Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7

1889-04-01 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1889:7, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

N:o 1.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om

ändring af § 14 riksdagsordningen.

Till konstitutionsutskottets behandling hafva öfverlemnats följande inom

kamrarne väckta motioner, innefattande förslag till förändring af riksdagsordningens

stadgande!! om valrätt till Andra Kammaren, nemligen, inom

Första Kammaren, n:o 47 af herr L. O. Smith samt, inom Andra Kammaren,

n:o 21 af herr A. F. Broström, n:o 34 af herr F. G. Petersson i

Bry storp, n:o 89 af herr Ollas A. Ericsson, n:o 101 af herr C. G. Brusa,

n:o 104 af herr A. F. Liljeholm, n:o 133 af herr F. G. Björck och

n:o 169 af L. F. Larsson i Berga.

I dessa motioner föreslås:

af herr Smith :

»att 14 § riksdagsordningen må erhålla följande förändrade lydelse:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, enhvar i

kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man;»

af herr Broström:

»att Riksdagen måtte antaga att hvila till grundlagsenlig behandling

följande förändrade lydelse af 14 § i riksdagsordningen:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar i

kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen

egen eller med stadgad åborätt innehafver fäst egendom på landet eller i

stad till ett taxeringsvärde af minst femhundra riksdaler, eller för lifstid

eller för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde, ej

understigande tre tusen riksdaler, eller ock är uppskattad till en årlig inkomst

af minst femhundra riksdaler;»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

af herr Petersson:

»att Riksdagen måtte antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling

följande förändrade lydelse af 14 § riksdagsordningen:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar i

kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen

eger eller med stadgad åborätt innehafva- jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde

af minst 500 kronor eller annan fastighet på landet till ett taxeringsvärde

af minst 1,000 kronor, eller fastighet i stad till ett taxeringsvärde af

minst 500 kronor, eller för lifstid, eller för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet

till taxeringsvärde, ej understigande 3,000 kronor, eller ock

till staten erlägger bevillning för en till minst 500 kronor uppskattad årlig

inkomst;»

af herr Ericsson:

»att 14 § i riksdagsordningen må erhålla följande förändrade lydelse:

Valrätt tillkommer inom flen kommun, der han är bosatt, en hvar

i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen

eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet

eller i stad till ett taxeringsvärde af minst fem hundra riksdaler, eller för

lifstid eller för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde,

ej understigande tre tusen riksdaler, eller ock erlägger till staten bevillning

för en till minst fem hundra riksdaler uppskattad årlig inkomst;»

af herr Brusa:

»att Riksdagen för sin del ville besluta, att 14 riksdagsordningen

erhåller följande lydelse: Valrätt tillkommer inom den kommun, der lian

bosatt är, eu hvar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man,

hvilken antingen eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på

landet eller i stad till ett taxeringsvärde af minst åttahundra kronor eller

arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde, ej understigande fem tusen

kronor, eller ock erlägger till staten bevillning för en till minst sexhundra

kronor uppskattad årlig inkomst;»

af herr TAljeholm:

»att 14 § riksdagsordningen må erhålla följande lydelse:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar i

kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen

eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet eller i

stad till ett taxeringsvärde af minst 600 kronor, eller för lifstid eller för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde, ej understigande

3,000 kronor, eller ock erlägger till staten bevillning för en till

minst 500 kronor uppskattad årlig inkomst;»

af herr Björck:

»att Riksdagen måtte antaga, att hvila till vidare grundlagsenlig behandling,

följande förändrade lydelse af 14 § riksdagsordningen:

Valrätt till riksdagsman för Andra Kammaren eger, inom den kommun

han bosatt är, hvarje till myndiga år kommen, välfräjdad svensk man, som

är uppskattad till minst fem hundra kronors årlig inkomst af kapital eller

arbete och i rätt tid betalt sin påförda skatt;» samt

af herr Larsson:

»att Riksdagen för sin del ville besluta följande ändrade lydelse af

14 § riksdagsordningen:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han är bosatt, en hvar i

kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen

eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet eller i stad

till ett taxeringsvärde af minst femhundra kronor, eller för lifstid eller för

minst fem år arrenderar jordbruksfastighet, till taxeringsvärde ej understigande

tretusen kronor, eller ock erlägger till staten bevillning för en till minst

femhundra kronor uppskattad årlig inkomst.»

