Sök i Ratio Lex

Memorial, angående statsreglering en för år 1889.

1888-05-12 · 29 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:67, Memorial, angående statsreglering en för år 1889.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

1

N:o G7.

Ank. till Riksd. kansli den 12 maj 1888, kl. 7 e. m.

Memorial, angående statsreglering en för år 1889.

(R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag

blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit fasts

tåld a, hvartill så väl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och

postmedlen, bevil!ningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,

stämpelmedlen, bränvinstillverkningsskatten och hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1889 skola beräknas, får utskottet, jemlikt 39 §

riksdagsordningen, för Riksdagen framlägga resultatet af statsregleringen

jemte den utskottet åliggande utredning af riksgäldskontorets behof.

Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa

väckta, ännu oafgjorda förslag samt angående sättet för anvisande af

vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. ^Maj:t. föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

måtte beräknas och användas öf''oer skott ä statsreglering ärna. för 188(1

och föregående år samt öfverskott från postverket med tillsammans 3,472,000

kronor; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t, med åberopande af det

propositionen bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den

12 sistlidne januari, äskat Riksdagens medgifvande dertill, att till ersättande

af den afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverknint/sskatt

för år 1887, som uppkomme genom uteslutande af redan bokförd

fordran från föregående år för ogulden dylik skatt, måtte omföras:

tidt. till Riksd. Prof. ISöS. 4 Sami 1 Afd. 45 ljuft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•>

Statsutskottets Memorial N:o 67.

från behållningen från år 1886........................ kronor 1,280,297: 9 9

motsvararande det belopp, hvartill sådana

fordringar under nämnda år tillkommit,

och från statsverkets kassaförlagsfond ......... „ 2,664,070: lo

eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna

tillsammans kronor 3,944,368: o9.

I sitt utlåtande n:o 55, angående beräkningen af statsverkets

ordinarie inkomster, har utskottet anmält, att utskottet komme att

framdeles meddela yttrande öfver hvad Kongl. Maj:t i dessa hänseenden

föreslagit.

Af ofvan åberopade statsrådsprotokoll inhemtas, att statsrådet och

chefen för finansdepartementet vid ifrågavarande ärendes föredragninginför

Kong]. Maj:t till en början erinrat, huru som departementschefen,

då han den 25 april 1887 vid uppgörande af statsregleringen för senaste

riksdagen yttrat sig angående 1886 års statsreglering, fästat uppmärksamheten

derå, att hela öfverskottet för nämnda år icke kunde

tagas i anspråk för en blifvande statsreglering. 1 nämnda öfverskott

inginge nemligen den debiterade tillverkningsskatten för bränvin, som,

qvarliggande å nederlag, icke blifvit till disposition anmäldt och för

hvilket skatten följaktligen icke i verkligheten influtit. Beloppet af

tillverkadt. bränvin, som icke åtgått för inhemsk förbrukning, hade

från år 1883, sedan hvilken tid icke någon nämnvärd utförsel egt rum,

betydligt ökats, så att statsverkets fordran för ogulden tillverkningsskatt

vid slutet af år 1886 utgjorde ej mindre än 3,944,368 kronor

9 öre, som inginge bland statsverkets bokförda tillgångar. Att skatten

för allt inom landet tillverkadt bränvin genast efter tillverkningen

debiterades såsom eu statsverkets fordran, för hvilken valuta komme

att inflyta endast i den mån, som bran vinet, enligt hvad med största

delen naturligtvis ock inträffat, från nederlag uttoges för disposition

inom landet, medförde emellertid den olägenhet, att, i händelse en del

bränvin ej blefve förbrukadt inom landet, utan komme att exporteras,

skatten, hvilken upptagits i räkenskapen såsom en tillgång, affördes

och således aldrig komme att inflyta i statens kassor; och då det vore

att förvänta, att marknad utom landet måste sökas för den ständigt

växande myckenhet bränvin, hvarmed tillverkningen öfverstege förbrukningen,

måste staten hålla sig beredd på ett sådant afdrag i sina

beräknade tillgångar. Departementschefen hade derför antydt lämpligheten

att vid disposition af öfverskotten för år 1886 tillse, det afkortning

af den genom flerårig debitering uppkomna tillgången finge

fördelas på mer än ett år och icke ensamt drabba 1887 års bokslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

I skrifvelse den 21 april 1887 hade departementschefen erinrat

statskontoret derom, att det hittills begagnade sättet för bokföring af

bränvin stillverkningsskatten i statens räkenskaper kunde af ofvan antydda

anledning blifva vilseledande vid beräkningen af statens tillgångar,

samt fästat uppmärksamheten på vigten för framtiden af en

förändrad anordning af bokföringen, så att ifrågavarande skatt icke i

räkenskaperna förelcomme såsom en statsinkomst med större belopp,,

än hvarmed den verkligen inflöte.

