Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af dels motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af riksbanken, dels herr J. Eklunds motion angående ändring i vilkoren för riksbankens afdelning skontors i Kalmar verksamhet. Till utskottets behandling hafva hänvisats tretton särskilda vid innevarande riksdag väckta förslag om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken.

1889-03-22 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1889:8, Utlåtande i anledning af dels motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af riksbanken, dels herr J. Eklunds motion angående ändring i vilkoren för riksbankens afdelning skontors i Kalmar verksamhet. Till utskottets behandling hafva hänvisats tretton särskilda vid innevarande riksdag väckta förslag om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoidskottets Utlåtande N:o 8.

1

rf MM i ■ Il v U*..rfUSif

N:o 8.

Ant. till Riksd. kansli den 22 mars 1889, kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning af dels motioner om inrättande af ytterligare

afdelning skontor af riksbanken, dels herr J. Eklunds motion

angående ändring i vilkoren för riksbankens afdelning skontors

i Kalmar verksamhet.

Till utskottets behandling hafva hänvisats tretton särskilda vid

innevarande riksdag väckta förslag om inrättande af nya afdelningskontor

af riksbanken.

Af ifrågavarande motionärer hafva två yrkat anläggande af ett

riksbankskontor i Karlstad, nemligen herr Jonas Andersson, som i motion

n:o 43 i Första kammaren föreslagit:

»att Riksdagen måtte besluta om inrättande af ett

riksbankens afdelningskontor vid början af år 1890

uti staden Karlstad»;

samt herr G. Elowson in. fl., som i en inom Andra Kammaren

afgifven motion n:o 96 hemstält:

»att Riksdagen måtte l:o) besluta inrättandet af ett

riksbankens afdelningskontor i Karlstad under innevarande

år, och 2:o) anmoda bankoutskottet att efter

Bill. till Rilcsd. Prof. 1889. 6 Sand. 1 Afd. 5 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

bankofullmägtiges hörande afgifva förslag såväl till

organisation af och lönestat för det nya afdelningskontoret

som ock till område för dess lånerörelse,

hvilket förslag derefter må blifva föremål för Riksdagens

beslut».

Vidare hafva herr Wallénius (motion n:o 46 i Första Kammaren)

och herr A. Johansson i Löfåsen (Andra Kammaren, motion n:o 134) hemstält

om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i Mariestad under

de vilkor och bestämmelser, som gälla för senast inrättade kontor.

De öfriga motionärerna i förevarande ämne, hvilka samtliga tillhöra

Andra Kammaren, hafva föreslagit:

herr O. Larsson i Mörtlösa m. fl. (motion n:o 69):

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett

afdelningskontor af riksbanken i Linköping för Östergötlands

län under de vilkor och bestämmelser i afseende

på lånerörelsen, som bankofullmägtige ville

bestämma, men för öfrigt på samma grunder, som

gälla för riksbankens öfriga afdelningskontor»;

herr P. Péhrson i Törneryd in. fl. (motion n:o 73):

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett

riksbankens afdelningskontor i Karlskrona''»;

hen\E. P. Jonsson i Myre (motion n:o 98):

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett

riksbankens afdelningskontor i Hernösand för Vesternorrlands

län, antingen under de vilkor och bestämmelser,

som gälla för de förut inrättade afdelningskontoren,

eller ock med sådana vilkor, vederbörande

utskott kan finna lämpligt föreslå»;

densamme (motion n:o 99, jemväl innefattande förslag om hela

bankovinstens användande för bankens egna behof):

»att Riksdagen måtte besluta, det två riksbankens

s. 3 Kontrollera mot PDF

BankoutsTcottets Utlåtande N:o 8.

3

afdelningskontor under år 1889 inrättas i tvenne af

de residensstäder, der sådana förut ej äro inrättade

och framställning derom genom motioner göres»;

herr Th■ Stockenberg (motion n:o 103):

»att Riksdagen måtte besluta inrättandet af ett

afdelningskontor af riksbanken i Halmstad med det

distrikt, som bankofullmägtige finna lämpligt att bestämma,

samt under de vilkor i öfrigt, Indika fullmägtige

jemväl må ega att föreskrifva»;

herr A. Nilson i Rinkaby (motion n:o 113):

»inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i

Kristianstad»;

herr Joll. Jonsson i Fröstorp (motion n:o 135):

