Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16

1889-04-09 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1889:10, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

1

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 14 april 1889, kl. 12 midd.

Bevillningsutskottets betänkande, angående tullbevillningen. ''

Af de till bevillningsutskottet hänvisade motioner, som röra tullbevillningen,

har Riksdagen redan till behandling förehaft och afgjort

dem, i hvilka yrkats utförselstull å jernmalm, öfriga hithörande motioner

äro:

inom Första Kammaren:

n:o 5, af herr af Buren, angående tull å tack- och stångjern samt

vissa andra jerneffekter;

n:o 9, af herr Söderberg, angående förhöjning af tullen å majs

och ris, som ej skalats;

n:o 42, af herr Jonas Andersson, om ändring i gällande bestämmelser

angående restitution af erlagd tull för juteväf, som användes

till emballage för trämassa;

n:o 48, af herr Smith, om upphäfvande af tullen å spanmål; samt

inom Andra Kammaren:

n:o 60, af herr P. Pehrsson i Norrsund, om åsättande af tull å

sill, strömming och annan fisk;

n:o 68, af herr N. Jönsson i Gammalstorp, angående förhöjning

i tullen å majs;

n:o 72, af herr E. W. Wretlind, om nedsättning,! tullen på socker

och kakao m. m.;

n:o 75, af herr L. F. Odell, om åsättande af tull på ägg;

n:o 136, af herr O. A. Brodin, om restitution af tull å materialier

till fartyg, som i Sverige byggas för utländsk fraktfart.

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 5 Samt. 1 Afd. 8 Håft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Album.

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Härförutom har Kong].. Maj:t till utskottet för den åtgärd, hvartill

utskottet kunde finna desamma föranleda, öfverlemnat:

dels en af åtskilliga punschtillverkare inom riket gjord underdånig

ansökning om förhöjning i det belopp, som, enligt gällande bestämmelser,

vid export af punsch restitutionsvis bekommes af tullmedlen,

samt en af svenska qvarnindustriidkareföreningen gjord underdånig

framställning angående ändring af § 9 mom. 3 g) i tulltaxeunderrättelserna;
dels

ock ett af den genom nådigt bref den 18 juni 1888 tillsatta

tullkomité den 1 sistlidne mars afgifvet underdånigt utlåtande med

förslag till vissa ändringar i tulltaxans bestämmelser, öfver hvilket

förslag kommerskollegium och generaltullstyrelsen, efter nådig remiss,

afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande, deri de förklarat sig icke

hafva något vid förslaget att erinra.

Angående artikeln album anför tullkomitén:

»Sedan tullen å album genom senast utfärdade tulltaxa höjts till

2 kronor per kilogram, hafva försök gjorts att på så sätt undgå denna

tull, att de inre delarne af album införts för sig och permarne för sig,

under begäran att de förra måtte tullbehandlas som lackerade pappersarbeten

med en tull af 60 öre pr kilogram, de senare såsom bokpertnar,

lösa, med en tull af 1 krona pr kilogram. Dylika försök böra

emellertid, enligt komiténs mening, förebyggas, hvilket äfven lätteligen

kan ske genom att till rubriken bifoga orden: »eller delar deraf».

Äfven anser komitén, att uti anmärkningen bör intagas ordet

»askar», enär vissa slags album vanligen inkomma uti askar, och dessa

tydligen höra lika väl som fodral m. m. medräknas uti vigten.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, i öfverensstämmelse

med hvad komitén föreslagit, hemställa,

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att ifrågavarande

rubrik i tulltaxan skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Album eller delar deraf... 1 kilogram 2 kronor.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och

pappersomslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

3

Om artikeln blommor innehåller tulltaxan:

Blommor.

48

49

50

Blommor:

naturliga, äfvensom qvistar och blad, friska

eller torkade, ej hänförliga till apoteksvaror

...............................................................

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder,

eller andra dylika ämnen ........................

delar till konstgjorda blommor .................

Anm. 1. Med »delar till konstgjorda blommor» förstås

endast blad i bundtar, ax för sig, knoppar

för sig o. s. v. utan tillsats eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar

och dylikt omslag.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kr.

2

1

50

Härom yttrar tullkomitén: »Rörande denna artikel har komitén

från Eders Kongl. Maj:t fått emottaga en nådig remiss af den 20 sistlidne

juli, innehållande en skrifvelse från härvarande nederländske

minister, deri denne framhåller, att den vid senaste riksdag åsätta tull

af 2 kronor per kilogram å afskurna qvistar och blad uppginge för de

vanligast förekommande slagen deraf till 7 å 8 gånger varans värde

och vore likartad med importförbud, hvarigenom den ej ringa införseln

från Nederländerna hotades. Eu likartad anmärkning har ock i flera

till komitén inkomna skrifvelser framstälts af några trädgårdsodlare

inom landet, hvilka derför påyrkat tullens väsentliga minskande eller

borttagande, på samma gång i några skrifvelser äfven uttalats, att denna

tull å »lefvande blommor afskurna» ej vore till någon nytta, emedan

den ej vore tillräcklig att framkalla odling af dyrbarare blommor vintertiden,

då den egentliga importen förefunnes, utan derför endast verkade

fördyrande på varan. Å andra sidan hafva i tvenne inkomna

skrifvelser trädgårdsodlare i Göteborgs omnejd yrkat bibehållande af

nu ifrågavarande tullsats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1Ö.

Att denna tullsats å afskurna qvistar och blad är synnerligt hög,

erinrades och erkändes vid sistlidne riksdag. Men då den föreslagna

tullsatsen ändock godkändes, så voro skälen dertill, att man antog,

att ett sönderdelande af rubriken skulle vålla omgång och besvär vid

tullbehandlingen äfvensom möjligen gifva anledning till olika tullbehandling

på olika tullplatser. Inom komitén har dock upplysning

vunnits, att nämnda olägenheter knappast vore att befara, och vid

sådant förhållande har komitén ej tvekat att sönderdela rubriken och

på afskurna qvistar och blad föreslå en särskild tullsats, som komitén

ansett böra bestämmas till 50 öre per kilogram. Äfven den är visserligen

hög i förhållande till värdet af åtskilliga växtarter, men den kan

ingalunda sägas vara prohibitiv, och då flere slag af dessa kunna i

landet frambringas, och de, som ej lämpligen kunna här frambringas,

kunna af inhemska ersättas, torde ej den föreslagna tullsatsen framkalla

berättigade anmärkningar. Genom denna lägre tullsats förebygges

ock, att, såsom nu skett, för att erhålla afskurna qvistar och blad, hela

växter intagas, hvilka förtullas efter 30 öre per kilogram, i vissa fall

ändå lägre.

Med afseende å afskurna blommor åter har komitén ansett tullen

böra höjas till 3 kronor per kilogram. Denna tullsats ställer sig i

förhållande till varuvärdet i många fall ändock billigare än den nu

föreslagna tullen å qvistar och blad. Tullen har betydelse endast med

hänsyn till de blommor, som vintertiden införas; ty under den öfriga

tiden af året är importen ytterst ringa. Men med afseende å de kostnader,

som frambringande af blommor hos oss vintertiden medför, och

då dessa användas endast af de i ekonomiskt afseende mest gynsamt

lottade, har ingen tvekan funnits om lämpligheten af tullens förhöjande

till nämnda belopp.

Vid behandlingen af denna rubrik har vidare anmärkts, att densamma,

såsom den nu vore uppstäld, med tull beläde blommor, qvistar

och blad, som infördes för industriella behof, samt att det näppeligen

kunnat vara Riksdagens afsigt att med den faststälda tullsatsen träffa

annat än det, som kunde som öfverflödsvara anses. Med gillande af

denna uppfattning har komitén så ändrat rubriken, att endast till

prydnad afsedda blommor, qvistar och blad drabbas af tullen, under

det att »andra slag» få tullfritt införas, och har det upplysts, att ur

tullhänsyn ej någon svårighet vore att befara af ett sådant särskiljande.»

I hvad tullkomitén sålunda anfört instämmer utskottet till fullo

och får till följd deraf hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 5

2:o) att rubriken »Blommor» i tulltaxan måtte

erhålla följande lydelse:

Blommor:

naturliga, afskurna, äfvensom qvistar och blad, friska

eller torkade, ej specificerade och ej hänförliga

till apoteksvaror:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna:

blommor .............................. 1 kilogram 3 kronor

qvistar och blad ............... 1 kilogram 50 öre

andra slag .............................................................. fria

Angående broderade arbeten föreskrifver tulltaxan, att vid förtullning

af sådana afdrag i vigten ej eger rum för papper, kartor och

inlägg.

Enär broderade arbeten i öfrigt tullbehandlas på samma sätt som

kläder eller med 20 procents förhöjning af tullen å väfnaden samt utan

afdrag i vigten för papper, kartor och inlägg, har tullkomitén ansett,

att den sistlidne år antagna bestämmelsen, att vid tullbehandling af

kläder afdrag ej må göras för askar, hvari de inkomma, borde tilllämpas

jemväl på broderade arbeten, som likaledes ofta inkomme uti

sådana.

Utskottet, som delar denna uppfattning, hemställer,

3:o) att Riksdagen måtte besluta, att anmärkningen

under rubriken »Broderade arbeten» skall erhålla

följande förändrade lydelse: »Afdrag i vigten

eger ej rum för askar, pappersomslag, kartor och

inlägg».

Vid artikeln bränvin och sprit yttrar tullkomitén: »För att bränvin

och sprit, som i mindre partier infördes utifrån, äfven skulle drabbas

af den minuthandelsafgift, som för samma slags spirituösa erlades vid

försäljning inom landet i samma myckenhet, fogades till denna rubrik

vid 1882 års riksdag en anmärkning, som endast med ändring i afseende

å qvantitet och tullsats ännu der återfinnes under n:o 1, och

hvilken är af följande lydelse:

»Vid förtullning af bränvin och sprit i mindre partier än 250

liter, enligt de här ofvan för tullberäkning bestämda grunder, skall

tullafgiften förhöjas med 15 öre per liter.»

Broderade

arbeten.

Bränvin

och sprit.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Böcker,

Cholcolad.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Uti ett tullbehandlingsmål, som blifvit draget under Eders Kong!.

Maj:ts pröfning, förklarade Eders Kongl. Maj:t i utslag af den 15 december

1882, att denna minimiqvantitet afsåge innehållet i hvarje särskilt

kolly och ej den i en inlaga till förtullning anmälda qvantitet.

För att bringa ordalydelsen i denna anmärkning till öfverensstämmelse

med innehållet i den åberopade resolutionen hemställer komitén, att

anmärkningen måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Vid förtullning af bränvin och sprit i kollys innehållande mindre

än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning bestämda grunder,

skall tullafgiften förhöjas med 15 öre per liter».

På de af tullkomitén anförda grunder hemställer utskottet,

4:o) att Anm. 1 under rubriken »Bränvin och sprit»

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Vid förtullning af bränvin och sprit i kollys,

innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan

för tullberäkning bestämda grunder, skall tullafgiften

förhöjas med 15 öre per liter.

Böcker med inbundet rent och linieradt papper tullbehandlades

förr som papper med 20 procent förhöjning af tullen å detta; och enär

papper då som nu förtullades utan afdrag för närmaste emballage,

egde samma förfaringssätt rum för böcker af detta slag. Då lämpligt

syntes vara att bibehålla den bestämmelse att afdrag i vigt ej får ske

för emballage, jemväl sedan böcker med rent eller linieradt papper fått

särskild tullsats, såsom nu skett, äfvensom att låta densamma gälla

hela rubriken, har tullkomitén föreslagit, att under rubriken böcker

sättes en anmärkning af det innehåll, att afdrag i vigten ej göres för

askar, fodral och pappersomslag.