_ Statskontoret, som enligt kongl. brefven den 8 februari och den

5 juli 1884 undfått bemyndigande!! att i afseende å länens räkenskaper

meddela härutinnan erforderliga föreskrifter, hade i sin den 6 december

1887 afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning

uttalat, att öfvergången borde ske redan i rikshufvudboken för år 1887

dervid det ofvanuppgifna beloppet af debiterad tillverkningsskatt för

bränvin å nederlag, 3,944,368 kronor 9 öre, borde afkortas å nämnda

års inkomst af bränvinstillverkningsskatten. I afseende å detta belopp

både statskontoret erinrat, att nämnda fordran för bränvinstillverkningsskatt

uppkommit med 2,664,070 kronor 10 öre redan före år 1886

och således ingått i de under 1888 och föregående årens riksstater

disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar

och med återstoden, 1,280,297 kronor 99 öre, under år 1886. Detta

sistnämnda belopp inginge således i den beräknade behållningen å 1886

och föregående årens statsreglering....................... kronor 4,418,033: 90

och borde alltså detta öfverskott ej för en blifvande

statsreglering disponeras till större belopp,

än som efter afdrag af den under år 1886 debiterade,

men vid årets slut oguldna bränvinstillverkningsskatten

................................................... „ 1,280,297: o o

återstod!'' eller ............................................................... kronor 3,137,735: 9 1.

I statskontorets berättelse lemnades vidare eu redogörelse för

huru den beslutade öfverföriugen till statsverket af postverkets öfverskottsmedel

utfallit. Denna redogörelse utvisade, att nämnda öfverskottsmedel,

som vid utgången af år 1886 utgjorde 3,320,569 kronor 80 öre,

under år 1887 genom upplupna räntor och vinst å utlottade obligationer

ökats med 113,901 kronor 61 öre till................. kronor 3,434,471- 4 t

Då h ärifrån droges postverkets

kassaförlag.............................. kronor 1,000,000: —

samt de i 1887 och 1888

årens stater anvisade belopp „ 2,100,000: — ^ 3 100 000- _

återstode en odisponerad tillgång af ............... ..... kronor 334,171: -n.

Transport kronor 334,471: 41.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Transport kronor 334,471: 4 1

Lädes härtill det tillgängliga öfverskottet

å 1886 och föregående årens statsregleringar,

3,137,735 kronor 91 öre, dock, enär summan af

nedsättningarna i 1886 års arrenden ännu ej vore

slutligen bestämd, jemkadt till ................................. ,, 3,137,528: 5 0

uppkomme ett belopp af........................................... kronor 3,472,000: —

eller detsamma, hvars användande för 1889 års statsreglering Kong!.

Maj:t, såsom ofvan meddelats, föreslagit.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet bär ej delat statskontorets

här ofvan anförda åsigt, att det belopp, hvartill statsverkets

före år 1887 uppkomna fordran för ogulden tillverkningsskatt uppgått,

eller 3,944,368 kronor 9 öre, bordo å 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt

afkortas. Då enligt den redogörelse, departementschefen

vid samma tillfälle lemna! för det sannolika resultatet af 1887

års statsreglering och hvilken återfinnes å sid. 7—9 af statsrådsprotokollet,

inkomster och utgifter ansetts komma att ungefärligen

uppväga hvarandra, skulle den nämnda afkortningen, om den utan

vidare verkstäldes i 1887 års räkenskaper, således komma att deruti

tillskapa en brist till ungefär motsvarande belopp, ehuru afkortningen

föranledts af förhållanden, som röra en föregående tid. Till förekommande

af ett sådant vilseledande bokslut syntes någon särskild åtgärd

böra vidtagas.

Hvad anginge den del af omförmälda fordran, hvilken uppkommit

under år 1886, hade departementschefen redan vid beräkningen af

nämnda års öfverskott frånräknat beloppet deraf med 1,280,297 kronor

99 öre, som således ''vore att påräkna för det nu ifrågavarande ändamålet.

Beträffande det återstående beloppet, 2,664,070 kronor 10 öre,

hade statskontoret anmärkt, att detsamma, som uppkommit före år

1886, ingått i de enligt 1888 och föregående årens riksstater disponerade

öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar. Å riksstaterna

för åren 1884—1888 vore emellertid till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond anvisade 3,165,264 kronor, i hvilket belopp

förenämnda 2,664,070 kronor 10 öre skäligen kunde anses hafva ingått.

Till betäckande af den brist i 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt,

som genom afkortning derå af sistnämnda summa föranleddes,

syntes följaktligen ett motsvarande belopp böra omföras från kassaförlags

fonden. Denna fonds ändamål vore bland annat att lemna statskontoret

tillfälle till bestridande under löpande året af utgifter, för

hvilka beräknats inkomster, hviska ej under året inflöte. En omföring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N;o 67.

o

af detta belopp, hvithet endast på papperet blifvit tillgodofördt fonden,

men i verkligheten icke influtit och således alldeles icke kunnat öka

fondens förmåga att motsvara denna sin bestämmelse, komme således

icke att i minsta mån vålla någon rubbning i statsverkets kassaställning.

Förhållandet blefve i sjelfva verket detsamma som för närvarande,

endast med den skilnad att räkenskapen, från att vara i viss

mån vilseledande, komme att lemna ett rigtigare uttryck för statsverkets

ställning, och för blifvande statsregleringar borde det blifva eu omsorg

att åter genom afsättningar till kassaförlagsfouden, i den mån

tillgångarna det medgåfve, uppbringa fonden till erforderligt belopp.

