Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kong!, ecklesiastikdepartementet.

1888-04-13 · 104 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 96 av 104 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kong!, ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 13 april 1888, kl. 7 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens

åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kong!,

ecklesiastikdepartementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Kleresistaten.

l:o) Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden

den 31 december 1887 har Kongl. Maj:t uti en samma

dag afbiten proposition (n:o 27) föreslagit Riksdagen, under förutsättning

af kyrkomötets bifall, att de efter medelmarkegångspris jemte

forsellön hittills utgående ersättningar för till fattiga prestenkor anslagen

tionde måtte från och med år 1889 utbytas mot ett årligt belopp

af sammanlagdt, 9,813 kronor, att mellan Upsala, Linköpings, Skara,

Strengnäs, Vesterås, Vexiö, Göteborgs, Kalmar, Karlstads och Hernösands

stift på i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 31

december 1887 angifvet sätt fördelas.

Berörda fördelning skulle enligt statsråd sprotokollet ega rum sålunda,

att hvarje stift erhölle ett belopp, motsvarande ifrågavarande ersättning,

beräknad efter medium af 1877—1886 årens medelmarkegångspris

jemte forsellön, nemligen:

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afä. 8 Häft.

Ang. ändring

till bestämda

belopp af

vissa ersättningar

för

indragna

tiondeanslag

(K. P. n:o 27)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Upsala

stift ......

..................... 1,499

kronor

72

öre,

Strengnäs

11 ......

..................... 622

11

98

11

Linköpings

11 ......

.................. 887

11

81

11

Vexiö

11 ......

.................... 877

11

81

11

Kalmar

11 ......

................... 663

11

73

11

Göteborgs

11 ......

..................... 528

11

64

11

Skara

11 ......

.................... 1,060

11

75

11

Karlstads

11 ......

.................... 1,200

11

63

11

Vesterås

11 .....

..................... 992

11

80

11

Hernösands

11 .....

................... 1,478

11

12

11

Summa 9,812

kronor

99

öre.

Omförmälda ersättningar utgå för närvarande från det å riksstatens

åttonde hufvudtitel under anslaget “kleresistaten" uppförda anslag

med rubrik: “indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättning?.]-." De tiondeanslag, för Indika ersättningarna utgå,

äro, enligt hvad i statsrådsprotokollet anföres, af privilegii natur, hvadan

någon förändring i desamma icke kunde ske utan bifall af allmänt

kyrkomöte. Detta komine att under år 1888 sammanträda. Men då

riksstaten för år 1889 sannolikt blefve uppgjord före kyrkomötets början,

och det ej vore lämpligt att beträffande dessa, från statsverkets synpunkt

obetydliga anslag göra i riksstaten alternativa uppställningar,

beroende deraf huru vida kyrkomötet samtyckte till förändringen eller

ej, har det synts föredragande departementschefen lämpligast att, äfven

om förändringen vunne samtlige vederbörandes bifall, det fixa belopp,

som för år 1889 borde utgå, anvisades af samma förslagsanslag, från

hvilket de årligen vexlande indelningsersättningarna utbetaltes.

Då Kong!. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, får utskottet, med hänvisning beträffande

ärendets detaljer till ofvan åberopade statsrådsprotokoll, hemställa,

att, med bifall till Kong!. Maj:ts förslag, Riksdagen

för sin del må medgifva, att de efter medelmarkegångspris

jemte försel lön hittills utgående ersättningar

för till fattiga prestenkor anslagen tionde

må från och med år 1889 utbytas mot ett årligt belopp

af sammanlagd! 9,813 kronor, att mellan Upsala,

Linköpings, Skara, Strengnäe, Vesterås, Vexiö, Göteborgs,

Kalmar, Karlstads och Hernösands stift på i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden deri 31

december 1887 angifvet sätt fördelas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

2:o) Under denna anslagstitel liar Kong!. Maj:t i den till Riksdagen

den 14 januari 1888 aflåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit, att för aflöning åt en extra ordinarie

professor i oftalmologi vid institutet det på ordinarie stat för institutet

uppförda anslag, 142,450 kronor, måtte höjas till 145,950 kronor, eller

med 3,500 kronor, deraf 2,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom

tjenstgöringspenningar, med rätt tillika för bemälde lärare att

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ett ålders tillägg å lönen

af 500 kronor, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 10) har herr

friherre It. Klinckowström deremot hemstält, att det till nyssnämnda

ändamål af Kongl. Maj:t äskade ordinarie löneanslag, 3,500 kronor, icke

måtte af Riksdagen beviljas.

Enligt hvad det vid ofvan omförmälda statsverksproposition lögade

statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1888

gifver vid handen, grundar sig Kongl. Maj:ts förevarande förslag på

eu af lärarekollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet hos

universitetskanslern gjord och af denne förordad framställning, deruti

anförts följande.

Bland de vigtigaro praktiska ämnen, i Indika institutet hade att

meddela undervisning, erfordrade i synnerhet oftalmologien en särskild

målsman. Intill år 1857 hade undervisningen deri vid institutet, likasom

vid många andra medicinska högskolor, varit förenad med den i

kirurgi. Den utveckling, snm oftalmologien just vid nämnda tidpunkt

börjat taga, hade emellertid redan då gjort det nödvändigt att i viss mån

skilja undervisningen deri från den kirurgiska, hvilket hade åstadkommits

på det sätt, att den anförtrotts åt den då nyligen inrättade adjunkturen

i kirurgi, hvars innehafvare med förkärlek eguat sig åt detta

ämne. Och anda till år 1884, då den nuvarande ordningen för den kliniska

tjenstgöringen infördes, hade undervisningen i kirurgi och oftalmologi

försiggått sålunda, att den ordinarie professorn i kirurgi meddelat

den hufvudsakliga undervisningen i ren kirurgi, under det att den

extra ordinarie professorn jemte eu mindre del af den kirurgiska disciplinen

bestridt hela den oftalmologiska kliniska undervisningen. Då

båda dessa professorer tjenstgjort samtidigt under 8 månader af året,

och de tjenstgörande kandidaterna varit skyldiga att'' följa med å båda

klinikerna, hade också all den undervisning i båda ämnena, som den

Ang. anslag

till eu c. o.

professur i

oftalmologi

vid karolinska

institutet.

L!-l

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tiden meddelades vid institutet, kommit de studerande till del. Men

med det nya tjenstgöringssättet hade förhållandena i väsentlig mån

andrats. Den ordinarie och den extra ordinarie professorn tjenstgjorde

nu turvis 4 månader i sänder. Den nuvarande ordinarie professorn

hade visserligen, för att icke undervisningen i oftalmologi skulle helt

och hållet ligga nere, åtagit sig att under de månader, hvarunder han

handhade den kirurgiska kliniken, äfven föredraga oftalmologien, men

den extra ordinarie kirurgie professorn, hvilken icke sysselsatte sig med

ögonsjukdomar, föreläste endast ren kirurgi. Häraf uppstode ett dubbelt

missförhållande. Under de 4 månader, hvarunder den ordinarie

professorn skötte kliniken, hade han att behandla det kirurgiska materialet

likasom den extra ordinarie professorn under sin verksamhetstid,

men derjemte hade han att föredraga hvad som förekomme på afdelningen

för ögonsjuka. Denna anordning kunde icke, äfven med

bästa vilja, ega bestånd, utan att ettdera eller båda ämnena deraf lede

skada. Under de tider, då den ordinarie professorn icke tjenstgjorde,

ginge hela materialet af ögonsjukdomar för undervisningen och de studerande

förloradt. Och det kunde inträffa, att de studerandes kliniska

tjenstgöring infölle på sådana tider, att de knappt finge någon undervisning

alls angående ögonsjukdomarne.

Dessa skäl för upprättandet af en särskild professur i oftalmologi

vore dock ej de enda, icke ens de vigtigaste. Med den utveckling,

som den moderna oftalmologien på de senaste decennierna vunnit, vore

det omöjligt för en person att omfatta både denna och den större

kirurgien så, att han vore mägtig att deri meddela en fullt vetenskaplig

undervisning. Såväl oftalmologien som kirurgien hade erhållit

eu ofantlig utveckling, men i väsentligt skilda rigtningar, och ingen

med ringaste kännedom om deras respektive framsteg och om de fordringar,

som hvardera stälde på den, som skulle uppträda såsom deras

målsman, förestälde sig, att någon kunde tillegna sig och med framgång

odla båda dessa vetenskapsgrenar tillsammans. Så allmänt erkändt

vore nu detta, att vid alla medicinska högskolor, äfven sådana

med vida mindre lärareantal än karolinska institutet, en särskild professur

i oftalmologi funnes. Undantag härifrån gjorde endast de nordiska.

Ingen akademisk lärare, som egnade sig åt kirurgi, åtminstone

ingen, som eftersträfvade en professur i kirurgi, hyste nu för tiden eu

tanke på att tillika syssla med ögonsjukdomarne. Sådant vore förhållandet

äfven hos oss. Det lede derför icke det ringaste tvifvel, att

vid den nuvarande ordinarie kirurgie professorns afgång det skulle

blifva alldeles omöjligt att vid tillsättning af eu vare sig ordinarie

eller extra ordinarie kirurgie professur få en person, som kunde med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

dela undervisning äfven i oftalmologi. Och då den oftalmologiska

undervisningen redan nu vore full af luckor samt äfven, då den oflicielt

fortginge, endast kunde få en underordnad plats, så vida den ändå vigtigare

undervisningen i kirurgi ej skulle blifva eftersatt, kunde lätt

inses, att afhjelpande! af detta missförhållande vore eu trängande nödvändighet.

Vid utländska medicinska högskolor vore professorn i oftalmologi

fullkomligt likstäld med den i kirurgi, medicin eller öfriga stora läroämnen.

Äfven hos oss skulle utan tvifvel en sådan anordning vara

den lämpligaste. De anspråk, man måste ställa på en professor i detta

ämne, både med afseende på kunskaper och undervisningstid, vore nemligen

så stora, att han väl förtjenade likställighet med sina kolleger

äfven med afseende på lönevilkoren. Meu om uttagandet af ett så

stort steg på en gång skulle anses så betänkligt, att hela målet kunde

löpa fara att förfelas, anhölle lärarekollegiet, att kanslern ville utverka,

att anslag måtte beviljas för upprättande vid karolinska institutet al

en extra ordinarie professur i oftalmologi, hvars innehafvare skulle vara

skyldig meddela undervisning till samma omfattning som öfrige extra

ordinarie professorer vid institutet och bekomma samma aflöning och

förmtiner i öfrigt, som bemälde lärare i de praktiska ämnena nu åtnjöte,

nemligen lön 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,000

kronor samt ålderstillägg efter fem års väl vitsordad tjenstgöring med

500 kronor.

Genom hvad lärarekollegiet sålunda anfört synes behofvet af den

föreslagna extra professuren i oftalmologi vara till fullo ådagalagdt;

och då utskottet icke heller funnit någon anledning till erinran med

afseende å de för samma professur ifrågasatta löneförmåner, hvilka

öfverensstämma med hvad för dylika befattningar hittills varit beviljadt,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för aflöning åt en extra

ordinarie professor i oftalmologi vid karolinska medikokirurgiska

institutet, höja det på ordinarie stat för

institutet uppförda anslag, 142,450 kronor till 145,950

kronor, eller med 3,500 kronor, deraf 2,500 kronor

såsom lön och 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

med rätt tillika för bemälde lärare att efter

fem års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ett ålderstillägg

å lönen af 500 kronor, att utgå af åttonde

hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

för anställande

af

undervisningsförsök.

Ang. anslag

förseminarie

lärares uppflyttning

i

högre lönegrad.

Allmänna läroverken.

3:o) I eu inom Första Kammaren väckt motion (n:o 68) liar lierr C.

Adelsköld föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1889 till Kong!. Maj:ts

disposition ställa ett förslagsanslag af 15,000 kronor eller ock medgifva

Kongl. Maj:t att af besparingarna å de allmänna läroverkens stat disponera

motsvarande belopp för att, på de vilkor Kongl. Maj:t ville bestämma,

användas vid ett eller annat derför lämpligt enskildt läroverk

till anställande af sådana undervisningsförsök, som kunde vara till

gagn för lösningen, på erfarenhetens väg, af den vigtiga undervisningsfrågan.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt ifrågavarande

förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen och vill här

endast anmärka, att motionären ansett den omständigheten, att skolfrågan

i dess helhet ännu icke föreligger till afgörande, icke böra utgöra

hinder för bifall till motionen.

Denna frågas pröfning förestår emellertid antagligen inom kort;

och då den onekligen eger ett visst sammanhang med den af ''herr

Adelsköld ifrågasatta åtgärd, samt uppenbart är, att, äfven om de af

honom föreslagna undervisningsförsoken funnes lämpliga och nu beslötes,

någon erfarenhet af desamma icke skulle kunna inhemtas så

tidigt, att något gagn deraf vid skolfrågans bedömande vore att hemta,

får utskottet hemställa,

att herr C. Adelskölds förevarande motion icke

må föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Folkundervisningen.

4:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, för lärares och lärarinnors vid ,

folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad

enligt gällande bestämmelser, må öka anslaget

till samma seminarier med för ändamålet erforderliga

3,900 kronor, eller från 285,925 kronor till 289,825

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

5:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 107) har herr

P. Waldenström föreslagit, att Riksdagen behagade hos Kong!. Maj:t

anhålla, att, så fort ske kunde, en statsinspektör måtte förordnas öfver

Stockholms folkskoledistrikt, samt att till aflöning åt honom måtte anvisas

ett belopp af 4,000 kronor.

Efter att hafva fäst uppmärksamheten derå, att Stockholm vore

det enda folkskoledistrikt, Rom saknade eu af staten anstäld folkskoleinspektör,

har motionären till stöd för sitt förslag andraga!, hurusom

man i väsentlig del hade inspektören att tacka derför att göda resultat

af folkundervisningen vunnits och att statsmedel, som anslagits till

främjande af folkskoleundervisningen, användes på ett ändamålsenligt

sätt och med noggrannare iakttagande af faststälda vilkor. Den sistnämnda

sidan af inspektörernas verksamhet blefve vigtigare i samma

mån som de summor, som årligen utginge af statsmedel till folkskolan,

tillväxte. Under sådana förhållanden kunde det icke undgå att väcka

förvåning, att Stockholms skoldistrikt ensamt saknade eu af staten förordnad

inspektör, och detta oaktadt intet skoldistrikt uppbure så rikliga

bidrag af statsmedel som Stockholm.

Instruktionen för folkskoleinspektörer föreskrefve, att vid skolrådens

ansökning om understöd af statsmedel för aflönande af lärare

och lärarinnor inspektören borde tillse, att erforderliga uppgifter blefve

lemnade och, om anledning ej funnes till anmärkning, vitsorda dessas

rigtighet. Vidare stadgades i § 7 af kongl. kungörelsen den 5 juni

1885, att Konungens befallningshafvande skulle utbetala de bidrag af

statsmedel, som tillkomme de särskilda skoldistrikten, efter verkstäld

granskning och sedan folkskoleinspektören vitsordat rigtigheten af de

utaf skolråden för statsbidragens erhållande lemnade uppgifter. Af

dessa lagrum framginge otvetydigt, att öfver hvarje skoldistrikt skulle

finnas en af regeringen förordnad inspektör. Stockholm gjorde dock

undantag. Man hade för detta skoldistrikt särskildt förordna!, att

stadskonsistorium skulle granska de uppgifter, som öfverstyrelsen öfver

Stockholms folkskolor lemnade till statskontoret för erhållande af statsbidrag.

Huru oegentligt detta vore, funnes lätteligen, om man toge i

betraktande, att sagda stadskonsistorii medlemmar vore just kyrkoherdarne

i Stockholms territoriella församlingar, hvilka på samma gång

vore ordförande i de respektiva församlingarnas skolråd, samt att för

närvarande ej mindre än fyra af dem vore ledamöter af öfverstyrelsen

öfver Stockholms folkskolor. Kyrkoherdarne i Stockholm vore sålunda

sina inspektörer. Den vigtiga kontroll, som folkskoleinspektionen afsåge

att utöfva i statens intresse, förefunnes alltså icke i Stockholm,

Ane/. anslag

till eu folkskoleinspektör

i Stockholm.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. förhöjning

i anslaget

till aflöningsbulrag

ät lärare vid

förtsättningsskolor.

ehuru ingen rimlig grund funnes att antaga, att den der skulle vara

mindre behöflig än annorstädes.

Förhållandet blefve ej hjelpt dermed, att Stockholm aflönade sin

egen inspektör. Dennes uppgift måste i första hand vara att se kommunens

intressen till godo. Staten kunde ej vara försäkrad om, att

dess intressen tillbörligt bevakades af en kommunens tjensteman, som

dertill hade en så beroende ställning, att han valdes för ett år i sänder.

Andra stora städer, såsom Göteborg, Malmö och Norrköping, aflönade

ock egna inspektörer, men detta oaktadt hade Kong!. Maj:t

ansett nödigt att öfver dem förordna särskilda statsinspektörer.

De anordningar i afseende på folkskoleväsendet i hufvudstaden,

som motionären anmärkt och önskar rättade, hafva fortfarit under en

ganska lång tid utan att, så vidt utskottet har sig bekant, hafva varit

föremål för klagomål vare sig inom stadens representation eller eljest

inom kommunen. Det skulle vid sådant förhållande fordras en af sakförhållanden

mera understödd utredning af anordningarnas olämplighet,

än motionären lemnat, för att utskottet skulle anse sig hafva skäl att

tillstyrka Riksdagen att ingripa. Af hvad motionären till stöd för

motionen anfört synes det utskottet vara mest förtjent af uppmärksamhet,

att stadskonsistorium, hvars ledamöter i egenskap af kyrkoherdar

i de territoriella församlingarna äro ordförande i dessa församlingars

skolråd, är den myndighet, som skall granska de uppgifter, som

öfverstyrelsen öfver Stockholms folkskolor lemnar till statskontoret för

erhållande af statsbidrag, och utskottet anser visserligen, äfven om berörda

anordning icke medfört olägenhet, att eu granskning af någon

myndighet, som stode utanför stadens folkskoleväsende, vore att föredraga.

Förhållandet synes utskottet emellertid icke i och för sig kunna

gifva anledning att tillstyrka förordnandet af en med statsmedel aflönad

folkskoleinspektör, hvilkens verksamhet väl icke skulle inskränka sig

till ofvannämnda kontroll, utan blifva vida mer omfattande, och utskottet

anser sig således och med afseende på hvad i öfrigt blifvit anfördtböra

hemställa,

att herr Waldenströms motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

6:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 51) har herr

K. E. Holmgren föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att det i kong],

kungörelsen den 11 september 1877 bestämda anslag af statsmedel till

aflöningsbidrag åt lärare vid fortsättningsskolor måtte, med iakttagande

i öfrigt af hvad samma kougl. kungörelse föreskrifver, höjas så att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

statsverkets tillskott blefve f och skoldistriktets } af lärarnes löner,

samt att erforderliga medel till detta ändamål måtte anvisas.

Beträffande den utredning angående antalet fortsättningsskolor

och det till dessa utgående statsbidrag, herr Holmgren lemnat till

grund för sitt berörda förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen

med dervid fogad bilaga. Ehuru utskottet erkänner det afsevärda

i krafvel, på lättnader i kommunernas skattebördor, anser utskottet sig

likväl icke böra, utan att framställning från Kongl. Maj:t och föregången,

noggrann undersökning af de på frågans bedömande inverkande

omständigheter dertill föranleda, tillstyrka Riksdagen att besluta

en sådan utsträckning af statens förpligtelse!- i fråga om fortsättningsskolor,

som i motionen ifrågasatts; och får utskottet alltså hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

De tekniska läroverken.

7:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för upprättande i Eskilstuna

af eu fackskola för finare smides- och metallindustri, ordinarie anslaget

till de tekniska läroverken måtte, under vilkor att Eskilstuna stad tillliandahölle

skolan nödig och ändamålsenlig lokal med uppvärmning,

höjas från nuvarande beloppet, 370,400 kronor, till 375,900 kronor,

eller med 5,500 kronor.

I motsats härtill har herr friherre R. Klinckowström i sin inom

Första Kammaren väckta motion (n:o 10) hemstält, att det af Kongl.

Maj:t sålunda äskade ordinarie anslag, 5,500 kronor, för de tekniska

läroverken icke måtte af Riksdagen beviljas.

Frågan om inrättande i Eskilstuna af en fackskola af ofvan angifna

slag har redan förut varit föremål för Riksdagens pröfning. År

1880 inkommo nemligen, på sätt föredragande departementschefen jemväl

erinrat till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1888, stadsfullmägtige i

Eskilstuna till Kongl. Maj:t med ansökning om anslag för sagda ändamål

och angåfvo dervid, att ifrågavarande skola vore afsedd att tillvarataga

spåren af föregående konsthandtverk samt att leda arbetarens

smak och yrkesstudier i en rigtning, som tilläte honom att med konstnärlighet

behandla materialet med iakttagande af dess egendomligheter

och de olika orneringssätt, hvartill dess beskaffenhet gåfve anledning.

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Ajd. 8 Raft. 2

Ang. anslag

till en fackskala

i Eskilstuna

för finare

sinidesoch

metall
-

industri.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Undervisningen skulle derför, enligt en af stadsfullmägtige framlagd

plan, omfatta finare stnides- och stålarbeten, etsning eller så kallad

damascering af stål, gravering af stål och andra metaller, gjutning af

finare metallarbeten, drifning af koppar och messing äfvensom fackritning.

Den öfver omkostnaderna för den ifrågasatta läroanstalten

uppgjorda beräkningen slutade å G,000 kronor, hvaraf staden skulle

bekosta 500 kronor till hyra, så att till öfriga utgifters bestridande

skulle erfordras ett årligt statsanslag af 5,500 kronor.

Med anledning af denna framställning afgaf kommerskollegium,

efter nådig remiss, utlåtande och öfverlemnade dervid tillika infordrade

yttranden dels af direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan

i Eskilstuna, som biträdde stadsfullmägtiges förslag i afseende

å den tillämnade fackskolans inrättande, ändamål och hufvudsakliga

verksamhet samt tillika uttalade sig för skolans ställande i

samband med tekniska söndags- och aftonskolan under tillsyn af samma

direktion, dels af Södermanlands läns landsting, som, då fackskolan

måste antagas blifva till gagn ej blott för länet, utan i lika män äfven

för öfriga delar af riket, förklarade sig sakna anledning att till samma

skola lemna något bidrag, och dels slutligen af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som understödde det väckta förslaget om fackskolans

inrättande och om statsanslag derför. För egen del tillstyrkte kommerskollegium

af skäl, hvarför redogöres på sidorna 5 och 6 uti omförmälda

statsrådsprotokoll, i allt väsentligt bifall till stadsfullmägtiges

berörda ansökning. Vid föredragning den 5 januari 1881 i statsrådet

af samma ansökning yttrade chefen för ecklesiastikdepartementet, att

det syntes honom vara uppenbart, att eu dylik fackskolas upprättande

kunde vara af stort gagn för den finare smidesindustrieu, så väl i Eskilstuna

som annorstädes i riket, hvarför något bidrag dertill af statsmedel

syntes vara väl på sin plats, ehuru under de vilkor, som blifvit bestämda

i Kongl. Maj:Is nådiga kungörelse af den 28 maj 1880 angående

understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, samt hemstälde med

anledning häraf, att Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att, i stället

för det tillförne anvisade anslaget å 20,000 kronor till understöd åt

tekniska afton- och söndagsskolor, å extra stat för år 1882 anslå 25,000

kronor för beredande af tillgång till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor.

Den af Kongl. Maj:t i enlighet härmed aflåtna framställning bifölls

af Riksdagen; och utfärdades i ämnet nådig kungörelse den 13

maj 1881, dervid såsom vilkor för åtnjutande af understöd från omförmälda

anslag föreskrefs, bland annat, att vederbörande kommun

skulle tillskjuta ett belopp, åtminstone lika stort som statsbidraget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

Kong!. Maj:ts till nu församlade Riksdag framstälda förslag uti

ifrågavarande ämne har föranledts af en den 4 sistlidne oktober af

direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna till Kongl.

Maj:t aflåten skrifvelse, för hvars innehåll departementschefen till statsrådsprotokollet

redogjort. Enligt hvad af denna redogörelse framgår,

har direktionen hufvudsakligen anfört följande.

Enär Eskilstuna stad saknat förmåga att uppfylla de vilkor, som

föreskrifvits för erhållande af understöd från anslaget till lägre tekniska

yrkesskolor, hade stadsfullmägtige måst öfvergifva förhoppningen

att få den ifrågavarande fackskolan till stånd. I stället hade, på direktionens

initiativ, frågan tagits om hand af några enskilda personer

med klar blick för en dylik läroanstalts betydelse för den industriella

utvecklingen. Dessa anskaffade genom sammanskott nödiga medel för

inrättande tills vidare i mindre skala af en fackskola med nyss berörda

uppgift. Denna skola, som stäldes under direktionens öfverinseende,

öppnades i januari 1886 och hade nu fortgått 2 år. Lärjungeantalet,

som vårterminen 1886 utgjorde 6, hade med hvarje termin stigit och

uppgick under höstterminen 1887 till 14. Arbetsåret hade omfattat

tiden från den 1 september till den l juli. Den dagliga undervisningen

hade utgjort 5 timmar och varit förlagd till kl. 9—12 f. m. samt

3—5 e. m., hvarvid undervisning meddelats i frihandsteckning, modellering,

träsnideri, metallgravyr, svarfning, metallgjutning, ciselering,

etsning å stål, drifning af enkla ornament samt utfällning på galvanisk

väg af koppar och messing.

Ehuru de tillgångar, direktionen haft till sitt förfogande, icke

medgifvit skolans fotande på den breda bas, som stadsfullmägtige uti

omförmälda underdåniga framställning tänkt sig och som varit högeligen

önsklig, hade man dock redan vunnit den erfarenhet om den

inom nyss angifna trånga gränser arbetande skolan och dess resultat,

att man kunnat finna, att den inslagna vägen varit den rigtiga, samt

att undervisningsämnen och metod blifvit lyckligt funna, hvilket berättigade

till den vissa förhoppning, att en läroanstalt af ifrågavarande

art, organiserad i den större skala, som stadsfullmägtige en gång föreslagit,

skulle blifva af den största betydelse för den finare metallindustriens

utveckling. Direktionen misströstade emellertid om möjligheten

att längre än till 1888 års slut kunna genom enskildes uppoffringar

vidmagthålla ens den nu bestående provisoriska fackskolan. Vid

sådant förhållande och då behöfligheten af ifrågavarande läroanstalt

vitsordats af alla de myndigheter, som blifvit hörda deröfver förra gången

frågan var före, ville direktionen, under åberopande af de skäl,

som förut anförts för en dylik skolas inrättande, ännu en gång påkalla

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på denna för den industriella utvecklingen

betydelsefulla angelägenhet samt underdånigst anhålla, att bidrag

af statsmedel till inrättande i Eskilstuna af eu så kallad fackskola för

finare smides- och metallindustri måtte, under förutsättning att staden

bekostade nödig lokal med uppvärmning, beredas, utan att vid anslaget

lastades vilkor af ytterligare bidrag från staden, enär sådant vilkor

skulle omöjliggöra skolans förverkligande.

Beträffande organisationen af denna fackskola hade direktionen

ansett sig böra föreslå åtskilliga bestämmelser, Indika omförmälas på

sidan 8 i statsrådsprotokollet och i fråga om hvilka utskottet här endast

vill anmärka, att, enligt direktionens åsigt, skolan borde omfatta

eu treårig kurs och stå under öfverinseende af direktionen för den

tekniska skolan i Eskilstuna samt vara underkastad den särskilda inspektion,

som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt förordna; att närmaste

tillsynen öfver skolan borde uppdragas åt tekniska skolans föreståndare,

hvilken inför direktionen skulle vara ansvarig för undervisningens

ordentliga uppehållande; att lärarne skulle tillsättas på förordnande

och entledigas af direktionen; samt att arbetsåret skulle räcka från den

1 september till den 1 juli, och den dagliga undervisningen omfatta 6

timmar för hvarje årsafdelning.

Omkostnaderna för skolan beräknade direktionen sålunda:

för en lärare i frihandsteckning, fackritning, model
-

lering, gipsskärning, etsning, träsnideri och stillära,

med 25 timmars undervisning i veckan .............

kronor

1,500: —

en lärare i metallgjutning, ciselering, galvanise- ring, gravering och drifning, med 25 timmars un- dervisning i veckan ....................................................

V)

1,500: —

eu lärare i finare jern- och stålarbeten samt svarf- ning af metaller och trä, med 16 timmars under- visning i veckan ....................................................

1,000: —

11

föreståndaren..............................................................

300: —

vaktmästaren....................................................................

inköp och underhåll af modeller, verktyg, materia- lier samt till belysning och andra utgifter............

11

100: —

11

1,100: —

summa

kronor

5,500: —

Enligt hvad departementschefen vidare upplyst, har yttrande

öfver denna direktionens framställning infordrats från stadsfullmägtige

i Eskilstuna, hvilka dervid på det varmaste förordat bifall till framställningen,

med tillkännagifvande tillika, att staden vore villig att för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 13

fackskolans inrättande derstädes tillhandahålla nödig lokal med uppvärmning.

Otvifvelaktigt skulle, på sätt departementschefen jemväl anmärkt,

den yrkesskicklighet, som den ifrågasatta läroanstalten är afsedd att

utbilda, komma att gagna hela vårt land, särskild! derigenom att densamma

skulle möjliggöra eu minskning i den icke obetydliga import

af utländska praktsmiden, som nu eger rum. I betraktande häraf och

då det anslag till lägre tekniska yrkesskolor, som under de senare åren

till belopp af 35,000 kronor å extra stat uppförts, torde erfordras fördel

ändamål, hvartill anslaget hittills användts, tvekar utskottet icke

att tillstyrka Riksdagen att bevilja särskilda -medel till inrättande af

ifrågavarande fackskola för finare smides- och metallindustri.

Emellertid kan utskottet icke förorda bifall till Kongl. Maj:ts

förslag i oförändradt skick. Tv om också, på sätt nyss antyddes,

en anstalt af ifrågavarande slag skulle blifva till gagn för landet

i dess helhet, torde å andra sidan icke kunna förnekas, att Eskilstuna

stad och i all synnerhet de derstädes bosatte idkarne af nyssnämnda

industri komme att af skolan draga den ojemförligt största

nyttan. Vid sådant förhållande och då Riksdagen vid beviljande af

anslag till sådana af mera lokalt intresse uppburna institutioner, hvarmed

den nu ifrågavarande närmast är att jemföra — såsom t. ex. väfskolan

i Borås — haft till grundsats att göra statsanslagets utgående

beroende af icke obetydliga bidrag från kommuner, menigheter eller

enskilde, hvilka ansetts i främsta rummet hafva fördel af samma institutioner,

bör staten, enligt utskottets förmenande, icke åtaga sig

kostnaden för den nu ifrågasatta skolan i hela den utsträckning, Kongl.

