Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. civildepartementet.

1888-03-02 · 64 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 61 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:7, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 2 Mars 1888, kl. 11 e. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl.

civildepartementet.

(2:a U. A.)

I det vid Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd

och behof den 14 januari innevarande år fogade statsrådsprotokoll

öfver civilärenden den 12 i samma månad har statsrådet och chefen

för civildepartementet till eu början erinrat derom, att till slutlig

behandling vid innevarande riksdag hvilade ett förslag om ändrad lydelse

af 6 § regeringsformen, enligt hvilket ytterligare ett departement

skulle tillkomma, nemligen landtbruks-, industri- och handelsdepartementet,

och af hvars antagande skulle följa, att kommerskollegium

komme att indragas; hvarjemte, derest förslaget blefve lag, deraf komme

att föranledas åtskilliga förändringar i statsregleringen, i det att vissa

anslagstitlar måste öfverföras till en ny hufvudtitel, upptagande anslagen

till det nya departementet och derunder lydande förvaltningsgrenar,

och andra anslagstitlar komma att helt och hållet ur riksstaten

utgå eller till beloppen förändras. Departementschefen har emellertid

vid sitt förslag rörande regleringen af utgifterna för år 1889 under

riksstatens sjette hufvudtitel ansett sig böra utgå från då ännu bestående

förhållanden.

Då, såsom bekant, frågan om ofvanberörda ändring i 6 § regeringsformen

numera genom kamrarnes olika beslut i ämnet förfallit, har ej

heller utskottet vid sill behandling af nämnda hufvudtitel bort utgå

Bill. till Riksd. Prof.. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

från annat än omformälda, af Kongl. Maj:t gillade förslag, likasom utskottet

af samma anledning ej haft att ingå i pröfning af det å sid.

65—92 af statsrådsprotokollet förekommande förslag till organisation af

det ifrågasatta nya departementet.

Vidare får utskottet erinra, att utskottet redan afgifvit utlåtanden,

n:o 24, om de i statsverkspropositionen under punkterna 32, 33 och 34

af sjette hufvudliteln gjorda yrkanden om statsbidrag till vissa allmänna

arbeten, och n:o 25, ang. den i punkten 36 omformälda Kongl. proposition

om odlingslånefonden, samt anmäla, att utskottet framdeles

kommer att yttra sig om de framställningar, som omförmälas i punkterna

35, 36 och 39, angående understödjande af enskilda jernvägsanläggningar

och anslag till fortsättning af arbetena å stambanan norr om

Sollefteå.

Efter tillkännagifvande häraf öfvergår utskottet till yttrandes afgifvande

angående nedan omformälda, sjette hufvudtiteln rörande framställningar.

Kommerskollegium.

Under anslagstiteln »kommerskollegium» äro de anslag uppförda,

som utgå till kollegiet sjelft och till patentbyrån; och äro för båda

dessa embetsverk särskilda framställningar gjorda, för Indika utskottet

här nedan får redogöra.

A. Kommerskollegium.

jtng. anslag

till kommerskollegium.

[U]

l:o) Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 14 januari 1888

aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit:

att Riksdagen måtte dels, på det att Kongl. Maj:t kunde komma

i tillfälle att med samma belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embete- och tjenstemän,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1889,

på extra stat för år 1889 anvisa 7,640 kronor; dels ock medgifva, att

intill slutet af år 1889, i den mån sådant vore erforderligt för bestridande

af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt bemälde

embete- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner, som andra med

dem likstälde tjenstemän åtnjöte, af Kongl. Maj:t finge för ändamålet

disponeras de aflöningsbelopp, som vore i kommerskollegiets stat anvisade

ej mindre för en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledig
-

%

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

blifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka

indragning kunde ega rum eller förändring eljest vidtagas.

Hänvisande till hvad som blifvit i det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1888 (sid.

2 och 3) anfördt om detta anslagsbehof, får utskottet, som icke funnit

anledning till någon erinran beträffande Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning, hemställa,

att Riksdagen må

a) på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att

med samma belopp som för innevarande år tilldela

kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde

embete- och tjenstemän, med undantag af fyra

kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1889, på

extra stat för år 1889 anvisa 7,640 kronor; samt

b) medgifva, att intill slutet af år 1889, i den

mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen

inom kollegiet eller för beredande åt bemälde embetsed!

tjenstemän af samma aflöningsförmåner, som andra

med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Kongl. Maj: t

må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som

äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för

en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende

å hvilka indragning kan ega rum eller förändring

eljest vidtagas.

B. Patentbyrån.

2:o) 1 fråga om patentbyrån har Kongl. Maj:t ej gjort annan framställning,

än att afgifterna för patent och för registrering af varumärken

finge användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingades af

tillämpning under år 1889 af förordningen angående patent och lagen

om skydd för varumärken.

Uti en i statsrådsprotokollet omförmäld promemoria har patentbyråns

tillförordnade byråchef meddelat, bland annat, att byråns inkomster

under sistlidet år uppgått till 61,238 kronor 50 öre, underdel

att dess utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna vid tidpunkten för

promemorians upprättande ännu icke afslutats, ej kunnat med full noggranhet

uppgifvas, under samma år utgjort 59,502 kronor 8 öre.

Ang. disposition

af

patent- och

varumärkesafgifter.

[2.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Då för år 1886 byråns inkomster belöpte sig till 52,853 kronor

93 öre och dess utgifter till 66,727 kronor 33 öre, hafva således under

år 1887 inkomsterna stigit och utgifterna minskats mot hvad förhållandet

var under föregående året.

På sätt af ofvanberörda statsrådsprotokoll vidare inliemtas, har

tillförordnade byråchefen emellertid uti sin omnämnda promemoria anfört

att, derest, såsom antagligt syntes vara, patentansökningarnas antal

fortfarande komme att ökas, det blefve af nöden att ytterligare förstärka

byråns tekniska arbetskrafter, på det att den granskning af uppfinningars

nyhet, som i byrån borde verkställas, måtte kunna i nämnvärd

mån motsvara sitt ändamål. För att denna granskning skulle

blifva fullt verksam, erfordrades ock att, i öfverensstämmelse med hvad

i alla utländska patentverk egde rum, byrån försåges med eu i möjligaste

mån fullständig samling af teknisk literatur. Att ett dylikt

bibliotek äfven för allmänheten vore af behofvet påkallad t, framgingc

deraf, att byråns nuvarande boksamling, som hufvudsakligen utgjordes

af utländska patentskrifter och mera betydande tekniska tidskrifter,

under år 1887 anlitats af närmare 1.400 personer.

Ehuru tillförordnade byråchefen tillika, på angifven grund, uttalat

den åsigt, att det kunde med full visshet antagas, att patentverket

fortfarande skulle kunna ega bestånd och utvecklas, utan att statsverket

för detta ändamål betungades med några kostnader, anser utskottet

sig likväl uti hvad tillförordnade byråchefen yttrat i fråga om

behofvet af att förstärka byråns tekniska arbetskrafter och att förstora

dess boksamling ega anledning att här framhålla nödvändigheten deraf,

att byråns tjenstepersonal icke må ökas eller dess verksamhet utvidgas

i vidare mån, än att byrån jemväl i framtiden, vid till äfventyrs inträdande

minskning i byråns inkomster, må kunna af egna tillgångar

— utan mellankomst från statsverkets sida — bestrida sina utgifter.

Under erinran att utskottet jemväl vid flera föregående riksdagar

uttalat sig i likartad! syfte med hvad nu egt rum, hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för

patent och för registrering af varumärken må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af

tillämpning under år 1889 af förordningen angående

patent och lagen om skydd för varumärken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Rikets ekonomiska kartverk.

5

3:o) Under denna anslagstitel liar Kong!. Maj:t föreslagit, att, utöfver

det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk

uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel

på extra stat för år 1889 måtte anvisas till fortsättande af de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och för

de ekonomiska kartarbetena i Öl riga delar af riket 45,000 kronor, eller

tillsammans 76,000 kronor, äfvensom att möjligen uppstående behållningar

å båda anslagen finge användas äfven till bestridande af utgifter

för det topografiska kartverket.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, tillåter sig utskottet hänvisa till det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12

januari 1888 (sid. 5—8). Af berörda protokoll framgår, bland annat,

att det öfverskott å de båda ekonomiska kartverkens tillgångar, hvithet,

enligt afdelningschefeus för generalstabens topografiska afdelning

af Kongl. Maj:t faststälda förslag till inkomst- och utgiftsstater för

nämnda kartverk för innevarande år, skulle på grund af Riksdagens

medgifvande och Kongl. Maj:ts beslut användas till bestridande af utgifter

för det topografiska kartverket, beräknats till 13,200 kronor. Då

utskottet af de statsrådsprotokoll, som varit bifogade de två sistförflutna

årens statsverkspropositionen funnit, att motsvarande öfverskott

beräknats för år 1886 till 13,000 kronor och för år 1887 till 16,000

kronor, får utskottet meddela, att för afdelningens räkning användts

af Norrbottens läns och allmänna ekonomiska kartverkens besparingar

år 1886 12,000 kronor af det förras och 4,000 kronor af det senares

eller tillhopa 16,000 kronor samt år 1887 10,800 kronor af det förras

och 8,700 kronor af det senares eller tillhopa 19,500 kronor.

Utskottet, som emellertid icke funnit anledning till någon erinran

med afseende å Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, får derföre

hemställa,

att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1889 anvisa till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i

Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,

eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,

Ang. anslag

till rikets

ekonomiska

kartverk.

[3.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

-Ang. användande

af

indragen

länsmanslön

till inrättande

af

ny länsmunstjenst

inom

Kopparbergs

län.

[4.]

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen

må användas äfven till bestridande af utgifter för det

topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

4:o) Kongl. Magt bär föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att det aflöningsbelopp, som kunde blifva tillgängligt genom indragning

af Vika länsmansdistrikt inom Kopparbergs län, finge användas

till aflönande af en länsman i ett nytt distrikt, bildad! genom delning

af Lima länsmansdistrikt i samma län.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1888 bär statsrådet och chefen för

civildepartementet anfört följande.

Uti skrifvelse af den 5 september 1885 både Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Kopparbergs län föreslagit, att två för närvarande

lediga länsmanstjenster inom länet, nemligen i Vika länsmansdistrikt

och i Ut-anbrodelens länsmansdistrikt af Stora Tunn socken, måtte i

anseende till den jemförelsevis ringa omfattningen af de till nämnda

tjenster hörande göromål, den begränsade folkmängden och distriktens

icke synnerligen vidsträckta omfång indragas och derunder lydande

områden förläggas till andra angränsande länsmansdistrikt samt. de

härigenom uppkommande disponibla länsmanslöner användas till inrättande

af två nya länsmanstjenster i andra delar af länet, hvilka deraf

vore i större behof än ofvannämnda båda distrikt.

Enligt länsstyrelsens förslag skulle af Vika länsmansdistrikt,.som

omfattade Vika och Thorsångs socknar, den förra socknen förläggas

till Sundborns länsmansdistrikt och den senare till Silfbergs och Gustafs

länsmansdistrikt. Utanbrodelens länsmansdistrikt skulle förenas med

Ofvanbrodelens länsmansdistrikt af Stora Tima socken och tillsammans

med detta bilda ett distrikt.

De båda nya länsmanstjensterna skulle användas för delning af

Lima och Leksands länsmansdistrikt.

Hvad anginge behofvet af delning utaf Lönn länsmansdistrikt, omfattande

Lima och Transtrands socknar, erinrade länsstyrelsen, att detta

distrikt omfattade ett område af icke mindre än tjugu qvadratmil, deraf

på Lima socken belöpte 11 f qvadratmil och på Transtrands socken

8 | qvadratmil, med en utsträckning från norr till söder af fullt 7 mil

och från öster till vester af omkring 4 mil. Vid detta förhållande och

ehuru hvarken folkmängden i distriktet, utgörande vid 1883 års utgång

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

inom Lima socken 2,454 personer och inom Transtrands socken 1,692

personer eller tillhopa 4,146 personer, vore synnerligen stor eller

tjenstegöromålens mängd, utgörande i medeltal för åren 1879—1883

omkring 240 ärenden, vore särdeles betydlig, syntes dock en delning

af distriktet vara af verkligt behof påkallad, helst genom anställandet

af en särskild länsman i Lima socken, hvarest lönkrögeriet tagit stor

utsträckning, öfvervakandet af bränvinsförsäljningsförordningens efterlefnad

skulle komma att mycket underlättas. Också hade Lima socknemän,

jemlikt beslut å kommunalstämma den 13 juli 1884, anhållit att

socknen måtte komma att utgöra ett särskilt länsmansdistrikt.

Beträffande Leksands länsmansdistrikt, bestående af Leksands och

Siljansnäs socknar, omfattade detta distrikt en areal af 10 f qvadratmil,

med en folkmängd af omkring 13,400 personer, och utgjorde de

vid länsmanskontoret handlagda ärenden i medeltal för åren 1879—

1883 omkring 1,500, hvaraf alltså framginge att, med hänsyn ej mindre

till distriktets vidsträckta område än äfven till göromålens antal

och folkmängden, en delning af jemväl ifrågavarande distrikt vore behöflig

och önskvärd.

Kammarkollegium och statskontoret, hvilka uti ett den 5 februari

1887 till civildepartementet inkommet underdånigt utlåtande yttrat sig

i ärendet, hade icke haft något att erinra emot indragning af länsmanstjensten

i Vika länsmansdistriki och distriktets fördelande, på sätt

Kong!. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, men deremot på anförda

skäl ansett sig åtminstone för närvarande sakna giltig anledning att

tillstyrka indragning af länsmanstjensten i Utanbrodelens distrikt och

detta distrikts förenande med Ofvanbrodelen till ett länsmansdistrikt,

helst inom länet funnes andra länsmansdistrikt, som med större skäl

syntes kunna och böra sammanläggas.

Angående den af Kongl. Maj:ts befallningshafvande ifrågasatta

delning af Lima och Leksands länsmansdistrikt hade embetsverken anfört,

att Lima distrikt visserligen till ytvidden vore större än Leksands

distrikt, hvadan en delning af förstnämnda distrikt syntes, med hänsyn

särskilt till polisuppsigtens behöriga upprätthållande, icke vara opåkallad;

men då Leksands länsmansdistrikt både i fråga om folkmängd

och antalet af de mål, som af länsmannen handlades, vore betydligt

större än Lima länsmansdistrikt, syntes embetsverken öfvervägande

skäl tala för, att af dessa båda distrikt Leksands distrikt borde i första

rummet delas och att med delningen af Lima distrikt finge anstå, till

dess genom vederbörande tjensteinnehafvares afgång i något af de

mindre länsmansdistrikten inom länet och dettas förening med annat

distrikt en länsmanslön blefve för ändamålet disponibel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning

i landsstatsanslaget

till

följd af

''indragning

af landsstatsboställen.

Lika med kammarkollegium och statskontoret ansåge sig departementschefen

icke för närvarande böra tillstyrka indragning af det länsmansdistrikt,

som omfattade Utanbrodelen af Stora Tima socken.

Deremot syntes departementschefen giltiga skäl hafva blifvit anförda

för indragning af Vika länsmansdistrikt och detta distrikts fördelning,

på sätt Kong!. Maj:ts befallningshafvande föreslagit.

Hvad anginge frågan om användningen af den genom eu dylik

indragning disponibla länsmanslönen, så syntes departementschefen

genom hvad i ärendet förekommit vara till fullo ådagalagdt behofvet

utaf delning af såväl Leksands som Lima länsmansdistrikt, Men då

för närvarande endast ettdera distriktet kunde ifrågakomma att delas,

ansåge departementschefen för sin del, i olikhet mot kammarkollegium

och statskontoret, att Lima distrikt härvidlag borde ega företräde; och

grundade departementschefen denna åsigt på distriktets betydande areal

och utsträckning samt på svårigheten för eu enda länsman att inom

ett så betydligt område utöfva en något så när nöjaktig polisbevakning.

Då utskottet icke funnit anledning till någon erinran mot Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att det aflöningsbelopp,

som kan blifva tillgängligt genom indragning

af Vika länsmansdistrikt inom Kopparbergs län, må

användas till aflönande af en länsman i ett nytt distrikt,

bildadt genom delning af Lima länsmansdistrikt

i samma län.

5:o) Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 11) inhemtas, hafva

följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning

till vederbörande tjenstemän ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna

i länen» uppförd, nemligen:

länsmansbostället i Algutsrums härad af Kalmar län, 1/4 mantal

Qvigerölla n:o 5;

länsmansbostället i Möckleby härad af samma län, Va mantal

Bläsinge n:o 8;

kronofogdebostället i Göteborgs fögderi af Götebergs och Bohus

län, 1 mantal Askim Kriapegården; samt

länsmansbostället i Karlstads tingslag af Verndands län, 1 mantal

Solberg n:o 1.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t föreslagit, att penninganslaget

under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp,

hvartill nämnda fyra indragna landsstatsboställens afkastning är i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

9

stat beräknad, eller 2,533 kronor. I händelse af bifall härtill skulle

anslaget till »landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)»

höjas från 2,641,049 kronor till 2,643,582 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må höja penninganslaget under

»landsstaterna i länen» med det belopp af 2,533 kronor,

hvartill fyra indragna landsstatsboställens afkastning

är i stat beräknad.