»att Riksdagen måtte besluta inrätta ett riksbankens

afdelningskontor inom Skaraborgs län samt

uppdraga åt fullmägtige i riksbanken att förlägga

detsamma till den af länets städer, som fullmägtige

finna vara dertill mest lämplig med afseende på rörelsens

kraf och riksbankens egen fördel»; •

herr A. Hansson i Solberga (motion n:o 152):

l:o) »att i hvarje af rikets residensstäder, der ej

förut afdelningskontor finnes, måtte i den mån riksbankens

medel det medgifva ett nytt sådant inrättas

för utvidgande af dess verksamhet med förökadt kapital

vid handel och rörelse; och

2:o) att det måtte uppdragas åt fullmägtige i

riksbanken att för Riksdagen framlägga en bestämd

och fullständig plan, efter hvilken dessa kontor framdeles

böra inrättas»;

samt herr J. Johansson i Noraskog m. fl. (motion n:o 164):

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

»att ett riksbankens afdelningskontor måtte inrättas

i Örebro».

I visst samband med dessa motioner står såsom berörande frågan

angående afdelningskontorens verksamhet en af herr Eklund inom

Andra Kammaren afgifven och till utskottet jemväl öfverlemnad motion

n:o 150, deruti han, med hänvisande till dels en af styrelsen för avdelningskontoret

i Kalmar under den 5 sistlidne juli gjord framställning

om utsträckning af kontorets lånerörelse och dels fullmägtiges i

riksbanken protokoll af den 23 augusti 1888 angående afslag å denna

framställning, hemstält det Riksdagen behagade förständiga sina bankofullmägtige

att likställa riksbankens afdelningskontors i Kalmar låneverksamhet

i alla grenar med den, som eger rum vid öfriga med detta

jemförliga kontor eller ock efter någotdera af de alternativ, som blifvit

af nämnda kontorsstyrelse i ofvanberörda skrifvelse framlagda.

Öfver samtliga dessa motioner hörde, hafva fullmägtige i riksbanken,

hvad först beträffar förslaget om utsträckning af afdelningskontorets

i Kalmar verksamhet, yttrat sig sålunda: »Det af motionären

herr Eklund meddelade utdraget af fullmägtiges ofvannämnda protokoll

lär otvetydigt gifva vid handen, dels att fullmägtige vid

organiserandet af kontoret i Kalmar tillämpat de grunder, hvilka

fullmägtige i sitt yttrande till 1887 års senare riksdags bankoutskott

framhållit såsom enligt deras uppfattning bestämmande i fråga om inrättandet

af nya afdelningskontor, dels ock att den af kontoret till den

tiden utöfvade verksamhet icke innefattat anledning för fullmägtige att

frångå sin förut uttalade åsigt, hvartill komme att, enligt hvad härhos

bifogade uppgifter utvisa (bil. A), kontorets rörelse fått icke obetydlig

utsträckning. Motionären bär också erkänt, att kontorets verksamhet

redan beredt orten afsevärda fördelar, i det att de höga räntesatser,

som derstädes varit förherskande, blifvit väsentligt modererade till fromma

för näringarne. Han anser dock, att ett hämmande band är lagdt på

kontorets verksamhet derutinnan, att fullmägtige förbehållit sig pröfningsrätten

för kreditivlån. Sådant är likväl icke rätta förhållandet. Fullmägtige

hafva nemligen endast i fråga om kreditiv mot namnsäkerhet

samt lån mot hypotek af löpande förskrifning ansett afgöranderätten

icke böra tillhöra styrelsen, härvid ledde af sträfvande! att inskränka

dessa grenar af utlåningsrörelsen. Att åter detta sträfvande icke ensamt

gäller afdelningskontoret i Kalmar, torde framgå af härvid (bil. B) fogade

jemförande tablå öfver utlåningen och kreditivbeviljandet mot realsäkerhet

och namnsäkerhet för det nu gångna året samt för året 1883. Denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets Utlåtande N:o 8.