Bland förestående förslag angifver det åt herr Smith framstälda icke

uttryckligen någon viss förmögenhetsställning såsom vilkor för rätten att deltaga

i valen till Riksdagens Andra Kammare. En fordran derpå ligger dock

innesluten i de af motionären använda ordalagen, ty, enligt kommunalförordningarna,

jemförda med bevillningsstadgan, är ingen annan »i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigad» än den, som antingen eger fast

egendom af minst 100 kronors taxeringsvärde eller arrenderar jordbruksfastighet

af minst samma taxeringsvärde eller har en årlig inkomst af minst 500

kronor. De nu anförda siffrorna uttrycka således den ekonomiska ställning,

som enligt herr Smiths motion skulle berättiga att välja riksdagsman till

Andra Kammaren. I och med påvisande häraf torde lätteligen inses, i Indika

afseende!! de väckta motionerna afvika dels sins emellan, dels ock från nu

gällande stadganden angående politisk rösträtt.

Innan utskottet öfvergår till en närmare granskning af föreliggande

motioner, vill utskottet kasta en blick på lagstiftningen angående hithörande frågor

i vissa främmande stötel''. Utskottet föranledes härtill af den omständigheten,

att någre af motionärerna åberopat denna lagstiftning såsom ett stöd för de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande No 7.

9

af dem framstälda förslagen till ändring af § 14 riksdagsordningen. Då

karaktereri af en nationalrepresentation emellertid beror icke blott af vilkoren

för valrätt — livilka ensamt af motionärerna framhållits — utan äfven af bestämmelserna

om valbarhet m. m., anser utskottet nödig fullständighet fordra

att här upptaga jemväl sistberörda bestämmelser.

Hvad då beträffar valrätt till stortinget i Norge, tillkommer den samma

den norske medborgare, som fylt 25 år, varit bosatt i landet minst 5 år

och dessutom uppfyller- något af följande alternativa vilkor: att vara eller

hafva varit embetsman; att på landet ega eller för längre tid än 5 år

arrendera särskilt skattlagd jord; att i 5 på hvarandra följande år hafva

brukat och fortfarande bruka sådan jord; att i Finnmarken under 5 är hafva

varit och fortfarande vara »rettighedsmand», d. v. s. svara för vissa i lagbestämda

afgifter till de kommunale embetsmännen; att vara borgare i stad

eller i stad ega gård eller grund till ett värde af minst 600 kronor; att

hafva för det sistförflutna året betalt direkt skatt till stat eller kommun fölen

uppskattad inkomst af minst 500 kronor på landet och minst 800 kronor

i stad, så vida man icke såsom tjenare tillhör annans hushåll. Valbarheten

är bunden vid samma vilkor som valrätten, utom att åldersgränsen är en

annan, nemligen 30 år, hvarjemte fordras att hafva uppehållit sig 10 år i

riket. I Danmark har hvarje dansk man, som fylt 30 år, valrätt till Folkethinget,

så vida han icke står i enskild tjenst, utan att hafva eget hushåll.

