Utlåtande i anledning af dels motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af riksbanken, dels herr J. Eklunds motion angående ändring i vilkoren för riksbankens afdelning skontors i Kalmar verksamhet. Till utskottets behandling hafva hänvisats tretton särskilda vid innevarande riksdag väckta förslag om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken.
1889-03-22 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1889:8, Utlåtande i anledning af dels motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af riksbanken, dels herr J. Eklunds motion angående ändring i vilkoren för riksbankens afdelning skontors i Kalmar verksamhet. Till utskottets behandling hafva hänvisats tretton särskilda vid innevarande riksdag väckta förslag om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken.
Dokumentets text
Bankoidskottets Utlåtande N:o 8.
1
rf MM i ■ Il v U*..rfUSif
N:o 8.
Ant. till Riksd. kansli den 22 mars 1889, kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning af dels motioner om inrättande af ytterligare
afdelning skontor af riksbanken, dels herr J. Eklunds motion
angående ändring i vilkoren för riksbankens afdelning skontors
i Kalmar verksamhet.
Till utskottets behandling hafva hänvisats tretton särskilda vid
innevarande riksdag väckta förslag om inrättande af nya afdelningskontor
af riksbanken.
Af ifrågavarande motionärer hafva två yrkat anläggande af ett
riksbankskontor i Karlstad, nemligen herr Jonas Andersson, som i motion
n:o 43 i Första kammaren föreslagit:
»att Riksdagen måtte besluta om inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor vid början af år 1890
uti staden Karlstad»;
samt herr G. Elowson in. fl., som i en inom Andra Kammaren
afgifven motion n:o 96 hemstält:
»att Riksdagen måtte l:o) besluta inrättandet af ett
riksbankens afdelningskontor i Karlstad under innevarande
år, och 2:o) anmoda bankoutskottet att efter
Bill. till Rilcsd. Prof. 1889. 6 Sand. 1 Afd. 5 Käft. 1
2
Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.
bankofullmägtiges hörande afgifva förslag såväl till
organisation af och lönestat för det nya afdelningskontoret
som ock till område för dess lånerörelse,
hvilket förslag derefter må blifva föremål för Riksdagens
beslut».
Vidare hafva herr Wallénius (motion n:o 46 i Första Kammaren)
och herr A. Johansson i Löfåsen (Andra Kammaren, motion n:o 134) hemstält
om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i Mariestad under
de vilkor och bestämmelser, som gälla för senast inrättade kontor.
De öfriga motionärerna i förevarande ämne, hvilka samtliga tillhöra
Andra Kammaren, hafva föreslagit:
herr O. Larsson i Mörtlösa m. fl. (motion n:o 69):
»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett
afdelningskontor af riksbanken i Linköping för Östergötlands
län under de vilkor och bestämmelser i afseende
på lånerörelsen, som bankofullmägtige ville
bestämma, men för öfrigt på samma grunder, som
gälla för riksbankens öfriga afdelningskontor»;
herr P. Péhrson i Törneryd in. fl. (motion n:o 73):
»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor i Karlskrona''»;
hen\E. P. Jonsson i Myre (motion n:o 98):
»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor i Hernösand för Vesternorrlands
län, antingen under de vilkor och bestämmelser,
som gälla för de förut inrättade afdelningskontoren,
eller ock med sådana vilkor, vederbörande
utskott kan finna lämpligt föreslå»;
densamme (motion n:o 99, jemväl innefattande förslag om hela
bankovinstens användande för bankens egna behof):
»att Riksdagen måtte besluta, det två riksbankens
BankoutsTcottets Utlåtande N:o 8.
