Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel, omfattande anslagen till finansdepartementet.

1888-03-16 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel, omfattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 16 mars 1888, kl. 2 e. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjunde hufvudtitel, omfattande anslagen till finansdepartementet.

(2:a U. Å.)

Statskontoret.

l:o. Under denna anslagstitel har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen statskontoret.

att å statskontorets stat för en tjensteman i andra lönegraden med be- [1.]

nämning förste revisor uppföra lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens innehafvare till

ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman i samma tjenstegrad,

och i sammanhang härmed förklara, att den nu tillförordnade

tjensteinnehafvaren, om han å befattningen erhåller fullrnagt, eger att i

och för ålderstillägg i graden få räkna sig till godo den tid, han innehaft

förordnande att bestrida befattningen,

samt att sålunda höja anslaget till statskontoret från 96,300 kronor

till 100,800 kronor eller med 4,500 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12

sistlidne januari (sidd. 2—5) finnes till stöd för ifrågavarande framställning

anfördt, och då erfarenheten numera visat, att den ökning i riksbokslutbyråns

arbete, som föranledt Riksdagen att för hvardera af åren

1886, 1887 och 1888 anvisa å extra stat ett belopp af 4,500 kronor till

Bih. till Riksd. Frat. 1888. 4 Samt. 1 Afd. 7 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

beredande af förstärkning af byråns arbetskrafter, blifver stadigvarande

samt billigheten synes fordra, att den tillförordnade tjensteinnehafvaren

får räkna sin tjenstetid såsom sådan sig till godo för vinnande af ålderstillägg

efter möjlig befordran till ordinarie innehafvare af tjensten, får

utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Postverket.

Postverket.

[2.]

2:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen,

med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 12 sistlidne januari ifrågasatta ändringar i postverkets

stater, må för år 1889 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,

till 0,415,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom

postverkets utgiftsstater skulle ökas med 115,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1888 faststälda staterna, jemförda med

de för år 1889 föreslagna, äro följande:

1888.

Aflöningsstaten............................... Kr. 2,500,900

Ofvergångsstaten.............................. )) 8,400

Indragningsstaten .......................... » 10,540

Pensionsstaten ................................. » 72,840

Omkostnadsstaten.......................... » 3,585,500

Oförutsedda utgifter ..................... » 83,000

Afkortningar och restitutioner... ))_38,820;

Summa Kr. 6,300,000: — Kr. 6,415,000

Af den i statsrådsprotokollet (sidd. 5—16) lemnade utredning

hemtas, att de särskilda förändringarna i förestående stater afse

Kr.

»

»

)>

»

x>

))

1889.

2,563,200

8,400

7,540

79,415

3,630,500

83,000

42,945

m
-

I. Ökning.

A. Aflöningsstaten

i anslaget till vaktbetjente för beredande af löner till 5

vaktbetjente, som kormne att ersätta 5 vaktmästare, hvilkas

tjenst bidragits, med............................................................ Kr. 2,500: —-

Transport Kr. 2,500: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

Transport Kr. 2,500: —

i anslaget till aflönande af poststations
föreståndare

med ...................................... » 25,000: —

i anslaget till extra biträden vid postanstalterna

med......................................... )) 35,000: —

och i anslaget till ålderstillägg med )) 3,300: — Kr.

B. Pensionsstaten

genom uppförande å denna stat af nya

pensioner, som blifvit af Kongl. Maj:t

beviljade....................................................... Kr.

C. Omkostnadsstaten

i anslaget till uppbörds- och frimärkes
-

provision med ............................................ Kr.

i anslaget till förhyrande af de för postverket

erforderliga lägenheter samt

till bestridande af utgifterna för posthusens

underhåll m. m. med ............... ))

i anslaget till rese- och traktamentsersättningar

för resor i embets- och

tjensteärenden i allmänhet med ......... »

i anslaget till traktamenten för tjensteman

i jernvägspostkupé med .............. »

i anslaget till traktamenten för vaktbe
tjente

med .................................................. »

i anslaget till postföringskostnad vid befordran

å jernväg med ......................... »

i anslaget för sjöpostföringen mellan

Sverige och Finland med........................ ))

5,000: —

10,000: —

4,000: —

25,000: —

50,000: —

50,000: —

1,000: —

»

D. Afkortningar och restitutioner m. m.

för vinnande af jemnare slutsumma i

utgiftsstaterna med................................. Kr.

Summa ökning Kr.

65,800: —

10,275: —

145,000: —

4,125: —

225,200: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

II. Minskning.

A. Aflöningsstaten

genom uteslutande ur staten af 5 vaktmästarebefattningar

med aflöning å

tillhopa ........................................................ Kr. 3,500: -

B. Indragningsstaten

genom nedsättning i derunder uppförda

belopp för en postexpeditör med Kr. 600: —

och till aflöning åt postiljoner, som icke

äro tjenstbar men ännu ej blifvit

berättigade till pension från civilstatens

pensionsinrättning, med .............. » 2,400: — » 3,000: —

C. Pensionsstaten

genom besparing i följd af pensionsta
gares

frånfälle, med ............................. » 3,700: —

D. Qmkostnadsstaten

i anslaget till postföringskostnad vid befordran

å landsväg och inom postanstalternas

områden samt till landt
-

brefbäring med ..............................

.......... » 100,000: —

Summa minskning Kr. 110,200: —

Om från summan af ökningen ......

...................................... Kr. 225,200: —

dragés summan af minskningen ...

..................................... » 110,200: —

erhålles det belopp af.......................

........................................ Kr. 115,000: —

hvarmed, enligt Kongl. Maj:ts förslag, postverkets utgiftsstater skulle

komma att för år 1888 på det hela ökas.

I Kongl. Maj:ts förslag till inkomstberäkning har inkomsttiteln »Postmedel»,

i riksstaten för innevarande år uppförd till 6,300,000 kronor, för

år 1889 beräknats till 6,580,000 kronor.

Beträffande de skäl, som blifvit anförda till stöd för de ifrågasatta

förändringarne i postverkets stater, får utskottet hänvisa till statsråds
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

5

protokollet och vill här endast behandla de delar af Kongl. Maj:ts förslag,

som föranledt förtydligande, jemkning eller erinran.

Hvad dervid först angår den äskade förhöjningen i det under titeln

omkostnadsstaten uppförda anslaget till traktamenten för tjensteman i

jernvägspostkupé, har utskottet velat meddela Riksdagen hvad kongl.

generalpoststyrelsen i sin underdåniga skrifvelse med förslag till postverkets

stater för nästkommande år rörande detta ämne yttrat.

Enligt nämnda skrifvelse hade under tiden 1 juli 1886—30 juni

1887 utgifterna för ifrågavarande ändamål uppgått till omkring 223,100

kronor, under det anslaget vore så väl för år 1887 som för år 1888 upptaget

till allenast 200,000 kronor. Då med 1888 års ingång de vid

postverket anstälde ordinarie postexpeditörernas antal komme att ökas

med 20, blefve visserligen tillfälle att använda ytterligare några ordinarie

postexpeditörer till tjenstgöring i jernvägspostkupé, hvarigenom någon

besparing i traktamentena kunde åstadkommas, enär traktamente till

ordinarie postexpeditör, som tjenstgjorde i jernvägspostkupé, utginge

med lägre belopp än som tillkomine derstädes tjenstgörande extra biträde,

men med hänsyn till behofvet af ökadt antal extra biträden för

tjenstgöringen inom jernvägspostkupé, i mån af jernvägskommunikationernas

utvidgning och nödvändigheten att utvidga de s. k. postkupéexpeditionerna

eller föröka deras antal, ansåge kongl. generalpoststyrelsen,

att anslaget icke kunde för år 1889 beräknas till lägre belopp än att

det ungefärligen motsvarade utgifterna under tiden 1 juli 1886—30

juni 1887.

Genom hvad kong], generalpoststyrelsen sålunda framhållit, har den

äskade förhöjningens behöflighet för det afsedda ändamålet synts utskottet

nöjaktigt ådagalagd.