Valbar är den, som fylt 25 år samt har valrätt. Valberättigad till Andra

Kammaren af G-eneralstaterna i Nederländerna är hvarje nederländare, som

fylt 23 år samt antingen betalar 10 gulden (= 15 kronor) i grundskatt,

eller ock bebor en lägenhet, hvars liyresvärde uppgår till ett minimum, som

vexlar mellan 24 gulden (= 36 kronor), i de minsta, och 100 gulden

(= 150 kronor), i de största kommunerna. För valbarheten, som ej är inskränkt

af någon censusbestämmelse, fordras en ålder af 30 är. För att

ega valrätt till Representanternas Kammare i Belgien, måste man vara belgisk

medborgare, hafva fylt 21 år och i årliga, direkta skatter till staten betala

minst 20 floriner (= 30 kronor). Valbarheten är, utan inskränkning af någon

censusbestämmelse, fästad vid en ålder af 25 år. Till Deputerade Kammaren

i Frankrike har hvarje fransman, som fylt 21 år, valrätt. Valbar är den,

som har valrätt och fylt 25 är. Rätt att deltaga i valen till Riksdagen för

Tyska Riket har hvarje tysk medborgare, som fylt 25 år. Valbar är hvar

och en, som har valrätt och som minst ett år före valet tillhört en af Tyska

Rikets stater. Vilkor för valrätt till Deputerade Kammaren i Preussen är att

vara preussisk medborgare och hafva fylt 24 år. Valbar är hvarje valberättigad

preussisk man, som fylt 30 år och i 3 år tillhört den preussiska

staten. Allmänna förutsättningar för rätten att välja till Deputerade Kammaren

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 3 Sami. 5 Käft. -i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

i Italien äro att vara italiensk medborgare, hafva fylt 21 år samt kunna

låsa och skrifva. Derjemte fordras för valrätt att antingen hafva blifvit

godkänd i de i lagen om den obligatoriska folkskoleundervisningen stadgade

prof, eller att vara embetsman i statens eller kommunens tjenst, eller att

hafva blifvit belönad för medborgerlig förtjenst, eller att innehafva en samhällsställning,

som angifver en viss högre bildningsgrad, eller att i ekonomiskt

afseende uppfylla vissa lagbestämda vilkor, såsom att antingen i årlig direkt skatt

betala en summa af minst 19,so lire (1 lira = 72 öre); eller att arrendera

och sjelf bruka en jordegendom, af sådan beskaffenhet, att arrendeafgiften

uppgår till minst 500 lire, eller att för bostad, verkstäder, magasiner eller

butiker betala en viss minimihyra, vexlande emellan 150 lire i de minsta

kommunerna och 400 i de största o. s. v. Med afseende på valbarhet gälla

i det hela samma vilkor som med afseende på valrätt, dock så, att den förra

är fästad vid en ålder af 30 år. Valrätten till Underhuset i England är

bestämd olika för grefskapen och städerna. I grefskapen tillkommer valrätt,

under förutsättning att vederbörande är engelsk medborgare, har fylt 21 år

och betalt fattigskatt, hvarje freeholder, d. v. s. innehafvare af egendom af

den jordnatur, som kallas freehold, sä vida han dels vunnit sin rätt till jorden

genom arf eller äktenskap med en arfvinge, dels ock af egendomen har en

årlig behållning af 40 sh. ( = omkring 36 kronor); annan freeholder, arrendator

med ärftligt arrende, arrendator med arrende för en tid af minst 60 år samt innehafvare

på lifstid af jord, så vida egendomen ger en årlig behållning af 5

p. st, (= 90 kronor); annan egare eller arrendator afjord, så vida han afjorden

har en årlig behållning af 10 p. st. (= 180 kronor); den som i egenskap af egare

eller hyresgäst bebor ett boningshus eller en särskild del af ett boningshus och

har eget hushåll; den som bebor en våning, hvars årliga hyresvärde, möbler

oberäknade, uppgår till 10 p. st.; och slutligen den som i följd af sin embetseller

tjensteställning har fri bostad, hvilken är af den beskaffenhet, att den

äfven eljest skulle medföra valrätt. I städerna har, under samma förutsättning

som för valrätt inom grefskapen, hvar och en valrätt, som eger eller hyr

ett hus, en bod, butik eller annan byggnad, med eller utan jord, eller ensamt

jord, så vida den ifrågavarande egendomen har ett årligt hyresvärde

af 10 p. st,, samt dessutom de som uppfylla de tre sistnämnda af de vilkor,

som äro stadgade för valrätt inom grefskapen. För valbarhet fordras, utom

infödingsrätt, endast att hafva fylt 21 år.

