Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11

1889-04-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1889:11, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Eiksd. kansli den 14 april 1889, kl. 12 midd.

Bevillningsutskottets betänkande, angående hvitbets so eker tillverkning

saf giften.

Bevillningsutskottet har fått till sig hänvisade en af herr Albert

Anderson i Första Kammaren väckt motion, n:o 37, om höjande af hvitbetsockertillverkningsafgiften

äfvensom en inom Andra Kammaren af herr E.

W. Wretlind framstäld motion, n:o 72, om nedsättning i tullen på socker

och kakao samt upphäfvande af nämnda tillverkningsafgift, och får utskottet

härmed afgifva betänkande angående berörda motioner, den sistnämnda för

så vidt den afser upphäfvande af hvitbetsockertillverkningsafgiften.

Herr Wretlind, som i sin ofvan nämnda motion på anförda skäl föreslagit,

att tullen å socker må nedsättas med nära 2/6 af sitt nuvarande

belopp, eller för raffineradt och ljusare oraffineradt socker från 33 öre till

jemnt 20 öre pr kilogram samt för mörkare oraffineradt från 23,5 öre till

14 öre per kilogram, anför beträffande accisen å hvitbetsocker, att då denna

för närvarande utginge med 2/6 :>1 tullsatsen å mörkare oraffineradt socker,

skulle den af motionären föreslagna tullnedsättning förorsaka, att nämnda

accis, som vore för hvitbetsockertillverkarne misshaglig samt rent af ansåges

såsom en orättfärdig beskattning, skulle kunna borttagas, i hvilket

fall en i nämnda grad minskad tullsats å socker skulle lemna hvitbetsockertillverkarne

samma skydd, som de för närvarande åtnjöte, och hemställer

motionären på grund häraf, att accisen för i Sverige af hvitbetor tillverkadt

socker borttages.

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 5 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

Herr Anderson åter föreslår, att berörda accis måtte från och med

den 1 nästkommande juli höjas till % af tullsatsen för mörkare oraffineradt

socker. Till belysning af detta sitt förslag anför motionären:

»Jemlikt beslut vid 1869 års riksdag blef beskattning å hvitbetsockertillverkningen

i riket införd, och föreskrefs i den härom den 15 oktober

samma år af Kongl. Maj:t utfärdade kungörelse, att nämnda tillverkning

skulle åläggas särskild beskattning i förhållande till införseltullen å utländskt

råsocker, dock att undantag från denna bestämmelse medgafs sålunda, att

tillverkningen finge skattefritt bedrifvas till den 1 juli 1873; att derefter

till den 1 juli 1876 af tillverkningen skulle utgå eu afgift motsvarande eu

femtedel; att afgiften sedermera skulle utgöra till den 1 juli 1879 två

femtedelar, derefter till den 1 juli 18S2 tre femtedelar och derefter till

den 1 juli 1885 fyra femtedelar, allt af den vid dessa tider gällande tullsats

å utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandeln

gällande holländska standard.

Då emellertid de flesta hvitbetsockerfabriker inom landet mot slutet

af 1870-talet nedlades, fann Riksdagen enligt skrifvelse till Kongl. Maj:t

af den 9 april 1879 skäligt medgifva uppskof med ytterligare höjning af

tillverkningsafgiften på det sätt, att densamma finge fortfarande till den

1 juli 1882 utgöra två femtedelar af tullen å utländskt råsocker af ofvan

nämnda slag, hvarom Kongl. Maj:t den 25 i samma månad och år utfärdade

kungörelse. Då frågan sedermera å nyo förekom till behandling vid

1882 års riksdag, beslöt Riksdagen, enligt skrifvelse af den 18 maj, i betraktande

deraf att ifrågavarande industri sedan år 1879 icke vunnit någon

betydligare utveckling, att med återkallande af 1869 års riksdagsbeslut

beskattningen fortfarande skulle utgöra två femtedelar af gällande tullsats

å utländskt råsocker af ofvannämnda slag, i öfverensstämmelse hvarmed föreskrift

till allmän efterrättelse meddelades i kongl. förordningen den 16

juni 1882.»

Sedan motionären härefter, till utredning af huru hvitbetsockerindustrien

utvecklats, lemnat uppgift å beloppet af den till statsverket under

åren 1879-—1888 influtna tillverkningsaf gift, påpekar motionären, att

ifrågavarande industri under dessa år utvecklats på ett glädjande sätt, samt

att den numera borde kunna utan olägenhet vidkännas en något förhöjd

beskattning, hvilken i någon mån kunde lemna ersättning för den betydliga

minskning i statens tullinkomster, som förorsakats genom samma

industri.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

Beloppet af den till statsverket sedan den 1 juli 1873, då denna beskattning

först började uttagas, influtna tillverkningsafgiften utgjorde

1873 (från den 1 juli).............................. 35,361: —

1874 ---------------------------------------------------------------- 63,593: —

1875 .............. .............................................. 30,598: —

1876 ............................................................... 47,267: —

1877 --------------------------------------------------------------- 54,778: 80

1878 ............................................................... 33,000: —

1879 ................................................................ 40,425: —

1880 .............................................................. 70,650: —

1881-------------------------------------------------------------- 101,323: 55

1882-....................—------------------------------------ 114,944: 68

1883 ............................................................... 129,888: 04

1884 ....................—----------------------------------------- 258,005: 36

1885—--------------------------------------------------------- 384,262: 66

1886 ...................—..........—........-.....-....... 323,020: 45

1887 --------------------------------------------------------------- 346,282: 49

1888 ................—........................................... 544,345: 19

Beträffande grunden för afgiftens beräknande stadgas, att det beskattningspligtiga

råsockret beräknas efter de använda betornas vigt sålunda, att

100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 6,25

kilogram och 100 kilogram torkade betor ett utbyte af 31,5 kilogram råsocker.

