Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj ds proposition med förslag titt ecklesiastik boställsordning, dels ock väckta motioner, som beröra samma ämne. Kongl. Maj:t har den 7 december sistlidna år till Riksdagen aflåtit en så lydande proposition

1889-03-05 · 40 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 38 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1889:24, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj ds proposition med förslag titt ecklesiastik boställsordning, dels ock väckta motioner, som beröra samma ämne. Kongl. Maj:t har den 7 december sistlidna år till Riksdagen aflåtit en så lydande proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Riksd, kansli den 5 mars 1889, kl, 3 e. m.

Lagutskottets ''utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj ds proposition

med förslag titt ecklesiastik boställsordning, dels ock väckta

motioner, som beröra samma ämne.

Kongl. Maj:t har den 7 december sistlidna år till Riksdagen aflåtit

en så lydande proposition (n:o 2):

»Sedan med anledning af särskilda framställningar af Rikets ständer

den 28 januari 1803 och Riksdagen den 10 maj 1876 förslag till

förordning angående presterskapets boställen blifvit af utsedde komiterade

till Kongl. Maj:t. öfverlemnadt, öfver hvilket förslag domkapitlen,

Stockholms stads konsistorium, Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga

länen, öfverståthållareembetet, domänstyrelsen, kammarkollegium

och högsta domstolen sig yttrat, samt derefter inom kongl. ecklesiastikdepartementet

uppgjorts ett i vissa hänseenden från de af komiterade

föreslagna bestämmelser afvikande förslag till ecklesiastik boställsordning,

har Kongl. Maj:t infordrat kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet

medgåfve, att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 10

oktober 1723 i 4:de, 9:de och 13:de punkterna innehålla, de i boställsordningen

föreslagna stadganden i 14 § angående fördelning af byggnads-

och underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen på

landet, i 23 och 24 §§, såvidt de afse anläggande af torp å boställe,

och i 32 §, i hvad den innehåller bestämmelse om rätt för tillträdare

att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen, må varda gällande.

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 7 Sand. 14 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o ,24.

1 skrifvelse den 8 oktober 1888 har kyrkomötet förklarat sig

medgifva, att omförmälda stadgande!! må, utan hinder af hvad nämnda

punkter i presterskapets privilegier innehålla, blifva gällande, under

förutsättning, hvad beträffar 14 § angående fördelning af byggnadsoch

underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen på landet,

att någon ändring i 14 § och 67 § 2 mom. i förslaget icke utan kyrkomötets

samtycke kommer att ega rum; och vill Kongl. Maj:t, med bifogande

af de i statsrådet och högsta domstolen i ämnet förda protokoll

samt kyrkomötets skrifvelse, föreslå Riksdagen att antaga närlagda

förslag till ecklesiastik boställsordning.»

Denna proposition har af båda kamrarne hänvisats till lagutskottet.

1 sammanhang med den föreliggande propositionen har utskottet

till behandling förehaft två särskilda, af Andra Kammaren till utskottet

öfverlemnade motioner, n:o 85, afgifven af herr A. P. Daniel sou, om

skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i

fråga om ny ecklesiastik boställsordning, samt n:o 105, afgifven af herr

O. Jonsson i klöf, med hvilken elfva andra ledamöter af kammaren instämt,

om skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om ändrade bestämmelser

rörande användningen af ecklesiastika boställsskogars afkastning.

Herr Danielsons motion är af följande lydelse:

»Med anledning af Kongl. Majrts nådiga proposition till Riksdagen

med förslag till ecklesiastik boställsordning, anhåller jag vördsamt

få anföra:

Det torde vara allmänt bekant, att sistlidne kyrkomöte vid behandlingen

af förenämnda boställsordning i de delar, som kyrkomötet

förelåg, i sammanhang dermed, på anförda skäl, beslöt eu underdånig

skrifvelse till Kongl. Maj:t att låta verkställa utredning, om och under

hvilka vilkor den församling och presterskapet åliggande skyldighet att

bygga och underhålla de ecklesiastika boställenas hus må kunna öfverflyttas

till en eller flere för ändamålet bildade kassor.

Då denna utredning, enligt den upplysning som meddelas i det

vid den nu förevarande kongl. propositionen bifogade statsrådsprotokoll,

är beroende på kongl. kammarkollegii förberedande åtgärd, får jag,

under hänvisande till den motion jag i kyrkomötet afgaf under n:o 35

och kyrkomötets särskilda utskotts deröfver afgifna utlåtande af den

1 oktober 1888 samt herr statsrådets och chefens för ecklesiastikdepartementet

i kyrkomötet den 6 i samma månad och år afgifna

yttrande, hvilket återfinnes i kyrkomötets tryckta protokoll, sid. 564—565,

härmed vördsamt anhålla, att Riksdagen ville besluta:

att, med afslag å den föreslagna ecklesiastika boställ,sordningen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 24. 8

Riksdagen besluter i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t meddela,

att Riksdagen äfven för sin del anhåller, att Kongl. Maj:t så fort ske

kan låter verkställa utredning, om och under Indika vilkor den församling

och presterskap åliggande skyldighet att bygga och underhålla de

ecklesiastika boställenas hus må kunna öfverflyttas till en eller flere för

ändamålet bildade kassor, samt derefter till Riksdagen afgifva det förslag,

hvartill eu sådan utredning kan föranleda.»

I herr O. Jonssons motion föreslås: »att Riksdagen behagade i

skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes undersöka, huruvida icke den

del af behållna afkastningen ifrån de ecklesiastika boställenas skogar,

som enligt nu gällande bestämmelser ingår till så väl presterskapets

löneregleringsfond som de ecklesiastika boställenas skogsfond. kunde,

utan att dragas ifrån den ena orten till den andra, för framtiden tillerkännas

boställshafvarne och församlingarna, att af dem under lämplig

kontroll förvaltas, för att användas till bestridande af kostnaderna för

nybyggnad och underhåll af prestgårdarne samt, i mån af tillgång,

jemväl till andra rent kyrkliga ändamål, och derefter för Riksdagen

framlägga förslag till förändrade stadganden derom i de författningar,

som deraf beröras.»

På sätt herr Danielson erinrat, behandlades vid sistlidna års

kyrkomöte i sammanhang med de delar af det kongl. förslaget till

ecklesiastik boställsordning, öfver Indika kyrkomötets yttrande infordrats,

en af herr Danielson såsom ledamot af kyrkomötet väckt motion, n:o 35.

I denna motion anfördes:

»Genom Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till kyrkomötet af den 5

dennes kan man antaga, att Kongl. Maj:t ämnar med snaraste äfven

för Riksdagen afgifva förslag till ecklesiastik boställsordning. Enär

detta förslag, så som det till kyrkomötet afgifvits, icke upptager den

ofta och länge vid riksdagarne och i öfrigt allmänt uttalade önskan

om lösning af den vigtiga frågan om församlingens befriande från skyldigheten

att bygga och underhålla vissa af prestgårdens laga hus, synes

detsamma, derest det icke kommer att undergå förändringar och

jemväl upptaga bestämmelser för ordnandet af sagda angelägenhet,

endast att mera öka nämnda skyldighet i stället för att, som man hoppats,

denna borde upphöra och på annat sätt regleras.

Då församlingens afgifter till presterskapet genom den skedda

löneregleringen i många församlingar högst betydligt, och i allmänhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 2i.

mer och mindre öfver hela landet, ökats, och alltjemt förspörjes klagan

öfver dessa löner, förefaller mig omöjligt att biträda ett förslag, som

skulle komma att för församlingarna göra skattebördan till presterskapet

ännu tyngre. Det synes mig derföre nödigt, att redan från början den

här ofvan omförmälda frågan äfven kommer att underställas kyrkomötets

bepröfvande, helst som församlingens befriande från den nuvarande

byggnadsskyldigheten är både rättvis och billig samt derjemte

skulle leda till ett mera godt förhållande mellan församlingen och dess

kyrkoherde och derigenom jemväl mera befästa välvilja till kyrkan och

dess ordning.

Då den inom presteståndet väckta motion, som låg till grund för

Rikets ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t i frågan af den 28 januari

1863 och utskottets deröfver afgifna förslag föredrogos till behandling

i bondeståndet, blef såväl motionen som utskottets tillstyrkande hemställan

af ståndet utslagen, enär ståndet ansåg, att den då på grund af

1862 års förordning förestående regleringen af presterskapets löneförmåner

jemväl borde komma att omfatta församlingens byggnadsskyldighet,

och emedan ståndet befarade, att ett bifall till motionen säkerligen

framgent skulle leda till större kostnad för församlingen än de

bestämmelser medföra, som nu i detta afseende gälla, Oaktadt bondeståndets

omförmälda afslag afläto Rikets Ständer, på grund af de tre

öfriga ståndens sammanstämmande beslut, underdånig skrifvelse i frågan

till Kongl. Magt.

Bondeståndets uppfattning synes nu i det afgifna förslaget till

boställsordning blifva en verklighet, om det oförändradt vinner helgd

af lag, enär församlingen då får en dyrbarare byggnadsskyldighet äfvensom

skyldighet att bygga bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter

och pastorsadjunkter.

