Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4

1889-03-11 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1889:4, Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

1

N:o 4.

Ant. till Riksd. kansli den 12 mars 1889, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets memorial, angående fullbordad granskning

af de i statsrådet förda protokoll.

Till konstitutionsutskottet hafva, på derom hos vederbörande gjord

framställning, blifvit till utskottet öfverlemnade de sedan sistlidne riksdags

början och intill början af den innevarande i statsrådet förda protokoll,

nemligen öfver:

Justitiedepartementsärenden från och med den 27 januari 1888 till

och med den 12 januari 1889;

Justitieärenden från och med den 3 februari 1888 till och med den

31 december samma år;

Utrikesdepartementsärenden från och med den 27 januari 1888 till

och med den 12 januari 1889;

Landtförsvarsdepartementsärenden från och med den 27 januari 1888

till och med den 12 januari 1889;

Sjöförsvarsdeparternentsärenden från och med den 27 januari 1888

till och med den 12 januari 1889;

Civildepartementsärenden från och med den 18 januari 1888 till och

med den 12 januari 1889;

g Finansdepartementsärenden från och med den 27 januari 1888 till

och med den 14 januari 1889; samt

Ecklesiastikdepartementsärenden från och med den 27 januari T888

till och med den 12 januari 1889.

Med anledning af derom framstäld begäran har till utskottet öfverlemnats

en emellan utrikesdepartementet och Kongl. Maj:ts beskickning

Bih. till Bikul. Prof. 1889. 3 Sami. 3 Raft. '' 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial Ko 4.

i Madrid förd skriftvexling angående underhandlingar med spanska

regeringen i syfte att från spansk sida erhålla förklaring, att tackjern

icke inbegrepes under den i tariffen B till den emellan de Förenade

Rikena och Spanien gällande handelstraktaten förekommande rubrik

»andra metaller, oarbetade».

Derjemte har, enligt Kongl. Maj:ts vid ministeriel föredragning

den 31'' sistlidne december fattade beslut, konstitutionsutskottet fått

emottaga samtliga ministeriella protokoll rörande de förhandlingar med

Spanien, som föranledts af den nya spritbeskattningen i nämnda land,

nemligen för den 12, 20 och 29 juni, 29 augusti, 3, 15 och 28 november

samt 31 december 1888.

Vidare har från Första Kammaren till utskottet remitterats ett af

herr L. O. Smith hos kammaren afgifvet yttrande, innefattande anmärkningsanledning

mot hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

för behandlingen af frågan angående nyssnämnda spritbeskattning,

hvarjemte till utskottet öfverlemnats åtskilliga af herr Smith till Första

Kammaren ingifna, denna fråga rörande handlingar.

Vid den granskning af omförmälda protokoll och handlingar, som,

i öfverensstämmelse med grundlagens föreskrift, blifvit företagen och

nu fullbordad, har utskottet hvarken funnit skäl att emot någon statsrådets

ledamot tillämpa § 106 regeringsformen eller ansett- anledning

förekomma att framställa någon anmärkning på grund af § 107 åt

samma grundlag;

hvilket utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 11 mars 1889.

På utskottets vägnar:

O.''BERGRIS.

Reservation: %

af herrar Norén, Larsson, Ivar Månsson, Nilsson, Pehrsson och

Svensson i Bossgården:

»Af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 5 sistlidne

oktober inhemtas, att Kongl. Maj:t, efter föredragning af chefen för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

3

finansdepartementet och på tillstyrkan af statsrådets öfrige närvarande

ledamöter, beslutat, dels att såsom vilkor för erhållande af fullständigt

afgångsbetyg från vare sig någon af statens skogsskolor eller skogsinstitut

skulle för de lärlingar och elever, som hädanefter vid läroverken

inskrefvos, fordras att hafva med nöjaktig skicklighet genomgått

de militära öfningar, som i en af chefen för landtförsvarsdepartementet

utarbetad promemoria (se bilagan) för hvartdera slaget af

läroverk upptagas, dels ock att Kongl. Domänstyrelsen skulle erhålla

nådig befallning att med ledning af de i öfrigt i promemorian föreslagna

bestämmelser afgifva underdånigt förslag till de förändringar i

gällande stadgar för de allmänna skogsläroverken af den 13 april 1886,

som af den stadgade öfningsskyldigheten måtte påkallas.