6:o) 1 eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 150) har herr

A. E. Petersson i Hamra, med hvilken fyra andra af kammarens ledamöter

instämt, på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen för sin del

ville besluta:

att landet måtte indelas i fem höfdingedömen med sina underordnade

länsstyrelser och höfdingarne hvar inom sitt höfdingedöme

öfvertaga nuvarande landshöfdingars embetsåliggande, på sätt Konungen

täcktes förordna, samt landshöfdingeplatserna i män [af nuvarande

innehafvares afgång indragas; äfvensom att det måtte ankomma på

Konungen att förordna någon af de qvarvarande landshöfdingarne

inom höfdingedömet att öfvertaga inspektionen i den afgående landshöfdingens

län, för hvilken inspektion höfdingen skulle erhålla reseersättning

af härtill särskild! anslaget belopp, fördeladt på antal län

inom höfdingedömet;

att de särskilda höfdingedömena måtte indelas och benämnas:

l:o. Södra höfdingedömet, omfattande Malmöhus, Kristianstads,

Blekinge och Hallands län, med boställsvåning i Malmö samt lön till

höfdingen med 15,500 kronor och reseersättning 2,500 kronor.

2:o. Vestra höfdingedömet, omfattande Göteborgs och Bohus,

Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län, med boställsvåning i Göteborg

samt lön till höfdingen med 17,000 kronor och reseersättning

2,500 kronor;

3:o. Östra höfdingedömet, omfattande Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar och Gotlands län, med boställsvåning i Linköping

samt lön till höfdingen med 13,000 kronor och reseersättning 2,500

kronor;

4:o. Mellersta höfdingedömet, omfattande Stockholms, Upsala,

Södermanlands, Örebro, Vestmanlanas, och Kopparbergs län, med

boställsvåning i Upsala samt lön till höfdingen med 13,000 kronor

och reseersättning 2,500 kronor;

Bill. till Riksd. Prof. Iö88. 4 Sand. 1 Afd. 6 Höft.

Ang■ ändradt

ordnande af

länsstyrelserna

samt indragning

af

vissa landshöfdingeplatser.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. indragning

af

Tcronofogdetjensterna.

5:o. Norrlands höfdingedöme, omfattande Gefleborgs, Vesternorrlands,

Jemtlands, Vesterbotteus och Norrbottens län med boställsvåning

i Hernösand samt lön till höfdingen med 13,000 kronor och reseersättning

3,000 kronor;

samt att höfdingen skulle vara underkastad ändring af lön och

pension, som af Riksdagen kunde komma att beslutas.

Motionärens förslag afser eu så genomgripande förändring i länsstyrelsernas

nuvarande organisation, att utskottet, äfven för den händelse

att utskottet gillade motionens syfte, icke skulle anse sig med

den knapphändiga utredning, motionären åstadkommit, kunna tillstyrka

Riksdagen att bifalla förslaget. Då utskottet nu i sjelfva verket hyser

den öfvertygelse, att en omorganisation af landshöfdingeinstitutionen

i den rigtning motionären åsyftar, ingalunda vore önskvärd, finner

utskottet häruti en ytterligare anledning hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

7:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 151) har

herr A. E. Petersson i Hamra, med hvilken tre andra af kammarens

ledamöter instämt, föreslagit, att Riksdagen för sin del ville besluta:

l:o att kronofogdetjensterua måtte, i mån af nuvarande innehafvares

afgång, indragas;

2:o att när sådan tjenst indroges, de kronofogdarne åliggande

tjenstegöromål skulle öfvertagas af länsmännen i fögderiet livar inom

sitt distrikt, hvarvid desse för sålunda ökad tjenstgöring skulle erhålla

i löneförmåner: lön 1,200 kronor, tjenstgöringspenningar 800 kronor

och af expensmedel 100 kronor, eller tillsammans 2,100 kronor, och

derjemte, utom rätt till nu bekomna sportler, äfven de sportler, som

förut tillkommit kronofogde; hvarjemte länsman med sålunda ökad lön

borde i pension erhålla 1,200 kronor från allmänna indragningsstaten;

3:o att ledig länsmanstjenst skulle kungöras i allmänna tidningar

till ansökan, såsom för öfriga statstjenster vore vanligt; att Konungens

befallningshafvande skulle uppföra tre af de mest meriterade, särskildt

för praktisk duglighet kända sökande på förslaget, landshöfdingen

gifva eu af dem sitt förord och Konungen utnämna en af de tre på

förslaget uppförda till tjensten; hvarefter sålunda utnämnd länsman ej

finge utan laga ransakning och dom skiljas från tjensten, der han ej

begärde afsked, afled eller upphunnit stadgad pensionsålder; samt

4:o att länsman skulle vara underkastad ändring af lön och pension,

som af Riksdagen kunde komma att beslutas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

11

Såväl under den gamla ståndsrepresentationens tid som efter

representationsförändringen hafva vid riksdagen flera gånger väckts

förslag i likartadt syfte med den nu föreliggande motionen, utan att

dessa förslag likväl lyckats tillvinna sig Riksdagens bifall. Då Kongl.

Maj:t år 1873 tillsatte en komité för afgifvande af förslag till lönereglering

för landsstaten, hänsköt. Kongl. Maj:t jemväl till denna komités

pröfning åtskilliga af enskilde landsstatstjenstemän under hand framstälda

förslag till omorganisation af fögderitjensterna. I sitt år 1875

afgifna betänkande hemstälde nämnda komité af sådan anledning, att

häradsskrifvarebefattningarne måtte indragas samt kronofogde- och

länsmanstjensterna sammanslås till eu tjenstemannaklass, kronofogdarnes,

hvilka tjensteman skulle, med biträde af s. k. fogdefullmägtige,

bestrida de kronofogdarne och länsmännen förut åliggande göromål.

Hvad komitén i detta afseende föreslagit blef emellertid aldrig föremål

för någon Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen.

Då frågan om kronofogdetjensternas indragning nu åter föreligger

till Riksdagens behandling, anser utskottet densamma vara förtjent

af uppmärksamhet. Den tryckta ekonomiska ställning, hvari

landet för närvarande befinner sig, manar till iakttagande af sparsamhet

på statshushållningens alla områden. Skulle det derföre kunna

uppvisas, att eu så talrik tjenstemannaklass som kronofogdarnes kunde

undvaras, utan att några svårigheter derigenom uppkomme för förvaltningens

regelbundna gång, borde naturligen en indragning af kronofogdetjensterna

genomföras.

För sin del hyser utskottet den åsigt, att eu sådan indragning

är möjlig, och vill utskottet nu angifva några af de omständigheter,

hvilka hos utskottet grundat denna åsigt.

Till en början får utskottet då erinra derom, att kronofogdarne

intaga én egendomlig mellanställning emellan länsstyrelserna å ena och

länsmännen a andra sidan. Häraf föranledos för kronofogdarne en del

tjensteåligganden bestående endast deruti, att de till länsmännen i och

för verkställighet öfversända de ordres, kronofogdarne sjelfve mottagit

från länsstyrelserna, och å andra sidan till länsstyrelserna inberätta hvad

länsmännen uti sina till kronofogdarne insända rapporter meddelat.

Innan landets kommunikationsväsen nått sin nuvarande utveckling, var

måhända en sådan mellaninstans af behofvet påkallad, likasom det då

ock kunde vara af vigt för allmänheten att en embetsmyndighet fans,

högre stäld och mera upplyst än länsmännen, men närmare verkande

och lättare att anlita än länsstyrelsen. Numera, särskildt i följd af

jernvägsnätets utveckling, torde en resa till residensstaden i en mängd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o in
-

fall ej vara mera kostsam och besvärlig än förr en resa till kronofogden

i orten, och ej heller torde, hvad kommunikationen mellan de ifrågavarande

myndigheterna angår, några skäl nu förefinnas, för att icke, i

alla förekommande fall, länsstyrelserna skulle kunna direkt meddela sig

med länsmännen och desse senare med länsstyrelserna. Derigenom

skulle mångskrifveri undvikas samt snabbheten i ärendenas gång befordras.

Äfven i andra hänseenden hafva förändrade tidsförhållanden

verkat minskande på kronofogdetjensternas ursprungliga betydelse. Sålunda

framgår vid granskning af kronofogdeinstruktionen den 10 november

1855, att derefter genomförda förenklingar och reformer beträffande

fastighetsbeskattningen på landet, äfvensom domänintendenternas

tillsättning m. in. medfört, att eu ej ringa del för kronofogdarne

gällande föreskrifter och dem åliggande göromål, såsom i fråga om rotering,

ränta och tionde å jord, tillsynen deröfver att innehafvare af

jord icke tillskansa sig större friheter än lagligen åtnjutas böra, skattläggning

och förmedling, vårdandet af statens fasta egendomar m. in.,

numera i sjelfva verket förlorat det mesta af sin forna vigt.

Det torde vara kändt, att såväl kronofogdarne som länsmännen i

allmänhet icke äro af sina tjenstegöromål fullt sysselsatte. Vid sådant

förhållande synes det utskottet antagligt, att länsmännen utan svårighet

skulle kunna medhinna att, förutom sina nuvarande tjensteåligganden,

utföra jemväl den del af kronofogdarnes, som på de respektive

länsmansdistrikten kunde ankomma. Frågan blir då endast, om länsmännen

kunna anses fullt kompetente att öfvertaga de med kronofogdetjensterna

nu förenade göromål.

För sin del tror utskottet, att så i allmänhet är förhållandet.

Vanligen besitta länsmännen numera eu icke ringa grad af praktisk

duglighet och hafva derjemte förvärfvat sig fackbildning i vida högre

grad än af dem författningsenligt fordras. Redan nu verkställes faktiskt

af länsmännen eu stor del af de förrättningar, som enligt den för

kronofogdarne faststälda instruktionen i första hand borde utföras af

desse tjenstemän. Så torde ofta vara händelsen med utmätningsförrättningarne

och i ganska många fall jemväl med syneförrättningarne. Såsom

allmänna åklagare vid häradsrätterna uppträda kronofogdarne numera,

såsom bekant, nästan aldrig, utan skötes åklagarekallet vid berörda

domstolar så godt som uteslutande af länsmännen.

Kronouppbörden skola kronofogdarne visserligen, enligt instruktionen,

ovilkorligen sjelfva besörja och redovisa*, men då instruktionen

medgifvit kronofogdarne rätt att, derest Konungens befallningshafvande

det tillåter, vid indrifning af sådana medel, som vid uppbördsstämmorna

lemnats obetalda, begagna länsmännens biträde, har deraf blif
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

13

vit en följd, att restindrifningarne, hvilka mången gång äro vida besvärligare

än sjelfva uppbördsstämmorna, enligt regeln falla på länsmännens

lott. Att länsmännen icke skulle besitta den färdighet, som

kan erfordras för hållande af en uppbördsstämma, lärer väl icke af

någon ifrågasättas, och då länsmännen naturligen skulle förpligtas ställa

skälig uppbördsborgen, kan icke heller ur synpunkten af kronans säkerhet

för uppbördsmedlen någon befogad anmärkning framställas mot

att uppbörden öfverlemnas åt länsmännen. I sjelfva verket torde genom

en dylik åtgärd kronans säkerhet blifva större än den nu är, emedan

hvarje uppbördsman i sådant fall finge ett mindre belopp att redovisa

än under nuvarande förhållanden.

Emellertid gifves det, enligt utskottets förmenande, en grupp till

kronofogdebefattningarne hörande förrättningar, som länsmännen, med

det mått af lagkunskap, de för närvarande i allmänhet ega, icke under

alla förhållanden skulle kunna öfvertaga. Det är de exekutiva fastighetsauktionerna

på landet och i synnerhet de dertill hörande köpeskillingsliqviderna.

Denna omständighet ensam torde dock icke böra utgöra

något hinder för indragning af kronofogdetjensterna, helst de anmärkta

svårigheterna genom lagförändring torde kunna undvikas.

Utskottet gillar således i det stora hela förevarande motions syfte.

Deremot anser sig utskottet icke kunna tillstyrka Riksdagen att bifalla

motionärens förslag i det outredda skick, hvari detsamma nu föreligger.

En så genomgripande förändring i landsstatens organisation som

den, hvarom nu är fråga, torde nemligen icke böra genomföras utan

eu omsorgsfull utredning af alla de omständigheter och förhållanden,

hvilka kunna på saken inverka. En dylik utredning torde emellertid

svårligen kunna af ett Riksdagens utskott åstadkommas. Utskottet hemställer

för den skull med anledning af förevarande motion,

att Riksdagen måtte .hos Kongl. Maj:t anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,

huruvida icke kronofogdebefattningarne må kunna indragas

och de åligganden, som nu ankomma på kronofogdarne,

öfverfiyttas på länsmännen eller andra landsstatstjenstemän

samt till Riksdagen inkomma med det

förslag, en sådan utredning kan föranleda.

8:o) I en inom Andra Kammaren af herr E. Fredholm väckt Ang. ifråga

motion (n:o 61) har, på anförda skäl, föreslagits, att Riksdagen måtte

för sin del besluta om ^anordnande af ålderstillägg för häradsskrif- radssMfmvaren

i Skara fögderi Israel Walter Melén, att utgå med 500 kronor walterMe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ang. ifrågasatt

skrifvelse

till Kongl.

Maj:t med

begäran om

utarbetande

neh framt aggande

för

Riksdagen af

förslag till

statens öfvertygande

af

skyldigheten

att aflöna

fjerdingsman.

14 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

årligen från den 1 januari 1885 och allt framgent, så länge han innehar

nämnda befattning.

Beträffande den utredning, herr Fredholm lemnat till grund

för sitt berörda förslag, tillåter sig utskottet hufvudsakligen hänvisa

till motionen i fråga med dervid fogade bilagor och här endast meddela,

att anledningen dertill, att Melén ej kommit i åtnjutande af ålderstiHägg,

synes uteslutande bestå deri, att Melén från den 1 oktober 1875,

med undantag endast af förra hälften af januari månad år 1876, varit

af sjukdom urståndsatt att tjenstgöra.

Som af de vid motionen fogade handlingar inhemtas, att Kongl.

Maj:t, efter från vederbörande myndigheter infordrade yttranden i ämnet,

genom beslut den 11 mars 1887 afslagit eu af Melén i underdånighet

gjord ansökning, att han måtte förklaras berättigad att från och

med år 1885 å sin häradsskrifvarelön uppbära ålderstillägg med det af

herr Fredholm nu ifrågasatta belopp; alltså och då föreliggande fråga

således redan varit föremål för Kongl. Maj:ts pröfning samt något

skäl för .Riksdagen att särskildt tillägga Melén ett ålderstillägg till

ifrågavarande belopp icke lärer förefinnas, får utskottet hemställa,

att förevarande motion må af Riksdagen lemnas

utan afseende.

9:o) I en inom Andra Kammaren af herr E. P. Jonsson i Myre

in. fl. väckt motion (n:o 80) har, på anförda skäl, föreslagits, att Riksdagen

måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till

nästa riksdag låta utreda och framlägga förslag* till sådana ändringar

i instruktionen för och andra förordningar rörande fjerdingsman, deras

tillsättande och aflöning, att nämnda tjenstemannaklass blefve af statsmedel

aflönad.

Enligt kong!, stadgan angående fjerdingsman den 1 juni 1850

är fjerdingsmansbefattningen ett menighetsbestyr och ega socknemännen

att å sockenstämma för viss tid öfverenskomma om sättet och ordningen

för utgörandet af detta åliggande; egande kronofogden att tillse,

att fjerdingsmansbefattningarne varda i stadgad ordning tillsatta;

hvarjemte på honom ankommer att, om i sockenstämma beslut fattats,

att, i stället för tjenstgöring i tur, viss person, som dertill funnes benägen,

skulle för längre eller kortare tid till fjerdingsman antagas,

pröfva sådan persons lämplighet för befattningen.

Derest eu förändring af fjerdingsmansinstitutionen i den rigtning,

motionärerna åsyftat, genomfördes, skulle, då antalet kyrkosocknar och

kapellag å landsorten utgör något öfver 2,400 stycken, deraf blifva en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

15

följd, att en ny, synnerligen talrik klass af statstjenare komme att

uppstå. Redan för den närmaste tiden skulle — befarar utskottet, —

kostnaden för desse tjenstemäns aflöning blifva högst betydlig, och i

en icke aflägsen framtid skulle den antagligen på grund af stegrade

anspråk på löneförmåner blifva ännu större.

Vid sådant förhållande synas de fördelar, en förändring af

fjerdingsmansinstitutionen i motionens syfte skulle kunna medföra,

särskild! för ordningens upprätthållande på landsbygden, icke ens

närmelsevis komma att uppväga de ökade utgifterna för staten; och

hemställer utskottet för den skull,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

10:o) Under denna anslagstitel har Kong], Maj:t föreslagit, att

Riksdagen måtte, med godkännande af hvad i statsrådsprotokollet öfver * väg-''och

civilärenden den 12 sistlidne januari i afseende å väg- och vatten- mttenbyggbyggnadsstyrelsens

stat föreslagits, från och med år 1889 höja anslå- n<l glf6

get till »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda reserva- [6. j

tionsanslag, till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,

hvartdera å 30,000 kronor)» från 129,200 kronor till 131,200

kronor eller med 2,000 kronor, samt

att det belopp, som för genomförande redan under innevarande år

af de i statsrådsprotokollet föreslagna förändringar i tjenstgöringsförhållandena

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erfordrades utöfver

för ändamålet redan tillgängliga medel, måtte utgå af det för innevarande

år anvisade anslag för ordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning sammanhänger med ifrågasatt

öfverflyttning af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till styrelsen för statens jernvägstrafik.