För att vidare gifva skäl för det yrkande, jag här ämnar framställa,

vågar jag till en del återgifva de motiv, som den af Kongl. Maj:t

i nåder tillsatta komité i sitt, i afsedda frågan afgifna betänkande af

den 28 mars 1879 vid förslaget under 3 kap. anfört och som synas

mig väl beaktansvärda. Komitén erinrar: att den byggnadsskyldighet,

som åligger församling, nemligen att bygga och till en del underhålla

vissa af prestgårdens laga hus, leder sitt ursprung från kyrkans äldsta

tider, då presterskapets aflöning uteslutande eller hufvudsakligen utgjordes

af naturaprestationer, dels stadgade i lag och dels påräknade

att derutöfver genom församlingens välvilja utgöras. Detta aflöningssätt,

om än, efter föregående tiders sedvänja och åskådningssätt, ändamålsenligt,

har likväl i senare tider befunnits olämpligt och oförenligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 2i.

med den sjelfständiga ställning, presten ansetts böra i förhållande till

sin församling intaga; hvadan också vid de nyligen verkstälda regleringarna

af presterskapets inkomster, i öfverensstämmelse med hvad

kongl. kungörelsen den 11 juli 1862 derom stadgar, alla naturaprestationer

i största allmänhet och så vidt möjligt blifvit ersatta med kontanta

utgifter. Den enda naturaprestation från församlingen, som i allmänhet

bibehållits, är byggnads- och underhållsskyldigheten å prestgårdarne.

Men påstående har blifvit framstäldt, att äfven denna naturaprestation,

såsom numera i åtskilliga afseenden olämplig, bör afskaffas.

Erfarenheten har visat, att församlingens byggnads- och underhållsskyldighet,

hvars gränser ej äro och i vissa afseenden svårligen torde

kunna blifva med noggrannhet bestämda, icke sällan gifven anledning

till osämja och tvist emellan kyrkoherde och församling, i det än å ena

sidan obilliga pretentioner framställas, än å andra sidan befogade anspråk

mötas med oginhet; och nödvändigheten för kyrkoherden att vid

behof af nybyggnad eller reparation ankra eu ovillig eller liknöjd församling

torde ej vara behaglig. Antalet af de hus, församlingen bör

bygga, kan visserligen med noggrannhet bestämmas; men i afseende

på deras beskaffenhet torde det vara svårt, om ej omöjligt, att genom

någon lagstiftning så noga bestämma hvad som under alla förhållanden

är prestens rätt och församlingens skyldighet, att ej olika meningar

derom lätteligen kunna uppstå. Ännu svårare torde det vara att, så

länge skyldigheten för kyrkoherde och församling att gemensamt underhålla

de laga hus, som skola af församlingen byggas, qvarstår, emellan

begges förpligtelse!- härutinnan uppdraga någon bestämd, tydlig och

tillfredsställande gräns, hvilket bäst framgår af de många fruktlösa försök,

som i denna rigtning blifvit från representationens sida gjorda.

Ofvan antydda olägenhet af församlingarnas nuvarande byggnadsoch

underhållsskyldighet å prestgårdarne synes komiterade vara af den

betydenhet, att komiterade ej tveka såsom sin åsigt uttala, att det skulle

vara särdeles önskvärd! såväl för kyrkoherdarne som för församlingarna,

om det utan förnärmande af någonderas rätt kunde låta sig göra att,

såsom flera gånger blifvit vid senare riksdagarno föreslaget, öfverflytta

församlingarnas byggnads- och underhållsskyldighet på kyrkoherdarne.

— Oaktadt dessa sanna och sakrika uttalanden underlät komitén att i

denna del afgifva förslag.

Att denna vigtiga fråga snart bör lösas torde åligga alla goda

krafter att samverka till, och att den kan lösas på billiga grunder såväl

från församlingens sida som från kyrkoherdens förefaller mig mycket

möjligt, blott god vilja förefinnes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

Ett sätt vore, om församlingen under eu följd af år finge genom

en bestämd afgift aflösa sin ifrågavarande byggnadsskyldighet, och att

dessa utgifter finge ingå till eu byggnadskassa, som kunde komma till

stånd på ungefär de grunder och bestämmelser, som nu gälla för presterskapets

i Skåne byggnadskassa, och att kyrkoherden eller boställsinnehafvaren

äfven måtte åläggas utgifter till kassan för att få underhållsoch

byggnadsskyldigheten af kassan öfvertagen. Eu ytterligare utväg

att förstärka denna kassa och minska församlingens aflösningsbelopp

och boställsinnehafvarnes årliga bidrag vore att till kassan möjligen anvisa

bidrag dels från presterskapets löneregleringsfond och dels från

de ecklesiastika boställenas skogsfond.

Af det senast afslutade och i tryck tillgängliga kapitalkonto till

rikshufvudboken, eller för 1886, har jag inhemta!, att presterskapets

löneregleringsfond egde vid sagda års slut eu behållning af 1,238,058

kronor 99 öre, och att årets inkomst utgjorde 177,669 kronor 73 öre,

samt att ecklesiastika boställenas skogsfond utgjorde vid samma års

utgång 562,156 kronor 70 öre och inkomsten under året 107,825 kronor

80 öre.

En ytterligare utväg torde äfven förefinnas att föröka den afsedda

kassan genom att inkomsten af hvarje pastorat, som första gången

efter det lagen om församlingens befriande från byggnadsskyldigheten

trädde i kraft, blefve ledigt, skulle för ett år ingå till kassan,

eller på samma sätt som varit förhållandet med ett års inkomst till presterskapets

enke- och pupillkassa.

Då den af mig här berörda frågan erfordrar eu noggrann utredning

dels för uppskattande af den kostnad, som för de olika boställena

i allmänhet efter de olika orternas förhållanden borde bestämmas, dels

den aflösningssumma, som hvarje församling borde erlägga i förhållande

till det skick, hvari husen sig befunne, dels de afgiffer boställsinnehafvaren

borde årligen betala som underhållsskyldighet, dels de grunder

och reglementen, som borde komma att gälla för byggnadsskyldighetens

ordnande och för kassan i fråga — vare sig för denna i enlighet med

kongl. förordningen den 16 december 1870 om prestgårdsbyggnaden i

Skåne och skyldigheten ,att sagda byggnader bekosta och underhålla

och de bestämmelser, som innefattas i kong], reglementet af den 24

mars 1876 för skånska presterskapets byggnadskassa, finnes stadgadt,

kunna befinnas lämpliga, eller förändrade sådana böra läggas till grund,

önskar jag att kyrkomötet hos Kongl. Maj:t begär eu sådan utredning.

Mig synes att hvarje stift borde ega sin byggnadskassa, så att

de olika ortförhållandena bättre kunde beaktas. Likaså torde försam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlutande N:o 24. 7

lingens byggnadsskyldighet, som den skulle ega aflösa, uppskattas så,

att det må bero på församlingen, om den vill erlägga det. uppskattade

aflösningsbeloppet eller i stället derför sätta husen i laga stånd och dem

på en gång i sådant skick öfverlemna.

Af hvad jag nu i korthet anfört vågar jag äfven hemställa, att

kyrkomötet på det sätt besvarar Kongl. Maj:ts förslag till ecklesiastik

boställsordning i de. till kyrkomötet hänskjuta delar, att kyrkomötet

gifver sitt bifall dertill endast under förutsättning, att. deri jemväl upptagas

bestämmelser om upphörande af församlingens byggnadsskyldighet

och denna skyldighets ordnande i syfte, som här ofvan angifvits».

I det betänkande, n:o 47, hvaruti det, vid kyrkomötet tillsatta särskilda

utskott yttrade sig om så väl Kong]. Maj:ts skrifvelse till kyrkomötet

i fråga om förslaget till ecklesiastik boställsordning som ock herr

Danielsons sistberörda motion, anförde utskottet rörande motionen:

_ »Hvad slutligen angår herr Danielsons motion, så har utskottet,

som i fråga om de skäl, herr Danielson anfört till stöd för sitt förslag,

tillåter sig hänvisa till sjelfva motionen, ansett sig icke böra ingå i

någon närmare pröfning af förslagets detaljer, enär ett rigtigt bedömande

af dessa detaljer uppenbarligen förutsätter en utredning af

den omfattning, att utskottet under den korta tiden för kyrkomötets

sammanvaro omöjligen kunnat åstadkomma densamma. Den af herr

Danielson uttalade tanken att söka få till stånd en eller flera kassor,

som kunde öfvertaga byggnads- och underhållsskyldigheten å de ecklesiastika

boställena, har emellertid förefallit utskottet tilltalande, om

också utskottet gent emot hvad herr Danielson i sin motion anfört anser

sig böra uttala den åsigt, att rättvisa och billighet synas fordra,

att boställshafvaren och församlingen i fråga om de för kassans eller

kassornas bildande och vidmagthållande nödiga bidrag blifva fullt likstälda,

så att antingen, om så ske kan, aflösning af så väl boställshafvarens

som församlingens byggnads- och underhållsskyldighet må ega

rum, eller ock både boställshafvaren och församlingen förpligtas att

allt fortfarande till kassan erlägga årliga afgifter. — Då herr Danielsons

motion således synes utskottet förtjent af all uppmärksamhet, anser

sig utskottet böra med anledning af densamma föreslå kyrkomötet

att hos Kongl. Maj:t anhålla om nödig utredning i ämnet».