Börande den utbytesprocent, som under de senare åren lemnats vid

Arlöfs, Säbyholms och Staffanstorps hvitbetsockerfabriker, har utskottet enligt

från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå lemnade uppgifter

inhemtat, att vid dessa fabriker använda hvitbetor lemnat nedannämnda

utbyte i råsocker af första, andra och tredje produkt:

Hvitbetor. Råsocker.

1884-

-85.

, Arlöf

28,408,800 kilogram, 2,610,768 kilogram

1 eller 9,19

Säbyholm

18,764,200

1,687,980

8,99

1885-

-86.

Arlöf

14,025,000

1,332,500

9,5

Säbyholm

15,521,000

1,420,900

9,16

Staffanstorp 13,713,600 »

1,165,600 »

8,5

1886-

-87.

Arlöf

21,613,000

2,336,600

1 0,8

Säbyholm

16,535,200 »

1,683,500

10,18

Staffan storp 18,237,000 »

1,786,700

9,8

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 11.

Ehuru häraf framgår, att utbytesprocenten ej obetydligt öfverskridit

den beräknade, liar utskottet likväl ej ansett lämpligt att på grund af

den erfarenhet, som vunnits under en tid af endast tre år, föreslå någon

förändring i detta afseende, och anser sig utskottet ega desto mindre skäl

härtill, som enligt hvad kändt torde vara väderleksförhållandena under denna

tid varit för hvitbetsockerodling särdeles gynsamma. Det torde ej kunna

betviflas, att det sista året icke lemnat ett lika fördelaktigt resultat.

Af här ofvan anförda uppgifter å beloppet af den till statsverket influtna

tillverkningsafgift framgår otvetydigt, hvilket jemväl torde vara allmänt

kändt, att hvitbetsockerindustrien i vårt land vunnit en glädjande utveckling.

Utskottet anser dock, att man häraf icke med någon visshet kan

draga den slutsats, att nämnda industri redan nu skulle kunna utan afsevärd

olägenhet vidkännas eu förhöjd beskattning, då till detta goda resultat

naturligen flere orsaker samverkat, hvaribland det under den senare

tiden stegrade priset å socker i verldsmarknaden. Utskottet vill särskild!

fästa uppmärksamheten derpå, att i vårt land, der för närvarande 4 hvitbetsockerfabriker

äro i verksamhet, nya bolag för anläggning af sådana dels redan

äro bildade, dels äro under bildning, samt att en nu vidtagen förhöjning i

skatten skulle må hända föranleda att dessa eller någon af dem icke komme

till stånd. Det torde jemväl böra erinras, att det synnerligen intensiva jordbruk,

som en framgångsrik odling af hvitbetor förutsätter, kan först efter

eu längre tids bearbetning af jorden åstadkommas, samt att den för bedrifvande!

af denna kultur erforderliga arbetsskicklighet först kan vinnas

efter någon tids öfning och erfarenhet. I anseende härtill, och då det onekligen

måste ligga i det allmännas intresse att eu industri, hvilken synnerligen

med afseende å jordbrukets och ladugårdsskötsel^ framåtskridande är

af den största betydelse, må komma till utveckling i de delar af vårt land,

hvilka kunna egna sig för densamma, har utskottet icke ansett sig kunna

för närvarande tillstyrka bifall till eu dylik åtgärd.

En ytterligare anledning att icke nu föreslå en förhöjning i hvitbetsockeraccisen

har utskottet i följande omständighet. För att bereda hvitbetsockret

afsättning har man i de stater, der hvitbetsodling i större utsträckning

eger rum, medgifvit restitution af erlagda afgifter efter sådana

beräkningar, att de inneburit icke obetydlig premie. På framställning från

England, hvilket land i synnerhet häraf haft olägenhet för sina raffinaderier

af rörsocker, har en konferens af de i denna fråga intresserade magterna

kommit till stånd i syfte att borttaga utförselpremierna, Om en dylik

öfverenskommelse kommer till stånd, lärer den utan tvifvel icke oväsentligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11. 5

komma att inverka på sockermarknaden. Äfven ur denna synpunkt torde

det vara mindre lämpligt att nu vidtaga den ifrågasatta åtgärden, hvilken

torde kunna bättre beräknas till sina verkningar, sedan mera enhet och

stadga vunnits inom hvitbetsockerindustrien.

Hvad härefter angår herr Wretlinds förslag om upphäfvande af ifrågavarande

tillverkningsafgift, har detta, såsom ofvan påpekats, framstälts under

förutsättning att tullsatserna å socker nedsattes till de af motionären

uppgifna belopp, 14 öre för oraffineradt och 20 öre för raffineradt socker.

Då utskottet emellertid anser, att en dylik nedsättning skulle föranleda en

större minskning i statsinkomsterna, än statsverkets tillstånd medgifver, följer

häraf, att utskottet ej heller kan förorda motionärens förslag om borttagande

af hvitbetsockertillverkningsafgiften. Till belysning af den minskning, som

genom en dylik nedsättning i tullsatserna å socker skulle uppstå i statens

inkomster af dessa, erinrar utskottet, att den på 1887 års sockerimport

skulle utgjort 4,200,000 kr. och på 1888 års import 4,084,000 kronor i

runda tal räknadt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet:

1) att herr Andersons ifrågavarande motion icke

måtte vinna Riksdagens bifall; samt

2) att ej heller herr Wretlinds ifrågavarande motion,

i hvad den afser upphäfvande af hvitbetsockertillverkningsafgiften,

måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 april 1889.

På utskottets vägnar:

Er. Gusp Boström.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1889. 5 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.