De militära öfningar, som sålunda erfordras, skola, enligt åberopade

promemoria, genomgås tillsammans med vissa af arméns indelta

och värfvade trupper samt pågå, för lärjunge vid lägre skogsskola,

under 75 dagar och, för elev vid skogsinstitutet, dessutom under

105 dagar; hvarförutom sistnämnde elev skall vissa timmar hvarje

vecka under vintermånaderna genomgå en fortsatt praktisk och teoretisk

kurs. Vid de pröfningar, som derefter, jemlikt samma promemoria,

skola anställas på vissa tider, tilldelas lärjungarne och eleverna ett af

vitsorden »nöjaktig» eller »otillräcklig» skicklighet. Lärjunge eller elev,

hvars skicklighet i militära öfningar ej blifvit såsom »nöjaktig» vitsordad,

men hvars kurs vid skogsläroverket afslutats med godkändt betyg, må,

för att bekomma fullständigt afgångsbetyg, på egen ansökan och bekostnad,

under fortsatt tjenstgöring söka förvärfva sig tillräcklig militärisk

skicklighet.

Såsom motiv till förslaget om i fråga varande militära öfningar

anförde chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför

Konungen, bland annat, följande:

Då de unge män, som utbildades till skogsbetjente och skogstjenstemän

i åtskilliga afseenden borde förvärfva sig egenskaper, som

hade mycket gemensamt med krigarens, såsom vana att föra befäl, disciplin,

fysisk uthållighet, skicklighet att använda skjutvapen, örtkännedom

o. s. v., borde staten, i den mån sådant utan menlig inverkan på

de blifvande skogstjenstemännens utbildning för sitt egentliga lefnadskall

eller utan olägenhet för skogsadministrationen kunde ske, tillgodogöra

sig de omförmälda egenskaperna, genom att åt skogspersonalen

gifva en sådan utbildning, att den vid härens ställande på fältfot kunde

användas som reservbefäl och reservunderbefäl vid hären och framför

allt vid landstormen. För att sådant till fromma för försvarsväsendet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

skulle kunna ske, fordrades emellertid, att skogspersonalen under sin

utbildningstid finge genomgå vissa rent militära öfningar. Det syntes

så mycket mindre obilligt, att staten af lärlingarne och eleverna vid

skogsläroverken utkräfde en sådan skyldighet, som staten genom den

kostnadsfria undervisningen för deras egentliga lefnadskall beredde dem

väsentliga förmåner och den militära utbildning, som skulle komma

dem till del, äfven om den kräfde något längre tid än den, som enligt

värnpligtslagen skulle bibringas hvarje svensk krigsduglig man, i allt

fall, på det sätt ej mindre skogsläroverkens föreståndare än äfven

Kongl. Domänstyrelsen vitsordat, komme att öka elevernas duglighet

för sitt fack.