_ På grund häraf hemstälde särskilda utskottet, i 4:de punkten af

sitt ifrågavarande betänkande, att kyrkomötet måtte, med anledning af

herr Danielsons motion, »i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla,

det Kong]. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och under

Indika vilkor den församling och presterskap åliggande skyldighet att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o M.

bygga och underhålla de ecklesiastika boställenas hus må kunna öfverflyttas

till en eller derå för ändamålet bildade kassor, samt derefter

vidtaga de åtgärder, till Indika en dylik utredning kan föranleda».

Under den öfverläggning, som i kyrkomötet egde rum i anledning

af särskilda utskottets omförmälda betänkande, yttrade statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat följande (kyrkomötets

protokoll, sid. 564 och 565):

»Man åsyftar med denna boställsordning först och främst att få

de långvariga och ledsamma stridigheterna mellan presterskapet och

församlingarna undanröjda; och det lider intet tvifvel, att icke en stor

del af dessa stridigheter skulle försvinna, om denna boställsordning

antoges. Att tro att dermed allt är hulpet, är dock allt för sangvinisk!

Gåfves det nu ett sätt att befria så väl presterskapet som församlingarna

från denna, af eviga tvister och obehag åtföljda byggnads- och

underhållsskyldighet, vore det mycket vård!

Detta lian ske. Men dertill fordras först en grundlig utredning

för att tillse om och huru presterskapet och församlingarna skulle kunna,

en gång för alla, bilda eu fond för bestridande af alla så väl byggnadssom

underhållsskyldigheter å ecklesiastika boställen. En hastig och

följaktligen icke mycket tillförlitlig kalkyl öfver detta förhållande har

jag sökt göra. Den är naturligtvis af beskaffenhet att ingalunda nu

ens med lätt hand kunna vidröras, men jag tror mig hafva funnit, att

på den vägen skulle den lyckligaste lösningen kunna ske.

Jag hemställer för den skull, att mötet ville lemna sitt bifall till

det af kyrkolagsutskottet tillstyrkta Danielsonska förslaget. Det torde

fordra en både svår och må hända långvarig omgång att på detta sätt

söka reda saken, men det är helt visst den enda utvägen att få ett

lyckligt slut på alla dessa gamla tvistigheter angående byggnad och

underhåll å de presterliga boställena. Det vore mig derför kärt, om

mötet ville lemna sitt ja till utskottets förslag i den nu föredragna

4:de punkten».

Särskilda utskottets ifrågavarande hemställan blef ock af kyrkomötet

bifallen, och underdånig skrifvelse af dermed öfverensstämmande

innehåll till Kong! Maj:t aflåten.

Af det förevarande kong! proposition bifogade utdrag af statsrådsprotokollet

den 7 december 1888 inhemtas, att Kong! Maj:t i sammanhang

med beslutet att till Riksdagen aflåta proposition med förslag

till ecklesiastik boställsordning anbefalt kammarkollegium att efter vederbörandes

hörande verkställa utredning, om och under hvilka vilkor den

församling och presterskap åliggande skyldighet att bygga och under
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 24. 9

hålla de ecklesiastika boställenas hus må kunna öfverflyttas till en eller

flera för. ändamålet bildade kassor, samt med underdånigt utlåtande i

ärendet till Kong!. Maj:t inkomma.

. Med afseende å. hvad sålunda förekommit kan lagutskottet för sin

del icke anse lämpligt, att det föreliggande förslaget för närvarande

af Riksdagen godkännes, utan torde öfvervägande skäl tala för att afbida,

huru den af Kongd. Maj: t anbefalda utredning i ämnet utfaller.

Utskottet har nemligen icke anledning att antaga, att förhållandena

undei nuvarande lagstiftning, så bristfällig den än må vara, äro sådana,

att den nya lagstiftningens införande icke skulle kunna någon tid fördröjas.

Sedan^ den anbefalda utredningen verkstälts, lärer Kongl. Majrt

icke underlåta att för Riksdagen framlägga förnyadt förslag i ämnet

med de ändringar, som af utredningen må kunna föranledas.

Af dessa skäl hemställer lagutskottet,

1) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition för

närvarande icke må af Riksdagen bifallas.

Beträffande herr Danielsons nu framstälda förslag om aflåtande af

skrifvelse till Konungen med begäran om utredning i angifvet syfte,

får lagutskottet, vid det förhållande, att en utredning i sådant syfte^

som i motionen afses, redan blifvit af Kongl. Maj:t anbefald, hemställa,

2) att herr Danielsons motion i förevarande del

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

I herr O. Jonssons ofvan omförmälda motion erinras till en början

om innehållet af ett vid sistlidna års riksdag af motionären väckt förslag

och de yttranden, som öfver detta förslag afgifvits dels af det tillfälliga

utskott, hvartill motionen hänvisades, dels ock inom Andra

Kammaren. Af hvad sålunda vid 1888 års riksdag förekommit anser

motionären framgå:

l:o) att, med högst få undantag, alla ecklesiastika boställen, obeniknadt

sådana i de regula pastoraten, blifvit af församlingarna sjelfva

eller af enskilde upplåtna;

Bill. till Ltijcsd. Prof. 1889. 7 Sand, 14 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

2:o) att de belopp, som nu finnas samlade eller, innan en förändring

i disponerandet af skogsmedlen hinner genomföras, kunna antagas

blifva samlade å presterskapets löneregleringsfond och de ecklesiastika

boställenas skogstamd, måste anses fullt tillräckliga för de ändamål,

hvartill dessa fonder blifvit afsedda;

3:o) att, ur rättvisans och billighetens synpunkt, församlingarna

borde tillerkännas någon andel af dessa skogsmedel, för att användas

till byggnad och underhåll af ecklesiastika boställen eller dylikt; och

4:o) att, i anseende till de stora och tidsödande svårigheter, hvarmed

en utredning om hvarje boställes faktiska uppkomst och natur är

förknippad och till följd deraf, att efter en sådan utredning i alla fall

en hel del boställen komme att återstå, om hvars natur och uppkomst

man vore oviss, en sådan andel i afkastningen ej bör göras beroende

af en dylik undersökning, utan tillerkännas alla efter eu rättvis och

lämplig fördelningsgrund.

Vidare anför motionären:

»Väl är det sant, att derigenom äfven församlingar, till hvilka

kronan upplåtit boställen, komme att blifva delaktiga uti skogens afkastning,

men då sådana boställen utgöra ett ringa fåtal gent emot de

på annat sätt uppkomna, och då dertill kommer, att en sådan församling

vid en skiftesförrättning å skogsmarken får vidkännas betydliga

kostnader, för hvilka nu ingen ersättning erhålles, så synes detta sätt

att, oberoende af boställets krono- eller skattenatur, lösa frågan vara

det mest lämpliga.

I afseende på sättet, huru dessa medel borde komma församlingarna

till godo, synes utskottet — bland flera i förut omnämnda betänkande

angifna — hufvudsakligast hafva fäst sig vid, att antingen de

församlingar, från hvilka öfverflödiga skogsmedel erhållas, må kunna

efter särskild ansökning och pröfning i hvarje fall få, inom det belopp

bostället tillfört fonderna, erhålla utdelning — eller också att inom de

län, som tillföra fonderna större belopp, än som motsvara fondernas utgifter

för samma län, sådana Överskjutande skogsmedel årligen fördelades

mellan församlingarna inom detta län, att särskildt bokföras

och användas till byggnad och underhåll af ecklesiastika boställen.

Emot det senare alternativet kan den anmärkning göras, att, då

det stora flertalet boställen måste antagas vara anskaffadt eller upplåtet

af församlingarna, det är mera oegentlig!, att medlen dragas ifrån den

ena församlingen till den andra, än om en och annan församling, hvartill

kronan upplåtit boställe, efter det förra fördelningssättet skulle

komma att erhålla ett större belopp än efter det senare, hvartill kom
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

mer, att de församlingar, som lyckats bevisa sin eganderätt till bostället

och från hvithet inga skogsmedel ingå till fonderna, derigenom

skulle oskäligt och rättsvidrigt gynnas på de andras bekostnad.

Äfven om man med en lämplig bestämmelse undanröjde sistberörda

oegentlighet, har dock, enligt min åsigt, det förra alternativet

ett gifvet företräde, ehuru äfven deremot åtminstone den anmärkning

kan göras, att vederbörande myndigheter eller Kongl. Maj:t kotnme att

ådragas ett icke ringa besvär med pröfning af ansökningen och under-''

sökning af huruvida församlingens boställe tillfört fonderna disponibla

medel för ändamålet.

