Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af återremiss af 2S:de punkten af utskottets betänkande n:o 10, angående tullbevillningen.

1889-05-07 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1889:13, Memorial, i anledning af återremiss af 2S:de punkten af utskottets betänkande n:o 10, angående tullbevillningen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1889, kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets memorial, i anledning af återremiss af 2S:de

punkten af utskottets betänkande n:o 10, angående tullbevillningen.

Enligt bevillningsutskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva katnrarne

vid behandlingen af utskottets ofvannämnda betänkande, n:o 10, till

utskottet återförvisat betänkandets 28:de punkt.

Sedan herr O. A. Brodin i eu inom Andra Kammaren väckt motion,

n:o 136, yrkat,

att Riksdagen måtte besluta, att, då fartyg byggas eller repareras i

Sverige för utländsk räkning eller för svensk redare, då fartyget skall användas

i utländsk fraktfart, restitution af tull, eller en restitution, beräknad

att motsvara tullen, å materialier och utredningspersedlar, som användas till

fartyget, utbetalas af svenska statsverket,

hade utskottet uti ifrågavarande punkt af omförmälda betänkande

hemstält,

att herr Brodins motion icke måtte för närvarande till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Af den vid frågans behandling inom kamrarne förda diskussion framgick,

att återremissen skett för att bereda utskottet tillfälle att för Riksdagen

framlägga förslag i motionens syfte. Särskildt anfördes, att, då tullkomitén,

enligt hvad kändt vore, numera till Kongl. Maj:t aflemnat betänBih.

till Riksd. Prot. 1SS9. 5 Sami 1 Afd. 11 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

kände huru vida och i hvad män den inhemska sjöfartsnäringen skulle kunna

upphjelpas genom beviljande af tull restitution för fartygsmaterialier och skeppsinventarier,

utskottet hade tillgång till en utredning i ämnet.

Ur komiténs omförmälda betänkande, hvarom utskottet i anledning

häraf tagit kännedom, har utskottet inhemtat, att komitén ansett beviljandet

af restitution på förut vanligt sätt vid nybyggnad af fartyg medföra den

praktiska olägenheten, att det oftast torde vara mycket svårt för vederbörande

skeppsbyggare att kunna förskaffa sig så exakta och tillförlitliga uppgifter

om åtgången af materialier, att han kan utfärda sitt intyg derom i föreskrifven

form, nemligen under edlig förpligtelse. Emot detta sätt för restitution

erhållande anmärker komitén dessutom, att det i stället för att befordra

användandet af svenskt material, snarare uppmuntrar till användande af

utifrån iniördt sådant. Komitén har derför icke tillstyrkt restitution af de

tullafgifter, som erlagts för materialier in. in. vid nybyggande af fartyg, utan

i stället föreslagit, att innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der

fartyg byggas, skall vid nybyggnad af fartyg, oberoende deraf om utländska

eller inhemska materialier användts, erhålla en för olika slags fartyg till

olika belopp bestämd godtgörelse för hvarje ton af fartygets bruttodrägtighet.

Då fartyg byggdes för utländsk räkning eller såsom nytt såldes till utlandet,

borde dylik godtgörelse lemnas utan afseende på fartygets storlek, men i

andra fall endast vid nybyggnad af ångfartyg om 500 och segelfartyg om

300 tons bruttodrägtighet eller derutöfver, hvilken gräns för godtgörelsens

utbetalande komitén uppstad, på det att hufvudsakligen sådana inhemska

fartyg, som användas i utländsk fraktfart måtte komma i åtnjutande af

ifrågavarande godtgörelse.

Vid reparation eller förbyggnad af utländska fartyg eller af inhemska

fartyg af ofvan angifna drägtighet har komitén deremot bibehållit restitution

i egentlig mening och tillstyrkt, att restitution af erlagd införselstull för de

materialier och skeppsförnödenheter, icke hänförliga till husgerådssaker eller

proviant, dem innehafvare af skeppsvarf eller verkstad genom behöriga intygvisat

hafva varit till fartygets reparation eller förbyggnad använda och för

sådant ändamål från utlandet införda, skall beviljas, sedan inför generaltullstyrelsen

blifvit styrkt, att fartygets förbyggnad eller reparation afslutats.