Enligt hvad ofvan åberopade statsrådsprotokoll gifver vid handen,

har statsrådet och chefen för civildepartementet i fråga härom till en

början erinrat, hurusom han den 28 oktober 1887, i sammanhang med

dåvarande chefens för väg- och vatten byggnadsstyrelsen förordnande

till chef för styrelsen för statens jernvägsfrafik, väckt fråga om ofvan

omförmälda öfverflyttning samt i sådant afseende anfört, bland annat:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att den anordning af jernvägsbyggnadsärendenas ledning, som från och

med 1882 års utgång varit den gällande, eller att ledningen varit uppdragen

åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken för sådant ändamål

årligen fått sig anvisadt ett extra anslag af 20,000 kronor, endast

vant provisorisk; att Riksdagen uti den skrifvelse af den 21 maj 1882,

hvarmed Riksdagen anmält, att nyssnämnda anslag blifvit beviljadt,

erinrat, att förslag flera gånger väckts om öfverflyttande af ledningen

af statens jernvägsbyggnader till styrelsen för statens jernvägstrafik,

men tillika uttalat såsom sin mening, att frågan om ordnandet af tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader borde lemnas öppen, intill dess

fullbordandet af banan till Sollefteå kunde motses, samt det visat sig,

huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggande för statens räkning

derefter komme att eg a rum; att sedan Bräcke—Sollefteåbanan

under år 1886 blifvit fullbordad och af öfriga större stambanebyggnader,

hvilka under senare åren bedrifvits, linien Söderhamn—Kilafors

redan vore färdigbyggd och å linien Hudiksvall—Ljusdal vid 1888 års

början endast mindre kompletteringsarbeten återstode, statens jernvägsbyggnader

från och med år 1888 och antagligen under många följande

år komme att bedrift''as å allenast en linie, stambanan norr om Långsele;

att skäl ej heller syntes förefinn as till antagande, att de årliga

anslagen till denna stambana skulle blifva så stora, att arbetet borde

försiggå på flera arbetsdistrikt; samt att den omfattning, hvari jernvägsbyggaudet

för statens räkning hädanefter komme att ega rum,

således ej torde blifva så betydlig, att numera deri kunde ligga något

hinder att förlägga tillsynen öfver detta byggande till styrelsen för

statens jernvägstrafik.

Efter att sedermera hafva på förekommen anledning utvecklat,

hvarföre, enligt departementschefens åsigt, någon öfverflyttning från vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen till trafikstyrelsen jemväl af tillsynen öfver

de enskilda jernvägar ne icke borde för närvarande ega rum, har departementschefen

vidare på sidd. 14—17 uti ofvanomförmälda statsrådsprotokoll

lemnat en redogörelse för innehållet af ett utaf trafikstyrelsen uti

skrifvelse den 16 december 1887 framstäldt och af departementschefen

i allo godkändt förslag till ordnande inom^trafikstyrelsen af jernvägsbyggnadsärendenas

handläggning. Enligt denna redogörelse hade

trafikstyrelsen, som utgått från antagandet, att de årliga anslagen till

jernvägsbyggandet komme att uppgå till endast 2 å 2 1/2 millioner

kronor, anfört hufvudsakligen följande.

Någon direkt ledning af byggnadsarbetena kunde icke utöfvas af

någon styrelsens ledamot eller tjensteman samtidigt med att han hade

att handlägga ärenden, som folie inom förvaltningen af de trafikerade

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

17

jernvägarne. Den direkta ledningen borde derföre anförtros åt en från

trafikförvaltningsgöromålen fullt fristående person, hvilken kunde helt

och hållet egna sig åt byggnaden och hvilken borde benämnas öfveringeniör.

Denne öfveringeniörs hufvudsakliga verksamhet borde förläggas

till linien och kunde derstädes förenas med chefskapet för

byggnadsdistriktets byrå. Ty efter det byggnadsanslagen nu blifvit

betydligt minskade, erfordrades icke någon delning af arbetslinien i

särskilda komplexer, utan kunde arbetena ledas från endast en byrå

af en chef, hvars funktioner närmast motsvarade de hittills varande

distriktsingeniörernas, och förutom hvilken någon annan sammanhållande

ledning ej vore af nöden, än den som utöfvades af styrelsens chef.

Distriktsingeniören blefve sålunda den verklige öfveringeniören, som

borde ega att ensam besluta om alla vid byggnaden förekommande

anordningar med undantag af sådana, hvarom enligt för honom utfärdad

instruktion styrelsens beslut skulle inhemtas.

Då öfveringeniörens hufvudsakliga verksamhet skulle förläggas

till arbetslinien, kunde han endast i undantagsfall inför styrelsen framlägga

och föredraga byggnadsärenden, hvaremot intet hindrade, att

de fullständigt bereddes vid liniens byrå.

Enär fullständiga bokslut numera uppgjordes vid distriktets byrå,

fordrade byggnadens redovisningshandlingar ingen annan handläggning

hos styrelsen, än att de underkastades vederbörlig revision. Ej heller

borde hos styrelsen andra kamrerare- och bokhållaregöromål i och för

jernvägsbyggnaderna förekomma än de, som anginge styrelsens kassaförvaltning

för byggnaden. Jemväl ombudsmannagöromålen för byggnaden,

hvilka hittills hufvudsakligen bestått i bevakande af statens

rätt vid exproprieringar, men som komme att betydligt minskas, sedan

vederbörande landsting åtagit sig att för banan norr om Sollefteå tillhandahålla

erforderliga jordområden, skulle äfven så godt som uteslutande

handläggas vid arbetslinien.

De mera permanenta göromål, hvilka, utom ärendenas föredragning

inför styrelsen, icke kunde vid öfveringeniörens byrå å linien

handläggas, vore sålunda enligt styrelsens tanke: styrelsens kassaförvaltning

för byggnadens räkning, registrering af till styrelsen ingående

eller derifrån utgående skrivelser i byggnadsärenden, vård af byggnadens

arkiv, samt revision. Bland dessa ärenden kunde kassagöromålen,

som hufvud sakligast bestode i uttagningar från och insättningar i

penningeför valtan de verk, registreringen samt vården af arkivet bestridas

af vederbörande till jernvägstrafikstaten hörande tjensteman, och

då för arbeten af mera tillfällig art, såsom uppgörande af förslag

och beräkningar för större brokonstruktioner samt rit- och skrifgöroBih.

till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

mål, förstärkning af arbetskrafter erfordrades, kunde sådan beredas

genom anlitande af extra biträden. Deremot erfordrades för revisionsgöromålen,

hvilka utom vanlig revisionsskicklighet kräfde speciel kännedom

om materialförvaltningen och redovisningen vid byggnaden, en

särskild revisor.

Hvad anginge byggnadsärendenas föredragning inför styrelsen,

så kunde, under förutsättning att dessa ärendens beredning hufvudsakligen

egde rum å arbetsliniens byrå och att öfveringeniören erhölle

den vidgade beslutanderätt, som ofvan nämnts, denna föredragning

ske genom vederbörande öfverdirektörer på det sätt, att öfverdirektören

för banafdelningen föredroge alla tekniska frågor, för hvilka öfveringeniören

ej särskildt, tillkallats, samt öfverdirektören för byråafdelningen

öfriga byggnaden rörande ärenden, allt efter chefens närmare

bestämmande.

Någon tillökning i tjenstebefattningar utom nämnde revisor erfordrades

således icke för att inom trafikstyrelsen behandla byggnadsärendena,

men då såväl styrelsens chef som tjenstemän skulle få sig

ålagda särskilda göromål för byggnadsförvaltningen och ökad ansvarighet,

ansåge styrelsen dem böra tillerkännas en särskild ersättning derför,

i hvilket afseende styrelsen hemstälde, att för tillsynen öfver och

bestyren med statens jernvägsbyggnader styrelsens chef måtte ega att

uppbära ett årligt arfvode af 2,000 kronor samt nyssnämnde båda öfvei''- direktörer och registratorn hvardera 500 kronor. Lades härtill den

förut omförmälda revisorns aflöning, hvilken styrelsen ansåge böra

bestämmas till 3,000 kronor, samt kostnaden för tillfälliga rit- och

skrifbiträden samt diverse utgifter, hvilka poster tillsammans torde

kunna uppskattas till 3,500 kronor, blefve hela det belopp, som för

styrelsens öfvertagande af jernvägsbyggnadernas ledning erfordrades,

10,000 kronor. Denna förvaltningskostnad ansåge dock styrelsen icke

böra bestridas med trafikmedel eller med medel anvisade såsom särskildt

anslag, utan styrelsen höllo före, att densamma borde utgå af

anslaget till statens jernvägsbyggnader och följaktligen såväl upptagas

i de förslag, hvilka årligen afgåfves rörande användningen af dessa

anslag, som ock redovisas i jernvägsbyggnadens räkenskaper.

Enligt utskottets åsigt skulle den öfverflyttning af jernvägsbyggnadsärendenas

ledning, som sålunda satts i fråga, komma att medföra

— förutom besparing för staten — jemväl enhet i förvaltningen

af jernvägsväsendet, enär samma myndighet, som egde att ombesörja

anläggandet af nya jernvägar, sedermera skulle få utöfva tillsynen

öfver deras underhåll. Då den föreslagna anordningen af byggnadsärendenas

handläggning inom trafikstyrelsen derjemte synes utskottet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

19

ändamålsenlig, samt utskottet erkänner såväl billigheten deraf, att under

den tid, trafikstyrelsen har byggnadsärendenas skötsel sig anförtrodd,

de embete- och tjensteman hos styrelsen, hvilka till följd af öfverflyttniugen

underkastas skyldigheten att bestrida ej blott ökade, utan äfven

nya och annorlunda beskaffade tjenstegöromål än dem, som vid deras

tillsättning varit med deras embeten och tjenst förenade, nemligen

styrelsens chef samt de båda öfverdirektörerna för banafdelningen och

för byråafdelningen äfvensom registratorn, erhålla de för dem ifrågasatta,

särskilda arfvoden, som äfven nödvändigheten deraf, att medel

till af trafikstyrelsen föreslaget belopp under samma tid anvisas till

aflönande af en revisor samt till bestridande af kostnaden för tillfälliga

rit- och skrifbiträden jemte diverse utgifter, kommer utskottet att utan

annan inskränkning än den, som af utskottets yttrande vid punkten 16:o

här nedan framgår, förorda beviljande af det anslagsbelopp, Kongl.

Maj:t, i enlighet med trafikstyrelsens ofvan omförmälda förslag, under

anslagstiteln »Styrelsen för statens jernvägstrafik» äskat för ordnande

inom trafikstyrelsen af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Vidkommande derefter de ifrågasatta förändringarne i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens organisation har departementschefen till statsrådsprotokollet

upplyst, att vid berörda styrelse för närvarande vore

anstälde dels på ordinarie stat, förutom styrelsens chef, en byråchef

och föredragande för tekniska ärenden, en kamrerare och föredragande

för administrativa och ekonomiska ärenden, två byråingeniörer och en

registrator, som tillika vore aktuarie, dels ock på extra stat, så länge

styrelsen hade sig anförtrodd ledningen af statens jernvägsbyggnader,

en byråchef och föredragande för tekniska ärenden angående jernvägar,

en kassör, som tillika vore bokhållare, samt en revisor, hvarjemte för

granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner funnes anstäld en

extra byråingeniör, som dock icke i någon mån berördes af förändringarne

i fråga. Ehuru förstnämnda tre å extra stat uppförda tjenster

varit afsedda att indragas, när styrelsens befattning med statens jernvägsbyggnader

komme att upphöra, hade det icke befunnits lämpligt eller

ens möjligt att så fördela göromålen emellan styrelsens tjenstemän, att

de å extra stat anstälde uteslutande sysselsattes med ärenden rörande

statens jernvägsbyggnader och de öfrige med de andra ärenden, som

tillhörde styrelsens embetsbefattning, utan vid göromålens fördelning

hade så förfarits, att alla ärenden, som till sin beskaffenhet vore likartade,

tilldelats samma tjensteman, ehvad de rörde statens jernvägsbyggnader

eller andra arbeten, med hvilka styrelsen hade att taga

befattning. Sålunda hade den å extra stat uppförde byråchefen att

handlägga alla tekniska ärenden rörande jernvägarne, såväl statens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

som de enskilde.'' Kassören och bokhållaren verkstälde alla hos styrelsen

förekommande uppbörds-, redovisnings- och bokföriugsgöromål, och

revisorn hade till åliggande att förrätta alla revisionsgöromålen. Å

andra sidan hade den å ordinarie stat anstälde kamreraren att bereda

och föredraga alla administrativa ecb ekonomiska ärenden, jemväl sådana

som rörde statens jernvägsbyggnader.

Enligt den instruktion, som den 17 november 1882 faststälts för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, skulle nu — erinrar departementschefen

vidare — derest styrelsens befattning med statens jernvägsbyggnader

komme att upphöra och ifrågavarande tre å extra stat uppförda

tjenstebefattningar i följd deraf indroges, vissa förändringar i

de ordinarie tjenstemännens åliggande inträda. Så skulle den å ordinarie

stat anstälde byråchefen för tekniska ärenden öfvertaga beredningen

och föredragningen af de tekniska ärendena rörande enskilde

jernvägar, samt till kamreraren öfverflyttas alla uppbörds-, redovisnings-,

bokförings- och revisionsgöromål.

Emellertid har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti en den 29

november 1887 aflåten skrifvelse, af anförda orsaker, gjort framställning

om förstärkning i styrelsens arbetskrafter. Af denna skrifvelses

innehåll lemnar departementschefen på sidorna 18—20 i statsrådsprotokollet

en redogörelse, hvaraf hufvudsakligen framgår följande.

På grund af den betydande tillökning®) i antalet till styrelsens

handläggning hörande mål, särskild! beträffande de enskilda jernvägarne,

som sedan år 1882 egt rum, har styrelsen ansett omöjligt att åt byråchefen

för tekniska ärenden öfverlemna ärendena rörande de enskilde

jernvägarne, utan borde, enligt styrelsens åsigt, beredningen och föredragningen

af dessa ärenden tills vidare anförtros åt den ene af de å

styrelsens stat uppförde byråingeniörerna, hvilken såsom ersättning

derför borde beviljas ett arfvode af 1,000 kronor.

Vidare har styrelsen ansett att, då uppbörds-, redovisnings-, bokförings-

och revisionsgöromålen, hvilka jemväl sedan år 1882 ökats,

vore, äfven sedan styrelsens befattning med ärendena rörande statens

jernvägsbyggnader upphört, alltför omfattande att kunna af kamreraren

bestridas, dessa göromål borde anförtros åt andra tjenstemän. Hvad

särskilt anginge styrelsens medelsförvaltning, vore det oegentligt att

anförtro denna åt kamreraren, öfver hvilken det icke lämpligen kunde

åt någon annan af styrelsens tjenstemän uppdragas att utöfva kontroll

i detta afseende, och har styrelsen derföre hemstält, att det måtte åläggas

registratorn och aktuarie!! att under kontroll af kamreraren hand
*)

Angående storleken af denna tillökning, se statsrådsprotokollet sid. 18 och 19.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

21

hafva denna förvaltning emot ett arfvode af 600 kronor, som kunde

utgå af anslaget till vikariatsersättning m. m. Icke heller revisionsgöromåien,

hvilka komme att betydligt ökas i följd deraf, att Kongl.

Maj:t den 6 april sistlidna år till styrelsen öfverflyttat, bestyret med

granskningen af räkningar å ersättning för vägundersökningar, borde

lämpligen uppdragas åt kamreraren, då det just tillhörde denne att i

styrelsen såsom föredragande handlägga anmärkningar, som uppkomme

vid den revision, som hos styrelsen egde rum. Medel borde i stället

anvisas till aflöning åt eu revisor och bokhållare, hvilken skulle åligga

icke allenast att förrätta de hos styrelsen förekommande revisions-och

bokföringsgöromål, utan ock att biträda vid sådana arbeten, som nu

fullgjordes af en öfvertalig kanslist, hvilken för närvarande uppbure

2,000 kronor från anslaget till vikariatsersättning m. m. och komme

sålunda genom samme kanslists befordran till revisor detta belopp att

besparas.

Slutligen har styrelsen med erinran, att styrelsen komme att gå

miste om det biträde vid handläggning af i styrelsen förekommande

juridiska ärenden, som styrelsen hitintills haft att påräkna af den för

statens jernvägsbyggnader anstälde ombudsman, framhållit behofvet

af ett dylikt biträde samt hemstält, att ett anslag af 2,000 kronor

måtte å extra stat anvisas för tillgodoseende af detta behof och för

att tillika erhålla ett behöflig!, biträde vid uppsättning af expeditioner.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, har departementschefen,

på anförda skäl, godkänt styrelsens hemställan, att åt en a!

byråingeniörerna skulle uppdragas att bereda och föredraga ärendena

rörande de enskilda jernvägarne, äfvensom ansett den ersättning, styrelsen

för detta bestyr föreslagit, vara skälig.

Likaledes har departementschefen ansett lämpligt, att hos styrelsen

anstäldes eu särskild revisor, hvilken jemväl öfvertoge bokföringsbestyren.