Den begärda förhöjningen i anslaget under samma stat till traktamenten

för vaktbetjente har föranledts dels af den genom posttrafikens

alltjemt stegrade tillväxt framkallade nödvändigheten att öka antalet

extra vaktbetjente, dels ock af behofvet af förhöjning i en del traktamenten

och af lindring i tjenstgöringen under sön- och helgdagar. De

ändamål, som skulle genom den föreslagna förhöjningen ernås, synas

utskottet förtjena afseende. Emellertid har inom utskottet fråga framstälts,

hvad inskränkning den nyligen här i staden inrättade »stadsposten»

kan medföra i vaktbetjeningens tjenstgöring. Då »stadsposten» endast

en jemförelsevis kort tid varit i verksamhet, hafva tillförlitliga upplysningar

härutinnan icke kunnat vinnas, men då det, enligt utskottets förmenande,

är sannolikt, att någon minskning i postverkets här i staden

anstälda vaktbetjenings tjenstgöring blifver eu följd af »stadspostens»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

verksamhet, anser utskottet sig icke för närvarande, innan närmare erfarenhet

vunnits, kunna föreslå Riksdagen att öka ifrågavarande anslagspost

med högre belopp än 40,000 kronor. I allt fall torde genom eu

omsorgsfull anordning af vaktbetjeningens tjenstgöring det sålunda nedsatta

beloppet blifva tillräckligt för tillgodoseende af de med förhöjningen

afsedda ändamålen.

Ur den af kongl. generalpoststyrelsen i dess förenämnda underdåniga

skrivelse lemnade utredning angående behofvet af förhöjning

i anslaget till postföringskostnad vid befordran å jernväg bär utskottet

inhemtat, att anslaget, som för år 1888 så väl som för år 1887

upptagits till 1,000,000 kronor, i 1886 års stat upptagits allenast till

900,000 kronor, att utgifterna emellertid under år 1886 belöpt sig till

omkring 1,002,400 kronor, hvaraf till statens jernvägstrafik utbetalts

öfver 449,000 kronor, att under sistnämnda år postbefordringen å statsbanorna

utsträckts till linierna Ragunda—Sollefteå och Bergvik—Stugsund;

hvarjemte tillfälle beredts att få post befordrad på de enskilda

bolag tillhörande jernvägarne Karpalund—Hästveda, Kristianstad—Åhus,

Immeln— Glimåkra, Sölvesborg—Karlshamn, Sandbäck—Hölje, Tollarp—

Hörby, Halmstad—Varberg, Lund—Kjeflinge,. Malmö—Trelleborg och

Malmö —Billesholms grufva, att utgifterna å anslagstiteln under tiden 1

juli 1886—30 juni 1887 uppgått till, i rundt tal, 1,017,700 kronor, samt

att ytterligare utvidgningar i jernvägskommunikationerna under år 1887

inträdt och under tiden intill 1889 års utgång vore att förvänta.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse med förslag till postverkets stater för

år 1889 hade generalpoststyrelsen föreslagit, att anslaget till postföringskostnad

vid befordran å landsväg och inom postanstalternas områden måtte

nedsättas med 50,000 kronor. Nedsättningen vore betingad deraf att utgifterna

å detta anslag, som under en följd af år varit upptaget till 800,000

kronor, på senare tider så nedgått, att de, i runda tal, allenast utgjort

år 1884 ........................................................................................... Kr. 696,500: —

år 1885 ........................................................................................... » 706,600: —

1886 ........................................................................................ » 699,000: —

ar

samt under tiden 1 juli 1886—30 juni 1887.................... » 694,000: —

Denna nedgång i utgifterna åter hade förnämligast varit beroende deraf,

att i sammanhang med jernvägspostbefordringens utvidgning landsvägspostföring

kunnat indragas eller väsentligen inskränkas å en del förutvarande

luder.

Emellertid har Kongl. Maj:t föreslagit en ytterligare nedsättning

med 50,000 kronor. Äfven förutsatt att under den tid, för hvilken anslaget

skulle bestämmas, landsvägspostförbindelserna skulle behöfva ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

vidgas eller att kostnaderna derför komme att förökas genom stegring

i postlegan, vore det nemligen antagligt, att de sålunda ökade utgifterna

komme att till fullo motsvaras af den minskning i utgifter från detta

anslag, som måste inträda såsom en följd deraf, att postföring å åtskilliga

nya jernvägslinier under nämnda tid utan tvifvel komme att

inrättas. Följaktligen skulle utgifterna å anslaget kunna äfven under år

1889 begränsas inom ungefärligen samma belopp, hvarmed de under

senare åren utgått.

Då Kongl. Maj:t sålunda ansett, att ifrågavarande utgiftspost kan

med icke mindre än 100,000 kronor nedsättas, har utskottet visserligen

icke ansett sig böra hemställa om ändring i detta förslag, men anser

sig likväl med anledning deraf böra uttala den åsigt, att en inskränkning

i landsvägspostföringen, sådan den nu är ordnad, icke synes böra

till men för allmänheten vidtagas, äfvensom att nedsättningen icke

heller torde böra innebära anledning till det antagande, att icke eu

utvidgning af ifrågavarande art af postförbindelser i framtiden, i den

mån den kan af omständigheterna vara påkallad, må kunna ega rum.

På grund af Kongl. Maj:ts framställning och hvad utskottet sålunda

anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med beräknande af postverkets

stater för år 1889 till följande belopp, nemligen:

aflöningsstaten till ................................. Kr. 2,563,200: —

öfvergångsstaten till ............................. )) 8,400: —

indragningsstaten till.............................. )) 7,540: —

pensionsstaten till ................................... t) 79,415: —

omkostnadsstaten till............................. » 3,620,500: —

oförutsedda utgifter till....................... )) 83,000: —

afkortningar och restitutioner till ... » 42,945: —

tillsammans Kr. 6,405,000: —

må bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,

till 6,405,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

3:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att Riksdagen,

med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden

tillstyrkta ändringar i telegrafverkets utgiftsstater, under Kongl.

Maj:t förbehållen rätt att i dessa stater göra de jemkningar, som kunna

finnas af behofvet påkallade, må bestämma telegrafverkets anslag för år

1889 till 1,260,000 kronor, att såsom reservationsanslag utgå i första

Telegraf
verket.

[3.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

rummet direkt af telegrafmedlen, samt tillika medgifva, att, derest öfverskott

skulle å telegrafinkomsterna uppstå, detta öfverskott må af Kongl.

Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, skulle telegrafverkets

stater för år 1889 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten...............................................................

öfvergångsaflöningsstaten .........................................

pensions- och understödsstaten..............................

underhållsstaten..........................................................

......... Kr.

910,700: —

........ »

8,120: —

......... »

82,580: —

....... »

258,600: —

mans Kr.

1,260,000: —

hvilket belopp med 14,358 kronor understiger slutsumman å de faststälda

utgiftsstaterna för år 1888 och med 15,000 kronor det belopp, hvartill

telegrafverkets utgifter upptagas i samma års riksstat, men deremot med

60,000 kronor öfverstiger det belopp, hvartill i Kongl. Maj:ts förslag till

inkomstberäkning inkomsttiteln »Telegrafmedel» upptagits.

I statsrådsprotokollet lemnas en närmare redogörelse för denna framställning;

och får utskottet hufvudsakligen dit hänvisa samt här endast

öfver de ändringar, som för år 1889 ifrågasatts i

meddela en

telegrafverkets stater.

öfversigt

1) i Aflöningsstaten.

De föreslagna ändringarne i denna stat utvisa att inom den löneklass,

som utgöres af kommissarierne af första graden och kontrollörerne,

någon förändring i befattningarnes antal ej komme att uppstå, då väl

en kontrollörstjenst i Christiania skulle indragas, men å andra sidan en

ny kommissarietjenst af första löneklassen inrättas till ersättande af två

kassörsbefattningar vid Stockholms centraltelegrafstation; hvaremot minskning

komme att ega rum

i antalet kommissarier af andra löneklassen och kassörer med 3

■—■ en kommissarie och två kassörer •— eller från 27 till 24, medförande

eu besparing å ................................................................................ Kr. 8,100: —

i antalet assistenter från 112 till 110 med besparing

af 2 assistentlöner å 1,600 kronor eller tillsammans......... » 3,200: —

samt i antalet telegrafister likaledes med 2, hvarigenom

desses antal komme att nedgå till 175 och afiöningsanslagen

för dem minskas med ....................................... )) 1,800: —

kommande sålunda eu minskning på det hela att uppstå

med......................................................................................................... Kr. 13,100: —

och aflöningsstatens slutsumma att nedgå till 910,700 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

9

2) i Öfvergångsstaten.