Maj:t föreslagit. Visserligen har direktionen för tekniska söndags- och

aftonskolan i Eskilstuna i sin ofvan anmärkta skrifvelse uttalat den

åsigt, att, derest vid statsanslaget fästades vilkor om annat bidrag från

Eskilstuna stad än nödig lokal med uppvärmning, detta skulle omöjliggöra

skolans förverkligande, men utskottet anser i motsats härtill

det kunna antagas,.att utvägar väl på ett eller annat sätt kunna beredas

för skolans uppehållande, om staten dertill lemnar ett betydande

bidrag. Då enskilda personer visat sig hysa ett så lifligt intresse för

inrättande af en dylik läroanstalt, att de genom sammanskott af medel

redan fått en provisorisk sådan till stånd, torde särskild! från desses

sida något understöd till anstalten äfven i dess nu ifrågasatta, än mera

till gagn ledande form kunna påräknas.

Huru härmed än må vara händelsen, anser utskottet emellertid,

att Riksdagen bör fasthålla vid den uppfattning, Riksdagen i liknande

fall förut gjort gällande, och icke bevilja något anslag till den ifråga
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till bidrag för

aflöning af

barnmorskor.

natta institutionen annat än under förutsättning, att kontant årligt bidrag

till densamma erhålles jemväl från annat håll.

I fråga om storleken af det belopp, som under sådan förutsättning

bör af staten lemnas, vill utskottet erinra derom, att Riksdagen

under derå år, såsom vilkor för användning af det å sjette hufvudtiteln

uppförda anslaget till upprätthållande af väfskolan i Borås, fordrat, att

från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskötes ett belopp, motsvarande

minst hälften af statsanslaget. I ungefärlig öfverensstämmelse

härmed, och då årliga kostnaden för den föreslagna läroanstalten beräknats

till 5,500 kronor förutom lokal med uppvärmning, hvilken senare

utgiftspost åter torde kunna anslås till åtminstone 500 kronor,

kan, enligt utskottets förmenande, statsanslaget i fråga lämpligen bestämmas

till två tredjedelar af hela den sålunda sammanräknade kostnaden,

6,000 kronor, eller till 4,000 kronor.

Då det bidrag från Eskilstuna stad eller annat håll, utskottet

ifrågasatt såsom vilkor för det begärda beloppets beviljande, emellertid

ännu icke blifvit af någon vederbörande utfäst, anser utskottet för

närvarande lämpligast, att beloppet uppföres på extra stat.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet

alltså hemställa,

att, med afslag å Kongl. Maj:ts förslag om höjning

af det ordinarie anslaget till de tekniska läroverken,

Riksdagen må på det sätt bifalla Kong].

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen, för

upprättande i Eskilstuna af en fackskola för finare

smides- och metallindustri, på extra stat för år 1889

anvisar ett belopp af 4,000 kronor, under vilkor att

från nämnda stad eller eljest för samma ändamål

tillhandahålles ett årligt belopp af 1,500 kronor jemte

lämplig lokal med uppvärmning.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

8:o) 1 eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 90) har herr

E. W. Wretlind föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta, att

staten härefter skall bidraga med en fjerdedel af aflöningen till barnmorskorna

i de församlingar, hvilka derom göra ansökan, dock med det

vilkor, att landstinget förut förklarat sig vilja bidraga med en fjerdedel

af samma lön, och att den för barnmorskan faststälda lönen icke

understiger 300 kronor förutom vanliga naturaförmåner, samt

att Riksdagen för detta ändamål måtte ställa till regeringens disposition

för år 1889jjett reservationsanslag af 50,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

15

Till stöd för denna framställning har motionären åberopat de

skäl, han anfört i en vid den i januari månad förlidet år församlade

riksdag i enahanda syfte väckt motion (n:o 29 i Andra Kammaren),

hvilken motion i anledning af Riksdagens upplösning icke hann behandlas;

och tillåter sig jemväl utskottet hänvisa till sagda motion.

Vid besvarande af denna motion vill utskottet erinra, att Riksdagen

redan med anledning af en inom Första Kammaren väckt motion

beslutat att i skrifvelse till Kongl. Maj:t göra hemställan om utarbetande

af förslag till en allmän pensionsiurättning för barnmorskor jemte

förslag till de bidrag från staten, som derför kunna anses behöfliga,

Riksdagen har sålunda redan erkänt vigten af att barnmorskorna

blefve bättre tillgodosedda i afseende på försörjning på ålderdomen,

och utskottet erkänner villigt det belijertansvärda, som den nu ifrågavarande

motionen innehåller i afseende på en behöflig utveckling af

barnmorskeväsendet.

Det förefaller utskottet likväl betänkligt att för aflöningen af eu

så talrik klass, som barnmorskorna, hvilka hittills varit aflönade uteslutande

af kommunerna, bereda statshjelp utan allt afseende på de

olika förhållanden, som inom olika kommuner kunna ega rum. Skulle

denna statshjelp göras beroende af landstingets beredvillighet att äfven

lemna bidrag, så kunde det lätt inträffa, att den komme att utgå i

län, der den minst behöfdes, och saknas, der ett motsatt förhållande

egde rum.

Med afseende på hvad sålunda blifvit anfördt, och då, oaktadt de

upplysningar motionären lemnat, frågan likväl, om någon åtgärd å Riksdagens

sida skall vidtagas, torde vara i behof af eu mera allsidig utredning

och pröfning, än en enskild motionär och ett Riksdagens utskott

kunna åstadkomma, anser utskottet sig icke kunna annat än

hemställa,

att Herr Wretlinds förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Veterinärundervisningen.

9:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att

förhöjning i ordinarie anslaget till veterinärinstitutet i Stockholm måtte

beviljas med 6,000 kronor, deraf 1,000 kronor till byggnaders och

stängsels underhåll och 5,000 kronor till diverse utgifter. I händelse

af bifall härtill skulle anslaget till nämnda veterinärinstitut, nu 43,100

kronor, komma att uppgå till 49,100 kronor.

Beträffande denna anslagsfordran inhemtas af det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den

Ang. förnöjdt

anslag till

veterinärinstitutet

i

Stockholm.

[4-]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

12 januari 1888, att direktionen för ofvan omförmälda institut i skrifvelse

den 26 september 1887 lios Kongl. Maj:t gjort framställning

om beredande af ökade tillgångar åt institutet och i sådant hänseende

hufvudsakligen anfört följande.

Väsentligaste grunden till de af direktionen ifrågasatta förhöjningar

i anslaget för institutet vore det år efter år ökade antalet

veterinärelever, som vid institutet åtnjöte undervisning, och hvilket antal

vid början af år 1879 uppgått till 29, men derefter varit i ständigt stigande,

så att det vid början af år 1887 utgjorde 78, hvartill kom me

hofslagarelärliugar, militära och civila, hvilkas antal under de senare

åren varit omkring 25. En så stor tillväxt i antalet af dem, som

vid institutet åtnjöte undervisning, fordrade tydligen större ansträngningar

af lärare och tjensteman samt företrädesvis betydligt ökade

utgifter för undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar af alla slag.

Också hade lärarekollegiet på grund häraf ifrågasatt dels inrättande

af en ny professur i fysiologi, dels förhöjning i aflöningsförmåner för

vissa af lärarne och tjenstemännen. Direktionen, som visserligen funnit

dessa förslag synnerligen behjertansvärda, hade likväl ansett sig

för närvarande icke böra derom göra någon underdånig framställning,

men deremot, hvad anginge de anvisade beloppen till underhåll af

byggnader och stängsel samt för diverse utgifter, funnit beliofvet af

deras ökande vara oafvisligt.

Vidkommande först byggnaders och stängsels underhåll, derför i

nu gällande stat af den 30 maj 1879 anvisats 1,000 kronor, hade

direktionen redan i sin underdåniga framställning den 18 september

1878 härtill begärt 1,500 kronor, hvilken summa dock blifvit nedsatt

till anförda belopp, af anledning att institutet komine att mottagas i

nytt och fullständigt skick, hvarför ock underhållet då syntes tills

vidare icke kräfva större anslag. Men äfven om hvad sålunda anvisats

funnits fullt tillräckligt under de första åren efter inflyttningen i de

nya byggnaderna, vore dock naturligt, att ett jemförelsevis så ringa

belopp som 1,000 kronor omöjligen kunde under årens lopp vara till

fyllest för dessa stora, byggnaders hållande i fullgodt skick. De växande

utgifterna härför hade ock, exempelvis för år 1886, uppgått till 1,649

kronor 70 öre. I betraktande häraf, och då under de närmast kommande

åren tarfvades ännu större omkostnader för byggnadernas underhåll,

ansåge sig direktionen icke kunna för ifrågavarande ändamål

föreslå lägre belopp än 2,000 kronor årligen.

Beträffande anslaget till diverse utgifter, i nuvarande stat uppförd t

till 6,000 kronor, både direktionen år 1878 beräknat äfven detta till

ett högre belopp, eller 10,900 kronor, i stället för det förut utgående

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

anslaget 4,000 kronor, som visat sig otillräckligt för inköp af undervisningsmateriel

in. in., ehuru institutet härförutom haft att för ändamålet

disponera dels en årlig intägt af omkring 1,000 kronor för uthyrda

magasinslägenheter, dels ock en betydlig inkomst af institutets hofbelagssmedja.

Under antagande att denna smedja, ehuru den vid

institutets flyttning till dess nuvarande lokal komme att förläggas till

stadens utkant, likväl skulle äfven derefter förmå uthärda täflan med

enskilda smedjor, hade Kongl. Maj:t i den till Riksdagen år 1879 aflåtna

propositionen i ämnet pröfvat skäligt föreslå ifrågavarande utgiftspost

till 8,000 kronor, livilket belopp Riksdagen — vid det förhållande att

dessa utgifter dittills icke öfverskridit sistnämnda belopp, och då under

av 1876, det senaste hvaröfver revisionsberättelse då funnits att tillgå,

behållningen af smedjan uppgått till något öfver 6,000 kronor ytterligare

nedsatt till nuvarande summan, 6,000 kronor. Den gifna följden

häraf hade varit, att de hithörande utgifterna måst till det yttersta

inskränkas, utan att de detta oaktadt kunnat begränsas inom anslagssumman,

ett förhållande, som icke kunde fortfara utan att medföra menliga

följder för undervisningen. Till betäckande af dessa utgifter hade,

utöfver årsanslaget, 6,000 kronor, användts en vid 1881 års början förefintlig

behållning, vidare besparingar under åren 1881 —1883 å anslagel

till byggnadernas underhåll samt inkomster af smedjan och af institutets

stall.

Deri förut varande intägten för uthyrda magasinslägenheter hade

helt och hållet bortfallit efter institutets flyttning år 1880 till dess nya

lokal; och smedjan hade från samma tidpunkt lemnat långt mindre

inkomst än förut, eller i medeltal under aren 1881 1886 allenast 811

kronor 79 öre, beroende till någon del jemväl deraf, att skoningen af

nummerhästarne vid svea artilleriregemente och pontonierbataljonen,

hvilken förut verkstälts vid institutet, numera skedde vid de respektive

trupperna af vid dem anstäld personal. Institutets stall för sjuka djur

både under år 1886 i stället för inkomst visat en förlust af 1,560 kronor

66 öre, eller, om kostnaden för derstädes förbrukad gas och vatten öfverfördes

till ett för hela institutet gemensamt konto, en vinst af endast

627 kronor 34 öre, detta beroende af det lägre antal sjuka djur, som

under året inlemnats till vård vid institutet, en följd åter af det stora

antal praktiserande vererinärer, som under senare åren i kufvudstaden

tillkommit. Då emellertid de sjuka djuren naturligen vore det vigtigaste

undervisningsmaterial för eleverna, måste direktionen antagligen, för

att om möjligt söka ernå ökad mängd af detta material, vara betänkt

på att ytterligare nedsätta, den dagliga sjukvårds- och underhållskostnaden,

äfven "med fara att stallet komme att lemna ringa eller ingen vinst.

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sand. 1 Afd. 8 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

De behof, livilka under anslagsposten: till diverse utgifter nu

borde tillgodoses, ansåge sig direktionen, med stöd af vunnen erfarenhet

eller på grund af verkstad medelkostnadsberäkning, kunna upptaga

sålunda:

instruktionssmedjan............................................ kronor

kemiska och histologiska laboratorierna...... „

anatomisalen....................................................... »

obduktionssalen................................................. ??

museer.............................................................. »

biblioteket ...................................................... »

inventarier ........................................................ »

kirurgiska instrument in. m........................... »

bränsle, gas och vatten ................................... »

ambulatoriska kliniken...................................... „

sekreteraren hos lärarekollegiet................... „

inre renhållning.................................................. i?

yttre d:o ............................................... n

skrifmaterialier, annons- och tryckningskostnad,

renskrift in. in......................... »

summa kronor

550: —

800: —

500: —

300: —

500: —

1,500: —

500: —

650: —

4,700: —

600: —

400: —

700: —

600: —

500: - 12,800: —

Härifrån borde likväl afgå beräknad inkomst al

ambulatoriska kliniken.................. kronor 200:

och af hofbeslagssmedjan .............. „ 600: — 800: —

hvarigenom slusumman blefve...................... kronor 12,000:

I enlighet härmed hemstälde direktionen, det Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att förhöja det till veterinärinstitutet nu utgående

ordinarie anslaget, 43,100 kronor, till 50,100 kronor, eller med 7,000

kronor, på det sätt, att anslagsposten: byggnaders och stängsels underhåll

skulle ökas från 1,000 till 2,000 kronor, och anslagsposten: till

diverse utgifter från 6,000 till 12,000 kronor.

Enligt hvad föredragande departementschefen upplyst, har medicinalstyrelsen

uti infordradt utlåtande anfört, att af den utredning,

direktionen för veterinärinstitutet lemnat, syntes uppenbart, att det

nuvarande årsanslaget vore otillräckligt och en väsentlig förhöjning

deraf nödvändig, men tillika ansett sig böra ifrågasätta, om icke den

erforderliga anslagsförhöjningen skulle kunna beräknas till något lägre

belopp än det af direktionen föreslagna, och i sådant hänseende erinrat,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dels att behofvet af ökadt anslag, enligt medicinalstyrelsens åsigt

endast i ringa man borde tillskrifvas den förökning af elevernas antal,

som under senare år småningom egt rum, alldenstund utom ökad förbrukning

af bränsle, gas och vatten endast de smärre utgiftsposterna

för laboratorier, obduktionssalar, inventarier m. m. kunde sägas vara

väsentligen beroende af elevernas antal, medan detta deremot icke

nämnvärd t inverkade på utgifterna för byggnaders underhåll jemte en

del andra utgiftsposter, för hvilka de egentliga förhöjningarna blifvit

ifrågasatta, dels ock huruvida icke sådana förändringar skulle kunna

genomföras, att en större inkomst kunde erhållas af smedjan, äfven

om dess belägenhet med afseende på tillfälle till inkomster skulle vara

sämre än förr. Med anledning af hvad medicinalstyrelsen sålunda

anmärkt, hade — anför departementschefen vidare — direktionen,

som lemnats tillfälle att deröfver yttra sig, erinrat bland annat: att

det ökade antalet elever tydligen måste inverka på kostnaden jemväl

för anatomisal och operationsöfningar, instruktionssmedjan, kirurgiska

instrument och inre renhållning; att, då institutets byggnader, upptagna

till värde af 448,324 kronor, snart vore 10 år gamla och tarfvade

hvarjehanda reparationer, det för underhåll af byggnaderna och stängsel

äskade årliga belopp, 2,000 kronor, ingalunda vore för högtatt

den ifrågavarande smedjan väl tillförne under några år leinnat en icke

obetydlig inkomst, men att numera, sedan ett stort antal vid institutet

utbildade hofslagare bosatt sig i Stockholm och öppnat egna smedjor

— hvaraf 6, hufvudsakligen för skoning afsedda, å Östermalm, alla

mindre aflägse belägna än institutets — denna inkomst härigenom och

af orsaker, som förut angifvits, i väsentlig mån minskats, fastän den

af direktionen för skoning bestämda taxa uppptoge lika pris med dem,

som i allmänhet beräknades vid i Stockholm befintliga smedjor; samt

att fara vore för handen, att inkomsten komme att än mera nedgå,

enär direktionen möjligen blefve nödsakad att ytterligare nedsätta taxan

för skoning, så vida nöjaktig tillgång på lefvande undervisnigsmaterial

i hofbeslagskonsten skulle kunna beredas institutets talrika elever och

hofslagarelärlingar; hvarjemte direktionen tillagt, att utan den begärda

ökningen i årsanslaget undervisningen vid institutet icke kunde

på ett fullt tillfredsställande sätt bestridas.

På sätt af statsrådsprotokollet framgår, har den nedsättning med

1,000 kronor, som Kongl. Maj:t vidtagit i det af direktionen begärda

anslaget till diverse utgifter, 6,000 kronor, föranledts särskilt deraf, att

Kongl. Maj:t funnit det för biblioteket beräknade beloppet, 1,500 kronor,

vara allt för högt upptaget.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Mig. anslag

till veterinärinrättningen

i Skara.

(K. P. n:o22).

20 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Äfven om afkastningen af ifrågavarande smedja skulle kunna i

viss mån stegras, hvilket synes Utskottet sannolikt, om ändamålsenliga

åtgärder i sådant syfte vidtagas, lärer väl till följd af de förhållanden,

styrelsen åberopat, detta icke kunna ske till den grad, att den af

Kongl. Maj:t nu äskade förhöjning i det till institutet utgående anslag

derigenom llefve obehöflig. Enligt hvad direktionens framställning gifver

vid handen, afser den ifrågasatta anslagsförhöjningen att fylla sådana

behof, som äro oundgängliga, om institutet skall kunna fylla sin uppgift

i allmänhet och särskildt såsom undervisningsanstalt, och Utskottet

anser det icke med god hushållning förenligt, att vid ett institut, som

kraft och ännu kräfver så stora kostnader som ifrågavarande, hänvisa

institutet för sådana behofs fyllande till den ovissa afkastningen af en

industri, som numera ostridigt bedrifves under ganska ogynsamma förhållanden.

Utskottet har för öfrigt all anledning att antaga, att institutets

styrelse kommer att taga frågan om åtgärders vidtagande för att höja

inkomsten af hofbeslagssmedjan i allvarligt öfvervägande.

Med afseende härpå, och med åberopande i öfrigt af hvad i statsrådsprotokollet

blifvit anfördt, kan Utskottet icke annat att tillstyrka

Riksdagen att bifalla Kong], Majrts nu förevarande framställning; och

hemställer Utskottet alltså,

att Riksdagen må bevilja förhöjning i ordinarie

anslaget till veterinärinstitutet i Stockholm med 6,000

kronor, deraf 1,000 kronor till byggnaders och stängsels

underhåll och 5,000 kronor till diverse utgifter; kommande

i händelse af bifall härtill anslaget till nämnda

veterinärinstitut, nu 43,100 kronor, att uppgå till

49,100 kronor.

10:o). Uti särskild proposition den 31 december 1887 (n:o 22)

har Kongl. Maj:t, under hänvisning till ett propositionen bifogadt

statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden, föreslagit, att Riksdagen

måtte

dels för veterinärinrättningen i Skara godkänna stat slutande å

8,000 kronor, enligt hvad statsrådsprotokollet närmare utvisade, och

afsedd att tillämpas från och med den 1 juli 1889,

dels, jemte det att nuvarande ordinarie anslag till nämnda veterinärinrättning,

4,100 kronor, från och med år 1889 nedsattes med 1,500

kronor, eller till 2,600 kronor, anvisa till uppehållande af inrättningens

verksamhet under nämnda år på extra stat 4,950 kronor,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

21

dels ock medgifva, att t. f. föreståndaren vid inrättningen, lektorn

Gustaf Victor Hofling och instruktionssmeden derstädes Carl Adam

Wiegandt finge hvar för sig, från och med dén 1 juli 1889 under sin

återstående lifstid åtnjuta å allmänna indragningsstaten årlig pension till

belopp af 3,200 kronor för Hofling och 800 kronor för Wiegandt.

Beträffande först den för inrättningen ifrågasatta stat finnes i

statsrådsprotokollet anfördt följande.

I skrifvelse den 17 maj 1886 hade Riksdagen hos Kongl. Maj:t

anmält, att Riksdagen dels för sin del beslutit: att, när de dåvarande

eleverna vid ifrågavarande inrättning afslutat den för dem bestämda

lärokurs,- inrättningen skulle ombildas till eu fullständig hofbeslagsskola

för utbildande af civila och militära hofslagare; att der fortfarande finge

underhållas en sjukvårdsanstalt för husdjur, hvarest lämplig praktisk

undervisning i behandling af enklare åkommor hos husdjuren borde

lemnas åt dem, som ville sig deraf begagna; att till underhåll af inrättningen

med nämnda omfattning finge användas inkomsten afHernqvistska

donationen och det af C. U. Uggla, A. Hellstadius och Thunberg

m. fl. lemnade kapital, vidare arrendemedlen af statens egendom

Brogården och hvad af nu utgående ordinarie statsanslag kunde finnas

erforderligt; dels ock, under vilkor att ofvanberörda beslut vunne Kongl.

Maj:ts godkännande, till veterinärinrättningen i Skara på extra stat för

år 1887 beviljat ett anslag af 12,400 kronor.

Sedan i anledning häraf Kongl. Maj:t, med godkännande af Riksdagens

beslut, anbefalt medicinalstyrelsen att inkomma med yttrande

och förslag angående veterinärinrättningens ombildande i enlighet med

Kongl. Maj:ts beslut, hade styrelsen uti infordrade yttrandet åberopat

ett redan år 1884 framlagd! förslag. Det deri förekommande och af

direktionen för inrättningen biträdda förslag till stat för den nya hofbeslagsskolan

och sjukvårdsanstalten för husdjur är så lydande:

Inkomster:

arrendeafgiften för hemmanet Brogården med tillhörande

qvarn och torp, hvilken afgift, såsom delvis

beroende af markegången, något vexlar, men med

säkerhet kan beräknas till........................................

arrendeafgifter för öfriga till inrättningen upplåtna

fastigheter

afkastningen af det utaf Uggla, Hellstadius och Thun
berg

till premier afsedda kapital ...........................

räntor å inrättningens kapital, 18,550 kronor..............

statsanslag............................................................................

kronor

3,000: -

»

1,400: —

75: —

»

925: —

2,600: —

kronor

8,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Utgifter:

föreståndaren, jemte fri bostad, lön 2,500 kronor, tjenst
göringspenningar

1,000 kronor................................

instruktionssmeden, jemte fri bostad, lön......................

hvarjemte instruktionssmeden må för egen räkning och

med egna arbetare bestrida skoning af hästar, utan

att likväl lärlingarnes undervisning derigenom får

lida något intrång
förbrukning

af jern, kol och redskap under en fyra

månaders kurs för 12 civila och sex månaders

kurs för 12 militära hofslagare efter 30 kronor

för hvarje lärling...........................................................

två drängar, jemte bostad, lön 450 kronor för hvardera

ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel

och onera m. m......................

premier till lärlingarne, motsvarande afkastningen al

det utaf Uggla, Hellstadius och Thunberg för

ändamålet donerade kapital .....................................

byggnaders underhåll...........................................................

kronor 3,500:1—

» 1,000: —

» 720: —

» 900: —

» 1,005: —

» 75: —

» 800: —

Summa kronor 8,000 —

Kongl. Maj:ts förslag om anvisande på extra stat af 4,950 kronor

grundar sig å direktionens för veterinärinrättningen, i statsrådsprotokollet

anmärkta skrifvelse den 13 september 1887, i hvilken skrifvelse

direktionen, jemte erinran derom att eleverna vid veterinärinrättningen i

Skara komme att afsluta den för dem bestämda kurs vid slutet af juni

månad 1889, hvadan inrättningen då skulle, enligt Kongl. Maj:ts beslut

den 4 juni 1886, upphöra att vara undervisningsanstalt för veterinärer

samt derefter öfvergå till sin nya uppgift att vara en fullständig hofbeslagsskola

och klinisk sjukvårdsanstalt för husdjur, anfört, att för

uppehållande af inrättningens verksamhet under förra hälften af år

1889 erfordrades, utöfver beviljade bostadsförmåner, endast hälften af

de i nu gällande stat upptagna löner och arfvoden för föreståndaren

och fyra lärare, eller tillsammans ..............

stipendier åt elever ............................................................

premier åt elever vid examen .........................................

skatter och onera, som betalas under förra hälften

af året..........................................................................

häften af öfriga, i staten förslagsvis uppförda anslag,

eller 1,425 kronor, somför vinnande af jemn slutsumma

utförts med...................................

kronor

7,000

250

90

125:

d 1,485:

Summa kronor 8,950:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

23

Om härifrån afräknades dels hälften af

inrättningens till 5,400 kronor beräknade årliga

inkomst ............................ kronor 2,700: —

dels ock hälften af det till ett

belopp af 4,100 kronor

för inrättningen uppförda

ordinarie statsanslag ...... » 2,050: — kronor 4,750: —

så utgjorde återstoden kronor 4,200: —

och hade direktionen hemstält, att sistberörda belopp, 4,200 kronor,

måtte på extra stat för veterinärinrättningen beviljas för förra hälften

af år 1889, om och i den mån samma belopp icke kunde utgå af det

ordinarie anslag, som Kong!. Maj:t kunde täckas äska på ordinarie stat

för år 1889 och följande år för uppehållande af inrättningen i dess

ombildade skick och enligt den derför gjorda inkomst- och utgiftsberäkning.

Medicinalstyrelsen, som erhållit befallning att öfver direstionens

berörda framställning afgifva underdånigt utlåtande, hade i skrifvelse

den 21 oktober 1887 tillstyrkt bifall till den af direktionen föreslagna

staten för veterinärinrättningen under förra hälften af år 1889 och beredandet

i sammanhang dermed af det angifna extra anslaget, på sätt,

direktionen derom hemstält, hvarefter från och med juli månad sistnämnda

år den föreslagna nya staten skulle för den ombildade inrättningen

börja tillämpas.

Vidkommande frågan om pensioner åt ofvanbemälde två lärare

vid inrättningen upplyses i statsrådsprotokollet, att medicinalstyrelsen

uti infordradt utlåtande i anledning af direktionens vid inrättningen

framställning i ämnet, med erinran att ingen af inrättningens lärare

innehade ordinarie befattning eller vore försedd med fullmagt, anfört

bland annat, att, ehuru t. f. föreståndaren, lektorn Hofling, icke innehaft

ordinarie tjenst, han likväl, då den ifrågavarande nya organisationen

skulle den 1 juli 1889 träda i verket, vid denna tidpunkt vant vid inrättningen

anstäld i 34 år och, såsom född den 21 mars 1828, då uppnått

eu lefnadsålder af 61 år, hvadan det torde anses billigt, att han

vid den tiden för den nya organisationens genomförande öfverflyttades

till allmänna indragningsstaten med rätt till en årlig pension, som

styrelsen ville föreslå till ett belopp af 3,200 kronor, utgörande 80

procent af hans lektorsaflöning, samt att instruktionssmeden Wiegandt,

hvilken, född den 21 november 1815, redan uppnått eu ålder af mer

än 72 år och vant vid inrättningen anstäld sedan år 1842 samt hade

i kontant aflöning'' 1,000 kronor, på grund åt sin långt framskridna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande"N:o 9.

ålder och långvariga tjenstgöring jemväl vore förtjent af att likaledes

från och med juli månad 1889 uppföras å allmänna indragningsetaten

med en årlig pension, hvars belopp medicinalstyrelsen föresloge till

800 kronor, således äfven efter eu beräkning af 80 procent utaf hans

innehafvande kontanta aflöning.

Statskontoret, som den 2 december 1887 afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande i fråga om de sålunda föreslagna pensionerna, hade

deruti, lika med medicinalstyrelsen, förordat t. f. föreståndaren, lektorn

Hofling, och instruktionssmeden Wiegandt till pension på sätt och med

de belopp, medicinalstyrelsen för dem tillstyrkt.

Slutligen har föredragande departementschefen, med tillkännagifvande

att han icke hade något att anmärka mot de af medicinalstyrelsen

sålunda framstälda förslag samt att de gjorda beräkningarne

af kostnaderna för anstalten så väl i sitt gamla skick under första

hälften af år 1889 som för framtiden i dess nya skick ej syntes gifva

anledning till anmärkning, till statsrådsprotokollet anfört följande.

Af det för inrättningen å ordinarie stat hittills uppförda belopp,

4,100 kronor, skulle alltså ett belopp af 2,600 kronor, eller det bidrag

af statsmedel, som inrättningen för framtiden anses årligen behöfva, böra

å ordinarie stat qvarstå. Det nuvarande ordinarie anslaget, 4,100 kronor,

skulle således minskas med 1,500 kronor. Af dessa 2,600 kronor skulle

hälften eller 1,300 kronor jemte 2,700 kronor af anstaltens egna, till

5,400 kronor beräknade inkomster vara tillräckliga för att betäcka utgifterna

för anstalten i dess nya skick under halfåret från den 1 juli 1889

till årets slut. För bestridande af de till 8,950 kronor beräknade utgifterna

för den del af år 1889, hvarunder inrättningen skulle fortgå i sin

kramla verksamhet, skulle finnas tillgängliga 1,300 kronor af statsanslaget

samt 2,700 kronor af anstaltens egna inkomster, eller tillhopa 4,000

kronor. Den summa af 4,950 kronor, som ytterligare erfordrades, torde,

då behofvet skulle upphöra med år 1889, böra beredas genom ett, å

extra stat uppfördt anslag å detta belopp.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning i sjelfva verket allenast

utgör en tillämpning af 1886 års Riksdags ofvanomförmälda i

ämnet fattade beslut, har utskottet icke något annat mot berörda framställning

att erinra, än att de för läroanstaltens föreståndare och instruktionssmed

föreslagna kontanta löneförmåner äfvensom de för lektoren

Hofling och instruktionssmeden Wiegandt ifrågasatta pensioner

synas utskottet till beloppen väl höga.

Hvad först angår omförmälda löneförmåner, så torde till eu början

föreståndaren icke blifva så upptagen af sina göromål för läroanstaltens

räkning, att han icke bör kur na bereda sig tillfälle till eu ganska vid
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o t).

25

sträckt verksamhet såsom praktiserande veterinär. Med hänsyn härtill

och då föreståndaren tillika kommer att åtnjuta förmånen af fri bostad,

håller utskottet före, att föreståndarens kontanta aflöning lämpligen

kan bestämmas till allenast 2,500 kronor, deraf 1,500 kronor lön och

1,000 kronor tjenstgöringspenningar.