Sedan detta ärende sålunda i statsrådet behandlats, och Kong],

Majds ofvan berörda förslag för Riksdagen framlagts, har emellertid

Riksdagen beslutat dels att höja bränvinstillverkningsskatten från 40

öro till 50 öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka, dels ock att hittills

gällande skatt af 40 öre litern må erläggas ej mindre för det bränvin,

som vid den tid, då den förhöjda afgiften träder i kraft, redan är disponerad^

än äfven, så vida betalning erlägges före den 1 oktober 1888,

för det bränvin, som vid den tid, då den förhöjda tillverkningsafgiften

träder i kraft, obeskattadt qvarligger å brännerinederlag eller allmänt

bränvinsnederiag.

Häraf måste antagligen blifva en följd, att egare af bränvin, som

vid tiden för Riksdagens berörda beslut obeskattadt qvarlegat å nederlag,

för att undvika att erlägga skatt efter den högre skattesatsen,

före den 1 oktober innevarande år komma att uttaga bränvinet och

för detsamma skatta eller, med andra ord, att statsverkets ifrågavarande

fordran för ogulden tillverkningsskatt, mot hvad förut skäligen

kunnat antagas, kommer att åtminstone till största delen inflyta.

Vid sådant förhållande skulle det visserligen kunna sättas i fråga

att öka det belopp af öfverskott å statsregleringarna för 1886 och föregående

år, som Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att vid statsregleringen

för år 1889 använda, med de 1,280,297 kronor 99 öre, som vid

samma öfverskotts beräkning afdragits, men då nödig varsamhet torde

påkalla bifall till Kongl. Maj:ts förslag, och enär, om beloppet lemnas

utan afseende vid nu förestående statsreglering, detta ej medför annan

verkan, än att detsamma kommer att stå till en blifvande Riksdags

disposition, hvilket synes så mycket lämpligare, som öfverskott å 1887

års statsreglering ej lära blifva att tillgå, har utskottet ej ansett sig

böra föreslå någon afvikelse från Kongl. Majds förslag beträffande

ifrågavarande öfverskotts beräkning och användande.

Hvad åter angår Kongl. Maj ds förslag om ersättande af den afkortning

å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 67.

1887, som uppkomme genom uteslutande af redan bokförd fordran

från föregående år för ogulden dylik skatt, har utskottet funnit innevarande

Riksdags ofvan åberopade beslut otvifvelaktigt medföra den

verkan, att någon åtgärd i berörda syfte ej numera kan anses erforderlig;

och får utskottet, på grund af hvad ofvan anförts, hemställa:

1:0.

att såsom tillgång vid statsregleriugen för år

1889 må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarua

lör år 1886 och föregående år samt

öfverskott från postverket med tillsammans 3,472,000

kronor; och

2:o.

att Kongl. Maj:ts förslag om ersättande af afkortning

å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt

för år 1887 medelst omföring från behållningen

för år 1886 af 1,280,297 kronor 99 öre och

från statsverkets kassaförlagsfond af 2,664,070 kronor

10 öre ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Kongl. Maj: t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till inlösen

af skal t efrälseränta) • m. in. måtte afsättas 547,000 kronor.

Åt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 sistlidne januari

inhemta», att detta belopp utgör återstoden af de utaf Kong], Maj:t

för den förevarande statsregleringen beräknade tillgångar efter afdrag

af de för år 1889 af Kongl. Maj:t föreslagna utgifter.

Enligt en af vederbörande tjensteman i kammarkollegium den

29 sistlidne december meddelad uppgift utgjorde sammanlagda lösesumman

för de skattefrälseräntor m. in., hvarå kammararkivet ditintills

aflemnat exakta uträkningar, 2,361,982 kronor 50 öre, och kunde lösesuraman

för återstående anmälda räntor in. in. ungefärligen uppgå till

520,000 kronor. Bland dessa funnes dock flera, som vid pröfning

toide befinnas ej böra inlösas. Beloppet af de räntor åter, hvilka

kunde komma att enligt nådiga förordningen den 13 juli 1887 ytterligare

anmälas till inlösen, kunde naturligtvis ej ännu beräknas. Hittills

både nya anmälningar ingått sparsamt, och det kunde derför tänkas,

att hvad för inlösen af de senare anmälda räntorna in. in. erfordrades

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets Memorial N:o 67.

komme att ungefär motsvara hvad å den förut angifna summan blefve

i behåll derigenom att en del anmälda räntor ej vore inlösningsbara.

I sådant fall skulle hela utgiften för inlösen af skattefrälseräntor in. in.

komma att stanna vid 2,900,000 kronor eller 3,000,000 kronor. För

ifrågavarande ändamål vore redan anvisade i 1887 års riksstat 800,000

kronor och i innevarande års riksstat 1,000,000 kronor. I händelse

det nu föreslagna belopp, 547,000 kronor, anvisades för år 1889, skulle,

under ofvan omförmälda förutsättningar, för ändamålet ytterligare

behöfva under kommande år anvisas något öfver eu half million

kronor och i intet fall mer än en million kronor.