Genom öfverflyttning på denna stat af en af de här ofvan omförmälde

kassörer vid Stockholms centraltelegrafstation, hvilkens tjenst skulle

indragas, komme staten att ökas med 1,620 kronor.

3) i Pensions- och understödsstaterna.

I denna stat föreslår Kongl. Maj:t endast den förändring, att, då

telegrafverkets inkomster, i innevarande års stat upptagna till 1,275,000

kronor, blifvit för år 1889 beräknade endast till 1,200,000 kronor, det

telegrafverkets pensionsinrättning tillkommande statsbidrag, hvilket bör

utgå med fem procent af telegrafverkets portoinkomst, måtte från det

nu i staten utförda beloppet, 63,750 kronor, minskas med 3,750 kronor

eller till 60,000 kronor.

4) i Underhållsstaten.

Anslagen under denna stat har Kongl. Maj:t ansett böra bibehållas

vid sina nuvarande belopp, med undantag allenast af anslaget till diverse

utgifter, hvilket anslag, då någon tillökning deri visat sig behöflig samt

för afrundande af utgiftsstaternas slutsumma, ökats med 872 kronor eller

till 11,100 kronor.

Det har icke undgått utskottets uppmärksamhet, hvilka bemödanden

från telegrafverkets sida blifvit gjorda att genom besparingar, särskilt

genom nedflyttning i lägre klass eller indragning af stationer,

bringa det derhän, att verkets, genom konkurrensen med de enskilda

telefonledningarne, allt mer och mer minskade inkomster måtte förslå

till betäckande af utgifterna, och utskottet har heller icke funnit det

välbetänkt att afstyrka anvisandet af det belopp, 60,000 kronor, som

utöfver verkets egna inkomster ansetts erforderligt; men då det är synnerligen

^ magtpåliggande, att jemvigt mellan verkets inkomster och utgifter

må i möjligaste mån återställas, kan utskottet icke underlåta att

framhålla vigten deraf, att i alla de fall, der sådant kan ske utan verklig

olägenhet för de intressen, hvilka telegrafverket har att tillgodose,

åtgärder böra vidtagas till minskning af kostnaderna för verkets drift;

och har utskottet, under förhoppning att det nu begärda anslagsbelopp,

som öfverskjuter de beräknade inkomsterna, i framtiden icke må blifva

Bill. till Rilced. Prot. 1888. 4 Sami 1 Afd. 7 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Tullverket.

T4.]

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

erforderligt, ansett sig böra föreslå Riksdagen, att detsamma nu uppföres

å extra stat.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kong!. Maj:ts

förevarande förslag, att Riksdagen, med godkännande

af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 12 januari 1888 tillstyrkta ändringar i telegrafverkets

utgiftsstater, under Kongl. Maj: t förbehållen

rätt att i dessa stater göra de jemkningar, som kunna

finnas af behofvet påkallade,

a) bestämmer telegrafverkets ordinarie anslag för

år 1889 till 1,200,000 kronor, att såsom reservationsanslag

utgå direkt af telegrafmedlen, samt tillika medgifver,

att, derest öfverskott skulle å telegrafinkomsterna

uppstå, detta öfverskott må af Kongl. Maj:t

användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och

förbättring; samt

b) på extra stat för år 1889 anvisar ett belopp af

60,000 kronor att användas till betäckande af telegrafverkets

utgifter, i den mån dessa icke kunna bestridas

med verkets egna inkomster.

Tullverket.

4:o. Beträffande tullverket har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen,

med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 12 sistlidne januari föreslagna förändringar i tullverkets

stater, må bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma

svarande belopp af 2,453,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en minskning i anslagets nuvarande

belopp af 6,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 22) utvisar, skulle tullverkets

stater för år 1889 komma att sluta å följande belopp:

aflöningsstaten................................................ Kr. 1,692,900: -—

öfvergångsaflöningsstaten ...................................................... » 31,060: —

ålderstilläggsstaten....................................... » 220,000: —

indragningsstaten................................................................ »_38,830: —

Transport Kr. 1,982,790: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

11

Transport Kr. 1,982,790: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente )) 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn ............... » 31,800: —

omkostnadsstaten ....................................................................... » 211,410: —

Summa Kr. 2,453,000: —

Då Kongl. Maj:ts framställning icke gifvit anledning till någon erinran,

får utskottet endast hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t under anslagstiteln tullverket

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Skogsväsendet.

5:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj: t föreslagit, att det skogsväsendet.

bestämda anslaget för skogsstaten måtte höjas med 1,223 kronor till [5.]

412,293 kronor, samt

att reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet måtte höjas med 99,177 kronor till

313,307 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ..................................................... Kr. 412,293: —

)) statens skogsskolor.......................................^_» 24,500: — 436,793: —

reservationsanslag:

för skogsinstitutet ................................................ Kr. 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen..................... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet ... » 313,307: — 343,207: —

summa Kr. 780,000: —

hvarigenom det nu utgående ordinarie anslaget skulle ökas med 100,400

kronor;

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,

det af uppkommande besparingar å det bestämda anslaget till

skogsstaten ett belopp af 1,000 kronor för år räknadt må från och med

den 1 juli 1888, intill dess skogsstaten varder definitivt reglerad, få

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

användas till förhöjning i aflöningen för skogsinspektören i Vesterbottens

distrikt.

KongL Maj:ts förevarande framställning grundar sig på domänstyrelsens

skrifvelse angående statsanslagen för skogsväsendet för år 1889.

Kongl. Maj:t framlade som bekant för senast hållna Riksdag förslå

till ny stat för skogsförvaltningen i orterna. Vid dess pröfning fan

Riksdagen ytterligare utredning i vissa afseenden erforderlig. Då sådan

utredning ännu icke hunnit åvägabringas, har, på sätt af statsrådsprotokollet

inhemtas, domänstyrelsen, beträffande statsanslagen för skogsväsendet

för år 1889, endast upptagit det för skogsstaten med dess

nuvarande organisation erforderliga belopp, afsedt till löner och tjenstgöringspenningar

— ålderstillägg och hyresersättningar inbegripna —

samt resepenningar för skogsinspektörer, jägmästare och kronojägare.

Dervid hade styrelsen erinrat, att enligt de år 1874 faststälda vilkoren

för åtnjutande af ålderstillägg, med 1889 års ingång fem jägmästare

blefve berättigade till sådant tillägg af 500 kronor hvardera,

nemligen eu för 20, en för 15 och tre för 10 års tjenstgöring, hvartill

skulle erfordras ................................................................................. Kr. 2,500: —

och att, då öfverjägmästarebostället Annerbäck indragits

till statsverket och jägmästarebostället Löpdal

komine att indragas under innevarande år, det belopp,

som motsvarade den från vederbörande innehafvares kontanta

löner förut afdragna uppskattade afkastningen af

dessa boställen, borde uppföras med ....................................... » 43y; —

tillsammans Kr. 2,939: —

Härifrån borde dock afräknas:

tre ålderstillägg, hvilka till följd af en revirförvaltares

afgång upphört att utgå,

med .................................................................. Kr. 1,500: —

hyresersättning till en kronojägare, som

numera försetts med bostad .................. )> 50: —

minskning i den kontanta aflöningen till

tre jägmästare, för hvilkas boställen

grundskatt uteslutits ur jordeboken ... » 139: 46

och minskning i den kontanta aflöningen

för en kronojägare, hvilkens boställe

vunnit förbättring genom kronans deltagande

i ett vattenafledningsföretag... » 27: 19 1,716- 65

så att ökningen, blefve Kr. 1,222: 35.

3 CfQ

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

I fråga om anslagen till statens sko g sskolor, skogsinstitutet och enskilda

sko g sundervisning en hade domänstyrelsen icke ifrågasatt någon förändring.