Med afseende på denna framställning af vilkoren för valrätt och valbarhet

till representationens Andra Kammare i vissa främmande stater vill

utskottet erinra derom, att den endast afser att meddela de allmänna bestämmelserna

i ämnet, likasom att utskottet ej funnit det nödigt att angifva,

under hvilka olika omständigheter en person, som uppfyller de allmänna vil
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

11

koren för valrätt och valbarhet, dock kan uteslutas från rätten att välja

eller väljas till representant. Af de meddelade bestämmelserna framgår, att

valbarheten i allmänhet är fästad vid en högre ålder än valrätten. Af de

nu nämnda länderna bildar endast Danmark ett undantag från denna regel,

i det att, medan valbarheten det är fästad vid 25 års ålder, för valrätt

fordras att hafva fylt 30 år. Derigenom att åldersgränsen för valrätt i

detta land är .''satt så högt, uteslutas många från rätten att deltaga i valen

till Folkethinget, och bland dem, som uppnått denna ålder, blifva ytterligare

månge af dem, som stå i enskild tjenst, obehörige i följd af saknad af eget

hushåll. Sistberörda vilkor med afseende på en af valrättskategorierna i

Norge bidrager äfven i detta land att i någon mån nedtrycka procenten af

röstberättigade i förhållande till folkmängden. Vidare är, beträffande valrätten

till preussiska Deputerade Kammaren, hvilken valrätt är i det närmaste

obegränsad, att iakttaga det sätt, hvarpå densamma utöfvas. För

valen, som alltid ske medelst elektorer, indelas hela antalet valberättigade i

tre klasser, hvilka hvardera hafva att välja en tredjedel af elektorerna. De

högst beskattade inom valkretsen utgöra en afdelning, bestående af så många

personer, som fordras för att motsvara eu tredjedel af samtlige de väljandes

skattebelopp; den andra afdelningen består af de dernäst högst beskattade,

så månge som behöfvas för att fylla den andra tredjedelen af skattebeloppet,

hvarefter de lägst beskattade äfvensom de, som icke erlägga någon skatt,

bilda den tredje afdelningen. Då uppenbart är, att antalet medlemmar i

första klassen är mindre än i andra och i denna senare mindre än i tredje,

kommer således öfvervigten vid valen att ligga hos de förmögnare klasserna.

Derjemte vill utskottet påpeka en omständighet, som med nu behandlade

frågor står i närmaste samband, att nemligen representanterna i några af

förenämnda främmande stater, der valbarheten är så godt som oinskränkt

eller åtminstone mycket vidsträckt, icke åtnjuta något arfvode. Ett sådant

förhållande måste tydligen komma att medföra eu faktisk begränsning af valbarheten,

enär enligt regeln endast personer i en fullt oberoende ekonomisk

ställning då kunna mottaga ett val. Så gifves intet arfvode åt ledamöterna

i tyska Riksdagen, engelska Parlamentet och italienska Nationalrepresentationen.

De, som väljas till engelska Underhuset, äro dessutom förpligtade att

utgöra alla med valet förenade kostnader, hvilka äro högst betydliga och år

1880 uppgingo till omkring 70,000 kronor i medeltal för hvarje plats i

Underhuset.

Utom bestämmelserna angående valrätt och valbarhet till representationens

andra kammare är det, för ett rigtigt bedömande af karakteren af

en nationalrepresentation, af vigt att känna stadgandena angående sammansättningen

af den första kammaren, så vida nemligen representationen är

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

organiserad enligt tvåkammarsystemet. Grundtanken i detta system är, såsom

bekant, att bereda en mera mångsidig pröfning af offentliga angelägenheter

och sålunda att, på samma gång tillfälle lemnas åt målsmän för de mera

rörliga elementen inom samhället att göra sina åsigter gällande, förekomma

förhastade beslut och trygga det beståendes rätt. Med afseende på förverkligandet.

af denna grundtanke ligger naturligtvis synnerlig vigt uppå det sätt,

hvarpå den kammare, som i första rummet skall hafva till uppgift att värna

det beståendes rätt, är sammansatt, och utskottet anser derför nödigt att

till de upplysningar, som nu äro lemnade rörande vissa länders bestämmelser

i fråga om organisationen af den afdelning af representationen, som motsvarar

vår Andra Kammare, äfven foga några meddelanden angående Första

Kammarens sammansättning i dessa länder, så vida en dylik kammare der

finnes, hvilket, som bekant, icke är förhållandet i Korge. Inom tyska Riksdagen

finnes ej heller någon första kammare, men det bör ej förbises, att

vid sidan af denna Tyska Rikets folkrepresentation finnes en representation

för de tyska staternas regeringar, Förbundsrådet, hvilket i alla lagstiftningsfrågor

eger veto mot Riksdagen och derigenom fyller en första kammares plats.