Då vidare instruktionssmeden, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle

vara berättigad att vid anstalten för egen räkning bestrida skoning af

hästar äfvensom der erhålla fri bostad, föreställer sig utskottet, att ett

belopp af 800 kronor vore att anse såsom fullt tillräcklig aflöning åt

ifrågavarande instruktionssmed.

Då genom dessa nedsättningar i aflöningsbeloppen utgifterna

skulle komma att minskas med tillhopa 1,200 kronor, följer häraf att,

under sådan förutsättning, det bland inkomsterna ingående nuvarande

ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i Skara bör nedsättas, icke

såsom Kongl. Maj:t föreslagit, med 1,500 kronor, utan med 2,700 kronor

och således uppföras med 1,400 kronor.

Beträffande åter de för lektorer! Hofling och instruktionssmeden

Wiegandt föreslagna pensioner anser utskottet visserligen, i betraktande

af den långa tid, bemälde personer varit vid veterinärinrättningen

anstälde, det vara med billighet öfverensstämmande, att dem tillerkännes

rätt att från den i kongl. propositionen angifna tidpunkt åtnjuta

pensioner från allmänna indragningsstaten; men då Hofling och Wiegandt

icke uppburit lön å ordinarie stat utan allenast på grund af

förordnande innehaft sina ifrågavarande befattningar, synas de af

Kongl. Magt ifrågasatta pensionsbeloppen skäligen böra nedsättas, för

Hofling till 2,500 kronor och för Wiegandt till 500 kronor.

Utskottet får alltså, med anledning af Kongl. Majds förevarande

framställning;, hemställa

att Riksdagen må

a) för veterinärinrättningen i Skara godkänna

följande stat, afsedd att tillämpas från och med den

1 juli 1889:

föreståndaren, jemte fri bostad, lön

1,500 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronor............................ kronor 2,500: —

instruktionssmeden, jemte fri bostad,

lön.................................................... „ 800: —

transport kronor 3,300: —

Bih. till Ttiksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

transport kronor 3,300:

hvarjemte instruktionssmeden må för

egen räkning och med egna arbetare

bestrida skoning af hästar,

utan att likväl lärlingarnes undervisning

derigenom får lida något

intrång;

förbrukning af jern, kol och redskap

under en fyra månaders kurs för

12 civile och sex månaders kurs

för 12 militära hofslagare efter

30 kronor för hvarje lärling ...... ,

två drängar, jemte bostad, lön 450

kronor för hvardera ........................ ,

ved och lyse för elever och undervisningslokaler,

undervisningsmateriel

och onera m. m................... ,.

premier till lärlingarne, motsvarande

afkastningen af det utaf Uggla,

Hellstadius och Thunberg för

ändamålet donerade kapital ......... ,

byggnaders underhåll........................... ,

Summa kronor 6,800: —

b) jemte det att det nuvarande ordinarie anslaget

till ifrågavarande veterinärinrättning, 4,100

kronor, nedsättes med 2,700 kronor eller till 1,400

kronor, anvisa till uppehållande af inrättningens verksamhet

under nämnda år på extra stat 4,950 kronor;

och

720:

900:

1,005:

75

800

c) medgifva, att t. f. föreståndaren för inrättningen,

lektorn Gustaf Victor Hofling och instruktionssmeden

derstädes Carl Adam Wiegandt, må

från och med den 1 juli 1889 under sin återstående

lifstid åtnjuta å allmänna indragningsstaten årlig

pension till belopp af 2,500 kronor för Hofling och

500 kronor för Wiegandt.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Ang. ny utåt ll:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att,

[institutet. med godkännande af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikären[5.

] den den 12 januari 1888 intagna aflöningsstat å tillhopa 21,350 kronor

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

27

och öfriga der angifva aflöningsförmåner för direktor, lärare och lärarinnor

vid institutet för blinda, måtte, för tillämpning af samma stat

och för bestridande af institutets utgifter i öfrigt, beviljas förhöjning

af institutets nuvarande ordinarie anslag, 21,000 kronor, med 30,800

kronor till 51,800 kronor; samt att de för institutets direktor, lärare

och lärarinnor afsedda ålderstillägg måtte anvisas att utgå af åttonde

hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att chefen för ecklesiastikdepartementet

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till

en början erinrat derom, att det förslag till ny lönestat, för blindinstitutet,

som Kongl. Maj:t för senast församlade Riksdag framlade, icke

blef af Riksdagen godkändt, enär detsamma icke angå! de med befattningarne

vid institutet förenade naturaförmåner; att Riksdagen, som

emellertid med hänsyn till institutets förestående inflyttning i de för

detsamma uppförda nya byggnader och dess deraf föranledda vidgade

verksamhet ansåg sig böra något jemka beloppen af dittills utgående

aflöningar, i stället faststälde följande aflöningar att gälla under

år 1888:

arfvode till direktor .............................................................. kronor 4,000: —

„ „ 4 lärare, 1,500 kronor för hvarje, ............ „ 6,000: —

arfvode till 6 arbetslärare och lärarinnor, 1,000 kronor

för hvarje................................................ kronor 6,000: —

„ „ 1 gymnastiklärare.......................................... „ 900: —

för musikundervisning ...................................................... „ 900: —

,, eu räkenskapsförare och sekreterare........................ „ 500: —

„ läkare och sjukvård ...................................................... „ 1,200: —

„ vaktmästare och portvakt jemte vårdare- och

tjenstepersonalen tillsammans................................. „ 3,000: —;

att Riksdagen derjemte medgaf, att direktor och två ämneslärare

samt tre arbetslärare och lärarinnor vid institutet skulle ega att under

innevarande år tillgodonjuta ålderstillägg enligt samma grunder, som

för 1887 bestämts, nemligen direktor och de två ämneslärarne med

500 kronor hvar samt de öfriga med 250 kronor hvar; samt att Riksdagen

slutligen, för beredande af medel ej mindre till ofvan angifna

aflöningar och ålderstillägg än äfven för öfriga utgifter till uppehållande

af institutets verksamhet, anvisade utöfver det till institutet utgående

ordinarie anslaget, stort 21,000 kronor, på extra stat för år 1888 ett

anslag af 25,300 kronor.

Sedan departementschefen derefter anmärkt, att med institutets

inflyttning i dess nya lokaler, hvilken inflyttning vore utsatt att ega

rum den 1 juli innevarande år, de mera provisoriska förhållanden,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskott ds Utlåtande N:o 9.

under hvilka institutet hittills verkat, borde upphöra, och att tidpunkten

nu syntes vara inne att gifva åt institutet en fast ställning och

organisation, har departementschefen redogjort för ett af institutets

direktion på Kongl. Maj:ts befallning upprättadt förslag till ny definitiv

stat för institutet, omfattande icke blott personalens aflöningsförmåner

så väl i kontant som in natura utan äfven samtliga kostnader

för lokalernas underhåll, lärjungarnes kosthåll, värme, lyshållning m. in.

Enligt detta förslag borde aflöningsstaten för institutets personal upptaga:

för direktor ........................................................ kronor 5,000: —

11

4 ämneslärare, 1,500 kronor för hvarje,

11

6,000:

11

6 arbetslärare och lärarinnor, 1,200 kro- nor för hvardera ..........................................

7,200:

1,200:

V

1 gymnastiklärare......................................

11

11

lärare i musik ...............................................

11

1,200:

11

räkenskapsförare och sekreterare ............

11

750:

summa kronor 21,350

Tillika skulle direktorn erhålla boställsvåning med vedbrand och

möjligen derjemte planteringsland, samt ämneslärare, arbetslärare och

lärarinnor bostad med värme.

Dessutom skulle direktorn och ämneslärarne ega rätt till ålderstillägg

med 500 kronor efter 5 års och ytterligare 500 kronor efter 10

års väl vitsordad tjenstgöring, samt arbetslärare och lärarinnor med

250 kronor efter 5 års och ytterligare 250 kronor efter 10 års väl vitsordad

tjenstgöring.

Till stöd för att direktors aflöning föreslagits att utgå med angifna

belopp hade direktionen anfört, att hans befattning vore af synnerligen

ansvarsfull och mödosam beskaffenhet. Direktorn vid allmänna

institutet för döfstumma, hvilkens göromål icke i något afseende vore

mera magtpåliggande än direktorns vid blindinstitutet, uppbure eu årlig

lön af 5,000 kronor samt dessutom numera två ålderstillägg å tillsammans

1,000 kronor äfvensom innehade boställsvåning med vedbrand

samt köksträdgård. Så vida man ville påräkna en för befattningen

fullt lämplig och duglig person, hvarpå institutets framgångsrika verksamhet

dock ytterst berodde, borde det icke ifrågasättas en lägre aflöning

än den nu föreslagna, i synnerhet som, förutom de göromål, hvilka

kunde anses vara enahanda för båda institutens föreståndare, direktorn

för blindinstitutet särskildt hade att vid anstaltens tryckeri ombesörja

utgifvandet af böcker, afsedda för blinda, samt att anskaffa och tillhandahålla

arbetsmaterial och verktyg åt de i landsorten arbetande

blinda äfvensom att öfvervaka

erhållit, så vidt möjligt vore, gjordes fruktbringande.

att den undervisning de i blindanstalten

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

29

I afseende å ämneslärarne hade direktionen erinrat, att komiterade

för afgifvande af förslag- till blindundervisningens ordnande i det af dem

den 17 december 1880 afgifna betänkande enhälligt ansett, att den föreslagna

aflöningen, 1,500 kronor, vore den minsta, som kunde erbjudas

en ämneslärare vid blindinstitutet.

Beträffande arbetslärarne och lärarinnorna hade direktionen fäst

uppmärksamheten derå, att nyssnämnda komité på angifna grunder

beräknat deras aflöning öfver hufvud till 1,200 kronor för dem hvar

samt derjemte för dem föreslagit två ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor.

Handtverkslärarne vid döfstuminstitutet åtnjöte visserligen för

närvarande, jemte fri bostad och vedbrand, endast 1,000 kronor i årligt

arfvode. Men såsom komitén jemväl framhållit, måste arbetsundervisningen

intaga en långt mera framstående ställning inom blindinstitutet

än inom döfstuminstitutet, så vidt det skulle blifva möjligt att utbilda

den blinde till en praktisk och duglig medlem i samhället. Af sådan

anledning kräfde arbetsundervisningen vid blindinstitutet ungefär lika

lång tid som ämnesundervisningen, så att arbetslärarne måste oförtrutet

egna hela sin tid åt de blindas undervisning, och det fordrades af

arbetslärarne icke blott insigt och skicklighet i yrket utan äfven särskilda

anlag jemte förmåga och duglighet att på bästa sätt handleda

den blindes utbildning i det för honom lämpligaste yrket. Direktionens

förslag angående arbetslärares och lärarinnors löneförmåner skilde sig

endast från nämnda komités i fråga om deras ålderstillägg, som direktionen

ansett kunna nedsättas från 300 till 250 kronor.

För gymnastikläraren hade direktionen i likhet med komitén beräknat

en årlig aflöning af 1,200 kronor. Direktionen hade dervid, under

erinran om hvad komitén framhållit rörande gymnastikens stora och

genomgripande betydelse för de blinda, anfört, att, enligt institutets

nuvarande stat, gymnastikläraren för 9 timmars undervisning i veckan

uppbure 900 kronor om året. Så väl direktionen som de af Kongl.

Maj:t särskildt förordnade revisorer för granskning af institutets räkenskaper

och förvaltning hade emellertid ansett den hittills anslagna

•tiden för gymnastikundervisningen vara otillräcklig. Men den nuvarande

lokalens beskaffenhet samt institutets begränsade tillgångar hade dock

ej medgifvit någon större utsträckning af denna undervisning. Efter

inflyttningen i den nya lokalen, och då lärjungarnes antal komme att

ökas till 100, blefve det nödvändigt att till gymnastik anslå minst 12

timmar i veckan. De blindas undervisning i gymnastik skilde sig i

väsentlig grad från seende personers, och en längre tids erfarenhet

vore af nöden, innan läraren hunnit fullt sätta sig in i de blindas rätta

behandling, en omständighet, som måste föranleda dertill, att täta om
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottds Utlåtande N:o 9.

byten af gymnastiklärare vore ytterst menliga. Då gymnastikläraren

icke kunde erhålla bostad inom anstalten utan måste från hufvudstaden,

der han sannolikt komme att vara bosatt, dagligen företaga resor till

det en half mil derifrån å Tomteboda inrättade institutet, kunde en

duglig lärare i gymnastik ej påräknas för lägre aflöning än 1,200 kronor

årligen.

Till stöd för beräkningen af kostnaden för musikundervisningen till

1,200 kronor hade direktionen åberopat, att för undervisningen i sång

komme att erfordras åtminstone 6 timmar i veckan, och instrumentalmusiken

toge minst 12 timmar i veckan i anspråk. Dessutom borde

undervisning meddelas i pianostämning, en sysselsättning, som visat

sig synnerligen lämplig och inkomstbringande för de blinda.

Vidkommande slutligen det till aflöning af räkenskapsföraren och

sekreteraren föreslagna årliga arfvodet af 750 kronor, hade direktionen

förmält, att sekreteraren och kamreraren vid allmänna institutet för

döfstumma uppbure 1,500 kronor i arfvode, och att göromålen för

innehafvare!! af motsvarande befattning vid blindinstitutet icke toide

komma att blifva synnerligen mindre omfattande. Eu fullt lämplig

och passande person kunde derför ej påräknas för lägre arfvode än

750 kronor om året.

I fråga om den del af direktionens omförmälda förslag, som afser

andra för uppehållande af institutets verksamhet nödiga anslagsbehof

än aflöningsstaten, tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

(sid. 18—20) och vill här endast anmärka, att direktionen

beräknat årliga kostnaden för lokalernas underhåll till 2,500 kronor,

för undervisningsmateriel till 1,200 kronor, för inventarier till likaledes

1,200 kronor, för kosthåll till lärjungarne samt vårdare- och

tjenstepersonalen till sammanlagdt 22,610 kronor 50 öre, för lärjungarnes

beklädnad till 6,000 kronor, för läkare- och sjukvård till 1,500

kronor, för aflöning af vårdare- och tjenstepersonalen till 3,500 kronor,

för tvätt och renhållning till 2,000 kronor, för värme- och lyshållning

till 5,000 kronor och för diverse utgifter till 2,639 kronor 50 öre.

Sammanlagda årliga kostnaden för uppehållande af blindinstitutets

verksamhet skulle således enligt direktionens förslag uppgå till 69,500

kronor, deraf för aflöningar 21,350 kronor och för öfriga utgifter 48,150

kronor, hvartill komma redan medgifna ålderstillägg till åtskilliga lärare

vid institutet, 2,250 kronor, och utgör alltså hela den af direktionen

beräknade utgiftsstaten tillsammans 71,750 kronor.

Den af direktionen sålunda framlagda aflöningsstat, hvilken för

öfrigt i fråga om de kontanta beloppen och ålderstilläggcn öfverensstämmer

med Kongl. Maj:ts till senaste Riksdag i ämnet afgilna för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

31

slag, har Kongl. Maj:t, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid

handen, funnit sig kunna godkänna. Dock har Kongl. Maj:t ansett,

att direktors kontanta aflöning, i enlighet med hvad vid senare löneregleringar

i allmänhet egt rum, borde fördelas i lön- och tjenstgöringspenningar.

Härvid borde, enligt Kongl. Maj:ts förslag, lönen bestämmas

till 3,000 kronor och återstående 2,000 kronor betraktas såsom

tjenstgöringspenningar. Alderstilläggen borde såsom vanligt ega rum

å lönen.

Jemväl direktionens beräkning af de till andra anslagsbehof än

aflöningsstaten för institutet erforderliga utgifter har vunnit Kongl.

Maj:ts bifall.

Till bestridande af samtliga utgifter har direktionen, enligt hvad

departementschefen meddelat, beräknat följande inkomster:

afgifter af elever ............................................................... kronor 5,500: —

ränta å donationer, utgörande i kapital omkring 40,000

kronor, efter 4 procent ...............

kollektmedel .........................................

.............................. „ 1,600: —

............................. „ 600: —

summa kronor 7,700: —

och har direktionen hemstält, att af statsmedel måtte

beviljas utöfver det på ordinarie stat uppförda

anslaget, som utgör ................................................... kronor 21,000: —

ytterligare: för år 1889 dels enahanda belopp, som

blifvit för år 1888 beviljadt, eller 25,300 kronor,

dels ock derutöfver 17,750 kronor, eller tillhopa ,, 43,050: —

summa kronor 71,750: —

Detta förslag till inkomststat har vid ärendets behandling i statsrådet

föranledt åtskilliga erinringar, hvilka återfinnas på sid. 21 och

22 i statsrådsprotokollet och på grund af hvilka Kongl. Maj:t ansett

inkomsterna af elevafgifter kunna beräknas till 15,500 kronor eller

10,000 kronor högre än hvad direktionen gjort.

Då Kongl. Maj:t tillika funnit ändamålsenligast, att de för direktorn

och den öfriga lärarepersonalen ifrågasatta ålderstilläggen, i likhet

med hvad i allmänhet egde rum, anvisades att utgå af hufvudtitelns

förslagsanslag: »ålderstillägg», skulle, enligt Kongl. Maj:ts nu föreliggande

förslag, för blindinstitutet å dess stat erfordras:

till atlöningar ................................................................... kronor 21,350: —

„ öfriga här ofvan i 10 punkter upptagna utgiftsposter

.......................... » 48,150: —

summa kronor 69,500: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Till bestridande häraf beräknas af Kong!. Maj:t:

elevafgifter...................................................

.................... kronor

15,500: —

räntemedel .....................................................

.................... )>

1,600: —

kollekt medel .....................................................

.................... »

600: —

institutets nuvarande ordinarie anslag......

.................... »

21,000: —

summa kronor

38,700: —

Således skulle återstå 30,800 kronor i stället för de för år 1888

på extra stat uppförda 25,300 kronor, hvadan den verkliga anslagsförhöjningen

på institutets stat blefve 5,500 kronor.

Lika med Kongl. Maj:t anser Utskottet tidpunkten nu vara inne

att bereda blindinstitutet en fast ställning och organisation, hvarför utskottet

också vill tillstyrka Riksdagen att antaga eu definitiv aflöningsstat

för institutet samt att såsom ordinarie anslag uppföra hela det

för uppehållande af institutets verksamhet erforderliga belopp. Det

organisationsförslag, Kongl. Maj:t nu framlagt, anser sig utskottet deremot

icke kunna i oförändradt skick hos Riksdagen förorda, utan måste

utskottet emot detsamma framställa vissa anmärkningar.

Hvad då först angår den för institutet ifrågasatta aflöningsstaten,

anser sig utskottet icke kunna godkänna de för institutets direktor

samt arbetslärare och lärarinnor äfvensom för gymnastik- och musiklärare

samt räkenskapsförare och sekreterare föreslagna kontanta aflöningsför

måner.

Beträffande direktorn erkänner utskottet visserligen nödvändigheten

deraf, att denne aflönas på ett sätt, som fullt motsvarar hans

ansvarsfulla tjenst. Men vid det förhållande att antalet lärjungar vid

blindinstitutet, som för närvarande utgör icke fullt 60, är beräknadt

till högst 100, under det att, enligt hvad utskottet inhemta t, lärjungarnes

antal vid den med blindinstitutet mest jemförliga läroanstalten,

döfstummeinstitutet, uppgått under läseåret 1885—1886 till 135 och under

läseåret 1886—1887 till 134, anser utskottet, att aflöningen för

blindinstitutets direktor bör sättas något lägre än hvad för döfstummeinstitutets

är faststäldt. Då denne senare, enligt hvad upplyst blifvit,

frånsedt, ålderstillägg, åtnjuter aflöning till belopp af 5,000 kronor,

torde derföre, enligt utskottets förmenande, den kontanta aflöningen för

direktorn vid blindinstitutet lämpligen kunna bestämmas till 4,500 kronor,

deraf 3,000 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

helst i sådan händelse bemälde direktor ändock skulle komma

att, såsom utskottet, med afseende å de särskilda fordringar, som måste

ställas på honom anser billigt, i fråga om aflöningsförmåner intaga en

något förmånligare ställning än rektorerna vid de allmänna läroverken.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande R:o !).

33

Den af Kongl. Maj:t föreslagna ökningen i den till arbetslärarne

och lärarinnorna nu utgående aflöningen anser utskottet icke vara

grundad på tillräckliga skäl. Ty om också, i enlighet med hvad i

statsrådsprotokollet framhållits, arbetsundervisningen antages innehafva

en mera framstående ställning inom blindinstitutet än inom döfstummeinstitutet,

torde likväl, vid det af utskottet nyss antydda förhållande,

att antalet lärjungar är betydligt mindre vid det förra än vid det senare,

blindinstitutets arbetslärare och lärarinnor icke böra erhålla högre

löner än hvad döfstummeinstitutets åtnjuta, eller 1,000 kronor,

helst detta belopp 1 och för sig torde utgöra fullt tillräcklig godtgörelse

för ifrågavarande personers arbete.

De skäl, som blifvit anförda för höjning af anslagen till undervisning

i gymnastik och sång, synas utskottet icke ådagalägga behofvet

af någon ökning i dessa anslag.

Beträffande den för räkenskapsföraren och sekreteraren ifrågasatta

lönen torde visserligen, med hänsyn till de ökade göromål, som särskild!

för denne tjensteman måste blifva en följd af institutets utvidgning,

någon höjning i den nu utgående aflöningen böra ega rum, men

enligt utskottets förmenande saknas likväl skälig anledning att bestämma

lönebeloppet till mera än 600 kronor.

För så vidt det föreliggande förslaget afser ämneslärarnes kontanta

löner äfvensom de för direktorn, ämneslärarne, arbetslärarne och

lärarinnorna ifrågasatta natura förmåner och ålderstillägg, har utskottet

deremot icke något att mot förslaget erinra; och anser sig utskottet

jemväl böra tillstyrka Riksdagen att i enlighet med Kongl. Maj:ts

framställning medgifva, att berörda ålderstillägg måtte få utgå'' af

åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Vidkommande derefter beräkningen af de anslagsbelopp, som utöfver

den ifrågasatta aflöningsstaten skulle erfordras för uppehållande

af institutets verksamhet, har utskottet fäst sin uppmärksamhet vid,

att den årliga kostnaden för lokalernas underhåll upptagits till 2,500

kronor. Till stöd härför har anförts, att då kostnaderna för de nya

byggnaderna komme att uppgå till omkring 450,000 kronor, motsvarade

den beräknade kostnadssumman 2,500 kronor det belopp, som

uppkommer vid användandet af den procentberäkning, hvilken vanligen

följdes vid kalkyler öfver underhållskostnaden för enskilda byggnader.

Enligt hvad af punkten 9:o i detta utlåtande inhemtas, har emellertid

i den år 1879 faststälda staten för veterinärinstitutet i Stockholm

motsvarande anslagspost bestämts till allenast 1,000 kronor, ehuru

sistnämnda instituts byggnader värderats till 448,324 kronor, och först

innevarande år, då berörda byggnader begagnats i omkring 10 nr, har

Iuh. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afä. 8 Höft.

O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Kongl. Maj:t begärt förböjning af sagda anslagspost till 2,000 kronor.

Med hänsyn härtill och då i sjelfva verket blindinstitutets byggnader

torde vara mindre kostsamma att underhålla än veterinärinstitutets,

anser utskottet den nu ifrågavarande anslagsposten lämpligen kunna

beräknas till endast 1,500 kronor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning i öfrigt icke gifvit

anledning till någon anmärkning från utskottets sida, får utskottet under

åberopande af hvad här ofvan anförts hemställa,

att Riksdagen må dels, med fastställande af följande

aflöningsstat för den vid institutet för blinda

anstälda personal

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa

Kronor.

ningar.

Kronor.

Kronor.

1 direktor

(förutom bo- ställsvåning

: med vedbrand

och möjligen

planterings-

1,500

4,500

•

land) ...............

4 ämneslärare

3,000

Direktorn och äm-

neslärarne ega rätt till

ålderstillägg med 500

(förutom bo- stad med

6,000

kronor efter fem års

ocli ytterligare 500;

kronor efter tio års val

värme) ...........

6 arbetslärare

1,500

vitsordad tjenstgöring.

i

och lärarinnor

(förutom bo- stad med

6,000

Arbetslärare och

lärarinnor ega rätt till

ålderstillägg med 250

värme) ............

1 gymnastik-

1,000

—

kionor efter fem ärs

900

900

och ytterligare 250

kronor efter tio ärs väl

lärare ..............

—

vitsordad tjenstgöring.

lärare i musik

1 räkenskaps-

900

900

1

i

förare och se- kreterare ......

600

—

600,

—

—

18,900;

1

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

35

bevilja, för tillämpning af samma stat och för bestridande

af institutets utgifter i öfrigt, förhöjning af

institutets nuvarande ordinarie anslag, 21,000 kronor,

med 27,350 kronor till 48,350 kronor;

dels ock medgifva att i ofvan intagna stat omförmälda

ålderstillägg få utgå af åttonde hufvudtitelns

förslagsanslag: ålderstillägg.

Lasaretts underhåll.

12:o) Uti eu till utskottet remitterad proposition (n:o 27) af den ^ng. /«•

31 december 1887 har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels, under för- l^mda be-''

utsättning af kyrkomötets bifall, att den, efter medelmarkegångspris lopp af visso,

jemte forsellön, till Veckholms kyrka och hospital samt till aflöning åt fg^indragna

en syssloman vid hospitalet nu utgående ersättning för indragna 530 tiondeanslag

kubikfot 9,74 kannor tiondespanmål, hälften råg och hälften korn, måtte (K.P.n-o27.)

från och med år 1889 utbytas mot ett årligt belopp af 1,072 kronor

57 öre; dels och att den ersättning för indragna 88 kubikfot 2 kannor

tiondespanmål, som för närvarande tillkomme Veckholms församling

och användes till församlingens folkskoleväsende, måtte från riksstaten

uteslutas.

Utskottet får med anledning häraf och uuder hänvisning till det

vid Kongl. Maj:ts proposition fogade statsrådsprotokollet (sid. 7—9)

hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Öfriga ordinarie anslag.

13:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie Ang- °friga

/CD 0 7 ,J # OVU/lilClT IG

anslag under åttonde hufvudtiteln har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan anslag.

förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslags- [6.]

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för närvarande

upptaget till 22,398 kronor, måtte ökas med 415 kronor till 22,813

kronor.

I sin inom Första Kammaren väckta motion (n:o 9) har deremot

herr C. P. af Buren dels föreslagit, att ordinarie förslagsanslaget under

denna hufvudtitel »rese- och traktamentspenningar», som under femårsperioden

1882—1886, likasom ock för åren 1887 och 1888 varit i riksstaten

uppfördt med 1,500 kronor årligen, men hvarå under nämnda

femårsperiod utgifvits i medeltal 7,200 kronor årligen, måtte bestämmas

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till sistnämnda belopp, dels ock i sammanhang härmed hemstält, att alla

Övriga förslagsanslag å ordinarie stater, som utvisade större eller mindre

brist, måtte på enahanda sätt uträknas och bestämmas till det belopp,

hvartill de i medeltal för femårsperioden 1882—1886 utgått.

Härjemte har i eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 3)

herr G. Eriksson, på anförda skal, föreslagit, att Riksdagen vid beviljandet

af det i 1889 års riksstat under åttonde hufvudtiteln, Folkundervisningen,

uppförda förslagsanslag till lönetillskott åt lärare och lärarinnor

vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor måtte besluta deri

förändring i hittills gällande vilkor för lönetillskotts åtnjutande, att sju

månaders årlig undervisningstid bestämdes såsom den minsta, hvarunder

sådant lönetillskott finge på i öfrigt stadgade grunder till skoldistrikten

utgå.

Beträffande först herr af Burens förslag har utskottet vid i motionens

syfte företagen granskning af åttonde hufvudtitelns ordinarie förslagsanslag

särskildt fäst sin uppmärksamhet vid det i herr Erikssons

motion afsedda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor. Berörda anslag har för åren 1882—1888 i riksstaten

uppförts med följande belopp: för åren 1882—1885 — 2,450,000 kronor,

för år 1886 — 2,880,000 kronor, för år 1887 — 3,145,000 kronor

och för av 1888 — 3,193,000 kronor, hvarvid är att märka, att de förhöjningar

i anslagsbeloppet, som för de två sistnämnda åren vidtagits,

tillkommit uteslutande i och för tillämpning af Riksdagens beslut, att

staten i större proportion än förut egt rum skulle bidraga till ifrågavarande

lärares och lärarinnors kontanta aflöning. Bristen å samma

anslag har utgjort år 1882 204,759 kronor 17 öre, år 1883 289,424

kronor 24 öre, år 1884 389,052 kronor 39 öre, år 1885 484,808 kronor

59 öre och år 1886 325,827 kronor 61 öre samt torde, enligt hvad en

från kongl. statskontoret meddelad uppgift gifver vid handen, för år

1887 kunna approximativt beräknas till 408,885 kronor.

Då med hänsyn till det stora missförhållande, som under de senare

åren sålunda egt rum mellan det beräknade och det verkliga behofvet

å detta anslag, uppenbart är, att det för närvarande anvisade

beloppet, 3,193,000 kronor, för framtiden kommer att i högst väsentlig

grad öfverskridas, anser utskottet, att eu förhöjning af nämnda belopp

lämpligen bör eg a rum och får i sådant hänseende föreslå, att ifrågavarande

förslagsanslag i riksstaten för år 1889 bestämmes till 3,500,000

kronor.

Vidkommande öfriga förslagsanslag under åttonde hufvudtiteln

torde det ej kunna med full visshet antagas, att icke möjligen besparingar

kunna åstadkommas i de utgifter, dessa anslag afse, och ut
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JV.-o 9.

37

skottet har i följd deraf, åtminstone för det närvarande, ej velat ifrågasätta

höjning af deras belopp.

Hvad åter angår herr G. Erikssons motion, har hvad der anförts

icke kunnat öfvertyga utskottet om lämpligheten af den af motionären

föreslagna, till minskning af undervisningstiden vid folkskolorna och

småskolorna ledande förändringen i nu gällande vilkor för lönetillskotts

åtnjutande från det ifrågavarande anslaget, hvarför utskottet anser, att

motionärens förslag icke bör af Riksdagen bifallas.

Utskottet får derför hemställa:

a) att herr af Buréns förevarande motion må

på det sätt bifallas, att ordinarie förslagsanslaget »lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor» må i

riksstaten för nästkommande år höjas från 3,193,000

kronor med 307,000 kronor till 3,500,000 kronor;

b) att herr G. Erikssons förevarande motion må

af Riksdagen lemnas utan afseende; och

c) att samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, i Indika utskottet icke här

ofvan föreslagit förändring, må för år 1889 fastställas

till samma belopp som i innevarande års riksstat;

dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

hafva, utom de redan i punkterna 7:o och 10:o omförmälda,

följande framställningar blifvit gjorda.