Med anslutning till detta förslag får utskottet hemställa,

5:o) att Riksdagen måtte besluta, att till rubriken

»Böcker» i tulltaxan måtte fogas eu anmärkning

af följande lydelse: »Afdrag i vigten göres ej för

askar, fodral och pappersomslag.» I

I en inom Andra Kammaren väckt motion n:o 72 föreslår herr

E. W. Wretlind, att tullen på omalen kakao borttages och att tullen på

malen eller rifven kakao samt på chokolad nedsättes från 50 till 20

öre per kilogram. Till stöd för detta förslag anför motionären följande:

»Vi hafva ytterligare import af en vara, som alls icke kan i lan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

det produceras, men. som också är på en gång ett närings- ock ett

njutningsmedel. Tullinkomsten af densamma spelar äfven en så obetydlig

roll, att tullen å densamma ur finansiel synpunkt icke har något

skäl för sig. Det var äfven en stor inkonseqvens af förliden Riksdag

att icke nedsätta tullen å denna vara, när tullnedsättning beviljades

för kaffe och té. Ty den vara jag afser har lika betydelse som de

nämnda att vara ett njutningsmedel, men har det företrädet framför

dessa att hafva en vida större betydelse såsom näringsmedel. Jao1

menar nemligen kakao samt den deraf beredda chokoladen.

Hvarje läkare, likasom hvarje handbok i organisk kemi, kan upplysa

derom, att .bland de tre närslägtade njutningsmedlen, kaffe, té och

chokolad, det sistnämnda står i näringsvärde långt, ja, man kan säga

ojemförligt framför de två förstnämnda, hvilkas plats bland näringsämnena

med skäl till och med kan omtvistas. Ur sanitär synpunkt

vore det derför synnerligen önskligt, att chokoladen kunde allt mera

inkräkta pa det område, som kaffe och té nu intaga. Statsmagterna

borde derför främja en tulltaxa, som kan verka i detta syfte.

Då man vidare ihågkommer, att statsverkets tullinkomst af kakao

och chokolad är ganska obetydlig, nemligen för kakao 35- å 40,000

kronor och för chokolad 25- å 30,000 kronor årligen, så tvekar jaoicke

att föreslå borttagande af den tull på 30 öre per kilogram, som

nu är satt för omalen kakao, samt en motsvarande nedsättning af tullen

på chokolad samt malen eller rifven kakao från 50 till 20 öre per

kilogram.» 1

Införseln af kakao och chokolad har utgjort:

år 1882 ............

„ 1883 ............

„ 1884 ............

„ 1885 ............

1886 ............

„ 1887 ...........

Af kakao

har utförts:

år 1882 .............

„ 1883 ............

„ 1884 ............

„ 1885 .............

„ 1886 ...........

„ 1887 .............

Kakao:

................................ 59,421 kilogram

.............................. 67,455 „

................................ 69,826 „

................................. 95,108 „

................................. 115,124 „

................................. 112,091 „

har naturligen utförsel ej egt rum,

Chokolad:

30,980 kilogram

42,893 „

49,560 „

58,423 ,,

48,425 „

50,322 „

men af chokolad

35,819 kilogram

42,234 „

54,662 „

66,153 „

79,736 „

80,375

s. 8 Kontrollera mot PDF

Fernissa.

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Jemväl vid sistlidne års riksdag yrkade en motionär upphäfvande

af tullen å kakao och nedsättning i tullsatsen för chokolad. I anledning

af detta yrkande, som framstäldes i syfte att bereda skydd åt

den inhemska tillverkningen af chokolad, hvilket ämne motionären

ansåg böra betraktas snarare såsom ett närings- än såsom ett njutningsmedel,

yttrade bevillningsutskottet vid nämnda riksdag, att handelsstatistiken

utvisade, att förhållandet emellan nuvarande tullsatsen å

kakao och chokolad icke kunde sägas lägga hinder i vägen för chokoladtillverkningen

inom landet, samt att, då chokolad hufvudsakligen

vore ett njutningsmedel, skäl saknades att göra denna vara billigare

genom att borttaga tullen å kakao och i sammanhang dermed nedsätta

tullen å chokolad. Denna bevillningsutskottets uppfattning delades af

Riksdagen, som med bifall till utskottets hemställan afslog motionen.

Då sedan dess några nya skäl för den yrkade ändringen af tullbestämmelserna

för kakao och chokolad icke tillkommit, hemställer utskottet,

6:o) att herr Wretlinds ifrågavarande förslag

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

För fernissa är i tulltaxan bestämd en tullsats af 25 öre för 1

kilogram, med anmärkning att s. k. spritfernissa tullbehandlas under

tillämpning af hvad taxan stadgar för art. bränvin och sprit.

Om ifrågavarande artikel anför tullkomitén:

»Anmärkningen under denna rubrik innehöll förut, att s. k. fernissa

af sprit, med en obetydlig tillsats af harts eller andra ämnen

tullbehandlas under tillämpning af hvad taxan stadgar för art. Bränvin

och Sprit, men ändrades vid sistlidet års riksdag till följande lydelse:

»s. k. spritfernissa tullbehandlas under tillämpning af hvad taxan stadgar

för art. Bränvin och Sprit.» Motivet till denna ändring var, att

uttrycket »med en obetydlig tillsats af» icke gaf någon bestämd ledning

för tullbehandlingen, hvadan möjlighet förefans, att samma vara

förtullades olika på olika platser, ålit efter som åt. ordet »obetydlig»

gafs en större eller mindre latitud. Genom den vidtagna ändringen

har all spritfernissa belagts med samma tull som likör, hvilket, då

tullen å sist nämnda vara samtidigt höjdes från 1,2 0 till 1,50 kronor

per liter, eller tullen å absolut alkohol, medfört i synnerhet för vissa

slag af spritfernissa en enligt komiténs mening allt för hög tull. Men

som spritfernissa inkommer i en mängd olika kärl, hvilkas innehåll

det vid tullbehandlingen oftast är svårt att utan allt för stor tidsutdrägt

uppmäta, har komitén ansett, att bestämmande af tullsatsen

efter vigt skulle betydligt underlätta tullbehandlingen, och då en liter

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

vanlig spritfernissa plägar väga omkring 1 kilogram, men högst sällan

innehålla mer än 80 procent alkohol, har komitén ansett sig böra för

spritfernissa föreslå en tullsats af kronor 1,2 0 för kilogram.

Dessutom finner komitén billigheten fordra, sedan nu mer rätt

att denaturera bränvin och sprit blifvit genom kong!, förordningen af

den 18 november 1887 medgifven, att äfven sprit i spritfernissa må

få denatureras, om godsegaren så önskar. Tekniska högskolan har

äfven i sitt utlåtande öfver besvär angående tullbehandling af fernissa

(s. k. glasyr), rörande hvilka besvär handlingarna genom nådig remiss

af den 9 november 1888 blifvit komitén tillstälda, tillstyrkt ett sådant

medgifvande. Likväl anser komitén, för undvikande af allt för stor

olägenhet vid tullbehandlingen, att denna rätt ej må medgifvas för huru

små qvantiteter som helst. Endast när spritfernissa inkommer i kärl,

innehållande mer än 20 kilogram, torde denaturering böra få ske. Sålunda

denaturerad spritfernissa bör enligt komiténs mening draga den för

icke sprithaltig fernissa stadgade tull.

Beträffande öfriga fernissor hafva uti till komitén inkomna skrifvelser

från industriidkare yrkats en höjning af den nu gällande tullsatsen,

‘25 öre pr kilogram; och hafva de såsom skäl härför anfört den

öfvermägtiga utländska konkurrensen, särdeles från Tyskland. Den

betydande och ständigt ökade införseln af fernissa synes äfven antyda

behofvet af högre skydd för denna vara. Införseln utgjorde sålunda:

År kilogram till ett värde af

Kronor

1881 ............... 98,234 ...................... 245,585

1882 ............. 121,994 ........................ 304,985

1883 ............... 146,845 ........................ 367,117

1884 ............... 158,597 ...................... 396,493

1885 ............... 177,239 ........................ 443,098

1886 .............. 183,935 ...................... 459,838.

Da numera flera fernissfabriker finnas inom landet, kan man äfven

vänta, att de skola utan svårighet fylla det inhemska behofvet,

derest ett något högre skydd sätter dem i stånd att framgångsrikt

täfla med utlandets fabriker. Komitén anser sig emellertid icke för

närvarande böra tillstyrka större höjning än 5 öre eller från 25 öre

till 30 öre, allt per kilogram.

Med anledning af den af komitén föreslagna rätten att denaturera

sprit uti spritfernissa och sprithaltiga bottenfärger får komitén i

underdånighet hemställa, att derest nämnda förslag godkännes, Eders

Kong!. Maj:t behagade föreskrifva sättet härför.

Bill. till Bikul. Frot. 1889. 5 Sami. 1 Afd. 8 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

På nu anförda grunder får komitén alltså föreslå, att rubriken

“fernissa14 i sin helhet erhåller följande förändrade lydelse:

44 Fernissa:

1 kilogram 1 krona 20 öre

1 „ 30 öre

Anm. Spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande mer än

20 kilogram och i hvilken spriten före tullbehandlingen denaturerats,

på sätt derom särskild! föreskrifvit är, tullbehandlas som Fernissa, andra

slag.44

Som fernissa tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger, afsedda till

bestrykning af botten å jernfartyg. De bestå hufvudsakligen af jordfärger,

lösta i oljor eller sprit, men de innehålla äfven — hvilket lör

deras tullbehandling varit bestämmande — hartser, ehuru i ofta obetydlig

mängd. I förhållandet till värdet är tullen å denna vara hög, men

särdeles gäller detta, då färgen är tillredd med sprit.

Då af dessa färger, hvilkas sammansättning ofta är tillverkarens

hemlighet, ej någon tillverkning förekommer inom landet, kan en nedsättning

i tullen ej lända färg- och fernisseindustrien till skada, under

det deremot skeppsbyggnadsindustrien deraf skulle erhålla stor

fördel, så mycket mera som det eljest är att befara, att redarne skulle

låta sina fartyg dockas och målas i utländska hamnar.

Komitén, som på dessa skäl anser önskvärd!, att dessa s. k.

bottenfärger komma att draga en lägre tull än nu, håller före, att de

lämpligen kunna tullbehandlas som målarefärger, beredda med olja,

emedan de beståndsdelar, hvaraf de hufvudsakligen bestå, äro de samma,

af hvilka de målarefärger, som draga denna tull, tillverkas. Innehåller

s. k. bottenfärg sprit, torde det vara nödvändigt att medgifva denaturering

af densamma för att ej på detta sätt någon otillbörlig införsel

af sprit må kunna ega rum.

Dessa bestämmelser torde hafva sin rätta plats såsom en anmärkning

under n:o 141 i tulltaxan ‘målarefärger beredda med olja44,

i synnerhet som någon förvexling mellan dessa färger och fernissor

ej lärer vara att befara, och de dessutom, såsom ofvan är nämndt, närmast

äro till målarefärger hänförliga.44

Till hvad komitén upplyst om införseln af fernissa är utskottet i

stånd att foga det meddelande, att år 1887 infördes 329,800 kilogram

fernissa med ett angifvet värde af 824,500 kronor. Den af komitén

sprit ................

andra slag ....