Det mest lämpliga sättet är, så vidt jag kan finna, att utaf den

behållna skogsafkastningen boställshafvaren erhåller en del, t. ex.

hälften, och församlingen det öfriga, att under lämplig kontroll särskildt

bokföras och användas till betäckande af kostnaderna för prestgårdarnes

nybyggnad och underhåll samt möjligen andra rent kyrkliga ändamål.

Och om nu detta genom ett stadgande i t. ex. kongl. förordningen

om hushållningen med de allmänna skogarne blefve bestämdt, så

skulle dermed vederbörande myndigheter befrias från handläggandet af

en mängd ansökningar, och en hel del rättegångar om eganderätten

till boställen förekommas.

Med allt detta är det tydligt, att jag åsyftar hela den efter afdrag

af omkostnaderna för skogens skötsel och vård återstående behållningen,

vare sig denna uppkommit genom en ordinarie eller extra ordinarie

afkastning från så väl skog, som är stäld under domänstyrelsens

omedelbara vård, som under boställshafvarens. Ty skulle en förändrad

bestämmelse inskränkas till endast ordinarie afkastningen från den under

boställshafvarens vård stälda och till boställets eget behof egentligen

afsedda skogen, så komme den att sakna nästan all betydelse.

Huruvida särskilda undantag i bestämmelserna behöfva göras för

biskopsboställen eller för andra donerade boställen, kan Kongl. Maj:t bäst

bedöma.

Ehuru jag för min del anser det vara ådagalagdt, att de redan

bildade fonderna äro tillräckliga för det med dem afsedda ändamål, och

att ett användande på föreslaget sätt af dessa boställsskogars framtida

afkastning ingalunda förnärmar presterskapets i dess privilegier tillförsäkrade

rätt, torde dock med hänsyn så väl dertill, att sist församlade

kyrkomöte aflåtit eu skrifvelse till Kongl. Maj:t i ungefär samma

syfte, som att frågan för öfrigt fordrar en omsorgsfullare pröfning och

mera omfattande utredning, än hvad en motionär och ett Riksdagens

utskott kunna åstadkomma, det vara lämpligast, att Kongl. Maj;t sättes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N-.o 24.

* ^iUfSIe1 taSa frågan under ompröfning i första hand för att deretter

töreiägga Riksdagen sitt förslag.»

Såsom af denna redogörelse framgår, innefattar förevarande motion

ett ämne, som uppenbarligen faller inom området af den utredning,

som Kongl. Maj:t den 7 december 1888 anbefalt kammarkollegium att

verkställa. Vid sådant förhållande synes det vara obehöflig! att härom

göra någon särskild framställning bos Kongl. Maj:t. Den myndighet,

som fått utredningen sig uppdragen, skall säkerligen icke underlåta att

åt de omständigheter, som i motionen framhållits, egna vederbörlig

uppmärksamhet.

Endast i en punkt synes motionärens framställning falla utom

området för ifrågavarande utredning, nemligen i hvad den afser den

behållna skogsafkastningens användande för andra kyrkliga ändamål

än nybyggnad och underhåll af prestgårdar. Men då motionären icke

närmare angifvit hvad han i denna del åsyftat, synes icke heller någon

anledning förefinnas att härom göra någon framställning till Konungen.

På dessa grunder får lagutskottet hemställa,

3) att herr O. Jonssons förevarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1889.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

13

Reservationer:

mot utskottets hemställan i punkten 1):

af herr Bergström: »De skäl lagutskottet anfört till stöd för sin

hemställan, att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke må af Riksdagen

bifallas, gifva- nogsamt vid handen, att utskottet ansett det icke

vara nödigt att ens i någon mån granska och pröfva det med propositionen

framlagda författningsförslaget och derför i allo underlåtit att

egna detta någon genomgående behandling. I mitt yrkande på en sådan

behandling stod jag alldeles ensam och finner mig derför föranlåten

att genom denna reservation frambära min från utskottets afvikande

mening.

Visserligen förhåller det sig, enligt hvad af utskottets motivering

framgår, sålunda:

att med anledning af en motion, som ledamoten af Andra Kammaren

herr A. P. Danielson, hvilken var medlem af det sistlidna år

hållna kyrkomöte, då. väckte, kyrkomötets särskilda utskott hemstält,

att kyrkomötet måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes låta verkställa utredning, om och under Indika vilkor den församling

och presterskap åliggande skyldighet att bygga och underhålla

de ecklesiastika boställenas hus måtte kunna öfverflyttäs till en

eller flera för ändamålet bildade kassor, samt derefter vidtaga de åtgärder,

hvartill en dylik utredning kunde föranleda;

att föredragande departementschefen, som deltog i kyrkomötets

förhandlingar, dervid ej mindre, hvad angick det väckta förslaget att

befria såväl presterskapet som församlingarna från den af eviga tvister

och obehag åtföljda byggnads- och underhållsskyldighet, uttryckligen

förklarat, att detta kunde ske, än äfven beträffande frågan, om och huru

presterskapet och församlingarna skulle kunna en gång för alla bilda eu

fond för bestridande af alla så väl byggnads- som underhållskyldigheter

å ecklesiastika boställen, förmält sig hafva sökt att göra en hastig

och följaktligen icke mycket tillförlitlig kalkyl öfver nämnda förhållande,

nien dervid trott sig hafva funnit, att på den vägen den lyckligaste lösningen

skulle kunna ske;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

att kyrkomötet bifallit särskilda utskottets ofvan omförmälda hemställan

och den 8 oktober 1888 till Kongl. Maj:t aflåtit underdånig skrifvelse

i ämnet af det innehåll, särskilda utskottet föreslagit; samt

att vid underdånig föredragning af författningsförslaget Kongl.

Maj:t, uppå hemställan af föredragande departementschefen, hvilken

kyrkomötets framstälda begäran om utredning i ofvan angifna syftesynts

mycket beaktansvärd, anbefalt kammarkollegium att efter vederbörandes

hörande verkställa utredning, om och under hvilka vilkor den

församling och presterskap åliggande skyldighet att bygga och underhålla

de ecklesiastika boställenas hus måtte kunna öfverflyttas till eu

eller flera för ändamålet bildade kassor, samt med underdånigt utlåtande

i ärendet till Kongl. Maj:t inkomma.

Men föredragande departementschefen har icke funnit hvad sålunda

förekommit utgöra hinder för att hemställa, att Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om antagande af ett

inom ecklesiastikdepartementet uppgjordt förslag till ecklesiastik boställsordning,

och i enlighet med samma hemställan, hvartill statsrådets

öfrige ledamöter tillstyrkt bifall, har ock Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att antaga samma förslag.

För min del anser jag ock, att författningsförslaget på sätt som

skett både kunnat och bort föreläggas Riksdagen till antagande, och

att förty lagutskottet äfven både kunnat och bort egna förslaget vanlig

grundlagsenlig behandling. Skulle denna min åsigt omfattas af Riksdagen,

kommer naturligtvis ärendet att återförvisas till lagutskottets

handläggning. Det torde derför icke vara nödigt att utförligt, än mindre

fullständigt utveckla de skäl, hvilka bort föranleda lagutskottet att

granska och pröfva författningsförslaget. Jag inskränker mig derför

till att uttala, att, enligt min åsigt, man för vinnande af det af herr Danielson

åsyftade mål icke kan, såsom lian förmenat, påräkna anvisande af

bidrag från dels presterskapets löneregleringsfond och dels de ecklesiastika

boställenas skogsfond. Hvad angår den förra, hvilken har att

bestrida stora, årliga och ständiga utgifter, så har den ännu icke på

långt när vuxit till det belopp, att den förmår tillfredsställa alla de

billiga anspråk på löneförbättringar, hvilka med fog kunna ställas å densamma;

och räntefotens ständiga sjunkande lärer till eu mycket aflägsen

framtid förlägga den tidpunkt, då, om den någonsin inträffar, samtlige

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter blifva

försedda med så pass störa löneinkomster, att de kunna anses hafva

sin anständiga bergning. Beträffande åter de ecklesiastika boställenas

skogsfond och de ändamål, hvartill de medel, som från samma bostäl
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

lens skogar inflyta, skola användas, hänvisar jag till hvad derom förekommer

i statsrådets och chefens för finansdepartementet underdåniga

anförande till statsrådsprotokollet deri 12 sistlidne januari rörande reglering

af staten för skogsväsendet. Slutligen håller jag före, att församlingarna,

äfven om de skulle finnas vara dertill villiga, likväl skulle

få mycket svårt att samtidigt både in natura utgöra sin byggnads- och

underhållsskyldighet och i penningar utgifva de årliga bidrag, som för

de afsedda kassornas bildande måste blifva erforderliga; och säkerligen

skulle många af rikets kyrkoherdar röna enahanda svårigheter, så vidt

angår deras byggnads- och underhållsskyldighet samt årliga bidrag till

kassorna»; samt

mot utskottets hemställan i punkten 3):

af herrar H. Andersson i Nöbbelöf, A. Göransson, P. Pehrson i Törneryd,

A. Nilsson i Rinkaby och C. Persson i Stallerhult, hvilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka Riksdagen aflåtande af skrifvelse till Konungen

med begäran, att Kongh Maj:t täcktes öfverlemna herr O. Jonssons

motion till vederbörande myndighet, för att dess innehåll måtte

komma under pröfning vid den behandling af ärendet i sin helhet,

som, i händelse utskottets hemställan i punkten 1) af kamrarne godkändes,

torde komma att företagas.

