Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående ändring af § 16 riksdagsordningen.

1889-04-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1889:10, Utlåtande angående ändring af § 16 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Vlåtande N:o 10.

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 13 april 1889, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande angående ändring af § 16 riksdagsordningen.

Med afseende på sättet för val af ledamöter till Riksdagens Andra

Kammare råder, bland annat, den olikhet emellan land och stad, att

för valkrets på landet, hvilken är domsaga, icke genom samma val

må utses mer än en representant, hvarför, om domsaga uppnår ett invånareantal,

som berättigar till val af två representanter, den skall indelas

i två valkretsar, som välja hvardera eu representant, under det

att deremot för stad, som eger en folkmängd af 10,000 invånare eller

mer, genom ett enda sammanhängande val kunna utses alla de representanter,

till hvilka folkmängden, enligt de i riksdagsordningen angifna

grunder, berättigar. Genom bestämmelsen i sista mom. af § 16

riksdagsordningen är det emellertid medgifvet, att stad, för hvilken

flere representanter skola utses, må kunna indelas i valkretsar, som

välja hvardera sitt bestämda antal. Af denna rättighet har ännu icke

någon stad begagnat sig; dock är ett för Stockholm uppgjordt förslagtill

valkretsindelning för närvarande beroende på Kongl. Maj:ts pröfning.

För att uti nu ifrågavarande hänseende åstadkomma likställighet

emellan land och stad, väckte Herr O. Forssell vid sistlidne riksdag

en motion, som, bland annat, gick ut derpå, att alla riksdagsmannaval

i städerna skulle företagas på det sätt, att vid hvarje val utsåges

endast en riksdagsman. Såsom skäl för den föreslagna förändringen

anförde motionären, att det vore nogsamt kändt, att det nu föreskrifna

sättet för val af politiska personer vore ett verksamt medel i händerna

på herrsklystna partier och agitatorer, samt att det tillintetgjorde all

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande Ko 10.

11

sjelfständighet och egen ompröfning för valmannen, som derigenom

nästan tvingades att bära fram den tryckta lista, man stucke i hans

hand, eller ock nedlägga eller bortkasta sin röst.

Konstitutionsutskottet, till hvars behandling nämnda motion öfverlemnades,

afgaf yttrande öfver densamma i sitt utlåtande n:o 9, som

jemväl innefattade svar angående väckta förslag till ändring af gällande

föreskrifter om valkorporationer och representantantal. Uti berörda utlåtande,

såvidt det afsåg herr Forssells motion, sade sig utskottet icke

vilja förneka, att de s. k. listvalen, hvilkas upphäfvande motionären

föreslog, kunde leda till de af honom påpekade följder. En annan

olägenhet, som åtminstone i vårt land varit förbunden med dessa val,

vore dessutom att, när i följd af något förbiseende en icke valbar

person blifvit uppförd på en valsedel vid sidan af andre, som vore valbare,

denne enes obehörighet föranledt hela valsedelns ogillande, och

att således, om flera liknande valsedlar afgifvits, valet kunnat få en

annan utgång, än majoriteten af de vid valtillfället närvarande åsyftat.

Visserligen vore det de väljandes skyldighet att göra sig förvissade

om de personers valbarhet, hvilka de ämnade gifva sina röster, och i

vanliga fall torde detta med någon uppmärksamhet kunna ske; men

om det antal riksdagsmän, som skulle på en gång utses, uppginge till

6, 10, 20 eller mer, kunde svårigheterna att förskaffa sig denna visshet

vara så stora, att de af den enskilde knappast kunde öfvervinnas.

Och i vårt land hade förhållandena numera utvecklat sig så, att i Stockholm

utsetts icke mindre än 22 och i Göteborg 9 riksdagsmän. Men

att välja ett så stort antal i ett enda val funne utskottet, såsom nyss

blifvit anfördt, vara förenadt med stora olägenheter; och sådana kunde

jemväl inställa sig, om antalet vore något mindre.

Utskottet ansåg derför, att en förändring i stadgandena om städernas

valkretsindelning borde företagas, men fann det hvarken behöfligt

eller lämpligt att gå så långt, som herr Forssell föreslagit. Det

syntes utskottet göra tillfyllest, om endast de städer, som egde utse

mer än fem representanter, alltid måste vara indelade i valkretsar,

hvilka hvardera hade att utse högst fem representanter; och föreslog

utskottet en förändring af § 16 riksdagsordningen i sådant syfte. Indelningen

i valkretsar, om hvilken det för närvarande tillkommer i

Stockholm magistraten och i öfriga städer stadsfullmägtige efter derom

af magistraten uppgjordt förslag att bestämma, fann utskottet lämpligast

böra tillhöra Konungen, såsom förhållandet nu är, då domsaga

skall indelas i två valkretsar. Innan Konungen företoge ifrågavarande

valkretsindelning i stad, borde dock magistraten deröfver afgifva förslag

samt stadsfullmägtiges yttrande inhemtas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

Hvad beträffade de städer, som egde utse minst två och högst

fem representanter, skulle dessa bibehållas vid sin rätt att antingen

blifva indelade i valkretsar, som hvardera hade att utse en viss mindre

del af stadens hela representantantal, eller att välja hela detta antal i

ett enda val. Önskade emellertid jemväl dessa städer blifva indelade

i valkretsar, borde denna valkretsindelning, i likhet med hvad som föresloges

för de städer, som hade att utse mer än fem representanter,

i samma ordning företagas af Konungen.