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 11

tillstyrkta höjningen i tullen för “fernissa, andra slag44, finner utskottet

derför fullt befogad. Likaså har utskottet icke något att erinra

mot den af komitén för spritfernissa förordade tullsats af 1 krona 20

öre per kilogram. Deremot har utskottet icke kunnat biträda komiténs

förslag, att sprithaltig fernissa, i hvilken spriten före tullbehandlingen

denature.rats, skall tullbehandlas som fernissa andra slag och följaktligen

draga en tull af endast 30 öre per kilogram. Utskottet har sig

nemligen bekant, att denaturerad sprit i Tyskland säljes ända till 30

öre per kilogram billigare, än dylik sprit kan erhållas i Sverige, och

utskottet håller i anledning deraf före, att tillverkning af spritfernissa

icke skall kunna med någon utsigt till framgång bedrifvas i Sverige,

derest tillverkningen ej åtnjuter ett högre skydd mot utländsk spritfernissa,

i hvilken spriten undergått denaturering, än den ifrågasatta

tullen af 30 öre per kilogram. Utskottet har för sin del ansett

denna tullsats böra bestämmas till 40 öre per kilogram och får alltså

hemställa:

7:o) att rubriken »Fernissa» i tulltaxan måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

Fernissa:

sprit-.............................. 1 kilogram 1 krona 20 öre

andra slag .................. 1 kilogram — 30 öre.

Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl innehållande

mer än 20 kilogram, och i hvilken spriten före

tullbehandlingen denaturerats, på sätt derom särskildt

foreskrifvet är, utgår tullen med endast 40 öre för 1

kilogram.

Angående artikeln fisk innehåller tulltaxan:

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsats.

•

Kronor öre

Fisk:

no.

Sm-

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och

thonfisk, kärlens vigt inberäknad......

alla andra slag...........................................

1 kilogram

O

___cn

I

Fisk.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

I motion n:o 60 inom Andra Kammaren föreslår herr P. Pehrsson

1 Norrsund att för sill eller strömming’ måtte bestämmas en tull af

2 öre per kilogram och för all annan här ofvan omförmäld fisk det

belopp, som utskottet kunde finna lämpligt tillstyrka.

Rörande ifrågavarande artikel yttrade sistlidne riksdags bevillningsutskott:
»Tullsatsen

för n:o 110 är beroende på handelstraktaten med

Frankrike och kan följaktligen ej ändras.

I afseende å andra slag af fisk har utskottet ansett, att, till den

för närvarande hardt tryckta fiskerinäringens upphjelpande, tullar böra

åsättas saltad, inlagd eller rökt sill, strömming och iax.

Hvad beträffar sill erinrar utskottet, att norsk sådan ej träffas af

tullen, på grund af den så kallade mellanrikslagens bestämmelser, utan

att den sill, som skulle drabbas deraf, är dansk eller holländsk.

År 1886 infördes från Danmark 1,111,877 kilogram och från

Nederländerna 764,475 kilogram saltad sill, hvarförutom smärre partier

inkommo från de tyska hamnarne. Från Norge infördes samma år

18,491,287 kilogram saltad eller inlagd sill.

Till utskottet har blifvit inlemnad en af flere fiskare inom Gefleborgs

län undertecknad skrift, hvari de klaga deröfver, att finske fiskare

föra så mycken saltad strömming öfver till Sverige, särskildt till Stockholm,

att prisen sjunkit till den grad, att fiske numera knappast kan

idkas med någon utsigt till förtjenst.

Saltad fisk har från Finland införts:

år 1882 till värde af 231,420 kronor,

„ 1883 „ „ „ 244,340 „

„ 1884 „ „ „ 267,038 „

,, 1885 ,, ,, ,, 223,500 ,,

,, 1886 „ ,, ,, 348,456 ,,

Såsom en lämplig tullsats påyrkas 5 kronor för en tunna saltad

strömming. Denna tullsats har utskottet funnit vara alltför hög.

Utskottet anser för sin del, att sill och strömming lämpligen kunna

draga samma tull och att denna torde böra bestämmas till 2 öre per

kilogram, kärlens vigt inberäknad.

Vid föregående riksdagar hafva af representanter från Norrland

framstälts yrkanden om tull å saltad lax. Utskottet, som med afseende

å den kända stora införseln af dylik lax från Finland funnit dessa

yrkanden berättigade, föreslår, att saltad, inlagd eller rökt lax belägges

med en tull af 10 öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Till de i berörda framställning meddelade uppgifter om införseln

till Sverige af saltad eller inlagd fisk kan utskottet lägga, att år 1887

infördes från Danmark 1,243,988 kilogram, från Nederländerna 45,531

kilogram och från Norge 28,557,939 kilogram saltad eller inlagd sill.

Af saltad fisk infördes samma år från Finland 507,076 kilogram.

Såsom bekant afslog 1888 års riksdag bevillningsutskottets hemställan

om tull å saltad, inlagd eller rökt lax, sill och strömming.

Emot tull å lax anfördes, att denna vara numera vore så dyr och

laxfisket eu så lönande näring, att tullen vore obehöflig. Häremot

tillåter sig utskottet erinra, hvad jemväl vid sistlidne riksdag uttalades,

att laxprisen under de senare åren nedgått och att många af de norrländska

laxfiskena drifvits med förlust. Med hänsyn härtill föreslår

utskottet, att saltad, inlagd eller rökt lax belägges med en tull af 10

öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad.

Då all norsk sill, hvilken utgör den ojemförligt största delen af

den sill, som införes, och är den vara, som företrädesvis förtäres af

den mindre bemedlade, inkommer tullfritt, skulle en tull å saltad,

inlagd eller rökt sill hufvudsakligen drabba en artikel, hvilken i de

flesta fall torde kunna anses såsom en delikatessvara.

Oin saltad strömming. kan visserligen icke detta sägas. Men om

man besinnar, att fiskerinäringen på Sveriges östra kust gått och

alltjemt går tillbaka samt åt utöfvarne af ett mödosamt och ofta farligt

yrke knappast skänker en nödtorftig bergning, måste man erkänna,

att en tull, som kan förekomma öfverflöd i marknaden med deraf härflytande

underpris, icke bör vara föremål för anmärkning. Fiskarebefolkningens

arbete är lika mycket i behof af skydd som annat inhemskt

arbete. Att denna befolkning väl känner detta behof, derom

vittnar det förhållande, att jemväl innevarande år till utskottet från

fiskare i Roslagen och inom Gefleborgs län inkommit framställningar

om tull å saltad strömming. Och uppgifves i dessa, dels att priset å

en heltunna strömming, som år 1883 utgjorde 16 å 19,50 kronor, år

1884 nedgick till 10 kronor och sistlidne år utgjorde allenast 7 å 9

kronor, dels ock, att den af bevillningsutskottet vid sistlidne års riksdag

föreslagna tullen af två öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad,

ungefär motsvarar värdet af strömmingskärlen.

Utskottet, som i allo hyser samma åsigter i föreliggande fråga

som 1888 ars riksdags bevillningsutskott, finner sig på grund af hvad

här ofvan blifvit andraget föranlåtet att hos Riksdagen hemställa,

8:o) att rubriken »Fisk» i tulltaxan måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Qvantitet för

tullberak-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Fisk:

saltad, inlagd eller rökt:

anjovis, sardeller och thonfisk ............

1 kilogram

—

20

lax ...................

1 kilogram

_

10

sill och strömming....................................

1 kilogram

_

2

Anm. För kärlens vigt medgifves ej afdrag.

alla andra slag................................................

—

fria.

Flyttsaker.

Rörande flyttsaker stadgar tulltaxan:

121.

122.

123.

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda,

då de af vederbörande tullkammare

eller tullinspektion finnas ej öfverstiga

hans behof under resan..................

gamla och brukade husgeråds- eller andra

lösörepersedlar, när de inkomma för sådana

personers räkning, bvilka inflytta

från utlandet eller vistats utomlands en

tid af minst ett år, och sådant med

konsulats- eller annat officielt betyg styrkes,

samt, efter det egaren på tro och

heder afgifvit intyg, att han dem sjelf

begagnat samt för eget bruk och icke

i handelsafsigt infört, vederbörande tullkammare

eller tullinspektion pröfvar

dem icke öfverstiga egarens behof.....

öfriga inkommande gamla och brukade

husgeråds- eller andra lösörepersedlar,

alla slag, ej specificerade ......................

Qvantitet för tullberäkningen.

Kronor

Tullsats.

fria.

fria.

100 kronor i 15—

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 15

Om rubriken n:o 122 yttrar tullkomitén:

»Den genom senaste ändring uti denna rubrik införda bestämmelsen,

att personer, som för sina medhafda husgeråd m. m. begära tullfrihet,

böra med konsulats- eller annat officielt betyg styrka, att de inflytta

från utlandet eller vistats derstädes minst ett år, har vållat större

besvär för den trafikerande allmänheten, än sakens vigt synes kräfva.

De, som införa gamla och brukade flyttsaker, hafva sällan kännedom

om tulltaxans bestämmelse i denna punkt, samt sakna för den skull

oftast ifrågavarande betyg. Att åter anskaffa det föreskrifna betyget,

sedan de väl lemnat det främmande landet, möter för flertalet bland

dem, som utgöres af arbetsfolk, stora svårigheter, hvadan de ofta nödgas

för medhafda saker betala tull. Sådant har emellertid aldrig med

ifrågavarande ändring afsetts. Fordran att konsulats- eller annat officielt

betyg skall företes synes i detta fall vara allt för sträng. Icke

heller bör ett sådant officielt intyg vara mera af nöden med afseende

på vistelsen i utlandet än beträffande de införda sakernas beskaffenhet

och ändamålet med införseln. Härom är nemligen stadgadt, att egaren

»på tro och heder» skall intyga, att han dem sjelf begagnat samt för

eget bruk och icke i handelsafsigt infört. Komitén anser tillräckligt

vara om en liknande försäkran affordras jemväl i fråga om inflyttningen

och utrikes vistelsen, och får derför föreslå, att det ifrågavarande

momentet uti denna rubrik får följande lydelse:

»gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när

de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet

eller vistats utomlands en tid af minst ett år, och egaren sådant på

tro och heder skriftligen intygar, äfvensom att han dem sjelf begagnat

samt för eget bruk och icke i handelsafsigt infört, samt vederbörande

tullkammare eller tullinspektion pröfvar dem icke öfverstiga egarens

behof ............................................................................................................ fria.»

Då utskottet i likhet med komitén anser önskvärd!, att den vid

ifrågavarande rubrik anmärkta olägenheten undanrödjes, hvilket bäst

torde kunna ske på det af komitén förordade sätt, hemställer utskottet,

9:o) att åt den i gällande tulltaxa befintliga rubriken

n:o 122 gifves följande lydelse:

gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar,

när de inkomma för sådana personers

räkning, hvilka inflytta från utlandet eller vistats

utomlands en tid af minst ett år, och egaren på tro

och heder skriftligen intygar sådant äfvensom att han

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

dem sjelf begagnat samt för eget bruk och icke i

handelsafsigt infört, samt vederbörande tullkammare

eller tullinspektion pröfvar dem icke öfverstiga egarens

behof...............................................................................fria.

Pär ger m. m. Under rubriken färger och förg ning s ämnen stadgar tulltaxan, att

»målarefärger, beredda med olja», n:o 141 i taxan, förtullas med 5 öre

per kilogram. Härom yttrar tullkomitén:

»Då vissa slag af torra färger draga samma tullsats (5 öre pr kilogram),

synes det oegentligt att ej bestämma högre afgift, när de inkomma

beredda med olja såsom färdiga målarefärger, i synnerhet som linoljan,

med hvilken de vanligen beredas, drager okokt en tull af 7 öre och

kokt samma tull som fernissa, eller 25 öre, hvilken nu af komitén föreslagits

att höjas till 30 öre, allt pr kilogram. Samma förhöjning, eller

5 öre pr kilogram, anser komitén äfven här kunna lämpligen föreslås.

Införseln har hittills varit ringa, men den kommer antagligen att icke

obetydligt stegras, om, såsom komitén föreslagit, s. k. bottenfärger

komma att hit hänföras. För dessa kommer den nu föreslagna tullsatsen

att blifva väsentligt lägre än den de hittills dragit, men den torde

dock möjliggöra inom landet en tillverkning af desamma, om hemligheten

med deras sammansättning blifver känd.