5

tablå visar att fullmägtige låtit sig angeläget vara att söka småningom

och utan större rubbning i redan bestående affärsförbindelser inskränka

det alltför långt drifna bruket af endast namnförbindelser såsom säkerhet

för försträckningar och i stället utveckla den rörelse, som måste

anses egentligen tillhöra eu sedelutgifvande centralbank, men den visar

derjemte, att sådant varit och är förenadt med svårigheter, hvilka endast

långsamt kunna öfvervinnas och, då så är, måste det vid inrättandet af

ett nytt afdelningskontor, allra helst som detta borde antagas blifva efterföljdt

af flere sådana, ligga vigt deruppå, att redan från början blifver

tillämpad en grundsats, som enligt fullmägtiges mening bör vara den

ledande vid förvaltningen deraf. Härvid måste vidare fullmägtige hafva

lättare att i tillämpningen göra den ifrågavarande grundsatsen gällande

än lokalstyrelsen, hvilken å ena sidan icke kan ega tillräcklig kännedom

om förfaringssätt och förhållanden vid riksbankens olika kontor och å

den andra stundom kan känna sig föranledd att fästa väl mycket afseende

vid vissa enskilda fall, i hvilka låneansökningar må kunna bifallas

utan egentlig risk för återbetalning i längden, men deremot icke utan

afvikelse från en betydelsefull princip. Det måste nemligen, såsom fullmägtige

förut i ämnet erinrat, anses i hög grad magtpåliggande, att

de säkerheter, riksbanken erhåller, icke blott gifva antaglig utsigt på

slutlig liqvid, utan derjemte hafva ett för snabbare indrifning i allo

beräkneligt värde. Vid sådant förhållande torde också lätt inses, att

begränsningen af namnförbindelserna svårligen kan ske genom fastställandet

af vissa mer eller mindre låga maximibelopp, enär äfven med en

sådan begränsning det kunde befaras, att ett alltför betydande samladt

belopp af dylika förbindelser komme att inneligga i riksbankens portfölj,

af hvars solida och fullt bankmessiga beskaffenhet bankens förmåga

att inlösa sina sedlar i sjelfva verket ytterst kommer att bero, äfven om dess

fonder skulle alltjemt ökas.

Med afseende å hvad nu senast blifvit anfördt, hafva också fullmägtige

i sitt redan åberopade yttrande till 1887 års bankoutskott antyda

att, i den mån sådant utan olägenhet kunde ske, de grunder, som

‘tillampas för de nya afdelningskontoren, skulle göras gällande äfven

för de äldre eller åtminstone för de mindre betydande bland dessa. Enär

den för kalmarkontoret bestämda organisationen sålunda ingalunda skulle

blifva enastående, utan i alla händelser gälla för blifvande nya afdelningskontor

likasom, i den utsträckning sådant kunde ske, äfven för de

redan förut inrättade, är lätt insedt, att den nu förda klagan öfver

detta kontors undantagsställning icke eger någon egentlig grund.

Då sålunda med upprätthållandet af de grunder för utlåningsrörel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskotte&s Utlåtande N:o 8.

sen, hvilka fått ett bestämdt uttryck i kalmarkontorets anordning, på

det närmaste sammanhänger möjligheten att, med bibehållande af erfordeidig

trygghet för riksbanken, utvidga dess rörelse genom nya afdelningskontor,

finna sig fullmägtige så mycket mera böra afstyrka bifall

till den ifrågavarande motionen som äfven nu föreligga förslag till inrättande

af sådana kontor».

Tvenne fullmägtige, nemligen ordföranden herr grefve Lewenhaupt

och herr L. O. Larsson, hafva till fullmägtiges protokoll anmält

att de önskat det ofvanberörda yttrande måtte hafva affattats i enlighet

med de af dem förut i frågan uttalade åsigter, jemlikt hvilka den

förre ansåge, att styrelsen för afdelningskontoret i Kalmar borde försöksvis

medgifvas rätt att bevilja kassakreditiv mot allenast namnsäkerhet

till ett visst mindre belopp, och den senare ville bifalla ettdera af

de utaf styrelsen gjorda förslag, att antingen utan inskränkning i beloppen

för hvarje särskildt fall få rätt att pröfva och bevilja kassakreditiv

inom en af fullmägtige i likhet med för afbetalningslån faststäld

högsta summa för kontorets hela område af förslagsvis 400,000 kronor,

eller också att få rätt att pröfva och bevilja kassakreditiv mot namnsäkerhet

intill högst 10 å 15 tusen kronor för hvarje kreditivtagare.