Riksarkivet.

14:o)

lingar, som

för år 1889

föregående

utskottet,

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och hand- Ang. anslag

äro af vigt för fäderneslandets historia, har Kong!. Maj:t "tryck af

äskat 3,000 kronor eller samma belopp, som under flera för fäderne»- år för berörda ändamål årligen beviljats; och hemställer lan,deis histo
°

•’ '' na mgtiga

handlingar.

att Riksdagen, till fortsatt utgifvande i tryck af [7.J

sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för

fäderneslandets historia, må bevilja för år 1889 ett

extra anslag af 3,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

för tillbyggnad

till riksarkivet.

Ang. anslag

till statens

konstindustriella

samlingar.

[9-]

Ang. anslag

till lifrustkammaren.

[10]

Ang. anslag

för löneförbättring

åt

tjenstemännen

vid domkapitlens

e.~- Ipeditionner.

[11.]

15:o) Till fortsättande af arbetena å en tillbyggnad för riksark

vet tiar Kongl. Maj:t äskat anvisande på extra stat för år 1889 af e

anslag å 75,000 kronor.

För denna tillbyggnad har Riksdagen beviljat ett belopp af 575,000

kronor, hvaraf på extra stat anvisats 100,000 kronor för år 1886, 250,000

kronor för år 1887 och 75,000 kronor för år 1888, eller tillhopa 425,000

kronor; och får utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kongl.

Maj:ts nu i ämnet gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen till fortsättande af arbetena å en

tillbyggnad för riksarkivet må för år 1889 på extra

stat anvisa 75,000 kronor.

Nationalmuseum.

16:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må för år 1889, i likhet

med hvad förut egt rum, bevilja ett extra anslag af

4,000 kronor för vård, underhåll och tillökning af

statens konstindustriella samlingar.

Lifrustkammaren.

17:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt

ram, må på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag

af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens

samlingar m. m.

Domkapitlens expeditioner.

18:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

39

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under

derå år egt rum, må anvisa på extra stat för år 1889

ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring

åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

Domkyrkorna i Upsala och Skara.

19:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kong!. Maj:t

äskat och föreslagit, må af redan beviljade anslag

anvisa på extra stat för år 1889:

a) till fortsättande af restaureringsarbetena å

Upsala domkyrka 70,000 kronor; och

b) till fortsättande af restaureringsarbetena å

Skara domkyrka 35,000 kronor.

Universiteten.

20:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må äfven för år 1889 anvisa följande

extra anslag, nemligen:

a) till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala

3,000 kronor;

b) till det språkvetenskapliga seminariet i Lund

2,950 kronor;

c) till det matematiska seminariet i Upsala

1,500 kronor; och

d) till det, matematiska seminariet i Lund 1,000

kronor.

21:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att till anställande vid. universitetet

i Upsala under sex år af lärare i tyska, franska och engelska språken,

enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t kunde meddelas,

måtte anvisas 36,000 kronor, deraf 6,000 kronor att utgå under

år 1889.

Till stöd för denna anslagsfordran, som närmast föranledts af en

Ang. anvisande

af en

del af beviljndt

anslag

till restaurering

«f två

domkyrkor.

[12.]

Ang. anslag

till spräkvetenskapliga

seminari'' r

m. tv

Ang. anslag

till anställande

af lärare

i tyska, franska

och engelska

språken

vid Upsala

universitet.

[14.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o d.

af det större akademiska konsistoriet i Upsala, på anhållan af filosofiska

fakultetens humanistiska sektion, hos universitetskanslern gjord och

af denne förordad framställning, har departementschefen, enligt hvad

statsrådsprotokollet utvisar, hufvudsakligen åberopat innehållet i eu af

professoren i nyeuropeisk linguistik och modern literatur J. T. Hagberg

redan år 1885 till förutnämnda humanistiska sektion afbiten skrifvelse

i ämnet.

Beträffande vigten af ifrågavarande anslag hade — upplyser

departementschefen — i berörda skrifvelse framhållits, att det redan

länge vid universitetet visat sig bchöfligt att bereda den studerande

ungdomen tillfälle att under god ledning öfva sig i tyska, franska och

engelska språkens talande och skrifvande, samt att uppenbart vore,

det behofvet af sådan öfning blefve allt känbarare, ju mera beröringen

med främmande folk tilltoge i liflighet och mångsidighet och ju mera

anspråken på färdighet och skicklighet hos lärarne i främmande lefvande

språk vid de allmänna läroverken måste stegras. För afhjelpande

af den brist, som i nämnda hänseende länge funnits, hade tid

efter annan särskilda åtgärder vidtagits, men då nödiga penningmedel

icke funnits att tillgå, hade dessa åtgärder dels blifvit inskränkta inom

ett allt för litet område, dels för sin möjlighet varit beroende på särskilda

gynsamma omständigheter, som endast tillfälligtvis erbjudit sig.

Utan säkert beräkneliga penningmedel kunde det ifrågavarande behofvet

af undervisning och öfning icke på ett varaktigt sätt och i nog

stor omfattning afhjelpas. Det fordrades nemligen, att i hvart och ett

af de ofvan nämnda språken anstäldes eu lärare, som hade detta språk

till sitt modersmål och derjemte vore i besittning af den bildning och

lärareskicklighet, som gjorde det möjligt att meddela god och säker

undervisning och ledning. Eu sådan fordran kunde icke uppfyllas, om

man icke för en något längre tid, exempelvis sex år, hade att erbjuda

en nöjaktig, af alla tillfälligheter oberoende årlig inkomst och derjemte

nödig sjelfständighet i lärareverksamhetens utöfning. Endast på detta

sätt kunde man å ena sidan undvika den fara, som ofta förut och

jemväl af den läroverkskomité, som den 25 augusti 1884 afgaf sitt

betänkande, icke utan skäl framhållits såsom förenad med inkallande

af utländingar af ofta måhända tvifvelaktig bildningsgrad, och å andra

sidan bereda medellösa studerande tillfälle att, så mycket som kunde

behöfvas, begagna sig af ifrågavarande lärares undervisning och ledning.

Då icke blott nyss nämnda läroverkskomité på goda grunder

och med stor bestämdhet förordat eu väl behöflig utvidgning och förbättring

i undervisningen i främmande lefvande språk vid universiteten,

utan äfven sedermera såväl filosofiska fakulteten och hennes båda sek
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

41

tioner som ock det större akademiska konsistoriet i detta hänseende

förklarat sig dela komiténs mening, borde såsom en första åtgärd för

vinnande af detta ändamål vid universitetet anställas särskilda lärare

i tyska, franska och engelska språken. Säkerligen skulle genom en

dylik åtgärd universitetsstudierna i nämnda språk i hög grad främjas

och särskild! utbildningen af duglige lärare för de allmänna läroverken

kraftigt befordras.

Vidkommande ifrågavarande lärares anställande, löneförmåner och

åligganden hade professoren Hagberg föreslagit: att universitetets

kansler skulle ega att efter förslag , af filosofiska fakultetens humanistiska

sektion till lärare för en tid af sex år antaga och förordna utländing,

som hade det språk, hvari han skulle undervisa, till sitt modersmål

och egde den vetenskapliga bildning, Korn för hans lärareverksamhet

kunde anses behöflig; att dylik lärare skulle åtnjuta ett årligt

arfvode af 2,000 k ronor, som qvartalsvis till honom utbetalades; samt

att det skulle åligga bemälde lärare, att, hvar och eu i det språk,

som utgjorde hans läroämne, under den del af läsåret, då offentliga

föreläsningar höllos, tre timmar i veckan meddela offentlig undervisning

på det sätt, som af kanslern efter förslag af humanistiska sektionen

föreskrefves, och dessutom under samma tid likaledes tre timmar

i veckan gifva enskild undervisning åt studerande mot eu af det mindre

akademiska konsistoriet efter humanistiska sektionens förslag bestämd

afgift, hvilken af hvarje studerande, som begagnade sig af denna

undervisning, skulle vid lärokursens början erläggas, samt slutligen

att mot den ersättning, han sjelf funne skälig, meddela enskild undervisning

åt de studerande.

Såsom af statsrådsprotokollet vidare inhemtas, har hvad professoren

Hagberg sålunda föreslagit icke gifvit anledning till någon annan

erinran från departementschefens sida, än att arfvodena icke borde

fixeras till ovilkorligen samma belopp, 2,000 kronor, för hvarje af de

föreslagna lärarne, emedan det, enligt departementschefens förmenande,

kunde blifva nödvändigt att af anslaget anvisa något mera åt en lärare

än åt en annan.

Utskottet får till en början erinra derom, att nu föreliggande

fråga redan förut, ehuru under en annan form, varit föremål för Riksdagens

behandling. Vid 1886 års riksdag föreslogs nemligen af enskild

motionär, att Riksdagen, för åstadkommande af undervisning vid

universiteten i den praktiska behandlingen af tyska, engelska och

franska språken i enlighet med de bestämmelser härom, som Kong!.

Maj:t, efter universitetsmyndigheternas hörande, kunde finna för godt

att utfärda, ville ställa till Kongl. Maj:ts disposition för hvartdera af

Bill. till lutså. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

universiteten i Upsala och Lund ett årligt belopp af 6,000 kronor. I

det, utlåtande, utskottet afgaf med anledning af denna motion, hemstälde

utskottet visserligen, att motionen icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda, men utskottet, som funnit de skäl, hvilka

anförts till stöd för förslaget, värda uppmärksamhet, grundade denna

sin hemställan hufvudsakligen på den omständighet, att förslaget icke

framlagts af Kongl. Maj:t, och uttalade tillika den förmodan, att ett

afslag å motionärens framställning endast skulle innebära ett uppskof

med anordnandet vid universiteten af sådan språkundervisning, som

af motionären åsyftades. Hvad utskottet hemstält, bifölls af båda kamrarne,

utan att dervid förekom någon anmärkning mot utskottets

ofvan angifna uttalande.

Utskottet hyser fortfarande den öfvertygelse, att anställandet af

ifrågavarande lärare skulle medföra stort gagn för språkundervisningen

i landet, och då utskottet icke heller funnit någon anledning till erinran

mot storleken af det anslag, Kongl. Maj:t för ändamålet äskat, tvekar

utskottet icke att tillstyrka bifall till förslaget i fråga. Härvid anser

sig utskottet likväl böra framhålla önskvärdheten deraf, att afgiftern :

för den enskilda undervisning, som det skulle åligga bemälde lärare

att under läseterminerna tre timmar i veckan meddela, måtte af vederbörande

myndighet bestämmas så låga, att äfven ynglingar med knappa

tillgångar kunde begagna sig af denna undervisning.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för anställande vid universitetet

i Upsala under sex år af lärare i tyska, franska

och engelska språken, enligt de närmare bestämmelser,

som af Kongl. Maj:t meddelas, bevilja 36,000

kronor samt deraf på extra stat för år 1889 anvisa

6,000 kronor.

Ang. anslag

till Garolinaredivivabyggnaden

i

IJpsala.

[15.]

22:o) Kongl. Magt har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att det till förändring i Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala beviljade

anslag å 200,000 kronor finge användas till utförande af de i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1888 omförmälda

arbeten, utan annat vilkor å universitetets sida än att universitetet af

egna eller eljest anskaffade medel beredde tillgång till bestridande af

alla de kostnader, hvilka, utöfver statsbidraget, blefve för dessa arbetens

verkställande behöfliga, äfvensom af berörda anslag för år 1889 anvisa

50,000 kronor.

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, att chefen för eckle
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

43

siasiikdepartementet vid föredragning i statsrådet af ifrågavarande ärende

till en början erinrat, hurusom senast församlade Riksdag i skrifvelse

den 7 juli 1887 beträffande det af Kongl. Maj:t nämnda år äskade anslag

till förändring af Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala anfört:

att Riksdagen väl funne det nödvändigt, att sådan förändring af bibliotekshuset.

så fort ske kunde vidtoges, att biblioteket sattes i stånd att

motsvara de anspråk, som kunde och borde ställas på en institution af

ifrågavarande art, men ansåge universitetet böra af egna medel bidraga

till betäckande af derför erforderliga kostnader; att den kostnadssumma,

som beräknats för verkställande af de ifrågasatta förändringarna, eller

350.000 kronor, syntes väl hög, då med hänsyn till nu gällande pris

å material och arbete vissa nedsättningar kunde göras och dessutom

i vissa fall minskning i kostnaden kunde åstadkommas derigenom, att

ett mindre dyrbart material begagnades, dock att byggnadens ändamålsenlighet

och tryggande mot eldfara icke i något afseende uppoffrades;

och slutligen att en del inredningsarbeten, såsom hyllor m. in., med

hvilka skulle tillgodoses först längre fram uppstående behof, kunde

uppskjutas för att utföras först i den mån, som behofvet uppstode, —

en minskning af kostnaderna inom de närmaste åren, som torde påkallas

äfven deraf, att universitetets bidrag möjligen kunde behöfva

fördelas på någon längre tid; och hade Riksdagen af dessa skäl till utförande

af förändring af byggnaden i öfverensstämmelse med den framlagda

planen beviljat ett bidrag af statsmedel till belopp af 200,000

kronor och deraf på extra stat för år 1888 anvisat eu fjerdedel, eller

50.000 kronor, dock under vilkor att universitetet af egna eller eljest

anskaffade medel beredde tillgång till bestridande af alla de kostnader,

hvilka utöfver statsbidraget blefve för ändamålet behöfliga.

Departementschefen har vidare meddelat, att universitetskansleren,

som erhållit befallning att efter vederbörandes hörande inkomma med

det yttrande och förslag, hvartill Riksdagens omförmälda beslut kunde

föranleda, medelst skrifvelse den 28 sistlidne december öfverlemnat ett

från det större akademiska konsistoriet infordradt utlåtande, livilket åtföljts

af drätselnämndens yttrande och förslag, innefattadt i utdrag af

dess protokoll, hvartill såsom bilagor fogats dels eu af akademikamreraren

afgifven utredning angående universitetets ekonomiska ställning,

dels ock ett af bibliotekarien G. Annerstedt och arkitekten C. A. Kihlberg

afgifvet gemensamt yttrande.

Annerstedt och Kihlberg, hvilka anmodats att, företaga granskning

af och söka åstadkomma sådana modifikationer uti de förut uppgjorda

ritningarna och förslaget rörande Carolina-byggnadens förändring, att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kostnaderna kunde nedbringas till 200,000 kronor, både — upplyser

departementschefen — till fullgörande af berörda uppdrag anfört följande.

Nyssnämnda summa måste i första rummet användas för trapphusets

omgestaltning. Det vore nemligen ej ensamt af bristen på utrymme

för böcker, som biblioteket nu så känbart lede, utan äfven af

de olägenheter, som arbetslokalernas otillräckliga antal och olämpliga

läge medförde. Begge dessa svårigheter skulle afhjelpas på en gång

genom trapphusets förändring, under det att eu ändring af sjelfva hufvudbyggnadens

tredje våning till boksal visserligen ökade utrymmet för

böcker men på samma gång i hög grad stegrade de nuvarande arbetslokalernas

olägenheter genom ytterligare ökning af de redan nu orimliga

afstånden från arbetets medelpunkt till samlingarnas olika delar.

Med ifrågavarande summa kunde man ej blott fullständigt genomföra

hela trapphusets omgestaltning utan äfven, derest ej oförutsedda prisstegringar

rubbade de uppgjorda, beräkningarna, de åtgärder, som åsyftade

att undanrödja nu befintliga olägenheter i bottenvåningen. Man

skulle sålunda kunna utföra två vigtiga partier af planen, och det resultat,

som dermed vunnes, innebure följande betydande fördelar: hela

biblioteksarbetet blefve förlagdt till byggnadens midt; eu läsesal, som

hittills alldeles saknats och hvaraf behofvet dagligen låtit sig allt starkare

förnimma, förvärfvades omsider; i dess omedelbara närhet blefve

inrättadt ett nytt, väl beläget och rymligt utlåningsrum, hvarifrån de

kortaste möjliga förbindelser förde till byggnadens alla delar; för alla

tjensteman anskaffades nya, välbelägen .arbetsrum; och slutligen blefve

de hissar för boktransport, som hittills alldeles saknats, inlagda just

der de borde befinna sig, nemligen i husets midt, Hvad åter utrymmet

lör böcker anginge, kunde de nya boksalarne och öfriga rum i trapphuset

enligt beräkning emottaga 111,000 volymer, hvilket innebure en

stegring af 42 procent i det nu befintliga bokutrymmet. Härvid borde

ock ihågkommas, att alla lokalerna i trapphuset skulle blifva fullkomligt

brandfria och utförda efter en genomtänkt, sammanhängande och

ändamålsenlig plan. — Åtgärderna för omändring af bottenvåningen i

sjelfva hufvudbyggnaden innebure, att dess inrättning lämpades efter

den nya plan, som förläde arbetet till byggnadens centrum, att de inre

förbindelserna mellan dess olika delar i hög grad utvecklades och att

belysningen . förbättrades. Häri inginge äfven hela den forna vestibulens

ändring, hvilken åtgärd vore en nödvändig förutsättning för

trapphusets omgestaltning.

Otvifvelaktigt kunde det resultat, som med eu tillgång af 200,000

kronor stode att vinna, kallas högst tillfredsställande i det afseende,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

45

att icke blott biblioteket befriades från de tryckande besvärligheter, med

hyil ka det nu kämpade, utan äfven dess förmåga att fylla sin uppgift

direkt stegrades genom den koncentrering af arbetet, som blefve eu

följd af trapphusets omgestaltning. I afseende på sjeifva hufvudbyggnaden

qvarstode likväl i oförminskad grad den hotande eldfaran. Man

hade derför sökt utreda, hvilket vore det minsta möjliga belopp utöfver

200,000 kronor, som skulle erfordras för att äfven i hufvudbyggnaden

genomföra de åtgärder, hvilka voro nödiga för dess betryggande mot

eldfara, men lemna åt framtiden alla öfriga delar af planen, hvilka icke

af de två hufvudmomentens verkställande ovilkorligen betingades.

För undanrödjande af eldfara hade i den förut upprättade planen

föreslagits, dels att omhvälfva taket öfver andra våningen, dels att inlägga

den hittills saknade brandbottnen öfver tredje våningen och i

sammanhang härmed ändra taket, dels att genom uppdragande af vestibulens

tvärmurar ända öfver taket afdela byggnaden i tre brandfria partier.

Af skäl, hvilka omförmälas på sid. 31 i statsrådsprotokollet, måste,

enligt Annerstedts och Kihlbergs åsigt, samtliga dessa åtgärder genomföras

på en gång och i sin helhet.

Det förhållandet, att den afsedda jernkonstruktionen i tredje våningen,

på samma gång den skulle uppbära brandhvalf och tak, tillika

skulle utgöra stommen för våningens inredning till boksal, och att sålunda

i samband med åtgärderna för våningens brandfrihet äfven de

vigtigaste förarbetena för dess framtida bestämmelse att tjena till boksal

skulle blifva undangjorda, kunde endast betraktas såsom en fördel,

emedan derigenom arbetet å bokhylleställningars, gallerigolfs och jerntrappors

inläggning, då salen komme att för sitt ändamål fullt anordnas,

i hög grad underlättades och äfven kunde, om så blefve nödigt,

successivt genomföras.

Efter förnyad granskning af ritningar och kostnadsförslag, efter

försök att uppdela byggnadsplan!! i olika partier och efter inhemtande

af nya upplysningar i frågans tekniska och ekonomiska detaljer, hade

det resultat af undersökningen framgått, att om de tillgängliga medlen

kunde beräknas till 250,000 kronor, vore man dermed i stånd ej blott

att genomföra hela trapphusets omändring och sålunda försätta biblioteket

i ett tillfredsställande skick utan äfven att verkställa alla åtgärder

syftande att göra hufvudbyggnaden brandfri, hvarigenom dess dyrbara,

delvis alldeles oersättliga samlingar kunde anses tryggade mot den eldfara,

som nu vore så öfverhängande. Och på samma gång hade man

vunnit den fördel att hafva tredje våningen försatt i det skick, att den

utan större svårighet kunde i en iramtid fullt inredas eller efter hand

för sitt ändamål anordnas. Hvad som efter dessa arbetens utförande

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skulle återslå, nemligen nästan alla förändringar i hufvudbyggnadens

yttre, den egentliga inredningen af tredje våningen till boksalar och alla

de förändringar i de gamla våningarna, som kunde från ofvannämnda

arbeten afskilja^, Unge anstå till framtiden och kunde göra det, så snart

man lyckats lösa, hvad som kunde kallas planens hufvuduppgift.

När frågan huruvida universitetet egde tillgångar för bestridande

af de kostnader, som utöfver statsbidraget erfordrades för genomförande

af förändringarna i Carolina-rediviva-byggnaden enligt den uppgjorda

planen, förekom till behandling hos drätselnämnden, enade sig — meddelar

departementschefen vidare — tre af dess ledamöter om den mening,

att universitetet måste anses sakna egna tillgångar, med hvilka

det kunde bidraga till Carolina-byggnadens omändring. Nämndens två

öfriga ledamöter anförde deremot såsom sin gemensamma åsigt, att då

det så väl genom föregående utredning som genom bibliotekarien Annerstedts

och arkitekten Kihlbergs afgifna yttrande vore ådagalagdt, att

två åtgärder vid bibliotekshuset vore af högsta behof påkallade, den

ena bestående i trapphusets och vestibulens förändrade inredning och

den andra i hvalfs och jernkonstruktioners uppförande för husets betryggande

mot eldfara, det större akademiska konsistoriet, fastän universitetet

icke egde några medel, som kunde såsom bidrag till båda

dessa åtgärders vidtagande anvisas utan en mycket känbar minskning

i de tillgångar, hvilka voro afsedda för befordrande af sådana syften

och ändamål, som omedelbart anginge undervisningen, och dermed

följande nödtvång att starkt inskränka utgifterna för tillfälliga undervisningsbehof,

likväl med afseende på den utomordentligt stora vigten

af de båda ofvan omnämnda åtgärderna, och då penningmedel till dessas

fullständiga utförande icke på annat sätt kunde erhållas, bordo hemställa,

att för nämnda ändamål måtte anvisas ett belopp af 50,000 kronor

att utgå af universitetets reservfond, hvilken borde anses dertill hafva

tillgång.

Det större akademiska konsistoriet hade i skrifvelse till kanslern

— under åberopande af bibliotekarien Annerstedts och arkitekten Kihlbergs

yttrande — anhållit, att kanslern måtte af universitetets reservfonds

beräknade behållning, omkring 83,000 kronor, bevilja det utöfver

det vilkorligt erhållna statsanslaget erforderliga beloppet 50,000 kronor,

samt hos Kongl. Maj:t hemställa, att universitetet måtte få anses genom

utförande af ofvanberörda, till de angifna hufvuduppgifternas lösning

ledande arbeten uppfylla vilkoren för utbekommande af statsanslaget

och efter dessa arbetens fullbordande i enlighet med den förut uppgjorda

planen vara befriadt från alla med detta statsanslag förenade

förbindelser.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

47

För kanslerns eget yttrande i ämnet redogöres å sidorna 33 och

34 i statsrådsprotokollet.

Deraf framgår, att kanslern förmält sig vara sinnad att för Carolina-rediviva-byggnadens

omändring anvisa 50,000 kronor af universitetets

reservfond, derest Kong! Maj:t, på sätt konsistoriet förutsatt,

förklarade universitetet dermed vara befriadt från alla med ifrågavarande

statsanslag förenade förbindelser.

Utöfver de i statsrådsprotokollet omförmälda handlingar har till

utskottet jemväl öfverlemnats eu af bibliotekarien Annerstedt och arkitekten

Kihlberg den 16 sistlidne mars afgifven särskild redogörelse för

de förändringar, som nu föreslagits i den för senast församlade Riksdagframlagda

planen till den ifrågavarande biblioteksbyggnadens omändring,

hvilken redogörelse tillika innehåller uppgift å de arbeten, som ansetts

kunna uppskjutas och de kostnader, som i sådant fall skulle kunna å

olika poster inbesparas. Då berörda redogörelse synes utskottet egnad

att åstadkomma eu klarare uppfattning af den föreliggande frågan, har

utskottet ansett sig böla låta densamma komma till Riksdagens kännedom,

hvarföre utskottet såsom bilaga (n:o 1) fogat densamma till detta

utlåtande. Af redogörelsen inhemtas, att utförandet af följande delar af

planen, beräknade till nedan angifna kostnadsbelopp, ansetts kunna

utan större olägenhet uppskjutas, nemligen:

tredje våningens i hufvudbyggnaden direkta aptering till bokmagasin

............................................................................. kronor 48,183: —

i/g åtgärderna för byggnadens yttre dekorering „ 29,720: —

anbringande af jernluckor för bottenvåningens

fönster ..................................................................... ,, 4,940: —

samt af arbetena för värmelednings utsträckning

det, som belöpte på dess inledning i hufvudbyggnadens

tredje våning .......................................... ,, 6,000: —

Summa kronor 88,843: —

hvarefter skulle återstå ..................................... „ 261,157: —

af de ursprungligen beräknade kostnaderna kronor 350,000: —

Af de motiv, senast församlade Riksdag anförde för sitt beslut i

ämnet, framgår, att Riksdagen väl erkänt, att en omändring af Carolinarediviva-byggnaden

af behofvet oundgängligen påkallades, men tillika

ansett, att Upsala universitet borde af egna medel bidraga till de derför

erforderliga kostnaderna. Emellertid torde det genom de upplysningar,

som till statsrådsprotokollet meddelats, numera vara ådagalagdt, att

universitetet med hänsyn till sin reservfonds ställning icke kan ikläda

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sig samtliga de förpligtelse!-, Riksdagen föreskrifvit såsom vilkor för

det beviljade statsanslagets utgående. Det förslag i ämnet, som nu

för Riksdagen framlagts, anser utskottet deremot välbetänkt, ty, derest

detsamma genomfördes, skulle samtliga hufvuduppgifter i den ursprungliga

planen till biblioteksbyggnadens omändring vinna sin lösning, utan

att statsverket derigenom —- åtminstone för en längre tid — betungades

med några utgifter, utöfver det af Riksdagen förlidet år beviljade

beloppet. Utskottet har endast funnit nödigt föreslå eu sådan affattning

af det begärda medgifvandets ordalydelse, att säkerhet vinnes för

att samtliga hufvuduppgifterna utan vidare statsbidrag bringas till utförande

och fidlbordan samt uppskof eger rum endast med de här ofvan

angifna delar af arbetet, hvilka ansetts kunna utan större olägenhet

anstå. Då dessa senare beräknats motsvara ett utgiftsbelopp af 88,843

kronor, skulle visserligen, enligt det år 1886 upprättade kostnadsförslaget,

de öfriga hufvudsakliga arbetena kräfva en kostnad af 261,157

kronor. Lika med 1887 års Riksdag och i enlighet med hvad jemväl

i bibliotekarien Annerstedts och arkitekten Kihlbergs redogörelse antydes,

anser utskottet emellertid det vara antagligt att, på grund af

de sedan år 1886 inträffade prisfall, samma arbeten i verkligheten kunna

utföras för 250,000 ki-onor.

På grund af hvad ofvan anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må

a) medgifva, att det till förändring af Carolinarediviva-byggnaden

i Upsala beviljade anslag å 200,000

kronor må användas utan annat vilkor å universitetets

sida, än att universitetet af egna eller eljest anskaffade

medel bereder tillgång till bestridande af

alla de kostnader, hvilka, utöfver statsbidraget, kunna

blifva behöfliga för verkställande af samtliga i den

ursprungliga planen upptagna arbeten med undantag

endast af dem, hvilka funnits kunna utan större olägenhet

uppskjutas, nemligen tredje våningens i hufvudbyggnaden

direkta aptering till bokmagasin, åtgärderna

för byggnadens yttre dekorering, anbringande

af jernluckor för bottenvåningens fönster samt värmeledningens

inledning i hufvudbyggnadens tredje våning;

samt

b) af berörda anslag för år 1889 anvisa 50,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

40

23:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen — i likhet med hvad för innevarande

år egt rum — må till särskildt arfvode åt docenten

vid universitetet i Lund Sven Söderberg för år 1889

anvisa ett extra anslag af 1,500 kronor, med vilkor

att Söderberg fortfarande under nämnda år egnar sin

tjenst åt historiska museet och för detsamma utför

det arbete, som det mindre konsistoriet på förslag af

museets föreståndare finner skäl bestämma.

24:o) Till ny byggnad för botaniska institutionen vid universitetet i

Lund har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 54,000 kronor, deraf

att utgå under år 1889 18,000 kronor.

I sin inom Första Kammaren väckta motion (n:o 10) har herr

friherre R. Klinekowström i motsats härtill hemstält, att ifrågavarande,

af Kongl. Maj:t begärda anslag icke måtte af Riksdagen beviljas; och

har motionären till stöd för sitt förslag anfört, bland annat, att universitetet

af egna tillgångar borde kunna åstadkomma nödiga medel

att under hand bekosta den ifrågasatta byggnadens uppförande.

Enligt hvad det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1888 gifver vid

handen, har chefen för ecklesiastikdepartementet, vid föredragning inför

Kongl. Maj:t af förevarande ärende, till en början erinrat, att det akademiska

konsistoriet i Lund vid flera tillfällen framhållit behofvet af

en ny byggnad för den ifrågavarande institutionen, hvarefter departementschefen

å sid. 35—39 af omförmälda statsrådsprotokoll redogjort

för innehållet i eu skrifvelse i ämnet, som institutionens föreståndare

professor F. W. C. Areschoug ingifvit till nämnda konsistorium och

hvari hufvudsakligen anförts följande.

Den nuvarande institutionsbyggnaden, hvars nedre våning innehölle

bostad för trädgårdsmästaren samt ett mindre auditorium och den

öfre lokal för de botaniska samlingarna, vore redan för sistnämnda

ändamål alldeles otillräcklig, hvarför dessa samlingar ej längre kunde

så ordnas, att de blefve lätt tillgängliga för undervisningen och för

studierna. I museilokalen kunde numera ej beredas plats för ett enda

nytt växtskåp. Auditoriet vore också under nuvarande förhållanden,

sedan de studerandes antal blifvit två till tre gånger större, än det var,

när byggnaden uppfördes, otillräckligt, så att föreläsningarna måst förläggas

till den nya universitetsbyggnaden, hvilket varit förenadt med

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 8 Raft. 7

Ang. anslag

till särskildt

arfvode åt

'' docenten i

Lund S. Söderberg.

[16.]

Ang. anslag

till ny byggnad

för botaniska

institutionen

i

Lund.

[17.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

stora svårigheter och för öfrigt knappast läte sig göra utom i de fall,

då föreläsningarna omfattade sådana delar af vetenskapen, som ej erfordrade

vidare undervisningsmateriel.

