden mis
8 och 8 a samt memorial
n:o 61) ............................
Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o
9 samt memorial n:o 47)
Nionde hufvudtiteln (stats
-
3,814,700: —
613,800:
19,885,7 50: —
6,113,303: 25
4,676,749: —
14,658,500: —
11,472,209: —
Transport kronor 62,573,011: 2 5
1 1
kronor 22,401,000: —
„ 61,680,000: —
„ 84,081,000: —
hafva hlifvit bestämda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 67.
Transport kronor 62,573,011: 25
utskottets utlåtanden
n:is 10 och 49 samt me-
morial n:is 48 och 59)
De extra ordinarie ut- gifter, som blifvit för år
1889 anvisade att utgå från
statskontoret, utgöra:
Andra hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtanden n:is
11
2,920,400: — kronor 65,493,41
3 och 52)..........................
Tredje hufvudtiteln (stats-
kronor
270,000: —
utskottets utlåtande n:o4)
Fjerde hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtande n:o 5
11
4,500: —
samt memorial n:o 31)...
Femte hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtanden n:is
11
777,650: —
6 och 45).........................
Sjette hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtanden n:is
11
/
1,017,296: 7 5
7, 24 och 51)....................
Sjunde hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtanden n:is
8 och 66 samt memorial
11
1,563,251:
n:o 61).............................
Åttonde hufvudtiteln (stats-
11
536,500: —
utskottets utlåtande n:o9)
Nionde hufvudtiteln (stats-
11
1,374,391: -
utskottets utlåtande n:o
10) ..................................... ,, 1,325,000: — kronor 6,868,588: 7 5
kronor 72,362,000: —
Hvartill komma dels,
utom hufvudtitlarne:
om utskottets här ofvan
i punkten 6:o mom. a)gjorda
förslag bifalles,
till fortsättning af arbetena
å stambanan genom
öfre Norrland........................kronor 2,000,000: —
Transport kronor 2,000,000: — kronor 72,362,000: —
Statsutskottets Memorial N:o tP.
13
Transport kronor 2,000,000: — kronor 72,362,000: —
och, enligt den af Riksdagen
redan bifallna punkten
37:o mom. b) af utskottets
utlåtande n:o 7,
till ny rörlig materiel vid
statens trafikerade jern
vägar
.....................................
dels, till utgående från
riksgäldskontor, riksdagsoch
revisionskostnader, aflöningar,
annuiteter och
räntor, efter afdrag af till
riksgäldskontor ingående
rånte- och kapitalbetalningar
.......................................
samt lån för tomtreglering
i Luleå stad ...............
dels ock, om utskottets här ofvan under punkterna
3:o och 8:o gjorda förslag bifallas,
afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m. ,, 1,000,000: —
och anslag till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond .......................................................... „ 614,000: —
samt, enligt Riksdagens i punkten 4:o här
ofvan omförmälda beslut,
afsättning till byggnadsfonden för riksdags
ocli
riksbankshus ...................................................... ,, 250,000: -—
Summa kronor 87,681,000: —,
hvilket utgiftsbelopp med ............................... „ 3,600,000: —
öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarna
och inkomsterna, bland hvilka bevillning
af fast egendom samt af inkomst ej beräknats.
.................................................................................. kronor 84,081,000:—.
Utskottet hemställer alltså,
500,000:
„ 10,855,000:
„ 100,000:
2,500,000: —
10,955,000:
9:o
att Riksdagen må för år 1889 åtaga sig en bevillning
af fäst egendom samt af inkomst till belopp
af tre millioner sexhundratusen kronor; samt
14
Statsutskottets Memorial N:o 67.
10:o
att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att
föreslå sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.
Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att vid statsregleringen
för år 1889 de i rikets ständers skrifvelse den 12 maj
1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna å
hufvndtitlarne fortfarande måtte blifva gällande.
Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, för, med hänvisning
till den utredning i ämnet, som förekommer i det vid 1885 års
riksdag af statsutskottet afgifna utlåtande n:o 53, hemställa,
ll:o
att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen
för nästkommande år de i rikets ständers
skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende
å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne
fortfarande skola blifva gällande.
Till närmare upplysning om så väl innehållet af riksstaten för år
1889, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock riksgäldskontorets
inkomster och utgifter till 1889 års slut, jemväl sådana
de blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande
bilagor n:is 1, 2 och 3.
Enligt bilagorna n:is 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar
öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 1
innevarande maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets
utgifter:
för tiden från och med den 1 dennes till
innevarande års slut ................................................... kronor 22,608,673: 71
samt under år 1889 .............................................. it 15,711,320:
Summa kronor 38,319,993: 71.
Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits
till:
under år 1888, nu befintlig behållning inberäknad
............................................................................. kronor
och under år 188$ ..................................................... u
Summa kronor
26,045,792: 62
15,711,320: —
41,757,112: 62.
Statsutskottets Memorial N:o 67.
15
Inkomsterna och tillgångarna, behållningen inberäknad, öfver
stiga således utgifterna med 3,437,118 kronor 91 öre, utgörande riks
gäidskontorets beräknade behållning vid 1889 års slut.
Stockholm den 12 maj 1888.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
16
Statsutskottets Memorial N:o 67.
Bil
Riksstat för
Tillgångar och inkomster:
Öfverskott å statsregleringarna för år
1886 och föregående år samt öfver- skott från postverket ................
Statsverkets inkomster:
Ordinarie inkomster .............................
18,929,000
3,472,000
Bevillningar:
Tullmedel................................................
36,000,000
—
- -
—
Postmedel.. ........................................
6,580,000
—
— —
- -
—
Bevillningsafgifter för särskilda för- måner och rättigheter .....................
350,000
—
—
- —
“i
Stämpelmedel ...................................
3,500,000
—
- ---
—
---
-|
Bränvinstillverkningsskatt..................
15,000,000
—
- -
•-
---
—
Hvitbetssockertillverkningsafgift......
250,000
—
---— -
—
- -
Bevillning af fast egendom samt al
inkomst ...............................................
3,600,000
—
65,280,000
—
84,209,000
Transport kronor
87,681,000
—
Statsutskottets Memorial N:o f>7.
17
n:o I.
år 1889.
Utgifter.
Ordinarie.
Extra.
Summa.
Att utgå frän statskontoret:
Första hufvudtiteln.........
1,338,000
1,338,000
I
Andra dito .........
3,814,700
270,000
—
4,084,700
—
Tredje dito .........
613,800
—
4,500
618,300
__
Fjerde dito .........
19,885,750
—
777.650
—
20,663,400
—
Femte dito .........
6,113,303
25
1,017,296
75
7,130,600
__
Sjette dito ........
4,676,749
—
1,563,251
—
6,240,000
Sjunde dito .........
14,658,500
—
536,500
—
15,195,000
_
Åttonde dito .........
11,472,209
—
1,374,391
—
12,846,600
_
Nionde dito .........
2,920,400
1,325,000
4,245,400
Utom hufvudtitlarne:
i
Till fortsättning af arbe-
tena å stambanan ge-
nom öfre Norrland.........
— —
—
2,000,000
—
2,000,000
—
Till ny rörlig materiel
vid statens trafikerade
jernvägar........................
— —
—
500,000
—
500,000
—
Summa
65,493,411
25
9,368,588
75
— — |—
74,862,000)—
Bih. till Riksd. Frot. 1888. 4 Sand. 1 Afd. 4b Raft. 3
18
Statsutskottets Memorial N:o 67.
Transport 87,681,000
Summa j87,G81,000j
-
Statsutskottets Memorial N:o 67.
19
Transport
— —
—
— —
74,862,000
■—|
Att utgå från riksgäldskontoret:
Riksdags- och revisionskostnader,
allöningar, annuiteter och räntor,
efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetal- ningar, förslagsvis ................................
samt lån för tomtreglering i Luleå
stad..........................................................
10,855,000
_i
100,000
10,955,000
Afsättning till inlösen af skattefrälse- räntor .....................................................
_
„___
_
1,000,000
Till förstärkande af statsverkets kassa- förlagsfond .......................................
- -
- -
—
614,000
Afsättning till byggnadsfonden för riks- dags- och riksbankshus ....................
_ _''
—
- -
--
250,000
Summa
87,681,000
_
20
Statsutskottets Memorial N:o 67.
Bil.
Förslagsberäkning öfver Riksgäldskoniorets Inkomster och
IRiksgäldskontorets kassabehållning den 1 maj ..... 5,368,885:04
| Kapitalfordran för tillsvidare förräntade medel emot
uppköpta räntebärande obligationer................... 250,000: —
j Vid liqvid af sålda riksgäldskontorets ouppsägbara
obligationer emottagna uppsagda depositionsbevis
med räntor.............................. 676,154: 57.
i Fordran af amortissementsfonderna för
vid liqvid af d:o d:o emottagna
utlottade, icke förfallna obligatioaf
1878 års statslån med
ner
d:o
699,436. 6 3. 1,375,591: 20.
Inkomster:
| Kapital och ränteinbetalningar å till vissa bestämda
föremål anvisade låneunderstöd ........................ 2,080,000
Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs
och Kalmar län i anledning af 1868 års
missväxt......................................................................
Ränta å 1885—1888 års anslag för .
............................ 2,978,350: 0 7.