Hvad nu angår sammansättningen af Första Kammaren i Danmark,

Landsthinget, så består detsamma af 66 medlemmar, af hvilka 12 utnämnas

af Konungen för lifstid och de öfrige äro folkvalde för en tid af 8 är.

Desse sistnämnde — utom representanten för Fseröarne, hvilken väljes af

öarnes kommunalrepresentation, kallad lagthing — utses af samme valmän,

som ega att välja folkethingets medlemmar, men så, att valen delvis äro medelbara,

och att ett särskild! inflytande på dessa val är gifvet åt den större

förmögenheten, i det att i städerna de högst beskattade valmännen — i Köpenhamn

de som skatta för en årsinkomst af 4,000 kronor, i öfriga städer

de som skatta för en årsinkomst af 2,000 kronor —, jemte det att de deltaga

i det allmänna elektorsvalet, särskildt utse halfva antalet af städernas elektorer,

medan på landet de högst beskattade, jemte det att de deltaga i elektorsvalen,

ega att, till lika antal med landsbygdens elektorer, deltaga i landsthingsmannavalet.

Första Kammaren i Nederländerna bildas genom val, gällande'' för 9 år, af

provinsialrepresentationerna — livilkas medlemmar åter utses af dem, som

ega valrätt till nationalrepresentationens Andra Kammare — bland de män,

som äro minst 30 år gamla och tillhöra de högst beskattade eller bekläda

eller hafva beklädt högre embeten. Antalet af de högst beskattade bestämmes

sä, att för hvarje 1500-tal invånare i en provins räknas en valbar

bland dem, som betala de högsta direkta skatterna, oafsedt huru högt eller

lågt hvars och ens skattebelopp i och för sig må vara. Senaten i Belgien

är sammansatt på grund af direkta val. gällande för 8 är, vid hvilka

samma personer äro valberättigade, som de, hvilka hafva valrätt till Repre
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

13

sentanternas Kammare. För valbarhet deremot fordras att vara minst 40

år gammal och i direkta skatter till staten betala minst 1,000 förmer. Dock

kunna äfven lägre beskattade personer blifva valbara, i följd af bestämmelsen,

att uti de provinser, der antalet medborgare, som betala nämnda skatt, icke

utgör minst 1 på 6,000 invånare, de valbares antal skall förökas med så

månge af de näst dessa medborgare högst beskattade, att berörda förhållande

emellan valbare och invånareantalet vinnes. I Frankrike utses medlemmarne

af Senaten för 9 år departementsvis af en valkorporation, som består af departementets

ombud i Deputerade Kammaren, dess generalråd, dess arrondissementsråd

och valmän, utsedde af Departementets municipalråd till ett antal,

vexlande efter vederbörande kommuns storlek. För valbarhet fordras att

hafva uppnått 40 års ålder. Herrehuset i Preussen består endast af ledamöter,

som der ega säte för lifstid, antingen på grund af ärftlig rätt, eller

på grund af kunglig utnämning. Af de sistnämnde äro visse utnämnde efter

förslag af vissa aristokratiska korporationer, universiteten och vissa städer.

Senaten i Italien består, utom af de kunglige prinsarne, af medlemmar, som

för lifstid utnämnas af Konungen bland dem, som fylt 40 år och tillhöra

vissa i grundlagen uppräknade kategorier, till hvilka, bland andre, höra de

högste embetsmännen, de som under viss tid tillhört Deputerade Kammaren,

de som i tre år betalt 3,000 lire i direkt skatt o. s. v. Öfverhuset i England

utgöres af prinsarne af det kongl. huset; ett icke begränsadt antal engelske

och britiske pärer, hvilka innehafva dessa platser med ärftlig rätt; ett

visst mindre antal skotske pärer, valde af sin klass för lika lång tid som

underhusets medlemmar, eller 7 år; ett visst mindre antal irländske pärer,

likaledes valde af sin klass, men för lifstid; några få medlemmar, som äro

för lifstid utnämnde af regeringen; samt den engelska högkyrkans båda erkebiskopar

och de fleste af hennes biskopar.