Åt denne tjensteman kunde emellertid, enligt departementschefens

åsigt, utan olägenhet uppdragas att under kontroll af kamreraren

tillika handhafva kassörsgöromålen, hvilka enligt styrelsens förslag

skulle anförtros åt registrator!! emot särskildt. arfvode. Aflöningen

till denne nye tjensteman, som borde benämnas revisor och bokhållare,

borde blifva densamma, som första gradens tjenstemän i de centrala

verken i allmänhet åtnjöte, och sålunda bestämmas till lön 1,800 kronor

och tjenstgöririgspenningar 1,200 kronor, dock att lönen efter 5

år skulle kunna höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare

500 kronor; och borde dessa tillägg till lönen utgå af det å sjette

hufvudtiteln uppförda anslag till ålderstillägg, hvilket anslag icke i följd

deraf behöfde höjas. De bestämmelser, som enligt kungörelsen den 2

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

juni 1882 angående vilkoren för åtnjutande af de från och med 1883

års början faststälda nya löneförmånerna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gälde för den tjensteman af första graden, som redan funnes

hos styrelsen anstäld, borde ock blifva gällande för revisorn och bokhållaren.

I fråga om det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda

anslaget till ett juridiskt biträde har departementschefen visserligen

ansett, att medel borde anvisas för att förskaffa styrelsen biträde af

en juridiskt bildad person, men tillika uttalat den åsigt, att denne persons

arfvode icke borde bestämmas högre än till 1,000 kronor årligen.

Efter att sålunda hafva redogjort för sin uppfattning af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens omförmälda förslag till förändringar i styrelsens

organisation, anför departementschefen vidare:

»För bestridande af de nu föreslagna arfvoden åt eu bjn-åingeniör

och för anskaffande af ett juridiskt biträde, tillsammans 2,000 kronor,

kan tillgång beredas å det å styrelsens stat uppförda anslaget å 10,000

kronor till vikariatsersättning in. in., i följd deraf att den aflöning, som

med nämnda belopp nu från detta anslag utgår till en öfvertalig kanslist,

kommer att besparas genom denne tjenstemans förflyttande till den

nya revisors- och bokhållaretjensten. Någon förhöjning af detta anslag

ifrågakommer sålunda icke. Tvärtom kan en minskning af 1,000 kronor

i anslaget ega rum, enär dels det arfvode af 600 kronor, som för

närvarande från detta anslag utgår till den nuvarande å extra stat anstälde

kassören, kommer i följd af jernvägsbyggnadsärendenas öfverflyttning

till trafik styreis en att besparas, dels det för anlitande af extra

biträden för närvarande behöfliga belopp torde i följd af de ifrågasatta

nya anordningarne kunna något nedbringas eller med 400 kronor. Då,

genom ett godkännande af hvad jag i afseende å väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, å dess stat skulle tillkomma aflöning till en

revisor och bokhållare 3,000 kronor, men å andra sidan anslaget till

vikariatsersättning skulle minskas med 1,000 kronor, kornme följaktligen

slutsumman af styrelsens stat att, ökas med allenast 2,000 kronor.

Då från beloppet af det nuvarande anslaget för ordnande af tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader ........................... kronor 20,000

dragés

dels den summa, hvartill kostnaderna för handläggningen

inom trafikstyrelsen af ärenden, som röra dessa

jernvägsbyggnader, skulle uppgå, eller kronor 10,000

dels det belopp, hvarmed väg- och vatfen
byggnadsstyrelsens

stat skulle ökas, eller » 2,000

tillhopa » 12,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

23

visar sig, att genom jernvägsbyggnadsärendenas öfverflyttning

till trafikstyrelsen en årlig besparing uppstår

af .................................................................................. kronor 8,000.»

Under åberopande af hvad han i ämnet anfört har departementschefen

slutligen, i afseende å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat,

föreslagit:

att å nämnda stat måtte uppföras till aflöning åt ytterligare en

första gradens tjensteman (revisor och bokhållare) ett belopp af 3,000

kronor, hvaraf 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar;

dock att lönen efter fem år skulle kunna höjas med 500 kronor

och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

att såsom vilkor för dessa aflöningsförmåners åtnjutande skulle

gälla samma bestämmelser, som enligt nådiga kungörelsen den 2 juni

1882 vore gällande för den nu å styrelsens stat uppförde tjensteman

af första graden; samt

att anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

tjensteman, rit- och skrifbiträde» måtte minskas med 1,000 kronor,

eller från 10,000 kronor till 9,000 kronor; hvarjemte departementschefen

framhållit, att den ifrågasatta öfverflyttningen af jernvägsbyggnadsärendena

borde genomföras, så snart ske kunde eller redan

under innevarande år, och att de föreslagna förändringarne i tjenstgöringsförhållandena

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen borde samtidigt

dermed träda i tillämpning.

Hvad departementschefen i nyssberörda hänseende hemstält har

Kong!. Maj:t, enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, jemväl gillat.

Då utskottet, enligt hvad ofvan blifvit nämndt, för sin del kommer

att förorda, att tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader må, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, öfverflyttas till styrelsen för statens jernvägstrafik,

samt utskottet icke funnit något att erinra mot de ifrågasatta

förändringarne i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation,

eller mot den för deras genomförande föreslagna tidpunkten, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må

dels med godkännande af hvad i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1888 i afseende

å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat föreslagits,

från och med år 1889 höja anslaget till »vägoch

vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda reservationsanslag,

till expenser för allmänna arbeten

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. nedsättning

af anslaget

till

gästgifvares

friheter.

[7.]

Ang. ålderstillägg

till

assistenten

vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska

afdelning.

[8.]

och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 kronor)»

från 129,200 kronor till 131,200 kronor eller

med 2,000 kronor;

dels ock medgifva, att det belopp, som för genomförande

redan under innevarande år af de i statsrådsprotokollet

föreslagna förändringar i tjenstgöringsförhållandena

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

erfordras utöfver för ändamålet redan tillgängliga

medel, må utgå af det för innevarande år anvisade

anslag för ordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Gästgifvares friheter.

ll:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslagit och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet

(sid. 25—27) derom anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må minska det i kolumnen

»indelning och dermed jemförlig anvisning på

förslag, ersättningar» under anslaget till »gästgifvares

friheter» uppförda belopp 5,768 kronor med 129 kronor

eller till 5,639 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

12:o. Under denna anslagstitel bär Kongl. Maj:t föreslagit, att

assistenten vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning måtte

ega att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg

till belopp af 500 kronor, att utgå af sjette hufvudtitelns anslag till

»ålderstillägg».

Kongl. Maj:ts förevarande framställning grundar sig, enligt hvad

det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet gifver vid handen,

på en af landtbruksakademien uti skrifvelse den 16 september

sistlidna år hos Kongl. Maj:t gjord framställning, att assistenten vid

akademiens agrikulturkemiska afdelning, filosofie kandidaten Carl Gustaf

Eggertz, hvilken under tio år nitiskt och på ett synnerligen förtjenst-*

fullt sätt under daglig tjenstgöring biträdt akademiens agrikulturkemist

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

25

mot en aflöning af endast 1,500 kronor, jemte fri bostad, men utan

att åtnjuta sportler eller andra förmåner, måtte undfå löneförbättring,

hvilken akademien dock ansett kunna begränsas till 500 kronor; såsom

stöd för hvilken framställning akademien anfört, bland annat, att utsigterna

till befordran för innehafvaren af ifrågavarande befattning vore

synnerligen dåliga, enär, såsom erfarenheten nogsamt visat, till de

tjenster, som kunde ifrågakomma att af honom sökas, nemligen föreståndarebefattningarne

vid de med statsmedel understödda kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnes behof, nästan utan undantag

antoges förut vid dessa stationer anstälde och inom orten kände

kemister.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har statsrådet

och chefen för kongl. civildepertementet tillika upplyst, dels att till

berörda departement ingifvits ett af föreståndaren för landtbruksakademiens

agrikulturkemiska afdelning, professoren L. F. Nilsson afgifvet

intyg, deruti assistenten Eggertz’ utmärkta flit, skicklighet och intresse

vitsordats, och dels att aflöningen för innehafvaren af ifrågavarande

assistentbefattning, förut utgående med 1,200 kronor, af Riksdagen år

1874 ökats med 300 kronor eller till 1,500 kronor, med hvilket belopp

den allt sedan utgått; hvarjemte departementschefen anmärkt, att den

för samma assistentbefattning nu bestämda aflöning syntes vara väl

låg i betraktande af de studier och kunskaper, som erfordrades för att

kunna på fullt tillfredsställande sätt sköta befattningen, samt att på

grund af de ringa utsigter till befordran, som en innehafvare af beaattningen

egde, svårighet till äfventyrs kunde uppstå att med fullt

kompetent och skicklig person besätta’ tjensten, derest dess nuvarande

aflöningsförmåner bibehölles.

Efter hvad sålunda blifvit meddeladt, anser utskottet det vara

med billigheten öfverensstämmande, att innehafvaren af ifrågavarande

assistentbefattning efter tio års väl vitsordad tjenstgöring må komma

i åtnjutande af något ålderstillägg; men då för icke längre tid sedan

än år 1874 ökning egt rum i den till befattningen hörande aflöning

med 300 kronor, håller utskottet före, att jemväl det nu ifrågasatta

ålderstillägget lämpligen kan bestämmas till nämnda belopp eller 300

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att assistenten vid

landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning må

Bill. till Bilcsd. Prot. 1888. d Samt. 1 Afd. 6 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

anslag

slciftesm.

m.

• 10.]

ega att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta

ett ålderstillägg till belopp af 300 kronor, att utgå

af sjette hufvudtitelns anslag till »ålderstillägg».

Skiften ock afvittringar.

13:o) Under åberopande af de skäl, som blifvit anförda till statsrådsprotokollet

(sid. 28—31), och med erinran, att det bär nedan under

mom. a) föreslagna beslut öfverensstämmer med livad för innevarande

år i enahanda hänseende beslutats samt att det under mom. b) förordade

extra anslag med 33,000 kronor understiger motsvarande anslag

i innevarande års stat, får utskottet hemställa:

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställningar, må:

a) dels för år 1889 bevilja förhöjning i årsarfvodet

med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode

efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarfvode likaledes med 400 kronor; dels medgifva,

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten

under år 1889 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens

och Norrbottens län samt de storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter

taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för

dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor

för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta

arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godt
■

göras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

dels för år 1889 åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till

skrifbiträde åt dem bevilja eu tillökning af 400 kronor

i det åt hvarje af dem anslagna belopp; dels ock

bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittring^

verket i Vesterbottens län årsarfvode för år

1889 med 200 kronor; samt

b) till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch

afvittringsverken under år 1889, för samma år

utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra

stat anvisa 90,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

27

Jordförluster genom kanal- och väganlägguingar.

14:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslagit och under hänvisning till hvad i oftaberörda statsrådsprotokoll

(sid. 31—34) derom anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till inlösen af ersättningar,

på sätt uti statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 12 januari 1888 blifvit ifrågasatt, må

minska det å förslagsanslaget till »jordförluster genom

kanal- och väganläggningar» i kolumnen »indelning

och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»

uppförda belopp, 5,180 kronor, med 613 kronor,

eller till 4,567 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

t

15:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskild! nämnda ordinarie

anslag å sjette hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan förändring

än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte minskas med 553

kronor eller från 118,426 kronor till 117,873 kronor.

I sin inom Första Kammaren väckta motion (n:o 9) har deremot

herr C. P. af Buren hemstält, att nyssnämnda förslagsanslag, som under

femårsperioden 1882—1886 varit i riksstaten uppfördt med i medeltal

118,000 kronor årligen, men hvarå i sjelfva verket under samma

period i medeltal utgifvits 196,000 kronor om året, måtte höjas till sistnämnda

belopp 196,000 kronor, i sammanhang med hvilken framställning

herr af Burén jemväl föreslagit, att alla öfriga förslagsanslag å

rikstatens ordinarie stat, som utvisa större eller mindre brist, måtte

uträknas på enahanda sätt och bestämmas till det belopp, hvarmed det

i medeltal under nämnda femårsperiod utgått.

Beträffande herr af Burens motion i dess allmänhet får utskottet

hänvisa till hvad utskottet derom yttrat under punkten 3:o af dess utlåtande

n:o 3, angående regleringen af utgifterna under andra hufvudtiteln;

och då utskottet, i fråga särskildt om förslagsanslagen under

nu förevarande sjette hufvudtiteln, ej funnit sig böra föreslå höjning

af dessa, på sätt herr af Buren i frågasatt, får utskottet nu endast

hemställa,

Ang. inlösen

af indelning sersättningar.

[11.]

Ang. öfriga

ordinarie anslag.

[12.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. öfverflyttning

till

styrelsen för

statens jernvägstrafik

af

tillsynen öfver

statens

jernvägsbyggnader.

[13-]

att samtliga under sjette hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, i hvilka utskottet icke här ofvan

föreslagit förändring, må för år 1889 fastställas till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Styrelsen för statens jernvägstrafik.

16:o) Kongl. Maj:t har förslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att af de medel, som kunde varda anvisade för fortsättande af statens

jernvägsbyggnader, ett belopp af 10,000 kronor finge årligen från och

med år 1889 användas till bestridande af kostnaderna för handläggning

inom styrelsen för statens jernvägstrafik af de ärenden, som rörde

nämnda jernvägsbyggnader med hvad dertill hörde; och

att det belopp, som under innevarande år för nämnda ändamål

erfordrades, finge utgå af det för samma år anvisade anslag för ordnande

af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Under åberopande af hvad utskottet vid punkten 10:o här

ofvan meddelat och anfört i nu föreliggande ämne, med tillägg allenast

deraf att de årliga arfvoden, som på grund af särskilda göromål för

byggnadsförvaltningen och ökad ansvarighet ansetts böra tillerkännas

trafikstyrelsens chef med 2,000 kronor samt två öfverdirektörer och

registratorn med hvardera 500 kronor, synas utskottet böra beviljas

endast med hänsyn dertill, att berörda göromål och ansvarighet ej torde

åligga nämnda tjensters nuvarande innehafvare, men deremot måhända

kunna utan någon särskild ersättning åläggas deras efterträdare i tjensten,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva:

l:o) att under den tid, styrelsen för statens

jernvägstrafik kan få sig anförtrodd tillsynen öfver

statens jernvägsbyggnader med hvad dertill hörer,

ett belopp af 10,000 kronor årligen från och med år

1889 må användas till bestridande af kostnaden för

handläggning inom styrelsen af berörda ärenden; dock

så att de sammanlagdt 3,500 kronor häraf, som afsetts

till arfvoden åt trafikstyrelsens chef, två öfver
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

29

direktörer och registrator!], ej må utgå till andra än

de nuvarande tjensteinnehafvarne; samt

2:o) att det belopp, som under innevarande år

för nämnda ändamål erfordras, må utgå af det för

samma år anvisade anslag för ordnande af tillsynen

öfver statens jern vägsbyggnader.

Om sättet för anvisande af de i första momentet omförmälda medel

kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande.

17:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t vidare föreslagit,

att Riksdagen måtte medgifva, att från den tid, inspektörstjensten hos

styrelsen för statens jernvägstrafik kunde varda indragen, öfverdirektörsassistent

hos styrelsen måtte kunna uppflyttas till första löneklassen

med årligt arfvode af 4,200 kronor.

Till stöd för denna framställning har statsrådet och chefen för

kongl. civildepartementet till statsrådsprotokollet erinrat, att Kongl.

Maj:t den 9 september 1887, i sammanhang med dåvarande inspektörens

vid styrelsen för statens jernvägstrafik befordran till annan tjenst, anbefalt

nämnda styrelse att inkomma med yttrande, huruvida den sålunda

ledigblifna inspektörstjensten fortfarande borde bibehållas. I anledning

häraf hade styrelsen uti skrifvelse af den 12 december samma

år, efter en redogörelse för inspektörens åligganden, hvaraf bland annat

framgått, att denne tjensteman vid förfall för någon af de i styrelsen

anstälde öfverdirektörer skulle förvalta dennes embete, vidare

anfört att, om inspektörstjensten indroges, hvarför styrelsen ansåge

något afgörande hinder icke möta, deraf blefve eu följd, att öfverdirektörsassistenterna

skulle få sig ålagdt att i dylikt fall bestrida öfverdirektörs

tjenst; samt att det, med afseende å de ökade göromål och det

ökade ansvar, som sålunda komme att hvila på desse tjenstemän, syntes

styrelsen billigt, att deras arfvode bringades till närmare öfverensstämmelse

med kontorschefernas i styrelsen och afdelningsföreståndarnes

å distrikten arfvoden; och hade styrelsen derföre hemstält om sådan

ändring af det för statens jernvägstrafik den 23 oktober 1874, i

öfverensstämmelse med Riksdagens beslut, faststälda aflöningsreglemente,

att öfverdirektörsassistenterna, hvilkas arfvode för närvarande vore bestämdt

till lägst 2,700 kronor (6:e löneklassen) och högst 3,900 kronor

(2:a löneklassen), måtte kunna uppflyttas till l:a löneklassen med arfvode

af 4,200 kronor, i följd hvaraf deras arfvode skulle kunna vexla

mellan 2,700 och 4,200 kronor. Med afseende å den förändring i öfverdirektörsassistenternas

åligganden, som genom inspektörstjeustens

Ang. öfverdirektör

sassistenternas

uppflyttning

i högre låntklass.