Då reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet, ehuru endast i ringa mån taget i anspråk

för inköp af skogsmark, i följd af de år efter år i bredd med

kronoskogarnes och skogsmedlens ökning växande utgifterna för skogsskötsel

å de allmänna skogarne så hårdt anlitats, att det vore all anledning

antaga, att vid innevarande års utgång vidare reservationer icke

skulle vara att tillgå, hade domänstyrelsen hemstält, att anslaget måtte

höjas med 1)9,177 kronor till 313,307 kronor. Styrelsen hade härvid

framhållit att — vare sig reglering af skogsstatens aflöning egde rum

eller icke — förhöjningen vore nödvändig för bestridande af oundgängliga

och inagtpåliggande arbeten, hvilka eljest måste undanskjutas, och

hade styrelsen i likhet med föregående år anfört, att ökade inkomster

från statens skogsdomäner icke kunde, med bibehållande af deras framtida

afkastningsförmåga, erhållas utan tillräckliga anslag till en intensivare

skogsskötsel samt, hvad beträffande landets nordligaste provinser,

till undersökning af der befintliga, ännu orörda skogstillgångar och till

åstadkommande af transportleder; att i denna rigtning redan vidtagna

åtgärder, såsom för skogsodling, upprättande af skogshushållningsplaner,

skogstaxeringar, virkesutsyningar samt flottleders upprensande, kraft

allt större, ehuru för produktiva ändamål afsedda utgifter; att det särskilt

vore af högsta vigt, att den oftast skoglösa mark, som till utvidgande

af statens skogsområde, inköptes, snarast möjligt gjordes skogbärande;

att kal utmark å statens utarrenderade domäner behöfde förses

med skog, hvarförutom, då, såsom numera flerestädes skedde, skogen å

dessa domäner undantoges från arrendet i stället att upplåtas åt arrendatorn,

staten hade att der bekosta uppdragandet af återväxt; att bredhuggning

af rågångar kring kronopark^’ i de nordligaste länen antagligen

komme att kräfva ej obetydliga belopp; att den ökade verksamheten

å statens skogar höjt behofvet af tillfällig bevakningspersonal,

samt att medel till en sjunde skogsingeniör måst anvisas.

I anledning'' af de svårigheter, som till följd af den nuvarande aflöningens

otillräcklighet i förhållande till tjenstens vigt och beskaffenhet

mötte för erhållande af lämplig person att förestå skogsinspektörsbefattningen

i Vesterbottens distrikt, hade domänstyrelsen vidare framhållit

såsom efter styrelsens åsigt för befattningens behöriga uppehållande

oundgängligen nödigt, att aflöningen från den 1 nästkommande juli intill

dess skogsstaten blefve definitivt reglerad höjdes med 1,000 kronor för

år; och hade styrelsen härvid erinrat, att, då för de jägmästare, hvilka

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

innehade förordnanden såsom skogsinspektörer, intjenta ålderstillägg vid

jägmästarebefattningen under tiden besparades, och antagligt vore, att

''äfven framdeles till skogsinspektör i Vesterbottens distrikt komme att

förordnas någon jägmästare, som vore i åtnjutande af ålderstillägg, den

ifrågasatta aflöningsförhöjningen kunde beredas af besparingar å skogsstatens

lönestat, utan att ökning i anslagen till skogsväsendet erfordrades.

Hvad domänstyrelsen sålunda anfört har synts utskottet ådagalägga

de äskade beloppens behöflighet för dermed afsedda vigtiga ändamål,

hvadan mot beloppens beviljande någon erinran synts utskottet icke med

fog kunna göras; men emedan det skäl, som föranledde senast församlade

Riksdag att uppföra den då begärda tillökningen i anslaget till

kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

på extra stat, nemligen antagandet att anslagsbehofvet i viss mån vore

beroende på förslaget om ny lönereglering för skogsstaten, fortfarande

torde ega giltighet, finner utskottet den nu äskade förhöjningen i nämnda

anslag likaledes böra anvisas å extra stat, dock i jemnt tusental med

99,000 kronor, vid hvilket förhållande emellertid, för åstadkommande af

jemn slutsumma å de ordinarie anslagen till skogsväsendet, det ifrågavarande

ordinarie anslaget torde böra ökas med de 177 kronor, hvilka

afdragits från det för enahanda ändamål föreslagna extra anslaget.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen beträffande anslagen till skogsväsendet

må

a) för år 1889 å ordinarie stat anvisa

dels bestämdt anslag

för skogsstaten..................... Ivr. 412,293: —

v statens skogsskolor...... » 24,500: — 436,793: —

dels reservationsanslag

till skogsinstitutet............... Kr. 21,300: —

» enskilda skogsunder
visningen

................. » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande

af skogsväsendet

i allmänhet...... >'' 214,307: — 244,207: —

tillsammans Kr. 681,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

b) anvisa för år 1889 på extra stat ett anslag af

99.000 kronor till krono sk o g ar nes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet;

c) medgifva, att af uppkommande besparingar å

det bestämda anslaget till skogsstaten ett belopp af

1.000 kronor för år räknadt må från och med den

1 juli 1888, intill dess skogsstaten varder definitivt

reglerad, få användas till förhöjning i aflöningen för

skogsinspektören i Vesterbottens distrikt.

Byggnader och reparationer.

6:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 97) har herran#, anslaget

friherre C. Carlsson Bonde föreslagit,

att det nu å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda anslaget af

300 kronor till underhåll af Flöda församlings gamla kyrka måtte upphöra;

samt

att till bidrag för restaurering och tillbyggnad af Flöda församlings

kyrka för år 1889 anvisas ett belopp af kronor 7,500.

Beträffande skälen för denna framställning tillåter sig utskottet hänvisa

till motionen.

Emedan Flöda församlings kyrka i Södermanlands län med dess

åldriga alfrescomålningar vore att räkna bland de i konsthistoriskt hänseende

märkligare byggnader inom landet, hvilkens bevarande åt framtiden

kunde anses utgöra en det allmännas angelägenhet, hade Kongl.

Maj:t vid 1867 års riksdag äskat anvisande å ordinarie stat af ett årligt

belopp, 300 rdr, till kyrkans underhåll, att utgå från den tid, Flöda

församling upphörde att af.den gamla kyrkan sig begagna. Riksdagen

biföll Kongl. Maj:ts framställning på det sätt, att Riksdagen till underhåll

af Flöda församlings gamla kyrka anvisade ett årligt anslag af 300

rdr, att tilläggas reservationsanslaget för »byggnader och reparationer i

landsorterna».

Vid anslagets beviljande hade man följaktligen tänkt sig, att församlingen

i en icke allt för aflägsen framtid skulle upphöra att begagna

och såsom sin egendom vårda den gamla kyrkan, men att dess fortsatta

bevarande af konsthistoriska skäl borde genom statens mellankomst betryggas.

Emellertid har nu Flöda församling genom kyrkans restaure
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

ring och tillbyggnad visat sig vilja fortfarande för egen räkning begagna

densamma; men att under sådana förhållanden, på sätt motionären föreslagit,

i stället för det äldre anslaget, lemna statsbidrag till kyrkans restaurering

och tillbyggnad, anser utskottet sig icke kunna tillstyrka.

Utskottet får i det afseendet endast erinra, att, då med undantag af

några af landets mest betydande domkyrkor staten i allmänhet icke bekostat

reparations- eller underhållsarbeten å kyrkor, kunde det befaras,

att ett bifall till ifrågavarande framställning möjligen komme att föranleda

liknande anspråk från andra håll. Att nu medgifva etUundantag

från nämnda, hittills i allmänhet följda regel skulle, enligt utskottets

tanke, således ej vara välbetänkt.

Hvad åter beträffar motionärens framställning om indragning af det

beviljade årsanslaget, så lärer väl denna framställning endast afse det

fall att Riksdagen beviljar det begärda anslaget för en gång, men utskottet

anser sig i alla händelser icke hafva skäl att tillstyrka en sådan

indragning, då beloppet är ringa och efter hvad utskottet inhemtat för

andra ändamål inom anslagstiteln väl behöflig!.

Utskottet hemställer alltså,

att herr friherre C. Carlsson Bondes ifrågavarande

motion icke må vinna Riksdagens bifall.

Städers friheter.