Ur mer än en synpunkt vållade denna brist på utrymme olägenheter,

hvilkas betydelse ej borde underskattas. Så hade f. d. professorn

J. G. Agardh för ett år sedan hos institutionens föreståndare

gjort eu officiel förfrågan, huruvida institutionen kunde bereda plats åt

hans algherbarium för den händelse detsamma, såsom hans afsigt vore,

blefve till institutionen föräradt. Enär utan öfverdrift kunde sägas, att

detta algherbarium vore den största, dyrbaraste och för vetenskapen

vigtigaste algsamling i verlden, ja, för algologiens studium i vår tid

af lika stor betydelse, som Linnés herbarium på sin tid var för studiet

af de fanerogama växterna, så torde redan denna omständighet utgöra

en fullt giltig anledning till anskaffande af större utrymme för den

botaniska institutionen. Det Agardhska algherbariet kunde omöjligen

finna nödigt utrymme i den nuvarande institutionsbyggnaden; och om

det af sådan anledning ej komme att tillfalla Lunds universitet, så kunde

man med visshet förutse, att det ginge för vårt land förloradt, enär

säkerligen utlandets större botaniska institutioner skulle täfla om att

förvärfva detsamma till ett pris, som måhända föga eller alls icke komme

att understiga det, för hvilket den föreslagna byggnaden skulle kunna

uppföras.

Vidare saknades helt och hållet utrymme för de för den botaniska

undervisningen så vigtiga samlingarna af växtpreparat. Endast

ett rum, och detta det minsta, hade upplåtits för dylika samlingar, men

vore numera så öfverfullt, att allt, som i denna väg på de senare åren

insamlats, måst sammanpackas på en mörk vind, der det knappast

vore åtkomligt. Och äfven nyssnämnda rum behöfdes inom kort för

herbarierna, som befunne sig i jemn tillväxt.

På den tid, då den botaniska trädgården anlades, hade man

knappast ännu någon föreställning om, att vetenskapliga institutioner

kunde hafva någon annan uppgift än att inrymma samlingar. Den

nyare tiden stälde emellertid äfven andra fordringar på en vetenskaplig

institution. Den skulle lemna utrymme ej blott för samlingar utan

äfven för vetenskapligt arbete och vetenskapliga öfningar. Men plats

för dessa ändamål saknades vid ifrågavarande institution. Då för flera

år sedan anordnades fytotomiska öfningar, hvilka allt sedan fortgått,

uppläts ett af institutionens rum för dessa öfningar. Detta rum, som

var i hög grad olämpligt, hade sedermera måst tagas i anspråk för

samlingarna, men derjemte liksom äfven ett annat rum på museet fått

användas för de fytotomiska öfningarna till stort men så väl för dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9

som för arbetena på museet. Sannolikt funnes ej något annat universitet,

der man ej upplåtit särskilda arbetsrum för fytotomiska undersökningar,

och, om bristen i detta hänseende vid Lunds universitet ej

snart blefve afhjelpt, nödgades man nedlägga dessa öfningar, på det

att åtminstone verksamheten på museet måtte kunna ostörd fortgå.

Då för ofvan omförmälda ändamål en ny byggnad vore för den

botaniska institutionen ett behof, som ej läte sig afvisa, så vida man

ej ville helt och hållet undertrycka botanikens studium vid detta universitet,

så uppstode den frågan, huruvida icke i denna byggnad äfven

borde beredas utrymme för andra forskningsrigtningar inom vetenskapen

än dem, för hvilka den nuvarande byggnaden närmast vore afsedd.

Ty i annat fall kunde lätt inträffa, att efter förloppet af några år ytterligare

eu byggnad för tillgodoseende af sådana forskningsrigtningar

blefve behöflig, hvilket åter skulle blifva kostsammare, än om på en gång

en byggnad, tillräcklig för eu längre tid, uppfördes. I sådant afseende

kunde särskildt framhållas behofvet af lokal för öfningar och arbeten

i den experimentella växtfysiologi^!. I vårt land hade den anatomisktfysiologiska

rigtningen inom botaniken sent och ännu endast delvis

vunnit insteg. Visserligen hade på senare åren vid universiteten tillfälle

beredts åt den studerande ungdomen att öfva sig i anställandet

af växtanatomiska undersökningar, men ännu hade det verkliga och

på experiment grundade studiet af växtfysiologien i följd af bristen på

materiella hjelpmedel helt och hållet måst åsidosättas.

Icke blott för den stora betydelse, som växtfysiologien i och för

sig egde inom den moderna biologien, utan äfven på grund af dess

stora praktiska vigt vore det att beklaga, att ännu ej någonstädes i vårt

land tillfälle beredts att studera denna gren af vetenskapen. Den kunde

hafva sin betydelse för den blifvande läkaren. Af måhända ännu större

vigt vore växtfysiologien för det rationella jordbruket, som ju rent af

kunde betraktas såsom eu tillämpning af denna vetenskap. Ett växtfysiologi^,

laboratorium vid ett universitet, äfven om detsamma uteslutande

sysselsatte sig med rent vetenskapliga frågor, skulle med tiden

blifva till stort gagn för det praktiska jordbruket. Erfarenheten hade

visat, att snart sagdt alla vigtigare fysiologiska fakta, som forskningen

bragd i dagen, framstälts vid de tyska universitetens växtfysiologiska

läroanstalter. Det vore ej att tvifla på, att äfven jordbrukets intressen

och dess behof af upplysningar i växtfysiologiska frågor i längden

skulle blifva bäst tillgodosedda genom universitetens växtfysiologiska

laboratorier. Och enär ganska många blifvande lärare vid landtbruksläroverken

utginge från universiteten, så skulle desse vid det växtfysiologiska

laboratoriet kunna förvärfva sig kunskap i denna veten
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

skapsgren, något som de ännu nästan fullständigt saknade. Dessutom

vore ej något hinder för, att mera intresserade elever vid Alnarps

landtbruksinstitut kunde få tillåtelse att deltaga i öfningarna och arbetena

vid en dylik anstalt i Lund.

Det vore äfven afsigten att i den föreslagna byggnaden bereda

utrymme för undersökningar öfver de lägre organismerna, företrädesvis

de parasitiska svamparne. Det vore en känd sak, hvilken stor rol

dessa spelade i naturens ekonomi. Också utgjorde undersökningen af

dessa varelsers byggnad och lif en af de allra vigtigaste uppgifterna

för den moderna naturforskningen. För närvarande funnes ingen möjlighet

att anskaffa rum för anställande af kulturförsök till utredande

af dessa organismers utveckling och biologiska förhållanden, oaktadt

en af de nuvarande docenterna egnat sig åt mykologien och således

borde kunna vägleda de studerande, som möjligen önskade att egna

sig åt denna gren af vetenskapen.

Departementschefen har vidare meddelat, att det akademiska

konsistoriet i Lund låtit uppgöra ritnings- och kostnadsförslag till den

ifrågasatta byggnaden, men att öfverintendentsembetet, som erhållit

befallning att afgifva utlåtande öfver dessa förslag, funnit ritningen i

vissa delar mindre tillfredsställande och derför låtit, med bibehållande

af så väl byggnadens som rummens storlek, uppgöra ny ritning, hvilken

delgifvits institutionsföreståndaren och af honom godkänts. Enligt

denna ritning skulle byggnaden innehålla, i källarvåningen: upplagsrum

för kol m. m., verkstad, kök till vaktmästarens bostad och ett

rum för undersökningar, som fordra konstant temperatur; i nedre våningen:

föreläsningssal, laboratorium, fyra rum, afsedda för särskilda

arbeten, ett rum för föreståndaren samt bostad åt vaktmästaren; och

i våningen en trappa upp: museilokal, två rum för mikroskopiska undersökningar

samt rum för föreståndaren och assistenten. Kostnaden

för byggnadens uppförande hade af öfverintendentsembetet beräknats

till 54,000 kronor. Någon nedsättning i denna kostnadssumma kunde,

enligt departementschefens förmenande, icke åstadkommas, men summan

syntes departementschefen utan olägenhet kunna fördelas på tre år.

Behofvet för den bptaniska institutionen i Lund af den sålunda

ifrågasatta nya byggnaden synes utskottet genom hvad i ämnet blifvit

anfördt vara till fullo ådagalagdt. Utskottet, som varit i tillfälle att

taga närmare kännedom om de af öfverintendentsembetet för ändamålet

uppgjorda ritnings- och kostnadsförslag, har icke heller funnit någon

anledning till erinran mot dessa förslag. Och då utskottet tillika inhemtat,

att universitetet i Lund, hvars reservfond vid 1886 års slut

utgjorde allenast 8,120 kronor 84 öre, i motsats till hvad herr friherre

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

53

Klinckowström i sill motion antagit, icke är i stånd att åt egna medel

bestrida byggnadens uppförande, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning, må till ny byggnad för

botaniska institutionen vid universitetet i Lund bevilja

ett extra anslag af 54,000 kronor, och deraf för år 1889

anvisa 18,000 kronor.

25:o) Till anskaffande af mikroskop m. m. för zoologiska institutionen

vid universitetet i Lund har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år

1889 af 3,000 kronor.

Till ådagaläggande af detta anslags behöflighet har chefen för

ecklesiastikdepartementet vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t

åberopat hvad ifrågavarande institutions föreståndare professoren A. W.

Qvennerstedt anfört i eu till det akademiska konsistoriet i Lund ingifven

skrifvelse; och tillåter sig utskottet att i fråga om denna skrifvelses

innehåll hänvisa till den framställning deraf, som lemnats på

sidorna 40 och 41 i statsrådsprotokollet.

Enligt hvad departementschefen vidare meddelat, hafva de till

inköp afsedda instrumenten upptagits till följande pris:

3 arbetsmikroskop för nybörjare å 200 francs ............ francs 600: —

2 mikroskop för mera sjelfständigt arbete å 305 och

355 francs ....................................................................... » 660

1 större mikroskop för svårare undersökningar............ )) 1,150

2 dissektionsmikroskp med handstöd .............................. » 120

mikrotom med tillbehör .................................•..................... » 300

summa francs 2,830

Ang. anslag

till zoologiska

institutionen

i Lund.

[18.]

Härtill komme en inredning, omfattande reagensskåp för laboranterne,

uppsättning af nödiga reagentier och härdningsmedel jemte glas

för deras förvarande, injektionsapparat, skalpeller, mindre aqvarier, arbetsbord

och stolar m. in., hvaröfver ett detaljeradt kostnadsförslag

icke kunnat uppgöras, men som med säkerhet toge i anspråk hvad

som fattades i den uppgifna summan 3,000 kronor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande arislagsfordran icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till anskaffande af mikroskop

och dertill hörande redskap m. m. för zoologiska in
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande JSI:o 9.

stitutionen vid universitetet i Lund, på extra stat för

år 1889 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

mVfvodei . 26:o) För ett hvart af åren 1886, 1887 och 1888 har Riksdagen

åt extra bi- anvisat extra anslag å 1,500 kronor till arfvode!) åt extra biträden vid

hihulZiZti universitetsbiblioteket

biblioteket i "''"■‘vvöucLöuujumeivei l Lund. Och

Lund. behöfvas, får utskottet hemställa,

[19.]

enär enahanda arfvoden fortfarande

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må anvisa för år 1889 ett extra

anslag af 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden

vid universitetsbiblioteket i Lund.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

27:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag

utskottet hemställa,

att till beredande af arfvode åt en amanuens vid

karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik

må, i likhet med hvad under de senare åren egt

rum, jemväl för år 1889 på extra stat anvisas ett

belopp af 900 kronor.

28:o) Då de skäl, som föranledt Kongl. Maj:ts af senaste Riksdag

sjukdomar bifallna framställning om anslag för år 1888 till uppehållande så väl

[21.] ^en pedicitriska kliniken vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för

sjuka barn som af en pediatrisk poliklinik i hufvudstaden, fortfarande vore

gällande, och för sistnämnda klinik, enligt hvad karolinska institutets

lärarekollegium förmält, bidrag från Stockholms stad för framtiden kunde

med säkerhet påräknas, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på

extra stat för år 1889 anvisa:

till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

lör sjuka barn................................................ kronor 1,800: —

till en poliklinik för barnsjukdomar .............................. » 2,800: —

Beträffande det begärda anslaget till uppehållande af polikliniken

för barnsjukdomar har utskottet inhemtat, att stadsfullmägtige i Stockholm

för berörda ändamål för innevarande år beviljat enahanda belopp

Ang. anslag

till arfvode

åt en amanuens.

[20.]

får

Ang. anslag

till kliniker

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

55

som Riksdagen eller 2,800 kronor. Ehuru på grund af hvad ofvan

blifvit upplyst, antagligt torde vara, att dylikt bidrag kommer att af

stadsfullmägtige beviljas jemväl för år 1889, anser utskottet likväl, att

Riksdagen, vid anvisande af förnyadt anslag till polikliniken, bör föreskrifva

såsom vilkor för anslagets utgående, att från Stockholms stad

tiilskjutes lika stort belopp som af statsmedel anslås.

I öfrigt har Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit

anledning till någon utskottets erinran; och får utskottet fördenskull

hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1889

anvisa

a) till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ett belopp

af 1,800 kronor;

b) till en poliklinik för barnsjukdomar ett belopp

af 2,800 kronor, att utgå under vilkor att Stockholms

stad för polikliniken tillskjuter enahanda belopp.

Allmänna läroverken.

29:o) Kongl. Maj: t har föreslagit, att Riksdagen måtte till löneförbättring

åt lärarne vid de allmänna läroverken efter samma grunder

som för innevarande år, för år 1889 anvisa ett extra anslag af 336,975

kronor.

I sin inom Första Kammaren väckta motion (n:o 10) har herr

friherre R. Klinckowström, af anförda skäl, yrkat afslag ä Kongl. Majrts

berörda framställning.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sidorna 42 och 43)

finnes anfördt angående de förhållanden, som föranledt att icke något

förslag till ändrade bestämmelser med afseende å de allmänna läroverken

och pedagogierna kunnat för nu församlade Riksdag framläggas,

får utskottet, som anser de skäl, hvilka under flera föregående år föranledt

Riksdagen att bevilja anslag för nu ifrågavarande ändamål, fortfarande

ega giltighet, hemställa,

att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:ts framställning

må för år 1889 anvisa ett extra anslag af

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

vid allmänna

läroverken.

[22.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

336,975 kronor, att användas till löneförbättring åt

lärarne vid de allmänna läroverken, efter samma grunder

som för innevarande år.

Ang. anslag

till resestipendier

åt

lärare i främmande

lefvande

språk.

[23].

30:o) Vidare, och med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda

framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må anvisa ett extra anslag för

år 1889 af 6,000 kronor till resestipendier åt lärare i

främmande lefvande språk.

Ang. anslag

till arfvoden

åt extra

lärare.

[24.]

31 ro) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.

Maj:t gjord framställning, må för år 1889 anvisa på

extra stat enahanda belopp af 40,000 kronor, som

förut under flera år beviljats till arfvoden åt extra lärare

vid de allmänna läroverken.

Högre lärarinneseminariet.

för tamm 32:o) För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinne
löneförbätt-

seminariet, af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1889, att utgå efter

hö*re lära samma grunder, som den för innevarande år beviljade, har Kongl.

rinnesemi- Maj:t, föreslagit Riksdagen att för år 1889 på extra stat anvisa ena
nariet.

hända belopp som hittills, eller 4,000 kronor; och får utskottet, som

[2''h] finner herr friherre R. Klinckowströms i en inom Första Kammaren

väckt motion (n:o 10) gjorda framställning om afslag å Kongl. Majtts

förslag, icke förtjena afseende, hemställa,

att Riksdagen må för tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

efter samma grunder som för innevarande år bevilja

på extra stat för år 1889 ett anslag af 4,000 kronor.

Pedagogierna.

Ang. anslag 33:o) Kong]. Maj:t bär föreslagit, att Riksdagen för år 1889

bättrinfvld niåtte bevilja ett anslag af 8,750 kronor till löneförbättring vid de enåem-

och och tvåklassiga pedagogierna.

tvåklassiga

pedagogi
erna.

[26.]

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

57

Under åberopande af hvad i punkten 29:o här ofvan anförts i fråga

om föreslagen löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken,

får utskottet, som anser herr friherre R. Klinckowströms i en inom Första

Kammaren väckt motion (n:o 10) framstälda yrkande om afslag å detta

Kong], Maj:ts förslag böra lemnas utan afseende, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning

och i likhet med hvad förut under flera år

skett, må bevilja på extra stat för år 1889 ett anslag

af 8,750 kronor till löneförbättning åt lärare vid de

en- och tvåldassiga pedogogierna efter samma grunder

som för innevarande år.

Folkundervisningen.

34:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Apg. anslag

i likhet med hvad förut under flera år egt rum, hemställer utskottet, bättring0™.

in. åt lärare

att Riksdagen, för tillfällig löneförbättring åt

lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt nariema.

till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring [2?.]

och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier,

efter samma grunder som för innevarande år må bevilja

ett extra anslag för år 1889 af 33,300 kronor.

35:o) dill understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga eller An9- anslag

qvinliga lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af stats- fturtlmar

medel, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1889 vid''folklik

extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor; och får utskottet

hemställa, -J

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

De tekniska läroverken.

36:o) Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestri- Ang. anslag

dande af kostnader för deras inspektion har för hvartdera af sistförflutna ftu^Ttek

och innevarande år anvisats ett belopp af 35,000 kronor, under vilkor att niskTyrkes
Bih.

till Riksd. Brot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 8 Raft. 8 s1co%q } ™''

[2 J.J

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

det bidrag, som af dessa medel komme att utbetalas till understöd åt

sådan skola, icke finge öfverstiga hvad vederbörande kommun i kontant

tillsköte för skolan. Då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses,

omförmälda belopp fortfarande är för ifrågavarande ändamål erforderligt,

hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må till understöd åt lägre

tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader

för deras inspektion på extra stat för år 1889 anvisa

ett anslag åt 35,000 kronor, med vilkor att det bidrag,

som af dessa medel kommer att utbetalas till

understöd åt lägre teknisk yrkesskola, icke får öfverstiga

hvad vederbörande kommun i kontant tillskjuter

för skolan.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Ang. anslag 37:o) Med anledning åt Kongl. Mauts derom giorda framstall
för

tillfällig . , , , ,, , ö 1

löneförbätt- ning hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under

flera år skett, må anvisa ett extra anslag för år 1889

af 20,000 kronor för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare.

ring åt provinsialläkare.

[30.]

Ang. anslag

för granskning

af hospitalens

räkenskaper.

[31.]

38:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning och i likhet med hvad

för innevarande år egt rum, må bevilja ett extra anslag

för år 1889 af 1,200 kronor till arfvode för granskning

af hospitalens räkenskaper.

Ang. anslag

till polikliniken

för tand- Ullig

sjukdomar.

r 32.1

39:o) Med anledning af Kongl. Maj-.ts derom gjorda framställoch

under hänvisning till de i statsrådsprotokollet (sid. 45) derför

anförda skäl, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år skett, må för år 1889 anvisa ett extra an
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

59

slag af 4,000 kronor för uppehållande under samma

år af en poliklinik för tandsjukdomar.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

40:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, de extra anslag å

tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens

verksamhet, blifvit för innevarande likasom för flera föregående år beviljade,

äro för samma ändamål jemväl framgent beliöfliga, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1889 anvisa

följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening

4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. in. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m. 2,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

41:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts framställning får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må för år 1889, i likhet med

hvad för innevarande år egt rum, anvisa, till inköp

och insamling af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets

afdelning för arkegoniater och fossila växter,

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af

andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter,

ett anslag på extra stat af 2,000 kronor.

Ang: anslag

till vitterhets-,

historie- och

antiqvitetsakademien.

[34.]

Ang. anslag

till riksmuseets

afdelning

för

arkegoniater

m. m.

[35.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

Ang. anslag

till tryckning

af blindskrifter

in. j/i.

[36.]

Ang. anslag

till blindskolan

i Vexla.

[37.]

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

42:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad under flera

föregående år egt rum, anvisa för år 1889 följande

extra anslag:

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt b lindlär ar eelever 1,200 kronor.

43:o) Till uppehållande af blindskolan i Vexiö har Kongl. Maj:t

för år 1889 äskat ett anslag på extra stat af 11,000 kronor eller samma

belopp, som Riksdagen allt sedan år 1883 årligen beviljat för samma

ändamål.

Till statsrådsprotokollet har chefen för ecklesiastikdepartementet

meddelat, att direktionen för ifrågavarande blindskola i det förslag till

stat för skolan för år 1889, som blifvit till Kongl. Maj:t öfverlemnadt,

upptagit ålderstillägg för skolans föreståndare G. A. Lyberg med 600

kronor samt ålderstillägg från den 1 juli 1889 åt ena lärarinnan, Kristina

Johansson, med 150 kronor. Härom hade styrelsen anfört, att

Lyberg, hvilken den 1 juli 1884 tillträdde sin befattning, redan derförut

alltsedan början af år 1874 tjenstgjort vid statens läroanstalter

lör blinda, nemligen åren 1874—i878 vid afdelningen för blinda å

institutet vid Manilla och derefter vid det i Stockholm inrättade institutet

för blinda; att lärarinnan Johansson från och med juli 1884 tjenstgjort

vid nu ifrågavarande blindskola; att bemälde föreståndare och

lärarinna på ett synnerligen tillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden

vid skolan; samt att dessa ålderstillägg enligt styrelsens förmenande

kunde utgå, utan att derigenom förhöjning vare sig i statsanslaget

eller i årsafgifterna för de i skolan intagna barnen erfordrades.

Departementschefen har jemväl uttalat den åsigt, att ifrågavarande

ålderstillägg, hvilka skulle blifva personliga för föreståndaren Lyberg

och lärarinnan Johansson, torde, när skolans stat för år 1889 framdeles

lastställes, af Kong]. Maj:t böra dem beviljas, helst sådant kunde eg a

rum utan förökad utgift för statsverket.

Då någon stat för blindskolan i Vexiö icke blifvit af Riksdagen

beslutad och någon ökning i det till nämnda skola hittills utgående

anslag icke heller ifrågasatts, finner utskottet sig icke böra ingå i prof
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 61

ning af de föreslagna ålderstilläggens behöflighet, men utskottet anser

sig genom hvad i statsrådsprotokollet blifvit meddeladt hafva erhållit

anledning att framhålla angelägenheten deraf, att Kong]. Maj:t beträffande

ifrågavarande blindskolas organisation icke måtte vidtaga sådana

åtgärder, att någon ytterligare kostnad för statsverket deraf framdeles

kan föranledas.

Under uttalande häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen till blindskolan i Vexiö må för

år 1889 bevilja ett extra anslag af 11,000 kronor.

44:o) Till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda har Kongl.

Maj:t för år 1889 äskat ett extra anslag af 9,400 kronor.

På sätt chefen för ecklesiastikdepartementet vid föredragning i

statsrådet af detta ärende jemväl erinrat, föreslog den för blindundervisningens

ordnande tillsatta komité i sitt den 17 december 1880 afgifna

betänkande, bland annat, upprättande på statsverkets bekostnad

åt handtverksskolor för äldre blinda. I dessa skolor skulle eleverna

åtnjuta undervisning hufvudsakligen i handtverk men icke erhålla bostad

eller underhåll. Med anledning af proposition i ämnet beviljade

Riksdagen år 1883 för en dylik skolas upprättande 7,000 kronor på

extra stat för år 1884. Härigenom kom den nuvarande handtverksskolan

i Kristinehamn för blinda till stånd, och till dess uppehållande

hafva år efter år på förnyade framställningar beviljats enahanda belopp

åt 7,000 kronor. Till stöd för den höjning af berörda anslag, som nu

ifrågasatts, har departementschefeu till statsrådsprotokollet anfört följande.

hånligt hvad skolans styrelse meddelat, hade skolans verksamhet

under den gångna tiden i allo varit tillfredsställande. Af de tillsammans

40 elever, som sedan dess öppnande i september 1884 der åtnjutit,

undervisning, hade 23 afgått med betyg, 3 efter ett, 7 efter två

och 13 efter tre års vistelse vid skolan. De utgångna eleverna hade

icke blott inhemtat goda kunskaper i läsning och skrifning af blindskritt

utan derjemte färdighet i ett eller två hufvudyrken och åtskilliga

biyrken. De underrättelser, som erhållits angående utgångna elever,

både varit synnerligen tillfredsställande och ingifvit godt hopp, att de

fleste bland dem kunde förskaffa sig sjelfständig bergning.

Emellertid hade, efter hvad styrelsen upplyst, elevantalet i skolan

på sista tiden betydligt nedgått. Af vunnen erfarenhet ansåge styrelsen

det vara ådagalagdt, att, med skolans nuvarande organisation, ett antal

af 20—24 elever borde vara det normala. Under de första åren af

Ang. anslag

till handtverksslcolan

i

Kristinehamn

för

blinda.

[38.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

anstaltens tillvaro hade elevernas antal uppgått till ungefär dessa siffror,

men vid senaste hösttermin inskrefvos endast 13, af hvilka dock 2 uteblefvo.

Såsom styrelsen framhållit kunde denna minskning ingalunda

bero derpå, att anstalten nu skulle vara mindre behöflig än tillförne.

Antalet blinda, tillhörande den kategori, för hvilken anstalten vore ansedd,

vore utan tvifvel betydligt. Styrelsen uppgåfve att med temligen

stor sannolikhet kunde antagas, att i landet funnes 7 å 800 icke undervisade

blinda från det 14:de till det 40:de lefnadsåret, samt att från

olika delar af riket ofta inginge förfrågningar om friplatser för sådana

blinda. Styrelsen ansåge, att anledningen till det sjunkande elevantalet

vore att söka deri, att nästan alla blinda i den ålder, som här äfsåges,

voro fattiga och i saknad af medel till uppehälle under undervisningstiden.

Denna omständighet hade ock gjort, att många af dem, som

kommit till skolan, måst afbryta sin kurs i förtid.

För att i någon man kunna undanrödja ofvanberörda hinder för

uppnående af det med handtverksskolan afsedda mål, hade styrelsen

föreslagit, att — i likhet med hvad som vore förhållandet vid anstalterna

för öfveråriga döfstumma — inackorderingsbidrag efter 100 kronor

för år måtte få utgå för hvarje elev vid skolan. Beräknande antalet

elever till 24, hade styrelsen hemstält, att för detta ändamål måtte anvisas

2,400 kronor, och att således hela anslaget till skolan för år 1889

måtte få utgå med 9,400 kronor. 1 sammanhang härmed hade styrelsen

fäst uppmärksamhet på vigten deraf, att de blinde vid afgången från

skolan erhölle en del verktyg och formar, som vore nödvändiga för

deras arbeten, äfvensom åtskilliga böcker m. in. Till en sådan utrustning

ansåge styrelsen å skolans budget möjligen uppkommande öfverskott

böra användas, helst dessa till stor del uppstode genom försäljning

af de arbeten, som skolans elever utförde.

Med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställning får

utskottet vidare meddela, att Riksdagens revisorer i sin senast afgifna

revisionsberättelse öfver statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning

beträffande ifrågavarande handtverksskrå anfört, att revisorerne, som

besökt denna läroanstalt, funnit densamma vara på ett tillfredsställande

sätt anordnad och förvaltad; att de frukter, anstaltens verksamhet redan

frambragt, synts revisorerne i rik mån motsvara det jemförelsevis obetydliga

anslag, densamma af allmänna medel åtnjöte; att emellertid,

enligt hvad revisorerne vid besöket erfarit, kommuner, inom hvilka

funnits sådana olyckliga personer, som voro föremål för anstaltens omvårdnad,

i många fall, på grund af kostnaden för elevernas underhåll

i Kristinehamn, icke funnit sig vara i tillfälle att bereda de blinda den

uppfostran och arbetsduglighet, hvars vinnande vistelsen vid ifråga
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

63

varande skola erbjöde; samt att revisorerne, med afseende härå och då

det vore ensidigt, att denna anstalts gagnande verksamhet icke måtte

blifva allt för inskränkt, ville ifrågasätta, huruvida icke af skolans tillgångar

skulle kunna i någon mån utgå bidrag till fattiga elevers underhållskostnad.

Efter de upplysningar, som sålunda erhållits om förhållandena

vid läroanstalten i fråga, synes det utskottet uppenbart, att, derest

anstalten skall kunna på ett fullt tillfredsställande sätt uppfylla sitt

ändamål, tillfälle måste beredas der intagen elev att erhålla inackorderingsbidrag

till det belopp, direktionen föreslagit, dervid likväl lärer

böra iakttagas, att sådant bidrag icke kommer andra elever tillgodo

än som styrka sin medellöshet. Då emellertid de inkomster, anstalten

för närvarande har att påräkna, naturligen icke kunna medgifva understöd

åt eleverna i den omfattning, som nu ifrågasättes, helst de öfverskott,

som möjligen kunna uppkomma, torde böra disponeras för af

direktionen angifna ändamål, anser sig utskottet böra tillstyrka den

begärda anslagsförhöjningen, som, med afseende derå att de ojemförligt

fleste, som intagas vid anstalten, torde vara medellösa och att åtgärden

utan tvifvel ökar antalet inträdessökande, icke kan anses för hög. Utskottet

hemställer alltså,

att Riksdagen må till handtverksskolan i Kristinehamn

för blinda bevilja ett extra anslag för år 1889

af 9,400 kronor.

4.5:o) Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter för anslag

öfver ånga döfstumma, nemligen i Vadstena, Skara och Bollnäs, har anstaiter för

Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år 1889 af 49,200 kronor. öfveråriga

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, har föredra- (

gande departementschefen i fråga om denna anslagsfordran anfört följande.

Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara och

Bollnäs upprättade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döfstumma

hade, i enlighet med ett vid 1877 års riksdag framlagdt förslag, årligen

på extra stat anvisats för hvarje af dessa anstalter 16,400 kronor, eller

tillsammans 49,200 kronor.

I nämnda förslag beräknades, att dessa anstalter, som vore afsedda

för döfstumma i åldern 15—30 år, skulle vid slutet af år 1888 hafva

uppnått sitt ändamål och derför då kunna upphöra. Denna beräkninggrundades

derpå, att af de döfstumma, som, då förslaget uppgjordes,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till om- och

tillbyggnad

af Serafimerlasarettet

i

Stockholm.

[40.]

voro inom nämnda ålder och ej varit intagna i döfstumanstalt, ett antal

af omkring 600 ansåges komma att begagna det tillfälle till undervisning,

som sålunda blefve dem beredt, och att de, som efter nämnda

tid inträdde i berörda åldersperiod, skulle redan i sina tidigare år erhålla

utbildning vid andra härtill afsedda undervisningsanstalter.