Under åberopande af hvad komitén anfört om s. k. bottenfärger

under rubriken »Fernissa», hemställer komitén vidare, att efter rr.o 141

i tulltaxan må införas följande anmärkning:

Som målarefärger, beredda med olja, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger,

afsedda till bestrykning af jernfartygs bottnar. Innehåller sådan

färg sprit, må den, om godsegaren så önskar, före tullbehandlingen

denatureras, på sätt särskild! är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas

sådan bottenfärg som spritfernissa.»

Med afseende derå att målarefärger i allmänhet beredas af kokad

linolja, hvilken tullbehandlas som fernissa, hvarför föreslagits en tull

af 30 öre pr kilogram, anser utskottet, att den af komitén förordade

tullen för målarefärger, beredda med olja, eller 10 öre pr kilogram, är

väl låg, särskild!- med hänsyn dertill att vissa torra färger draga en

tull af 5 öre pr kilogram. Utskottet har derför funnit sig böra föreslå

tullen till 15 öre pr kilogram.

Af samma skäl, som blifvit anfördt i fråga om spritfernissa, har

utskottet vidare ansett, att denaturering af sprit, som förekommer i

s. k. bottenfärger, icke bör tillåtas i annat fall, än att färgen inkommer

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 17

i kärl, innehållande mer än 20 kilogram; och har utskottet till följd

häraf i anmärkningen inryckt ett stadgande härom.

Utskottet hemställer,

10:o) att tullen för målarefärger, beredda med olja,

måtte från sitt nuvarande belopp, 5 öre pr kilogram,

höjas till 15 öre för eu kilogram, och att under denna

rubrik måtte intagas en anmärkning, så lydande:

Som målarefärger, beredda med olja, tullbehandlas

äfven s. k. bottenfärger till bestrykning af jernfart.

ygs bottnar. Innehåller sådan färg sprit och inkommer

den i kärl, innehållande mer än 20 kilogram,

må den före tullbehandlingen denatureras, på sätt

särskildt är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas

sådan bottenfärg som spritfernissa.

Om glaspulver och glasskärf, hvilka artiklar enligt gällande tulltaxa

förtullas med 2 öre pr kilogram, yttrar tullkomitén:

»Genom sistlidne Riksdags beslut åsattes såväl glasskärf som glaspulver

en tull af 2 öre pr kilogram. Enligt komiténs åsigt bör emellertid

skilnad göras i tullbehandlingshänseende mellan dessa båda artiklar.

Medan glaspulver är en tillverkning och derför med rätta

åsattes tull, är glasskärf deremot eu affallsprodukt, som endast har användning

inom glasindustrien såsom råämne och på den grund bör

vara tullfri.

Komitén får för den skull föreslå, att orden »och glasskärf» utgå

ur ofvan nämnda rubrik, och att en ny sådan i tulltaxan insättes af

följande lydelse:

Glasskärf ............................................................................................ fri.D

På det af tullkomitén andragna skäl hemställer utskottet,

ll:o) att ur rubriken »Glaspulver och Glasskärf»

orden »och Glasskärf» måtte utgå, och i tulltaxan införas

en ny rubrik: Glasskärf samt denna artikel förklaras

fri från tull.

Till rubriken hängslen är i tulltaxan fogad den anmärkning, att

afdrag i vigten ej medgifves för askar och pappersomslag. Tullkomitén

yttrar härom:

»Hängslen inkomma ofta uppfästade på kartor, för hvilka godsegaren

fordrar afdrag i vigten, men då dervid mången gång inträffar,

att hängslen, på så sätt uppfästade, äro inlagda i askar, för hvilka

afdrag ej göres, vållar detta olägenhet vid tullbehandlingen. Olämpligt

Bill. till Biksd. Prof. 1889 . 5 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 3

Glaspulver

och Glasskarf.

Hängslen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Instrumenter

:

accordion.

Jern och

Stål.

18 Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 10.

synes för öfrigt vara, att afdrag i vigten får göras för kartor, medan

askar och pappersomslag ingå deri. Komitén anser sig för den

skull böra föreslå, att uti anmärkningen under rubriken insattes ordet

»kartor» — — — —

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

12:o) att anmärkningen under ifrågavarande rubrik

måtte erhålla följande förändrade lydelse: »Afdrag i

vigten medgifves ej för askar, kartor och pappersomslag.

»

Af enahanda skäl, som förut anförts för den föreslagna ändringen

i fråga om album, tillstyrker tullkomitén, att till rubriken accordion i

tulltaxan, hvilken rubrik nu lyder:

accordion ................................................................... 1 kilogram ... 1 krona

fogas orden »eller delar deraf.»

Utskottet hemställer,

,13:o) att ifrågavarande rubrik i tulltaxan erhåller

följande lydelse:

accordion eller delar deraf ......... 1 kilogram 1 krona.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 5, yrkar herr af I

Buren, att Riksdagen måtte besluta, att tullen för

100 kilogram tack- och barlastjern bestämmes till.......... 1 kr. 64 öre,

100 ,, götmetall och smältstycken höjes från 2 kr. till 3 ,, 36 ,,

100 „ jern och stål i stänger och knippor från 2

kr. 50 öre till............................................... 4 „ 66 „

100 ,, svart jern- och stålplåt af 3 mm tjocklek

och deröfver från 3 kr. till ....................... 6 ,, 53 ,,

100 ,, svart jern- och stålplåt under 3 mm från

4 kr. till .......................................................... 8 ,, 40 „

I sitt betänkande n:o 8 angående vissa delar af tullbevillningen

yttrade sistlidne Riksdags bevillningsutskott i fråga om tull å tackjern,

bland annat:

»Då bevillningsutskottet vid riksdagen den 15 januari—5 mars 1887

hemstälde, att tack- och barlastjern samt skrot måtte åsättas en tull af

80 öre af 100 kilogram, skedde sådant naturligen under förutsättning,

att våra med främmande magter ingångna handelstraktater icke lada

hinder i vägen derför. Handelstraktaten med Spanien föreskrifver

emellertid, att såväl »bly i tackor» som »andra metaller, oarbetade»,

skola vara fria från införselstull i Sverige, och tvifvelaktigt kan vara,

huruvida icke under uttrycket »andra metaller, oarbetade», jemväl tack
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

jern får anses inbegripet. Någon införsel af dylikt jern från Spanien

har hittills icke egt ruin och torde ej heller vara att emotse. För

detta lands handelsintressen är det derför af ingen vigt, om tackjern i

Sverige belägges med tull. Utskottet är också i tillfälle att meddela,

att vid förfrågan, som på diplomatisk väg gjorts hos konungariket

Spaniens regering, det svar erhållits, att från spansk sida hinder antagligen

ej skulle möta för ett förklarande, att traktaten ej lade hinder

i vägen för införande af tackjernstull i Sverige. Under sådana förhållanden

anser utskottet sig vara obehindradt att, derest tull å tackjern

skulle finnas af behofvet påkallad, tillstyrka Riksdagen att derför bestämma

en passande tullsats.»

På anförda skäl tillstyrkte utskottet, att tack- och barlastjern

samt skrot måtte åsättas en tull af BO öre för 100 kilogram, och Riksdagen,

som lika med utskottet fann tull å tackjern nödvändig, beslöt

den af utskottet tillstyrkta tullsatsen. Denna har emellertid icke af

Kongl. Maj:t sanktionerats. Ur bilagan fill Riksdagens justitieombudsmans

embetsberättelse till 1889 års Riksdag inliemtas, att Kongl. Maj:t

vid förnyad underdånig föredragning af 1888 års Riksdags skrifvelse

n:o 59, angående vissa delar af tullbevillningen, i hvad den innefattade

anmälan om Riksdagens beslut dels om åsättande af tull å tackjern

äfvensom de dermed under en rubrik sammanförda artiklarne barlastjern

och skrot, dels ock om förhöjningar i tullsatserna å gjutgods, förklarat

samma beslut icke kunna till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Skälet härtill lär hafva varit, att spanska regeringen förklarat

sig'' icke vilja lemna något skriftligt medgifvande, att tackjern icke inbegrepes

under den i tariffen B till handelstraktaten emellan de förenade

rikena och Spanien förekommande rubrik: »andra metaller, oarbetade.

»

I anledning af hvad sålunda förekommit anser sig utskottet icke

böra tillstyrka Riksdagen att nu besluta tull å tackjern.

De af motionären föreslagna förhöjningarna i tullsatserna för vissa

andra uppräknade jern- och stålvaror kan utskottet icke heller förorda.

Ifrågavarande artiklar belädes nemligen med tull först under sistlidna

år, och om denna tulls verkan torde det ännu vara för tidigt att uttala

något omdöme, då intet material derför föreligger. Utskottet måste

dessutom erinra, att, så länge Frankrike ej medgifvit Sverige att sätta

tull å maskinerier, redskap och verktyg, ångmaskiner och ångpannor,

eu dylik tullförhöjning ej lämpligen bör ega rum.

Utskottet hemställer derför,

14:o) att herr af Buréns ifrågavarande yrkanden

icke måtte af Riksdagen bifallas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Kollodium-.

Konserver.

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Om kollodium anför tullkomitén:

»Kollodium, som enligt svenska farmakopéen skall innehålla öfver

80 procent aster, för öfrigt sprit och en ringa del bomullskrut, förtullas

för närvarande som »kemiskt tekniska preparater» med en tull af 5

procent af värdet. Medelst en särdeles enkel och billig procedur kan

emellertid aptera frånskiljas öfriga beståndsdelar. Genom att införa

kollodium och deraf framställa aster kan man sålunda undgå den för

sist nämnda ämne stadgade vida högre tullen af 1,7 5 kronor pr liter.

För att förebygga sådant hemställer komitén, att kollodium må tullbehandlas

som det ämne, hvaraf det hufvudsakligen består, eller som

aster, och att rubriken följaktligen må erhålla följande lydelse:

»Kollodium; tullbehandlas såsom feter.»

Enär aster och aster spirituosus eller s. k. Hoffmans droppar, enligt

tulltaxans föreskrift, icke få införas af annan än apoteksföreståndare

eller, efter kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrker

sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar,

kunde, derest den af komitén föreslagna redaktionen blefve

antagen, ifrågasättas, huruvida samma inskränkning i rättigheten till

införsel skall ega rum jemväl i afseende å kollodium. För att emellertid

förekomma eu dylik tolkning hemställer utskottet, som i öfrigt instämmer

i hvad komitén yttrat om kollodium,

15:o) att Riksdagen måtte besluta, att omförmälda

rubrik i tulltaxan skall erhålla denna förändrade lydelse:

Kollodium ................................... 1 liter 1 krona 75 öre.

Om konserver stadgar gällande tulltaxa:

1

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre i

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller luft-

täta kärl förvarade, ätbara varor, kär-

1 lens vigt inberäknad:

j

297. sardiner och anjovis, inlagda i olja, i

lödda dosor ............

1 kilogram

2(1

298. andra slag ..............................................

1 kilogram

—

1

30|

Vid artikeln konserver yttrar tullkomitén:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:.o 10.

»För konserver, andra slag, är den nu gällande tullafgiften 30

öre per kilogram. Bland hithörande artiklar inkommer i timligen stora

qvantiter s. k. »corned beef», amerikanskt kött, i hermetiskt slutna kärl.