Da ifrågavarande utgift är oafvislig, och tillgång tinnes för dess

betäckande i vidsträcktare mån än Kongl. Maj:t föreslagit, hemställer

utskottet,

3:o.

att Riksdagen må å riksstat^ för år 1889 till

inlösen af skattefrälseräntor m. in. afsätta 1,000,000

kronor.

Det åt Riksdagen, med bifall till sammansatta stats- och bankoutskottets

hemställan i dess utlåtande n:o 5, på extra stat för år 1889

anvisade belopp af 250,000 kronor, att i byggnadsfonden för riksdagsort*

riksbankshus ingå, har utskottet ansett böra

4:o.

i riksstaten uppföras.

Utskottet har funnit det, med bifall till utskottets hemställan i

punkten 37:o) mom. b af dess utlåtande n:o 7, till anskaffande af ny

rörlig materiel vid statens trafikerade jernväg ar på extra stat utom hufvudtitlarne

för år 1889 anvisade belopp af 500,000 kronor kunna och böra

utan upplåning betäckas och saknar således anledning att beträffande

sättet för dessa medels anskaffande afgifva något särskild! förslag;

hvilket utskottet härmed skolat

5:o.

för Riksdagen anmäla.

Enär statsregleringen likaledes lemnar tillgång att utan upplåning

betänka nedannämnda belopp, hvilka Riksdagen beviljat med bifall till

Kongl. Maj:ts förslag om anslag till fortsättande af arbetena å stam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 67.

hanan genom öfre Norrland och om beviljande åt Luleå stad af ett

tomteegleringslån, som enligt Riksdagens beslut skall från riksgäldskontoret

utgå (utskottets utlåtanden n:is 27 och 51), hemställer utskottet,

6:o.

a) att af det för år 1889 beviljade anslaget å

2,500,000 kronor till fortsättning af arbetena å stambanan

genom öfre Norrland 2,000,000 kronor må

anvisas till utgående å riksstaten utom hufvudtitlarne;

samt

b) att beloppet 100,000 kronor af det Luleå stad

beviljade tomtregleringslån likaledes må å riksstaten

uppföras, att af statskontoret riksgäldskontoret ersättas.

Deremot synes upplåning erforderlig för anskaffande af dels återstående

-5(JO/)(JO kronor af ofvan omförmälda anslag till stambanan genom

öfre Norrland, dels ock de för år 1889 beviljade 1,000,000 kronor af

1886 års fond till låneunderstöd för enskilda jernvägar.

I sammanhang med detta ämne har utskottet till behandling förehaft

en inom Första Kammaren af herr C. P. af Buren väckt motion

(n:r 34), i hvilken föreslagits, att, om möjligt, inga lån vidare skulle

utomlands upptagas;

att ett inhemskt obligationssystem måtte upprättas genom utfärdande

och försäljning af från långifvarens sida ouppsägbara svenska

statsobligationer på olika belopp, löpande med låg ränta;

att, i mån som penningar inflöte förmedelst sådan försäljning,

de utländska lånen, der sådant läte sig göra, måtte afbetalas och konverteras;

samt

att Riksdagen behagade uppdraga åt riksgäldskontoret att uppgöra

de bestämmelser och vilkor, hvilka vore af nöden för att ombesörja

och reglera denna obligationshandel.

Hvad beträffar det af motionären förordade inhemska obligationssystemet,

hafva, som bekant, fullmägtige i riksgäldskontoret under

sistlidna åt dermed gjort början. Enligt hvad utskottet inhemtat, hafva

inhemska, från långifvarens sida ouppsägbara 3,0 procent svenska

statsobligationer, daterade den 30 december 1887, i riksgäldskontoret

försålts, under år 1887 till belopp af.................... kronor 2,287,000: —

och under innevarande år till denna dag till belopp

af............................................................... » 5,005,000: —

kronor 7,292,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

9

Utskottet betviflar ej att fullmägtige komma att'' fortgå på samma

väg, om sådant finnes för staten fördelaktigt. Men att härom lemna

ftågon ovilkorlig föreskrift torde ingalunda vara lämpligt, och särskild!

synes det utskottet, att ett beslut om den redan befintliga utländska

skuldens förvandling till inhemsk skuld skulle kunna leda till allvarsamma

olägenheter genom de kapitalliqvider till utlandet, som deraf

nödvändiggjordes. Det torde utan tvifvel vara nödigt att i detta hänseende

iakttaga varsamhet.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

7:o.

a) att återstående 500,000 kronor af 1889 års

anslag till fortsättning af arbetena å stambanan genom

öfre Norrland samt de af Riksdagen för år 1889 beviljade

1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886

års fond för lån åt enskilda jernvägar må till utgående

från riksgäldskontor^; anvisas, att enligt Kong!.

Maj:ts disposition utbetalas, och riksgäldskontoret bemyndigas

att medelst försäljning af svenska statsobligationer

i mån af behof bereda erforderlig tillgång

till förenämnda belopps utbetalning; samt

b) att herr af Burdus förevarande motion ej

må till någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.