3
afdelningskontor under år 1889 inrättas i tvenne af
de residensstäder, der sådana förut ej äro inrättade
och framställning derom genom motioner göres»;
herr Th■ Stockenberg (motion n:o 103):
»att Riksdagen måtte besluta inrättandet af ett
afdelningskontor af riksbanken i Halmstad med det
distrikt, som bankofullmägtige finna lämpligt att bestämma,
samt under de vilkor i öfrigt, Indika fullmägtige
jemväl må ega att föreskrifva»;
herr A. Nilson i Rinkaby (motion n:o 113):
»inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i
Kristianstad»;
herr Joll. Jonsson i Fröstorp (motion n:o 135):
»att Riksdagen måtte besluta inrätta ett riksbankens
afdelningskontor inom Skaraborgs län samt
uppdraga åt fullmägtige i riksbanken att förlägga
detsamma till den af länets städer, som fullmägtige
finna vara dertill mest lämplig med afseende på rörelsens
kraf och riksbankens egen fördel»; •
herr A. Hansson i Solberga (motion n:o 152):
l:o) »att i hvarje af rikets residensstäder, der ej
förut afdelningskontor finnes, måtte i den mån riksbankens
medel det medgifva ett nytt sådant inrättas
för utvidgande af dess verksamhet med förökadt kapital
vid handel och rörelse; och
2:o) att det måtte uppdragas åt fullmägtige i
riksbanken att för Riksdagen framlägga en bestämd
och fullständig plan, efter hvilken dessa kontor framdeles
böra inrättas»;
samt herr J. Johansson i Noraskog m. fl. (motion n:o 164):
4
Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.
»att ett riksbankens afdelningskontor måtte inrättas
i Örebro».
I visst samband med dessa motioner står såsom berörande frågan
angående afdelningskontorens verksamhet en af herr Eklund inom
Andra Kammaren afgifven och till utskottet jemväl öfverlemnad motion
n:o 150, deruti han, med hänvisande till dels en af styrelsen för avdelningskontoret
i Kalmar under den 5 sistlidne juli gjord framställning
om utsträckning af kontorets lånerörelse och dels fullmägtiges i
riksbanken protokoll af den 23 augusti 1888 angående afslag å denna
framställning, hemstält det Riksdagen behagade förständiga sina bankofullmägtige
att likställa riksbankens afdelningskontors i Kalmar låneverksamhet
i alla grenar med den, som eger rum vid öfriga med detta
jemförliga kontor eller ock efter någotdera af de alternativ, som blifvit
af nämnda kontorsstyrelse i ofvanberörda skrifvelse framlagda.
Öfver samtliga dessa motioner hörde, hafva fullmägtige i riksbanken,
hvad först beträffar förslaget om utsträckning af afdelningskontorets
i Kalmar verksamhet, yttrat sig sålunda: »Det af motionären
herr Eklund meddelade utdraget af fullmägtiges ofvannämnda protokoll
lär otvetydigt gifva vid handen, dels att fullmägtige vid
organiserandet af kontoret i Kalmar tillämpat de grunder, hvilka
fullmägtige i sitt yttrande till 1887 års senare riksdags bankoutskott
framhållit såsom enligt deras uppfattning bestämmande i fråga om inrättandet
af nya afdelningskontor, dels ock att den af kontoret till den
tiden utöfvade verksamhet icke innefattat anledning för fullmägtige att
frångå sin förut uttalade åsigt, hvartill komme att, enligt hvad härhos
bifogade uppgifter utvisa (bil. A), kontorets rörelse fått icke obetydlig
utsträckning. Motionären bär också erkänt, att kontorets verksamhet
redan beredt orten afsevärda fördelar, i det att de höga räntesatser,
som derstädes varit förherskande, blifvit väsentligt modererade till fromma
för näringarne. Han anser dock, att ett hämmande band är lagdt på
kontorets verksamhet derutinnan, att fullmägtige förbehållit sig pröfningsrätten
för kreditivlån. Sådant är likväl icke rätta förhållandet. Fullmägtige
hafva nemligen endast i fråga om kreditiv mot namnsäkerhet
samt lån mot hypotek af löpande förskrifning ansett afgöranderätten
icke böra tillhöra styrelsen, härvid ledde af sträfvande! att inskränka
dessa grenar af utlåningsrörelsen. Att åter detta sträfvande icke ensamt
gäller afdelningskontoret i Kalmar, torde framgå af härvid (bil. B) fogade
jemförande tablå öfver utlåningen och kreditivbeviljandet mot realsäkerhet
och namnsäkerhet för det nu gångna året samt för året 1883. Denna
BanlcoutsJcottets Utlåtande N:o 8.
