Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående rätt för qvinna att kunna inväljas till medlem af skolråd, och n:o 156, afgifven af herr C. G. Bruse, om skrifvelse till Kongh Maj:t med begäran om framläggande af förslag till ändring af 23 § i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. Bih. till Likså. Prof. 1889. 7 Sand. 11 Höft. 1 0 Lagutskottets Utlåtande N:ö 19.

1889-02-28 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1889:19, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående rätt för qvinna att kunna inväljas till medlem af skolråd, och n:o 156, afgifven af herr C. G. Bruse, om skrifvelse till Kongh Maj:t med begäran om framläggande af förslag till ändring af 23 § i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. Bih. till Likså. Prof. 1889. 7 Sand. 11 Höft. 1 0 Lagutskottets Utlåtande N:ö 19.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 28 febr. 1889, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts propositioner,

angående behörighet för qvinna att inväljas i skolråd

och fattigvårdsstyrelse samt med förslag till ändrad lydelse

af § 38 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm,

än äfven väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande

skolråd.

Till lagutskottets handläggning hafva båda kamrarna hänvisat

Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna propositioner, n:o 16, angående

behörighet för qvinna att inväljas i skolråd och fattigvårdsstyrelse, samt

n:o 15, med förslag till ändrad lydelse af § 38 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

I sammanhang med dessa båda propositioner har utskottet till

behandling förehaft två särskilda, inom‘Andra Kammaren väckta och

till utskottet hänvisade motioner, n:o 71, afgifven af herr A. TV. Nilson

i Lidköping, med hvilken herr A. Gumselius instämt, om skrifvelse till

Kongl. Maj:t angående rätt för qvinna att kunna inväljas till medlem

af skolråd, och n:o 156, afgifven af herr C. G. Bruse, om skrifvelse till

Kongh Maj:t med begäran om framläggande af förslag till ändring af

23 § i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den

21 mars 1862.

Bih. till Likså. Prof. 1889. 7 Sand. 11 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Lagutskottets Utlåtande N:ö 19.

I propositionen n:o 16 föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att antaga

följande tre särskilda författningsförslag:

l:o.

”Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af femte stycket af § 23 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att femte stycket af § 23 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, sådan denna

paragraf lyder enligt förordningen den 13 april 1886, skall hafva följande

ändrade lydelse:

Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes att å kyrkostämma

utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män eller

qvinnor. Väljes qvinna till ledamot af skolrådet, eger hon att när som

helst afsåga sig uppdraget».

2:o.

”Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af mom. 3 af § 25 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863.

Härigenom förordnas, att mom. 3 af § 25 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863 skall hafva följande ändrade lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

3

Mom. 3. Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes att

i kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män

eller qvinnor. Väljes qvinna till ledamot af skolrådet, eger hon att

när som helst afsåga sig uppdraget».

3:o.

”Förslag

till

förordning om ändrad lydelse af § 15 i förordningen angående fattigvården

den 9 juni 1871.

Härigenom förordnas, att § 15 i förordningen angående fattigvården

den 9 juni 1871, sådan denna paragraf lyder enligt kungörelsen

den 11 februari 1881, skall hafva följande .ändrade lydelse:

1. Der kommunalnämnd ej utgör fångvårdsstyrelse, utser fattigvårdssamhälle

på landet ledamöter i sådan styrelse, män eller qvinnor,

till det antal, som med hänsigt till samhällets vidd och folkmängd

erfordras, dock ej mindre än tre; och skola, då val till ledamöter anställes,

jemväl utses suppleanter i styrelsen till halfva antalet af ledamöterna,

eller, om dessas antal ej är jemnt, till det antal, som är

närmast öfver hälften.

2. I stad utses ledamöter i fångvårdsstyrelse, män eller qvinnor,

till dét antal, fattigvårdssamhället finner skäligt bestämma, dock ej

mindre än fem.

3. I afseende å ledamots och suppleants tjenstgöringstid och

afgång samt rättighet att uppdraget sig afsåga, äfvensom beträffande

uteblifvande från sammanträde utan förfall, iakttages å landet hvad

om ledamot eller suppleant i kommunalnämnd, och i stad hvad om

stadsfullmägtig gäller. Qvinna, som blifvit till ledamot eller suppleant

utsedd, är likväl berättigad att när som helst afsåga sig uppdraget.