[14.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

för kontrollen

å försäkringsanstalter.

[15.]

indragning komme att ega rum, i det att dem skulle tillhöra att vid

förfall för styrelsens ledamöter förvalta de vigtiga och magtpåliggande

öfverdirektörsembetena, ansåge departementschefen fullt rättvist, att

möjlighet bereddes att bevilja dem arfvode till lika högt belopp, som

afdelningsföreståndarne å distrikten samt kontorscheferna i styrelsen

kunde åtnjuta, helst de skulle komma att utöfva förmanskap öfver desse

tjensteman vid de tillfällen, då öfverdirektörsembete af dem förvaltades.

På grund af hvad departementschefen sålunda upplyst och erinrat

samt i betraktande af att, jemväl för det fall att samtlige öfverdirektörsassistenter,

hvilkas antal från och med innevarande års början är

bestämdt till sex, skulle komma att uppflyttas i högsta löneklassen,

statsverkets besparing i följd af den ifrågasatta indragningen af inspektörtjensten

likväl, då inspektörens aflöning för närvarande utgör 6,000

kronor, skulle komma att uppgå till 4,200 kronor årligen, anser sig

utskottet böra förorda bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning;

hvadan utskottet alltså hemställer,

att Riksdagen må'' medgifva, att från den tid,

inspektörstjensten hos styrelsen för statens järnvägstrafik

må varda indragen, öfverdirektörsassistent hos

styrelsen må kunna uppflyttas till första löneklassen

med årligt arfvode af 4,200 kronor.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom

de redan i punkterna 1, 3 och 13 nämnda, följande framställningar gjorts.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Majrts kansli.

18:o) På grund af Kongl. Majrts derom gjorda framställning, och

under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 37 och 38) derom

anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll

ä försäkringsanstalterna, för år 1889, i likhet med

hvad för åren 1887 och 1888 egt rum, på extra stat

anvisa till Kongl. Majrts disposition ett belopp af

4,500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

31

#

Kommerskollegium.

19:o) Under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 38

och 39) i ämnet anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, för år 1889, i likhet med

hvad för innevarande år egt rum, på extra stat

anvisa ett anslag af 2,500 kronor till bestridande af

kostnader för kartritning vid grufkartekontoret.

Öfverståtliållareemlbetet.

20:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1889, till utgifvande

under samma år af »Polisunderrättelser», på extra

stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

21:o) Under åberopande af de skäl, som till statsrådsprotokollet

(sid. 39 och 40) anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, för uppehållande af en

häradsskrifvaretjenst mom Jemtlands län under år 1889,

för samma år, i likhet med hvad för detta år skett,

på extra stat anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

22:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

äskat och i likhet med hvad under flerä*föregående år

egt rum, må på extra stat för år 1889 anvisa till Kongl.

Maj:ts förfogande ett anslag af 50,000 kronor, att användas

till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka

på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

Ang. anslag

för kartritning

vid graf - Tiartékontoret.

[16-]

Ang. anslag

till utgifvande

af

upolisunderrättelser.

“

[17-]

Ang. anslag

till enkår adsskrifvaretjenst.

[18-]

Ang. anslag

till särskild

polisstyrka å

landet.

[19.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till arvode

åt en extra

byråingeniör

'' [20.1

Ang. anslag

för anordnande

af

högre undervisning

i

mejerihushållning.

[21-1

Ang. anslag

till allmänna

landtbruksmöten.

[22.]

Ang. anslag

till prisbelöningar

vid

allmänna

landtbruksmöten.

[23.]

förbrytares efterspanande eljer gripande, allt enligt

förut tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 12 januari 1888 angifna grunder.

Tåg- och vattenbyggnadsstaten.

23:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under

flera år egt rum, må för år 1889 på extra stat anvisa

till Kongl. Maj:ts förfogande 3,000 kronor till bestridande

af arfvode åt en för granskning af vattenaflednings-

och odlingsplaner hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anstäld extra byråingeniör.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaniiringar.

24:o) På grund af hvad Kongl. Majd föreslagit och under hänvisning

till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 41) derom anförts, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för anordnande af högre undervisning

i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps

landtbruksinstitut, jemväl för år 1889 anvisa å extra

stat ett anslag till enahanda belopp, som för innevarande

år beviljats, eller 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

25:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under

flera år egt rum, må för år 1889 såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

på extra stat anvisa 5,000 kronor.

26:o) Vidare och på grund af Kongl. Majds derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ?''. 33

att Riksdagen må till prisbelöningar vid allmänna

landtbruksmöten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

anvisa på extra stat för år 1889 enahanda

belopp, som förut under flera år för samma ändamål

beviljats, eller 10,000 kronor.

27:o) För bidrag till underhåll af kemiska stationer uti Kalmar,

Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping och Hernösand för jordbrukets

och näringarnas behof har Kong], Maj:t äskat ett anslag för

år 1889 af 28,000 kronor, hvilket belopp med 2,000 kronor öfverstiger

hvad för samma ändamål beviljats för innevarande år.

Till behandling i sammanhang med denna framställning föreligga

jemväl två inom Första Kammaren väckta motioner, den ena (u:o 23)

af herr J. W. Spånberg och den andra (n:o 58) af herr C hr. Lundeberg,

uti hvilka motioner hemstälts:

af herr Spånberg, att Riksdagen för utveckling af kemiska stationen

i Jönköping, utom det i statsverkspropositionen begärda belopp,

måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag å extra stat för

år 1889 af fem tusen kronor, på det att ofvannämnda kemiska station

måtte kunna tjenstgöra äfven såsom mosskulturförsöksstation;

och af herr Lundeberg, att Riksdagen måtte såsom bidrag till

underhåll af en kemisk station i Gefle — under förbehåll att landsting

eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbunde sig

att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta, jemte bostad och

hyresmedel för kemist och assistent, samt bekosta aflöningen till desse

och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —

på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

Hvad Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beträffar, så

anvisade — enligt hvad statsrådet och chefen för civildepartementet

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t jemväl erinrat — 1876

års Riksdag, för att användas såsom bidrag till fyra kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behof, för år 1877 ett anslag på extra

stat af 12,000 kronor. För hvarje påföljande år beviljades enahanda

belopp, intilldess för beredande af tillgångar till inrättande af ytterligare

dylika stationer anslaget vid 1881 års riksdag höjdes till 15,000

kronor och vid 1885 års riksdag till 21,000 kronor, till hvilket belopp

anslaget jemväl vid riksdagen år 1886 bestämdes. Sedan emellertid

fråga uppstått, att det understöd, som från detta anslag utgick till eu

hvar af de kemiska stationerna, borde höjas utöfver dess förutvarande

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6'' Raft. 5

Ant), anslag

till agrikulturkemiska

stationer.

[24.1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

belopp, 3,000 kronor, beslöt senast församlade Riksdag, uppå framställning

af Kongl. Maj:t, att för innevarande år anvisa för hvarje af de

kemiska stationerna i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Vesterås

ett anslag af 4,000 kronor, hvaremot för stationerna i Jönköping och

Hernösand anvisades allenast samma belopp som dittills, eller 3,000

kronor till hvardera. Hela anslaget bestämdes alltså till 26,000 kronor.

Att icke ett förhöjdt anslag beviljades jemväl åt de två sistnämnda

stationerna, berodde derpå att i fråga om dessa stationer, som först

med år 1886 kommit i åtnjutande af statsanslag, icke förelåg samma

utredning som beträffande de öfriga.

Sedan dess hade emellertid den hittills saknade utredningen angående

verksamheten och det ekonomiska tillståndet vid dessa stationer

åstadkommits dels genom de af stationerna och vederbörande hushållningssällskap

afgifna årsberättelser för år 1886, dels ock genom den

berättelse öfver år 1887 verkstäld inspektion af dessa anstalter, som

till landtbruksakademiens förvaltningskomité afgifvits af professoren

L. F. Nilson.

Af dessa handlingar inhemtas, enligt hvad till statsrådsprotokollet

blifvit upplyst, att vid de ifrågavarande stationerna under år 1886 till

undersökning inlemnats följande antal prof, nemligen:

Jordarter och jordförbättringsmedel ......

Jönköping.

84.

Hernösand.

2.

Gödningsämnen................................................

33.

2.

Fodermedel.......................................................

19.

1.

Vatten..............................................................

4.

5.

Närings- och njutningsmedel..........

85.

45.

Prof å arsenik och andra gifter.........

112.

139.

Tekniska och diverse undersökningar ......

80.

68.

Fröundersökningar ........................................

263.

73.

Summa

680.

335.

Uti en i statsrådsprotokollet omförmäld skrifvelse har förvaltningskomitén

vidare meddelat följande:

»Vid en jemförelse med de äldre stationerna visar sig att, om

man, såsom rätteligen torde böra ske, bortser från fröundersökningarna,

hvilka tillhöra de med stationerna förenade frökontrollanstalterna, som

numera erhålla särskilt bidrag af statsmedel, antalet till undersökning

inlemnade prof under år 1886 och förra hälften af 1887 vid samtliga

stationer var följande:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

35

1886.

1887 (förra hälften.)

Kalmar .......................

.................... 242

120

Halmstad .....................

................... 998

454

Skara.............................

.................... 508

238

Örebro ...........................

................... 1,602

819

Vester ås........................

.................... 2,361

515

Jönköping....................

................... 417

284

Hernösand....................

.................... 262

151.»

Beträffande de båda stationernas i Jönköping och Hernösand ekonomiska

ställning inhemtas af statsrådsprotokollet:

att, enligt professor Nilsons berättelse, de medel, som under år

1887 voro disponibla till underhåll af stationen i Jönköping, uppgingo

till 5,250 kronor, nemligen:

statsbidrag ................................................................................. kronor 3,000

anslag af hushållningssällskapet (utom lokal, ved och gas) ''» 750

)) af landstinget ............................................................ » 750

» af Jönköpings stad....................................................... » 750,

samt att stationen i Hernösand hade att påräkna såsom tillgångar

för samma år:

understöd af statsmedel................

bidrag af landstinget......................

» » hushållningssällskapet

f af analysafgifterna, beräknadt till

................................... kronor

3,000:

—

.................................... »

1,287:

50

.................................. »

1,287:

50

till ........................... »

750:

—

eller tillsammans kronor

6,325:

- a

hvarjemte hushållningssällskapet förbundit sig att tillskjuta hvad utöfver

den sålunda beräknade inkomsten erfordrades.

Med afseende på hvad af berättelsen öfver ofvannämnda af professoren

Nilsson verkstälda inspektion framgår och i öfrigt upplyst

blifvit vill det synas utskottet, att i de för de kemiska stationerna gällande

bestämmelser åtskilliga föreskrifter, ledande till fastare organisation,

större jemnhet i fråga om afgifter och bättre konHoll samt

framför allt till mera enighet i afseende på de metoder, som för undersökning

vid olika stationer begagnas, äro af nöden, om allmänheten

skall kunna till de angifna resultaten af undersökningarne sätta förtroende

och af stationerna hafva den nytta, som afses.

Då emellertid dessa frågor torde blifva föremål för vederbörandes

uppmärksamhet i anledning af hvad som hittills förekommit, anser

utskottet sig af hvad här ofvan meddelats angående stationerna i Jönköping

och Hernösand samt i betraktande af liAmd i öfrigt blifvit om

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

dem till statsrådsprotokollet anfördt ega giltiga skäl att tillstyrka, att,

på sätt Kong]. Majrt jemväl föreslagit, statsanslaget för dessa stationer

Ilöjes till samma belopp, som är bestämdt för de öfriga kemiska stationerna,

eller till 4,000 kronor, äfvensom att ingen nedsättning sker

i de till öfriga stationer utgående anslag.

Beträffande de skäl, som herr Spånberg åberopat till stöd för sitt

framstälda förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Hvad der anförts har emellertid icke kunnat öfvertyga utskottet

om det ändamålsenliga deri, att stationen i Jönköping erhölle ett statsbidrag,

hvilket med 5,000 kronor öfverstege det belopp, som ansetts

böra i allmänhet utgå till eu af staten understödd kemisk station, helst

utskottet — i motsats till motionären — hyser den åsigt, att de försök,

hvilka, enligt motionärens plan, skulle till mosskulturens främjande

ega rum å stationen i Jönköping, redan nu lämpligen kunna

anställas vid kongl. landtbruksakademiens experimentalfält vid Stockholm.

Af herr Lundebergs motion har utskottet hufvudsakligen inhemtat,

att eu kemisk station under år 1885 af enskild person inrättats i Gefle;

att Gefleborgs läns hushållningssällskap under hvartdera af åren 1886

och 1887 till berörda station lemnat ett bidrag af 500 kronor; att

nämnda hushållningssällskap vid sammanträde i december månad förlidet

år beslutit att helt och hållet öfvertaga stationen i fråga, under

förutsättning att sällskapet för dess underhåll finge åtnjuta samma

förmån, som i liknande fall''kommit andra hushållningssällskap till del;

att den i följd af detta beslut erforderliga skrifvelse till Kongl. Maj:t

vid tidpunkten för motionens framläggande ännu icke hunnit aflåtas;

men att motionären, på det att statsbidrag till stationen måtte kunna

erhållas redan för år 1889, ansett sig böra väcka sitt förslag.

Med afseende å hvad motionären i öfrigt i ämnet anfört, hänvisar

utskottet till sjelfva motionen.

Då frågan, huruvida den i Gefle befintliga kemiska stationen bör

komma i åtnjutande af statsanslag, alltså, enligt hvad i motionen upplyses,

kommer att af vederbörande hushållningssällskap underställas

Kongl. Maj:ts pröfning, bör Riksdagen, enligt utskottets förmenande,

så mycket mindre genom bifall till motionen gå denna Kongl. Maj:ts

pröfning i förväg, som Kongl. Maj:t vid frågans bedömande torde

komma att ega tillgång till en mera omfattande och rikhaltig utredning

än den, som nu står Riksdagen till buds.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 37

Under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning, men med afslag å herrar

Spånbergs och Lundebergs ifrågavarande motioner,

må, såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behof — inom de

orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart

för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad

och hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till

inköp af böcker och inventarier för stationens behof —

på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag af 4,000

kronor för hvarje station eller tillhopa 28,000 kronor.

28:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd derför anförts i statsrådsprotokollet

(sid. 44 och 45), hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1887

och 1888 egt rum, må på extra stat för år 1889 till

Kongl. Maj:ts förfogande anvisa ett anslag af 10,000

kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje

anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, understödjas med minst

samma belopp som statsbidraget, och hvilka anstalter

vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende

på analysmetoder och öfriga förhållanden, som

af Kongl. Maj:t fastställas.

29:o) Kongl. Maj:t har för fortsättande under år 1889 af de geologiska

undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar

och uppsatser äskat ett extra anslag al'' 87,500 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari

1888 (sid. 45—47) utvisar, hafva utgifterna för berörda undersökningar

blifvit på följande sätt beräknade:

A flåning en i

Löner, arfvode!! samt ersättning till tillfälliga biträden kronor 51,950.

Ang. anslag

till frököntrollanstalter.

[25.]

Ang. anslag

för de geologiska

undersökningarna.

[26.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning, verktyg, reparationer

in. m...................................................................... 19,000

Undersökningar, utförda med bidrag af särskilda

anslag ..................................................................... 1,500 kronor 20,500.

Byrå afd elningen.

Inventarier, arbetsmateriel in. in. ...................................... „ 2,000.

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad m. m......... „ 1,700.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och uppsatser, ritning

af diverse originalkartor m. m.......................... ,, 12,000.

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader............................................... ,,_1,350.

Summa kronor 89,500.

Till bestridande af dessa utgifter är, enligt hvad omförmälda

statsrådsprotokoll vidare gifver vid handen, endast en summa af tillsammans

2,000 kronor att påräkna, hvadan det belopp, som derutöfver

erfordras, utgör 87,500 kronor eller samma belopp, som för innevarande

år anvisats.

Föredragande departementschefen har till statsrådsprotokollet anmärkt,

att omförmälda beräkning, hvad utgifterna anginge, öfverensstämde

med den stat, som för detta år blifvit af Kong]. Maj:t för

undersökningen faststäld, endast med den skilnad, att aflöningen för

1889 vore upptagen 300 kronor högre än i staten för 1888, hvilket

berodde derpå, att den vid undersökningen anstälde biträdande geologen

från och med 1889 ansetts böra åtnjuta förhöjning i arfvodet

med nämnda belopp, hvaremot nedsättning i utgifterna för biblioteket

och samlingarna egt rum med motsvarande summa; och har departementschefen,

i anledning af omnämnda arfvodesförhöjning åt biträdande

geologen, jemväl erinrat, att genom nådiga brefvet den 16 juni 1875

blifvit, i enlighet med hvad Riksdagen medgifvit, förordnadt, att aflöningen

till biträdande tjensteman vid undersökningen finge bestämmas

att utgå med ett belopp från och med 1,000 kronor till och med 2,400

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

39

kronor, samt att ifrågavarande tjensteman för närvarande åtnjöte en

aflöning af 1,800 kronor.