Komiténs betänkande har af Kong! Maj:t öfverlemnats till kommerskollegium

och generaltullstyrelsen för afgifvande af yttrande. Och hafva

nämnda embetsmyndighet^’ besluta att genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen infordra yttranden i ämnet af skeppsbyggare och skeppsredare

i riket.

Då komitén ansett på vanligt sätt utgående restitution icke vara

lämplig vid nybyggnad af fartyg, samt den »godtgörelse», komitén i stället

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

3

förordar, är en nyhet i vår ekonomiska lagstiftning, har utskottet funnit

rigtigast att för närvarande icke göra någon framställning till Riksdagen

om understöd åt sjöfartsnäringen genom ersättning i en eller annan form vid

fartygs nybyggande, utan afvakta den ytterligare utredning i ämnet, hvilken

genom embetsverken kan komma till stånd. Det uppskof på ett är, som

härigenom åstadkommes, torde icke hora tillmätas någon synnerlig betydelse,

dä kändt är, att skeppsbyggerierna äro mycket sysselsatta och innehafva

beställningar för en längre tid. För frågans tillfredsställande lösning kan

en fullständig utredning för öfrigt icke vara annat än till största gagn.

En anledning att icke upptaga komiténs förslag i berörda hänseende

har utskottet äfven funnit deri, att komiténs ledamöter icke varit derom

ense. Två af dem hafva nemligen i gemensamt afgifven reservation hemstält,

att vid nybyggnad af fartyg restitution endast måtte beviljas för de

utländska förtullade materialier, som visas hafva blifvit använda.

Utskottet kan icke heller förorda bifall till herr Brodins motion.

Genom att antaga det i densamma framstälda förslaget skulle Riksdagen,

utan att afvakta någon vidare utredning i ämnet, på förhand förkasta komitémajoritetens

åsigt om rätta sättet att lösa föreliggande fråga och ansluta

sig till minoritetens inom komitén uppfattning.

Deremot har utskottet beslutit att upptaga komiténs förslag om beviljande

af restitution vid reparation eller förbyggnad af fartyg, och har

utskottet ansett sig hafva så mycket större skäl härtill, som komiténs ledamöter

i denna punkt samtlige varit ense och här icke är fråga om tillämpning

af någon ny princip utan af eu sådan, som sedan gammalt vant erkänd.

Enligt gällande stadganden åtujutes dylik restitution endast för segel och

segelduk. Föreskrifterna härom återfinnas i § 8 af de vid tulltaxan fogade

underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör. Utskottet föreställer

sig, att ett stadgande om utsträckning af restitutionsprincipen vid

reparation och förbyggnad af fartyg bör insättas i denna paragraf.

Hvad sjelfva detta stadgande beträffar, finner utskottet, lika med

komitén, att restitution icke bör ifrågakomma för husgerådssaker och provianteringsartiklar.

Omkostnaderna härför äro nemligen i jemförelse med

öfriga omkostnader, som kunna föranleda restitution, mycket små, hvarförutom

restitution i detta fall skulle medföra stora svårigheter för upprätthållande af

nödig kontroll. I fråga om provianteringsartiklar må dessutom erinras, att

det står fartyg, stadt i utländsk fraktfart, fritt att från nederlag eller frilager,

der sådant finnes, uttaga proviant utan erläggande af tull.