4. År fattigvårdssamhälle i rotar fördeladt, utser hvarje rote sin

fattigvårdsföreståndare äfvensom, der rote bestämt, att särskild styrelse

för dess fattigvårdsangelägenheter skall finnas, två eller flere af rotens

medlemmar att jemte fattigvårdsföreståndaren sådan styrelse utgöra».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

Genom propositionen n:o 15 föreslås antagande af följande

"Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af § 38 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas att § 38 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen

den 22 juni 1883, skall hafva följande ändrade lydelse:

§ 38.

Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas för

två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Till

ledamöter eller suppleanter kunna väljas så väl ledamöter af stadsfullmägtige

som ock andra stadens innebyggare, som äro till fullmägtige

valbare.

Till ledamot eller suppleant i fattigvårdsnämnden kan äfven väljas

qvinna, som är berättigad att i val af stadsfullmägtige deltaga och uppnått

tjugufem år. Qvinna, som blifvit till ledamot eller suppleant utsedd,

är likväl berättigad att när som helst afsåga sig uppdraget.»

Af det utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden, som finnes

bilagdt sistnämnda proposition, framgår, att det deri framlagda författningsförslaget

endast afser ett fullständigande af de förslag, som i propositionen

n:o 16 blifvit, på chefens för ecklesiastikdepartementet hemställan,

till Riksdagens pröfning öfverlemnade.

I herr A. W. Nilsons motion föreslås »att Riksdagen måtte besluta

i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om sådana ändringar i gällande

kongl. förordningen om kyrkoråd och skolråd, att äfven qvinna

må, under vissa vilkor, kunna inväljas till medlem af skolråd.»

Slutligen föreslår herr Bruse »att Riksdagen måtte i underdånig

skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga och för nästkommande

Riksdag framlägga sådant förslag till ändring af § 23 i Kongl.

Maj:ts nådiga förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,

att församling erhåller rättighet utse ordförande i skolråd samt att

qvinna må kunna utses till ledamot i skolråd.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

Kongl. Maj:ts ifrågavarande propositioner hafva föranledts af

Riksdagens den 1.8 juni 1887 aflåtna skrifvelse, n:o 19, deruti Riksdagen

anhöll, att Kongl, Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring i gällande lagstiftning, att hinder icke

må möta för att i kommunala angelägenheter röstberättigad qvinna må

kunna såväl i stad som på landet inväljas till ledamot af skolråd och af

fattigvårdsstyrelse, der denna å landet icke utgöres af kommunalnämnd.

Beslutet om aflåtande af denna skrifvelse fattades i båda kamrarne

efter votering, i Första Kammaren, sedan jemväl den förseglade sedeln

öppnats, med 41 röster mot 40 och i Andra Kammaren med 101 röster

mot 77.

Öfver Riksdagens berörda framställning i dess helhet hafva, enligt

hvad propositionen n:o 16 utvisar, yttranden infordrats från öfverståtliållareembetet

och Konungens befallningshafvande i samtliga länen;

hvarjemte domkapitlen och Stockholms stads konsistorium afgifvit underdåniga

utlåtanden i hvad framställningen afser skolråden.

Såsom statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet i sitt

propositionen n:o 16 bilagda yttrande till statsrådsprotokollet erinrat,

hafva meningarne hos de sålunda hörda myndigheterna varit ganska

delade angående lämpligheten af den ifrågasatta lagändringen. Så har

bland Konungens befallningshafvande hufvudsakligt bifall till förslaget

förordats af tolf och detsamma med vissa modifikationer tillstyrkts af

ytterligare två länsstyrelser, under det att öfverståthållareembetet och sex

länsstyrelser helt och hållet afstyrkt förslaget och öfrige länsstyrelser

ansett detsamma endast med väsentliga förändringar böra till någon

åtgärd föranleda. I fråga om qvinnas behörighet att inväljas i skolråd

hafva sex domkapitel tillstyrkt bifall till Riksdagens framställning, hvaremot

de sex öfriga domkapitlen och Stockholms stads konsistorium i

hufvudsak afstyrkt densamma.