Herrar Huss och Liljesköld hafva begärt få här antecknadt, att de

icke deltagit i behandlingen inom utskottet af ifrågavarande ärende.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

1

Kong! Maj:ts förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § byggningabalken och särskilda

författningar innehålla häremot stridande, förordnas som följer:

I Kap.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter

eller till prestenkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas

afkomst ingår till presterlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i

denna författning bostadsboställeu; och må för hvarje presterlig befattning

endast ett boställe såsom bostadsboställe anses. Öfriga boställen

kallas löningsboställen.

2 §•

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar; och

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapMlpredikanter och

pastoratsadjunkter.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1889. 7 Sami. 14 Iluft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

Il Kap.

Om laga hus.

3 §•

Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad

skola, der ej enligt 5 § undantag medgifves, finnas följande laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spanmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus, eller, å mindre boställen, i

fähuset anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) eu eller flera

lador samt loge eller logar efter behofvet, hvarjemte, der sådant nödigt

pröfvas, å dessa boställen må såsom laga hus ytterligare föreskrifvas:

källare för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladu
-

4 §•

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, der ej

enligt 5 § undantag medgifves, vara försedda med dessa laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod

och 6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus,

de tre sist nämnda husen dock å andra och tredje klassernas

bostadsboställen endast i det fall, att boställshafvaren för tjensteresor

behöfver hålla häst och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk

flera hus än nu sagdt är, må efter omständigheterna föreskrifvas

ytterligare något eller några af de i 3 § omförmälda hus.

5 §■

1. Der, i följd af ortens förhållande eller något med jordbruk

förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin

ej lämpligen kan ega rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje klassen må jemväl följande hus:

visthus, brygghus, drängstuga, vagnshus och spanmålsbod, ett eller

flere, uteslutas, när de pröfvas kunna undvaras och lindring i byggnadsskyldigheten

är af behofvet påkallad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

3

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter ty för kronohemman stadgadt

är, der ej dessa boställen antingen, med afseende på särskild beskaffenhet,

erfordra derefter lämpade hus, eller ock, såsom brukade gemensamt

med bostadsboställen, eller af annan anledning pröfvas kunna

alla eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus undvara.

7 §•

De laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, må uppföras

särskilda eller sammanbyggas, efter som, med afseende å belägenheten

och ortens sed, lämpligt pröfvas; och må källare under annan byggnad

läggas. I allmänhet bör dock undvikas sådant sammanförande af hus,

att derigenom sammanblandning af boställshafvares och annans byggnads-

och underhållsskyldighet uppstår.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter

ritning, som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sju, högst tio boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga

kontor samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

9 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres, der läget så medgifver,

skild från öfriga hus, på stenfot af minst fem decimeters höjd

ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven,

der något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat

ändamålsenligt, i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt

användas de ämnen, som lämpliga finnas och med ortens sed öfverensstämma.

Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall

fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas

bostadsboställen rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola

boningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar af kakel; men

äfven ugn eller spis af sten eller ugn af jern må kunna i något rum

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

tillåtas. Framför ugns- eller spisöppningarne anbringas jernplåt eller

plansten. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade eller

spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar,

samt å väggarne tapeter eller lämplig målning.

2. Öfriga 1 aga hus å bostadsboställen uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed, till den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och

tvätt samt ett rum för bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre

bostadsboställen brygghus af endast ett rum med bakugn tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall

af synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjenlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning

af annat ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter

behofvet och ortens sed tjenlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §•

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,

undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

12 §.

Vid meddelande af föreskrift om storleken, inredningen och öfriga

beskaffenheten af sätesbyggning å bostadsboställe af andra eller tredje

klassen iakttages, att å ena sidan boställshafvarens skäliga behof af

utrymme tillgodoses och å andra sidan den byggnadsskyldige icke

öfver höfvan betungas.

III Kap.

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

13 §.

För bostadsboställe af första klassen gäller hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att bygga och underhålla dertill

hörande laga hus åligger.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

5

14 §.

1. Å andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet skola

sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus,

drängstuga, vagnshus och brunn för hushållet, för så vidt de der böra

enligt denna författning såsom laga hus finnas, af pastoratet byggas

och underhållas. Öfriga laga hus å sådana bostadboställen byggas och

underhållas af boställshafvaren.

2. Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad byggas

och underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

Å löningsboställen åligger byggnads- och underhållsskyldigheten

boställshafvaren.

16 §.

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till

nybyggnad och iståndsättande af boställes hus samt boställshafvares

rätt att i öfrigt till husbehof använda boställes skogstillgång, länder

till efterrättelse hvad angående hushållningen med de allmänna skogarne

i riket är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro

att hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen

af bostället, må, der sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

jemväl af annan byggnads- och underhållsskyldig till

nybyggnad och förbättring å bostället användas. Förslår tillgången ej

till både boställshafvares och annan byggnadsskyldigs behof, hafve

boställshafvare bästa rätten.

17 §•

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjelpas

och nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves

eller eljest nödigt blifver.

18 §.

1. På det tungan af byggnadsskyldigheten, så vidt möjligt, må lika

drabba föregående och efterföljande boställshafvare, skall för nybyggnad

af de laga hus, hvilkas byggande åligger boställshafvare, årsberäk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bilaga till lagutslwttets utlåtande n:o 24.

ning ega rum, såsom här nedan sägs; dock att boställshafvare, utan

rätt till årsberäkning, verkställer:

a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tillträdessyn företrädaren

förklarats skyldig svara och som icke före hans afträde blifvit

fullgjord;

b) den nybyggnad, som efter synerätts uppskattning motsvarar

det byggnadsbidrag, boställshafvare enligt 20 § af företrädaren erhåller; och

c) den nybyggnad, som i följd af brandskada å sådana hus, hvilkas

byggande boställshafvare åligger, blifver erforderlig, i den mån dylik

nybyggnad motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, der sådan

ej erhållits till fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas, värdet

af det brunna.

2. All annan nybyggnad af boställshafvares laga hus, hvilken honom

enligt denna boställsordning åligger, skall honom godtgöras medelst

årsberäkning, som verkställes på det sätt, att, då sådan ifrågakommer,

synerätten uppskattar nybyggnadskostnaden särskilt för hvart

af boställshafvarens laga hus och fördelar denna kostnad på det antal

år, samma hus efter dess uppförande kan antagas eg a bestånd, innan

nybyggnad deraf åter blir nödig, samt, efter det härpå sammanräknats

hvad på ett år belöper af den uppskattade nybyggnadskostnaden för

alla boställshafvarens laga hus, bestämmer årsberäkningen efter förhållandet

emellan det sålunda sammanräknade årliga nybyggnadsbeloppet

och den byggnadskostnad, hvarför synerätten har att tillgodoföra

årsberäkning.

3. Till nybyggnad må ock hänföras påläggning af nytt tak äfvensom

brädfodring eller annan ändamålsenlig beklädnad å gammalt hus.

19 §.

År nybyggnad, för hvilken boställshafvare är till årsberäkning

berättigad, af honom verkstäld utöfver hvad på hans besittningstid

belöper, skall sådan Överskjutande byggnad, eller öfverbyggnad, efter

derå vid bestämmande af årsberäkning för honom skedd uppskattning,

honom godtgöras af efterträdaren, med rättighet för denne att genom

godtgörelsens utbetalande anses hafva fullgjort nybyggnad för det antal

år, hvarför öfverbyggnadsersättning företrädaren tillgodoberäknats, och,

om bostället åter afträdes förr, än denna tid tilländalupit, att hvad af

den utbetalda ersättningen, enligt nämnda uppskattning, belöper å tiden

efter sist berörda afträde utbekomma åt den, som då emottager

bostället.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

7

20 §.

1. Derest vid af- och tillträdessyn de laga hus, hvilkas byggande

boställshafvare åligger, äro i sådant skick, att någon nybyggnad af

dem icke erfordras, anses afträdande boställsbafvares byggnadsskyldighet

vara fullgjord, äfven om han icke skulle hafva verkstält mot hans

besinningstid efter årsberäkning svarande nybyggnad. Erfordras nybyggnad,

svare derför så långt på besittningstiden belöper.

2. Finnes vid af- och tillträdessyn å bostadsboställe eller å löningsboställe,

som af löntagare innehafves, boställshafvarens laga bus i

särdeles godt stånd, så att på längre tid föga eller ingen nybyggnad af

dem synes förestå; och blifver tillträdaren ej förpligtad att ersätta afträdaren

för någon betydligare öfverbyggnad, skall synerätten fastställa

ett visst årligt penningebidrag till busens framtida nybyggnad, lämpadt

efter den större kostnad, som i sådant afseende framdeles förestår.