Ställer man nu lemnade uppgifter om bestämmelserna angående representationens

sammansättning i främmande länder vid sidan af de bestämmelser,

som i vårt land äro gällande, och erinrar man sig särskild!, det sätt,

hvarpå Första Kammaren hos oss är sammansatt — att den utses endast genom

val, och att dessa val ytterst utgå från alla, som till staten erlägga

bevillning för fastighet eller inkomst af kapital eller arbete — så skall man

utan svårighet finna, att i de af de omnämnda länderna, der valrätten till

Andra Kammaren är i afsevärd grad vidsträcktare än hos oss — Norge och

Frankrike undantagna — denna skilnad till fullo uppväges genom den olikhet,

som å andra sidan råder antingen i bestämmelserna om valsättet (Preussen,

) eller i de förhållanden, som betinga valbarheten (Tj^ska Riket, Italien

och England), eller i stadgandena om Första Kammarens sammansättning

(Danmark, Preussen, Italien och England).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

Efter denna öfversigt af de hufvudsakliga bestämmelserna rörande

nationalrepresentationens sammansättning i de europeiska stater, livilkas lagstiftning

i ämnet för oss torde hafva största intresse, återgår utskottet till

behandlingen af de till detsamma hänvisade motioner. Dervid vill utskottet

till eu början påpeka, hurusom herr Petersson, med afseende på taxeringsvärdet

å den fastighet, som för egare eller innehafvare med stadgad åborätt

skall medföra valrätt, föreslår, att jordbruksfastighet och fastighet i stad må

redan vid ett värde af 500 kronor berättiga till val af riksdagsman, men

annan fastighet å landet, än jordbruksfastighet, först vid nu bestämda minimivärde

å fastighet i allmänhet, eller 1,000 kronor. Något skäl för en dylik

åtskilnad emellan olika slag af fastigheter anföres icke af motionären. Utskottet,

som förmenar, att svårigheten att afväga de olika fastigheternas förmåga

att bereda egaren eller åbon eu tryggad och oberoende ställning, föranledt

lagstiftaren att, likställa dem alla i afseende på census för valrätt,

finner denna anordning välbetänkt och kan således icke understödja motionärens

förslag i denna del.

I 14 §:s stadgande om arrenderätt till jordbruksfastighet, såsom medförande

valrätt, föreslår herr Bruse, bland annat, den förändring, att fordran

af en viss, på förhand uppstådd tid för en dylik arrenderätt borde uppgifvas.

Eu hvar, som kunde uppvisa ett kontrakt, hvari han aftalat angående lega

af jord till ett taxeringsvärde af 5,000 kronor, skulle enligt detta förslag

vara valberättigad, äfven om tiden för arrendets bestånd ej blifvit på något

sätt bestämd. Men att, på slikt vilkor, arrende af jord icke kan användas

såsom mätare på en arrendator ekonomiska ställning eller på den sjelfständighet

i förhållande till jordegaren, som grundlagsstiftaren med bestämmelsen

om en förut aftalad arrendetid beräknat vara arrendator]! tillförsäkrad, torde

ligga i öppen dag.

Herr Broström föreslår, utom nedsättning i census för valrätt, äfven

eu förändring i redaktionen af § 14, så att, i stället för satsen: »erlägger

till staten bevillning för eu till minst åttahundra riksdaler uppskattad årlig

inkomst» skulle införas satsen: »är uppskattad till en årlig inkomst af minst

femhundra riksdaler». Genom att efterlåta den fordran, att bevillning till

staten faktiskt skall erläggas, torde motionären haft för afsigt att bevara

rösträtten åt dem, som visserligen uppskattats till 500 kronors inkomst, men

som likväl, jemlikt bevillningsstadgans föreskrifter om bevillningsfritt afdrag

från inkomst af kapital eller arbete, befriats från erläggande af bevillning.

