Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen med anhållan om utredning, huruvida icke gällande föreskrifter om ställande af s. k. uppbördsborgen m. m. böra upphäfvas.

1889-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1889:7, Skrifvelse till Konungen med anhållan om utredning, huruvida icke gällande föreskrifter om ställande af s. k. uppbördsborgen m. m. böra upphäfvas.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

3

N:0 7.

Ank. till Biksd. kansli d. 13 mars 1889, kl. 12 midd.

Första Kammarens andra tillfälliga utslcotts utlåtande n:o 4,

i anledning af herr Carlborgs motion angående skrifvelse

till Konungen med anhållan om utredning, huruvida icke

gällande föreskrifter om ställande af s. k. uppbördsborgen

m. m. böra upphäfvas.

Uti en till Törsta Kammarens tillfälliga utskott n:o 2 hänvisad motion,

n:o 41, har herr Carlborg, på anförda skäl hemstält, att Riksdagen måtte

i underdånig skrifvelse till Konungen begära utredning, huruvida icke nu

gällande föreskrifter rörande den borgen staten fordrar dels vid tillsättande

af åtskilliga med uppbörd förenade tjänster eller så kallad uppbördsborgen,

hvartill kan hänföras borgen för stämpelförsäljning, dels af dem, som åtaga sig

arbeten för statens räkning, dels ock för kronoarrenden må kunna upphäfvas.

Samme motionär har äfven föreslagit, att de enligt civillagen allmännast

förekommande slag af borgen måtte kunna upphäfvas, men Riksdagen har,

med bifall till lagutskottets afstyrkande utlåtande, förklarat sig icke bifalla

motionärens förslag i nämnda hänseende.

Beträffande det slag af borgen, hvarom nu är fråga, anser utskottet,

att för fullgörande af kontrakt om allmänna arbeten och leverans för statens

räkning samt om kronoarrenden någon säkerhet fortfarande bör ställas, vare

sig personlig borgen eller realsäkerhet; och då borttagandet af rättigheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

att i tv fall ställa personlig borgen uppenbarligen skulle bereda de förmögne

en fördel på de mindre bemedlades bekostnad och ej sällan från täflan utestänga

desse senare, finner utskottet sig icke kunna utan åsidosättande af

statens sannskyldiga nytta tillstyrka upphäfvande af föreskrifterna om borgen

vid uppgörelser af ifrågavarande slag.

Återstår således frågan om uppbördsborgen och den dermed jemförliga borgen

för stämpelförsäljning. Visserligen anser utskottet högeligen önskvärd!,

att borgenssystemet härutinnan kunde inskränkas eller alldeles afskaffas, och

saknar ej kännedom derom, att staten redan i vissa fall, såsom t. ex. beträffande

tullverkets tjenstemän, ansett sig kunna undvara borgen för uppbörd, och

utskottet skulle säkerligen hafva tillstyrkt underdånig framställning om utredning

rörande borttagande af uppbördsborgen under förutsättning att ett

allmännare upphäfvande af föreskrifterna om borgen hade kunnat ifrågasättas.

Då emellertid enligt utskottets åsigt betydelsen af förenämnde borgen består ej

blott i möjligheten för staten att åtminstone till någon del återbörda en honom

genom tjenstemans försumlighet eller oredlighet frånhänd valuta utan lika mycket,

om ej ännu mera, deri, att den utgör ett slags intyg om redbarheten hos den

person för hvilken andre ikläda sig eget ansvar, och den således kan sägas innebära

en garanti för staten ej blott i fråga om ersättning för möjligen uppkommen

balans utan äfven att erhålla redbara tjenstemän, har utskottet ansett att

för närvarande, och intill dess ett allmänt ordnande af borgensväsendet i

dess helhet kan ifrågakomma, ett ensidigt upphäfvande af nu gällande bestämmelser

om uppbördsborgen och stämpelförsäljningsborgen ej bör ega rum,

helst en partiel reform i detta hänseende snarare skulle fördröja an påskynda

förändringens fullständiga genomförande; och hemställer fördenskull utskottet,

att motionen icke för närvarande må till någon

Eiksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1889.

Å utskottets vägnar:

Gust. Tamm.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 5

Reservation:

af herr F. D. Ccirlbonj, med hvilken herr R. Kajer di instämt:

»Sedan utskottet omnämnt Riksdagens afstyrkande utlåtande af min

motion om upphäfvande af de enligt civillagen allmännast förekommande

slag af borgen, förklarar utskottet, att utskottet säkerligen skulle hafva tillstyrkt

underdånig framställning om utredning rörande borttagande af uppbordsborgen

under förutsättning att ett allmännare upphäfvande af föreskrifterna

om borgen hade kunnat ifrågasättas.

. Då J''ag för min del anser, att den rättsgrund, hvarpå hela borgenslnstitutionen

hvilar, ar ongtig och förkastlig, emedan den är stridande mot

lagens höga mål att skydda hvarje statens medlem mot ekonomisk förlust

som icke är en följd af någon olyckshändelse eller rättskränkning; då det

torde hafva skäl för sig att 1 de fall, då statens rätt är i fråga, börian

göres med afskaffandet af en institution, som icke öfverensstämmer med

ofvan omnämnda mål; då den för erhållande af vissa tjenster fordrade

borgen ingalunda uppfyller dermed afsedda ändamålet att skydda staten

mot förlust, emedan sådan borgen i allmänhet endast motsvarar en rino-a

del af den uppbörd, som af tjeustemannen omhänderhafves; och då i au i

motsats mot utskottet håller före, att föreskriften om uppbördsborgen snarare

kan föranleda till misstag vid befordringar än tvärtom, emedan det

iangt ifrån alltid torde vara händelsen, att den, som har de förmögnaste

eller eljest bast ansedde borgensmännen, blifver bättre tjensteman än den,

som till följd af fattigdom eller annan anledning icke kan prestera fullgod

horgen; sa får jag, som icke vill göra någon anmärkning mot utskottets

afstyrkande af motionen, i hvad den afser arbeten för statens räkning, kronans

domäner och borgen för stämpelförsäljning, deremot beträffande motionen

1 ofngt tillkännagifva, att utskottet enligt min åsigt bort, på sätt utskottet

aiven ansett onskvärdt för att i någon mån åstadkomma inskränkning i

borgenssystemet, tillstyrka Riksdagen en underdånig framställning om utredhuruvida

icke nu gällande föreskrifter om uppbördsborgen böra upp
-

Bih. till Riksd. Prot. 1889. S Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.