Vid granskning af de nu föreliggande förslagen i ämnet har lagutskottet

icke kunnat finna, att sträfvandet att bereda qvinna behörighet

att väljas till ledamot af skolråd och fattigvårdsstyrelse är framkalladt

af något verkligt, under bestående förhållanden känbart behof af en

sådan anordning. Det har visserligen framhållits, att qvinnans begåfning

skulle i vissa hänseenden lämpa sig för ifrågavarande kommunala

förtroendeuppdrag; men det har icke blifvit visadt, att dessa uppdrag

blifva i någon mån mindre väl utförda, derför att möjlighet saknas att

öfverlemna dem till qvinnor. Hvad beträffar de i nämnda uppdrag ingående

arter af verksamhet, som i verkligheten väl lämpa sig för qvinnans

begåfning, har, äfven med nuvarande lagstiftning, icke saknats

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

utvägar att för dessa verksamhetsarter åt de kommunala myndigheterna

förvärfva qvinligt biträde, som just under denna frivillighetens form

visat sig synnerligen värdefullt. Det behöfves väl knappt att erinra om

allt det gagn, som qvinnors frivilliga biträde uträttat i fattigvårdens

tjenst; och jemväl på skolstyrelsens område lärer i åtskilliga kommuner

qvinlig hjelp hafva anlitats och beredvilligt lemnats, exempelvis för sådana

uppgifter som öfvervakande af undervisning i qvinlig slöjd. Utskottet

är öfvertygadt, att i intet af dessa afseenden den qvinliga verksamheten

skulle blifva till större nytta, derigenom att åt qvinnor bereddes

plats i fångvårdsstyrelse och skolråd.

I sammanhang härmed torde böra påpekas, att, då enligt den

kongl. propositionen endast i kommunala angelägenheter röstberättigade

qvinnor skulle erhålla ifrågavarande behörighet, den föreslagna lagändringen

synes vara till sin verkan så begränsad, att föga skulle kunna

anses med densamma vunnet, äfven ur deras synpunkt, som öfver

hufvud önska qvinnors inväljande i fattigvårdsstyrelse och skolråd.

Antalet i kommunala angelägenheter röstberättigade qvinnor torde, synnerligast

på landet, vara så obetydligt, att man i de flesta kommuner

knappt lärer kunna påräkna att finna en enda, som är på eu gånglämplig

och villig att åtaga sig ett sådant uppdrag. Lagutskottet tilllåter

sig derjemte uttala den mening, att det icke är hos dessa röstberättigade

qvinnor, hufvudsakligen ogifta, som man har att söka de

lör dessa uppdrags fyllande lämpligaste egenskaperna. Det torde nemligen,

då qvinnans verksamhet på frivillighetens väg tagits i anspråk

för ifrågavarande ändamål, hafva visat sig, att det företrädesvis varit

af de gifta qvinnornas mera mognade och omfattande erfarenhet man

haft den bästa lijelpen.

Äfven ur en annan synpunkt måste den nu föreslagna förändringen,

huru man än i öfrigt betraktar den, förefalla ganska obetydlig,

om man nemligen tager hänsyn till det ytterst ringa antalet af de

landskommuner, der särskild fattigvårdsstyrelse finnes. Af de länsstyrelser,

som yttrat sig i ämnet, har en, Konungens befallningshafvande

i Blekinge län, upplyst, att endast en landskommun inom länet tillsatt

sådan stjnelse; och Konungens befallningshafvande i Vermlands län meddelar,

att fattigvårdens angelägenheter inom alla landskommuner i detta

län handhafva^ af kommunalnämnden. Förhållandet torde i de flesta

andra län vara likartadt; och det synes icke sannolikt, att en ändring

i detta hänseende skulle framkallas af en, på sätt föreslaget är, ändrad

lagstiftning i ämnet.

Såsom utskottet sålunda sökt visa, kan den föreslagna lagändrin
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19. 7

gen icke anses vara af något praktiskt behof från det allmännas sida

påfordrad, ej heller är den, såsom den blifvit i Kongl. Maj:ts propositioner

närmare bestämd, af någon synnerlig betydenhet. Men utskottet

befarar äfven, att den i mer än ett afseende skulle medföra verkliga

olägenheter, icke minst för qvinnan sjelf.