7:o. Med anledning af Kong! Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att det under denna rubrik förekommande anslaget

till »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: friheter och kyrkotionde», i innevarande

års riksstat uppfördt med 2,520 kronor, må minskas

med värdet å de af Göteborgs stad förut åtnjutna

ränta och tionde m. m., i jemnadt tal utgörande 2,514

kronor, samt anslaget till indelningsersättningar med

motsvarande belopp förhöjas från 2,720 kronor till

5,234 kronor, hvarvid anslagsrubrikens slutsumma bäfver

oförändrad. *

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

17

Kontroll å tillverkningsafgifter.

8:o. På skäl som i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 Kontroll «

sistlidne januari (sid. 30—31) finnas anförda har Kongl. Maj:t föreslagit

eu höjning i förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter r71

med 20,000 kronor. ''

hörslaget medför visserligen skenbart eu jemförelsevis ej ringa förhöjning

i utgiftsstaten, men innebär, såsom af statsrådsprotokollet framgår,

i sjelfva verket ingen tillökning i utgift, utan afser endast vinnande

af enkelhet och reda vid bokföringen; och får utskottet, som anser herr

friherre Klinckowströms i en inom Första Kammaren väckt motion

(n:o 10) framstälda yrkande om afslag å detta Kongl. Maj:ts förslag

böra lemnas utan afseende, hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till kontroll

å tillverkningsafgifter, 430,000 kronor, med 20,000

kronor till 450,000 kronor.

Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t, med anledning &era.fKontrollen vid

att det för tiden efter innevarande år åligger hvarje enskild sedelutgif-^olhlredltvande

bank att godtgöra kostnaden för det ombud, Kongl. Maj:ts befall- armatur.

ningshafvande eger hos banken anställa, föreslagit, att förslagsanslaget |8.]

för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, högst 16,000

kronor, må nedsättas till högst 12,000 kronor, deraf 7,000 kronor att

användas till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att inom finansdepartementet

biträda med berörda kontroll och med handläggning af ärenden

rörande enskilda banker och kreditanstalter, och 5,000 kronor att användas

till arfvoden åt ombud vid sådana inrättningar, eller med 4,000

kronor.

I motsats härtill har i eu inom Första Kammaren väckt motion

(n:o 25) herr L. O. Smith, med framhållande af statens skyldighet att

ytterligt noga kontrollera bankverksamheten, så att den stora allmänheten

och landets kredit och anseende i utlandet måtte kunna bibehållas

synnerligast åt dem af våra banker, som vore svaga och sålunda beroende

af allas fullkomliga förtroende, hemstält, att Riksdagen måtte

bevilja ett förslagsanslag af femtiotusen kronor årligen till aflöning åt

Pilt. till Hiksd. Prof. 1888. 4 Sand. 1 Afd. 7 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

bankinspektörer i hvarje län, som skulle hafva till skyldighet att minst

en gång hvarannan månad inspektera hvarje sedelutgifvande bank eller

aktiebank eller sparbank inom länet, samt om dessa inspektioner lemna

fullständiga rapporter till bankinspektionsbyrån i finansdepartementet,

uppstälda efter eu förut bestämd plan och så detaljerade, att all slags

läsning emellan raderna hädanefter blefve obehöflig.

Den kontroll vid de enskilda bankinrättningarne, som de allmänna

ombuden hafva att utöfva, afser hufvudsakligen månatlig inventering af

kassan och verificering af den rapport öfver ställningen, som bankerna

hafva att till finansdepartementet och Kongl. Maj:ts befallningshafvande

insända, äfvensom, hvad angår de sedelutgifvande bankerna, granskning

och vård af grundfondssäkerheterna samt kontrollering af sedelutgifningsrätten.

Dertill kommer beträffande ett särskildt- aktiebolag den skyldighet,

som åligger det hos bolaget anstälda ombud, att kontrollera och

deltaga i förvarandet af den pant, bolaget har att ställa för sina utelöpande

obligationer.

Bankinspektören åter åligger, bland annat, att, när så af departementschefen

förordnas, på ort och ställe förrätta särskilda undersökningar

af enskilda bankers ställning och deröfver till departementschefen

afgifva berättelse.

Då den kontroll, som åligger ombuden hos de enskilda bankinrättningarne,

icke synes tillräckligt omfattande för att kunna förebygga möjliga

oregelbundenheter i bankverksamheten, samt den mångfald af löpande

göromål, bankinspektören har att förvalta, ej lemmar honom tid

att annat än undantagsvis företaga sådana inspektioner, som kräfva längre

uppehåll å något ställe, ville det synas, som borde anslaget för ifrågavarande

ändamål snarare ökas än minskas, helst behofvet af ökad kontroll

påvisas genom ständigt återkommande beklagliga tilldragelser; och

ju större understöd staten lemnade åt dylik kontroll, desto större möjlighet

blefve staten beredd att, åtminstone i vidsträcktare män än nu

är fallet, tillse, att bankverksamheten vore anordnad och bedrefves på

ett sätt, som motsvarade allmänhetens förtroende; men utskottet har

emellertid icke ansett sig, på enskild motionärs yrkande och utan närmare,

af Kongl. Maj:t verkstäld utredning om sättet för anordnande af

eu mera omfattande inspektion, böra förorda ett högre anslag, än det

Kongl. Maj:t pröfvat kunna vara för ändamålet tillfyllestgörande, och

hemställer alltså,

att Riksdagen, med afslag å herr Smiths motion,

må bifalla hvad Kongl. Maj:t föreslagit.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

Öfriga ordinarie anslag.

10:o. I fråga om öfriga, här ofvan ej särskild! nämnda ordinarie Ordinarie''™- anslag under sjunde hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit någon slagförändring;

hvaremot herr C. P. eif Buren i sin inom Första Kammaren

väckta motion n:o 9 dels föreslagit, att ordinarie förslagsanslaget under

denna hufvudtitel »ersättning till städerna för mistad tolag», som under

femårsperioden 1882—1886, likasom ock för åren 1887 och 1888, varit

i riksstaten uppfördt med 1,640,000 kronor årligen, men hvarå under

nämnda femårsperiod utgifvits i medeltal 1,905,000 kronor årligen, måtte

bestämmas till sistnämnda belopp, dels ock i sammanhang härmed hemstält,

att alla öfriga förslagsanslag å ordinarie staten, som utvisade större

eller mindre brist, måtte på enahanda sätt uträknas och bestämmas till

det belopp, hvartill de i medeltal för femårsperioden 1882—1886 utgått.

Vid pröfning af berörda motion har utskottet funnit densamma förtjena

synnerlig uppmärksamhet i hvad den afser det deri särskiklt oinförmälda

anslaget »ersättning till städerna för mistad tolag». Beträffande

öfriga förslagsanslag under sjunde hufvudtiteln torde det ej kunna med

full visshet antagas, att icke möjligen besparingar kunna åstadkommas

i de utgifter, dessa anslag afse, och utskottet har i följd deraf, åtminstone

för det närvarande, ej velat ifrågasätta höjning af deras belopp.

Tolagsersättningen åter utgår efter vissa, bestämda grunder, som finnas

angifna i Kongl. Maj:ts skrifvelse till generaltullstyrelsen den 18 december

1857. Någon minskning i denna utgift kan icke antagas komma att

ega rum; snarare torde, i följd af de vid innevarande riksdag fattade

beslut, motsatsen vara att förvänta.

Utskottet hemställer fördenskull,

a) att herr af Burens förevarande motion må på

det sätt bifallas, att ordinarie förslagsanslaget »ersättning

till städerna för mistad tolag» må i riksstaten

för nästkommande år höjas från 1,640,000 kronor med

260,000 kronor till 1,900,000 kronor; och

b) att samtliga under sjunde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, i hvilka utskottet icke här ofvan föreslagit

förändring — förutom ordinarie anslaget till

kongl. teatern, hvarom utskottet framdeles kommer att

afgifva yttrande — må för år 1889 fastställas till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

in. in. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva följande

framställningar blifvit gjorda; och får utskottet, som redan här

ofvan under punkterna 3:o och 5:o föreslagit två anslagsbelopps uppförande

på extra stat, härmed öfvergå till afgifvande af yttrande öfver berörda

framställningar.