På denna artikel har emellertid icke nyssnämnda tullsats tillämpats, i

det att enligt ett äldre generaltullstyrelsens beslut det är godsegaren

medgifvet att öppna lådan eller dosan, hvilket vanligen tillgår så, att

man sticker hål på hvarje kärl, innehållande corned beef, då varan

anses förlora sin karakter af konserver och tullbehandlas efter innehållet,

alltså som kött, förut tullfritt, nu dragande en tull af 7 öre per

kilogram. Komitén anser emellertid, att såväl ifrågavarande corned beef

som annat i hermetiskt slutna kärl förvaradt kött afnötboskap eller får bör

behandlas som konserver, dit det på grund af förvaringssättet ostridigt

hör. Likväl finner komitén den för konserver, andra slag, gällande

tullsatsen af 30 öre per kilogram allt för hög för denna vara, som i

förhållande till andra konserver har ett lägre värde. Å andra sidan

synes den kött, »andra slag» åsätta tullafgiften af 7 öre per kilogram

vara väl låg, då det kött, som inkommer sålunda förvaradt, i allmänhet

är af bättre beskaffenhet och dertill benfritt. Komitén anser för den

skull, att kött af nötboskap och får i hermetiskt slutna kärl bör i tulltaxan

införas under rubriken konserver med en särskild tullsats, hvilken

komitén tror sig böra föreslå till 12 öre per kilogram».

Komiténs förslag har af utskottet ansetts välgrundad!, och får

utskottet derför hos Riksdagen hemställa,

16:o) att rubriken »Konserver» i tulltaxan må erhålla

följande förändrade lydelse:

Konserver, i hermetiskt tillslutna

eller lufttäta kärl förvarade,

ätbara varor, kärlens vigt inberäknad:
sardiner

och anjovis, inlagda

i olja, i lödda dosor............... 1 kilogram 20 öre.

kött af nötboskap och får ... 1 kilogram 12 „

andra slag................................ 1 kilogram 30 „

s. 22 Kontrollera mot PDF

Kopparsticlcsaftryck

in. m.

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

För närvarande heter det i tulltaxan:

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsats.

330.

331.

Kopparsticks-, Stålsticks- och Tv äsnittsaftryck,

äfvensom litografiska och fotografiska arbe- ten, med eller utan färgbeläggning:

oinfattade:

som tillhöra tryckta verk ................

andra slån-................................................

1 kilogram

Kronor

fria.

öre

15

o

infattade; tullbehandlas lika med Tafvel- ramar.

Vid denna rubrik anför tullkomitén:

»Ofta inkomma artiklar af detta slag lösa och utan de verk, till

livilka de uppgifvas höra. Detta vållar emellertid lätt osäkerhet och

tvister vid tullbehandlingen, enär man ej alltid kan veta, huruvida de

ifrågavarande kopparsticken m. m. verkligen tillhöra tryckta verk och

alltså böra åtnjuta tullfrihet. Oegentligt synes äfven vara, att träsnitt,

såsom nu emellanåt är fallet, inkomma utan den dem tillhörande texten,

hvilken tryckes här. Det verk, till hvilket nämnda träsnitt enligt

tulltaxans bestämmelse skola höra, existera således ännu icke, när de

införas. Komitén anser, att ett förtydligande af rubrikens stadgande

på anförda grunder är af nöden» — — —. Och föreslår komitén, att

n:o 330 i taxan skall lyda: »som tillhöra tryckta verk och med dem

inkomma.»

På de af komitén anförda grunder hemställer utskottet,

17:o) att ifrågavarande rubrik i tulltaxan måtte

erhålla följande lydelse:

KopparsticksStålsticks- och Träsnitt saf tryck,

äfvensom litograjiska och fotografiska arbeten,

med eller utan färgbeläggning:

oinfattade:

som tillhöra tryckta verk och med dem

inkomma.................................................... fria

infattade — — —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 23

Till rubriken leksaker i tulltaxan linnes fogad en så lydande anmärkning:

»\7id förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag ej rum

för askar, papper och dylikt omslag, hvari de äro inlagda.»

Enär leksaker ofta inkomma uppfästade på kartor, och afdrag i

vigt tydligen ej bör medgifvas för dessa framför annat emballage,

hemställer utskottet, i öfverensstämmelse med ett af tullkomitén framstäldt

förslag,

18:o) att anmärkningen under rubriken »Leksaker»

måtte erhålla följande lydelse:

Vid förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag

ej rum för askar, papper och dylikt omslag,

hvari de äro inlagda, eller för kartor, hvarå de äro

uppfästade.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:r 9, har herr Söderberg

och i motion, n:o 68, inom Andra Kammaren herr N. Jönsson i

Gammals torp, med hvilken fyra af kammarens ledamöter instämt, yrkat,

att tullen å majs måtte höjas. Till stöd härför åberopa båda, att med

nuvarande tullsats, 2 kronor 50 öre för 100 kilogram, det med tullen

åsyftade ändamålet, nykterhetens befrämjande, icke vinnes, enär allt

fortfarande betydliga partier majs införas för att användas till bränvinsbränning.

Herr N. Jönsson erinrar dessutom, att en förhöjning af

tullen skulle icke allenast bereda den mindre jordbrukare?! i södra och

mellersta Sverige, hvars hufvudsakligaste produkt till afsalu utgjordes

af potatis, ett välbehöfligt och ökadt skydd. Och förordar herr Söderberg

en tullsats af 3 kronor 75 öre samt herr Jönsson en tull af 4

kronor för 100 kilogram.

Införseln af majs utgjorde:

År 1884 ..........................................

» 1885 ...........................................

» 1886 .............................................

» 1887 ..............................................

» 1888 ..........................................

11,471,543 kilogram

28,037,443 »

11,217,640 »

4,564,855 »

174,099 »

Under erinran att majs, som förut varit tullfri, från och med den

15 juli 1887 drog en tull af 2 kronor för 100 kilogram och efter den

14 februari 1888 drager en tull af 2 kronor 50 öre för samma qvantitet,

anmärker utskottet, att ofvanstående siffror utvisa-, att redan den

tull, som blifvit majs åsatt, medfört ett högst betydligt nedgående af

Leksaker.

Majs.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

importen och åstadkommit just hvad motionärerne åsyftat. Visserligen

hafva under innevarande år några större partier majs importerats, men

af detta förhållande, antagligen beroende på dels nuvarande ovanligt

låga pris å nämnda sädesslag, dels, och hufvudsakligast, på den nästlidna

år mindre goda potatisskörden, lärer icke kunna dragas den slutsats,

att majsinförsel skall komma att ega rum i någon afsevärd grad.

En del af den majs, som införes, torde för öfrigt användas till kreatursfoder.

På grund häraf hemställer utskottet,

19:o) att herrar Söderbergs och N. Jönssons omförmälda

yrkauden icke måtte af Riksdagen bifallas.

I sin förut omförmälda motion, n:o 9, inom Första Kammaren har

herr Söderberg af samma skäl som angående majs yrkat, att tullen å

ris, oskalad,, eller paddy måtte från sitt nuvarande belopp, 2 kronor 50

öre, höjas till 3 kronor 75 öre för 100 kilogram.

Af oskalad ris hafva införts:

År 1885

» 1886

» 1887

» 1888

136,818 kilogram

339,292 d

206,447 »

125,647 »

hvaraf före den 1 juli, då ris ännu infördes tullfritt, 125,593 kilogram

och efter nämnda dag, från och med hvilken ris förtullas med

ofvan nämnda belopp, 54 kilogram.

Då införseln af oskalad ris varit obetydlig och, sedan tull blef

denna vara åsatt, nästan alldeles upphört, hemställer utskottet,

20:o) att herr Söderbergs ifrågavarande förslag

icke måtte bifallas. I

I sin förut nämnda motion, n:o 72, inom Andra Kammaren, föreslår

herr E. W. Wretlind, att tullen på socker nedsättes med nära två

femtedelar af sitt nuvarande belopp, eller för raffineradt socker och

ljusare oraffineradt från 33 öre till jemnt 20 öre per kilogram samt för

mörkare oraffineradt från 23,5 öre till 14 öre per kilogram, med hvilket

förslag motionären sammanbundit ett yrkande om upphäfvande af

accisen för i Sverige af hvitbetor tillverkadt socker. Och anför motionären

till stöd för beinrda tullindringar följande:

»Det är erkändt, att tullbeskattningen har två olika syften: dels att

bereda statskassan inkomster, dels att skydda inhemska näringar. Vid

vissa artiklar kunna begge syftena nås, vid vissa andra blott det ena.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets Betänkande N:o JO.

1 samma mån som statskassaD får tillräckliga inkomster för rikets behof,

är det öppendagligen endast den enklaste rättvisas kraf, att sådan t-ullbeskattning

borttages eller nedsättes, hvilken afser endast eller hufvudsakligen

folkets beskattning. Synnerligen gäller detta, när fråga är om

sådana artiklar, som äro eller blifvit oumbärliga för nästan hvar man.

Denna rättvisa och sunda princip tillämpades också förliden riksdag,

då tullen på lysoljor borttogs, och tullen på kaffe nedsättes.

Då nu emellertid tullinkomsterna, detta oaktadt, synas komma att

varda större, än statsverkets behof kräfva, och större än Riksdagen

förväntat, är det berättigadt påminna först och främst om en nödvändighetsvara,

hvilken är lika allmänt brukad som de nyssnämnda varorna,

och hvilken är både ett godt näringsämne och ett oskyldigt njutningsmedel,

men hvilken vara dock är särdeles hårdt tullbeskattad; jag menar

sockret, som nu drager en tull af 33 öre för kilogram raffineradt och

för oraffineradt af ljus färg, samt en tull af 23,5 öre för oraffineradt af

mörk färg. Denna beskattning är särdeles hård för de obemedlade och

i sitt nuvarande belopp alldeles onödig för att skydda inhemsk industri.

Ty den tillverkning, som finnes af inhemskt socker från hvitbetor, är —

såsom bekant — belagd med en accis. Denna borde, i fall intet skydd

funnes, naturligtvis svara emot tullens hela belopp, men accisen utgör

nu blott två femtedelar af tullens belopp, hvarigenom alltså denna

inhemska industri har ett skydd af icke mindre än 19,8 öre per kilo

å raffineradt socker.»

Att socker i förhållande till sitt värde är synnerligen högt tullbeskattadt,

lärer icke kunna förnekas, ej heller att, ehuru socker icke

kan med afseende å förbrukningen likställas med kaffe, enär socker i

ojemförligt större grad förbrukas inom de i ekonomiskt hänseende

lyckligare stälda klasserna, det likväl är en allmän nödvändighetsvara

och ett värdefullt näringsämne, som det utan tvifvel vore önskvärdt

att erhålla billigare. Utskottet har dock ansett detta för närvarande

icke kunna ske.

Under år 1887 infördes 11,198,852 kilogram raffineradt socker

och 28,852,331 kilogram oraffineradt, till färgen mörkare än n:o 18

efter gällande holländska standard, samt år 1888 i runda tal resp.

9,719,000 kilogram och 29,690,000 kilogram. Ett bifall till motionärens

förslag innebär sålunda en nedsättning i statsverkets tullinkomster,

med införseln år 1887 till beräkningsgrund, af 4,196,832 kronor och

efter 1888 års införsel af 4,084,020 kronor. En så betydande minskning

i inkomster anser utskottet emellertid statsverket icke tåla. Det

stora öfverskott af de beräknade inkomsterna, hvilket sistlidna år uppstod,

Bih. till Ritcsd. Prof. 1889. 5 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:c 10.

Spannmål.

hufvudsakligast till följd af under året åsätta nya eller förhöjda förut

befintliga tullar, kan nemligen enligt utskottets åsigt icke betraktas

annat än såsom tillfälligt. Åtskilliga af de beslutade tullarne och tullförhöjningarna

komma säkerligen att medföra en väsentligen minskad

import med deraf följande nedgående i tullinkomsterna, och utskottet

är för närvarande icke i tillfälle att för Riksdagen påvisa andra inkomstkällor

åt statsverket.