3. Dylikt byggnadsbidrag skall under den tid, synerätten funnit

detsamma böra utgöras, den 1 maj hvarje år för det då tilländalupna

ecklesiastikåret inbetalas af boställshafvaren till kyrkorådet i den församling,

der bostället är beläget, att af kyrkorådet för boställets räkning

förvaltas och på lämpligt sätt göras räntebärande. I den mån boställshafvare

sedermera styrker, att han vid bostället verkstält nybyggnadsarbete,

eger han att mot kostnaden derför svarande andel af byggnadsbidraget

utbekomma.

21 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna bus, som af annan byggas och underhållas. All skada,

som genom boställshafvarcs vanvård eller vårdslöshet å dem vallas,

skall af honom ersättas.

IV Kap.

Om brandförsäkring.

22 §.

1. Boställshafvare vare pligtig att uti allmänt brandförsäkringsverk

eller brandstodsförening med reglemente, faststäldt af Kong!. Maj:t, eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 2i.

uti brandstodsförening för helt län med reglemente, faststäldt af Konungens

befallningshafvande, låta för domkapitlets räkning brandförsäkra

alla de hus, hvilkas byggande och underhåll boställshafvaren åligger,

till deras fulla värde, äfvensom att sådan försäkring vidmagthålla.

Öfver fullgörandet häraf, derom bevis bör inom tid, som domkapitlet

bestämmer, af boställshafvaren till domkapitlet öfverlemnas, hålle domkapitlet

tillsyn; och svare boställshafvare, som sin pligt härutinnan

försummar, sjelf för brandskada samt bygge nytt upp för hvad som

brunnit, utan rätt till årsberäkning, såsom förut sagdt är.

2. År brandförsäkring tagen med vilkor, att afgiften derför skall

betalas på en gång eller under vissa år, må hvad boställshafvare i

brandförsäkriugsafgift erlagt till godtgörande på högst tjugu år fördelas

af synerätt.

3. Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller

boställshafvaren ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet eger

förordna, huruvida, innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet

skall ställas för medlens användande till återställande af hvad genom

branden blifvit förstördt.

4. Uppburen brandskadeersättning skall vid nästa ekonomiska

besigtning eller husesyn redovisas.

V Kap.

Om andra byggnader än de laga husen samt om fördelning till godtgörande på

vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare kan få vidkännas.

23 §.

1. Finner synerätt att på bostadsboställe eller dermed i sambruk

förenadt löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas

eller nytt sådant bör insynas eller insynad qvarn bör qvarblifva, skall

boställshafvare der, utan rätt till godtgörelse härför, vare sig medelst

årsberäkning eller annorledes, uppföra och underhålla de byggnader,

som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus gällo ock om hus

på nyodling, som efter frihetsår återgår till boställe.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

9

24 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 23 §§ omförmälda äro

öfverloppshus, hvilka boställshafvaren eger, der efterträdaren ej vill

dem efter laga mätning behålla, rätt och, om efterträdaren så yrkar,

äfven skyldighet att bortföra; vare dock pligtig att för byggnadsvirke,

som bemtats från boställets skog och icke utgjorts af sådan andel i

densammas afkastning, som, enligt hvad särskildt är stadgadt, i vissa fall

kan, utöfver husbehofvet, boställshafvaren tillkomma, utgifva ersättning,

hvars belopp och användande till boställets nytta synerätt bestämmer.

26 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad,

boställshafvare kan hafva under sin besinningstid fått vidkännas i och

för laga skifte, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig jords

odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna hus,

uppförande af broar eller anläggning af vägar, gälle hvad derom särskild!

är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda än

på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i dessa afseenden

bort före hans tillträde af bostället utgå.

2. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, derför

boställshafvare förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkstäld; och kan det visas, att denne, utan egen försummelse,

varit urståndsatt att utfå den härför bestämda kostnadsersättning hos

företrädaren; må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren,

efter synerätts bepröfvande fördelas till godtgörande på vissa, högst

tjugu år, räknade från denne boställshafvares tillträde.

VI Kap.

Om egornas vård och bruk.

26 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, nödiga diken, efter hvad derom stadgadt är, gräfva och

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 2 Sami. 14 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bilaga till lagutslcottets utlåtande n:o 24.

vidmagthålla samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som

angående befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara faststäld,

sådana marker rödja och vårda.

För hvarje boställe skall, då sådant af boställshafvaren äskas eller

eljest af synerätt pröfvas nödigt, viss kulturplan af synerätten fastställas,

efter det förslag dertill blifvit emot ersättning, som bestämmes

af synerätten och gäldas af boställshafvaren, uppgjord af två i orten

boende sakkunnige män, som domaren eller rätten förordnar. Från sålunda

faststäld kulturplan må afvikelse icke ske utan att ändring deri

af synerätt medgifvits.

27 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmagthålla trädgård.

Om å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör,

der det kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas

efter ty synerätt skäligt pröfvar. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn

må, om synerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så

länge, att afkastningen derunder kan anses hafva ersatt utvidgningseller

anläggningskostnaden, denna kostnad till belopp af högst trehundra

kronor fördelas af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad

från den dag, utvidgningen eller anläggningen börjats, och till

högst tio år efter då varande boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse

hvad derom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt behandlas.

28 §.

1. Om hägnad i egoskilnad mot annans jord gälle hvad derom

är stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i egoskilnad hålla,

skall vid boställes afträdande i fredgildt stånd lemnas.

2. Har till följd af sådan förening, som i 19 § af kongl. förordningen

den 21 december 1857 omförmäles, stängsel i egoskilnad mot

annans jord blifvit borttagen eller icke hållits så tät att den mot mindre

hemdjur gör fred, och upphör den förening att vara gällande, då

skall, om bostället dervid innehafves af annan än den, som föreningen

ingått, och synerätt finner kostnaden för återuppsättande af den stängsel,

bostället bör hålla, uppgå till högre belopp än boställshafvaren

anses böra vidkännas, hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

görelse på det antal år, som skäligt pröfvas, . dock icke öfverstigande

tjugu, räknadt från den tid då stängseln blifvit fullbordad.

3. Inom boställes egoområde vare boställsbafvare ej förbunden att

hägnad uppehålla, der ej synerätten finner nödigt föreskrifva stängsel

omkring ängs- eller betesmark, som af ålder varit inhägnad.

29 §.

1. I fråga om nyodling eller upprödjning af beteshage å boställes

skogsmark gäller hvad derom stadgadt finnes..

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller

annan oländig mark, deraf i dess närvarande skick föga. eller ingen afkomst

kan erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad derom

särskildt stadgadt är, göre anmälan om företaget hos Konungens befallningshafvande,

som derefter iakttager hvad gällande författningar, i ty

fall föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämmer Konungens befallningshafvande

om och hvilka byggnader å den odlade lägenheten höra finnas.

Virke till dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader

jemte erforderligt bränsle eger boställshafvaren, under den tid, han

innehar äfven sjelfva bostället, hemta från dess skogsafka.stning; men,

sedan han afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning

af skogen, än att derifrån, så vidt då varande innehafvare, af bostället

ändock kan från skogen få sitt virkesbehof fyldt, virke till hägnad i

odlingslägenhetens yttergränser må tagas efter utsyning af vederbörande

skogstjensteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och

äng behörigen häfdad, jemte erforderliga hägnader och byggnader i

försvarligt skick till bostället afträdas utan ersättning.

30 §.

Med odling genom flåhackning och bränning af torf förhålles

enligt hvad derom särskildt är stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

31 §.

1. Hvad boställe tillhörer eller från dess egor är hemtadt och icke

till dess årliga afkastning räknas kan, må ej bostället afhändas, utan att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

sådant är särskildt tillåtet, ej heller skogseffekter, äfven om de kunna

anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel får icke bortföras

från boställe, förenadt med jordbruk. Stråfoder må boställshafvaren

icke förr än vid afträdestiden från sådant boställe bortföra utan särskildt

tillstånd. Detta sökes, om det äskas för längre tid än ett år, hos

synerätt och eljest hos Konungens befallningshafvande. Vid pröfning

af ärendet tages i noggrant öfvervägande, huruvida det begärda tillståndet,

utan skada för bostället, kan, med hänsyn till der befintliga

förhållanden, meddelas med eller utan vilkor. Innan dylikt ärende hos

Konungens befallningshafvande afgöres, skall domkapitlets yttrande inhemtas.

Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, foder

öfver, hembjude det efterträdaren. Vill han det ej lösa efter pris, som,

der öfverenskommelse härom icke annorlunda träffas, varder bestämdt af

tre gode män, utsedde i den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober

1887 angående val af sådana stadgar, må afträdaren bortföra fodret.

2. Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han

eljest sin nyttjanderätt, straffes så som i fråga om sådana förseelser,

begångna af brukare utaf legd jord, finnes stadgadt; vare ock skyldig

ersätta all skada.

VIII Kap.

Om af- och tillträde.

32 §.

1. Med afträde å de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme

dock afträdaren från den 1 mars honom, som efter kommer, halfva husen.