1,120: —
odlingsfonden
97,000:
Ersättning af statsverkets medel:
Enligt riksstaten för år 1888 riksgäldskontor
tillkommande anslag för bestridande af riksdags-,
kyrkomötes- och revisionekostnader, aflöningar,
annuiteter och räntor
in. m.............................................. 10,790,700: —
efter afdrag af godtgjorda ..... 7,000,000: — 3,790,700:
Transport 3,790,700:
6,994,476 24
2,178,120
9,172,596
24
Statsutskottets Memorial N:o 67.
21
n:o 2.
Utgifter från och med den I maj 1888 till samma års slut,
205,OCO: —
6,000: —
1,961: 80
42,125:
Utgifter:
Riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöning ar m. m.:
Riksdags-, kyrkomötes- och revisions
kostnader............................................
Kostnader för Riksdagens lins.........
D:o ,, ,, bibliotek
Löner, arfvoden och expenser vid
riksgäldskontoret.............................
Löner å indragnings- och pensions
stat
vid d:o ....................................
Aflöning, resekostnad och expenser
för justitieombudsmannen och hans
expedition ..........................................
Annuitet er och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen..............
Anslag till ränta och amortissement
å nedannämnda fonderade lån:
1860 års lån emot premieobliga
-
8,570:
16,462: 50 280,110: 30
300,000: —
tioner ........
1872 års lån
1875
1878
1880
1886
tt
tt
it
tt
tt
tt
tt
tt
146,500:
369,758: —
851,094: 22
1,105,239: 39
2,265,120: —
1,797,211: ii 6,534,922:7 2
Ränta å riksgäldskontorets försålda
ouppsägbara obligationer...............
D:o å medgifven och beräknad, men
ännu icke verkstäld upplåning ...
215,820:
350,000:
Transport 7,400,742: 72. 280,119: 30|
22
Statsutskottets Memorial N:o 67.
För lemnad kassaförstärkning...
Transport
3,790,700:— 9,172,596 24
1,500,000: —
lemnad t lån till betäckande af brist i den
beräknade kostnaden för tornbyggnaden å Linköpings
domkyrka .................................................
30,000: — 5,320,700
Upplåning:
Vid 1886 års riksdag medgifven upplåning år
1887 för statens jernvägsanläggningar och
. låneunderstöd för enskilda jern
vägar
.............................................. 5,634,300: —
Vid 1887 års riksdag medgifven
upplåning år 1888 för statens
jernvägsanläggningar och låneunderstöd
för enskilda jernvägar 3,807,000: — 9,441,300: —
För betäckande af utgifter från odlingsfonden:
1888 års motstående anslag ................................ 828,500: —
Konvertering genom ökad utlottning utöfver
amorteringsplanen af obligationer af 1878 års
statslån, att infrias den ^ 1888, £ 236,990^^ 4,303,738: 4o.
efter afdrag af redan upplånta
kronor 14,573,538: 4 0.
............... 3,021,042: 02.11,552,496 38
Transport 26,045,792 02
Statsutskottets Memorial Eko 67.
23
Transport
Ränta å Gamla 5-procentlånet, å
Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta kanals reparationsfond
........................................
7,400,742:72 280,119:30
13,138: 20 7,413,880: 9 2
Genom utlottning ökad amortering den 15/6 1888 af 1878 års
statslån, st 236,990: —, efter 18 kr. 16 öre för ett £............
Återbetalning af upptagna tillfälliga lån ..........................................
Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter .....................
Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt,
anslag å högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—Motala
—Mjölby jernväg, återstoden ......... 730: 31
Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887
anvisade medel, 2,350,300 kronor, för jernvägens
mellan Hudiksvall och Näsviken inköp, ombyggnad
och utsträckning till norra stambanan vid
Ljusdal, återstoden................................ 55,810: 18
Vid samma års riksdag till utgående
under år 1888 anvisade 273,000 kronor
för d:o d:o, återstoden ................. 13,000: —
Vid 1887 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
under år 1888 anvisade medel till fortsättning
af arbetena å stambanan norrom Sollefteå,
1,500,000 kronor, återstoden ..................................
68,810: 18
1,100,000: —
1884 års riksdag till Mellersta
703,802: 0G
Låneunderstöd, till enskilda jernvägar:
Ur 1881 års fond för år 1886 anvisade 1,000,000 kronor, återstoden
............................................... 3,802: 00
Ur 1886 års fond för år 1888 anvisade
d:o d:o
Vid
Hallands jernvägsaktiebolag för
år 1886 anvisade ..........................
Vid 1886 års riksdag till Göteborg
—Hallands jernvägsaktiebolag
för år 1888 anvisade.....................
