Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag till ändringar i riksdagsordningens föreskrifter i fråga om riksdagsmannaval.

1889-04-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1889:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag till ändringar i riksdagsordningens föreskrifter i fråga om riksdagsmannaval.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 13 april 1889, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande

af förslag till ändringar i riksdagsordningens föreskrifter

i fråga om riksdagsmannaval.

Vid sistlidne riksdag väckte herr Beskow en motion, af innehåll,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kong], Maj:t anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

stadganden, afseende att fullständiga och förtydliga riksdagsordningens

nu gällande bestämmelser om val till riksdagsman och dermed sammanhängande

ämnen. Såsom utskottet redan i sitt betänkande n:o 8 erinrat,

framlade herr von Ehrenheim vid samma riksdag ett förslag om

tillägg till § 25 riksdagsordningen, hufvudsakligen af det innehåll, att,

om vid elektors- eller riksdagsmannaval mer än hälften af de afgifna

rösterna förklarats ogiltiga, nytt val skall anställas, samt att, derest

för öfrigt i följd af fel eller försummelse af de väljande eller någon,

som på grund af tjenst eller annat allmänt uppdrag haft att med valet

taga befattning, detta ogillas, nytt val skall anställas. I utlåtandena

n:is 6 och 8 afstyrkte konstitutionsutskottet förenämnda till dess behandling

öfverlemnade motioner, och vunno dessa icke heller Riksdagens

bifall. Andra Kammaren biträdde dock herr Beskows motion,

och Första Kammaren beslöt, i anledning af herr von Ehrenheims

motion, att Riksdagen skulle i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, om möjligt, till nästa Riksdag

framlägga förslag till sådana ändringar i riksdagsordningen, att de af

motionären påvisade oegentligheter blefve afhjelpta, hufvudsakligen i

den rigtning, motionären anvisat.

Med nära anslutning till ofvan återgifna, af Första Kammaren

vid 1888 års riksdag fattade beslut, har herr Beskow i en inom Andra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

Kammaren vid innevarande riksdag väckt, till utskottet remitterad motion,

n:o 55, föreslagit:

»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det

Korigl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, om möjligt, till nästa riksdag

framlägga förslag till sådana ändringar i riksdagsordningens valföreskrifter,

att af de väljande eller de myndigheter, som med valen hafva

befattning, begångna fel emot gällande föreskrifter icke må, der de

verka på valets utgång, föranleda annan påföljd, än att nytt val skall

företagas.»

Skilnaden emellan herr Beskows nu föreliggande motion och

Första Kammarens vid förra riksdagen fattade beslut synes vara den,

att enligt motionärens förslag icke, såsom följden skulle blifva af en

förändring i riksdagsordningen i enlighet med Första Kammarens beslut,

omval skall företagas, i händelse vid elektors- eller riksdagsmannaval

mer än hälften af de afgifna rösterna förklarats ogiltiga, men denna

röstkassering likväl icke haft något inflytande på valets utgång. Då

herr Beskows motion för öfrigt utgår från samma principer, som ligga

till grund för herr von Ehrenheims förut omförmälda, vid sistlidna

riksdag väckta och vid denna riksdag återupptagna förslag om tillägg

till § 25 riksdagsordningen, samt utskottet, enligt hvad som framgår

af dess ofvan åberopade, i anledning af herr von Ehrenheims motion

afgifna utlåtande n:o 8, icke gillar dessa principer, kan utskottet icke

heller biträda herr Beskows ifrågavarande skrifvelseförslag; i följd

hvaraf utskottet hemställer,

att herr Beskows motion icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 12 april 1889.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Herr Samzelius har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

detta ärendes behandling inom utskottet.

Bill. till Biksd. Prof. 1889. 3 Sami. 6 Håft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.