Motionärens förslag afser endast — såsom komitén jemväl föreslagit —

restitution vid reparation af utländska fartyg, eller inhemska sådana, Indika

gå i utländsk fraktfart. Då svårighet möter att afgöra, när ett fartyg skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

anses gå i utländsk fraktfart eller icke — det kan ju ofta användas i så

val ut- som inländsk sådan — synes det utskottet ej lämpligt att, såsom

motionären föreslagit, intaga ett stadgande af dylikt innehåll. Bättre torde

dä vara att, på sätt komitén förordat, bestämma en viss drägtighet hos inhemska

fartyg för rätten att komma i åtnjutande af restitution, och då den

af komitén i sådant hänseende satta gräns, 500 tons för ångfartyg och 300

tons, allt brutto, för segelfartyg, synes utskottet lyckligt vald, har utskottet

beslut.it

hemska fartyg, som uppnå nämnda tontal. Visserligen torde derigenom ett

eller annat fartyg, som endast användes i inhemsk sjöfa! t, komma att erhålla

restitution, men ä andra sidan kan gränsen ej sättas högre, enär åtskilliga

fartyg, som gå på utländsk fraktfart, då skulle komma att uteslutas.

Jemte bestämmelsen om restitution af tull för segel och segelduk innehåller

8 § af tulltaxeunderrättelserna föreskrift derom, att skeppsförnödenheter,

hvarmed ett svenskt från utrikes ort återvändande fartyg under

resan blifvit försedt, icke skola vara underkastade tull, så länge de förblifva

i samma fartygs bruk. Detta stadgande har utskottet, lika med komitén,

bibehållit oförändradt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att § 8 i tulltaxeunderrättelserna

skall erhålla följande lydelse:

§ 8.

Mom. 1. Vid reparation eller förbyggnad af utländska

fartyg eller af inhemska ångfartyg om minst 500 tons

bruttodrägtighet eller segelfartyg om minst 300 tons bruttodrägtighet

erhålles, sedan inför generaltullstyrelsen blifvit

styrkt, att reparationen eller förbyggnaden afslutats, restitution

af erlagd införselstull för de materialier och skeppsförnödenheter,

icke hänförliga till husgerådssaker eller

proviant, dem innehafvare af skeppsvarf eller verkstad

genom behöriga intyg visat hafva varit till fartygets

reparation eller förbyggnad använda och för sådant ändamål

frän utlandet införda.

Mom. 2. De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt

från utrikes ort återvändande fartyg under resan blifvit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

o

försedt, äro icke underkastade tull, så länge de förblifva

i samma fartygs bruk.

Stockholm den 7 maj 1889.

På utskottets vägnar:

. ER, GUSP. BOSTRÖM.

Reservationer:

af herr Reuterswärd, med hvilken herr Lithander instämt:

»Då utskottets i detta memorial framlagda förslag icke på långt när

tillfredsställer skeppsbyggeriets och skeppsfartens billiga anspråkjpå''lättnader,

har jag, som ansett, att genom tullkomiténs betänkande och herr Brodins

motion tillräcklig utredning i ämnet för utskottet förelegat, härmed velat för

Riksdagen anmäla, att jag inom utskottet påyrkat, att utskottet skulle till

Riksdagen inkomma med förslag, afseende att bereda lättnad jemväl vid nybyggnad

af fartyg, till hvilket yrkande jag ansett mig hafva desto större

skäl, som enligt min uppfattning ett uppskof med frågans lösning i denna del

otvifvelaktigt skall inverka menligt på ofvan nämnda båda för vårt land så

vigtiga näringsgrenar»;

af herr Forssman:

»Af de båda frågor, som genom herr Brodins motion, bragts under

Riksdagens pröfning, är otvifvelaktigt den om restitution vid fartygs nybyggnad

den ojemförligt vigtigaste. Restitution vid reparationer har mindre

betydelse, dels derför, att restitutionsbeloppen äro oansenligare, dels ock,

emedan i många fall fartyg efter iråkadt hafveri är nödgadt söka reparation

hos närbelägen verkstad, och konkurrens med utlandets verkstäder således är

i viss män utesluten. Det är ock temligen allmänt erkändt, att reparationer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Memorial N:o 13.

äro skeppsbyggeriernas bästa affär, hvarför det synes oegentligt att företrädesvis

gynna dem, som bedrifva dessa arbeten.