Motionärens förslag står dessutom i strid med handelstraktaten

med Frankrike. Sverige har nemligen deri förbundit sig att icke pålägga

raffineradt socker en tull, som med mer än 42 procent öfverstiger

medelbeloppet af den tullafgift, som är stadgad för införseln af

råsocker. Men sänkes råsockertullen till 14 öre per kilogram, kan

tullen för raffineradt socker ej sättas högre än till 19,8 öre per kilogram.

Förhållandet mellan dessa båda tullsatser, 14 öre för råsocker

och 19,8 för raffineradt socker, är emellertid för de fabriker, hvilka af

utländskt råsocker tillverka räffinadsocker, vida ofördelaktigare än förhållandet

mellan nuvarande tullsatser, resp. 23,5 och 33 öre, enär det

innebär en minskning med något mer än en tredjedel i det tullskydd,

som nämnda fabriker allt hittintills åtnjutit.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

21:o) att herr Wretlinds motion, i hvad den angår

artikeln socker, icke måtte vinna Riksdagens bifall. I

I motion, n:o 48, inom Första Kammaren yrkar herr Smith, att

den sistlidna år åsätta tull å spanmål, malen och omalen, skall så snart

ske kan upphäfvas, och spanmål, malen och omalen, alla slag, åter göras

fri från tull vid införsel. Till stöd härför an drager motionären, hvilken

i motionen lemnat en vidlyftig redogörelse för näringslifvet inom Blekinge

län, grundande sig å uppgifter för derå år tillbaka, innan spanmålstullar

ännu blifvit införda, att spanmålstullarnes verkningar icke

varit sådana, som dessa tullars förespråkare antagit dem skola blifva,

utan att verkningarna endast visat sig på det sätt, att lefnadskostnaderna

blifvit större.

I anledning af detta herr Smiths yrkande skulle utskottet kunna

inskränka sig till att erinra, att man väl ännu svårligen kan med bestämdhet

tala om verkningarna af de under år 1888 åsätta spanmålstullarne,

ja, att hvarje omdöme härom, åt hvilket någon vigt skall

kunna tillmätas, ännu för några år måste uppskjutas, men då herr

Smith till hufvudsaklig del grundat sin dom öfver ifrågavarande tullar

på åtskilliga af honom i motionen meddelade uppgifter om spanmåls
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 27

prisen i England och Stockholm under år 1888, kan utskottet icke underlåta

att här återgifva dessa uppgifter, helst dessa i sig sjelfva äro

synnerligen märkliga.

Herr Smith yttrar:

»Huru stor höjning i priset å brödsäd varit, framgår af en jemförelse

mellan prisen i England och här. Då sålunda priset, enligt

Economist och mäklarenoteringarna å Stockholms börs, å omalet hvete

i England under loppet af förra året, från årets början till dess slut,

steg med 1 sh. per quarter, eller med 40 öre per kilogram,®) så steg

detsamma under tiden i Stockholm med 3,50 kronor för lika stor vigt,

och, då hvetemjölet i England under nyssnämnda tid rönte en prisstegring

af 2,8 3 kronor per 100 kilogram, uppgick motsvarande prisstegring

i Stockholm till 7,2 8 kronor.»

Om man nu tager dessa uppgifter för rigtiga, fäller det genast

i ögonen, att under det priset å hvetemjöl i England steg med sju

gånger ökningen af priset för omalet hvete, steg priset å dylikt mjöl

i Stockholm med endast två gånger ökningen af priset för den omalna

säden; och detta oaktadt Sverige under tiden fått en tull å den omalna

spanmålen af 2 kronor 50 öre och å den malna af 4 kronor 30 öre

för 100 kilogram. Orimligheten af det utaf herr Smith angifna förhållandet

har sin förklaring deri, att herr Smith origtigt uppgifvit

stegringen af hvetepriset. Denna stegring utgjorde nemligen icke 1

shilling utan 5 shillings per quarter, om man nemligen med hvart

annat jemför samma slags hvete. Och stegringen i hvetepriset å

Stockholms börs utgjorde icke, såsom herr Smith uppgifver, 3 kronor

50 öre för 100 kilogram, utan 2 kronor 10 öre. Enligt en genom

utskottets försorg verkstäld uträkning af stigningen i hveteprisen under

år 1888, har priset stigit: i Königsberg med omkring 22 proc., i Stockholm

med 17 proc., i London med 14 proc. och i Paris med 13 proc.

Utskottet hemställer,

22:o) att herr Smiths ifrågavarande motion måtte

lemnas utan afseende.

Om fanérskifvor föreskrifver gällande tulltaxa, att fanérskifvor

och hyflade lådämnen af 7 mm. tjocklek och derunder draga hälften

af den tull, som är bestämd för snickarearbeten af samma träslag.

Tullkomitén yttrar om denna artikel följande:

»Enligt nu gällande bestämmelse draga dessa artiklar hälften af

Trävaror.

Fanér
skifvor.

*) Skall antagligen vara 100 kilogram.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Velocipeder.

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

den tull, som är snickarearbeten af samma träslag åsatt. Genom

senast vidtagna höjning af tullen å snickarearbeten hafva alltså jemväl

fanérskifvor och hyflade lådämnen fått vidkännas en tullförhöjning.

Uti till komitén inkomna skrivelser hafva industriidkare klagat häröfver

under anförande, att det vore för möbelindustrien af vigt att till

billigt pris erhålla fanér, som vanligen inkommer från utlandet.

Komitén har ej kunnat undgå att finna dessa klagomål berättigade

och anser för öfrigt olämpligt, att tullen å dessa artiklar, såsom

nu är fallet, göres beroende af tullen å snickarearbeten, då fanér

vanligen ej tillverkas af snickare utan i särskilda fabriker. Samma

åtskilnad, som tulltaxan gör vid tunnbindarearbeten mellan sådana af

furu eller gran och af andra träslag, anser komitén äfven i detta fall

böra iakttagas och föreslår, att tullsatsen må bestämmas till resp. 5

och 10 öre per kilogram.»

På de af tullkomitén sålunda anförda skäl får utskottet hemställa,

23:o) att å fanérskifvor och hyflade lådämnen af 7

millimeters tjocklek och derunder skall, då de äro af

furu eller gran, sättas en tull af 5 öre per kilogram

och, då de äro af andra träslag, en tull af 10 öre per

kilogram. I

I sitt ofta citerade utlåtande yttrar tullkomitén, bland annat:

»Uti nu gällande tulltaxa finnas ej velocipeder upptagna. De

tullbehandlas emellertid som slöjdvaror, och, då de hufvudsakligen bestå

af lackeradt och förnickladt jern, hänföras de till andra, ej specificerade

jern- och stålvaror, förnicklade, polerade eller lackerade (rubrik 271)

med en tullsats af 35 öre per kilogram för en vigt af 10 kilogram

samt af 4 öre per kilogram för den Överskjutande vigten. Härigenom

komma dessa artiklar, hvars värde ofta är 2- å 300 kronor, och som

ej äro synnerligen tunga, att draga en tull af endast 2 å 3 procent af

sitt värde. Då velocipeder närmast äro att hänföra till vagnar och

åkdon, hvilka draga en tull af 15 procent af värdet, anser komitén, att

velocipeder böra på samma sätt tullbehandlas och att följaktligen i

tulltaxan må införas en ny rubrik af följande lydelse:

Velocipeder........................................................... 100 kronor: 15 kronor.»

På de af tullkomitén sålunda i ämnet anförda skäl hemställer

utskottet,

24:o) att Riksdagen måtte besluta, att i tulltaxan

skall insättas en ny rubrik af följande lydelse:

Velocipeder ................................. 100 kronor: 15 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 29

Vid artikeln väfnader anför tullkomitén:

»Genom nådig remiss af den 31 december 1888 har komitén fått

mottaga handlingarna rörande hos Eders Kongl. Maj:t anförda underdåniga

besvär angående tullbehandling af ett parti mattor af jute- och

bomullsgarn. Ifrågavarande mattor hafva förtullats som bomullsväfnader,

andra slag, blekta eller färgade, med en tullsats af 90 öre per

kilogram; och i besvären har framhållits oegentligheten deraf, att,

medan mattor af ylle draga en tull af 60 öre och af linne 40 öre per

kilogram, för mattor af bomull och jute erlägges en vida högre tull.

Den verkstälda tullbehandlingen har blifvit godkänd, men i anledning

af besvären har generaltullstyrelsen hemstält, att ärendet måtte till

komitén öfverlemnas. I anledning häraf får komitén erinra, att under

det ylle- och linneväfnader hafva särskilda rubriker för mattor, saknas

för bomullsväfnader motsvarande specifikation. Följden deraf är, att

icke blott bomullsmattor utan ock mattor af jute och bomull förtullas

som bomullsväfnader, andra slag. Anmärkningen under rubriken juteväfnader

stadgar nemligen, att juteväfnad med blandning till större

eller mindre del af bomull tullbehandlas såsom likartade väfnader af

bomull allena. De ifrågavarande mattorna, hvilka vanligen äro färgade,

komma derigenom att draga en tull af 90 öre per kilogram.

Som emellertid denna mattväf är af enklare slag och betingar ett

jemförelsevis obetydligt pris, synes nyssnämnda tullsats af 90 öre per

kilogram vara för densamma allt för hög, så mycket mer som de vida

dyrbarare yllemattorna draga en lägre tull, eller 60 öre per kilogram,

och de med ifrågavarande mattor närmast jemförliga linnemattorna äro

belagda med eu tull af blott 40 öre per kilogram.

Komitén anser, att den nu anmärkta bristen uti tulltaxan bör

afhjelpas på så sätt, att under bomullsväfnader insättes en rubrik för

mattor med en tullsats af 40 öre per kilogram, eller densamma som

för mattor af linne är stadgad; och får komitén på den grund föreslå,

att bestämmelserna om väfnader, bomulls-, måtte erhålla följande lydelse:
Väfnader
-

bomulls-:

maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof..................................... fri.

segelduk............................................................ 1 kilogram 14 öre.

mattor ............................................................. 1 kilogram 40 öre.

bokbindarecloth o. s. v.»

Då tullkomiténs förslag uti ifrågavarande hänsende otvifvelaktigt

afhjelper en brist i gällande tulltaxa, får utskottet hemställa,

Väfnader.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ägg.

30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

25:o) att bestämmelserna i tulltaxan om bomullsväfnader

erhålla följande förändrade lydelse:

Väfnader:

bomulls-:

maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof............... fri.

segelduk ............................... 1 kilogram 14 öre.

mattor..................................... 1 kilogram 40 öre.

bokbindarecloth--— — — — — — — —

För ägg, som nu äro vid införsel fria från tull, föreslår herr

L. F. Odell, med hvilken herr B. P. Ersson instämt, i motion, n:o75,

inom Andra Kammaren en tull af 20 öre per kilogram.

Till stöd för en dylik tullsats anföres i motionen:

»Bland jordbrukets binäringar intager fjäderfäskötseln otvifvelaktigt

ett ganska framstående rum, om den rätt skötes och konjukturerna

för dess produkter äro fördelaktiga, men kan då också blifva en icke

obetydlig inkomstkälla för ett helt land. Vårt grannland Danmark är

oss härutinnan ett vackert föredöme, i det, sedan denna näringsgren

derstädes blifvit uppmärksammad, den samma på 15 år så utvecklat

sig, att årsexporten af ägg stigit från ett värde af allenast 23,000

kronor till 31/2 millioner och kan för närvarande beräknas uppgå till

5 millioner kronor, sedan dock landets äggbehof blitvit fyldt af inhemsk

produktion.