Under de år, som förflutit sedan förslaget framstäldes, hade dock

antalet af dem, för hvilka undervisning vid nu ifrågavarande anstalter

vore behöflig, ytterligare ökats derigenom, att flera döfstumma, som

icke njutit undervisning vid döfstumanstalt, inträdt inom den bestämda

åldersgränsen. Enligt genom domkapitlen infordrade uppgifter rörande

antalet döfstumma i riket funnos vid 1885 års slut i hela riket 336 i

åldern 15—30 år och 168 i åldern 11—14 år, om hvilka uppgifvits,

att de ej varit intagna i någon undervisningsanstalt.

Då äfven de senare under åren 1886—1889 upphunnit eller upphinna

den förenämnda åldern af 15 år, vore det fördenskull, enligt

departementschefens åsigt, fortfarande behöflig!, att läroanstalter finnas,

i hvilka en för dessa personer lämplig undervisning meddelas.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till uppehållande af undervisningen

vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma,

nemligen i Vadstena, Skara och Bollnäs, anvisa

ett extra anslag för år 1889 af 49,200 kronor.

Serafimerlasarettet i Stockholm.

46:o) Kong]. Magt, har föreslagit, att Riksdagen måtte för serafimerlasarettets

i Stockholm om- och tillbyggnad samt dess förseende

med nödig utredning bevilja ett extra anslag af 465,400 kronor, deraf

att utgå under år 1889 65,400 kronor.

Enligt hvad det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1888 utvisar, har föredragande

departementschefen i fråga om denna anslagsfordran till en

början erinrat, att lasarettet, ursprungligen grundad! genom bidrag af

den enskilda välgörenheten och tid efter annan försedt med understöd

från statens sida, allt sedan det år 1752 öppnades, varit inrymd! i en

byggnad, som, från att hafva varit en enskild persons bostad, blifvit,

så godt ske kunnat, apterad till sjukhus. Sedermera hade lasarettet

visserligen genom på olika tider företagna ändringar och tillbyggnad

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

65

utvidgats. Men dessa anordningar, hvilka icke försiggått efter någon

för det hela faststäld plan, hade ej förmått afhjelpa de brister, som

vidlådde inrättningen, och hvilka endast genom eu fullständig omgestaltning

af densamma kunde aflägsnas.

Departementschefen har vidare upplyst, att ett förslag till sådan

omgestaltning hade af lasarettsdirektionen medelst underdåniga skrifvelser

den 24 maj och den 20 september 1880 understälts Kongl.

Maj:ts pröfning. Rörande behofvet af förbättrade lokaler för serafimerlasarettet

hade dervid af direktionen hufvudsakligen anförts, att den

nuvarande lasarettsbyggnaden ingalunda vore anordnad i öfverensstämmelse

med de grunder och den plan, som under senaste årtionden befunnits

ändamålsenliga vid konstruktion af sjukhus, utan stode i detta

afseende långt efter flera på senare åren uppförda länslasarett och åtskilliga

kommunala sjukhus i våra landsortsstäder samt leinnade många,

äfven billiga fordringar på en sjukvårdsinrättning ouppfylda. Detta

med hänsyn till sjukvården redan i och för sig betänkliga förhållande

blefve till sina följder ännu svårare derigenom, att serafimerlasarettet

tillika vore det sjukhus, vid hvars medicinska, kirurgiska och gynekologiska

afdelningar landets alla blifvande läkare vore förpligtade att

under en viss föreskrifven tid tjenstgöra för vinnande af praktisk färdighet

i nämnda grenar af läkekonsten. Redan länge hade det visat

sig, att lasarettet, såsom kliniskt sjukhus betraktadt, lede af två väsentliga

fel: det ena otillräckligt utrymme, det andra lokalernas icke ändamålsenliga

inredning och beskaffenhet. Dessa missförhållanden hade i

synnerhet på senaste åren gjort sig känbara, i mån som de tjenstgörande

kandidaternas antal ökats. Det samlingsrum, som vore dem

anvisadt, och hvilket utgjorde det enda, som kunde för detta ändamål

disponeras, vore mycket för trångt. Detta rum måste dessutom på

samma gång tjena till rum för jourhafvande läkaren, kapprum, toilette

och arbetslokal vid de undersökningar och journalanteckningar, kandidaterna

hade sig ålagdt att i sammanhang med tjenstgöringen verkställa.

Synnerligen trånga vore äfven samtliga sjukrummen för qvinnor

och några af dem för män på så väl den medicinska som kirurgiska

afdelningen.

Lika illa, och om möjligt ännu sämre, vore det bestäldt med lokalen

för den s. k. polikliniken, som utgjorde ett vigtigt supplement

till sjukhusets klinik, och vid hvilken tusentals in- och utvärtes sjuke årligen

infunne sig för erhållande af råd och hjelp. För de tjenstgörande

läkarekandidaterna vore öfvervarandet af och deltagandet i denna poliklinik,

som. närmast öfvereusstämde med och bäst initierade dem i de

förhållanden, som först mötte dem, då de på egen hand skulle börja

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sin läkareverksamhet, af lika stor vigt och betydelse som den egentliga

kliniska undervisningen. För närvarande vore förhållandet sådant, att

detta ovärderliga tillfälle till öfning och utbildning af deras praktiska

duglighet ginge till allra största delen förloradt genom brist på lämplig

lokal för patienternas undersökning, hvilken naturligtvis icke kunde

ske i stora samlingssalen, utan måste försiggå i ett litet innanför denna

beläget, smalt och af blott ett fönster upplyst rum, der icke en femtedel

af de tjenstgörande finge plats samtidigt med patienten och poliklinikens

föreståndare. En annan mycket stor olägenhet och ett ur så

väl sanitär som disciplinär synpunkt högst olämpligt förhållande med

afseende å polikliniken bestode deri, att dess lokal, som icke vore skild

från den egentliga sjukhusbyggnaden, vore förlagd ej blott under samma

tak utan i omedelbart och öppet sammanhang med denna, hvilket möjliggjorde,

att en mängd personer, ej sällan sådana, som vore behäftade

med smittosamma sjukdomar af det slag, att de enligt gällande föreskrifter

icke finge å lasarettet mottagas eller der inkomma, dagligen

vid mottagningstiderna kunde utan all kontroll göra besök ej blott i

mottagningssalen utan äfven i sjukrummen och andra lokaler.

Det läge för öppen dag, att dessa förhållanden skulle i hög grad

försvåra och till eu del rent af omöjliggöra den kliniska undervisninningen,

äfven med de anspråk, som skäligen kunde ställas på denna

för ett och annat decennium sedan. Ännu mera känbar och svår blefve

dock bristen, då man toge i beräkning de ökade kraf, dem vetenskapens

fortgående utveckling samt tillämpningen af dennas resultat i nya

undersöknings- och behandlingsmetoder stälde lika mycket på den kliniska

anstalten som på den kliniske läraren.

Det af direktionen på grund af nämnda förhållanden framlagda

förslag hade afsett ombyggnad af det nuvarande lasarettshuset och uppförande

af fem särskilda nya byggnader, hvarigenom lasarettet skulle

kommit att innehålla 421 sjuksängar, eller 141 sjukplatser utöfver det

nuvarande antalet (280), och hade beräknats komma att medföra en

kostnad af 1,270,000 kronor eller, med tillägg för inventarier och annan

utredning, 1,300,000 kronor. Till bestridande af denna kostnad hade

direktionen ansett lasarettet kunna af egna medel tillskjuta närmare

300,000 kronor. En lika stor summa hade direktionen trott kunna för

företaget påräknas i bidrag från Stockholms stad, derest staten lemnade

det för planens genomförande i öfrig!, erforderliga beloppet, 700,000

kronor, och hade direktionen hemstält, att nådig proposition derom

måtte till 1881 års Riksdag aflåtas. Vid ärendets föredragning den 30

december 1880 hade Kongl. Maj:t likväl funnit denna hemställan icke

böra bifallas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

67

Frågan framkom emellertid, såsom departementschefen jemväl erinrat

vid nämnda riksdag genom en enskild motion, deruti föreslogs,

att till lasarettets till- och ombyggnad enligt den af direktionen framlagda

planen måtte beviljas ett anslag af 700,000 kronor under vilkor att

lasarettsdirektionen och Stockholms stad hvardera bidrogo med 300,000

kronor till byggnadsföretaget. Statsutskottet fann behofvet af den ifrågasatta

till- och ombyggnaden särdeles känbart och förtjent att i en snar

framtid blifva tillgodosedt, på det att ej mindre den kliniska undervisningen

vid lasarettet för medicine studerande än äfven sjukvården derstädes

måtte kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas, men ansåg, att,

innan statsanslag för ändamålet anvisades, utredning borde ega rum,

huruvida icke, förutom de medel motionären förutsatt skola lemnas af

lasarettet och Stockholms stad, bidrag jemväl kunde vara att påräkna

från Stockholms län; och hemstälde utskottet i anledning deraf, att

motionen för det dåvarande icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda. Detta blef äfven Riksdagens beslut.

Genom nådigt bref den 17 juni 1881 anbefaldes derpå direktionen

för serafimerlasarettet, att, sedan karolinska mediko-kirurgiska institutets

lärarekollegium lemnats tillfälle att sig yttra, inkomma med utredning,

om och i hvad mån Stockholms stad och län, med hänsyn till

den nytta, dessa kommuner hemtade af lasarettet, syntes billigtvis böra

bidraga till de nödiga kostnaderna för detsammas nybyggnad. En sådan

utredning verkstäldes af särskilda, utaf nämnda lärarekollegium utsedde

komiterade, hvilka ansågo det vara billigt, att för ändamålet tillskötes

af Stockholms län 50,000 kronor och af Stockholms stad 300,000

kronor. Komiterades utlåtande, i hvilket lärarekollegiet, med framhållande

af det beklagansvärda tillstånd, hvari serafimerlasarettet såsom

klinisk undervisningsanstalt befunne sig, och vigten af att detsamma

med det snaraste försattes i ett förbättradt och utvidgadt skick, till

alla delar instämde, öfverlemnades af lasarettsdirektionen till Kongl.

Maj:t med underdånig skrifvelse den 23 september 1881.

Dessförinnan hade direktionen hos så väl Stockholms läns landsting

som Stockholms stadsfullmägtige hemstält om anvisande af de

nyssnämnda bidragen. Landstinget beslöt samma år att för serafimerlasarettets

ombyggnad anslå ett belopp af 50,000 kronor, att utgå under

loppet af sex år med en sjettedel årligen, med utbetalande hvaraf

början skulle göras, då anmälan hos landstinget skett, att företagets

utförande blifvit betryggadt, men icke före utgången af tiden för då

gällande kontrakt angående sjukvård vid lasarettet för länets sjuke

(omfattande åren 1881—1884). Vid detta bidrag fäste landstinget vissa

vilkor, hvarför redogöres på sid. 55 i statsrådsprotokollet och af hvilka

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

det väsentligaste synes vara, att för länets sjukvård för all framtid

skulle finnas å lasarettet tillgängliga 34 sängar, förutom de å Wattrangska

stiftelsen anslagna två frisängarna, samt att detta antal i mån af

behof efter landstingets derom fattade beslut finge ökas till 40 utan

vidare tillskott i byggnadsbidraget.

Berörda vilkor har serafimerlasarettets direktion, som funnit dem

för lasarettet fördelaktiga, för sin del antagit.

Till svar å direktionens framställning hos Stockholms stadsfullmägtige

beslöto dessa den 16 december 1881 att i bidrag till byggnadsföretaget

lemna af hela byggnadskostnaden enligt den plan,

som kunde varda af Kongl. Magt faststäld, bidraget dock i hvarje fall

begränsadt inom ett högsta belopp af 300,000 kronor, men uppstälde

tillika för bidragets utgående sådana vilkor, att lasarettsdirektionen

fann desamma icke kunna godkännas.

Af statsrådsprotokollet (sid. 56—58) inhemtas vidare, att lasarettsdirektionen

med anledning häraf efter befallning den 24 maj 1882 inkommit

med yttrande angående de vilkor, under hvilka berörda af

Stockholms stad gjorda anbud skulle kunna antagas; att Stockholms

stadsfullmägtige, öfver detta yttrande hörde, enligt skrifvelse den 16

oktober 1883 funnit skäligt att i någon mån modifiera sitt förra beslut,

men fortfarande för stadens bidragande till det ifrågasatta byggnadsföretaget

uppstält vilkor, som lasarettsdirektionen ansett oantagliga;

att universitetskansleren, efter inhämtande af karolinska institutets

lärarekollegii yttrande, ingifvit infordradt utlåtande rörande det antal

sjuksängar, lasarettet, i händelse af blifvande ombyggnad, borde minst

innehålla, på det att klinisk undervisning enligt gällande bestämmelser

skulle kunna på tillfredsställande sätt der meddelas, och i sådant afseende,

lika med lärarekollegiet, ansett lasarettet böra innehålla tillsammans

335 sjuksängar; samt att lasarettsdirektionen med skrifvelse

den 8 november 1886 till Kongl. Majds pröfning öfverlemnat ett nytt,

af ritningar och kostnadsberäkningar åtföljdt förslag till beredande af

bättre lokaler för serafimerlasarettet, hvilket förslag på direktionens

uppdrag blifvit utarbetadt af arkitekten Axel Kumlien.

Detta sistnämnda förslag, hvilket ligger till grund för Kongl.

Maj:ts nu i ämnet gjorda framställning, omfattar, enligt hvad departementschefen

upplyst, dels det nuvarande sjukhusets inredande för den

kirurgiska afdelningen, dels följande nybyggnader: ett tvåvåningshus,

längst i öster på lasarettstomten, för polikliniken; eu komplex af tre

paviljonger, den mellersta i tre och de båda öfriga i två våningar, för

den medicinska afdelningen, hvilken byggnad skulle förläggas på tomtens

norra del mellan det nuvarande sjukhuset och polikliniken; en

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

69

tvåvåningspaviljong vester om det nuvarande sjukhuset, afsedd för

gynekologiska och oftalmiatriska afdelningarna; en byggnad för köket

och tvättinrättningen samt en byggnad för bad, de båda sistnämnda

norr om det nuvarande sjukhuset. Alla dessa byggnader, utom den

för gynekologiska och oftalmiatriska afdelningarna, äro enligt förslaget

sins emellan förenade medelst en mellan jordvåningarna och genom

dessa löpande gång. De nya byggnaderna äro afsedda att anordnas i

tomtens utkanter, och framför de båda hufvudafdelningarna, den medicinska

och den kirurgiska, finnes enligt förslaget en sammanhängande,

fullt fri plats med högst betydlig areal, sträckande sig i söder ända

till Handtverkaregatan. En mindre park komme att omgifva paviljongen

för gynekologiska och oftalmiatriska afdelningarna.

Enligt ifrågavarande förslag skulle serafimerlasarettet komma att

innehålla 400 sjuksängar, således allenast 21 sängar mindre än det förslag

innehöll, som år 1880 öfverlemnades till Kongl. Maj:ts bedömande.

Någon större inskränkning i sängantalet har direktionen nemligen icke

ansett sig kunna tillstyrka af skäl som omförmälas å sid. 58 och 59 i

statsrådsprotokollet.

Utom de ruin, som erfordrades för uppställandet af 400 sängar,

omfattade det nuvarande förslaget — anför departementschefen vidare

--jemväl operationssalar, bad-, undersöknings-, afklädnings- och väntrum,

expeditionslokaler, rum för vakthafvande läkare, laboratorium, apotek

med bostad för apotekaren,, förrådsrum, kök, rum för sjuksköterskor,

drängar, vaktmästare och annan betjening samt alla sådana lägenheter,

som i öfrigt erfordrades vid ett sjukhus, sådant som serafimerlasarettet

borde vara, vidare boningsrum för sex medicine kandidater, för

hvilka rums anskaffande doktor Regnell donerat särskilda medel, och

slutligen en ny tvättinrättning. Lasarettets nuvarande tvättinrättning,

belägen på annan tomt än sjelfva lasarettet och på något afstånd derifrån,

vore redan derigenom mindre lämplig, hvartill komme, att densamma

befunne sig i ett högst förfallet tillstånd, utom det att den vore

anordnad på ett allt utom tidsenligt sätt. Den måste derför ombyggas,

och, då plats för densamma funnes på lasarettstomten, hade direktionen

ansett den böra förläggas dit.

Då förslaget af år 1880 visade en om- och tillbyggnadskostnad

af 1,270,000 kronor, erfordrades deremot för genomförande af det nu

ifrågavarande förslaget enligt arkitekten Kumliens beräkningar eu kostnad

af allenast 993,500 kronor, deruti jemväl inginge kostnaden för

den nya tvättinrättningen, som alls icke förekom i 1880 års förslag.

Således uppstode eu minskning i kostnaden af 276,500 kronor, oaktadt

kostnaden för uppförande af ny tvättinrättning i det senare förslaget

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tillkommit. För lasarettets utredning hade direktionen dock nu beräknat

något högre kostnad än år 1880. Då ansågs utredningen kräfva

allenast 30,000 kronor. Nu tillkomme för tvätt- och köksinredning,

elektrisk belysning, varmvatten- och ångledning samt ringledning tillhopa

30,500 kronor. Summan af utredningskostnaden blefve således

66,500 kronor. Totalkostnaden för lasarettets om- och tillbyggnad

samt fullständiga utredning uppginge alltså enligt det nya förslaget

till 1,060,000 kronor. Till belysning huru denna kostnad stälde sig i

förhållande till hvad nyligen i andra länder uppförda, med serafimerlasarettet

jemförliga sjukhus kostat, anförde direktionen, att kostnaden

för sådana sjukhus uppginge till 3,804 å 11,455 kronor per säng. Det

billigaste af de nyare större sjukhusen i utlandet, så vidt man hade

sig bekant, det i Sälle, hade, med samma kliniker som de i serafimerlasarettet

tillämnade, kostat 1,300,000 kronor, utredningen oberäknad.

Till betäckande af förenämnda kostnad för serafimerlasarettets

om- och tillbyggnad samt utredning hade direktionen beräknat att af

lasarettets egna medel kunna tillskjuta 300,000 kronor äfvensom att

använda det af Stockholms läns landsting för ändamålet anvisade belopp,

50,000 kronor. Vidare hade direktionen trott sig kunna påräkna Stockholms

stads medverkan under antagliga vilkor till förverkligande af

nu framlagda plan, i hvilket hänseende direktionen föreslagit, att staden

skulle bidraga med 7,3 af hela kostnaden, dock högst med 244,600

kronor, att utgå med eu fjerdedel årligen under fyra år, hvilken tid

beräknats åtgå för arbetets utförande. Under förutsättning att Stockholms

stad lemuade ett sådant tillskott hade direktionen anhållit, att

Kongl. Maj:t täcktes, med godkännande af nu ifrågavarande ritningar

och kostnadsförslag, såsom bidrag till serafimerlasarettets om- och tillbyggnad

jemte nödig utredning hos Riksdagen äska ett belopp af

465,400 kronor, att från och med år 1888 utgå under en tid af fyra

år med en fjerdedel årligen.

Sedan Kongl. Maj:t i anledning häraf infordrat yttrande af Stockholms

stadsfullmägtige, hade desse, efter det stadens helsovårdsnämnd

blifvit hörd och mot de uppgjorda ritningarna framstält åtskilliga

anmärkningar, uti skrifvelse den 26 februari 1887, jemte öfverlemnande

af helsovårdsnämndens utlåtande och under förklaring att stadsfullmägtiges

beslut i afseende på beskaffenheten af byggnadsföretaget

icke innebure något godkännande af dessa ritningar, tillkännagifvit,

att stadsfullmägtige nämnde dag fattat följande beslut: att, under förutsättning

att serafimerlasarettsdirektionen styrker sig genom statsbidrag

eller annorledes hafva erhållit öfriga medel, som fordras till

utförande af serafimerlasarettets tillärnade om- och tillbyggnad med

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

71

åtföljande utredning så, att sängantalet kommer att uppgå till minst

400, samt att detta byggnadsföretag påbörjas före den 1 december

1889, Stockholms stad i bidrag till byggnadsföretaget, deri inbegripet

anbringande af ventilationsapparat och värmeledning, samt till inventarier

och annan utredning lemnar 3/j3 af hela byggnadskostnaden enligt

den plan, som kan varda af Kongl. Magt faststäld, detta bidrag dock

i hvarje fall begränsadt inom ett högsta belopp af 244,600 kronor,

att utgå med eu fjerdedel årligen under de fyra år, som följa närmast

efter det, då byggnadsarbetet börjats, dock med följande vilkor:

1:°) Kommunen tillförsäkras att allt framgent få vid lasarettet

disponera 200 sängar, deraf hälften för medellöse sjuke från Stockholms

kommun, dock att några af dessa sängar alltid höra hållas lediga för

mottagande af personer, hvilka träffats af olyckshändelser eller hastigt

påkommande sjukdomar, samt med den inskränkning i öfrigt i sängantalet,

som påkallas af nödvändigheten att årligen sticcessive utrymma

alla sjukrummen för vädring och nödiga reparationer.

2:o) Kommunens nuvarande bidrag till sjukvården bibehålies oförändradt

vid nuvarande beloppet, 20,000 kronor, till dess byggnadsföretaget

blifvit utfördt och lasarettet i sitt utvidgade skick öppnadt till

begagnande.

3:o) Under de tre första åren närmast efter denna tid skall bidraget

utgå med Vio af kostnaden för de å frinummer vårdade sjuke från

staden, utgifterna för fastigheternas underhåll och onera, för begrafningskostnad

och för understöd till fattige vid deras utskrifning deri

icke inräknade. Efter denna tid skall ersättningen utgå enligt den

beräkning, att staden bör betala hvad som återstår, sedan från den på

ofvan nämnda sätt bestämda sjukvårdskostnaden afräknats det belopp,

som å de för stadens räkning använda frisängar i förhållande till hela

antalet sängar belöper af afkastningen å de donationer till lasarettet,

vid hvilka icke sådana vilkor äro fästade, att de ej må tagas i anspråk

för detta ändamål; dock att stadens ersättning för hvarje underhållsdag

icke må öfverstiga hvad för sjuke i allmänt rum af andra lägst erlägges.

Stadens efter dessa grunder beräknade bidrag bestämmes för

fem år i sänder genom öfverenskommelse mellan lasarettsdirektionen

och stadsfullmägtige. Skulle vid något tillfälle sådan öfverenskommelse

icke kunna träffas, skall anhållan göras, att Kong]. Maj:t ville

bestämma afgift ens belopp för de närmaste fem åren.

4:o) Årlig redogörelse för lasarettets verksamhet skall offentliggöras.

5:o) Stadsfullmägtige skola hafva rätt att i seraffmerlasarettets

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

styrelse insätta en ledamot, hvilken från och med den tid, då byggnadsföretaget

påbörjas, eger deltaga i handläggningen af alla de ärenden,

hvilkas afgörande icke på grund af särskilda bestämmelser kan

vara förbehållet ensamt de af serafimerordensgillet utsedda ledamöterna

i denna deras egenskap, hvarjemte tillfälle skall lemnas två af helsovårdsnämnden

utsedda ombud att årligen deltaga i granskningen af lasarettets

räkenskaper och förvaltning.

Mot detta anbud, hvaröfver lasarettsdirektionen blifvit hörd, både

direktionen i underdånig skrifvelse den 28 mars 1887 förklarat sig

hysa betänklighet hufvudsakligen i fråga om beloppet af Stockholms

städs årliga bidrag till lasarettet efter detsammas öppnande till begagnande

i utvidgadt skick. Med afseende på det trängande behofvet af

utvidgade och förbättrade lokaler icke blott för sjukvården, utan äfven

och måhända i än högre grad för läkareundervisningens upprätthållande,

samt i betraktande af det tillfälle, som nu erbjöde sig för arbetets

utförande till billigt pris under eu tid, då byggnadekostnaderna

vore ovanligt låga, hade direktionen likväl ansett sig böra låta sina

betänkligheter falla och tillstyrkt antagande af stadsfullmägtiges erbjudande.

Efter att sedermera å sidorna 62 och 63 hafva i korthet redogjort

dels för ett af öfverintendentsembetet i ämnet afgifvet. utlåtande,

deruti vissa anmärkningar framstälts emot detaljer uti det uppgjorda

förslaget, och dels för eu af arkitekten Kumlien till ecklesiastikdepartementet

in gifven skrift, deruti så väl dessa som åtskilliga andra, af Stockholms

stads helsovårdsnämnd mot förslaget gjorda anmärkningar till

bemötande upptagits, har departementschefen slutligen yttrat följande.

»Hvad nu blifvit anfördt synes mig innefatta tillräckliga skäl för

att staten må lemna sin medverkan till denna magtpåliggande frågas

snara lösning. Beträffande den omfattning byggnadsföretaget enligt.nu

föreliggande förslag skulle erhålla, törne någon befogad anmärkning

deremot ej kunna framställas, likasom de uppgjorda ritningarna synas

vara af beskaffenhet att kunna i hufvudsakliga delar godkännas. Äfven

emot storleken af den totalsumma, 465,400 kronor, hvarmed seratimerlasarettets

direktion ansett staten böra bidraga till lasarettets förseende

med tidsenliga lokaler jemte utredning, torde skälig anmärkning icke

kunna göras, då man betänker, att serafimerlasarettet äi den anstalt,

der en stor del af den praktiska läkareutbildningen skall meddelas de

medicine studerande. Deremot synes det icke behöflig!, att, på sätt

direktionen hemstält, ett så betydande belopp som en fjerdedel af nämnda

summa anvisas till utgående under det första byggnadsåret. Då direktionen

icke lärer sakna medel att för den närmaste tiden bestrida de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

78

hufvudsakligaste kostnaderna för byggnadsföretagets påbörjande, synas

alla berättigade anspråk, som man i detta fall kan ställa på staten,

blifva behörigen tillgodosedda, om hela den summa, hvarmed staten

skulle för ändamålet bidraga, nu beviljades, men deraf endast en mindre

del anvisades för nästkommande år. Jag tillstyrker derför i underdånighet,

det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom

bidrag till anordnande af tidsenliga lokaler för serafimerlasarettet genom

detsammas om- och tillbyggnad å lasarettets nuvarande tomt samt förseende

med nödig utredning enligt lasarettsdirektionens nu framlagda

förslag och tillhörande ritningar — dock med Eders Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att beträffande ritningarna tillåta sådana jemkningar, som

på grund af sig företeende omständigheter må kunna anses erforderliga

eller lämpliga, utan att, den beräknade kostnaden öfverskrides — bevilja

ett anslag af 465,400 kronor samt deraf på extra stat för år 1889

anvisa ett belopp af 65,400 kronor.»

Efter den utredning, som sålunda i ämnet åstadkommits, synes

det utskottet uppenbart, att den länge ifrågasatta ombyggnaden af

serafimerlasarettet icke utan de största olägenheter kan vidare uppskjutas.

Mot det nu föreliggande förslaget till lasarettets utvidgning likasom

mot beloppet af det bidrag, staten skulle för sådant ändamål lemna,

har utskottet icke heller funnit anledning till någon erinran.

Då utskottet alltså anser sig böra hos Riksdagen förorda bifall

till Kongl. Maj:ts förevarande framställning, sker detta emellertid under

antagande, att Kongl. Maj:t icke medgifver några sådana förändringar

i den af arkitekten Kumlien uppgjorda planen till lasarettets om- och

tillbyggnad, att kostnader utöfver det nu ifrågasatta statsbidraget,

465,400 kronor, deraf kunna för staten föranledas.

Under uttalande häraf, hemställer utskottet,

att Riksdagen må såsom bidrag till serafimerlasarettets

i Stockholm om- och tillbyggnad samt förseende

med nödig utredning enligt lasarettsdirektionens

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1888 omförmälda, år 1886 framlagda

förslag och ritningar — dock med Kongl. Maj:t lemnad

rätt att beträffande ritningarna tillåta . sådana

jemkningar, som på grund af sig företeende omständigheter

må kunna anses erforderliga eller lämpliga,

utan att den beräknade kostnaden öfverskrides — bevilja

ett anslag af 465,400 kronor samt deraf på extra

stat för år 1889 anvisa ett belopp af 65,400 kronor.

Bill. till Biksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 8 Raft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Hospitalsvården.

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till asylen

vid Lunds

hospital.

[41.]

47:o) Kong]. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till fortsättande

af byggnadsarbetena å asylen vid Lunds hospital anvisa på

extra stat för år 1889 ett belopp af 311,000 kronor.

I sin inom Första Kammaren väckta motion (n:o 10) bär herr

friherre R. Klinckowström i denna fråga hemstält : »att väl det af Kong].

Maj:t äskade anslaget på extra stat 621,750 kronor till uppförande af

en asyl vid Lunds hospital måtte af Riksdagen beviljas; men att deraf

för år 1889 endast 200,000 kronor måtte utgå.»

Till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen till

stöd för denna anslagsfordran yttrat:

»I skrifvelse den 19 september 1887 har medicinalstyrelsen anfört,

att, sedan jemlikt nådiga brefvet den 4 juni 1886 af det för uppförande

af en asyl för sinnessjuke vid Lunds hospital beviljade anslaget 1,181,750

kronor anvisats för år 1887 ett belopp af 200,000 kronor, arbetena.å

ifrågavarande sjuk vårdsa nstalt redan tidigt under år 1887 tagit sin

början och fortskridit så långt, att innan årets slut grund och sockel

för administrationshuset samt paviljongerna I—VI jemte källarhvalf

blefve färdiga, hvarförutom å den östliga hälften af byggnadstomten

största delen af schaktningen och terrasseringsarbetena redan blifvit utförd.

Sedan vidare enligt nådiga brefvet den 13 juli 1887 till byggnadsarbetenas

fortsättande anvisats för år 1888 ett belopp af 360,000

kronor, vore det medicinalstyrelsens afsigt att under år 1888 låta arbetena

så påskyndas, att de flesta af byggnaderna skulle före årets utgång

befinnas under tak, samt brobyggnaderna öfver Höje å mellan

hospitalet och asylen blifva fullt färdig.

För år 1889 har medicinalstyrelsen beräknat, att murningsarbetena

å samtliga byggnaderna då skulle fullbordas, varmapparaterna anskaffas

och insättas, allt snickeri-, glasmästeri- och största delen af

målningsarbetet å byggnaderna utföras, vatten- och afloppsledningarna

anläggas och fullbordas, äfvensom köket och tvättstugan i hospitalet

ombyggas, så att desamma blefve fullt tillräckliga äfven för asylens

behof; och har medicinalstyrelsen beräknat, att till fullbordande af

dessa sålunda föreslagna arbeten skulle för år 1889 erfordras ett belopp

af 400,000 kronor, om hvars äskande af Riksdagen styrelsen gjort

underdånig hemställan, med erinran härvid att, om återstoden af hela

det beviljade byggnadsanslaget sedermera kunde komma att utgå under

år 1890, med visshet antoges, att anstalten under sist sagda år skulle

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

75

blifva fullt färdig och kunna för sjukvård öppnas, hvarigenom en högst

betänklig brist i sinnessjukvården inom landet skulle afhjelpas.