700,000:
516,668:
1,034,000:
1,550,668:
7,694,000
4,303,738
5,500,000
36,729
1,169,540
2,254,470
49
Transport 120,958,478
24
Statsutskottets Memorial N:o 67.
Transport
26,045,792
G 2
Summa 26,045,792 62
opaginerad Kontrollera mot PDF
f
Statsutskottets Memorial N''.o 67. 25
Transport
20,958,478
24
Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understöd- jande af odling af sänka trakter:
1887 års anslag ........................................................... 821,695: 47.
1888 års anslag ................................. 1,000,000: —
efter afdrag af för sistnämnda år
beräknade, till kongl. statskonto- ret inflytande annuiteter å od- lingslån............................................ 171,500: — 828,500: —
1,650,195
47
Beräknad behållning vid 1888 års utgång .........................................
3,437,118
91
Summa kronor 26,045,792
62
Bih. till Bikscl. Prot. 188S. 4 Samt. 1 Afd. 45 Haft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
2G
Statsutskottets Memorial N:o 67.
Bil.
Forslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1889 års början.
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda
föremål anvisade låneunderstöd..........................
Afbetalning^’ å lån till undsättningar inom Krono
län
-
2,289,600:
bergs
i anledning af 1868
och Kalmar
• c_>
års missväxt............................................................. 1,120:
Ränta å 1885—1889 års anslag för odliugsfonden 135,600:
Ersättning af statsverkets medel:
Motstående för år 1889 upptagna riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar in. m., äfvensom annuiteter å de fonderade
lånen samt räntor å öfrig statsskuld ............ 13,281,320: —
af den för riksgäldskontor under
tid beräknade inkomst af rånte- och
kapitalinbetalningar ............................................. 2,426,320: —
efter afdrag
samma
Ersättning af statsverkets medel för lån till tomtreglering i Luleå
Vid 1888 års riksdag medgifven upplåning för statens jernvägs
anläggningar
och låneunderstöd för enskilda jernvägar.........
Upplåning för betäckande af motstående för år 1889 beräknade
utgift
för
odlingslånefonden.
3,437,118
2,426,320
91
10,855,000
100,000
1,500,000
830,000,-
Transportf 19,148,438] 91|
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 67.
n:o 3
Inkomster och Utgifter år 1889.
Utgifter:
Riksdags- och revisionsko stnader samt aflöning ar rn. in.:
Riksdags- och revisionskostnader... 500,000
Kostnader för Riksdagens hus ...... 12,000
» ,, ,, bibliotek 2,000
Löner, arfvoden och expenser vid
riksgäldskontor .......................... 62,907: so.
Löner å indragnings- och pensionera!
vid dito .................................. 14,692: 5 0.
Aflöning, resekostnad och expenser
för justitieombudsmannen och
hans expedition ............................ 21,800:— 613,400:
I
Annuiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen......... 300,000: —
Anslag till ränta och amortissement
å de fonderade lånen:
1860 års lån emot premieobligationer.
.. 293,000: —
1872 års lån...... 1,203,056: —
1875 „ „ ..... 1,747,575: 73.
1878 „ „ 1,019,146: 46.
1880 „ „ 5,597,460: —
1886 » n ...... 1,797,211: ii, 11,657.449: 30.
Ränta å riksgäldskontorets oupp
-
sägbara obligationer .............. 215,820: —
Ränta å medgifven och beräknad,
men ännu icke verkstäld upplåning
......................................... 479,600: —
Transport 12,652,869: 30.
613,400:
28
Statsutskottets Memorial N:o 67.
Transport
19,148,438 91|
Summa kronor
19,148,438i 91
Statsutskottets Memorial N:o 67.
29
Transport 12,652,869: 30. 613,400: —
Ränta å Gamla 5-procentlånet, å
Konung Carl XIII-.s hemgiftskapital
samt å Göta kanals
reparationsfond...........................15,050: 7 0. 12.667,920: —
Vid. 1888 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling
af sänka trakter:
1889 års anslag ........................................................ 1,000,000: —
efter afdrag af för sistnämnda år beräknade, till
statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån 170,000: —
Vid 1888 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret under
år 1889 anvisade medel:
till fortsättning af arbetena å stambanan genom
. öfr0 Norrland........................................................... 500,000: —
till lån för tomtreglering i Luleå............................. 100,000:_
Lån ur 1886 års fond för enskilda jernväqar, 5,000,000 kronor
för år 1889 anvisade..................................................................
Beräknad behållning vid 1889 års utgång
Summa kronor
13,281,320
830,000
600,000
1,000,000
3,437,118
19,148,438
Bill. till Riksd. Vrot. 1888. 4 Sami 1 Afd 45 Wift.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1888:90 Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. s. 11 i texten