Under de senaste åren har ganska mycket arbete nedlagts likasom

ej obetydliga kapital offrats på sträfvandena att i vårt land införa eu

ordnad, rationel fjäderfäskötsel, och antalet af dem, som idka denna

näringsgren, har också under dessa år väsentligen ökats, och det allmänna

intresset för den samma väckts till lif. Så hafva t. ex. föreningar,

som verka för denna näringsgrens uppblomstrande, blifvit stiftade,

och särskilda facktidningar för fjäderfäskötseln utgifvas. Förhoppningen

att igenom fjäderfäskötseln, hufvud sakligast hönsskötseln, ett stort

antal mindre bemedlade jordbrukare, torpare, backstugusittare och andra

skulle kunna beredas en ganska beaktansvärd inkomst, synes sålunda

snart nog kunna förverkligas, till fromma för hela vårt land.

Ett hinder, och ett väsentligt sådant, ligger dock i vägen för uppnåendet

af ofvan antydda mål, och det är de mycket låga pris, till

hvilka fjäderfäskötselns förnämsta produkt, äggen, måste afyttras. Orsaken

dertill är ingalunda att söka i öfverproduktion, utan endast och

allenast i den konkurrens, som öfversvämmar marknaden med utländska

ägg, så att under större delen af året de svenska äggen, som icke

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

kunna säljas så billigt, blifva allt för mycket utestängda. Ryska ägg

t. ex. utbjudas i Stockholm, Sveriges förnämsta konsumtionsplats, till

50 å 60 öre per tjog, visserligen tidtals till något högre pris, men

dock alltid betydligt under det pris, hvartill våra inhemska ägg kunna

afyttras, för så vidt producenten skall hafva någon liten ersättning försina

uppoffringar och sin möda.

Att de ryska äggen, som på senare åren i allt jemt ökadt mått

intränga på och beherska vår marknad till förfång för landets egna

producenter och till uppenbart hinder för fjäderfäskötselns utveckling,

kunna med fördel säljas så billigt som sker, beror på två omständigheter.

Den ena är, att produktionskostnaden på grund af vissa förhållanden,

för vidlyftiga att här relatera, är högst obetydlig; den andra

och vida märkligare är, att importen af dessa äger i hög- grad gynnas

af de låga frakterna. 1

I afseende å den sistnämnda omständigheten må erinras, att medan

t. ex. frakten för ett tjog ägg från rysk hamn till Stockholm stannar

vid 2 å 3 öre, så drager samma qvantitet ägg, då den sändes såsom

fraktgods på jernväg från VestergötJand och Skåne -— våra mest äggproducerande

landskap — till Stockholm, en frakt af resp. 6 å 8 och

11 öre. Ett annat, lika märkligt förhållande är, exempelvis, att samma

låda ägg, som från Petersburg till Stockholm kostar endast 2 kronor i

frakt, pålägges en fraktkostnad af 6 kronor, då den sändes på ångbåt

från sistnämnda stad till Luleå.

Huru de nu anförda förhållandena skola inverka menligt för de

svenska äggproducenterna ligger i öppen dag, och det torde derför

icke behöfvas något vidlyftigt ordande för att påvisa, att fjäderfäskötseln

i vårt land, om den skall kunna utveckla sig till en skäligen inkomstgifvande

näring för en icke obetydlig del af .landets inbyggare,

ovilkorligen behöfver tullskydd, hvilken åsigt vinner ett kraftigt stöd

genom den af föreningen för fjäderfäskötselns befrämjande i Sverige

till den af regeringen tillsatta tullkomitén inlemnade, af 4,355 personer

från olika delar af landet undertecknade petition om en importtull af

20 öre per kilogram för utländska ägg.

Här torde böra framhållas, att äfven konsumenterna, ehuru de

genom de utländska äggens undanträngande i följd af tull otvifvelaktigt

skulle få betala ett något högre pris för den inhemska varan, likväl

skulle tillskyndas den vinst, som alltid ligger i en bättre vara, alldenstund

de utländska ägg, som förekomma i vår marknad, obestridligen

äro till sin beskaffenhet vida sämre, än de som i allmänhet produceras

här i landet.»

s. 32 Kontrollera mot PDF

Ättika.

32 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

In- och utförseln af ägg har utgjort:

Införsel. Utförsel.

år 1880 ......................................... 773,822 stycken, 4,784,330 stycken,

» 1881........................................... 1,891,200 » 3,435,040 v

» 1882........................................... 2,008,217 » 4,082,350 »

» 1883......................................... 2,201,810 » 4,743,190 »

» 1884.......................................... 1,140,900 » 5,340,960 »

» 1885 1,533,130 » 4,707,770 »

» 1886........................................... 1,967,240 » 5,394,990 »

j, 1887........................................... 2,467,650 » 6,082,400 »

» 1888 ............................................ 4,475,840 » 7,555,910 »

Af kommerskollegii uppgifter inhemtas vidare, att, medan tre

fjerdedelar af utförseln gå från Strömstad och återstoden från andra

städer på vestra kusten, kommer nästan hela den införda qvantitften

till Stockholm och öfriga städer på östra kusten. Frakten från rikets

södra och vestra delar till den östra är nemligen, såsom motionären

jemväl anmärkt, så hög, att Sveriges grannar i öster kunna billigare

föra sina ägg dit än äggproducenterna i landets södra och vestra delar.

För att upphjelpa den inhemska hönsafveln, åt hvilken man under

senare tider börjat att egna allt större uppmärksamhet och omvårdnad

och som torde vara förtjent af hvarje understöd, den kan erhålla,

får utskottet, i likhet med hvad 1888 års Riksdags bevillningsutskott

föreslog, hemställa,

26:o) att å ägg måtte sättas en tull af 20 öre

för en kilogram.

Om ättika heter det i tulltaxan:

...... .......

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

på fat:

669.

af till och med tio procents syrehalt:

under år 1888 .................................

1 kilogram

—

20

från och med år 1889 ....................

1 kilogram

—

10

!

för hvarje procent högre syrehalt ökas

tullafgiften under år 1888 med 2 öre

och derefter med 1 öre per kilogram.

670.

på buteljer och krus, utan afseende på

|

syrehalten ..............................................

1 kilogram

1

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1Ö. Så

Härom yttrar tullkomitén: »Vid sistlidne riksdag erhöll denna

rubrik sin nuvarande lydelse, hvarigenom tullen bestämdes olika, om

varan inkommer på fat eller på buteljer och krus. Erfarenheten har

dock visat, att införsel eger rum äfven på andra kärl än de ofvan

nämnda, t. ex. damejeaner, och tvekan har då uppstått om tullbehandlingen.

För att förekomma sådan tvekan och tillika bringa tulltaxans

bestämmelser vid denna rubrik i öfverensstämmelse med föreskrifterna

vid rubrikerna Bränvin och Sprit samt Maltdrycker m. fl., der tullen

äfven utgår med olika belopp, beroende på de kärl, i hvilka införseln

eger rum», föreslår komitén och får utskottet, på de af komitén angifna

grunder, hemställa,

27:o) att ifrågavarande rubrik i tulltaxan måtte

erhålla följande lydelse:

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

på fat:

af till och med tio procents

syrehalt .............. 1 kilogram 10 öre.

för hvarje procent högre

syrehalt ökas tullafgiften

med 1 öre per kilogram.

på andra kärl, utan afseende

ende på syrehalten ......... 1 kilogram 1 krona.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 136, har herr

0. A. Brodin hemstält,

att Riksdagen måtte besluta, att, då fartyg byggas eller repareras

i Sverige för utländsk räkning eller för svensk redare, då fartyget

skall användas i utländsk fraktfart, restitution af tull, eller en restitution,

beräknad att motsvara tullen, å materialier och utredningspersedlar,

som användas till fartyget, utbetalas af svenska statsverket.

Då till utskottets kännedom kommit, att den nu församlade tullkomitén

är sysselsatt med och inom kort torde till Kongl. Maj:t aflemna

betänkande, huruvida och i hvad mån den inhemska sjöfartsnäringen

skulle kunna upphjelpas genom beviljandet af tullrestitution för fartygsmaterialier

och skeppsinventarier, har utskottet ansett lämpligast, att

komiténs utredning af förevarande invecklade och svårlösta fråga afvaktades,

innan Riksdagen fattade något beslut i ämnet. Utskottet

hemställer derför,

Bill. till Bilcsd. Prof. 1889. 5 Sami. 1 Afd. 8 Raft.

Tulltaxeunderrättelserna.

Restitution

af tull för

fartygsmaterialier.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Restitution

för ''punsch.

§ 9 mom. 2.

34 . Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

. i 28:o) att herr Brodins motion icke måtte för när
i

varande till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Med förmälan att, ehuru tullafgifterna för arrak och rum, jemlikt

nådig kungörelse den 28 mars 1888, blifvit förhöjda från 60 öre till

75 öre för normalliter, någon förhöjning icke medgifvits i det belopp,

som af tullmedlen enligt de i tulltaxeunderrättelserna meddelade bestämmelser

utbetalas med 30 öre för hvarje liter exporterad punsch,

hvilken inom landet tillverkats af utländska råämnen, hafva åtskillige

tillverkare af punsch hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhållit, det

täcktes Ivongl. Maj:t förordna eller hos Riksdagen göra framställning

om sådan ändring i berörda lagrum, att dylik förhöjning, motsvarande

hvad som belöper å tullskilnaden för den qvantitet arrak eller rum,

hvilken ansetts åtgå för tillverkning af en liter punsch, måtte fastställas

med 7 öre, eller till 37 öre för hvarje liter exporterad, emot hvilket

belopp sökandena ansett anmärkning så mycket mindre böra förekomma,

som icke ens med den förutvarande tullen å arrak och rum af 60 öre

för normalliter ett restitutionsbelopp för punsch af 30 öre per liter åt

tillverkaren skänkt den med gällande tullagstiftning i allmänhet afsedda

förmån att vid utförsel återbekomma de vid införseln af de utländska

råämnena erlagda tullafgifterna. Och hafva sökandena härjemte framhållit

det rättvisa deruti, att vederbörande tillverkare finge komma i

åtnjutande af den sålunda ifrågasatta förmånen för de qvantiteter, som

de kunde visa sig hafva utfört efter den 1 oktober 1888.

Denna underdåniga framställning jemte af generaltullstyrelsen

deröfver afgifvet utlåtande har Ivongl. Maj:t öfverlemnat till utskottet

för den åtgärd, hvartill utskottet kunde finna den samma föranleda.

Vid behandling af detta ärende har utskottet emellertid funnit

omförmälda framställning icke böra till någon åtgärd föranleda ; hvilket

utskottet härmed skolat

29:o) för Riksdagen anmäla.

I sammanhang dermed att för oblekt och ofärgad säck- eller

packväf af jute, hvilken artikel förut var tullfri, bestämdes eu tull af

10 öre per kilogram, insattes, efter beslut af sistlidne Riksdag, i § 9

af tulltaxeunderrättelserna ett nytt moment af följande lydelse:

»2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage

vid utförsel sjöledes från stapelstad eller transito med jernväg öfver

Norge till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden restitutionsvis

af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande 1S:o 10. 35

l:o upptagna bestämmelser jemte de vilkor och kontroller i fråga om

varuemballagets transitoförsändning öfver Norge, generaltullstyrelsen

i öfrigt bestämmer; skolande dock den försäkran om varans ursprung,

som det enligt punkten l:o b) åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan,

i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas af tillverkaren

af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt

innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken

full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vigt;

vederbörande tullmyndighet å exportorten förbehållet att, om anledning

dertill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets

vigt.»

I motion, n:o 42, inom Första Kammaren, anför herr Jonas

Andersson:

»Det emballage, som användes för trämassan, består afglesjuteväf,

som icke är för annat ändamål användbar, åtminstone icke sedan

den en gång tjenat till sådant emballage, och då är den fullkomligt

värdelös.