3. Året före afträdet skall, om tillträdaren sådant påkallar, afträdaren

låta åt tillträdaren verkställa erforderligt höstbruk och sådd

emot ersättning, som, i brist af åsämjande, bestämmes af tre gode män,

utsedde i den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 ifråga

om val af sådana föreskrifver; dock att tillträdaren anskaffar utsäde.

4. År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem

som kommer att boställe tillträda, skall domkapitlet föranstalta, att

bostället emellertid varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess

detsammas skötsel och vård kan af tillträdare öfvertagas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bilaga till lagutskottets utlåtande n.o 24.

5. Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig

att utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden

nödiga gödsel till första höst- och vårutsädet.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besigtningar och

husesyner.

33 §.

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet

belägna boställen varda till hus och egor behörigen vidmagthållna, samt

att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom åliggande

byggnads- och underhållsskyldighet, till förnärmande af boställets

och efterträdares rätt, ådraga bostället större husröta, än som kan af den

försumliges tillgångar gäldas. Anser domkapitlet boställets rätt vara

genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt beslut förnärmad.

skall domkapitlet föranstalta, att beslutet varder i behörig

ordning öfverklagadt.

34 §.

Å alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord

hållas ekonomiska besigtningar så ofta sådana nödiga finnas och sist å

femte året efter det, då husesyn eller ekonomisk besigtning näst förut

å bostället förrättats.

35 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besigtningar böra under året hållas; egande domkapitlet att

i händelse af särskild! behof äfven å annan tid ekonomisk besigtning å

visst boställe hos Konungens befallningshafvande äska.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

36 §.

Dessa besigtningar förrättas, efter Konungens befallningshafvandes

förordnande, på landet af kronofogden i orten eller annan kronobetjent,

biträdd af två nämndemän, och i stad af magistratsperson med biträde

af två utaf magistraten utsedde sakkunnige män. Dessa biträden kallas

af förrättningsmannen.

37 §.

1. Såsom jäf mot förrättningsman gäller: om han är med boställshafvare

uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13 kap. ^rättegångsbalken

om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman är boställshafvares

vederdeloman eller uppenbar ovän; eller om förrättningsman

eller den, som står till honom i sådan skyldskap eller svågerlag,

som nämndt är, eger i målet del eller eljest kan af förrättningen vänta

synnerlig nytta eller skada, dervid dock den omständighet, att förrättningsman

eller hans bemälde skyldeman, såsom medlem af församlingen,

är bygguadsskyldig, ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman

å tjenstens vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker någon

sak med förrättningsmannen eller tillfogar honom något med ord eller

gerning i uppsåt att honom dermed jäfvig göra, det må ej heller för

jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle

det genast och utan att dag till förrättningen utsätta hos Konungens

befallningshafvande, som förordnar annan förrättningsman.

38 §.

Förrättningsman utsätter tid för de åt honom uppdragna ekonomiska

besigtningar, med iakttagande, att de hållas å tjenlig årstid och att,

der så ske kan, besigtningar i samma ort förrättas omedelbart efter

hvarandra.

39 §.

Om tiden för besigtningen skall förrättningsmannen minst sex veckor

förut underrätta domkapitlet, som dels förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besigtningen närvara,

dels ock, när församlings rätt ifrågakommer, föranstaltar, att kyrkostämma

för utväljande af ombud för församlingen att dess rätt vid besigt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

ningen bevaka varder hållen. Öfriga parter skola minst fjorton dagar

före besigtningen till densamma af förrättningsmannen kallas.

40 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad, enligt nästföregående

§, honom åligger samt erhållit underrättelse, att ombuden blifvit

utsedda, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för besigtningens

företagande.

41 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättningsman, skall han beslut

deröfver meddela och, om jäfvet pröfvas lagligt, inställa förrättningen

och om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshafvande,

som derefter förordnar annan besigtningsman. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

42 §.

Vid besigtningen åligger förrättningsmannen:

l:o) att affordra boställshafvaren redovisning för byggnad sbidrag,

husröta- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för

boställets räkning redovisas;

2:o) att anmärka huru tillståndet med egendomen befinnes i de

delar, hvilka enligt denna boställsordning kunna utgöra föremål för

uppmärksamhet;

3:o) att i penningevärde uppskatta befunna brister, som kunna utan

nybyggnad afhjelpas, samt utsätta tid, hvarinom sådana brister, derest

förrättningen vinner laga kraft, böra genom vederbörande vara afhulpna;

4:o) att så väl vid förrättningens afsilande tillkännagifva som ock

i instrumentet anteckna, att den med förrättningen missnöjde, vid förlust

af rätt till vidare talan, eger inom 30 dagar efter förrättningens

afsilande anmäla sig hos domaren med begäran om laga syn.

43 §.

1. Aro icke inom den tid, som vid ekonomisk besigtning blifvit

bestämd för anmärkta bristers afhjelpande, desamma afhulpna, och har ej

hos kontraktsprosten blifvit styrkt att förrättningen öfverklagats, anmäle

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

kontraktsprosten förhållandet skyndsamligen hos domkapitlet, som har

att vidtaga de åtgärder, hvilka pröfvas nödiga till bevarande af boställets

och efterträdares bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor att

genom dess embetsåtgärd bristerna må blifva för lega på den försumliges

bekostnad afbulpna, eller genom beredande af erforderlig säkerhet

hos honom för husrötebeloppet.

2. Har vanvård blifvit vid besigtningen anmärkt, bör domkapitlet

påkalla laga syn.

44 §.

1. Kronobetjent och nämndeman erhålla för ekonomiska besigtningar

reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente

bestämmes. Magistratsperson samt konsistoriiombud njuta

reseersättning och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson

biträdande sakkunnige män lika som nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för ett exemplar af instrumentet,

som skall vid bostället förvaras, gäldas å första klassens bostadsboställen

och de löningsboställen, som af biskopar innehafvas eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af boställshafvare, å

boställen i Lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, men å hvarje

annat boställe af kyrkans medel eller, om sådana saknas, af pastoratet;

dock att, der besigtning i följd af någon vederbörandes tredska eller

försummelse särskildt påkallas, kostnaden för sådan besigtning bör af

den tredskande eller försumlige gäldas.

45 §.

Husesyn förrättas å tjenlig årstid, på landet af domare jemte minst

två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt. Egande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, der så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

46 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

47 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besigtning blifvit

anmäldt, äfvensom då laga syn af domkapitlet äskas eller för tillämnad

nybyggnad af byggnadsskyldig begäres.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

tf

48 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles i anledning af ombyte utaf boställshafvare.

2. Å boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträdet, när så tidigt ledigheten inträffat och bestämdt är hvem

som efter afträdaren skall bostället öfvertaga, att syn kan nämnda år å

tjenlig årstid medhinnas. Kan syn ej det året hållas, må den ega rum

under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Å boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, der

ej byggnads- och underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller

denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden sådan

syn hos domkapitlet äskar, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas.

Af- och tillträdessyn bör i dessa fall förrättas, der så ske kan, året före

afträdet och sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej

nödig med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet

derom hos domkapitlet göra framställning. Mottager boställshafvare

boställe af domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan

för allt hvad domkapitlet under dess besittningstid i afseende på boställets

bebyggande, underhåll och vård ålegat.

49 §.

När af- och tillträdessyn bör ega rum, skall domkapitlet, med öfverlemnande

af instrumentet öfver sista ekonomiska besigtning, om sådan

senare än husesyn hållits, i god tid af- och tillträdessyn begära hos

domaren på landet eller rådstufvurätten i stad.

50 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten dels utsätta tid

för densamma och derom underrätta Konungens befallningshafvande med

begäran vid af- och tillträdessyn, att, derest till bostället hör skog, som hel

och hållen eller delvis står under boställshafvarens vård och för hvilken

viss hushållningsplan är faststäld, skogstjensteman måtte förordnas att

vid synen biträda, dels kungöra tiden minst två månader förut för domBih.

till Riksd. Prof. 1889. 7 Sami. 14 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 2d.

kapitlet, som förordnar vederbörande kontraktsprost eller annat ombud

att å dess vägnar vid synen närvara, äfvensom, der församlings rätt

ifrågakommer, ombesörjer, att kyrkostämma för utväljande af ombud till

bevakande af församlingens talan varder hållen; dels ock föranstalta, att

öfriga parter varda minst fjorton dagar, om de inom pastoratet bo, eljest

en månad före synen till densamma kallade; börande domaren låta genom

kronobetjent nämnd till synen kalla.

2. Skall vid afträdet boställe af domkapitlet för allmän kassas

räkning öfvertagas, och är, då kallelse till af- och tillträdessyn, enligt

hvad nu sagdt är, utfärdas, den löntagare nämnd, som efter domkapitlet

kommer att bostället tillträda, då bör jemväl sådan löntagare genom

domkapitlets försorg till synen kallas.

3. Sist vid synens början skola synerätten tillhandahållas, af

domkapitlet bevis att hvad domkapitlet enligt 1 och 2 momenten af

denna paragraf åligger blifvit behörigen fullgjordt, samt af vederbörande

kyrkostämmoordförande intyg, hvilka församlingsombud blifvit utsedda.