I sammanhang med dessa förslag till ändringar af § 16 riksdagsordningen

ansåg utskottet lämpligt, att en sådan redaktionsförändring

af fjerde mom. i sagda paragraf vidtoges, att hvad nämnda mom. innehölle

om valförrättare i stad, der magistrat ej funnes, fördes tillsammans

med motsvarande bestämmelser angående stad, som hade magistrat,

samt att föreskrifterna om valkretsindelning förenades i ett särskilt

mom.

_ Genom upplösande af de stora sammanhängande valen i de

folkrikaste städerna i flera mindre skulle, enligt hvad utskottet förmenar,

de hufvudsakligaste anmärkta olägenheterna af nu gällande

bestämmelser om riksdagsmannaval, öfver hvilka på senare tider från

några håll klagomåljjförsports, blifva undanröjda. Utskottet vill derför

till Riksdagens pröfning ånyo framlägga här ofvan berörda förslag till

ändring af § 16 riksdagsordningen, hvilket förslag vid förra riksdagen

af båda kamrarne, dock utan närmare pröfning, återremitterades till

utskottet, som emellertid, i anseende till^den långt framskridna tiden

för riksdagsarbetet, då icke afgaf något yttrande i anledning af återremissen.

Enligt nämnda förslag skulle indelningen i valkretsar företagas

hvart tionde år, att gälla för en tid af tio år, hvilken bestämmelse

var stöld i samband med den af utskottet då tillika föreslagna

ändring af §§ 6 och 13 riksdagsordningen, hvaremot, enligt det förslag

utskottet nu vill underställa Riksdagens granskning, nämnda tidsbestämmelse

uteslutits, och det skulle öfverlemnas åt vederbörandes

pröfning i hvarje särskildt fall att afgöra, huruvida och när, på grund

af tillväxt af representantantalet för valkretsen i dess helhet eller rubbningar

i de särskilda valkretsarnes folkmängdsförhållanden, ny valkretsindelning

bör fastställas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då den valkretsindelning,

som i de större städerna, enligt nu gällande bestämmelser,

kan komma till stånd, är helt och hållet beroende af de kommunala myndigheternas

beslut, men fasthet härutinnan synes i flera hänseenden

önskvärd, får utskottet hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

13

att Riksdagen måtte till infilande för vidare

grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till

förändrad lydelse af

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 16-

Valen förrättas — — — — —

— — — tal af tusen.

I de valkretsar — — — — —

— folkmängden eger.

Kommuner som hafva---—

— — — folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända

eu eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, der flere riksdagsmän skola

utses, staden, på sätt om val till

stadsfullmägtige är stadgadt, kunna

indelas i valkretsar. I stad, der

magistrat ej finnes, skall den för

sådan stad särskildt tillsatta styrelse

eller dess ordförande taga den

befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna § samt §§ 18, 20

och 22 tillhör magistrat eller dess

ordförande.

Valen förrättas — —--—

— — — — tal af tusen.

I de valkretsar — — — — —

— — — folkmängden eger.

Kommuner som hafva — — —

— — — folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända

eu eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och skall, der magistrat ej finnes,

den för sådan stad särskildt tillsatta

styrelse eller dess ordförande taga

den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna § samt §§

18, 20 och 22 tillhör magistrat eller

dess ordförande.

Stad, som eger välja flere än

fem riksdagsmän, skall af Konungen,

på magistratens förslag och efter

stadsjullmägtiges hörande, indelas i

särskilda valkretsar, med iakttagande

deraf att riksdagsmännens antal icke

må för någon valkrets öfverstiga fem;

egande jemväl sådan stad, som är

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

berättigad utse minst två, högst fem

riksdagsmän, att på särskild framställning

varda i lika ordning indelad

i valkretsar.

Stockholm den 13 april 1889.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Reservationer:

af herr Bergius, som ansett, att utskottet icke nu bort till antagande

framlägga förslag om de större städernas indelning i valkretsar;

af herr Unger, som anfört, »att, enär det, enligt gällande grundlag,

stode rikets större städer fritt att, på sätt som för Stockholms

stad ock redan egt rum, vidtaga åtgärder för indelning i valkretsar,

enär antagligt vore att denna rättighet, i den mån olägenheterna

af listval i stor utsträckning blefve kända och erkända, komme att

äfven af öfriga städer begagnas, hvarigenom på frivillighetens väg

uppnåddes samma mål, som utskottet nu velat med sitt ifrågavarande

förslag till ändring af § 16 riksdagsordningen framtvinga,

och enär listval äfven enligt utskottets förslag skulle, ehuru med

någon inskränkning, qvarstå, kunde han icke dela utskottets åsigt om

nyttan och nödvändigheten af den föreslagna grundlagsförändringen,

utan ansåge, att utskottet hellre bort, för ändamål att söka undanrödja

de hufvudsakligaste olägenheterna af listval, inlåta sig på de inom

utskottet ifrågasatta förändringar af § 25 i riksdagsordningen».

Härjemte antecknas på begäran, att herrar Samzelius, von\Strokirch

och Fosser varit förhindrade att deltaga i detta ärendes slutliga behandling

inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.