Af anledning, som i statsrådsprotokollet (sid. 46 och 47) närmare

omförmäles, har vid utgifternas beräkning icke heller denna gång

hänsyn ännu kunnat tagas till den i Riksdagens skrifvelse den 7 maj

1886 omnämnda frågan om förändring i skalan för utgifning af vissa

geologiska kartor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, hemställer,

att Riksdagen må, för fortsättande under år

1889 af de geologiska undersökningarna och utgifvande

af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af

87,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

30:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning och i likhet med hvad

förut egt rum, må på extra stat för år 1889 anvisa

ett anslag af 3,500 kronor till anställande af en andre

undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja

en af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas

och utbildas, så att han må kunna såsom lärare

i husslöjd användas.

31:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må på extra stat jemväl

för år 1889 anvisa

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Boras — med vilkor att från Elfsborgs läns

landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor; och

dels såsom bidrag till aflönande af en andre lärare

vid samma skola 1,000 kronor, under vilkor att

enahanda belopp varder för ändamålet från nämnda

läns landsting eller eljest tillskjutet.

Ang. anslag

till en andre

undervisare

i husslöjd

och en elev.

[27.]

rAng. anslag

Ull väfslcolan

i Borås m. in.

[28.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. ifrågasatt

anslag

för beredande

af\ råntefria

lån åt vissa

bagerier.

Ang. anslag

till främjande

af svenska

produkters

afsättning i

utlandet.

[29.]

Räntefria låu åt vissa bagerier.

32:o) I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 57, har

herr L. O. Smith föreslagit, att Riksdagen täcktes anslå nödiga medel

till räntefria låu åt i städerna uppstående bagerier, som ville förbinda

sig att tillverka godt och billigt bröd, så att brödtullarnes skadliga

verkningar på städernas fattiga befolkning måtte blifva den minsta

möjliga.

Beträffande de skäl, som herr Smith anfört till stöd för sitt förslag,''

hänvisar utskottet till motionen i fråga.

Då dessa. skäl emellertid icke varit af beskaffenhet att kunna

öfvertyga utskottet om lämpligheten af den utaf herr Smith förordade

åtgärden, hemställer utskottet,

att herr Smiths förevarande motion må lemnas

utan afseende.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

33:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Magt äskat, att Riksdagen

måtte för år 1889 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000

kronor, att af Kongl. Maj:t användas för att åt alster af svensk industri

och svenska näringar bereda afsättning i främmande länder.

Till behandling i sammanhang med denna framställning föreligger

jemväl en af herr A. Brodin i Andra Kammaren väckt motion, n:o 143,

hvari på anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte bevilja och ställa

till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 15,000 kronor att utgå

1889 till 5 resestipendier för unge män, som egnat sig åt handel och

hvilka i aflägsnare länder önska vidare utbilda sig i yrket.

Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning afser endast beviljande

för nästkommande år af anslag till samma belopp, som till ofvan angifna

ändamål blifvit för innevarande år beviljadt. Detta belopp är

ännu ej slutligen disponerad!, men i statsrådsprotokollet (sid. 48 och

49) redogöres för ett i detta hänseende uppgjordt förslag, enligt hvithet

5,000 kronor skulle användas till anställande under ett år af en agent

i Tyskland och 15,000 kronor till utsändande af eu reseagent till Indien,

Kina och Australien, allt på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar;

och anser sig utskottet, utan att ingå i pröfning af detta särskilda

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 41

förslag, böra hos Riksdagen förorda bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet,

gjorda framställning.

Vidkommande åter herr Brodins motion, får utskottet erinra derom,

att samme motionär vid sist hållna riksmöte framstälde ett förslag i

likartad! syfte med den nu föreliggande motionen. Berörda förslag

ansåg sig utskottet emellertid, i brist på tillräcklig utredning, icke

kunna förorda; och blef detsamma, i enlighet med utskottets hemställan,

jemväl af Riksdagen afslaget.

I sin nu föreliggande motion har herr Brodin sökt närmare utveckla

skälen till förslaget, och får utskottet härom hänvisa till sjelfva

motionen. Då emellertid Riksdagen för innevarande år anvisat ett

anslag till så stort belopp som 20,000 kronor för ett ändamål, hvilket

till sin beskaffenhet är likartad! med det, hvarpå herr Brodins motion

syftar, samt utskottet, enligt hvad ofvan synes, funnit sig böra förorda

bifall till Kongl. Maj:ts förslag att ett dylikt anslag måtte beviljas jemväl

för år 1889, anser sig utskottet, innan kännedom vunnits om resultatet

af de åtgärder, hvartill ofvan omförmälda, dels redan beviljade

och dels nu förordade anslag kunna komma att föranleda, icke kunna

tillstyrka Riksdagen att anslå medel till det särskilda ändamål herr

Brodin åsyftat.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen — med afslag å herr Brodins motion

— må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för år

1889 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000 kronor,

att af Kongl. Maj:t användas för att åt alster af svensk

industri och svenska näringar bereda afsättning i

främmande länder.

Utställning i Köpenhamn.

34:o) I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 15, har

herr Wilhelm Tham föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett anslag

af 15,000 kronor till komitén för Sveriges deltagande i den nordiska

industri-, landtbruks- och konstutställningen i Köpenhamn år 1888, att

användas till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i denna

utställning.

Inom Andra Kammaren hafva derjemte herrar W. Gibson och A.

Swartling väckt en motion, n:o 39, hvilken till alla delar är lika lydande

med herr Thams omförmälda motion i Första Kammaren.

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 Häft.

Ang. anslag

för Sveriges

deltagande i

en utställning

i Köpenhamn.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Uti den till senast församlade Riksdag aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd ock behof äskade Kongl. Maj:t ett extra

anslag för år 1888 af 50,000 kronor för Sveriges deltagande i omförmälda

utställning. I det utlåtande, som utskottet afgaf med anledning

af denna Kongl. Maj:ts framställning, hemstälde utskottet, att berörda

framställning icke måtte vinna Riksdagens bifall. Sin åsigt i frågan

grundade utskottet hufvudsakligen på yttranden, som till kommerskollegium

afgifvits af dels Stockholms fabriksförening och dels jernkontorets

fullmägtige, äfvensom på kommerskollegiets eget uttalande.

Efter att hafva återgifvit hvad förstnämnda två institutioner andragit,

utlät sig nemligen utskottet på följande sätt:

»Intrycket af dessa båda yttranden kan, enligt utskottets mening,

ej blifva annat, än att hos såväl den ena som den andra institutionen

sympatierna för utställningen äro svaga; och lägges härtill, att kommerskollegium,

på sätt dess i statsrådsprotokollet meddelade utlåtande gifver

vid handen, endast förbehållsamt och i sväfvande ordalag yttrat sig

om utsigterna för att Sveriges industri och landtbruk kunde blifva på

ett för landet hedrande sätt representerade, så synes det utskottet, att

förslaget om Sveriges deltagande i utställningen saknar det underlag

af ett allmänt och lifligt intresse hos flertalet af våra industri-och jordbruksidkare

eller korporationer af sådana, hvarförutan, äfven med det

rikligaste understöd från statens sida, det icke kan antagas att vårt

land skulle kunna framgångsrikt uppträda å utställningen. Understöd

från statens sida åt sådana företag som detta synes utskottet endast då

böra beviljas, när en allmän opinion inom landet sådant kräfver. Saknas

— såsom i förevarande fall tyckes vara förhållandet — en dylik

opinion, kan väl, det oaktadt, ett större eller mindre antal näringsoch

industriidkare förmås att utställa prof af sina näringars produkter,

men om något verkligt gagn kan vinnas af ett sådant motvilligt deltagande

i utställningen synes tvifvelaktigt.»

Kongl. Maj:ts omförmälda framställning blef jemväl af båda kamrarne

afslagen.

Då motionärerna, sådant oaktadt, nu framkommit med yrkande

att Riksdagen måtte bevilja anslag för Sveriges deltagande uti ifrågavarande

utställning, har detta berott på åtskilliga omständigheter,

hvilka tillkommit, sedan frågan senast var föremål för Riksdagens behandling

och hvilka synas vara egnade att åstadkomma en annan uppfattning

af frågan än den, som vid förra riksdagen gjorde sig gällande.

I detta afseende anföra och meddela motionärerna följande:

»Sedan ansatser gjorts från flera enskilda håll att få till stånd

en komité, som åtoge sig att ombesörja de förberedande arbetena och

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

43

derjemte på frivillighetens väg anskaffa för kostnadernas täckande erforderliga

medel, upptog den svenska exportföreningen frågan, och sedan

omkring 400 utställare anmält sig, bland hvilka förekommo de flesta

af våra större industrietablissement, ansåg bemälda förening sig böra

hos regering-en anhålla om anslag från tillgängliga fonder, hvarvid i

händelse af bifall föreningen befunnes villig att af egna medel tillskjuta

10,000 kronor.

Regeringen stälde äfven välvilligt till exportföreningens förfogande

i och för utställningen ett belopp af 16,000 kronor, hvarefter föreningen,

som härigenom liksom genom de frivilliga bidrag, som inflöto,

ansåg den förelagda uppgiften i någon mån tryggad, öfverlemnade åt

en utställningskomité alla vidare med utställningen förbundna göromål

och omsorger.

Styrelsen för svenska slöjdföreningen har i sitt till kommerskollegium

afgifna utlåtande träffande yttrat rörande den allmänna uppfattningen

om företag af denna art, att om än, då de först bringas å bane,

de mötas med ringa sympatier, en märklig förändring i åsigterna inträder,

allt efter som tidpunkten för utställningens hållande närmar

sig, och eger detta uttalande en i ögonen fallande tillämpning beträffande

den nu förestående Köpenhamnsutställningen, enär vid anmälningstidens

utgång anmält sig ett vida större antal utställare än

som komitén vid utställningskostnadernas första beräkning ens kunnat

tänka sig.

Dertill kommer att en sedermera ifrågasatt och i skrifvelse från

fiskeriintendenten d:r R. Lundberg till kongl. landtbruksakademiens

förvaltningskomité tillstyrkt särskild fiskeriutställning, hvars kostnad

beräknats uppgå till 10,000 kronor, äfvenledes blifvit beslutad. Det

torde ock böra erinras, att anmälningstiden för kreatur, mejeriprodukter

och alster tillhörande trädgårdsafdelningen ej utlöper förr än den 1

april, hvarför komitén saknar kännedom rörande det antal utställare,

hvilka ännu förväntas anmäla sig, och den utsträckning, som denna

temporära afdelning vid utställningen skall erhålla.

Hittills har följande antal anmälningar inkommit:

för industrialster från ....................... 234 utställare

» husslöjd » 57 »

» hygienien » 26 »

t> undervisningsväsendet )> 14 »

» mejeriredskap » 16 »

» industrimaskiner » 42 J>

Transport 389 utställare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport 389 utställare

för landtbruksmaskiner från ........

» transportmedel » ......

» landtbruksprodukter » ........

» skogsprodukter » .........

» fiskeriprodukter » .......

» diverse temporära utställningar

.............. 31 »

............. 11 » 431 utställare

.......... 211 »

........... 26.. » 237 »

................. 115 »

hittills från............... 20 »

Summa 803 utställare.

Komitén har uppsatt följande beräkning öfver utgifterna:

Aflöningar, jurykostnader, postporton och tryckningskost-

naöer ..........................................

kr.

33,95u

Transportkostnader .....................

»

6,500

Montrer .............................................

»

4,000

Dekoreringar ....................................

»

4,500

Fröutställningen ..............................

»

1,800

Mejeriutställningen..........................

»

500

Djurutställningen ............................

»

1,250

Trädgårdsutställningen..................

»

500

Fiskeriutställningen ....................

»

10,000

Hyreskostnader i Stockholm och

Köpenhamn ....................

»

1,000

Oförutsedda utgifter, inventarier,

ljus 0. s. v.....................

»

3,200

Summa kronor 67,200.»

Samt öfver inkomsterna:

Anslag från Kongl. Maj:t ...................................... kr. 16,000

» » exportföreningen ............................. » 10,000

» » hushållningssällskapen .................... » 6,200

» » enskilda i fasta bidrag ................ » 6,000

» » » i garantibidrag .................. » 14,000

För att fylla den beräknade bristen erfordras således ett

belopp af ...............................................................................

Summa kronor

52,200

15,000

67,200.»

Genom hvad motionärerna sålunda upplyst och anfört synes det

utskottet vara till fullo ådagalagdt, att Köpenhamnsutställningen i vårt

land omfattas med ett vida större intresse än de myndigheter, på

hvilkas yttranden utskottet grundade sitt vid senaste riksdag i ämnet

afgifna utlåtande, ansett sig kunna antaga. Den tillslutning, utställningen

faktiskt inom landet vunnit, synes i sjelfva verket fullt berättiga

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

45

motionärernas hemställan, att Riksdagen måtte anvisa medel såsom bidrag

till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande i utställningen.

Då härtill kommer, att det belopp, hvilket motionärerna anse

Riksdagen böra tillskjuta, utgör allenast 15,000 kronor, eller 35,000

kronor mindre än hvad Kongl. Maj:t vid sist hållna riksmöte äskade

för ifrågavarande ändamål, tvekar utskottet icke att hos Riksdagen förorda

bifall till motionärernas förslag på det sätt, att nämnda belopp

ställes till den af enskilda personer bildade svenska utställningskomiténs

förfogande, såsom ett statens bidrag till kostnadernas bestridande, så

att anslaget icke gifver anledning att anse utställningen ordnad af det

offentliga och följaktligen fråga icke kan uppstå om ytterligare bidrag,

i fall befintliga tillgångar ej skulle blifva tillräckliga. Då utgifter för

utställningen förekomma till bestridande redan under innevarande år,

torde det böra medgifvas Kongl. Maj:t rätt att förskjuta beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen — med anledning af herrar

Thams, Gibsons och Swartlings förevarande motioner —

må, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för

Sveriges deltagande i den nordiska industri-, landtbruks-

och konstutställningen i Köpenhamn innevarande

år, på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag

af 15,000 kronor, att, på de vilkor, Kongl. Maj: t må

finna skäligt bestämma, ställas till den svenska utställningskomiténs

förfogande, med rätt tillika för

Kongl. Maj:t att af omhänderhafvande medel redan

under innevarande år förskjuta beloppet.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

35:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

äskat, hemställer utskottet,

att Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna

i Filipstad och Fadun med dertill hörande skolor för

bergsarbetare komma att jemväl under år 1889 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning

som hittills och underkasta sig den inspektion,

Kongl. Maj:t finner skäligt bestämma — må, i likhet

Ang. anslag

till bergsskolorna

i Filipstad

och

Ti alun.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

med hvad förut för flera år egt rum, på extra stat

för år 1889 anvisa 14,000 kronor, att till brukssocietetens

fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Ang. anslag

till ersättning

för af statskontoret

gjorda, förskott.

[31.]

36:o) Enligt hvad statskontoret hos Kongl. Maj:t anmält, har nämnda

embetsverk under år 1887 förskjutit följande belopp, nemligen:

den länsmannen i Hardemo härad och Rumla socken af Örebro

län A. L. Flyckt för tiden från den 22 mars 1886 till samma dag

1887 tillkommande ränta å det belopp, 1,425 kronor, som till statsverket

influtit för ett till Rumla—Yxhults jernväg exproprieradt jordområde

från länsmansbostället Va mantal n:o 4 Rumla kronor 71: 25

för tryckning och häftning af underdånigt utlåtande

i anledning af särskilde komiterades betänkande

med förslag till ny fiskeristadga ....................... ,

för tryckning och häftning af kammarkollegii

utlåtande öfver det af särskilde komiterade afgifna

förslag i fråga om väghållningsbesvärets utgörande

på landet .............................................................................. ,,

för fyllande af en brist i de medel, som varit

tillgängliga för bestridande af sistlidna års tryckningskostnader

i och för aflönings- och pensionsstatistiken ,,

516: —

307: 5 0

3,415:

95

Summa kronor 4,310: 7 0.

På grund häraf har Rongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen

om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, hemstält att Riksdagen

måtte till betäckande af ofvan anmärkta, af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter anvisa ett extra anslag af 4,311 kronor.

I fråga om den brist, som, enligt hvad ofvan synes, till belopp

af 3,415 kronor 95 öre uppstått i de medel, hvilka varit tillgängliga

för bestridande af 1887 års tryckningskostnader i och för aflöningsoch

pensionsstatistiken, har statistiska centralbyrån uti skrifvelse till

Rongl. Maj:t den 30 september förlidet år anfört följande, hvilket

utskottet ansett sig böra låta komma till Riksdagens kännedom.

För aflönings- och pensionsstatistiken hade byrån från och med

år 1880 haft sig anvisadt ett årligt reservationsanslag å 1,000 kronor,

hvilket dock varit afsedt endast för bestridande af tryckningskostnader.

Intill år 1887 hade detta anslag icke allenast varit tillräckligt för tryckningen

af de tre häften, som af ifrågavarande statistik till sagda tid

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

47

utgifvits, utan äfven lemnat besparingar. Berörda besparingar jemte

anslaget för år 1887 både deremot icke räckt till för gäldande af

nämnda års tryckningskostnader. Under år 1887 hade nemligen utgifvits

ytterligare tvenne häften, det 4:de och det 5:te, hvaraf det fjerde

redogjorde för de till kong], civildepartementet börande stater och

corpser, utom städernas styrelser och inrättningar, samt det 5:te för de

till kongl. finansdepartementet hörande; hvarjemte tryckts en samling

blanketter för infordrande af uppgifter till ett nytt häfte, deruti redogörelse

skulle lemnas för ecklesiastikstaten.