Då emellertid motionären lemnat orubbad bestämmelsen om, att den väljande

skall vara »i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad», och en

dylik qvalifikation förutsätter, att den väljande har att erlägga bevillning till

staten, saknar den föreslagna ändringen betydelse för det förutsatta fallet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

15

Med herr Broström öfverensstämmer herr Björck deri, att han anser

en uppskattning till 500 kronors årlig inkomst göra till fyllest för rösträtt,

om också ingen bevillning erlägges. Enligt samme motionärs förslag skulle

ett dylikt stadgande kunna få verklig betydelse, enär motionären icke uppstält

rösträtt i kommunens angelägenheter såsom en förutsättning för politisk

rösträtt. Men om motionären sålunda vill bereda egarne af mindre inkomst

ett lättare tillträde till deltagande i riksdagsmannavalen, skulle deremot hans

förslag medföra en motsatt verkan för dem, som nu hafva valrätt på grund

af egande- eller arrenderätt till fast egendom. Båda dessa kategorier äro

nemligen i motionärens förslag utmönstrade. Någon anledning dertill uppgifver

motionären icke. Att utskottet finner ett dylikt uteslutande sakna

allt*, skäl, är naturligt.

Granskar man vidare den grundåskådning, hvarifrån de nu väckta

förslagen utgått, synes den vara ett underkännande af förmögenhet och

inkomst såsom värdemätare på politisk insigt, De fleste motionärerna framställa

derför den s. k. allmänna rösträtten såsom det önskningsmål, hvartill

man borde sträfva; men då de tro sig för närvarande ej kunna vinna detta

mål, inskränka de sig till ett yrkande på större eller mindre nedsättning af

nu gällande census för valrätt. Utskottet vill icke bestrida, att hvarje på

förmögenhetsförhållanden fotad begränsning för utöfvande af medborgerliga

rättigheter kan vara i viss mån godtycklig, då den icke framgår ur någon

allmängiltig princip, hvarför utskottet icke heller kan påstå, att just de nu

gällande censusbestämmelserna äro de enda rigtiga och med representationens

ändamål mest öfverensstämmande, Men den uppfattningen synes utskottet

dock . ega giltighet, att en någorlunda tryggad ekonomisk ställning innebär,

om ej en säkerhet, dock en sannolikhet för ett mera sjelfständigt deltagande

i det politiska lifvet äfvensom för den mognad i omdöme och erfarenhet, utan

hvilka samhällsordningens lugn lätt kan sättas på spel. Af denna anledning

faststäldes ock af lagstiftaren, vid representationsförändringens genomförande,

skattebidragen till staten såsom den gemensamma måttstocken för bestämmande

af den gräns, nedom hvilken valrätten till riksdagsman ej finge sträckas;

och den förmögenhetsställning, som sålunda fordrades, sammanföll temligen

nära med den, som gifvit ledamöterna i de forna borgare- och bondestånden

rätt till deltagande i riksdagsmannaval. Med penningevärdets fall och arbetslönernas

stigande hafva de gällande bestämmelserna om minimum af taxeringsvärde

och årsinkomst blifvit lättare att uppfylla, än de voro på den tid, då

de först tillämpades. Äfven om under de senare åren åtskilliga fastigheter

sjunkit i värde, såsom en af motionärerna framhåller, lärer detta dock icke

— utom i mycket få undantagsfall — hafva egt rum med de små fastigheter,

hvilkas värde håller sig omkring det i § 14 riksdagsordningen stadgade

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

minimivärde å fast egendom, och valrättens förlust af sådan orsak torde

derför vara högst sällsynt. Dessutom skulle, enligt utskottets förmenande,

eu icke oväsentlig ökning af de valberättigades antal, utan någon grundlagsändring,

inträda, om en hvar behörigen uppskattades efter sin verkliga inkomst

eller förmögenhet. Att den i § 14 riksdagsordningen bestämda census emellertid

icke skäligen kan anses för hög, ådagalägges af den stora mängd bland nu

röstberättigade, som ej betalar sina utskylder för att göra sig sin rösträtt till