Då nu trämassan, hvars fabrikation numera är att hänföra till

vårt lands förnämsta industrier, utskeppas till snart sagdt jordens alla

länder i större eller mindre partier, ända ned till 5 tons, är lätt att

inse svårigheten för fabrikanten att å utländsk ort förskaffa erforderligt

bevis af embetsmyndighet, derför kostnaden ofta nog skulle öfverstiga

det belopp, som geuom tullrestitutionen kunde återvinnas, och

följaktligen all tanke på erhållande af restitution öfvergifvas. Såsom

skäl för införandet af införseltullar har alltid framhållits sträfvan att

skydda inhemsk näring och industri. För trämasseindustrien utgöra

nuvarande bestämmelser ett mägtigt hinder.

Ensamt inom Vermlands län finnas 20 fabriker för tillverkning

af trämassa; och meddelas upplysningsvis, att endast vid Jössefors

fabrik, som af mig drifves, tullen för juteväf till emballage uppgår till

3,000 kronor årligen.

För undanrödjande af de olägenheter, som äro förbundna med

nuvarande bestämmelser rörande restitution af erlagd tull för juteväf

till emballage för trämassa, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta, att det må öfverlåtas åt kongl. generaltullstyrelsen

att afgöra i de särskilda fall, som kunna i förevarande

hänseende ifrågakomma för tullrestitutions erhållande.»

Det stadgande i punkten l:o af ifrågavarande paragraf, hvilket

är mest tryckande för trämassefabrikanterna, är det, att för restitutionens

erhållande skall iakttagas:

»c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande em
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

§ 9 mom. 3g).

36 Bevillningsutskottets t betänkande N:o 10.

betsmyndighet å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad,

hvilket intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan

å berörda ort finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att,

derest utförseln skett i fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver,

och fartyget, utklareradt direkte till utrikes ort, blifvit af tullbetjening

bevakadt till öppen sjö samt den till utförsel angifna vara, för hvilken

tullrestitution äskas, tillika blifvit af tullkammaren vid utklareringen

antecknad å fartygets utgående sjöpass, något bevis om varans

ankomst till den utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande

erfordras.»

Från tretton olika tillverkare af trämassa, samtlige bosatta inom

Vermlands län, har till utskottet inkommit en skrifvelse, hvari de,

under andragande af samma skäl, som återfinnas i ofvan berörda motion,

yrka, att de i § 9 punkt 1 litt. c) meddelade bestämmelser icke

vidare uppställas såsom vilkor för restitution af tull å juteväf, hvilken

användes som emballage för trämassa.

Utskottet, som till fullo uppskattar de svårigheter, hvilka, med

nuvarande bestämmelser, äro förbundna med utbekommandet af den

medgifna restitutionen af tull för juteväf, anser för sin del, att omförmälda

svårigheter, så vidt möjligt är, böra afhjelpas. Men då det,

med hänsyn till de olika förhållanden, hvarunder juteväf vid export

af varor användes såsom emballage, torde vara synnerligen vanskligt

att i tulltaxeunderrättelserna meddela sådana föreskrifter, att å ena

sidan nödig kontroll upprätthålles och å den andra de i detta afseende

gifna bestämmelserna icke medföra allt för stora svårigheter för vederbörande

exportörer att komma i åtnjutande af den medgifna restitutionen,

har utskottet förestält sig, att den öfverklagade olägenheten

bäst afhjelpes genom ett stadgande i den rigtning, motionären föreslagit,

och får derför hemställa,

30:o) att i slutet af mom. 2 i § 9 af tulltaxeunderrättelserna

måtte tilläggas en punkt af följande

lydelse:

I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock

generaltullstyrelsen lemna de lättnader, som, utan

åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.

Angående den i § 9 af tulltaxeunderrättelserna idkare af qvarnrörelse

medgifna tullrestitution stadgas i samma §:s 3 mom. g), att

för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande ega

att hvar fjerde månad uti till generaltullstyrelsen stäld, genom veder
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

börande tullkammare dit insänd ansökning derom göra hemställan;

börande dylik ansökning vara åtföljd af dels vederbörligt bevis, att

sökanden sjelf idkar qvarnrörelse, dels utdrag af tullkammarens afräkningsdiarium

och dels qvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som

belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spanmålsqvantiteter.

I förut omförmälda underdåniga ansökning har svenska qvarnindustriidkareföreningen

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt

öfvervägande samt till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att

stadgandet i § 9 mom. 3 g) i tulltaxeunderrättelserna, att för utbekommande

af den tullrestitution, som medgifvits idkare af qvarnrörelse vid

utförsel af vissa vid qvarnen framstälda produkter, vederbörande eg a

att hvar fjerde månad derom hos generaltullstyrelsen göra hemställan,

måtte erhålla sådan ändrad lydelse, att afräkning med tullverket för

restitutionens utbekommande finge ega rum efter hvarje månads utgång;

och hafva sökandena till stöd härför anfört hufvudsakligen: att

med tillämpning af nu gällande stadganden kunde, då vid restitutionsansökningen

skall fogas bevis derom, att sökanden sjelf idkar qvarnrörelse,

firma, som drefve dylik rörelse, äfventyra att genom dödsfall

eller affärens upphörande eller öfverlåtande å annan person gå förlustig

rätten till tullrestitution; att, oafsedt berörda äfventyr, denna näringsgren

hämmades derigenom att, då mera än ett tredjedels år förflöte,

innan restitutionsbeloppen kunde utbekommas och desamma dessförinnan

icke finge gå i qvittning mot eller utgöra säkerhet för blifvande

tullafgifter, större delen af rörelsekapitalet under lång tid räntelöst

undanhölles qvarnegaren; samt att, enär en liflig utveckling af qvarnindustrien

skulle komma att främja afsättningen af vårt eget lands

spanmålsproduktion genom importerad spanmåls återutförsel i form af

mjöl, den ifrågasatta förändringen läge icke ensamt i qvarsegarnes

intresse.

Öfver denna ansökning hörd, yttrar kongl. generaltullstyrelsen:

»Hvad beträffar behofvet af den ifrågasatta förändringen, torde,

äfven om sökandenas farhågor, att rätten till den ifrågavarande tullrestitutionen

skulle kunna genom nu gällande bestämmelser om tiden

för restitutionsansökningens ingifvande äfventyras, hittills icke vunnit

stöd af erfarenheten, likväl hvad sökandena i öfrigt till stöd för den

underdåniga framställningen anfört få anses i så hög grad beaktansvärdt,

att hänsyn icke bör tagas till den enda betänklighet, som från

tullverkets sida kan åberopas mot månatlig afräkning emellan nämnda

verk och vederbörande qvarnindustriidkare, nemligen den omständighet,

att derigenom tullkamrarnes ej mindre än general tullstyrelsens

göromål skulle väsentligen ökas; vid hvilket förhållande styrelsen för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

sin del icke kan annat än understödja den gjorda framställningen.))

Och meddelar generaltullstyrelsen tillika, att det af sökandena uppstälda

önskningsmålet icke påkallar någon annan ändring i tulltaxeunderrättelsernas

nuvarande ordalydelse, än att de i § 9 mom. 3 g)

förekommande orden »hvar fjerde månad» utbytas mot uttrycket »hvarje

månad.»

På grund af hvad sålunda förekommit, och då utskottet funnit

giltigt skäl andraget till stöd för den ifrågasatta förändringen, hemställer

utskottet,

31:o) att de i § 9 mom. 3 g) af de vid tulltaxan

fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning

iakttagas bör förekommande orden »hvar fjerde månad»

måtte utbytas mot orden »hvarje månad».

Stockholm den 9 april 1889.

På utskottets vägnar:

ER. GUSP. BOSTRÖM.

Reservationer:

Vid 6:te punkten: af herr Th. Ekenman;

Vid 26:te punkten: af herrar friherre Barnekow, Fock, Lithander,

Sederholm och Forssman, af hvilka herr Lithander särskildt anfört:

»Enär jag icke kunnat biträda utskottets beslut att föreslå införseltull

på ägg, anser jag mig skjddig anföra de hufvudsakliga skälen

till min reservation mot nämnda beslut.

Vore jag, i likhet med motionärerna, af den öfvertygelse, att en

jordbrukets binäring, nemligen hönsafvel)), vore i behof af eller kunde

befrämjas genom åsättande af den föreslagna skyddstullen å ägg, skulle

jag ingalunda tvekat att tillstyrka densamma, men då jag deremot

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 39

hvarken kan inse, att något verkligt behof af denna skyddstull förefinnes

eller att densamma, derest den blir beslutad, skall förmå åstadkomma

tillväxt eller förbättring i hönsafvel^ synes det mig vara rigtigast

att artikeln ägg fortfarande får förblifva tullfri, äfven af det skäl,

att tullbehandlingen är förenad med synnerligt många och stora olägenheter

såväl för varuegaren som tullpersonalen.

Af den uppgift öfver in- och utförsel af ägg, från och med 1880 till

och med 1887, hvilken återfinnes i utskottets betänkande, framgår, att

utförseln under nämnda period i medeltal varit mycket nära 3 gånger

så stor som införseln; — detta förhållande får väl anses utgöra bevis

på att införseln icke utöfvat något förlamande tryck på äggproduktionen

här i landet.

Den. omständigheten, att nästan hela den införda qvantiteten ägg

kommit till Stockholm, vanligen från närmaste ryska eller finska utskeppningsort,

synes mig alldeles klart bevisa, att befolkningen i den

omkring hufvudstaden belägna landsorten egnat hönsafveln ringa uppmärksamhet,

alldenstund äggproduktionen icke uppdrifvits tillräckligt

för att fylla hufvudstadens behof af ägg, hvithet alltså delvis måste

fyllas medelst införsel af finska eller ryska ägg.

Frågan om införseltull på ägg eger föga intresse för öfriga delar

af landet, . utan kan nästan betraktas som en lokal fråga, enär den

hufvudsakligen berör Stockholm och dess närmaste landsort. Att Stockholm

delvis fyller sitt äggbehof från Ryssland och Finland torde snarare

vara ett nödtvång än en handel, som tillkommit på grund af fördelar

i pris eller varans beskaffenhet. Förhållandet torde vara, att den

närmaste landsorten icke tillför hufvudstaden så mycket den behöfver,

och att från aflägsna orter ej heller förekommer ymnig tillförsel dit,

alldenstund ägg är en i hela landet lättsåld vara, hvarå i allmänhet

antagliga och tidtals höga pris betalas på produktionsorten, och emedan

exporten hufvudsakligen går vesterut. Införseln af ägg till Stockholm

skulle sannolikt snart blifva obehöflig och upphöra, derest den kringliggande

landsorten så uppdrefve äggproduktionen, att behofvet derifrån

kunde fyllas. Att för detta ändamål införa en besvärlig och på andra

orter gagnlös införseltull synes mig icke vara lämpligt, ty missförhållandet

regleras .må hända säkrast och enklast på så sätt, att vederbörande

hushållningssällskap bibringa landtbefolkningen i Stockholmstrakten

noggrann kännedom om hufvudstadens behof af ägg, med uppmaning

att bättre än hittills taga vara på denna afsättningsort. För

min de! inser jag icke, att hönsskötseln i Sverige är förbunden med

större svårigheter än i Ryssland och Finland, utan synes det mig, att i

detta fall Sverige utan svårighet kan uthärda konkurrensen, oberoende

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande $t:o lö.

af skyddstull, alldenstund det redan i frakter, omkostnader och bräckage

på denna vara ligger ett skydd mot obehöflig införsel. Det bör ej

förbises, att denna artikel icke kan införas och läggas på lager, hvadan

införsel helt visst icke ifrågakommer förrän behof faktiskt förefinnes.»

Herr Lithander har anhållit att få antecknadt, att han på grund

af ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i behandlingen af punkterna

l:o) — 21:o) i detta betänkande.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1889.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.