5
tablå visar att fullmägtige låtit sig angeläget vara att söka småningom
och utan större rubbning i redan bestående affärsförbindelser inskränka
det alltför långt drifna bruket af endast namnförbindelser såsom säkerhet
för försträckningar och i stället utveckla den rörelse, som måste
anses egentligen tillhöra eu sedelutgifvande centralbank, men den visar
derjemte, att sådant varit och är förenadt med svårigheter, hvilka endast
långsamt kunna öfvervinnas och, då så är, måste det vid inrättandet af
ett nytt afdelningskontor, allra helst som detta borde antagas blifva efterföljdt
af flere sådana, ligga vigt deruppå, att redan från början blifver
tillämpad en grundsats, som enligt fullmägtiges mening bör vara den
ledande vid förvaltningen deraf. Härvid måste vidare fullmägtige hafva
lättare att i tillämpningen göra den ifrågavarande grundsatsen gällande
än lokalstyrelsen, hvilken å ena sidan icke kan ega tillräcklig kännedom
om förfaringssätt och förhållanden vid riksbankens olika kontor och å
den andra stundom kan känna sig föranledd att fästa väl mycket afseende
vid vissa enskilda fall, i hvilka låneansökningar må kunna bifallas
utan egentlig risk för återbetalning i längden, men deremot icke utan
afvikelse från en betydelsefull princip. Det måste nemligen, såsom fullmägtige
förut i ämnet erinrat, anses i hög grad magtpåliggande, att
de säkerheter, riksbanken erhåller, icke blott gifva antaglig utsigt på
slutlig liqvid, utan derjemte hafva ett för snabbare indrifning i allo
beräkneligt värde. Vid sådant förhållande torde också lätt inses, att
begränsningen af namnförbindelserna svårligen kan ske genom fastställandet
af vissa mer eller mindre låga maximibelopp, enär äfven med en
sådan begränsning det kunde befaras, att ett alltför betydande samladt
belopp af dylika förbindelser komme att inneligga i riksbankens portfölj,
af hvars solida och fullt bankmessiga beskaffenhet bankens förmåga
att inlösa sina sedlar i sjelfva verket ytterst kommer att bero, äfven om dess
fonder skulle alltjemt ökas.
Med afseende å hvad nu senast blifvit anfördt, hafva också fullmägtige
i sitt redan åberopade yttrande till 1887 års bankoutskott antyda
att, i den mån sådant utan olägenhet kunde ske, de grunder, som
‘tillampas för de nya afdelningskontoren, skulle göras gällande äfven
för de äldre eller åtminstone för de mindre betydande bland dessa. Enär
den för kalmarkontoret bestämda organisationen sålunda ingalunda skulle
blifva enastående, utan i alla händelser gälla för blifvande nya afdelningskontor
likasom, i den utsträckning sådant kunde ske, äfven för de
redan förut inrättade, är lätt insedt, att den nu förda klagan öfver
detta kontors undantagsställning icke eger någon egentlig grund.
Då sålunda med upprätthållandet af de grunder för utlåningsrörel
-
6
Bankoutskotte&s Utlåtande N:o 8.
sen, hvilka fått ett bestämdt uttryck i kalmarkontorets anordning, på
det närmaste sammanhänger möjligheten att, med bibehållande af erfordeidig
trygghet för riksbanken, utvidga dess rörelse genom nya afdelningskontor,
finna sig fullmägtige så mycket mera böra afstyrka bifall
till den ifrågavarande motionen som äfven nu föreligga förslag till inrättande
af sådana kontor».
Tvenne fullmägtige, nemligen ordföranden herr grefve Lewenhaupt
och herr L. O. Larsson, hafva till fullmägtiges protokoll anmält
att de önskat det ofvanberörda yttrande måtte hafva affattats i enlighet
med de af dem förut i frågan uttalade åsigter, jemlikt hvilka den
förre ansåge, att styrelsen för afdelningskontoret i Kalmar borde försöksvis
medgifvas rätt att bevilja kassakreditiv mot allenast namnsäkerhet
till ett visst mindre belopp, och den senare ville bifalla ettdera af
de utaf styrelsen gjorda förslag, att antingen utan inskränkning i beloppen
för hvarje särskildt fall få rätt att pröfva och bevilja kassakreditiv
inom en af fullmägtige i likhet med för afbetalningslån faststäld
högsta summa för kontorets hela område af förslagsvis 400,000 kronor,
eller också att få rätt att pröfva och bevilja kassakreditiv mot namnsäkerhet
intill högst 10 å 15 tusen kronor för hvarje kreditivtagare.
