Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 21 köp. 1 § ärfdabalken.

1889-03-01 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1889:20, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 21 köp. 1 § ärfdabalken.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

N:o 20.

Ank. till Eiksd. kansli den 1 mars 1889, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändrad lydelse af 21 köp. 1 § ärfdabalken.

Från Andra Kammaren har lagutskottet fått emottaga eu inom

nämnda kammare af herr N. Boström i Bodbvn afgifven motion, n:o 47,

så lydande:

»21 kap. 1 §. Ärfdabalken stadgar: Dessa äro laga skäl, med

hvilka man sig från förmynderskap ursäkta må: — — — — -- _

om man redan tvenne förmynderskap häfver, eller ett

sådant, som annat ej tåla kan.

Med sistnämnda stadganden följer svårighet att finna lämplig förmyndare

och tillfälle att befria sig från ett mindre behagligt sådant, då

tvenne förmynderskap, oafsedt deras ringa beskaffenhet, utgöra giltigt

skäl för befrielse från ett annat. Rättens pröfning om man redan tvenne

förmynderskap häfver, synes mig lika rigtig som i ett sådant, som annat

ej tåla kan.

Med anledning häraf får jag vördsamt föreslå, det 21 kap. 1 §

ärfdabalken erhåller följande förändrade lydelse:

Dessa äro laga skäl, med hvilka man sig från förmynderskap ursäkta

må: om någon utrikes stadd är, eller så fjerran i landet boende,

eller så träget embete häfver, eller så sjuk är, att han ej barnen, eller

Bih. till Eiksd. Prat. 1889. 7 Sand. 12 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

deras gods rätteligen vårda kan: om man är sextio år gammal: om man

sjelf många barn eger, eller om flere kullar äro, dem kan förese bör. om

man redan ett eller tvenne förmynderskap häfver, som annat ej tåla kan.»

Såvidt lagutskottet känner, bär den nu gällande bestämmelsen, att

innebafvandet af två förmynderskap ovilkorligen utgör laga ursäkt för öfvertagandet

af ytterligare ett eller flere sådana, icke medfört någon olägenhet.

Den synes också grunda sig på en rigtig uppfattning af förhållandets

natur. Med hvarje förmynderskap, äfven om den omyndiges egendom

är obetydlig och lättskött, följer ju skyldighet att öfvervaka den omyndiges

uppfostran och personliga förhållanden; och redan denna skyldighet

synes vara af sådan beskaffenhet, att ingen bör kunna mot sin vilja tvingas

att mottaga flere än två sådana uppdrag. Äfven i fråga om ett förmynderskap

kan det ofta vara svårt för domstolen att pröfva, om det är sådant,

att det ej kan bredvid sig tåla ett annat, och svårigheten af en

dylik pröfning skulle naturligtvis blifva än större, om den skulle afse två

förmynderskap. Dessutom har, särskildt på landsbygden, senare tiders

lagstiftning dels skapat nya förtroendeuppdrag, hvilka en medborgare i

allmänhet icke eger rätt att undandraga sig, dels betydligt ökat de åligganden,

som medfölja åtskilliga dylika uppdrag af äldre ursprung. Detta

torde utgöra ett ytterligare skäl att icke onödigtvis öka antalet af sådana

uppdrag, hvilkas mottagande utgör en oeftergiflig medborgerlig pligt.

Också har hvarken lagkomitén eller lagberedningen ifrågasatt någon ändring

af det nu gällande stadgandet i förevarande punkt.

Lagutskottet hemställer följaktligen,

att ifrågavarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 1 mars 1889.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.