Vid pröfning af denna fråga och då fullmägtiges sträfvan att, i

den mån sådant utan alltför stora rubbningar kan ske, söka inskränka

namnkrediten, synes såsom princip betraktad vara erkännansvärd och

de i afseende å kontoret i Kalmar meddelade bestämmelser angående

utlemnande af lån mot säkerhet af löpande förskrifning och beviljande

af kassakreditiv mot borgen ej äro att betrakta såsom undantagsstadganden

särskildt hvad beträffar nämnda afdelningskontor, utan fastmer

kunna vara att anse såsom uttryck af de grundsatser, hvilka i afseende

å minskning af ifrågavarande utlåningsgrenar böra finna och, enligt hvad

framgår af den utaf fullmägtige meddelade tabell öfver utlåningsrörelför

åren 1883 och 1888, redan funnit tillämpning vid riksbanken i dess

helhet, har utskottet ansett hvad motionären yttrat om den i förhållande

till andra orter ofördelaktiga ställning, hvaruti den till kalmarkontorets

distrikt hörande affärsidkande befolkningen skulle ''beträffande •

denna gren af lånerörelsen hafva kommit, ej vara af vunnen erfarenhet

styrkt, helst lånedistriktets medlemmar ej äro beröfvade rättigheten till

erhållande af ifrågavarande slags försträckningar, af hvilka, hvad särskildt

beträffar kreditiv mot borgen, innevarande år tillkommit 8 stycken

nya sådana å ett sammanlagdt belopp af 91,700 kronor, som beviljats

vid hufvudkontoret att begagnas vid afdelningskontoret i Kalmar.

I enlighet härmed och på grund af de skäl, som af fullmägtige

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8. 7

till stöd för den af dem i ofvanberörda hänseende vidtagna åtgärden

anförts, finner sig utskottet hafva anledning hemställa,

l:o) att herr Eklunds ifrågavarande motion ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda,

Beträffande härefter ofvan omförmälda motioner om inrättande

af nya afdelningskontor af riksbanken hafva fullmägtige härutinnan

anfört följande: Af dessa förslag afser ett, aft i hvarje af rikets residensstäder,

der ej förut afdelningskontor finnas, måtte, i den mån riksbankens

medel det medgifva, ett nytt sådant inrättas, äfvensom att fullmägtige måtte

för Riksdagen framlägga en bestämd och fullständig plan, efter hvilken

dessa kontor framdeles böra inrättas. Om härmed skulle afses, att ordningsföljden

emellan de nya kontor, som borde upprättas, redan nu

skulle blifva faststäld, tillåta fullmägtige sig fästa uppmärksamheten å

svårigheten att för en längre tid i förväg binda sig vid anordningar, i

hvilka möjligen senare ändring skulle kunna ifrågasättas, allra helst som

Irågan om banklagstiftningen i dess helhet och således jemväl om riksbankens

sedelutgifningsrätt ännu är olöst, Och om äfven det i allmänhet

kan anses önskligt, att afdelningskontoren förläggas i residensstäderna,

kunna dock i vissa fall förhållandena kräfva, att något kontor

inrättas å annan ort, der sådant företrädesvis påkallas af handelns och

rörelsens behof. Afser åter motionärens hemställan, att förslag från

fullmägtiges sida skulle afgifvas beträffande organisationen af de nya

kontoren, lär något särskildt sådant utöfver hvad fullmägtige i det föregående

anfördt om den art af verksamhet, de nya kontoren skulle utöfva,

icke finnas nödigt.

. Att, .såsom en annan motionär ifrågasatt, två afdelningskontor skulle

samtidigt inrättas, synes fullmägtige icke öfverensstämma med den gång

för utvecklingen af bankens rörelse inom orterna, som Riksdagens uttalanden

och beslut i ämnet tyckas angifva. Hittills hafva åtminstone

två ar fått förflyta mellan upprättandet af nya afdelningskontor. Det i

Jönköping inrättades 1885 och kontoret i Kalmar 1887.

Att deremot ett nytt kontor nu må upprättas, anse fullmägtige, i

öfverensstämmelse med hvad de i sitt redan åberopade yttrande af 1887

anfört, kunna med fullt skäl ifrågakomma. Beträffande platsen för

detsamma kunna meningarna vara delade. Oberäknad!, de här ofvan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

BankoutsTcottets Utlåtande N:o 8.

omförmälda mera allmänna förslagen i ämnet, äro ifrågasatta olika orter,

nemligen Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Mariestad eller annan stad

i Skaraborgs län, Linköping, Örebro, Karlstad och Hernösand.