Genom värnpligtslagen af den 5 juni 1885 hafva Konung och

Riksdag bestämt, i hvilken ordning och omfattning värnpligt skall utgöras

af svenske män. Vid hvarje förekommande ändring af dessa

bestämmelser, vare sig den afser alla eller vissa klasser af rnedborgarne,

synes oss, att äfven Konung och Riksdag sammanstämmande

derom böra fatta beslut. Nu har emellertid af Konungen ensamt stadgats,

att för erhållande af ökadt antal reservbefäl och reservunderbefäl

åt armén, att användas hufvudsakligen vid härens ställande på fältfot,

skogspersonalen skall under sin utbildningstid genomgå vissa, ej oväsentliga

militära öfningar vid regementena utöfver de värnpligtige i

allmänhet åliggande öfningar. Det säges visserligen, att detta kan ske

utan menlig inverkan på skogstjenstemännens utbildning för sitt egentliga

lefnadskall eller utan olägenhet för skogsadministrationen, ja,

skulle till och med medföra vissa fördelar för detsamma, men hufvudsaken

är i alla fall icke att bättre utbilda dem för detta sitt fack, utan

fastmer att förstärka armén; och då dertill kommer, att denna öfning

och utbildning skall ske vid regementena i ren militärtjenst, och således

ej inom skogsskolorna, anse vi, att genom detta beslut en högst

betydligt ökad värnpligtsskyldighet är pålagd desse unge män, som vilja

egna sig åt skogsstatens tjenst, mot hvad andre svenske män äro underkastade.

Och icke nog med att vissa af rikets innebyggare sålunda förpligtas

att, så vida de vilja egna sig åt ett särskildt kall, som dock hvarken

är krigarens eller dermed står i något samband, genomgå militära öfningar,

hvilka äro betydligt utsträckta, i jemförelse med dem, som den

i lag stadgade värnpligten medför, utan den militära utbildning, som

dermed afses, måste äfven kunna vitsordas såsom nöjaktig, för att

samma personer skola kunna erhålla fullständigt afgångsbetyg från de

läroverk, som afse att bibringa insigter i skogsskötsel, vid äfventyr

för dem, att- de eljest må på egen bekostnad söka uppdrifva sin mili
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o å.

o

tära skicklighet. Åtgärden i och för sig medför sålunda onekligen en

svårare pålaga för denna del af vårt folk, och tänker man sig densamma

fullföljd i vidsträcktare tillämpning, är den af än värre art.

Då beslutet sålunda enligt vårt förmenande är en rubbning af gällande

bestämmelser i värnpligtslagen, hvarom Riksdagen bort höras,

anse vi att departementschefen och öfriga statsråden, som i beslutet

deltagit, borde, då de ansågo åtgärden nyttig, tillstyrkt Kongl. Maj:t

att förelägga ärendet Riksdagens godkännande och ej till råd t Konungen

att dessförinnan ensamt besluta. Då emellertid så ej skett, anse vi att

konstitutionsutskottet bort för Riksdagen anmäla förhållandet enligt

107 § regeringsformen.))

Herr Gilljam har begärt få antecknadt, att han i följd af sjukdom

varit förhindrad att deltaga i detta ärendes behandling inom utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o i.

Bilaga till reservationen.

x»P. M.

angående införande af militära öfningar vid statens

lägre skogsskolor och Kongl. skogsinstitutet

för utbildande af dessas lärlingar och elever till reservunderbefäl

och reservbefäl.

Sko g slärling ar vid Kolleberga, Böda, Hunnebergs, Manna och Sill re

lägre skogsskolor.

Ansökning om inträde såsom skogslärling vid någon af ofvannämnda

skolor skall ingifvas senast den 15 april och, derest sökanden

är inskrifven såsom värnpligtig, vara åtföljd af hans inskrifningsbok

eller inskrifningssedel. Skolföreståndaren ingifver ofördröjligen efter

nyssnämnda dag uppgift å de antagne skogslärlingarne jemte prestbetyg,

adressuppgifter och möjligen mottagna inskrifningsböcker eller

inskrifningssedlar till chefen för det infanteriregemente, vid hvilket den

ifrågavarande skolans lärlingar skola erhålla sin militära utbildning,

nemligen:

för Kolleberga skola Norra skånska infanteriregementet,

» Böda » Kalmar regemente,

» Hunnebergs » Yestgötadals regemente,

» Marma » Uplands regemente,

» Sillre » Helsinge regemente.

Alla de antagna skogslärlingarne anställas vid nämnda regementen

(omkring 10 vid hvarje regemente årligen) på 2 av till volontärer utom

nummer med benämning »Skogsstatsvolontärer», hvilka placeras på ett

kompani. Kompanierna mottaga turvis dessa volontärer, hvilka af militärbefälet

inbeordras till följande militära öfningar, nemligen:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N;o 4.