Vid pröfning af denna fråga och då fullmägtiges sträfvan att, i
den mån sådant utan alltför stora rubbningar kan ske, söka inskränka
namnkrediten, synes såsom princip betraktad vara erkännansvärd och
de i afseende å kontoret i Kalmar meddelade bestämmelser angående
utlemnande af lån mot säkerhet af löpande förskrifning och beviljande
af kassakreditiv mot borgen ej äro att betrakta såsom undantagsstadganden
särskildt hvad beträffar nämnda afdelningskontor, utan fastmer
kunna vara att anse såsom uttryck af de grundsatser, hvilka i afseende
å minskning af ifrågavarande utlåningsgrenar böra finna och, enligt hvad
framgår af den utaf fullmägtige meddelade tabell öfver utlåningsrörelför
åren 1883 och 1888, redan funnit tillämpning vid riksbanken i dess
helhet, har utskottet ansett hvad motionären yttrat om den i förhållande
till andra orter ofördelaktiga ställning, hvaruti den till kalmarkontorets
distrikt hörande affärsidkande befolkningen skulle ''beträffande •
denna gren af lånerörelsen hafva kommit, ej vara af vunnen erfarenhet
styrkt, helst lånedistriktets medlemmar ej äro beröfvade rättigheten till
erhållande af ifrågavarande slags försträckningar, af hvilka, hvad särskildt
beträffar kreditiv mot borgen, innevarande år tillkommit 8 stycken
nya sådana å ett sammanlagdt belopp af 91,700 kronor, som beviljats
vid hufvudkontoret att begagnas vid afdelningskontoret i Kalmar.
I enlighet härmed och på grund af de skäl, som af fullmägtige
Bankoutskottets Utlåtande N:o 8. 7
till stöd för den af dem i ofvanberörda hänseende vidtagna åtgärden
anförts, finner sig utskottet hafva anledning hemställa,
l:o) att herr Eklunds ifrågavarande motion ej må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda,
Beträffande härefter ofvan omförmälda motioner om inrättande
af nya afdelningskontor af riksbanken hafva fullmägtige härutinnan
anfört följande: Af dessa förslag afser ett, aft i hvarje af rikets residensstäder,
der ej förut afdelningskontor finnas, måtte, i den mån riksbankens
medel det medgifva, ett nytt sådant inrättas, äfvensom att fullmägtige måtte
för Riksdagen framlägga en bestämd och fullständig plan, efter hvilken
dessa kontor framdeles böra inrättas. Om härmed skulle afses, att ordningsföljden
emellan de nya kontor, som borde upprättas, redan nu
skulle blifva faststäld, tillåta fullmägtige sig fästa uppmärksamheten å
svårigheten att för en längre tid i förväg binda sig vid anordningar, i
hvilka möjligen senare ändring skulle kunna ifrågasättas, allra helst som
Irågan om banklagstiftningen i dess helhet och således jemväl om riksbankens
sedelutgifningsrätt ännu är olöst, Och om äfven det i allmänhet
kan anses önskligt, att afdelningskontoren förläggas i residensstäderna,
kunna dock i vissa fall förhållandena kräfva, att något kontor
inrättas å annan ort, der sådant företrädesvis påkallas af handelns och
rörelsens behof. Afser åter motionärens hemställan, att förslag från
fullmägtiges sida skulle afgifvas beträffande organisationen af de nya
kontoren, lär något särskildt sådant utöfver hvad fullmägtige i det föregående
anfördt om den art af verksamhet, de nya kontoren skulle utöfva,
icke finnas nödigt.
. Att, .såsom en annan motionär ifrågasatt, två afdelningskontor skulle
samtidigt inrättas, synes fullmägtige icke öfverensstämma med den gång
för utvecklingen af bankens rörelse inom orterna, som Riksdagens uttalanden
och beslut i ämnet tyckas angifva. Hittills hafva åtminstone
två ar fått förflyta mellan upprättandet af nya afdelningskontor. Det i
Jönköping inrättades 1885 och kontoret i Kalmar 1887.
Att deremot ett nytt kontor nu må upprättas, anse fullmägtige, i
öfverensstämmelse med hvad de i sitt redan åberopade yttrande af 1887
anfört, kunna med fullt skäl ifrågakomma. Beträffande platsen för
detsamma kunna meningarna vara delade. Oberäknad!, de här ofvan
8
BankoutsTcottets Utlåtande N:o 8.
omförmälda mera allmänna förslagen i ämnet, äro ifrågasatta olika orter,
nemligen Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Mariestad eller annan stad
i Skaraborgs län, Linköping, Örebro, Karlstad och Hernösand.