Då tryckningskostnaderna uppgått för 4:de häftet till 3,138 kronor

50 öre, för öde häftet till 2,059 kronor och för blanketterna till

639 kronor 5 öre, eller sammanlagdt till 5,836 kronor 55 öre, men byrån

till gäldande häraf haft till sitt förfogande allenast 2,420 kronor 60

öre, deraf 1,420 kronor 60 öre utgjort besparingar från föregående år

och 1,000 kronor det för år 1887 utgående anslaget, hade alltså en

brist å 3,415 kronor 95 öre uppstått; i följd hvaraf byrån, som icke egde

andra medel till fyllande af denna brist och icke heller ansåge troligt,

att några besparingar kunde å ifrågavarande anslag uppstå för de närmast

följande åren, anhölle, det Kongl. Maj:t täcktes åt byrån anvisa

ett belopp af 3,415 kronor 95 öre.

Då Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel gjorda framställning

icke gifvit. anledning till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till betäckande af omförmälda,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, för år

1889 anvisa ett extra anslag af 4,311 kronor.

Statens jernvägstrafik.

37:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1889

anslå,

dels å riksstatens sjette bufvudtitel till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik 350,000 kronor;

dels ock ytterligare till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar återstoden af det utaf Riksdagen år 1886 beviljade

anslag å 1,500,000 kronor, eller 500,000 kronor, hvilket sistnämnda

belopp enligt Kongl. Maj:ts åsigt skulle genom upplåning anskaffas och

förty anvisas till utgående från riksgäldskontoret.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 10, har herr friherre

R. Klinckowström deremot hemsfält:

Ang. anslag

till statens

jernvägstrafik.

[37—38.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens

järnvägstrafik Riksdagen för år 1889 endast måtte bevilja 200,000

kronor;

samt att till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar endast 300,000 kronor nu af Riksdagen måtte beviljas,

och att de nödiga medlen genom riksgäldskontorets försorg måtte,

om möjligt, genom lån inom landet anskaffas, mot från långifvarens

sida ouppsägbara statsobligationer, löpande med så billig årlig ränta,

som möjligen kunde erhållas.

Hvad först angår det anslag å 350,000 kronor, som Kongl. Maj:t

äskat till nya byggnader och anläggningar, så inhemtas af det statsverkspropositionen

bifogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden den

12 januari 1888, att berörda anslag af styrelsen för statens jernvägstrafik

begärts i en skrifvelse till Konungen af den 12 december 1887

för att användas till följande arbeten, för hvilka vid hvarje post den

beräknade kostnaden blifvit angifven, nemligen vid:

Östersund: tillbyggnad af den för reparation af den rullande materielen

afsedda, nu otillräckliga verkstaden.............................

Ange: uppförande af ett dubbelt lokomotivstall ...............

,'', anbringande af en fristående vattenkran med rörledning

och en kolbrygga, erforderliga derför, att

flera tåg samtidigt äro inne å stationen och hindra

hvarandra vid vatten- och koltagning ..........................

Stugsund: utvidgning af spårsystemet .....................................

„ uppförande af kolbås ...........................................

„ „ af kokesbod ...........................................

Söderhamn: utvidgning af spårsysternet ..............................

„ uppförande af 2 lokomotivstall ..........................

„ af en boställsstuga, med uthus och

källare för en banmästare ..................................................

Kinsiaby: uppförande af ett för en stations mästare och en

stationskarl afsedt boställshus med ekonomihus äfvensom

sprut-, ved- och kokesbod för stationen ..............

Myskje: d:o d:o ............................................................_.............

De till arbetena vid de fyra sistnämnda stationerna

upptagna anslagsbeloppen äro, enligt hvad styrelsen upplyser,

behöflig^ derför, att anslaget till byggande afjernvägen

mellan Kilafors och Stugsund icke räckt till att utföra

de vid dessa stationer erforderliga arbeten. _ _

Transport kronor 98,700: —

12,’öQO: —

11,000: —

9,000: —

6,500: —

5,000: —

7,000: —

12,000: —

4,000: —

8,600: —

8,600: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

49

Transport kronor

Bollnäs: utläggning af spår till den nya reparationsverkstaden

för vagnars införande ...........................................

Karlberg: uppförande af ekonomihus för stationsföreståndaren

.........................................................................................

o

Arnot: utvidgning af spårsystemet ..........................................

Kimstad: d:o d:o, särskilt, för underlättande af omlastning

af godsvagnar till och från anslutande smalspåriga

jernvägar.................................................................................

Tranås: tillbyggnad af det numera otillräckliga godsmagasinet

..........................................................................

Hessleholm: d:o d:o.......................................................................

Lund: utvidgning af spårsystemet...........................................

Malmö: till påbörjande af stationens utvidgning..................

Diverse arbeten, såsom kolbås, vattenstationer, spårutvidgningar,

lastkajer och mindre husbyggnader

in. m.......................................................................................

9.8,700: —

6,500. —

1,500: —

5,600: —-

15,000: —

2,400: —

3,600: —

25,000: —

150,000: —

41,700: —

Summa kronor 350,000: —

Med afseende å den föreslagna utvidgningen af Malmö station

har trafikstyrelsen åberopat innehållet af en redan den 26 februari

1887 i ämnet aflåten skrifvelse, deri styrelsen utförligt redogjort för

de förhållanden, som enligt styrelsens tanke nödvändiggöra en utvidgning

och förändrad anordning af ifrågavarande station. Af hvad styrelsen

i sistnämnda skrifvelse anfört har statsrådet och chefen för kong],

civildepartementet vid ärendets föredragning inför Kong]. Maj:t lemnat

en framställning, hvilken återfinnes på sidorna 54—59 af ofvanomförmälda

statsrådsprotokoll och hvaraf hufvudsakligen inhemtas följande.

Såsom slutpunkt för södra stambanan hade Malmö station allt ifrån

sin anläggning varit af största betydenhet och måst tid efter annan

utvidgas. De hinder mot områdets förökande, som till eu början mött

i stationens läge på en smal landremsa mellan liafvet och den kanal,

som på norra sidan omgåfve den mera bebyggda delen af staden, hade

småningom aflägsnats genom de storartade hamnarbeten, staden efter

hand utfört och ännu fortsatte och medelst hvilka strandlinien norr

om stationens gräns betydligt utflyttats och innanför den nya linien,

förutom bassiner, äfven ansenliga vidder fast mark åstadkommits. Efter

en reglering, som hufvudsakligen verkstälts under åren 1873— 1875,

men först år 1878 genom med stadsfullmägtige träffad öfverenskommelse

slutligen faststälts, hade stationen erhållit sin nuvarande utsträckBih.

till Rilcsd. Prof,. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ning, med hvilken den upptoge en längd af nära 3,500 fot, räknadt

från den östligaste inloppsvexeln till vestra gränsen, samt en bredd af

i medeltal 350 fot, hvaraf dock mer än hälften vore upptagen af lokomotivstall,

verkstäder och dertill hörande inrättningar, så att egentligen

endast en bredd af 160 fot återstode för stationshus, magasin,

lastkajer och jernvägsspår.

Sedan denna reglering genomförts hade emellertid, i afseende såväl

å jernvägsförbindelserna som sjöfarten, åtskilliga nya förhållanden

inträdt, hvilka redan lagt i dagen eller i den närmaste framtiden komme

att framkalla behof af ytterligare förändringar och utvidgningar.

Bland förhållanden af sådan beskaffenhet räknade styrelsen den

starka tillväxten af staden Malmös befolkning och affärsförbindelser,

den deraf framkallade stegringen i persontrafik och godsrörelse, tillkomsten

af vestkustbanan med dess slutlänk, den till största delen af

staden och dess invånare byggda Malmö—Billesholms-banan, äfvensom

den tilltänkta förbättrade kommunikationen öfver Sundet. Stadens stigande

betydelse för dervarande statsbanestations rörelse ådagalades

bland annat deraf, att antalet resande under åren 1876—1885 ökats

med i medeltal 8,000 personer om året och sistnämnda år ej obetydligt

öfverstigit 400,000, samt att under samma period godstrafiken

ökats med i medeltal mer än 4,000 ton årligen och de sista åren närmat

sig en godsmängd af 200,000 ton. För närvarande ordnades och

expedierades å stationen 26 ordinarie bantåg om dagen för statsbanans

räkning, hvilket med det närvarande utrymmet för tåg- och vagnrörelser

vore förenadt med både hinder och fara. Svårigheterna i detta

afseende hade än mera ökats derigenom, att Malmö—Billesholms-banan

blifvit å stationen provisoriskt inledd. Då denna åtgärd med afseende

å det rådande knappa utrymmet för statens egna tåg kunde gifva anledning

till anmärkning, hade styrelsen ansett sig böra upplysa, att åtgärden

medgifvits för att förebygga, att särskildt stationsområde blefve

åt denna bana upplåtet å den enda plats, som härtill kunde komma i

fråga, nemligen området utmed statsbangårdens norra gräns, hvarigenom

statsbangården skulle hafva beröfvats möjligheten att i framtiden

utvidgas samt helt och hållet afstängts från den direkta förbindelsen

med hamnen.

Denna förbindelse kunde för närvarande ega rum endast på det

sätt att vagnarne, som transporterade gods till eller från hamnen, fördes

öfver vändskifva och med hand- eller hästkraft fortskaffades till

lastnings- eller lossningsplatsen, hvilket allt medförde både tidsutdrägt

och ökade kostnader; och de olägenheter, som föranleddes af eu så

ofullständig kommunikation, komme att blifva allt mera Fän bara, ju

flera hamnbassiner med tillhörande kajer blefve tillgängliga. För

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

51

undanrödjande af dessa olägenheter borde anordnas sidospår, hvilka

omedelbart ledde från bangårdens spårsystem till kajerna.

För att underlätta skötseln af en större jernvägsstation vore det

af stor vigt, att den hufvudsakliga godsrörelsen afskildes från persontrafiken.

Å Malmö station hade emellertid vidtagandet af en sådan

anordning, ehuru länge ansedt såsom önskvärd!, mött hinder uti stationshusets

och godsmagasinets läge icke synnerligen långt ifrån hvarandra

vid samma sida om hufvudspåren samt uti det knappa utrymmet

mellan nämnda magasin och verkstadsanläggningarna. Ett dylikt särskiljande

af person- och godstrafiken vid denna station fordrade alltså

en väsentlig förändring af de nuvarande anordningarna å stationen.

För afhjelpande af de påpekade bristerna i stationens närvarande

anordning och förverkligande af sist antydda syftemål borde spårsystemet

efter hand utsträckas på norra sidan till hamnbassinerna och

kajerna, samt hela fraktgodsrörelsen förläggas till denna sida af den

nuvarande bangården, hvaremot personrörelsen borde bibehållas å bangårdens

södra del och åt densamma beredas en beqvämare anordning

med ökadt utrymme och skilda afdelningar för ankommande och afgående

tåg. Härvid borde afseende jemväl fästas å beredandet af beqvämt

och tillräckligt utrymme för besörjandet af Malmö—Billesholmsbanans

trafik gemensamt med statsbanans, enär det område, hvilket

möjligen skulle kunna göras disponibelt för förstnämnda bana och statsbanan,

ingalunda vore tillräckligt för två fullständigt inrättade bangårdar.

I enlighet med dessa grunder och under förutsättning, att hela

den utvidgade bangården skulle blifva statens egendom och stå under

dess befäl och vård samt skötas af statsbaneförvaltningen, efter det

öfverenskommelse träffats med Billesholmsbanan om den ersättning, den

samma borde till statsbanan erlägga för de tjenstbarheter, den komme

att åtnjuta, hade en plan blifvit uppgjord till de förändringar och nya

anordningar, som borde för de ofvan angifna syftemålens uppnående

vidtagas, upptagande:

anläggning af ett nytt godsmagasin, jemte expeditionsbyggnad för

ankommande och afgående gods, med tillhörande lastkajer i vestra

delen af det mellan Oskars- och Carlsgatorna belägna området;

utläggning af ett till detta magasin ledande spårsystem, utgående

från en punkt af det i Oskarsgatan redan befintliga spårsystemet;

borttagande af den gamla banhallen vid det nuvarande stationshuset

och uppförande af ny banhall öfver fyra spår och tre platformer,

anslutande sig så väl till det gamla stationshuset, hvilket borde bibe
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

hållas för den afgående persontrafiken, som till en ny expeditionsbyggnad,

uppförd vid den utvidgade Östra Kajgatan, tvärs för banhallen

och inrymmande lokaler för den ankommande persontrafikens

behof, post och telegraf samt i de öfra våningarna tjänstebostäder;

anordning af särskilda spår för persontrafiken i omedelbar fortsättning

af statsbanans och Billesholmsbanans spår från Arlöfs station

fram till personstationen, och

förändring af nuvarande godsmagasinet till vagnbod;

hvarjemte planen angåfve, huru spår framdeles skulle ledas från

godstrafikspåren i närheten af vaktstugan n:o 801 till de norra hamnkajerna,

i den mån de nu pågående utfyllningarna och hamnanläggningarna

blefve fullbordade, och en omedelbar förbindelse derigenom

åstadkommas mellan jernvägsrörelsen och sjöfarten.

Den sålunda uppgjorda planen hade trafikstyrelsen öfverlemnat

till stadsfullmägtige i Malmö och dervid hemstält, att kommunen måtte

åt staten upplåta vissa angifna, för anordningens genomförande erforderliga

jordområden.

Tilljösvar härå hade stadsfullmägtige, hos hvilka jemväl Malmö —

Billesholms jernvägsaktiebolag gjort framställning att få åt sig upplåtet

samma område, som styrelsen begärt, ehuru något utvidgadt

österut, meddelat, att de vore villige att åt statens jernvägar under

besittningsrätt, så länge det komme att för jernvägsdrift användas,

upplåta det begärda, å en uppgjord planritning utmärkta området, som

innefattades mellan bangårdens nuvarande norra ffräns från vaktstugan

n:o 801 längs Oskarsgatans södra sida fram till östra Kajgatan och eu

linie, dragen i Carlsgatans södra gräns samt vidare i rigtningen åt

nämnda vaktstuga, dock med undantag af en sträcka af 20 fots bredd

längs områdets vestra gräns, mot vilkor att staten skulle årligen, från

tillträdesdagen räknadt, i arreudeafgift derför erlägga till hamnkassan

ett belopp af 6,000 kronor; att trafikstyrelsen träffade öfverenskommelse

med styrelsen för Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag om samtrafik

å statsbangården på vilkor, som sistnämnda styrelse funne antagliga;

att till staden afstodes en statens jernvägar tillhörig jordremsa vid

stationens vestra gräns utmed Östra Kajgatan; att de i öfverenskommelsen

af år 1878 intagna bestämmelserna om förbud för staden att

försälja eller tillåta byggandet af visst område norr om bangårdens

norra gräns samt om skyldighet att eventuelt utlägga gata till ett godsmagasin

öster om det nuvarande upphäfdes; samt att staten, såsom bidrag

till uppförande af ett nytt våghus i stället för det å det upplåtna

området befintliga, erlade ett belopp af 15,000 kronor med rätt att förfoga

öfver den äldre byggnaden.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ?.

53

Af skal, som å sidorna 58 och 59 i statsrådsprotokollet närmare

utvecklas, hade trafikstyrelsen ansett, att detta stadsfullmägtiges erbjudande

borde antagas; och hade styrelsen dervid särskildt framhållit,

att den afgäld, stadsfullmägtige fordrat för den upplåtna marken, icke

blefve någon börda för staten, enär Malmö—Billesholmsjernvägens

styrelse i den öfverenskommelse, som, under förutsättning att den föreslagna

utvidgningen vunne Kongl. Maj:ts bifall, slutits rörande rättighet

för sagda jernväg att begagna statens bangård, förbundit sig att öfvertaga

betalningen deraf. Sedan visshet sålunda vunnits, att nödigt utrymme

å stationen kunde erhållas, hade trafikstyrelsen slutligen låtit

uppgöra en detaljerad plan det nya anordnandet af stationen, för hvilken

plan redogöres å sidan 59 i statsrådsprotokollet.

Efter att hafva lemnat ofvan anmärkta framställning af trafikstyrelsens

skrifvelse den 26 februari 1887, upplyser departementschefen,

att nämnda styrelse i sin förut omförrnälda skrifvelse af den 12 december

samma år dels betonat nödvändigheten af att den ifrågasatta

utvidgningen af Malmö station verkstäldes nu, emedan om det tillfälle

dertill, som nu yppats, försummades och Malmö —Billesholms jernväg

komme att förlägga sin station å det område, som afsetts för utvidgning

af statens bangård, statens jernväg sedermera icke kunde erhålla

för utvidgningen erforderlig mark, och dels meddelat, att stadsfullmägtige

i Malmö medgifvit anstånd till den 1 juni innevarande år med

uppgörande af kontrakt angående afträdande af det staden tillhöriga

område, som för bangårdsutvidgningen erfordrades.

Uti sist omnämnda skrifvelse hade styrelsen emellertid, anför

departementschefen vidare, ansett vissa ändringar i den förut uppgjorda

planen böra vidtagas. Med iakttagande af dessa ändringar, för hvilkas

beskaffenhet å sid. 59 och 60 af statsrådsprotokollet redogöres, skulle

kostnaden för den föreslagna utvidgningen enligt det sista förslaget

utgöra för

Stationshus för ankommande resande med bostäder i de öfre vånin
-

garne

Banhall ......................