7

1 året af anställningen såsom skogsstatsvolontärer: 60 dagars rekrytoch

korpral sutbildning, börjande samtidigt med rekrytmötets 1 omgång

(den 6 maj).

2 året af nyssnämnda anställning: 15 dagars tjenstgöring såsom

underbefäl af manskapet efter den 15 juni.

Under skolans undervisningskurs den 1 september—15 juni meddelas

ingen militärutbildning.

Desse skogsstatsvolontärer erhålla aflöning under marschdagarne

till och från de militära öfningarne äfvensom reseersättning efter truppbiljett,

om resan företages med jernväg, beklädnad (slitningsersättning),

gevärs-, remtygs-, utredningspersedlar och portion under båda årens militära

öfningar samt dagaflöning under 42 (resp. 38 eller 40) dagar i

likhet med beväringsmän.

Vid slutet af hvarje års militära öfningar anställes praktisk och

teoretisk pröfning (2 året repetitionsvis), hvarvid tilldelas skogsstatsvolontärerne

ett af vitsorden »nöjaktig» eller »otillräcklig» skicklighet

och fordras, för att fullständigt afgångsbetyg från skogsskolan skall

kunna lemnas, att skogsstatsvolontären har erhållit vitsordet »nöjaktig»

skicklighet för båda årens militära utbildning. Skulle sådant vitsord ej

hafva erhållits, men i öfrig!, kursen vid skogsskolan med godkändt, betyg

afslutats, må skogsstatsvolontär, för att bekomma fullständigt afgångsbetyg,

uppå egen ansökan och bekostnad, under fortsatt tjenstgöring

söka förvärfva sig tillräcklig militärisk skicklighet.

Från ofvan uppräknade skogsskolor med fullständigt afgångsbetyg

utexaminerade skogsstatsvolontärer benämnas, sedan deras anställning

såsom volontärer upphört, »Underjägare». De behandlas i fråga om

värnepligtiges redovisning såsom f. d. stamanstälde, upptagas i stamrullorna

med förestående titel och afses att vid mobilisering och i krig

användas såsom vicekorpraler intill 32 års ålder.

Skulle samma militära utbildning åläggas lärlingar vid Skogshålls

och Presteruds lägre skogsskolor, hvilka skolor åtnjuta understöd af

statsmedel, så borde densamma ske för lärlingar vid Skogshålls skola

vid Södermanlands regemente och för lärlingar vid Presteruds skola

vid Vermlands regemente.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

SJcogselever vid Ombergs förberedande skogsskola och vid Kongl. Skogsinstitutet.

Ansökning om inträde såsom skogselev vid Ombergs skogsskola

skall ingifvas senast den 15 april och, derest sökanden är inskrifven

såsom värnpligtig, vara åtföljd af hans inskrifningsbok eller inskrifningssedel.

Skolföreståndaren ingifver ofördröjligen efter nyssnämnda

dag uppgift å de anmälde skogseleverne jemte prestbetyg och möjligen

mottagna inskrifningsböcker eller inskrifningssedlar till chefen för

Kongl. Lifgardesbrigaden, som turvis tilldelar dem ett af de båda lifgardesregementena

till fot. Vid detta regemente antagas skogseleverne

(omkring 10 årligen) på 3]/2 år till volontärer utom nummer med benämning

»Skogsstatsvolontärer», hvilka placeras på ett kompani. Kompanierna

mottaga turvis sådana skogsstatsvolontärer, hvilka

1 året af anställningen åtnjuta tjenstledighet för genomgående af

Ombergs skogsskola.

Under kursen vid Omberg, som afslutas till den 1 juni året efter

inträdet, förekommer ingen militär utbildning; men skogsstatsvolontär,

som med nämnda skolas genomgående afslutar sin utbildning såsom

skogselev, skall, för att erhålla fullständigt afgångsbetyg, derefter vid

det fotgardesregemente, der han är anstäld, under 75 dagars tjenstgöring

förvärfva sig samma mått af militärisk skicklighet, som är föreskrifvet

för skogslärlingar vid de öfriga lägre skogsskolorna.