I en inom Första Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 80) har herr grefve G. Sparre föreslagit, att Riksdagen

måtte till förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond å riksstaten för

år 1889 anvisa så stort belopp, som, med behörigt aktgifvande å andra

behof, tillgångarna medgåfve.

Beträffande behofvet af denna fonds förstärkande tillåter sig

utskottet att i allmänhet hänvisa till hvad utskottet derom yttrat i

sina memorial vid 1881 års riksdag n:r 67, vid 1882 års riksdag n:r

70, vid 1883 års riksdag rr.o 59, vid 1884 års riksdag n:o 66, vid 1885

års riksdag n:o 61, vid 1886 års riksdag n:o 63 och vid senast hållne

riksdag n:o 53. Vid samtliga dessa riksdagar hafva, i enlighet med

utskottets förslag, afsättningar till fonden skett, och kommer densamma,

efter erhållande af det i riksstaten för innevarande år dertill anvisade

belopp, vid årets slut att utgöra 11,849,507 kronor 27 öre.

Det har, på sätt ofvan åberopade memorial gifva vid handen,

ansetts, att afsättningarna till fonden borde fortgå till dess densamma

Bill. till Rilcsd Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afcl 45 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 67.

nått ett belopp af åtminstone 15,000,000 kronor; och att fonden i

ganska väsentlig män behöfver ökas utöfver sitt nuvarande belopp

torde otvetydigt framgå deraf att, på sätt utskottet inhemtat, statskontoret

i brist af erforderligt förlagskapital för närvarande häftar i en

skuld till riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning af 1,500,000

kronor; hvartill kommer att, såsom ock ofvannämnde motionär erinrat,

behofvet ökats genom de tid efter annan och senast vid innevarande

riksdag af Riksdagen beslutade, ännu obetäckta förskottsanvisningar

på statskontoret för utgifter till byggande af de nya gardeskasernerna.

Utskottet hemställer,

8:o.

att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond, å riksstaten för år 1889 anvisa

614,000 kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,

och om i öfrig!, några på statsregleringen inverkande beslut icke

vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan ^beräkning

bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,

statsregleringen för år 1889 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsregleringarna för år 1886 och

föregående år samt öfverskott från postverket kronor

Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets

utlåtande n:o 55) ................................................... „

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(bevillningsutskottets betänkande

n:o 18):

Tullmedlen................. kronor 66,000,000: —

Postmedlen.................. „ 6,580,000: —

Bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner

och rättigheter

..................... „ 350,000: —

Transport kronor 42,930,000: — kronor 22,401,000: —

3,472,000: —

18,929,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

42,930,000: —

3,500,000: —

15,000,000: —

250,000: —

Transport kronor

Stämpelmedlen ............ „

Bränvinstillverknings
sk

ätten .................. ,,

Hvitbetssockertillverk
ningsafgiften.

........ ,,

hvadan tillgångarna och inkomsterna för år 1889,

med undantag af bevillningen af fast egendom

samt af inkomst, uppgå till...................

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna

till följande belopp:

Första hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is

2 och 52)..........................kronor 1,338,000: —

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o3)

Tredje hufvudtiteln (statsutskottetsutlåtande

n:o 4)

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o

5 samt memorial n:o 31)

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is

6 och 6 a samt memorial

n:o 28) .............................

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is

7 och 7 a) ........................

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden mis

8 och 8 a samt memorial

n:o 61) ............................

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o

9 samt memorial n:o 47)

Nionde hufvudtiteln (stats
-

3,814,700: —

613,800:

19,885,7 50: —

6,113,303: 25

4,676,749: —

14,658,500: —

11,472,209: —

Transport kronor 62,573,011: 2 5

1 1

kronor 22,401,000: —

„ 61,680,000: —

„ 84,081,000: —

hafva hlifvit bestämda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Transport kronor 62,573,011: 25

utskottets utlåtanden

n:is 10 och 49 samt me-

morial n:is 48 och 59)

De extra ordinarie ut- gifter, som blifvit för år

1889 anvisade att utgå från

statskontoret, utgöra:

Andra hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtanden n:is

11

2,920,400: — kronor 65,493,41

3 och 52)..........................

Tredje hufvudtiteln (stats-

kronor

270,000: —

utskottets utlåtande n:o4)

Fjerde hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtande n:o 5

11

4,500: —

samt memorial n:o 31)...

Femte hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtanden n:is

11

777,650: —

6 och 45).........................

Sjette hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtanden n:is

11

/

1,017,296: 7 5

7, 24 och 51)....................

Sjunde hufvudtiteln (stats- utskottets utlåtanden n:is

8 och 66 samt memorial

11

1,563,251:

n:o 61).............................

Åttonde hufvudtiteln (stats-

11

536,500: —

utskottets utlåtande n:o9)

Nionde hufvudtiteln (stats-

11

1,374,391: -

utskottets utlåtande n:o

10) ..................................... ,, 1,325,000: — kronor 6,868,588: 7 5

kronor 72,362,000: —

Hvartill komma dels,

utom hufvudtitlarne:

om utskottets här ofvan

i punkten 6:o mom. a)gjorda

förslag bifalles,

till fortsättning af arbetena

å stambanan genom

öfre Norrland........................kronor 2,000,000: —

Transport kronor 2,000,000: — kronor 72,362,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o tP.