Hvad nu först vidkommer den sydligare delen af riket, finnas i

densamma redan, oberäknadt Visby, fem afdelningskontor, hvart med

sitt distrikt, i följd hvaraf anledning icke för närvarande synes förefinnas

att derstädes inrätta ytterligare sådane.

Bland de för mellersta och norra Sverige särskildt föreslagna synes

fullmäktige Karlstad förtjena största afseende. Vermlands mer isolerade

läge och afstånd från hufvudkontoret torde redan i och för sig gifva

tillräckligt berättigande åt önskan af ett afdelningskontor af riksbanken

i dess residensstad, och såväl betydenheten som beskaffenheten af dess

affärsverksamhet låta med skäl förmoda, att ett dylikt borde kunna

blifva af icke ringa nytta. En sådan mening har äfven flere gånger

vid riksdagen gifvit sig uttryck, och fullmägtige erinra derom, att den

vid sistlidne riksdag var nära att blifva gällande i den ena kammaren.

Orten har också jemförelsevis ej obetydliga affärer med hufvudkontoret,

och affärsrörelsen derstädes är fullt tillräcklig för ett afdelningskontors

verksamhet. Någon tvekan angående lämpligheten från riksbankens

synpunkt af ett kontors förläggande i Karlstad har visserligen af fullmägtige

till 1887 års riksdag blifvit uttalad i anledning af de betydande

förslag, som länets affärsrörelse ansågs komma att påkalla, men förhållandena

inom länet synas numera så ordnade, att åt denna tvekan

icke lärer kunna tillmätas någon afgörande betydelse.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördd få fullmägtige såsom

sin åsigt uttala, att ett nytt afdelningskontor bör under år 1889 inrättas

i staden Karlstad, afsedt för Vermlands län och med de vilkor och

bestämmelser i fråga om lånerörelsen, som gälla för afdelningskontoret

i Kalmar».

Under senare åren synes den åsigt i allmänhet hafva angående

riksbanken mer och mer gjort sig gällande, att bankverksamhetens utgrening

genom afdelningskontor borde när sådant lämpligen kunde ske

småningom fortgå i syfte att, till fördel såväl för riksbanken som allmänheten,

i landets skilda delar underlätta och främja handels- och

affärsrörelsens förbindelser med riksbanken på de billigare vilkor densamma

ofta i jemförelse med enskilda penningeinrättningar är i tillfälle

erbjuda samt för att bereda ökad spridning inom landet af riksbankens

sedlar och en vidsträcktare användning af dess tillgångar. Utan att

närmare inlåta sig på frågan huruvida och i hvad mån detta syftemål vunnits

eller angående fördelarne för riksbanken sjelf af dylika kontor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoidskottets Utlåtande N:o 8.

9

har man dock af de sedan 1879 årligen vid hvarje riksdag återkommande

motioner i ämnet anledning antaga, att åsigterna om det gagn för rörelsen

och för landet i dess helhet, dessa kontor medföra, delas af eu

stor allmänhet. Och då fullmägtige numera, under vilkor af sådan inskränkning

i nya afdelningskontors verksamhet, att, med undantag för

afbetalningslån, försträckningar mot endast namnsäkerhet ej vid dylika

kontor beviljas samt under förutsättning att sådana ej hvarje år inrättas,

låtit sina betänkligheter mot desamma falla samt tillstyrkt öppnande

under innevarande år af ytterligare ett nytt afdelningskontor,

har utskottet ej heller haft något att häremot erinra, synnerligast som

riksbankens tillgångar äro för ändamålet mer än tillräckliga och tidpunkten

kan så till vida anses lämplig att, om äfven ett nytt kontor

lärer komma att föranleda ökad sedelutgifning och derigenom indirekt

verka på metalliska kassan, å andra sidan efter all sannolikhet i år

torde kunna beredas en större tillgång af sådana vexlar, betalbara på

utrikes ort, som kunna tjena till ökande af riksbankens guldförråd.

Hvad särskild! beträffar den af fullmägtige föreslagna platsen för

ett nytt kontor af riksbanken, så och ehuru för andra orter, synnerligast

de i Norrland långt från hufvudkontoret belägna, jemväl kunna anföras

talande skäl, har utskottet ej funnit anledning frångå fullmägtiges

hemställan, att dertill måtte utses Karlstad, som utgör medelpunkten

för en i flera hänseenden liflig rörelse i ett län, hvilket näst efter de

mera centralt belägna Östergötlands och Elfsborgs län, i afseende å

folkmängd intager det främsta rummet bland dem, der kontor af riksbanken

ännu ej finnas inrättade.