Hvad nu först vidkommer den sydligare delen af riket, finnas i
densamma redan, oberäknadt Visby, fem afdelningskontor, hvart med
sitt distrikt, i följd hvaraf anledning icke för närvarande synes förefinnas
att derstädes inrätta ytterligare sådane.
Bland de för mellersta och norra Sverige särskildt föreslagna synes
fullmäktige Karlstad förtjena största afseende. Vermlands mer isolerade
läge och afstånd från hufvudkontoret torde redan i och för sig gifva
tillräckligt berättigande åt önskan af ett afdelningskontor af riksbanken
i dess residensstad, och såväl betydenheten som beskaffenheten af dess
affärsverksamhet låta med skäl förmoda, att ett dylikt borde kunna
blifva af icke ringa nytta. En sådan mening har äfven flere gånger
vid riksdagen gifvit sig uttryck, och fullmägtige erinra derom, att den
vid sistlidne riksdag var nära att blifva gällande i den ena kammaren.
Orten har också jemförelsevis ej obetydliga affärer med hufvudkontoret,
och affärsrörelsen derstädes är fullt tillräcklig för ett afdelningskontors
verksamhet. Någon tvekan angående lämpligheten från riksbankens
synpunkt af ett kontors förläggande i Karlstad har visserligen af fullmägtige
till 1887 års riksdag blifvit uttalad i anledning af de betydande
förslag, som länets affärsrörelse ansågs komma att påkalla, men förhållandena
inom länet synas numera så ordnade, att åt denna tvekan
icke lärer kunna tillmätas någon afgörande betydelse.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördd få fullmägtige såsom
sin åsigt uttala, att ett nytt afdelningskontor bör under år 1889 inrättas
i staden Karlstad, afsedt för Vermlands län och med de vilkor och
bestämmelser i fråga om lånerörelsen, som gälla för afdelningskontoret
i Kalmar».
Under senare åren synes den åsigt i allmänhet hafva angående
riksbanken mer och mer gjort sig gällande, att bankverksamhetens utgrening
genom afdelningskontor borde när sådant lämpligen kunde ske
småningom fortgå i syfte att, till fördel såväl för riksbanken som allmänheten,
i landets skilda delar underlätta och främja handels- och
affärsrörelsens förbindelser med riksbanken på de billigare vilkor densamma
ofta i jemförelse med enskilda penningeinrättningar är i tillfälle
erbjuda samt för att bereda ökad spridning inom landet af riksbankens
sedlar och en vidsträcktare användning af dess tillgångar. Utan att
närmare inlåta sig på frågan huruvida och i hvad mån detta syftemål vunnits
eller angående fördelarne för riksbanken sjelf af dylika kontor,
Bankoidskottets Utlåtande N:o 8.
9
har man dock af de sedan 1879 årligen vid hvarje riksdag återkommande
motioner i ämnet anledning antaga, att åsigterna om det gagn för rörelsen
och för landet i dess helhet, dessa kontor medföra, delas af eu
stor allmänhet. Och då fullmägtige numera, under vilkor af sådan inskränkning
i nya afdelningskontors verksamhet, att, med undantag för
afbetalningslån, försträckningar mot endast namnsäkerhet ej vid dylika
kontor beviljas samt under förutsättning att sådana ej hvarje år inrättas,
låtit sina betänkligheter mot desamma falla samt tillstyrkt öppnande
under innevarande år af ytterligare ett nytt afdelningskontor,
har utskottet ej heller haft något att häremot erinra, synnerligast som
riksbankens tillgångar äro för ändamålet mer än tillräckliga och tidpunkten
kan så till vida anses lämplig att, om äfven ett nytt kontor
lärer komma att föranleda ökad sedelutgifning och derigenom indirekt
verka på metalliska kassan, å andra sidan efter all sannolikhet i år
torde kunna beredas en större tillgång af sådana vexlar, betalbara på
utrikes ort, som kunna tjena till ökande af riksbankens guldförråd.
Hvad särskild! beträffar den af fullmägtige föreslagna platsen för
ett nytt kontor af riksbanken, så och ehuru för andra orter, synnerligast
de i Norrland långt från hufvudkontoret belägna, jemväl kunna anföras
talande skäl, har utskottet ej funnit anledning frångå fullmägtiges
hemställan, att dertill måtte utses Karlstad, som utgör medelpunkten
för en i flera hänseenden liflig rörelse i ett län, hvilket näst efter de
mera centralt belägna Östergötlands och Elfsborgs län, i afseende å
folkmängd intager det främsta rummet bland dem, der kontor af riksbanken
ännu ej finnas inrättade.