13

Transport kronor 2,000,000: — kronor 72,362,000: —

och, enligt den af Riksdagen

redan bifallna punkten

37:o mom. b) af utskottets

utlåtande n:o 7,

till ny rörlig materiel vid

statens trafikerade jern
vägar

.....................................

dels, till utgående från

riksgäldskontor, riksdagsoch

revisionskostnader, aflöningar,

annuiteter och

räntor, efter afdrag af till

riksgäldskontor ingående

rånte- och kapitalbetalningar

.......................................

samt lån för tomtreglering

i Luleå stad ...............

dels ock, om utskottets här ofvan under punkterna

3:o och 8:o gjorda förslag bifallas,

afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m. ,, 1,000,000: —

och anslag till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond .......................................................... „ 614,000: —

samt, enligt Riksdagens i punkten 4:o här

ofvan omförmälda beslut,

afsättning till byggnadsfonden för riksdags
ocli

riksbankshus ...................................................... ,, 250,000: -—

Summa kronor 87,681,000: —,

hvilket utgiftsbelopp med ............................... „ 3,600,000: —

öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarna

och inkomsterna, bland hvilka bevillning

af fast egendom samt af inkomst ej beräknats.

.................................................................................. kronor 84,081,000:—.

Utskottet hemställer alltså,

500,000:

„ 10,855,000:

„ 100,000:

2,500,000: —

10,955,000:

9:o

att Riksdagen må för år 1889 åtaga sig en bevillning

af fäst egendom samt af inkomst till belopp

af tre millioner sexhundratusen kronor; samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 67.

10:o

att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att

föreslå sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att vid statsregleringen

för år 1889 de i rikets ständers skrifvelse den 12 maj

1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna å

hufvndtitlarne fortfarande måtte blifva gällande.

Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, för, med hänvisning

till den utredning i ämnet, som förekommer i det vid 1885 års

riksdag af statsutskottet afgifna utlåtande n:o 53, hemställa,

ll:o

att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen

för nästkommande år de i rikets ständers

skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende

å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne

fortfarande skola blifva gällande.

Till närmare upplysning om så väl innehållet af riksstaten för år

1889, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock riksgäldskontorets

inkomster och utgifter till 1889 års slut, jemväl sådana

de blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande

bilagor n:is 1, 2 och 3.

Enligt bilagorna n:is 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar

öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 1

innevarande maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets

utgifter:

för tiden från och med den 1 dennes till

innevarande års slut ................................................... kronor 22,608,673: 71

samt under år 1889 .............................................. it 15,711,320:

Summa kronor 38,319,993: 71.

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits

till:

under år 1888, nu befintlig behållning inberäknad

............................................................................. kronor

och under år 188$ ..................................................... u

Summa kronor

26,045,792: 62

15,711,320: —

41,757,112: 62.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

15

Inkomsterna och tillgångarna, behållningen inberäknad, öfver

stiga således utgifterna med 3,437,118 kronor 91 öre, utgörande riks

gäidskontorets beräknade behållning vid 1889 års slut.

Stockholm den 12 maj 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Bil

Riksstat för

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsregleringarna för år

1886 och föregående år samt öfver- skott från postverket ................

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster .............................

18,929,000

3,472,000

Bevillningar:

Tullmedel................................................

36,000,000

—

- -

—

Postmedel.. ........................................

6,580,000

—

— —

- -

—

Bevillningsafgifter för särskilda för- måner och rättigheter .....................

350,000

—

—

- —

“i

Stämpelmedel ...................................

3,500,000

—

- ---

—

---

-|

Bränvinstillverkningsskatt..................

15,000,000

—

- -

•-

---

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift......

250,000

—

---— -

—

- -

Bevillning af fast egendom samt al

inkomst ...............................................

3,600,000

—

65,280,000

—

84,209,000

Transport kronor

87,681,000

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o f>7.

17

n:o I.

år 1889.

Utgifter.

Ordinarie.

Extra.

Summa.

Att utgå frän statskontoret:

Första hufvudtiteln.........

1,338,000

1,338,000

I

Andra dito .........

3,814,700

270,000

—

4,084,700

—

Tredje dito .........

613,800

—

4,500

618,300

__

Fjerde dito .........

19,885,750

—

777.650

—

20,663,400

—

Femte dito .........

6,113,303

25

1,017,296

75

7,130,600

__

Sjette dito ........

4,676,749

—

1,563,251

—

6,240,000

Sjunde dito .........

14,658,500

—

536,500

—

15,195,000

_

Åttonde dito .........

11,472,209

—

1,374,391

—

12,846,600

_

Nionde dito .........

2,920,400

1,325,000

4,245,400

Utom hufvudtitlarne:

i

Till fortsättning af arbe-

tena å stambanan ge-

nom öfre Norrland.........

— —

—

2,000,000

—

2,000,000

—

Till ny rörlig materiel

vid statens trafikerade

jernvägar........................