Utskottet, som i öfrigt lika med fullmägtige anser lämpligt att

såsom distrikt för det ifrågasatta nya kontorot lägges Vermlands län

och att, på sätt jemväl framgår af de för afstyrkande af herr Eklunds

ofvanberörda motion anförda skäl, kontoret bör i afseende å arten och

och omfattningen af dess verksamhet ordnas i enlighet med de för afdelningskontoret

i Kalmar meddelade bestämmelser, får på grund af hvad

blifvit i saken anfördt hemställa:

2:o) att under innevarande år ett afdelningskontor

af riksbanken må för Vermlands län i staden

Karlstad inrättas under de vilkor och bestämmelser

Bill. till Rihsd. Prof. 1889. 6 Sami 1 Afd. 5 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Barikoutskottets Utlåtande N:o 8.

i afseende å lånerörelsen, som fullmägtige på grund

af bemyndigande af 1887 års Riksdag föreskrifvit för

afdelningskontoret i Kalmar;

samt

3:o) att öfriga vid innevarande riksdag väckta motioner

om inrättande å andra platser af nya afdelningskontor

af riksbanken ej må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

För den händelse den i punkt 2:o gjorda framställning af Riksdagen

godkännes, är det utskottets afsigt att framdeles i memorial rörande

ändringar i bankoreglementet afgifva förslag till de bestämmelser

och tillägg, som i afseende å det nya kontorets anordnande och vilkoren

för dess verksamhet kunna finnas erforderliga.

Stockholm den 22 mars 1889.

På utskottets vägnar:

G. S. Åkerliielm.

Herr Ericsson har begärt få antecknadt, att han till följd af beviljad

ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i behandlingen af

detta ärende.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

BanJcoutshottets Utlåtande N:o 8.

Bil. A.

Uppgift angående upp- och utlåningsrörelsen vid afdelningskontoret

i Kalmar den 28 februari 1889.

Å upp- och afskrifningsräkning innestående........................

89,819

03

A depositionsräkning innestående .........................................

246,287

78

Diskonterade vexlar...........................................................

349,179

15

Lån mot hypotek af publika papper in. m...................

328,312

70

Afbetalningslån ..................................................................

603,536

89,711

09

85

Utestående på kassakreditiv.....................................................

Bil. B.

Under året beviljade kassa- kreditiv mot

Vid årets slut utestående mot

namnsäkerhet

realsäkerhet

löpande

förskrifningar

obligationer

m. m.

inteckningar

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

Hnfvudkontoret....

1 1883

\ 1888

38115,110,000

319

4,547,000

87

1.080.000

236

3,290,000

72

1,619,000

275 3,454,000

308

4,276,000

66

819,000

585

10,372,000

120

2,080,000

Afdelningskontoret

i Göteborg ........

1 1883

183

1,131,000

| 64

494,000

! ioo

214,000

. 38

427,000

57

256,000

1 1888

131

825,000

67

823,000

! 36

157,000

88

2,826,000

84

1,318,000

i Malmö............

1 1883

\ 1888

126

929,000

52

568,000

15

99,000

39

785,000

15

292,000

104

936,000

59

827,000

8

78,000

Öl

1,097,000

26

881,000j

i Luleå..............

/ 1883

\ 1888

89

254,000

77

610,000

1

1,000

2

20,000

7

26,000

88

261,000

72

501,000

1

100

9

32,000

14

60,000

i Yexiö..............

( 1883

i 1888

66

222,000

14

121,000

3

33,000

8

122,000

12

87,000

86

198,000

26

186,000

15

303,000

15

137.000

177

973,000

i Visby..............

CO CO

OO CO

CO CO

138

373,000

22

62,000

40

62,000

15

37,000

25

78,000

112

323,000

37

116,000

51

75,000

16

32,000

119

430.000

i Östersund........

OO CO

QO CO

oo co

116

550,000

17

71,000

5

23,000

27

74,000

14

93,000

99

463,000

17

61,000

13

137,000

19

225,000

39

181,000

i Jönköping........

...... 1888

121

314,000

33

207,OOO!

8

36,000

33

459,000

89

768,000

i Kalmar ...........

...... 1888

6

32,800

6

33,900

1

20.000

4

12.900

38

315,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.