Af tullkoiniténs hos utskottet föredragna betänkande har inhemtats,

att komitén velat på nybyggnader och reparationer tillämpa olika grunder, sä

att vid nybyggnad skulle medgifvas godtgörelse, vare sig materialierna äro

svenska eller utländska, men vid reparationer skulle endast restitution af

verkligen erlagda tullafgifter ifrågakomma. Om det skulle visa sig, att

direkt tullrestitution icke kan tillämpas vid nybyggnad, och Riksdagen ej

heller finner skäl godkänna tullkoiniténs premieringssystem, skulle det oegentliga

förhållandet hafva inträda att den jemförelsevis mera lönande, af utländsk

konkurrens mindre beroende samt ringare kapital kräfvande verksamheten

med fartygs reparation blifvit uppmuntrad, under det att skeppsbyggeri

i öfrigt, som är mer beroende af ogynsam konjunktur och utländsk

konkurrens, ej blifvit gynnadt genom lagstiftningen. Tullkoiniténs utredning

af frågan om tullrestitution vid fartygs reparation innehåller blott, att denna

restitution bör ske efter »vanliga grunder», men då vid fartygs reparation

en mängd tullpligtiga artiklar kunna ingå, äfven sådana som efter införseln

undergått partiel bearbetning (såsom t. ex. färger), synes frågan om sättet

för tullrestitutionernas utgående böra vara grundligt utredd af vederbörande

myndigheter, innan Riksdagen fattar beslut. Äfven synes Riksdagen, innan

den inlåter sig på denna fråga, böra ega kännedom om hela det system för

sjöfartsnäringens uppmuntrande, som af tullkomitén ifrågasattes.

Det torde vara alldeles gifvet, att förmånen af tullrestitution för använda

materialier vid fartygs reparation icke kommer skeppsbyggerierna

ensamt till godo utan kanske i ännu högre grad rederierna, som naturligtvis

till följd af restitutionen böra erhålla reparationerna för billigare pris och,

såsom utskottets förslag är affattadt, kan man förutse, att det hufvudsakligen

blir utländska rederier, som komma i åtnjutande af nämnda förmån, eftersom

endast svenska ångfartyg af mer än 500 och segelfartyg af mer än 300

tons drägtighet afses. Men att svenska statsverket, för att bereda vissa

inhemska skeppsbyggerier och reparationsverkstäder samt ett eller annat

inhemskt rederi någon förmån, skulle förskaffa utländska rederier den hufvudsakliga

fördel, som af förslagets antagande blefve en följd, synes oegentligt

och mindre lämpligt. För öfrigt är rederinäringens konjunkturer för närvarande

sådan, att det finnes ingen anledning, att särskilt gynna densamma,

utan synes beslutet, äfven med afseende på denna konjunktur, utan olägenhet

kunna uppskjutas, till dess restitutionsfrågan, i hvad den afser fartygs nybyggnad

eller reparation kan i hela sin omfattning pröfvas och afgöras. På

ofvan anförda grunder har jag ej kunnat biträda utskottets förslag»;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Memorial N:o 13.

7

af herr Stephens:

»Som jag är af den mening, att, om här i landet nybyggda fartyg,

hvilka säljas till utlandet eller gå i utländsk fraktfart, icke för närvarande

kunna komma i åtnjutande af restitution af tullen för de i dem använda

utländska materialier, det så mycket mindre .bör komma i fråga att bevilja

dylik restitution vid reparation eller förbyggnad af nämnda slags fartyg, enär

de dervid använda materialierna dels äro svåra att till myckenhet bestämma

dels utgöra endast en mindre del af kostnaden, samt för öfrigt fartygsreparationer.

i allmänhet lemna skeppsbyggerierna stor vinst, hvadan tullrestitution

vid reparationer är alldeles obehöflig, har jag icke kunnat biträda

utskottets i föreliggande fråga fattade beslut.»

Herr F. G. Jansson i Carlshed har anhållit att få antecknadt, att han

icke inom utskottet deltagit i behandlingen af detta memorial.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.