Genomförande af statskontorets nya organisation.

Gaf°stat8kon" H:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

torets nya och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum får utskottet hem
organisation,

stalla,,

[9-] att Riksdagen må för genomförande af statskontorets

nya organisation anvisa på extra stat för år 1889 det

af Kongl. Maj:t äskade beloppet af 5,400 kronor.

Ersättning för särskilda af statskontoret gjorda förskott.

^särskilda a/'' 12:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12

statskontoret sistlidnc januari (sid. 34) meddelas, har statskontoret förskjutit nedan®°litoifÖr~

nämnda belopp, som borde hos Riksdagen anmälas till ersättande, nem
[10.

1 %en

till godtgörande af kostnaden för uppmätning och kartläggning

in. m. af åtskilliga kronans domäner............ Kr. 6,439: 57

» godtgörande af husröteersättning m. m. vid indragna

sergeantsbostället Wirstad i Kalmar län och indragna

hospitalslägenheten Sandbry och Sandbryåker i Gotlands

län .................................................................................... » 941: 80

» ersättning åt vissa kronoarrendatorer för saknad afkomst

af exproprierad eller eljest afträdd jord ......... » 2,864: 34

» godtgörande af kostnader för åtskilliga kronoegen
domars

deltagande i vattenafledningsföretag .............. » 9,868: 09

» godtgörande af reparations- och underhållsarbeten å

Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar ...... » 13,257: 27

eller tillhopa Kr. 33,371: 07;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

21

och har Kong!. Maj:t föreslagit, att till gäldande häraf å extra stat för

år 1889 måtte anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af

öretal i riksstaten borde utföras med 33,372 kronor.

Af dessa poster har endast den sista, som afser godtgörande af

reparations- och underhållsarbeten å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms

broar synts utskottet kräfva närmare upplysning, i hvilket

afseende utskottet får meddela, att statskontoret, till bestridande af kostnaderna

för reparations- och underhållsarbeten å nämnda broar under

åren 1885—1887, måst till kong!, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under

hvars vård broarne äro stälda, förskottsvis utbetala tillhopa 22,340

kronor; att till ersättande häraf till statskontoret levererats dels de för

sagda tre år bestämda arrendeafgifter för broarne, 9,000 kronor, dels

ock uppkomna behållningar å omförmälda reparations- och underhållsmedel

82 kronor 73 öre. eller tillsammans 9,082 kronor 73 öre; samt

att sålunda, efter afdrag af detta belopp, å det lemnade förskottet återstår

oersatt, hvad Kongl. Maj:t nu äskar må varda statskontoret godtgjordt.

På grund af Kongl. Maj:ts framställning, och då ombyggnad och

reparationer af nämnda broar jemväl tillförene blifvit af staten bekostade

samt i öfrigt. någon anledning till erinran icke förekommit, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må till betäckande af omförmälda,

af statskontoret gjorda förskott anvisa i jemnt krontal

ett extra anslag för år 1889 af 33,372 kronor.

Genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.

13:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Anslag för

och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum hemställer utskottet,f

att Riksdagen må, för genomförande af öfverinten- dentsembetets

dentsembetets nya organisation, å extra stat för år 1889nya 0t[^msa

anvisa ett belopp af 500 kronor. m i

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

14:o. Utskottet hemställer, Anslag till

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må af redan beviljade 80,000Kalmar slott.

kronor till iståndsättande af taket å Kalmar slott och [12.]

verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar

i afseende å slottstornen anvisa på extra stat för

år 1889 återstoden eller 16,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N;o 8,

Anläggande af telegrafledning från Ljusdal till Hedeviken.

Anslag na 15:o. Af statsrådsprotokollet sid. 35—39 inhemtas, att Kongl. jVlaj:ts

anläggande »/befallningshafvande i Jern tian ds län hos Kongl. Makt giort framställning

från ljusdal angående telegraöörbindelsers upprättande i Herjeådalen och dervid antiii

ffedeviken.fyYt Herjeådalen vore af Sveriges provinser den på samfärdsmedel

[13.] mest vanlottade, enär ej någon jernväg, telegraf eller telefon derstädes

förmedlade de långa afstånden; att provinsens hufvudsakliga kommunikationsled

utgjordes af den allmänna landsväg, som, utgående från Ljusdal

i Helsingland, fortsatte långs igenom Herjeådalen öfver Sveg och Hedeviken

till norska gränsen och vidare till staden Rörås i Norge med två

förgreningar, den ena från Sveg till Lillherdals kyrka och den andra till

Östersund; att från Hedeviken, som läge i hjertat af provinsen, afståndet

till de orter, der jernväg eller telegraf närmast träffades, eller Östersund

och Ljusdal i Sverige samt Rörås i Norge, utgjorde till Östersund

13 mil, till Ljusdal 17 till 18 mil och till Rörås 14 till 15 mil; att, då

utsigt för orten att vinna fördelen af en jernvägsförbindelse för närvarande

icke torde förefinnas, ortens behof af lättade kommunikationer

åtminstone syntes böra tillgodoses genom inrättande af telegraf- och

telefonledningar för att dermed förbinda så väl provinsens olika delar

med hvarandra som provinsen i dess helhet med orter utom densamma;

samt att, för att härvid telefonen skulle blifva till mer än ett blott

lokalt gagn, det med nödvändighet erfordrades, att telefonlinierna hade

telegrafstationer att sluta sig till eller utgå ifrån. Kongl. Maj:ts befallningshafvande

hade på grund häraf hemstält om anläggande af en

telegraflinie, som skulle utgå från Ljusdals telegrafstation och följa

Ljusne eif förbi Färila och Kårböle i Helsingland samt från sistnämnda

ort framdragas utefter landsvägen till Kolsätt, för att der åter sammanträffa

med nyssnämnda eif och sedermera följa utmed densamma till

Hedeviken. Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade härjemte framhållit

önskligheten, att denna linie kunde utsträckas jemväl till Östersund och

Rörås eller åtminstone åt ettdera hållet, ehuru utan tvifvel stora fördelar

skulle vinnas, äfven om linien tills vidare stannade vid Hedeviken.

Sedan kongl. telegrafstyrelsen uti infordradt utlåtande, med uttalande

af den åsigt att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes berörda framställning

vore särdeles förtjent af uppmärksamhet, beräknat kostnaden för anläggning

af en telegraflinie mellan Ljusdal och Hedeviken till 38,000

kronor, hvilken kostnad dock, om orten bidroge till liniernas anläggning

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

23

genom anskaffande och framförande till telegraflinierna af det erforderliga

antalet stolpar, kunde nedbringas till 28,500 kronor, samt påpekat

såsom ytterligare vilkor för anläggningens understödjande med statsmedel,

att kommuner eller enskilde borde för hvarje station kostnadsfritt

för telegrafverket upplåta erforderlig lokal äfvensom afgifva förbindelse

att ersätta telegrafverket det belopp, hvarmed den verket tillfallande

portoinkomsten vid stationen för år understege 1,200 kronor,

hade Ivongl. Maj:ts. befallningshafvande, efter erhållen remiss, meddelat

att till inköp och framförande till den föreslagna telegraflinien af stolpar

ett fullt tillräckligt belopp blifvit tecknadt och eventuella kontrakt om

stolparnes levering uppgjorda utefter största delen af linien; att, under

förutsättning att stationer borde anordnas i Kårböle, Svag och Hedeviken,

Ljusne fiottningsförening åtagit sig att för en tid af fem år från

telegrafliniens öppnande till begagnande för hvardera af dessa stationer

garantera en årlig minimiinkomst af 1,200 kronor; att vederbörande

kommuner jemte enskilde i Sveg och Hede förbundit sig att likaledes

under fem år i Svegs kyrkoby och i Hedeviken kostnadsfritt för staten

tillhandahålla sådana stationslokaler, som telegrafstyrelsen ansett erforderliga;

men att deremot någon uppgörelse om tillhandahållande af

stationslokal i Kårböle icke träffats af det skäl, att fråga väckts om utsträckning

af en emellan Ljusdal och Färila anlagd telefonlinie till

Kårböle, och att, derest en sådan utsträckning af denna telefonlinie

komme till stånd, det synts Kongl. Maj:ts befallningshafvande lämpligare

att förlägga den tilläinnade telegrafstationen i Kårböle till annan plats

utefter linien och söka få den af Ljusne fiottningsförening åtagna garantien

för stationen i Kårböle Överflyttad till den station, som kunde i

dess ställe blifva anlagd.