Mot förslaget, sådant det förelåg i Riksdagens ofvan omförmälda

skrifvelse, anmärktes af nästan alla de myndigheter, som deröfver yttrat

sig, det betänkliga deruti, att qvinnan skulle kunna tvingas att mot

sin vilja mottaga ifrågavarande uppdrag. Dessa anmärkningar hafva

ock föranledt, att samtliga de af Kongl. Maj:t framlagda författningsförslagen

innehålla uttrycklig bestämmelse derom, att qvinna eger rätt

att när som helst afsåga sig dylikt uppdrag. Den privilegierade ställning,

som sålunda i detta afseende skulle tillerkännas qvinnan, synes

emellertid icke stå i öfverensstämmelse med sunda lagstiftningsprinciper.

För öfrigt ligger redan deri, att man funnit sig nödsakad att

göra en dylik inskränkning, hvarigenom motsvarigheten mellan rättighet

och skyldighet upphäfves, en antydan, att ifrågavarande uppdrag icke

tillhöra det område, som utgör qvinnans egentliga verksamhetsfält. I

sjelfva verket är det också, enligt utskottets mening, endast en ganska

ringa del af de uppgifter, som åligga fångvårdsstyrelse och skolråd,

för hvars fyllande qvinnan är lämpad genom sin naturliga begåfning

och den uppfostran, som kommer henne till del. Båda dessa myndigheter

hafva åt sig uppdragen den allmänna ledningen hvar af sin gren

af den kommunala förvaltningen, hvars rätta handhafvande kräfver ej

blott insigter och god vilja utan ock en ganska mångsidig erfarenhet

i förhållanden, som, synnerligen hvad fattigvården angår, ofta äro för

qvinnan främmande. Båda dessa myndigheter hafva sig uppdragen förvaltning

af egendom, som ofta uppgår till ganska betydligt värde och

för hvars behöriga vård ledamöterna gemensamt ansvara. Detta gäller

särskild! i fråga om godkännande af säkerhet för utlånta medel. Fattigvårdsstyrelse

har vidare enligt fattigvårdsförordningen att utöfva en

ganska omfattande disciplinär myndighet och nödgas ofta utföra rättstvister

med andra fattigvårdssamhällen. Om alla dessa vigtiga uppgifter

kan med bestämdhet sägas, att qvinnans begåfning icke annat

än i ytterst få undantagsfall lämpar sig för deras fyllande, och att

qvinnans befattning med desamma skulle vara lika litet för henne

sjelf som för samhället till någon båtnad, utan fastmera till skada.

Med allt erkännande af den betydelsefulla och välsignelserika

verksamhet qvinnan under frivillighetens form utöfvat och utan tvifvel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

fortfarande kommer att utöfva på nu ifrågavarande områden, finner

lagutskottet sig, på nu anförda skål, böra hemställa, •

1) att Kongl. Maj:ts proposition, n:o 16, angående

behörighet för qvinna att inväljas i skolråd och fattigvårdsstyrelse

icke må af Riksdagen bifallas.

Då Kongl. Maj:ts proposition n:o 15, såsom utskottet redan erinrat,

endast afser ett fullständigande af hvad i propositionen n:o 16 föreslagits,

får utskottet, såsom en följd af sin hemställan i nästföregående

punkt, vidare hemställa,

2) att Kongl. Maj:ts proposition, n:o 15, med förslag

till ändrad lydelse af § 38 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 icke

må af Riksdagen bifallas.

Hvad sedermera angår de båda af utskottet i sammanhang med

omförmälda kongl. propositioner behandlade motionerna, får utskottet,

under åberopande af hvad här ofvan i första punkten andragits, hemställa,

3) att herr Nilsons motion samt herr Bruses

motion, i hvad den afser behörighet för qvinna att

väljas till ledamot af skolråd, må af Riksdagen lemnas

utan afseende.

Beträffande den del af herr Bruses motion, som afser upphörande

af kyrkoherdes sjelfskrifvenhet till ordförandeskap i skolråd, vill utskottet

till en början erinra, att frågan härom vid många föregående tillfällen

varit inom riksdagen väckt, senast år 1885. Lagutskottet anförde vid

sistberörda tillfälle, i utlåtande n:o 4, bland annat, att, om det ock,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