— —

—

500,000

—

500,000

—

Summa

65,493,411

25

9,368,588

75

— — |—

74,862,000)—

Bih. till Riksd. Frot. 1888. 4 Sand. 1 Afd. 4b Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Transport 87,681,000

Summa j87,G81,000j
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

19

Transport

— —

—

— —

74,862,000

■—|

Att utgå från riksgäldskontoret:

Riksdags- och revisionskostnader,

allöningar, annuiteter och räntor,

efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetal- ningar, förslagsvis ................................

samt lån för tomtreglering i Luleå

stad..........................................................

10,855,000

_i

100,000

10,955,000

Afsättning till inlösen af skattefrälse- räntor .....................................................

_

„___

_

1,000,000

Till förstärkande af statsverkets kassa- förlagsfond .......................................

- -

- -

—

614,000

Afsättning till byggnadsfonden för riks- dags- och riksbankshus ....................

_ _''

—

- -

--

250,000

Summa

87,681,000

_

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Bil.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskoniorets Inkomster och

IRiksgäldskontorets kassabehållning den 1 maj ..... 5,368,885:04

| Kapitalfordran för tillsvidare förräntade medel emot

uppköpta räntebärande obligationer................... 250,000: —

j Vid liqvid af sålda riksgäldskontorets ouppsägbara

obligationer emottagna uppsagda depositionsbevis

med räntor.............................. 676,154: 57.

i Fordran af amortissementsfonderna för

vid liqvid af d:o d:o emottagna

utlottade, icke förfallna obligatioaf

1878 års statslån med

ner

d:o

699,436. 6 3. 1,375,591: 20.

Inkomster:

| Kapital och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd ........................ 2,080,000

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs

och Kalmar län i anledning af 1868 års

missväxt......................................................................

Ränta å 1885—1888 års anslag för .

............................ 2,978,350: 0 7.

1,120: —

odlingsfonden

97,000:

Ersättning af statsverkets medel:

Enligt riksstaten för år 1888 riksgäldskontor

tillkommande anslag för bestridande af riksdags-,

kyrkomötes- och revisionekostnader, aflöningar,

annuiteter och räntor

in. m.............................................. 10,790,700: —

efter afdrag af godtgjorda ..... 7,000,000: — 3,790,700:

Transport 3,790,700:

6,994,476 24

2,178,120

9,172,596

24

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

21

n:o 2.

Utgifter från och med den I maj 1888 till samma års slut,

205,OCO: —

6,000: —

1,961: 80

42,125:

Utgifter:

Riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöning ar m. m.:

Riksdags-, kyrkomötes- och revisions

kostnader............................................

Kostnader för Riksdagens lins.........

D:o ,, ,, bibliotek

Löner, arfvoden och expenser vid

riksgäldskontoret.............................

Löner å indragnings- och pensions
stat

vid d:o ....................................

Aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen och hans

expedition ..........................................

Annuitet er och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen..............

Anslag till ränta och amortissement

å nedannämnda fonderade lån:

1860 års lån emot premieobliga
-

8,570:

16,462: 50 280,110: 30

300,000: —

tioner ........

1872 års lån

1875

1878

1880

1886

tt

tt

it

tt

tt

tt

tt

tt

146,500:

369,758: —

851,094: 22

1,105,239: 39

2,265,120: —

1,797,211: ii 6,534,922:7 2

Ränta å riksgäldskontorets försålda

ouppsägbara obligationer...............

D:o å medgifven och beräknad, men

ännu icke verkstäld upplåning ...

215,820:

350,000:

Transport 7,400,742: 72. 280,119: 30|

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 67.

För lemnad kassaförstärkning...

Transport

3,790,700:— 9,172,596 24

1,500,000: —

lemnad t lån till betäckande af brist i den

beräknade kostnaden för tornbyggnaden å Linköpings

domkyrka .................................................

30,000: — 5,320,700

Upplåning:

Vid 1886 års riksdag medgifven upplåning år

1887 för statens jernvägsanläggningar och

. låneunderstöd för enskilda jern
vägar

.............................................. 5,634,300: —

Vid 1887 års riksdag medgifven

upplåning år 1888 för statens

jernvägsanläggningar och låneunderstöd

för enskilda jernvägar 3,807,000: — 9,441,300: —

För betäckande af utgifter från odlingsfonden:

1888 års motstående anslag ................................ 828,500: —

Konvertering genom ökad utlottning utöfver

amorteringsplanen af obligationer af 1878 års

statslån, att infrias den ^ 1888, £ 236,990^^ 4,303,738: 4o.

efter afdrag af redan upplånta

kronor 14,573,538: 4 0.

............... 3,021,042: 02.11,552,496 38

Transport 26,045,792 02

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Eko 67.

23

Transport

Ränta å Gamla 5-procentlånet, å

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond

........................................

7,400,742:72 280,119:30

13,138: 20 7,413,880: 9 2

Genom utlottning ökad amortering den 15/6 1888 af 1878 års

statslån, st 236,990: —, efter 18 kr. 16 öre för ett £............

Återbetalning af upptagna tillfälliga lån ..........................................

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter .....................