Efter föredragning i statsrådet af det sålunda utredda ärendet har

nu Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för anläggande af en telegrafledning

från Ljusdal i Helsingland till Hedeviken i Herjeådalen anvisa

ett extra anslag för år 1889 å 28,500 kronor.

I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 10) har herr friherre

R. Klinckowström yrkat afslag å Kongl. Maj:ts berörda framställning.

Lika med de myndigheter, som yttrat sig i förevarande ämne, är

utskottet öfvertygadt om den föreslagna telegrafledningens vigt och bebetydelse

för den ort, för hvilken den är afsedd. 1 samma mån näringslifvet

inom dessa aflägsna trakter utvecklas, i samma mån blir det ett

trängande behof, hvars tillgodoseende icke utan obillighet torde kunna

afvisas, att tillgång beredes till underlättade kommunikationer, hvarigenom

förbindelsen med öfriga delar af riket förmedlas på ett annat

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

och snabbare sätt än det postföringen erbjuder; och då förslaget

sannolikt icke skulle kunna sättas i verket, så vidt det ej af staten

understöddes, men telegrafverkets närvarande ställning icke inedgifver,

att dylikt understöd lemnas af telegrafmedlen, torde det begärda understödet

böra anvisas å extra stat. Då emellertid de bidrag till ledningens

anläggning och underhåll, kommuner och enskilde, hvilkas intressen

beröras af ledningen, utfäst sig lemna, icke synas erbjuda tillräcklig

säkerhet för att icke utgifter, utöfver livad nu beräknats, framdeles

kunde åsamkas statsverket, har utskottet ansett det böra bestämmas, att

anslaget ej må få utgå under annat vilkor, än att den utfästa garantien

för eu årlig minimiinkornst af 1,200 kronor lemnas för en tid af 10

år, och att stationslokalerna kostnadsfritt hållas staten tillhanda, så länge

de för ändamålet erfordras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande framställning och med afslag å herr friherre

Klinckowströms motion, må anvisa på extra stat

för år 1889 för anläggande af en telegrafledning från

Ljusdal i Helsingland till Hedeviken i Herjeådalen ett

anslag af 28,500 kronor, att utgå under vilkor att

vederbörande kommuner eller enskilde dels vidkännas

utgifterna för anskaffande och framförande till telegraflinierna

af det för ledningen erforderliga antalet stolpar,

dels kostnadsfritt tillhandahålla stationslokaler, af

beskaffenhet, som af telegrafstyrelsen godkännes, så

länge sådana för ändamålet erfordras, dels ock förbinda

sig för eu tid af 10 år att ersätta telegrafverket det

belopp, hvarmed den verket tillfallande portoinkomsten

vid hvarje station för år understiger 1,200 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

Anslag till aflöning

åt

domänintendenter

m. m.

[14, 15.]

16:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum hemställer utskottet,

att Riksdagen må anvisa på extra stat för år

1889 ett anslag af 45,000 kronor till aflöning åt domänintendenter

och uppehållande af domäng öromålen hos

länsstyrelserna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

25

17:o. Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må anvisa på extra stat för år

1889 ett förlagsanslag af 21,978 kronor till resekostnader

vid domänförvaltningen.

Kongl. teatrarne.

18:o. Kongl. Maj:ts framställning angående anslag till de kongl.

teatrarne kommer utskottet att i särskildt utlåtande framdeles behandla;

hvilket härmed hos Riksdagen

anmäles.

19:o. Uti särskilda motioner (n:o 19 inom Första och n:o 22 inom

Andra Kammaren) hafva herrar L. M. Carlsson och G. F. Östberg hemstält,

att Riksdagen måtte för skogsodlingens befrämjande för år 1889

bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande,

för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilda skogsodlare genom tillhandahållande

af skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt

biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor, att statsbidrag icke

må till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap

tillsammans för andamålet anslagit, ej heller till högre

belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Till stöd för denna framställning hafva motionärerna anfört, att,

ehuru denna angelägenhet läge inom området för landstingens och hushållningssällskapens

verksamhet och det i alla händelser syntes lämpligast,

att de omedelbara åtgärderna för ändamålet verkstäldes genom

dessas försorg, likväl statens bistånd vore af nöden, dels emedan landstingens

och hushållningssällskapens medel vore ganska begränsade, dels

emedan erfarenheten visat, att statsunderstöd kraftigt bidroge att hos

landsting och hushållningssällskap framkalla och vidmagthålla intresset

för allmännyttiga ändamål.

Då herr Carlsson vid 1886 års riksdag väckte förslag i enahanda

syfte med den nu förevarande motionens, tillåter sig utskottet i minnet

återkalla de beslut, hvilka detta förslag föranledde.

Bill. till llihsd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

Kongl.

teatrarne.

[16, 17.]

Ang. anslag

till skogsodlingens

befrämjande.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Herr Carlsson hade föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1887 anvisa

ett förslagsanslag af högst 50,000 kronor, stäldt till Kongl. Maj:ts

förfogande, för att, efter vederbörandes hörande, användas till skogsodlingens

och en rationel skogshushållnings befordran inom riket, dock

med vilkor, att vare sig landsting eller hushållningssällskap inom de

län, hvilka erhölle understöd af statsanslaget, skulle tillsammans bidraga

med lika stora belopp som de af staten beviljade.

Statsutskottet, till hvars behandling motionen remitterats, erkände

dess goda syfte, men hemstälde emellertid, att densamma icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda. I afgifven reservation, om hvilken

sex utskottets ledamöter förenade sig, hemstäldes likväl att herr Carlssons

motion måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen beslöte hos Kongl.

Maj:t hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och

på hvad sätt staten skulle för billigt pris och i mån af tillgång åt enskilde

kunna tillhandahålla skogsfrö och plantor för skogsodling samt

låta anordna handledning vid skogssådd och skogsplantering utan afsevärda

kostnader för statsverket.

Utskottets hemställan bifölls af Första Kammaren, hvaremot Andra

Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, beslöt att för år 1887

bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor att ställas till Kongl, Maj:ts

förfogande för att i mån af tillgång tilldelas de landsting eller hushållningssällskap,

som derom gjorde ansökan och som beslutat att för skogsodlingens

och skogshushållningens befrämjande till enskilde skogsodlare

kostnadsfritt eller till billigt pris tillhandahålla skogsfrö eller plantor,

dock med vilkor, att sådant landsting eller hushållningssällskap förbundit

sig att till sagda ändamål bidraga med minst lika stort belopp som

det sökta statsanslaget.

Vid i anledning häraf verkstäld gemensam omröstning beslöt Riksdagen

med 159 röster mot 154 — hvilka senare röster afgåfvos för det

beslut, Andra Kammaren fattat — att herr Carlssons då föreliggande

motion icke skulle till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Af hvad sålunda blifvit rneddeladt visar sig, att en liknande framställning

med den föreliggande vid 1886 års riksdag vunnit ett ganska

betydande understöd; och för sin del tvekar utskottet icke att anse vården

om våra skogar vara en angelägenhet af allt för allmän vigt och

betydelse för vårt lands framtid, för att icke staten å sin sida bör bidraga

till dess befrämjande. Visserligen lemnas redan nu statens medverkan

härtill, då plantor kunna anskaffas från kronoparkernas plantskolor

och råd och upplysningar för skogsskötseln erhållas af statens

skogsingeniörer, men detta torde icke böra utgöra en anledning för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

27

staten att undandraga sig att genom ytterligare uppmuntran utveckla

intresset för en rationel skogshushållning, och då genom beviljandet af

det ifrågasatta, jemförelsevis ringa beloppet, ett välbehöfligt bidrag lemnas

åt hushållningssällskap och landsting, hvilka det i första hand åligger

att understödja den enskilda skogsodlingen, men hvilkas tillgångar

svårligen förslå till ett mera verksamt understöd, helst för befrämjande

af sådana åtgärder som den ifrågavarande, hvilka först i en aflägsen

ramtid kunna bära frukt och hvilkas underlättande således bör ligga

staten mera än de enskilde om hjertat, får utskottet kemställa,

att Riksdagen, med bifall till herrar Carlssons och

Östbergs motioner, måtte för skogsodlingens befrämjande

för år 1889 bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor

att ställas till Kongl. Muj:ts förfogande, för att i mån

af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilde skogsodlare genom tillhandahållande

af skogsfrö och plantor till billigt pris eller

beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten,

dock med vilkor, att statsbidrag icke må till

något län utgå med högre belopp än hvad landsting

och hushållningssällskap tillsammans eller endera af

dem för ändamålet anslagit, ej heller till högre belopp

än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Stockholm den 16 mars 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 2:o (ang. postverket):

af herrar AT. Petersson, J. Anderson och L. Jönsson.

vid punkten 3:o (ang. telegrafverket):

af herrar N. Petersson, J. Jonson, J. Anderson, L. Jönsson och A. G.