9

efter hvad erfarenheten visat, någon gång kunnat inträffa att kyrkoherde

till följd af ålderdom, sjuklighet, bristande nit eller annan orsak icke

varit lämplig till ordförande i skolrådet, så hade dock, på sätt folkskoleinspektörernas

embetsberättelse!- gåfve vid handen, folkskolans

angelägenheter i allmänhet blifvit af presterskapet omfattade med eu

nitälskan, som icke allestädes motsvarats af benägenhet å församlingarnes

sida att underkasta sig de för skolväsendets utveckling erforderliga

uppoffringar, och många församlingar saknade bland sina medlemmar

andra personer, lämpliga och oförhindrade att utöfva ifrågavarande

mödosamma och ansvarsfulla befattning. I fall befattningen gjordes

till blott ett kommunalt uppdrag, kunde ej heller kyrkoherden gerna

tillförbindas vidsträcktare skyldighet att efter val emottaga eller innehafva

detta uppdrag, än som ålåge eu hvar af församlingens öfrige

medlemmar.

Vidare yttrade utskottet: »Presterskapets hittills varande nit och

intresse för folkskolan och dess utveckling äro allmänt samt äfven af

motionären erkända, och anledning synes icke förekomma, att detta

nit och detta intresse skola för framtiden slappas, lika litet som den

åsigt torde vara stödd på verkliga grunder, att pastors sjelfskrifvenhet

skulle inom församlingen eller skolrådet i öfrigt åstadkomma likgiltighet

för folkskolesaken. För folkskolan torde det, ej minst i dess nuvarande

utvecklingsskede, vara af stor vigt, att i hvarje församling i spetsen

för densamma står någon, som har befordrandet af dess väl till sitt

embetes pligt, och staten, som i sin icke obetydliga mån bidrager till

skolans underhåll, har häruti en garanti för bidragets ändamålsenliga

användande, en garanti, som icke torde göras öfverflödig af den å statens

vägnar anordnade folkskoleinspektionen. Och äfven ur denna inspektions

eller ur rent administrativ synpunkt torde kyrkoherdens sjelfskrifvenhet

såsom ordförande i skolrådet vara förtjent af att bibehållas.

För de redogörelser och de statistiska uppgifter, som skola från skolrådet

ingå, torde ingen vara lämpligare att bära närmaste ansvaret än

församlingens pastor, hvilken ock torde vara bäst skickad att i öfrigt

lemna de särskilda upplysningar, som i förekommande folkskoleärenden

kunna från skolrådet begäras; och vid nuvarande förhållanden med

folkskoleinspektionen torde det icke vara utan sin stora betydelse, att

vederbörande inspektör har inom hvarje församling någon med tjenstemannaansvar

att i förekommande fall hålla sig till. — Vid sådant förhållande

kan utskottet icke tillstyrka, att ifrågavarande sjelfskrifvenhet

—• som ock förefinnes i Norge och i Danmark (å landet), hvarjemte

Bill. till Likså. Prof. 1889. 7 Samt. 11 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

äfven i det protestantiska'' Tyskland och i Skoband pimsten i kraft af

sitt embete innehar en likartad ställning — nu skulle hos oss upphäfva^»,.

Lagutskottet hyser i hufvudsak fortfarande samma åsigter, som

uttalats i ofvan anförda utlåtande, och vill nu endast såsom ett ytterligare

skäl mot det föreliggande förslaget erinra om de svårigheter,

som, derest förslaget antoges och kyrkoherde följaktligen endast under

samma vilkor som öfriga församlingsmedlemmar kunde ifrågakomma

till ordförande i skolrådet, skulle i annexförsamling, der kyrkoherde

icke vore valbar till skolrådsledamot, kunna uppstå, om bland de valbara

medlemmarne af eu sådan församling icke funnes någon för ifrågavarande

uppdrag lämplig person.

Utskottet får följaktligen hemställa

4) att herr Bruses motion, i hvad den afser rätt

för församling atfc utse ordförande i skolråd, icke må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 28 februari 1889.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

Reserv atio ner

mot utskottets hemställan i punkterna 1) och 2):

af herrar Lilienberg och II. Andersson i Nöbbelöf, hvilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bitall till Kongl. Majrts ifrågavarande, af

Riksdagens egen framställning föranledda propositioner; samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

11

mot utskottets hemställan i punkten 4):

af herrar Lilienherg, H. Andersson i Nöbbelöf, P. Pehrson i Törneryd

och A. Nilsson i Rinkaby.

Herrar Hasselrot och Smedberg hafva begärt få här antecknadt, att

att de icke deltagit i behandlingen inom utskottet af ifrågavarande

ärenden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:17 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af § 38 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm. a1 i texten