Utskottet, som i öfrigt lika med fullmägtige anser lämpligt att
såsom distrikt för det ifrågasatta nya kontorot lägges Vermlands län
och att, på sätt jemväl framgår af de för afstyrkande af herr Eklunds
ofvanberörda motion anförda skäl, kontoret bör i afseende å arten och
och omfattningen af dess verksamhet ordnas i enlighet med de för afdelningskontoret
i Kalmar meddelade bestämmelser, får på grund af hvad
blifvit i saken anfördt hemställa:
2:o) att under innevarande år ett afdelningskontor
af riksbanken må för Vermlands län i staden
Karlstad inrättas under de vilkor och bestämmelser
Bill. till Rihsd. Prof. 1889. 6 Sami 1 Afd. 5 Häft. 2
10
Barikoutskottets Utlåtande N:o 8.
i afseende å lånerörelsen, som fullmägtige på grund
af bemyndigande af 1887 års Riksdag föreskrifvit för
afdelningskontoret i Kalmar;
samt
3:o) att öfriga vid innevarande riksdag väckta motioner
om inrättande å andra platser af nya afdelningskontor
af riksbanken ej må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
För den händelse den i punkt 2:o gjorda framställning af Riksdagen
godkännes, är det utskottets afsigt att framdeles i memorial rörande
ändringar i bankoreglementet afgifva förslag till de bestämmelser
och tillägg, som i afseende å det nya kontorets anordnande och vilkoren
för dess verksamhet kunna finnas erforderliga.
Stockholm den 22 mars 1889.
På utskottets vägnar:
G. S. Åkerliielm.
Herr Ericsson har begärt få antecknadt, att han till följd af beviljad
ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i behandlingen af
detta ärende.
11
BanJcoutshottets Utlåtande N:o 8.
Bil. A.
Uppgift angående upp- och utlåningsrörelsen vid afdelningskontoret
i Kalmar den 28 februari 1889.
Å upp- och afskrifningsräkning innestående........................
89,819
03
A depositionsräkning innestående .........................................
246,287
78
Diskonterade vexlar...........................................................
349,179
15
Lån mot hypotek af publika papper in. m...................
328,312
70
Afbetalningslån ..................................................................
603,536
89,711
09
85
Utestående på kassakreditiv.....................................................
Bil. B.
Under året beviljade kassa- kreditiv mot
Vid årets slut utestående mot
namnsäkerhet
realsäkerhet
löpande
förskrifningar
obligationer
m. m.
inteckningar
antal
belopp
antal
belopp
antal
belopp
antal
belopp
antal
belopp
Hnfvudkontoret....
1 1883
\ 1888
38115,110,000
319
4,547,000
87
1.080.000
236
3,290,000
72
1,619,000
275 3,454,000
308
4,276,000
66
819,000
585
10,372,000
120
2,080,000
Afdelningskontoret
i Göteborg ........
1 1883
183
1,131,000
| 64
494,000
! ioo
214,000
. 38
427,000
57
256,000
1 1888
131
825,000
67
823,000
! 36
157,000
88
2,826,000
84
1,318,000
i Malmö............
1 1883
\ 1888
126
929,000
52
568,000
15
99,000
39
785,000
15
292,000
104
936,000
59
827,000
8
78,000
Öl
1,097,000
26
881,000j
i Luleå..............
/ 1883
\ 1888
89
254,000
77
610,000
1
1,000
2
20,000
7
26,000
88
261,000
72
501,000
1
100
9
32,000
14
60,000
i Yexiö..............
( 1883
i 1888
66
222,000
14
121,000
3
33,000
8
122,000
12
87,000
86
198,000
26
186,000
15
303,000
15
137.000
177
973,000
i Visby..............
CO CO
OO CO
CO CO
138
373,000
22
62,000
40
62,000
15
37,000
25
78,000
112
323,000
37
116,000
51
75,000
16
32,000
119
430.000
i Östersund........
OO CO
QO CO
oo co
116
550,000
17
71,000
5
23,000
27
74,000
14
93,000
99
463,000
17
61,000
13
137,000
19
225,000
39
181,000
i Jönköping........
...... 1888
121
314,000
33
207,OOO!
8
36,000
33
459,000
89
768,000
i Kalmar ...........
...... 1888
6
32,800
6
33,900
1
20.000
4
12.900
38
315,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.