Godsexpeditionshus

Godsmagasin.

Förändring af lokoinotivstallflygeln

D:o

Spårläggning

Lastkajer.......

af gamla godsmagasinet.

111,935

4,800

Transport kronor 116,735

kronor

»

»

200,000

314.000

32.000

155.000

22,100

10.000

kronor 733,100:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kronor 116,735: — kronor 733,100: —

Gas- och vattenledning, dränering,

stensättning m. in............................ 20,000: — » 136,735: —

Oförutsedda utgifter, 10 procent af sistnämnda summa » 13,665: —

eller tillsammans kronor 883,500: —

till hvilken summa borde läggas den staden förbehållna ersättning för

våghusets flyttning, 15,000 kronor, då totalbeloppet i rundt tal uppginge

till 900,000 kronor enligt nu gällande material- och arbetskostnader,

dock att, derest Malmö—Tomelillajernvägen blefve inledd å stationen,

denna summa kunde minskas med 10,000 kronor, motsvarande

kostnaden för det gamla magasinets förändring till vagnbod, hvilket

arbete då komme att bekostas af nämnde jernväg i sammanhang med

magasinets flyttning.

Enligt hvad departementschefen jemväl meddelat, har trafikstyrelsen

i skrivelse!) den 12 december 1887 vidare yttrat följande: »De

fördelar, som genom stationens utvidgning och skötseln af de nämnde

enskilde jernvägarnes trafik på platsen tillskyndas statens jernvägar, äro

mycket betydande. Förutom förvärfvandet af det behöfliga jordområdet

— det enda, som med fördel kan användas för stationens utvidgning

och som, innehållande omkring 450,000 qvadratfot, beräknas hafva

ett värde af omkring 300,000 kronor — skulle de båda jernvägarne

årligen till statens jernvägar erlägga tillsammans 30,000 kronor, hvarförutom

säkerheten för tågen skulle ökas derigenom, att de vid ankomsten

och afgången till stationen skulle komma att passera genom

ett mindre antal vexlar än hvad nu måste ske, vagnvexlingarne a bangården

underlättas och ett vexlingslokomotiv derigenom inbesparas

samt kostnaderna för förhyrande af bostäder för afdelningsföreståndarne

och stationsiuspektoren, nu uppgående till 5,720 kronor, likaledes skulle

inbesparas.»

Slutligen har trafikstyrelsen, med afseende å tiden för utförande

af de ifrågasatta arbetena vid Malmö station, såsom sin åsigt uttalat,

att under år 1889 borde utföras blott de allra angelägnaste arbetena,

nemligen spårläggningen med hvad dertill hörer samt godsmagasinets

påbörjande, hvaremot öfriga arbeten borde uppskjutas till åren 1890

och 1891.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ämnet meddeladt har

utskottet blifvit öfvertygadt om nödvändigheten af att jernvägsstationen

i Malmö utvidgas samt att medel redan nu af Riksdagen anslås till påbörjande

af de i och för utvidgningen erforderliga arbeten. Mot godkännande

i allo af den plan, som trafikstyrelsen uppgjort till förändrade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

anordningar vid stationen, hyser utskottet deremot vissa betänkligheter.

Dessa gälla i främsta rummet de delar af planen, som angå uppbyggande

af ett nytt, för ankommande resande afsedt stationshus samt uppförande

af en ny banhall. Utskottet håller nemligen före, att kostnaden för

dessa båda byggnader, hvilken kostnad enligt trafikstyrelsens beräkning

skulle uppgå till sammanlagdt 514,000 kronor, är allt för hög i

förhållande till den nytta, samma byggnader skulle komma att för

statens järnvägstrafik medföra. För sin del antager utskottet, att

persontrafikens ökade behof möjligen skulle kunna tillgodoses genom

eu tillbyggnad till det nu befintliga stationshuset och en motsvarande

förlängning af den nuvarande banhallen. Af en dylik anordning skulle

visserligen blifva en följd, att antalet inom banhallen befintliga spår,

som, enligt hvad utskottet inliemtat, för närvarande utgör tre, icke

skulle kunna, på sätt trafikstyrelsen önskat, ökas till fyra; men utskottet

har icke kunnat finna, att en utvidgning af spårsystemet i

detta hänseende oundgängligen af behofvet påkallas, åtminstone för

den närmaste framtiden.

Äfven i afseende å andra delar af planen i fråga har utskottet

trott sig finna, att en väsentlig nedsättning i den beräknade kostnaden

vore möjlig; och vill utskottet i sådant hänseende framhålla, att det

nya godsmagasinet borde kunna byggas för billigare pris än det al

trafikstyrelsen beräknade af 155,000 kronor.

Då utskottet emellertid i öfrigt icke haft något att erinra mot

den af trafikstyrelsen uppgjorda planen till utvidgning af Malmö station,

samt de arbeten, hvilka skulle komma att under år 1889 vid

denna station verkställas, endast lära afse de angelägnaste behofvens

fyllande, anser sig utskottet ej böra ifrågasätta minskning i det belopp af

150,000 kronor, som Kongl. Maj:t i förevarande hänseende för år 1889

beräknat.

Vidkommande öfriga poster å det anslag till belopp af 350,000

kronor, som Kongl. Maj:t begärt till utförande af nya byggnader och

anläggningar vid statens järnvägstrafik, har utskottet af åtskilliga

kostnadsberäkningar, hvilka legat till grund för trafikstyrelsens i ämnet

afgifna förslag och hvilka varit för utskottet tillgängliga, funnit, att

kostnaden för en del byggnader blifvit för högt beräknad. Naturligtvis

måste det vara förenadt med svårighet för utskottet att med noggranhet

angifva den summa, hvarför ifrågavarande i statsrådsprotokollet

uppräknade byggnader och anläggningar borde kunna bringas till fullbordan,

men utskottet anser sig likväl, efter granskning åt kostnadsförslagen

och med afseende på de upplysningar, utskottet inliemtat,

böra föreslå Riksdagen att med 50,000 kronor, således till 150,000 kronor,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

nedsätta det belopp, Kongl. Maj:t i enlighet med trafikstyrelsens hemställan

antagit åtgå till utförande af andra byggnader och anläggningar,

än de vid Malmö station ifrågasatta.

Beträffande slutligen det belopp af 500,000 kronor, som Kongl.

Maj:t för år 1889 begärt till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar, får utskottet endast erinra derom, att Kongl.

Maj:t i sin till 1886 års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets

tillstånd och behof för berörda ändamål äskade ett extra anslag

å 1,500,000 kronor, att utgå med en tredjedel för hvartdera af åren

1887, 1888 och 1889; att nyssnämnda Riksdag beviljade det begärda

anslaget och för år 1887 på extra stat anvisade 500,000 kronor deraf;

samt att senast församlade Riksdag för innevarande år anvisat ytterligare

500,000 kronor af samma anslag; och har utskottet ej något att erinra

mot Kong]. Maj:ts framställning, att återstående 500,000 kronor nu

måtte till utgående under år 1889 anvisas.

Med anledning af hvad under förevarande anslagstitel blifvit föreslaget

och under åberopande af hvad här ofvan anförts, hemställer

utskottet alltså,

att Riksdagen må för år 1889 anvisa:

a) dels till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jern vägs trafik 300,000 kronor,

deraf till påbörjande af Malmö stations utvidgning

150,000 kronor, dock med vilkor att sistnämnda medel

icke så användas, att uppförande af nytt stationshus

och ny banhall deraf föranledes;

b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens trafikerade jernvägar på extra stat utom hufvudtitlarne

återstoden af det utaf Riksdagen år 1886

beviljade anslag å 1,500,000 kronor, eller 500,000

kronor.

Om sättet för anskaffande af det i moment b) omförmälda belopp

kommer utskottet framdeles att afgifva förslag.

Stockholm den 2 mars 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande- N:o 7.

57

Reservationer:

vid punkten 7:o (ang. indragning af kronofogdetjensterna):

af herrar grefve G. Sparre, friherre B. A. Leijonhafvud, grefve

E. C. A. Piper, H. P. P. Tamm, 0. W. 0delberg, P. J. von Ehrenheim,

E. F. Ak L. Königsfeldi, C. Lundeberg och F. A Boström.

vid punkten W:o (ang. ändring i staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

m. m.): af herr A. F. 0. Cederberg.

vid punkten 16:o (ang. öfverflyttning till styrelsen för statens

jernvägstraflk af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader): af herrar

N. Petersson och Piss Olof Larsson.

vid punklen 17:o (ang. öfverdirektörsassistenternas uppflyttning i

högre löneklass): af herrar N. Petersson och Piss Olof Larsson.

vid punkten 27:o (ang. anslag till agrikulturkemiska stationer): af

herr C. Lundeberg.

vid punkten 33:o (ang. anslag till främjande af svenska produkters

afsättning i utlandet): af herr C. Lundeberg.

vid punkten 34:o (ang. anslag för Sveriges deltagande i en utställning

i Köpenhamn): af herrar II. P. P. Tamm, N. Petersson, L.

Jönsson, L. F. Odell och A. Petersson, hvilka yrkat afslag; samt

af herr A. P. Danielson, som yrkat det vilkor för anslagets beviljande,

att den svenska utställningskomitén skulle åläggas afgifva och

genom tryck offentliggöra berättelse öfver utställningen.

Herr Piss Olof Larsson har begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i behandlingen af de i punkterna l:o)—-6:o) af detta utlåtande

omförmälda ärenden.

Bih. till Iiiksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

S

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1888 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter. Ersättningar.

Kronor.

..

0.

) Kronor.

Ö.

■ Kronor.

Ö.

! Kronor.

Ö.

6,500

_

___

__

_ ___

__

6,500

_

36,000

- -

—

- -

—

36,000

—

17,000

—

- -

—

- -

—

17,000

—

76,700

—

| - -

—

- -

—

76,700

—

83,500

—

j ---

—

- -

—

83,500

—

59,900

__

59,900

108,800

&

108,800

6,000

—

---

—

- -

—

6,000

—

87,422

—

- -

—

- —

—

87,422

—

2,641,049

—

—

— —

—

2,641,049

—

129,200

_

---

—

— —

129,200

—

239,000

239,000

7,172

—

6,635

—

5,768

—

19,575

—

250,000

_ _

_

_ _

__

250,000

_

354

25

—

—

—

379

—

Sgr

3,748,597)''

—|

6,660

—

5,768

—

3,761,025)—

Tpt|

3,748,597

—|

6,660

5,768)

3,761,025)

—

Givil
Statsministern,

lönefyllnad, förslagsanslag högst.......

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor .....

Departementschefen ...*............................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Kommerskollegium..............................................

Statistiska centralbyrån:

Afiöningsmedel för statistiska centralbyrån ............

Reservationsanslag :

Till bibliotekets underhållande...............................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariats
„

officiella statistiska trycket ..............................

„ en statistisk tidskrift ......................................

„ utarbetande af en afiönings- och pensionsstatistik

Landtmäteristaten......................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........

Öfverståthållareembetet ................................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsTilllcommer

det belopp, hvartill fyra indragna boVäg-

och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda

och till vägundersökningar, hvartdera, å 30,000 kro
Ökas

med......................................-.......................

Ålderstillägg, förslagsanslag .......................................

Gästgifvares friheter ..............................................

Det under “ersättningar" upptagna belopp minskas

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag............

Färjor och färjekarlar ..............................................

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o

59

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning,

på förslag.

Samma.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

_

_ _

_

- -

—

6,500

—

36,000

—

- -

—

- -

—

36,000

—

17,000

—

---

—

- -

—

17,000

—

76,700

—

---

—

- _

76,700

—

83,500

—

—

—

— —

—

83,500

—

28,400: —

31,500: —

59,900

59,900

108,800

108,800

—

6,000

—

- -

—

- -

—

6,000

—

87,422

—

---

—

---

—

87,422

—

2,641,049: —

2,533: —

2,643,582

_

—

---

—

2,643,582

—

närma arbeten

129,200: —

2,000: —

131,200

—

- -

—

- -

—

131.200

—

239,000

—

—

—

—

—

239,000

—

7,172

_

6,635

_

5,639

_

19,446

_

250,000

—

250,000

—

354

-

25

—

— —

—

379

—

S:gr

| 3,753,130

— 6,660

—

5,639

—

3,765,429

—

Transport

3,753,130

—

6,660

—] 5,639

—

3,765*429

—

departementet.

ersättningar.

1,500

12^200

15,800

1,000

1,000

anslag)

ställens

Nuvarande

afkastning

belopp

är i stat

beräknad

nor). Nuvarande belopp

med 129 kronor

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande 1V.-o 7.

1888 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter. t Ersättningar.

Summa,

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö,

Tpt

3,748,597

6,660

5,768

3,761,025

12,000

12,000

190,400

—

— —

—

— —

—

190,400

—

47,500

_

___

_

_

47,500

45,450

—

45,450

_

48,500

—

— —

—

- -

—

48,500

_

63,500

—

— —

—

_ _

—

63,500

_

11,500

—

— —

—

- -

—

11,500

_

8,700

—

— —

—

---

_

8,700

_

17,600

—

—

—

—

—

17,600

—

Sgr

*

445,150

445,150

“

63,000

5 ''

63,000

50,000

—

50,000

—

4,500

—

— —

—

— —;

—

4,500

_

2,700

—

1,560

—

5,180

—

9,440

—

93,550

—

1,070

_

_ _

_

94,620

30,000

—

- -

—

— —

—

30,000

_

15,850

—

- -

—

— —

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

— —

—

26,500

-1

43,000

43,000

—

118,426

—

—

—

—

—

118,426

—

J\0

O

o

<3*

—

- -

—

— _

—

12,000

_

Sgr

459,526

-

2,630

—

5,180

—

467,336)

—

S:a

4,653*273

—

9,290

—

10,948

—

4,673,511|

—

iordbruket, handeln

Reservations
Yägar

och kommunikationer

Undervisningsanstalter för jordbruk och iandtmanna
understöd

åt landtmannaskolor) .............................

Landtbruksingeniörer och deras biträden....................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
Länsveterinärer

..........................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.....................

Fiskerinäringens understöd

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ...............

Utfiyttuingshjelp efter skiften, förslagsanslag ............

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag.........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förDet

under “ersättningar" upptagna belopp minskas

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särTill

förekommande och hämmande af smittosamma

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag högst

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag .................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsMinskas

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag.................................

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

61

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning i

kontant.

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,753,130

—

6,660

—

5,639

—

3,765,429

—

och näringarne.

anslag.

näringar (deråt ett förslagsanslag å 15,000 kronor till

12,000

—

—

—

— —

—

12,000

190,400

—

190,400

—

- -

—

- -

—

—

47,500

—

---

—

- -

—

47,500

—

näringar..............................................:.................

45,450

—

45,450

—

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

-1

63,500

—

- -

—

- -

—

63,500

—

11,500

—

11,500

8,700

—''

8,700

—

- -

- -

—

•

17,600

—

-

17,600

—

S:gr

445,150

—

445,150

anslag.

63,000

63,000

50,000

.—

-

—

- -

—

50,000

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

slagsanslag .....................

2,700

—

1,560

—

4,567

—

8,827

—

med 613 kronor.

skildt 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar) ...

93,550

1,070

94,620

__

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ..............

30,000

—

—

—

---

30,000

—

15,850

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

- -

—

26,500

—

43,000

—

---

_

- -

—

43,000

—

anslag. Nuvarande belopp..................... 118,426: —

med............................ 553: —

117,873

!

117,873

12,000

—

—

—

—

I—

12,000

—

S:gr

458,973

—

2,630 —

| 4,567

1

466,170

—

Summa

4,657,253

| 9,290 —

| 10,206]—

| 4,676,749

—

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette

hufvudtitel.

Civildepartementet.

Kronor.

Ö.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Till handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna.......................

4,500

Kommerskollegium:

För tillfällig löneförbättring ........................................... 7,640: —

Till bestridande af kostnader för kartritning vid gruf- kartekontoret...................................................,........... 2,500: —

10,140

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ... 45,000: —

76,000

Öfverståthållareembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser“ ..............................................

15,000

—

Landsstaterna i länen:

För uppehållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemt-

lands län ........................................ ........................... 2,500: —

Till aflöning in. m. åt särskdd polisstyrka på landet ...... 50,000: —

52,500

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till arfvode åt en extra byråingeniör hos väg- och vatten byggnads- styrelsen ................................................................

3,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna

och Alnarps landtbruksinstitut ...........................................

O

o

o

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

■

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten ................................................... 5,000: —

Transport 5,000: —

171,140

—

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

63

Kronor.

1

Ö.

Transport 5,000: —

171,140

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus- djur, redskap, maskiner m. m..................................... 10,000: —

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jord- brukets och näringarnes behof..................................... 28,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter................................ 10,000: —

För de geologiska undersökningarne ................................. 87,500: —

140,500

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en

elev ......................................................................... 3,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ............ 4,800: —

8,300

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af

afsättning i främmande länder .........................................................

20,000

Utställningen i Köpenhamn:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i nämnda

utställning ........................................................................................

15,000

i

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .........................................

14,000

—

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ......................

90,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ............

4,311

—

Diverse anslag:

-

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jern- vägstrafik ................................................................................

300,000

_

Summa

763,251

—

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Kronor.

ö.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar ..........................................................

500,000

__

STOCKHOLM, XSAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1888.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.