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt,

anslag å högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—Motala

—Mjölby jernväg, återstoden ......... 730: 31

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887

anvisade medel, 2,350,300 kronor, för jernvägens

mellan Hudiksvall och Näsviken inköp, ombyggnad

och utsträckning till norra stambanan vid

Ljusdal, återstoden................................ 55,810: 18

Vid samma års riksdag till utgående

under år 1888 anvisade 273,000 kronor

för d:o d:o, återstoden ................. 13,000: —

Vid 1887 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

under år 1888 anvisade medel till fortsättning

af arbetena å stambanan norrom Sollefteå,

1,500,000 kronor, återstoden ..................................

68,810: 18

1,100,000: —

1884 års riksdag till Mellersta

703,802: 0G

Låneunderstöd, till enskilda jernvägar:

Ur 1881 års fond för år 1886 anvisade 1,000,000 kronor, återstoden

............................................... 3,802: 00

Ur 1886 års fond för år 1888 anvisade

d:o d:o

Vid

Hallands jernvägsaktiebolag för

år 1886 anvisade ..........................

Vid 1886 års riksdag till Göteborg

—Hallands jernvägsaktiebolag

för år 1888 anvisade.....................

700,000:

516,668:

1,034,000:

1,550,668:

7,694,000

4,303,738

5,500,000

36,729

1,169,540

2,254,470

49

Transport 120,958,478

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Transport

26,045,792

G 2

Summa 26,045,792 62

opaginerad Kontrollera mot PDF

f

Statsutskottets Memorial N''.o 67. 25

Transport

20,958,478

24

Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understöd- jande af odling af sänka trakter:

1887 års anslag ........................................................... 821,695: 47.

1888 års anslag ................................. 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år

beräknade, till kongl. statskonto- ret inflytande annuiteter å od- lingslån............................................ 171,500: — 828,500: —

1,650,195

47

Beräknad behållning vid 1888 års utgång .........................................

3,437,118

91

Summa kronor 26,045,792

62

Bih. till Bikscl. Prot. 188S. 4 Samt. 1 Afd. 45 Haft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Bil.

Forslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1889 års början.

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd..........................

Afbetalning^’ å lån till undsättningar inom Krono
län
-

2,289,600:

bergs

i anledning af 1868

och Kalmar

• c_>

års missväxt............................................................. 1,120:

Ränta å 1885—1889 års anslag för odliugsfonden 135,600:

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1889 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar in. m., äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt räntor å öfrig statsskuld ............ 13,281,320: —

af den för riksgäldskontor under

tid beräknade inkomst af rånte- och

kapitalinbetalningar ............................................. 2,426,320: —

efter afdrag

samma

Ersättning af statsverkets medel för lån till tomtreglering i Luleå

Vid 1888 års riksdag medgifven upplåning för statens jernvägs
anläggningar

och låneunderstöd för enskilda jernvägar.........

Upplåning för betäckande af motstående för år 1889 beräknade

utgift

för

odlingslånefonden.

3,437,118

2,426,320

91

10,855,000

100,000

1,500,000

830,000,-

Transportf 19,148,438] 91|

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

n:o 3

Inkomster och Utgifter år 1889.

Utgifter:

Riksdags- och revisionsko stnader samt aflöning ar rn. in.:

Riksdags- och revisionskostnader... 500,000

Kostnader för Riksdagens hus ...... 12,000

» ,, ,, bibliotek 2,000

Löner, arfvoden och expenser vid

riksgäldskontor .......................... 62,907: so.

Löner å indragnings- och pensionera!

vid dito .................................. 14,692: 5 0.

Aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen och

hans expedition ............................ 21,800:— 613,400:

I

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen......... 300,000: —

Anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860 års lån emot premieobligationer.

.. 293,000: —

1872 års lån...... 1,203,056: —

1875 „ „ ..... 1,747,575: 73.

1878 „ „ 1,019,146: 46.

1880 „ „ 5,597,460: —

1886 » n ...... 1,797,211: ii, 11,657.449: 30.

Ränta å riksgäldskontorets oupp
-

sägbara obligationer .............. 215,820: —

Ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verkstäld upplåning

......................................... 479,600: —

Transport 12,652,869: 30.

613,400:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Transport

19,148,438 91|

Summa kronor

19,148,438i 91

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

29

Transport 12,652,869: 30. 613,400: —

Ränta å Gamla 5-procentlånet, å

Konung Carl XIII-.s hemgiftskapital

samt å Göta kanals

reparationsfond...........................15,050: 7 0. 12.667,920: —

Vid. 1888 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling

af sänka trakter:

1889 års anslag ........................................................ 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade, till

statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån 170,000: —

Vid 1888 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret under

år 1889 anvisade medel:

till fortsättning af arbetena å stambanan genom

. öfr0 Norrland........................................................... 500,000: —

till lån för tomtreglering i Luleå............................. 100,000:_

Lån ur 1886 års fond för enskilda jernväqar, 5,000,000 kronor

för år 1889 anvisade..................................................................

Beräknad behållning vid 1889 års utgång

Summa kronor

13,281,320

830,000

600,000

1,000,000

3,437,118

19,148,438

Bill. till Riksd. Vrot. 1888. 4 Sami 1 Afd 45 Wift.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:90 Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. s. 11 i texten