Utan gensägelse är det synnerligen önskvärd!-, att den beslutade

asylen för sinnessjuke må kunna så snart som möjligt bringas till fullbordan;

men något dröjsmål derutinnan torde icke behöfva ega rum,

äfven om den jemkning göres i det af medicinalstyrelsen för år 1889

äskade beloppet, att återstående anslaget, 621,750 kronor, någorlunda

jemn! fördelas på åren 1889 och 1890.))

Då jemväl utskottet håller före, att arbetena å den ifrågavarande

asylen böra så bedrifvas, att densamma utan dröjsmål må kunna för

sjukvård öppnas, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må till fortsättande af byggnadsarbetena

å asylen vid Lunds hospital anvisa på

extra stat för år 1889 ett belopp af 311,000 kronor.

48:6) Till förvärfvande af byggnadsplats och erforderligt jordområde

för hospital å Pitholmen i närheten af Piteå har Kongl. Maj:t

äskat ett extra anslag för år 1889 af 25,000 kronor.

I sin inom Första Kammaren väckta motion (n:o 10) har herr

friherre R. Klinckoioström hemstält, att det af Kongl. Maj:t. sålunda

begärda anslaget icke måtte af Riksdagen beviljas.

Till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari

1888 har föredragande departementschefen meddelat, att medicinalstyrelsen

i dess skrifvelse af den 20 april 1887, som närmast föranledt

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, till en början erinrat, att redan

serafimerordensgillet i sitt betänkande den 26 november 1873 uti

planen för hospitalsväsendets ordnande upptagit ett hospital för rikets

två nordligaste län, Norrbottens och Vesterbottens; att äfven medicinalstyrelsen,

sedan densamma mottagit uppdraget att utgöra öfverstyrelse

för hospitalen, i föregående underdåniga skrivelser rörande

vården af sinnessjuke fäst Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på behofvet

af ett hospital för nämnda län; samt att jemväl Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län uti skrifvelse till medicinalstyrelsen

af den 19 januari 1885 anhållit om styrelsens medverkan att, så fort

som möjligt, få till stånd ett hospital för Norrbottens och Vesterbottens

län.

Behofvet af ett hospital för berörda län framginge, anförde styrelsen

derefter, redan af de betydande afstånden mellan allra största

delen af dessa län och landets nuvarande nordligaste hospital, det i

Ang. anslag

till inköp af

mark för ett

hospital nära

Piteå.

[42.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Hernösand. Mon dertill komme, att antalet sjukplatser å detta hospital,

som för närvarande uppginge till 221, ingalunda vore tillräckligt

för mottagande af sinnessjuke utöfver livad som kräfdes för de närmast

omgifvande orterna. De stora alstånden hade ock till följd, att

transporten af sjuke, särdeles vintertiden, blefve mycket svår och kostsam,

så att, om än inträde för anmäld sjuk beviljats, hvilket dock

endast undantagsvis kunde ske, man ändock uppsköte i det längsta

med den sjukes transporterande till hospitalet eller helt och hållet uraktläte

att dit insända honom, hvarigenom den gynsammaste tiden för

den sjukes behandling ginge förlorad. Brist på tjenlig vård i sjukdomens

början vore nemligen för den sjuke ödesdiger, enär i regeln

endast en i rätt tid vidtagen tjenlig behandling lemnade förhoppning

om tillfrisknande. Väl skulle, på grund af föreskrift i stadgan angående

sinnessjuke den 2 november 1883, dylike sjuke mottagas å

lasarett, till dess plats för dem kunde beredas å hospital. Men alldenstund

utrymmet på hospitalet i Hernösand vore knappt för hela

det område, för hvars sinnessjuke det företrädesvis vore beräknadt, så

komme de å lasarett sålunda intagne att allt för länge qvarstanna på

dessa anstalter, Indika egentligen vore afsedda för provisorisk vård och

saknade tjenlig!! anordningar för de sjukes ändamålsenliga behandling

under längre tid, hvarförutom utrymmet för de sinnessjuke i dessa anstalter

inom de norra länen vore allt för inskränkt, så att i bästa fall

endast en ringa del af de inträdessökande komme i åtnjutande af den

vård, lasaretten kunde lemna. Största delen af de hospitalsbehöfvande

komme alltså i alla händelser att stanna i hemmen och blefve der

föremål för en icke allenast olämplig, utan äfven rätt ofta hård och

oförsvarlig behandling.

Till hvilken ringa del de sinnessjuke inom Norrbottens och Vesterbottens

län i följd af ofvanberörda ogynsamma förhållanden komme i

åtnjutande af hospitalsvård i jemförelse med sådane sjuke från orter

på kortare afstånd från hospital, visade sig redan deraf, att under år

1884 å Hernösands hospital intogos från hvardera af nyssnämnda län

endast 6 sjuke och under år 1885 blott 1 från Vesterbottens och 2

från Norrbottens län, under det att å samma hospital intogos år 1884

från Getleborgs 23 och från Vesternorrlands län 25 samt år 1885 tillsammans

29 från det förra och 24 från det senare länet. Detta missförhållande

i afseende på antalet å Hernösands hospital intagne sjuke

från nyssnämnda två län och rikets båda nordligaste län stode icke i

någon rimlig proportion till de sinnessjukes och hospitalsvård behöfvandes

antal inom de norra länen.

För att sätta medicinalstyrelsen i tillfälle att framlägga eu full
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

77

ständig plan för anordnandet af ett hospital inom sagda tvenne län

hade Kongl. Maj:t, efter styrelsens hemställan, medgifvit, att antingen

ordföranden hos styrelsen eller ock någon af dess ledamöter, åtföljd af

den hos styrelsen till biträde i hospitalsbyggnadsärenden anstälde arkitekt,

finge företaga en resa till Vesterbottens och Norrbottens län

för utseende af tjenlig byggnadsplats.

Sedan för berörda ändamål generaldirektören A. Almén, åtföljd af

arkitekten A. Kumlien, under juli månad 1886 företagit den afsedda

resan, hade en redogörelse för de under densamma gjorda undersökningar

af bemälde generaldirektör till medicinalstyrelsen afgifvits. Till

ledning för valet af plats hade styrelsen jemväl från Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i de båda länen infordrat och erhållit nödiga upplysningar

rörande lämpligaste läget för det ifrågavarande hospitalet.

Efter det departementschefen på sidorna 67 och 68 i statsrådsprotokollet

redogjort för hvad Kongl. Maj:ts nyss nämnde befallningshafvande

och generaldirektören Almén uti ifrågavarande hänseende

yttrat, har departementschefen vidare anmält, att medicinalstyrelsen i

sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 20 april 1887 föreslagit, att

ett af generaldirektören Almén förordadt jordområde å ön Pitholmen

nära Piteå måtte utses till byggnadsplats för det ifrågasatta hospitalet.

Den föreslagna byggnadsplatsen vore, anförde medicinalstyrelsen, belägen

på nyssnämnda ös vestra strand i närheten af Pite eif och hade

ett mot norr och öster af skogbeklädda höjder skyddadt, men mot söder

och vester öppet läge, som erbjöde det lugn och den frid, som vore

ett så väsentligt vilkor för eu dylik anstalt.

1 syfte att förskaffa det blifvande hospitalet erforderligt jordområde,

hvilket i derå hänseenden vore ett oafvisligt behof vid eu

vårdanstalt för sinnessjuke, och företrädesvis för att bereda patienterna

tillfälle till sysselsättning uti till jordbruket hörande arbeten, såsom

det förnämsta medlet för eu ändamålsenlig behandling af en stor del

af personalen, borde (i7f mantal kronoskatte i Pitholmens by, å hvars

ena skifte, kalladt Furunäset, omförmälda byggnadsplats vore belägen,

för ändamålet inköpas. Denna hemmansdel omfattade med in- och

afrösningsjord en areal af tillsammans omkring 255 tunnland och ansåges

på grund af husens förfallna skick och jordens dåliga häfd kunna

inköpas för ett pris af omkring 6,000 kronor.

Den afsedda byggnadsplatsen sträckte sig äfven in på området

för soldattorpen, i areal innehållande omkring 24 tunnland, hvadan det

alltså vore nödigt, att detta jordstycke blefve tillgängligt för att läggas

till hospitalstomten. I öfrigt, och för att dels koncentrera hospitalets

jordegendom, dels för framtiden bevara dess fria läge, vore likaledes

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

af vigt att förvärfva närmast omgifvande jordområden. Genom inledda

underhandlingar hade medicinalstyrelsen skaffat, sig visshet derom, att

detta kunde ske, sedan inköp af förenämnda /r mantal egt rum, dels

genom egoutbyten med närmaste grannar, dels ock genom köp.

Det sammanhängande jordområde, som hospitalet sålunda erhölle,

skulle, på sätt i statsrådsprotokollet närmare utvisas, komma att utgöra

197 tunnland 24 kappland. Kostnaderna för dess anskaffning samt för

flyttning af hus, erforderliga vägars anläggning m. m. beräknades uppgå

till 20,000 kronor. Kunde vidare för skäligt pris, förslagsvis 5,000

kronor, förvärfvas ett Munksunds sågverk tillhörigt, delvis bebygdt,

område af antagligen 12 tunnland, blefve slutsumman 25,000 kronor,

hvilket belopp i förhållande till arealens omfång medicinalstyrelsen i

alla händelser betraktade såsom ett billigt pris, så mycket mer som,

efter verkstälda egoutbyten, en del af inegorna och en ej obetydlig

del af skogssktiftena skulle blifva öfver såsom hospitalets egendom.

Beträffande storleken af ifrågavarande hospital, eller det antal

sjukplatser, som der borde anordnas, så förekomme, att de sinnessjukes

antal vid senaste folkräkning den 31 december 1880 uppgick i Vesterbotten

tillsammans till 328, deraf 185 män och 143 qvinnor, samt i Norrbotten

till 191, deraf 115 män och 76 qvinnor, alltså i båda länen till

519, eller 300 män och 219 qvinnor, af hvilket antal dock tillsammans

233 idioter.

Folkmängden i de båda länen uppgick vid slutet af år 1883 till

204,000 invånare. Följdes den vanligen antagna beräkningsgrunden af

26 sinnessjuke på 10,000 invånare, skulle antalet sinnessjuke i de båda

länen uppgå till 530 eller i det närmaste öfverensstämma med det vid

folkräkningen funna. Komiterado för uppgörandet af plan till anordnande

af en asyl för sinnessjuke vid Lunds hospital hade i sitt betänkande

den 15 februari 1886 uttalat den åsigt, att man borde eftersträfva

att å offentlig anstalt skaffa plats för f af de sinnessjuke, men att detta

till följd af de dryga kostnaderna endast småningom kunde komma till

stånd, och att man derför nödgades för det närvarande begränsa sig

till åtminstone 35 procent af de sinnessjukes antal, hvarigenom antalet

sjukplatser på landets vårdanstalter för sådane sjuke borde uppbringas

från det nu befintliga antalet, omkring 2,500 (Kristinehamns nya hospital

deruti inbegripet) till 4,000 platser, i hvilken summa äfven inginge

de å nu ifrågavarande hospital påräknade platser. Efter denna beräkning

skulle för Norrbottens och Vesterbottens län fordras 185 sjukplatser.

Detta antal borde dock så mycket mer höjas, som dels antalet

sinnessjuke inom dessa län antagligen vore större, än det angåfves, dels

ock svårigheter på grund af de långa afst.ånden mötte för öfverföring

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

79

af kroniskt sjuke från hospitalet till asyl; och hade äfven denna sistnämnda

omständighet utgjort skäl för medicinalstyrelsen att vid hospitalsplanens

utarbetande anordna en afdelning för dylike sjuke. Dertill

komme i öfrigt, att procentförhållandet mellan de sjuke i dessa län och

antalet sjukplatser redan från början borde ställas högre, enär den framtida

utvidgningen af hospitalsväsendet, som tilläfventyrs komme sydligare

delar af riket till godo, icke kunde till följd af det afskeda läget

i samma mån påräknas för de båda nordligaste länen, hvarförutom

kostnaderna stälde sig väsentligen lägre i förhållande till anstaltens

storlek, enär någon ej för hög stegring af sjukplatsernas antal hvarken

höjde aflöningarnas belopp beträffande läkare, syssloman och administrationen

i allmänhet eller i väsentlig mån ökade kostnaden för värme,

lyse, vattenförbrukningen o. s. v.

Med anledning häraf ansåge medicinalstyrelsen, att antalet sjukplatser

vid det nu föreslagna hospitalet — med hänsyn jemväl till de

hospitalsbehöfvande idioterna — icke borde bestämmas lägre än omkring

240, förutom erforderliga reservplatser; och hade styrelsen efter

dessa grunder låtit utarbeta byggnadsritningar, omfattande tvenne

alternativa planer. Enligt det ena alternativet skulle kostnaderna utgöra

1,120,000 kronor och enligt det andra 947,000 kronor.

Utöfver hvad medicinalstyrelsen anfört i fråga om behofvet af ett

hospital för rikets nordligaste delar har departementschefen erinrat, att

Norrbottens läns landsting redan år 1876 gjort framställning om inrättande

för nämnda och Vesterbottens län af ett hospital i Piteå eller

dess närhet, samt att Riksdagen i skrifvelse den 17 maj 1886 angående

regleringen af utgifterna under åttonde hufvudtiteln, i sammanhang

med fråga om anordnande vid Lunds hospital af en asyl för sinnessjuke,

uttalat, att det vore en oafvislig nödvändighet att för de nordligaste

länen snart anlägga ett särskilt hospital.

Enär statsverkets tillgångar ännu voro hårdt anlitade för fortsättande

af arbetena å asylen vid Lund, har departementschefen emellertid

icke velat ifrågasätta, att af nu församlade Riksdag skulle äskas

ett större anslag för påbörjande af eu ny hospitalsbyggnad, utan kar

departemeutschefen inskränkt sig till att hos Kongl. Maj:t förorda den

anslagsfordran i ämnet, Kongl. Maj:t till Riksdagen framstält.

Behofvet af ett hospital för de två nordligaste länen synes utskottet

vara med väl grundade skäl ådagalagdt. Emot den för ett

dylikt hospital nu föreslagna platsen har utskottet icke heller något

att erinra, men i fråga om det jordområde, som skulle för ändamålet

inlösas, föreställer sig utskottet, efter granskning af de till utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till sjukhemmet

i Jerfsö

för spetelske.

[43.]

80. Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

öfverlemnade ritningar och öfriga handlingar, att den Munksunds sågverk

tillhöriga ega, hvars förvärfvande till ett förslagsvis beräknadt

pris af 5,000 kronor ifrågasatts, möjligen skulle kunna utan olägenhet

för hospitalets behof undvaras. Emellertid anser sig utskottet, i betraktande

af det läge, hvari frågan om inköp af mark för hospitalet för

närvarande befinner sig, icke böra hemställa om någon nedsättning i det

af Kongl. Maj:t nu äskade anslag, utan vill utskottet allenast här framhålla

önskvärdheten deraf, att Kongl. Maj:t, innan slutligt beslut i ämnet

fattas, må taga i närmare öfvervägande, huruvida ifrågavarande ega

verkligen kan anses för anstalten behöflig. Läget torde icke heller

böra af Riksdagen ovilkorligen bestämmas, utan åt Kongl. Maj:t öfverlemnas

att förlägga hospitalet å annan plats inom någotdera af de

nordligaste länen, i fall svårighet skulle möta att förvärfva den föreslagna.

Enligt hvad af ofvanstående utdrag af statsrådsprotokollet framgår,

har medicinalstyrelsen på grund af de långa afstånden inom samt

från de norrländska länen tänkt sig behofvet af att vid ifrågavarande

hospital anordna en afdelning för kroniskt sjuke. Med anledning häraf

och då utskottet för sin del hyser den öfvertygelse, att, förr eller

senare, eu asyl för sjuke af nyss antydda slag, måste anordnas för de

norrländska länens behof, anser sig utskottet böra föreslå Riksdagen

att redan vid beviljande af ifrågavarande anslag till förvärfvande af

byggnadsplats och jordområde uttala den önskan, att den nya anstalten

må så anordnas, att den samma för framtiden kan tjena äfven såsom

asyl för sinnessjuke inom Norrland.

Under åberopade af hvad ofvan blifvit anfördt, får utskottet, med

anledning af föreliggande förslag, hemställa,

att Riksdagen må för år 1889 bevilja ett extra

anslag af 25,000 kronor till förvärfvande af byggnadsplats

och erforderligt jordområde för ett hospital, afsedt

för rikets två nordligaste län, vare sig å Pitliolmen

i närheten af Piteå eller å annan plats, som

Kongl. Maj:t kan finna för ändamålet lämplig, samt,

vid anmälan af detta beslut, uttala den önskan, att

det nya hospitalet om möjligt må så anordnas, att detsamma

må kunna tjena jemväl såsom asyl för sinnessjuke.

49:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1889

på extra stat bevilja ett anslag af 14,000 kronor till understöd åt det

i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetelske, under vilkor att 4,000

kronor dertill af Gefleborgs läns landsting anvisades för samma år.

Vid föredragning i statsrådet den 12 januari 1888 af detta ären
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9-,

81

de har chefen för ecklesiastikdepartementet, enligt hvad det vid tillfället

förda protokollet utvisar, till en början erinrat, att, sedan under

en följd af år extra anslag af 7,500 kronor årligen beviljats till understöd

åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetelske. under vilkor

att landstinget i Gefleborgs län dertill för motsvarande år anvisade

4,000 kronor årligen, och att spetelske sjuke äfven från andra län

än Gefleborgs blefve till vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet

derstädes sådant medgåfve, Riksdagen förlidet år, jemte det nämnda

anslag äfven för år 1888 beviljats, med anledning af en väckt enskild

motion, för utvidgning af sjukhemmet och för anskaffande af nödiga

utredningspersedlar anslagit 16,000 kronor att utgå under år 1888; samt

att Kongl. Maj:t med anledning häraf, sedan medicinalstyrelsen, efter

direktionens för sjukhemmet och landstingets hörande, afgifvit utlåtande

i ämnet, genom beslut den 2 december 1887 stält berörda anslag

af 16,000 kronor till direktionens förfogande för uppförande enligt godkänd

ritning af en särskild byggnad, afsedd att rymma 16 patienter,

och för anskaffande af äskade utredningspersedlar.

I det afgifna yttrandet hade — anför departementschefen vidare

— direktionen för sjukhemmet uttalat den åsigt, att styrelsen,

förvaltningen och kontrollen öfver sjukhemmet borde anordnas i likhet

med hvad för de allmänna hospitalen vore bestämdt, samt att spetelskesjukvården

borde vara fullkomligt fri, så att afgifter ej fordrades från

kommuner eller enskilde. Och hade direktionen i senare hänseendet

erinrat om det förfelade försök, som vid sjukhemmets första inrättande

gjordes, att låta patienterna eller deras kommuner betala för underhållet

på sjukhemmet, hvilket haft till följd, att eu del spetelske aldrig inkommit

i sjukhemmet utan stannat i sina hemorter och der bidragit

till sjukdomens vidare spridning, samt att på sjukhemmet redan intagne

spetelske hemtats derifrån.

Med instämmande i hvad direktionen anfört, hade landstinget i

sitt till medicinalstyrelsen afgifna yttrande förklarat, att landstinget, som

ansåge det mest lämpligt, att statsverket omhändertoge hela underhållet

af sjukhemmet, beslutit, att, i och med det att staten i vidsträcktare

grad öfvertoge sjukhemmets underhåll, finge den eganderätt till

sjukhemmet med hvad dertill hörde af jordområden, byggnader och inventarier,

som möjligen tillkomme landstinget, öfverflyttas på staten.

I särskild hemställan hade landstinget vidare anhållit om aflåtande

till Riksdagen af nådig proposition, att statsbidraget till sjukhemmet

måtte för''år 1889 bestämmas antingen till 14,000 kronor, på samma

vilkor som förut, eller ock till 18,000 kronor utan annat vilkor än om

intagande å anstalten af spetelske från hela riket.

Bih. till BiJcsd. Prot. 1888. 4 Samt. 1 Afd. 8 Häft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o i).

Till stöd för denna hemställan hade landstinget åberopat, att kostnaden

för underhållet af sjukhemmet efter dess ofvan berörda utvidgning

blifvit af direktionen beräknad till 18,000 kronor för år. Denna beräkning

grundades derpå, att, då i följd af sjukhemmets utvidgning en

tillökning af mer än 50 procent af hittills varande patientantalet komme

att ega rum, erfordrades, att det nu till sjukhemmet årligen utgående

beloppet, 11,500 kronor, blefve i motsvarande mån förhöjdt, eller till i

rundt tal 18,000 kronor.

1 häröfver afgifvet utlåtande hade medicinalstyrelsen anfört, bland

annat, att, enär förenämnda utvidgning af Jerfsö sjukhem utan svårighet

borde kunna utföras före innevarande års utgång, och då styrelsen

egde kännedom derom, att en mängd ansökningar om inträde å anstalten

icke kunnat af brist på plats bifallas, det med skäl kunde antagas,

att från och med år 1889 det större utrymmet i sjukhemmet komme

att tagas i anspråk, hvartill fordrades det af direktionen beräknade

underhållsanslag af 18,000 kronor för år. Anstaltens utvidgning kunde

nemligen icke motsvara det med densamma afsedda ändamål, med

mindre än att ett deremot svarande förhöjdt underhållsanslag jemväl

komme anstalten till del.

Beträffande de af landstinget framstälda alternativa anslagsbeloppen

hade medicinalstyrelsen angifvit såsom sin åsigt, att det borde tillkomma

staten att ikläda sig kostnaden för underhållet af ifrågavarande

anstalt. Sjukdomen spetelska hade nemligen en egenartad beskaffenhet,

hvarigenom individen för lång tid beröfvades förmåga af sjelfförsörjning,

så att den sjuke ofta under tiotal af år blefve en börda för samhället.

Sjukdomen förekomme spridd å flere andra orter inom landet än i Helsingland.

På dessa orter kunde, likasom ursprungligen i Helsingland

varit händelsen, bilda sig härdar för sjukdomens spridning. I Norge

hade staten genom uppförande af tjenliga sjukvårdsanstalter för spetelske

och dessas'' underhåll lyckats minska sjukdomens freqvens och

förekomma dess spridning. Den ifrågasatta anslagsförköjningen, 10,500

kronor, vore ringa i förhållande till den stora fördel, som kunde vinnas

derigenom, att sjuke från alla delar af riket egde lika rätt till inträde

i anstalten. Genom de sjukes tidiga internering å anstalten erhölles

det verksammaste medlet till hämmande af denria vederstyggliga sjukdom.

Den hade visat sig tillhöra arten af infektionssjukdomarne, hvilka

meddelas genom smitta; och anstalten kunde betraktas ej blott såsom

vårdanstalt för obotligt sjuke utan äfven såsom kuranstalt.

För hvad medicinalstyrelsen anfört angående sättet för sjukhemmets

förvaltning har departementschefen redogjort på sidan 76 i stats
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet,? Utlåtande N:o 9. 83

rådsprotokollet, och tillåter sig utskottet att i fråga härom hänvisa till

berörda protokoll.

För egen del har departementschefen ansett, att då sjukhemmets

behjertansvärda ändamål skulle motverkas, derest för patienterna fordrades

någon afgift, deras intagande och underhåll fortfarande borde ega

rum afgiftsfritt, samt att, om än, vid det förhållande att det långt öfvervägande

antalet sjuka hittills visat sig tillhöra Gefleborgs län, det vore

billigt, att landstinget äfven framgent lemnade bidrag till sjukhemmet,

den hufvudsakligaste delen af kostnaderna för anstalten likväl borde

bestridas af staten, men i sammanhang dermed eganderätten till anstaltens

jord och egendom, i enlighet med hvad landstinget medgifvit,

öfvergå till statsverket äfvensom anstaltens förvaltning öfvertagas af

en under medicinalstyrelsen stående styrelse, hvars flesta ledamöter

förordnades af Kongl. Maj:t.

Då Riksdagen genom beslut förlidet år anvisat medel till utvidgning

af ifrågavarande sjukhem, torde Riksdagen, enligt utskottets förmenande,

nu icke böra underlåta att bevilja anslag till bestridande af

den ökade underhållskostnad för sjukhemmet, som blifvit en följd af

dess utvidgning. Någon nedsättning i det af Kongl. Maj:t för ändamålet

äskade anslagsbelopp lärer icke heller kunna ifrågasättas; och får utskottet,

som således icke funnit anledning till någon erinran mot Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, fördenskull hemställa,

att Riksdagen må för år 1889 på extra stat bevilja

ett anslag af 14,000 kronor till understöd åt det

i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetelske under

vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget i Gefleborgs

län anvisas för samma år.

Diverse anslag.

50:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för flere föregående

år egt rum, må för år 1889 anvisa följande

extra anslag, nemligen:

a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor;

och

b) till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar 10,000 kronor.

Ang. anslag

Ull /omskrift

sällskapet

m. m.

[44, 45.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ttt^Nordfska 51:o) Under åberopande af flere föregående Riksdagars beslut om an
museet

'' visande af extra årsanslag till nordiska museet, får utskottet hemställa,

t46'']

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj-.ts nu

derom gjorda framställning, må på extra stat för år

1889 anvisa ett anslag af 16,000 kronor till nordiska

museet.

52:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, och i likhet med hvad under

flera föregående år egt rum, må för år 1889 anvisa

ett extra anslag af 3,150 kronor, att, på de vilkor

Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas

till understöd för utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag

till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt

folklif.)'')

Anij. anslag 53:o) Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda

Ultematica> ~ framställning samt under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet

[48.] (sid. 77 och 78) derom anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må för år 1889 anvisa ett extra

anslag af 4,000 kronor, eller samma belopp som för

flera föregående år beviljats, till understöd för fortsatt

utgifvande af tidskriften DÄcta matematica)).

Ang. anslag

till en tidskrift

för

landsmål

m. m.

[47.]

Ang. anslag

till utgifvande

af * Nordisk

familjeboks
[49.

J

54:o) Till understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk familjebok»

har Kongl. Maj:t äskat 5,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

framställning, må för år 1889 anvisa af redan beviljade

25,000 kronor, ett belopp på extra stat af 5,000

kronor, till understöd för fortsatt utgifvande af »iVordisk

familjebok».

Ang. anslag

till föreläsningsleurser

för arbetsklassen.

[50.]

55:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, och i likhet med hvad

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Avo 9.

85

under de senare åren skett, må anvisa på extra stat

för år 1889 ett anslag af 20,000 kronor att användas

till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock

under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje

anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor

för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika

mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,

som antager föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal

timmar i veckan under fem till åtta månader och

i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,

för denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt

tillräcklig och passande undervisningsmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar

vid föreläsningarna eller undervisningen

blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig

att underkasta sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt

af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller lämpliga.

56:o) Slutligen får utskottet under denna hufvudtitel hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må i öfverensstämmelse med

hvad äfven för innevarande år skett, anvisa på extra

stat för år 1889 ett anslag af 10,700 kronor till fortsättande

af precisionsnivelleringsarbeten i södra och mellersta

Sverige samt underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer

in. m.

Stockholm den 13 april 1888.

Ang. anslag

till precisionsnivelleringsarbeten
m.

in.

[51-]

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Ultåtandc N:o !),

Reservationer:

«

Vid punkten 5:o (angående anslag till en folkskoleinspektör i

Stockholm):

af herr H. R. Törnebladh, i fråga om motiveringen.

vid punkten 9:o (angående veterinärinstitutet i Stockholm):

af herrar N. Petersson och vice talmannen <S. Nilsson, hvilka

ansett utskottets yttrande och förslag i denna del böra hafva följande

innehåll:

»Af det utlåtande, medicinalstyrelsen i ämnet afgifvit, framgår, att

styrelsen — jemte det den påpekat, att det för den ifrågasatta anslagsförhöjningen

hufvudsakligen anförda skäl, förökningen af elevernas antal,

icke egde den betydelse, institutets direktion velat gorå gällande —

tillika uttalat den åsigt, att hofbeslagssmedjan skulle kunna afvinnas

större afkastning, än hvad densamma under de senare åren lemna!. Utskottet

delar i allo denna medicinalstyrelsens uppfattning, och det synes

utskottet i sjelfva verket förvånande, att årliga behållningen af sagda

smedja, hvilken ännu år 1876 utgjorde öfver 6,000 kronor, kunnat nedgå

i så hög grad, att direktionen icke ansett sig kunna för framtiden

beräkna densamma till mer än 600 kronor.

Utskottet inser visserligen till fullo, att institutets nuvarande läge

i stadens utkant måste vara egnadt att för smedjan försvåra tillgången

på arbete, men utskottet håller likväl före, att svårigheterna i detta

hänseende skulle kunna i väsentlig mån undanrödjas genom vidtagande

af sådana åtgärder, hvarigenom allmänheten funne med sin fördel

förenligt att i stället för de mera centralt belägna enskilda smedjorna

anlita institutets. Med de ekonomiska fördelar, institutets smedja såsom

eu statens inrättning åtnjuter, synes den nemligen, om lämpliga

prisbestämmelser och öfriga anordningar vidtagas, böra lätt kunna uthärda

täflan med de enskilda smedjorna.

Emellertid torde en omsorgsfull utredning angående de förhållanden,

som föranledt minskningen i smedjans afkastning, samt beträffande

sättet att åstadkomma en ökning deraf vara af behofvet påkallad.

Innan eu sådan utredning kommit till stånd, anser utskottet det i alla

händelser vara för tidigt att i den omfattning, Kongl. Maj:t nu föreslagit,

bevilja förhöjning i det till institutet utgående anslaget, ty derest,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

| Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

såsom antagligt vore, en betydlig stegring i smedjans afkastning befunnes

möjlig, skulle ju berörda an slagsförhöjning, vare sig i sin helhet

eller till någon större del, visa sig obehöflig. I fråga om den begärda

ökningen i anslaget till byggnaders och stängsels underhåll finner

utskottet visserligen, vid det förhållande att institutets byggnader

äro upptagna till ett värde af 448,324 kronor samt 10 år gamla — det

för ifrågavarande ändamål nu utgående beloppet, 1,000 kronor, vara

otillräckligt och anser sig för den skull böra tillstyrka bifall till Kong!.