De skogsstatsvolontärer, hvilka efter genomgående af Ombergs

skola fortsätta sin utbildning vid Kongl. skogsinstitutet, beordras af

vederbörande militärbefäl till följande militära öfningar, nemligen:

2 året af anställningen såsom Skogsstatsvolontärer: 30 dagars rekrytutbildning

(15 juni—14 juli) samt en eftermiddag i veckan å 3

timmar fortsatt praktisk och 2 timmar i veckan teoretisk rekryt- och

korpralsutbildning (1 november—20 december och 1 februari—15 april).

3 året af anställningen såsom skogsstatsvolontärer: 30 dagars

tjenstgöring såsom menige (15 juni—14 juli) samt en eftermiddag i

veckan å 3 timmar fortsatt praktisk och 2 timmar i veckan teoretisk

reservofficersutbildning (1 november—20 december och 1 februari—15

april).

4 året af anställningen såsom skogsstatsvolontärer: 45 dagars

tjenstgöring dels såsom underbefäl af manskapet, dels såsom underofficerare

(15 juni—31 juli).

Desse skogsstatsvolontärer bära under militär tjenstgöring skogsstatens

släpdrägt utan gradbeteckning, men med, den för arméns vo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.

9

lontärer bestämda distinktion för aflagd mogenhetsexamen. De erhålla

kappor, gevärs-, remtygs- och utredningspersedlar under alla tre årens

praktiska militärt]enstgöring, slitningsersättning i öfrigt och portion

under 2 och 3 årens praktiska sommaröfningar samt dagaflöning under

42 (resp. 38 eller 40) dagar, fördelade på 2 och 3 årens sommaröfningar

i likhet med beväringsmän.

Vid slutet af hvartdera 2 och 3 årens teoretiska och praktiska

vinterkurs anställes pröfning, hvarvid tilldelas skogsstatsvolontärerne

ett af vitsorden »nöjaktig» eller »otillräcklig» skicklighet; och fordras,

för att fullständigt afgångsbetyg från Kongl. Skogsinstitutet skall kunna

lemnas, att skogsstatsvolontären har erhållit vitsordet »nöjaktig» skicklighet

vid hvartdera årets pröfning, äfvensom fullgjort 4 årets sommartjenstgöring.

Skulle sådant vitsord ej hafva erhållits eller sistnämnda

tjenstgöring ej blifvit fullgjord, men i öfrigt kursen vid Kongl. Skogsinstitutet

med godkändt betyg afslutats, må skogsstatsvolontär, för att

bekomma fullständigt afgångsbetyg, uppå egen ansökan och bekostnad

under fortsatt tjenstgöring söka förvärfva sig tillräcklig militärisk skicklighet.

Från Kongl. Skogsinstitutet med fullständiga afgångsbetyg utexaminerade

skogsstatsvolontärer förordnas af Kongl. Maj:t, om de anställas

i skogsstatens tjenst, till jägmästareassistenter (extra jägmästare?),

men, om de icke erhållit anställning i sagda tjenst, till extra jägmästare

(jägmästareassistenter?). Såväl de förre som de senare hafva

underlöjtnants rang och bära skogsstatens uniform; extra jägmästarne

(jägmästareassistenterne?) dock utan kartousch. Desse sistnämnde stå

under skogsstatens instruktion med skyldighet ätt för tjenstgöring vid

nämnda stat i mån af behof vara till domänstyrelsens disposition. Såväl

jägmästareassistenter som extra jägmästare behandlas i fråga om värnpligtiges

redovisning såsom f. d. stamanstälde, upptagas i stamrullorna

med förestående titlar och afses att vid mobilisering och i krig användas

såsom underlöjtnanter. Förestående militära skyldigheter bibehålla

de, så länge de befinna sig i värnpligtsåldern, och de förre derutöfver,

så länge deras anställning i nämnda befattning vid skogsstaten

varar.»

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 3 Sami. 3 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.