Anderson.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:ö 8.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1888 års riksstat anslår:

1

i

Anvisning i

kontant.

1

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor

Ö.

K rono

ö.

Kronor ; gÉ |

17,000

—

•—

i

62,400

—

—

- j-1

122,100

_

—

--i-1

96,300

—

—

—

—

Summa,

Kronor

17,000

62,400

122,100

96,300

174,000 —!

75,000 !—

20,300 | —

5,400 —i

169,600 —

35,500 I—

6,300,000''—1

174,000

75,000

20,300

5,400

— 169,600

35,500

6,300,000

0.

Finans
Departementschefen

........................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.........

Kammarkollegium............................................................

Statskontoret. Nuvarande belopp .................................

Tillkommer: Aflöning till en förste revisor...............

Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, försynt-

och kontrollverken...............................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag...........

Kammarrätten................................................................

Öfverintendentsembetet ..................................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af

Ökas med..................................................................

1.275.000 —1

2.459.000 —

1.640.000 —!

94,000 —

679,600 j—

13.225,200 —

- —| 1,275,0001 — ''Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen

Minskas med...............................................................

- — 2,459,000 i — jTullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt utgå.

Minskas med.............................................................

- —; 1,640,000;—Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

Ökas med ...................................................................

i

94,000

— IDomänstyrelsen .......................................

— — 679,6001

—! Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För. skogsstaten. Nuvarande belopp

Ökas med ................

För statens skogsskolor

— S 13,225,200 -

Trp:t

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .8.

29

.Jj lttt /i >

riksstaterts Sjunde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag. Summa.

Friheter och i ,, .... •

, , , Ersättningar,

kyrkotionde. n

Anvisning i

kontant.

departementet.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

17,000

—

—

—

—

17,000

—!

62,400

—

—

—

62,400

—

122,100

—

—

—

—

122,100

— ;

................ 96,300: —

................ 4,500

—. 100,800

—

—

—

•-

—

100,800

—

174.000

—

—

—

--

—

174,000

— 1

slagsanslag ..............................

75,000

—

—

—

—

75,000

— i

20,300

—

—

—

—

20,300

—

5,400

—

—

—

5,400

— i

169,600

—

—

—

169,600

—

35.500

—

—

—

—

35,500

— !

postmedlen. Nuvarande belopp.

.............. 6,300,000

.............. 105,000

—- 6,405,000

—

—

_

—

6,405,000

_:

direkt utgå. Nuvarande belopp

............ 1,275,000

—:

............ 75,000

“ 1,200,000

—

—

—

_

1,200,000

— 1

Nuvarande belopp......................

.............. 2,459,000

—

............. 6,000

— 2,453,000

—

—

_

2,453,000

— i

Nuvarande belopp......................

............. 1,640,000

—

.............. 260,000

— 1,900,000

—

—

_

1,900,000

— •

94,000

_

—-

—

94,000

— 1

........................... 411,070: —

........................... F223: — 412,293: —

24,500: — 436,793: —

Trp:t 436,793: —! 12,834,100

—

:

,

12,834,100

—

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Anvisning i

kontant.

1888 års riksstat anslår:

j i

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter och

| kyrkotionde.

Summa.

Ersättningar.

Kronor

rp;tj 13,225,200

12,000 ;

30,000

200,000 !

21,550

15.000

430.000

16.000 |

25.000

30,800

20.000

250.000

36,810

35.000

60.000

Kronor

Kronor

2,520

Kronor ; ö.

113,225,200

2,720

12,000

30,000

200,000

26,790

15.000 |

430.000 I ■

16.000

25.000 ;

30,800 I •

20.000 ; •

250.000 ! •

36,810 !

35.000 i ■

60.000 ! ■

mmal 14,407,360

2,520 j
-

2,720 ]—14,412,600

Reservationsanslag:

För skogsinstitutet ...................................................

» enskilda skogsundervisningen ..........................

Kronoskogarnes förvaltning ^och befrämjande af

varande belopp ................................................

Ökas med .............................................................

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ...

Lyshållning m. Ib utgifter för kronans publika hus i

Byggnader och reparationer, reservationsanslag............

Städers friheter, förslagsanslag.

Anslaget »Friheter och kyrkotionde» minskas med

summa .................................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsKontroll

å tillverkningsafgifter, förslagsanslag. Nuva
Ökas

med....................................................................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,

Minskas med ...............................................................

Restitutioner, förslagsanslag ..........................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förSkrifmateriaUer

och expenser, ved m. m., förslags
Extra

utgifter, reservationsanslag .................................

Kongl. Teatern*..............................................................

Rörande detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

31

Förslag till blifvande riksstat:

Trp:t 436,793:

............................................. 21,300: —

................................................ 8,600:

skogsväsendet i allmänhet. Nu.

........................ 214,130: —

........................... 177: ~ 214,307: — 244,207:

Stockholm, förslagsanslag ........................................

Indelning och dermed

Anvisning i

kontant.

jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter och j

i kyrkotionde, j

Ersättningar, j

Kronor

12,834,100

ö. Kronor 8.

Kronor ö.

Kronor

|12,834,100

Ö.

681,000

.. .....

—

— 681,000

_

12,000

—;--

— —

12,000

—

30,000

_|__

—; -

— 30,000

—

200,000

•

- -

— 200,000

—!

2,514 kronor, hvaremot

»Ersättningar» höjes med samma

21,550

_

6

_

5,234

— 26,790

i

anslag .........................

rande belopp .............

.............................. 430,000: —

15,000

_

15,000

.............................. 20,000: —

450,000

—

—

— 450,000

—

förslagsanslag, högst.

Nuvarande belopp 16,000: —

............................. 4,000: —

12,000

—

—

— 12,000

— |

25,000

—

—

— 25,000

—

30,800

—

—

—i 30,800

—

20,000

—

—

—j 20,000

—

slagsanslag ................

250,000

—

—

—

—

—1 250,000

— |

anslag..........................

36,810

—

—

36,810

- i

35,000

—

—

35,000

—

60,000

—

—

—

—! 60,000

— |

Summa

14,713,260

—

6

5,234

— 14,718,500

-i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

S j u n d e hufvudtitel.

Kronor ö.

I 1

Finansdepartementet.

Statskontoret:

För genomförande af dess nya organisation ....................... 5,400: —

Ersättning för särskilda af statskontoret gjorda förskott...... 33,372: — 38,772 —

Ölverintendentsombetot:

För genomförande af dess nya organisation........................... 500: —;

» iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m................ 16,000: —; 16,500 —

Telegrafverket:

Till betäckande af telegrafverkets utgifter, i den män dessa icke kunna

bestridas med verkets egna inkomster .......................... 60,000: — |

i anläggande af en telegrafledning från Ljusdal i Helsing
land

till Hedeviken i Herjeådalen ............................... 28,500: — 88,500 j—

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromåleir

hos länsstyrelserna.......................................................... 45,000: —j

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag ... 21,978: — 66,978 i—

Skogsväsendet:

För kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet ...................................................................... 99,000: —

» skogsodlingens befrämjande............................................. 25,000: —; 124,0001—

Summa* 334,7501—,

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1888.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.