Maj:ts förslag i denna del. Men för så vidt berörda förslag afser förhöjning

i anslagsposten: till diverse utgifter, bör detsamma, enligt utskottets

åsigt, icke i frågans nuvarande skick vinna Riksdagens godkännande,

helst de behof, samma anslagsförhöjning är afsedd att fylla,

icke torde vara af så trängande beskaffenhet, att icke med deras tillgodoseende

skulle ännu någon tid kunna utan olägenhet anstå.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer

utskottet,

att, Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast

på det sätt må af Riksdagen bifallas, att ordinarie anslaget

till veterinärinstitutet i Stockholm, för ökning

med 1,000 kronor af den deri ingående anslagsposten:

byggnaders och stängsels underhåll, höjes med

nämnda belopp från 43,100 kronor till 44,100 kronor.»

vid punkten 12:o (angående lasaretts underhåll):

af herr II. P. P. Tamm, som yrkat afslag å Kongl. Maj:ts förslag

i hvad det afsåg att den ersättning för indragen tiondespannmål,

som för närvarande tillkomme Veckholms församling och användes till

församlingens folkskoleväsende, måtte från riksstaten uteslutas.

vid punkten 49:o (angående sjukhemmet i Jerfsö):

af herrar /V. Petersson och S. Nilsson, hvilka yrkat, att Riksdagen

måtte för år 1889 på extra stat bevilja ett anslag af 9,000 kronor till

understöd åt sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att frän Gefleborgs

läns landsting eller eljest för samma ändamål tillhandahölles ett

lika stort belopp.

Herr G. V. Schotte bär begärt få antecknadt, att han ej deltagit

i behandlingen inom utskottet af denna hufvudtitel.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

Bil. Litt. I.

Redogörelse för de ändringar, som föreslagits i den av 1886 uppgjorda

planen för omgestaltning af biblioteksbyggnaden i LJpsala, angifvande

såväl de delar af planen, som äro af den art att de böra i ett sammanhang

utföras, som de, hvilka ansetts kunna uppskjutas, och i senare fallet

med uppgift å de kostnader, som d särskilda poster besparas.

Då planen för biblioteksbyggnadens omgestaltning har, som det

vill synas, med framgång löst de trenne hufvuduppgifter, den haft sig

förelagda, nemligen att 1) anskaffa ökadt utrymme för boksamlingen,

2) skapa nya och bättre arbetslokaler samt 3) att betrygga de dyrbara

samlingarne mot eldfara, måste hvarje försök till inskränkningar i denna

plan alltid fasthålla vid, att inskränkningarna icke finge rubba de tre

hufvuduppgifternas lösning i något sådant hänseende, att institutionens

förmåga att fylla sin uppgift väsentligt försvagades. Med fasthållande

af denna utgångspunkt behöfdes det ej ens en djupare kännedom af

den föreliggande planen eller en närmare förtrogenhet med ett biblioteks

uppgifter för att nästan genast se, att tvenne partier af planen

voro af den art, att de ovilkorligen borde genomföras för att hufvuduppgifterna

skulle tillfredsställande lösas. Dessa två partier voro trapphusets

fullständiga omgestaltning och gamla hufvudbyggnadens skyddande

mot eldfara.

Trapphusets omgestaltning löser fullständigt uppgiften att i centrum

af byggnaden anskaffa ett tillräckligt antal af nya och bättre

arbetslokaler, nemligen läsesal och utlåningsrum å bottnen, 2 arbetsrum

och chefens rum i mezzaninon, samt ett amanuensrum i hvardera

af mellersta och tredje våningarne. Men äfven den andra uppgiften,

ökadt utrymme för böcker, har i ej ringa omfattning vunnit sin lösning,

då lokalerna i forna trapphuset äro i stånd att inalles mottaga 111,000

volymer, hvarigenom den öfvorhängande faran för institutionen att

alldeles förlamas i sin verksamhet åtminstone för närmaste framtiden

blifvit afvärjd. Förbindelserna inom trapphuset genom nya trappor

och hissar måste i ej ringa grad lätta de nu så tunga vilkoren för

arbetet. Det torde knapt behöfva erinras, att alla lokaler i forna trapphuset

äro gjorda brandfria, då ju den för dess omgestaltning uppgjorda

planen oförändrad utfördes.

Åtgärderna för gamla hufvudbyggnadens skyddande mot eldfara

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

89

bestå uti uppdragande genom husets hela höjd af de tvärmurar, hvilka

nu dela bottenvåningen i tre delar, och uti inläggande af brandhvalf

öfver mellersta och tredje våningen. Genom den förra åtgärden uppdelas

hvarje våning i trenne af brandmurar isolerade partier, under

det att i närvarande skick dessa kolossalt långa salar med fönster åt

alla sidor skulle verka som rigtiga dragrör vid eu eldsvåda, som tilllika

i salarnes myckna trävirke funne en ypperlig näring. Behofvet

af brandhvall öfver såväl mellersta våningen (nuvarande stora bokvåningen)

som öfver tredje våningen ligger i öppen dag. Att söka

åtnöja sig blott- med det förra och lemna hela tredje våningen och

vinden i det skick, de nu äro, vore att skapa ett blott illusoriskt skydd,

derest eldsvåda inträffade och taket jemte tredje våningens trämassor

instörtade. Men äfven af rent tekniska skäl står hvalfslagningen öfver

mellersta våningen knappast att skilja från genomgripande ändringar

i den tredje, och i föreliggande plan sammanhänga de på det innerligaste.

Åtgärderna för hvalfslagning öfver andra och tredje våningen

förutsätta borttagande af hela det nuvarande golfvet med bjelkunderlag

i tredje våningen. Oafsedt fördelen att befrias från detta genom sin

konstruktion eldfarliga golf, är åtgärden nödvändig -— dels för utläggande

af de jernskenor, å hvilka mellersta våningens brandhvalf skola

slås — dels uppförande af hela den jernkonstruktion i tredje våningen,

som i första rummet skall bidraga att bära denna vånings brandhvalf

och taket, men tillika på visst sätt utgör stommen, för våningens

inredning till boksal — dels för en bättre fördelning af all denna nya

belastning å den hjertmur, som nu uppskjuter till tredje våningens

golf. Tredje våningen skulle sålunda, efter det åtgärderna mot brandtära

genomförts, te sig så, att den vore afdelad i tre af murar isolerade

partier, försedda med brandtak och golf samt i sin längdlinie delade

af de kolonnpar, hvilka uppbära hvalf och stora taket, hvadan för

deras brukbarhet som boksalar endast erfordrades insättning af hyllställningar,

gallerigolf med deras balkar och barrierer samt trappor

och slutligen värmeledningens utsträckning.

Det torde vara skäl att påpeka, hvilka förbättringar i hufvudbyggriadens

nedersta och mellersta våningar, de två gamla bokvåningarna,

man ämnat genomföra i samband med trapphusets ombyggnad

och åtgärderna mot eldfara.

Att den stora vestibulen i bottenvåningen inredes efter planen

faller af sig sjelft, då trapphusets ändring förutsätter vestibulens.

Vidare inredes omedelbart till venster om vestibulen det nya arbetsrummet

för svenska amanuensen och midt emot detta rum tvärt öfver

vestibulen den nya förevisningssalen. De direkta förbindelser mellan

Bill. till Iiilcsd. Frot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 8 Håft. 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

''JO

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

mezzaninovåningens många olika partier, som nu saknas, åstadkommas

genom upptagande af dörrar i de murar, som skilja dess gallerier

såväl från hörnrummen som från vestibulen, och utläggande i vestibulen

af den balkonartade bro, som skall förena de å ömse sidor om vestibulen

liggande mezzaninogallerierna. Liksom alla lokaler, ämnade att

användas, blifva uppvärmda, skapas äfven varma förbindelser dem

emellan, hvilket hittills ej varit fallet. En ny spiraltrappa i hvardera

halfvan af bottenvåningen lättar förbindelsen mellan bottenplanet och

gallerierna, hvarjemte upphuggandet af mezzaninovåningens fönster

till dubbla storleken tillfredsställer det behof af ökadt ljus i gallerierna,

som länge gjort sig känbar!. I sista hand företages här yttermurgalleriernas

omkastning till transversala gallerier af jernkonstruktion

och med gångbanor utmynnande i det gamla hjertmursgalleriet. Denna

ändrings genomförande skulle otvifvelaktigt ske bäst och med minsta

kostnad i sammanhang med öfriga arbeten i bottenvåningen, men då

den representerar eu ej obetydlig kostnad, bör den sparas till sist,

för den händelse stegring i arbete och jernpris eller andra förhållanden,

som nu ej kunna förutses, skulle dessförinnan rubbat beräkningarna

att med ett byggnadsanslag af 250,000 kronor genomföra äfven denna

ändring.

I den mellersta bokvåningen af hufvudbyggnaden har man ock

tänkt sig genomförande af alla de åtgärder, som ursprungliga planen

innebar.

Uppdragandet af vestibulens tvärmurar genom denna våning

drager med sig som eu naturlig konseqvens, att det nya rum, som af

dessa murar afdelas i våningens midt, förses med den föreslagna

nyare jernkonstruktionen. Här skola nemligen nästan alla hyllor och

allt dermed sammanhängande virke bortbrytas under arbetets gång.

Dels måste ju de partier af hjertmuren, som nu skjuta in i detta rum

och så betydligt förmörka detsamma, alldeles borttagas, emedan annars

efter tvärmurarnes uppdragande rummets inre hälft blir nästan kolmörk

och alldeles oanvändbar, dels skola bär jernkolonner uppsättas för uppbärande

af ofvanliggande våning, dels rnåste för brandhvalfvets inslagning

allt trävirke å gallerierna ovilkorligen från brytas. Att då

efter dessa åtgärders verkställande å nyo inreda detta midtelrum så

till hyllor som gallerier med trä vore föga välbetänkt och skulle väl

äfven efter ändringarna i rummets form leda till föga besparing, för

att ej tala om det besynnerliga i att med trä belamra ett rum, som

man i öfrigt sökt göra brandfritt.

De tilltänkta nya rundfönster, som i denna mellersta våning

skulle upphuggas för att gifva gallerierna den sjelfständiga belysning,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Vilåtande N:o 9.

91

som de nu alldeles sakna, kunna i det nya midtelpartiet svårligen

undvaras, af samma skäl som medfört deras anbringande å trapphuset,

och då i alla fall å dessa gallerier hyllorna måste bortbrytas och

böckerna bortflyttas för inläggande af brandbottnen öfver våningen,

vore det dålig uträkning att icke begagna tillfället till rundfönsternas

upptagande, hälst kostnaden härför representerar så ringa belopp.

Slutligen skulle i de sidosalar, som bildas å hvardera sidan om

detta midtelparti såväl de nya spiraltrappor uppsättas som de tvärbroar

uppläggas, hvilka skulle lätta förbindelserna mellan salen och

dess galleri och mellan galleriets olika delar.

Vänder man sig härefter till frågan om hvilka af planens delar

kunna utan större olägenhet uppskjutas, derför att deras uteblifvande

icke förhindrar institutionen att, sedan de i det föregående omnämda

åtgärderna väl blifvit vidtagna, verka för sin uppgift, så befinnas de

de vara följande

I) Tredje våningens i Imfvildbi/ggnaden direkta aptering till bokmagasin.

Sedan man nemligen genom trapphusets omgestaltning skaffat

utrymme för 111,000 volymer, genom ändringen af midtelpartiet i mellersta

våningen för nära 22,000 och, derest medlen förslå till inläggande

af transversala gallerier i bottenvåningen, för ytterligare 8,000,

skulle biblioteket disponera ny plats för åtminstone 133,000 och eventuelt

141,000 volymer. Under sådant förhållande kunde utan olägenhet

forna festsalens fullständiga inredning anstå till en tid, hvars större

eller mindre längd naturligen beror derpå, om tillväxten af samlingarna

kommer att förete någon stark och oväntad stegring. Efter

normal växt borde denna tidpunkt vara 15 till 20 år aflägsen. Och

när den kommer, är i alla fall, såsom ofvan omnämts, tredje våningen

lyckligtvis genom det sammanhang, hvari dess bärande jernkonstruktion,

som nu skall uppföras, står till sjelfva bokmagasinsinredningen,

satt i det skick, att apteringen utan synnerlig svårighet kunde försiggå

och till och med, om så blefve nödigt, kunde successive genomföras.

De besparingar, som uppstå genom uppskjutande af alla åtgärder, som

afse direkt bokinredning af tredje våningen, äro

för jernbålkar m. m. till gallerierna......... 15,683: —

» refflad plåt m. m. till d:o .................. 10,000: —

» barrierer till d:o ...................................... 4,000: —

» hyllställningar............................................ 10,000: —

t> hyllbräden .................................................. 5,000: —

» spiraltrappor............................................. 2,500: —

» målning ..................................................... 1,000: — 48,183: —

Transport 48,183: —

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 48,183

II) Åtgärderna för byggnadens yttre dekorering. Sådana

dessa i planen förelågo, kunde de sammanföras under

två rubriker a) botten- och mezzaninovåningarnes rustikindelning

i det yttre, b) anbringande af sandstensomfattningar

kring nya eller ändrade fönster. Den förra åtgärden

afsåg att undanrödja det för eu så pass monumental och

på en så framstående plats belägen byggnad mindre gynsamma

intryck ur estetisk synpunkt, som dess yttre måste

göra, då mellersta våningens fönster, genom utvidgande af

de dermed dekorativt förenade underliggande mezzaninofönster

äfvensom upptagande af rundfönster å mellersta våningens

galleri, skulle få utseende af att vara alltför starkt

utdragna på längden. Den tänkta rustikindelningen skulle

förbinda mezzanino-fönsterna med bottenvåningen och sålunda

lätta totalintrycket af den nu så jemnstrukna fasaden.

Sandstensomfattningarna kring de nya eller ändrade fönstren

voro ur synpunkten af likformighet med de äldre

fönstren och af fasadens dekorering något, som en arkitekt

ej kunde underlåta att inlägga i planen. Men då hvarken

husets ändamålsenlighet som biblioteksbyggnad, efter att

man fasthåller, såsom förut blifvit sagdt, vid det föreslagna

upptagandet af nya eller förstoringen af gamla fönster,

eller dess trygghet mot eldfara i någon mån påverkas af

ett uteblifvande af dessa yttre dekorativa anordningar, har

man ansett sig kunna föreslå deras uppskjutande till den

tid, då medel härför stå att anskaffa, så mycket hellre som

dessa anordningar kräfva ej obetydliga utgifter, nemligen

730 löpande fot sandstens omfattning till nya och förstorade

fönster å 4...................................... 2,920: —

21 stycken runda d:o å 75 ................................. 1,575: —

22 — — enklare å 50 ............................. 1,100: —

4 sfyckeu större profilerade med konsoler,

balustrer och kornicher å 1,200................. 4,800: —

Flyttning af inskriptionstaflan ............................... 300: —

22,300 qvadratfot rustik och kedjeband å 0,50 1 1,150: —

40,000 d:o skrapning och vattrifning å 0,15 6,000: —

62,500 d:o affärgning............................. å 0,03 1,875: — 29,720:

Transport 77,903:

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

93

Transport 77,903: —

III) Jevnluclcor för bottenvåningens fönster.

Biblioteket har hittills saknat dylika, och behofvet af

dem har heller lyckligtvis icke gjort sig påmindt. Men då

eu omfattande plan för byggnadens fullständiga utrustning

utarbetades, ansåg man sig ej böra underlåta att i densamma

upptaga kostnaden för sådana luckor af hänsyn till

samlingarnes dyrbarhet, bottenvåningens ringa höjd öfver

marken och möjligen inträdande osäkrare förhållanden i

framtiden. Då emellertid tryggheten i detta afseende i

vårt lugna samhälle ännu torde hafva god utsigt att få

fortfara under närmaste framtiden, isynnerhet som dylika

samlingar ännu ej kunna locka vanliga inbrottstjufvar på

grund af svårigheten att afyttra det stulna, torde det icke

innebära någon egentlig risk att låta det hittillsvarande

förhållandet få tillsvidare fortbestå. Den härigenom vunna

besparingen bestiger sig till ....................................................... 4,940: —

IV) Af utgifterna för värmeledning ens utsträckning kan

naturligen så mycket inbesparas, som belöper sig på dess

inledning i hufvudbyggnadens tredje våning, alldenstund

denna ju ej skulle för det närvarande inredas till boksal

och således ej komma till direkt daglig användning. Besparingen

på denna post beräknas till...................................... 6,000: —

Summa 88,843: —

Det sammanlagda beloppet för de delar af planen, som äro föreslagna

att uppskjutas, representerar sålunda eu summa af 88,843 kronor.

Fråndrages denna från det stora kostnadsförslaget, skulle egentligen

återstå 261,157 kronor såsom behöfliga för genomförande af de

förändringar, hvilka i början af denna redogörelse betecknats såsom

varande af den art, att de nu böra verkställas. Man har dock ansett

sig, med hänsyn till att prisen å material och arbete något fallit sedan

den tid (sommaren 1886), då förslaget uppgjordes, och under antagande

af att de låga prisen fortfara, kunna beräkna att 250,000 kronor

borde förslå till utförande af planen med nu föreslagna inskränkningar.

Skulle åter ett prisens stigande under byggnadstiden, hvilket

ju ej är omöjligt, då denna omfattar flere år, eller ett yppande af

omständigheter, som ej kunnat förutses, något som ej så sällan inträffar

vid rifnings- och rekonstruktionsarbeten i större äldre byggnader, uppdrifva

kostnaderna något, får man i värsta fall vara betänkt på att

i någon oväsentligare del göra en ytterligare inskränkning, och har

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

man i detta afseende, såsom redan förut nämnts, särskilt tänkt på

att möjligen uppskjuta med inläggande af transversal gallerier i hufvudbyggnadens

bottenvåning.

Såsom planen i sin inskränktare gestalt föreligger, bär den dock

nästan utan undantag genomfört alla de åtgärder, som åsyftade att

göra institutionens arbete enklare, lättare och mera verksamt, den har

anskaffat bokutrymme för en ej så ringa följd af år och hoppas nästan

med säkerhet ej behöfva offra någon af de nödiga förbättringar i det

gamla eller praktiska anstalter i det nya, som ursprungliga planen föreslagit.

Den bär slutligen icke låtit någon enda af de åtgärder fara,

som åsyftat att skydda samlingarna mot eldsolycka.

Upsala den 16 mars 1888.

Claes Annerstedt.

Carl Aug. Kihlberg.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1888 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och 1 .... .

, . , Frsattningar.

kyrkotionde.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö. 1

17,000

17,000

77,100

—

— —

—

- -

—

77,100

—

38,500

—

— —

—

- -

—

38,500

—

62,700

—

— —

—

- -

—

62,700

—

46,350

—

— —

—

- -

—

46,350

—

10,819

—

18,000

--

346,900

—

375.719

—

19,159

—

- -

—

5,841

_

25,000

—

55,000

—

- -

—

- -

—

55,000

—

056,201

—

35,820

—

- -

—

692,021

—

142,450

—

— —

—

— —

—

142,450

2,867,443

_ _ ’

____

2,867,443

70,000

_

- -

—

- -

—

70,000

—

43,500

—

- -

—

- -

—

43,500

—

62,547

—

1,010

—

1,100

_

64,657

—

3,790,925

3,790,925

Tpt

7,959,694

—

54,830

—

353,841

8,368,365

-

Ecklesiastik
-

Departement schefen...............................................

Departementets afdelning af Kong], Majrts kansli .....

Riksarkivet ........................... ...............................

Kongl. biblioteket..............................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

Kleresistaten .........................................................

Domkapitlens expeditioner .........................................

Lappmarks ecklesiastik verk, förslag satislag..................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag) ...

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande

Tillkommer: Aflöning åt eu extra ordinarie professor

Allmänna läroverken, reservationsanslag .................

Högre skolor för qvinlig ungdom........... .................

Högre lärarinneseminarium ....................................

Pedagogier och folkskolor..................................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande

Ökas med .............................................

Stipendier för seminarielever..............................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt f.åkskole
Undervisningsmateriel

m. m för folkskolor .........

Understöd åt högre folkskolor ..........................

eller ett gemensamt reservationsanslag ..........

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

97

Litt. A

riksstatens Å 11 o n d

departementet.

å tillhopa 14,300 kronor).

belopp .............................

i oftalmologi...................

belopp .............................

inspektörer ....................

Bih. till RiJcsd. Trot.

hufvudtitel.

285,925:

. 3,900:

142,450:

3,500:

289,825

75.000

95.000

15.000

20.000

491,825

Förslag till blifvande riksstat:

Transport 494,825:

4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

anvisning,

på f örslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

17,000

77,100

—

—

- -

—

77,100

—

38,500

—

—

- -

—

38,500

—

02,700

—

— —

—

- _

62,700

—

46,350

—

— —

—

_ -

—

46,350

—

10,819

—

18,000

—

346,900

—

375,719

—

19,159

—

—

5,841

—

25,000

—

55,000

—

- -

—

55,000

—

656,201

—

35,820

—

— —

-

692,021

—

145,950

___

_

___

_

145,950

2,807,443

—

----

—

- ---

—

2,867,443

—

70,000

—

- -

—

----

—

70,000

—

43,500

—

---

—

- -

—

43,500

—

02,547

1,010

1,100

64,657

4,172,269

—

54,830

— 353,841

—

4,580,940

—

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande 1V.-o 9.

1888 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och I ^ .

i Ersättningar.

Kyrkotionde.

Summa.

Kronor.

Ö. !

Kronor, j

ö. '' Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö. 1

7,959,694

54,830

“ 353,841,

8,368,365

370,400

370,400

37,150

—

- -

I — —

37,150

389,675

—

- -

i___

389,675

—

32,741

—

700

— —

33,441

—

8,250

—

----

8,250

—

47,200

—

- -

1

—

47,200

7,700

7,700

—!

100,000

—

---

_ — —

—

100,000

_

3,000

- -

—*

—

3,000

— j

8,250

- -

_ — —

—

8,250

—

44,980

--

- -

_| — —

—

44,980

—

28,750

—

---

....

28,750

—

61,300

—

- -

— —

—

61.300

44,900

—

- -

_ — —

--

44.900

—

67,550

—

— -

_j — —

—

67,550

_

131,000

1

| 131,000

9,564

|

9,564

75,000

—

- -

~ — —

—

75,001

i—

40,80?

—

4,360 — 1,500

I —

46,’663

600,000

---

—s--

600,000

110,067,907

_

59,890

I—| 355,341

110,483,138

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag ......................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

belopp ...............................................................

Ökas med ............................................................

Understöd åt folkskolor, förslagsanslag ..................

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folksko
De

tekniska läroverken................................................

Gymnastiska centralinstitutet....................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.....................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen .........

Ortopediska institutet.................................................

Veterinärundervisningen. Nuvarande belopp..............

Ökas å anslaget till veterinärinstitutet i Stockhol

Minskas å anslaget till veterinärinrättningen i Skar

Vaccinationens befrämjande........................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, för

Svenska läkaresällskapet ...........................................

Svenska akademien ....................................................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservations

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (dera

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva

Musikaliska akademien ................... .........................

Naturhistoriska riksmuseum...........................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet för döfstumma.........................

Institutet för blinda. Nuvarande belopp ..............

Ökas med ......................................... ........

Till understöd och uppmuntran åt mindre upp

och blinda barn ..............................................

Fattigvården i Stockholm och landsorten..............

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag....................

Lasaretts underhåll..................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag.............................

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

99

Transport 494,825: -—

rikets nordligare trakter bosatta finnar,

............................................................ 12,000: —

förslagsanslag. Nuvarande

........................................ 3,193,000: —

.......................................... 307,000: — 3,500,000: —

.............................................................. 40,000: —

skolan, förslagsanslag .......... 30,000: —

loma, förslagsanslag............................. 25,000: —

.............................................. 47,200: —

med ...................................... 6,000: — 53,200: —

med ........................................................ 2,700: —•

slagsanslag

anslag) ..........................................

450 kronor reservationsanslag) ..........

länsanslag å tillhopa 21,400 kronor)

....................................... 60,000: —

................................................ 21,000: —

.............................................. 27,350: — 48,350: —

fostringsanstalter för medellösa döfstumma

................................................................ 50,000: —

Förslag till blifvande riksstat:

1

1

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor. 1

Ö. -

Kronor. j

Ö.

Kronor.

Ö.

4,172,209:

54,830

353,841

4,580,940

4,101,825

t

4,101,825

370,400

_

---

_

- -

—

370,400

—

37,150

_

_ _

_

- -

—

37,150

_

389,675

_

___

_

---

—

389,675

—

32,741

__

700

_

---

—

33,441

_

8,250

—

---

—

- -.

—

8,250

—

50,500

_ _

50,500

7,700

_

- -

___

- -

—

7,700

1

100,000

_

---

_

- -

—

100,000

—

3,000

__

3,000

—

8,250

__

_ _

_

- -

—

8,250

44,980

_

_ _

_

- -

—

44,980

—

28,750

__

_ _

_

- __

_

28,750

—

61,300

_

---

_

--- -

—

61,300

—

44,900

_

| _ _

_

- -

—

44,900

—

67,550

1

1

67,550

i 158,350

158,350

9,564

___

! _ _

L.

- -

—

9,564

75,000

__

! ._ —

- -

—

75,000

—

| 40,803

4,360 —

1.500

_

46,663

1

! 600,000

1--

_

— —

—

600,000

1-

Transport [10,412,957

59,890-

355,341 — [ 10,828,188[—

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1888 års riksstat anslår:

Anvisning-

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och 1 „ .... .

, , , ! iirsattnmgar.

kyrkotionde, j

Summa.

Kronor,

o. !

Kronor.

ö. | Kronor. ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

10,067,907

59,890

— 355,3 il |—

10,483,138

1

78,000

_|

___

_1 _ __ i _

78,000

_

2,750

— i

---

- --- -

2,750

—

28,380

—|

28,380

—

25,000

—j

- -

— i --- j-

25,000

—

6,528

—:

193,300

—; 170,000 -

369,828

—

24,000

—:

24,000

—

80,000

—

- -

—: — — ! —

80,000

—

1,500

—j

- -

— i - — i —

1,500

—

22,398

— —

— — - :-

22,398

—

O

O

o

—•

- -

- --- i ■

15,000

S:a

10,351,463

—

253,190

—| 525,341 —

11,129,994

—

Stora barnhuset i Stockholm....................................

Frimurarebarnhuset.....................................................

Barnhusen i landsorterna.............................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslags
Kyrkors

underhåll....................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Ålderstillägg,

förslagsanslag ..................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslag

Okas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma me

Extra utgifter, reservationsanslag............ ...................

s. 101 Kontrollera mot PDF

Stut sutskottets Utlåtande N:o 9.

101

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Krono r.

anslag...............................

gifvande, reservationsanslag.

anslag. Nuvarande belopp

Transport 10,412,957

78.000

2,750

28,380

25.000

6,528

24.000

80.000

1.500

22,398: •

415:

22,813!

15,000

Friheter och

kyrkotionde.

Kronor. I ö.

59,890 -

193,300

Ersättningar.

Kronor.

355,341

170,000

Samma.

Summa 110,696,928|

253,1901

525,341

Kronor. ]

10,828,188

78.000

2,750

28,380

25.000

369,828

24.000

80.000

1,500

22,813-

15,000|

11,475,459)—I

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde

hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Kronor. ö.

Eiksarkivet:

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som

äro af vigt för fäderneslandets historia........................ 8,000: —

fortsättande af arbetena å en tillbyggnad för riksarkivet 75,000: —

78,000

Nationalmuseum:

Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar

4,000

Lifrustkammaren:

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarne in. in........................

Domkapitlens expeditioner:

För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner

Domkyrkorna i Upsala och Skara:

Till fortsättande af restaureringsarbetena å Upsala domkyrka 70,000: —

Till fortsättande af restaureringsarbetena å Skara domkyrka 35,000: —

5,800 —

3,716 —

105,000

Universiteten:

Till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala ............ 3,000

Lund................ 2,950

„ ,, matematiska „ „ Upsala .............. 1,500

;; ;; „ . .Lund................. 1,000

anställande vid universitetet i Upsala af lärare i tyska,

franska och engelska språken ...................................... 6,000

„ förändring af Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala ... 50,000

Transport 64,450

— i 196,516!

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

103

Kronor, j

Ö.

196,516

88,450

1

5,500

382,975

—

4,000

—

8,750

—

48,300

39,000

Transport 64,450

docenten vid universitetet i Lund

1,500

18,000

3,000

1,500

Till särskildt arfvode

Sven Söderberg ................................................._......

,, ny byggnad för botaniska institutionen vid universitetet

i Lund............................................._......;••••;.....

„ anskaffande af mikroskop m. m. för zoologiska institutionen

vid universitetet i Lund ...................................

„ arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund .....................................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologi
ska

klinik ....................................................................

„ en medicinskt-pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.......................

„ „ poliklinik för barnsjukdomar .............................

Allmänna läroverken :

Till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk............ 336,975

resestipendier år lärare i främmande lefvande språk 6,000

900: —

1,800:

2,800:

arfvoden åt extra lärare

40,000

Högre lärarinneseminariet:

Till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk

Pedagogierna:

Till löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna

Folkundervisningen:

Till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna

samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring

och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier 33,300: -—•

,, understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel........... 15,000: —

De tekniska läroverken:

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af

kostnaderna för deras inspektion.................................

,, upprättande i Eskilstuna af en fackskola för finare

35,000:

smides- och metallindustri

4,000:

Transport : 773,491]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:0 9.

Kronor.

Ö.

Transport

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

773,491

—

För tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare ............... 20,000: —

„ arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper...... 1,200: —

„ uppehållande af en poliklinik för tandsjukdomar......... 4,000: —

25,200

—

Veterinärundervisningen:

Till uppehållande af veterinärinrättningens i Skara verksamhet under

år 1889 ..........................................................................................

4,950

—

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vaktbetjening.............................................. 4,000: —

„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn-

lemningar ro. m.................................................. 3,200: —

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. 2,000: —

9,200

Naturhistoriska riksmuseum:

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arke- goniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till be- stridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter

2,000

Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda:

Till tryckning af blindskrifter ...................................... 2,500: —

„ understöd åt blindlärare.............................................. 1,200: —

„ en blindskola i Vexiö ................................................... 11,000: —

„ „ handtverksskola i Kristinehamn för blinda............... 9,400: —

„ uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma............................................... 49,200: —

73,300

Serafimerlasarettet i Stockholm:

\ Bidrag till lasarettets om- och tillbyggnad samt dess förseende med

nödig utredning .............................................................................

65,400

_

Transport

953,541

—

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

105

Kronor. ; ö.

Hospitalsvdrden:

Transport j 953,5411

Till fortsättande af byggnadsarbetena å asylen vid Lunds

hospital ........................................................... 311,000:

„ förvärfvande af byggnadsplats och erforderligt jordområde

för ett hospital, afsedt för rikets två nordligaste län 25,000:

„ understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetelske...............................................................

Diverse anslag:

Till svenska fornskriftsällskapet.....................................

„ beredande af religionsvård åt svenske sjömän in. fl. i

utländska hamnar

„ Nordiska museet .....................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och

svenskt folklif1 ..........................................................

,, understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

mathematica" ............................................................

„ understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen.................

fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i södra och

mellersta Sverige samt underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer

m. m..............................................

14,000: —

350,000

—

2,000: —

10,000: —

16,000: —

3,150: —

4,000: —

5,000: —

20,000: —

10,700: —

70,850

Summa

1,374,931

Bill. till BiJcsd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft,

14

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.