godo. I synnerhet gäller detta om dem, som i städerna äro taxerade till en

inkomst af 800 intill 1,200 kronor, af Indika personer 38 procent i städerna

i allmänhet och 54 procent särskild! i Stockholm år 1885 häftade för oguldna

kommunalutskylder; och om man undersöker huru det härutinnan förhåller

sig med dem, som för närvarande icke äro röstberättigade, men som skulle

erhålla valrätt, derest de i § 14 riksdagsordningen faststälda förmögenhetsgränser

nedflyttades så, att valrätt tillkomme dem, som äro i kommunens

angelägenheter röstberättigade, framträda ännu högre procenttal af dem, som

icke betalt sina kommunalutskylder. Så som valmanscorpsen, med nu gällande

census, faktiskt ter sig, eger den stora förmögenhetens representanter inom

densamma ingalunda öfvervigt. Af 256,168 valberättigade på landet år 1885

voro 163,437 — båda dessa tal utan afdrag för de mer än en gångräknade

— egare af fastigheter från 1,000 till 10,000 kronors värde; och

samma år beherskades valen i städerna, med några ytterst få undantag, af

egarne af fastigheter, taxerade från 1,000 till 10,000 kronor, i förening med

dem, som skattade för en inkomst af 800 intill 1,800 kronor, således de

inkomstbelopp, för hvilka bevillningsafdrag ansetts böra i lag medgifvas.

Sammanställas derjemte föreskrifterna om valrätt med öfriga till valsystemet

hörande stadganden, särskildt att ledamot i Andra Kammaren åtnjuter

arfvode, äfvensom att alla, som till staten erlägga bevillning, äro satte i

tillfälle att inverka på sammansättningen af de valkorporationer, ur hvilkas

val Första Kammaren utgår, torde ej med skäl kunna påstås, att medborgare,

hos hvilka man kan förutsätta håg och tid för offentlig verksamhet,

äro uteslutne från inflytande på de politiska förhållandena i vårt land.

Hvad nu ifrågavarande motioner uti hittills icke pröfvade delar innehålla,

likasom ock hvilken inverkan på valinanscorpsens sammansättning ett

bifall till desamma skulle medföra, finner sin belysning i utskottets vid förra

riksdagen afgifna utlåtande, till hvilket det torde vara tillräckligt att hänvisa,

då nämnda utlåtande jemte öfriga till 1888 års Riksdag hörande handlingar

blifvit vid innevarande riksdags början till ledamöterna af Riksdagen

utdelade. Som nu framstälda motioner i hufvudsak öfverensstämma med de

vid förliden riksdag behandlade, hvilka då, i enlighet med utskottets hemställan,

af Riksdagen afslogos, och enär ingå nya omständigheter, af beskaffen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

17

het att verka en förändring i utskottets uppfattning af hithörande frågor,

tillkommit, hemställer utskottet,

l:o) att herr Smiths motion icke måtte af Riksdagen bifallas;

2:o) att herr Broströms motion icke måtte af Riksdagen bifallas ■

3:o) att herr Peterssons motion icke måtte af Riksdagen bifallas;

4:o) att herr Ericssons motion icke måtte af Riksdagen bifallas;

5:o) att herr Bruses motion icke måtte af Riksdagen bifallas;

6:o) att herr Liljeholms motion icke måtte af Riksdagen bifallas;

7:o) att herr Björcks motion icke måtte af Riksdagen bifallas;

samt

8:o) att herr Larssons motion icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 april 1889.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Reservationer:

af herr Norén, i syfte att valrätt måtte tillkomma den, som till staten

erlägger bevillning för en till minst 700 kronor uppskattad årlig inkomst;

samt

af herr Larsson.

Herr Ivar Månsson har begärt få antecknadt, att han i följd af tjenstledighet

från riksdagsgöromålen varit förhindrad att deltaga i detta ärendes

behandling inom utskottet.

Bih. till Likså. Prof. 1889. 3 Sami. 5 Häft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

R ii 11 e i s e

i konstitutionsutskottets utlåtande n:o 7:

sid. 9 råd 19 nedifrån står: Valbar är den, som fylt 25 år samt har valrätt.

läs: Valbar är den, som fylt 25 år samt, oafsedt

åldersbestämmelsen, har valrätt.

Bill. till lliksd. Prot. 1889. 3 Sami.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.