Öl §.

Syn må ej uppehållas deraf, att behörigen kallad part eller utsedt

ombud uteblifver.

52 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

till sådan syn hänskjutna. Ej må vid laga syn årsberäkning

för nybyggnad bestämmas.

53 §.

Hvad i 42 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besigtning, gälle

äfven för af- och tillträdessyn, och iakttages derjemte vid sådan syn

följande af synerätten:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkstälda.

2. År sedan sista ekonomiska besigtning eller husesyn hus, som

bör vid bostället finnas, nybygdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med

omsorg uppfördt. Synerätten meddele derefter beslut, huruvida huset

må, i befintligt skick eller sedan derå anmärkta felaktigheter och brister

blifvit afhulpna, insynas, eller om det skall alldeles utdömas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besigtigas. Finnes hus

vara så bristfälligt, att det icke vidare kan för sitt ändamål användas eller

med fördel bättras, skall det utdömas samt byggandet af nytt föreskrifvas,

och skall dertill utses plats, hvilken, så vidt utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i den byggnadsskyldiges tunga ske kan, efter tillträdarens

önskan lämpas. Utdömes eller felas sätesbyggning å bostadsboställe

af första klassen, hänvisas vederbörande att om ritning och fastställelse

derå, efter hvad derom föreskrifvet är, föranstalta. Utdömes eller felas

annat hus, bestämmer synerätten storleken, inredningen och öfriga

beskaffenheten af det nya samt uppgör kostnadsförslag.

4. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af derför erforderlig kostnad.

5. Boställets egor besigtigas. De brister, afträdaren låtit komma

sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga egors skötsel och

vård, hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses

behandling, allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de

åtgärder och förbättringar, som i följd deraf erfordras, föreskrifvas och

kostnaden för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart

leda till skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

6. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är

faststäld, skall, så vidt denna skog står under boställshafvarens vård,

noggrann undersökning af skogsskötsel!! anställas. År andel i den

behållna afkastningen tillerkänd boställshafvaren, skall af kostnaden för

afhjelpande af anmärkta brister i afseende å fröträd och skogsåterväxt

påföras afträdaren lika andel, som han egt att af den behållna afkastningen

tillgodonjuta. På enahanda sätt förfares i fråga om värdet af

sådant för afhjelpande af brister å boställets hus och hägnader behöfligt

virke, som ej kan hemtas från den afträdarens besinningstid enligt

hushållningsplanen tillhörande skogsafkastning.

7. Vinnes utredning derom, att åkerjordens behöriga gödning försummats,

ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter

ty behofvet fordrar.

8. Årsberäkning bestämmes för ej mindre den utaf afträdaren

under hans besinningstid verkstälda nybyggnad, för hvilken han är till

årsberäkning berättigad, och för hvilken årsberäkning ej förut blifvit

faststäld, än äfven dylik nybyggnad, som vid synen föreskrifves.

9. I händelse afträdaren antingen verkstält öfverbyggnad, såsom

i 19 § sägs, eller försummat den nybyggnad, honom ålegat, vare sig

utan rätt till årsberäkning, eller mot rätt till årsberäkning, så vidt på

hans besinningstid belöper, uppskattas värdet af öfverbyggnaden eller

den försummade nybyggnaden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

10. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller

förlust i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

11. Tid utsattes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten

skola vara verkstälda.

12. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

undersökning och meddelas föreskrift.

54 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit

bestämdt skall, der så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas liqvid, fullständigt upptagande

å ena sidan alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan

allt hvad honom tillgodoförts.

2. Liqviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,

skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig

eller får till godo.

55 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid

uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkstält. Efter afträdet

må han ej befatta sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad

då brister af det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren

mot rätt till derför upptaget kostnadsbelopp, hvilket skall af afträdaren

nedsättas hos domkapitlet och icke må af tillträdaren lyftas, innan

domkapitlet härtill lemnat tillstånd med eller utan vilkor om säkerhets

ställande hos domkapitlet för medlens användande. Nödiga föreskrifter

i dessa hänseenden skola i synerättens utslag meddelas.

56 §.

I det fall, som i 50 § 2 mom. afses, skall, sedan rättsförhållandet

emellan afträdaren och domkapitlet bestämts, synerätten, efter ty

ske kan, emellan domkapitlet och efterträdande löntagare skilja.

57 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjensteman reseersättning

och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

och ledamot i rådstufvurätt samt konsistoriiombud reseersättning ocli

dagtraktamente, ordföranden lika som häradshöfding, ledamot lika som

nämndeman och konsistoriiombud lika som kronofogde, samt biträdande

byggnadskunnig person godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till

kostnad för husesyn räknas jemväl lösen för ett exemplar af syneinstrumentet,

hvilket skall vid bostället förvaras.

2. Vid laga syn skall kostnaden derför gäldas för boställen af

första klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller

äro i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare,

för boställen i lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, och

för hvarje annat boställe af kyrkans medel, eller, om tillgång saknas,

af pastoratet, der icke synerätten finner vare sig att synen blifvit utan

giltig orsak påkallad, eller ock att, när synen egt rum efter anmälan om

vanvård, anmärkningen varit befogad, i hvilka händelser den skyldige

skall åläggas att af synekostnaden gälda hvad synerätten skäligt pröfvar.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för bostadsboställe

af första klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af

biskopar eller äro i författningsenlig ordning utarrenderade, utaf afträdare

och tillträdare till hälften hvardera, för bostadsboställen af andra klassen

och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet,

afträdare och tillträdare, till en tredjedel hvardera, samt för hvarje annat

boställe af kyrkans medel eller, om sådana saknas, af pastoratet.

58 §.

Om fullföljd af talan mot syne- eller rådstufvurätts äfvensom mot

hofrätts beslut i dessa mål, gälle hvad derom är stadgadt; och skall

domstolen meddela fullständig underrättelse om hvad i sådant afseende

är att iakttaga.

59 §.

Inom fjorton dagar efter afsilande af ekonomisk besigtning eller

husesyn skall ett exemplar af besigtnings- eller syneinstrumentet för domkapitlets

räkning afgiftsfritt till konsistoriiombudet öfversändas. Inom

samma tid tillhandahållas vederbörande parter mot lösen nödiga exemplar

af instrumentet antingen å förrättningsstället eller å annat ställe inom häradet

eller tingslaget, derom vid förrättningens slut underrättelse meddelas.

60 §.

Vederbörande byggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

kraft egande beslut förelagdt blifvit, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpne eller föreskrifven nybyggnad verkstäld, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan byggnadsoch

underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande

boställshafvaren åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant

ändamål å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar byggnads- och

underhållsskyldig hvad nu sagdt är, skall Öfverexekutor, på anmälan

härom af domkapitlet, vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet

på den försumliges bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad

domkapitlet såsom boställshafvare blifvit ålagdt ej fullgöras, eger församling

eller efterträdande boställshafvare verkställighet hos öfverexekutor

påkalla.

X Kap.

Allmänna bestämmelser.

61 §.

Instrument öfver ekonomiska besigtningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jemte förteckning å desamma, af

boställshafvare derstädes eller i kyrkan förvaras, vid besigtningar och

syner tillhandahållas samt vid afträde till efterträdaren öfverlemnas.

62 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet

gälle äfven för arrendator eller brukare, som är i författningsenlig ordning

antagen, samt, i tillämpliga delar, äfven för domkapitlet för den

tid, domkapitlet för allmän kassas räkning boställe innehafver.

63 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till

större eller mindre del synas icke derå tillämplige, eger synerätten förordna,

om och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas

för boställen utan jordbruk meddelade stadgande!!.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

23

64 §.

Sedan bestämdt blifvit, hvilka hus skola å boställe finnas, eller förordnande

enligt 63 § meddelats, må, utan hinder deraf att beslut härutinnan

vunnit laga kraft, synerätt, på grund af sedermera inträffade

förändrade förhållanden, i dessa afseenden annorlunda förordna.

65 §.

För pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall, i

brist af godvillig öfverenskommelse, Konungens befallningshafvande för

viss tid, högst femtio år, bestämma, huru stor lott af den pastoratet

tillkommande byggnads- och underhållsskyldighet å andra och tredje

klassernas bostadsboställen skall påläggas hvarje särskild församling inom

pastoratet; dervid hänsyn skall tagas både till invånareantalet i de

olika församlingarne och till summan af senast påförda bevillningsafgifter

för de beskattningsföremål, för hvilka deltagande i byggande och

underhåll af prestgård skall ega rum, dock med iakttagande, hvad landsförsamling

angår, icke allenast af den lindring, som i sådant hänseende

enligt gällande lag är medgifven för andra beskattningsföremål än

fastighet, utan ock deraf att, äfven om bostadsbostället är i stad beläget,

landsförsamling icke må påföras andel i mer än som motsvarar den,

enligt 14 §1 mom. i denna boställsordning, pastorat åliggande byggnadsoch

underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass å landet.

Med tillämpning af hvad sålunda bestämmes, verkställer synerätt

fördelningen emellan pastoratets församlingar, så att en hvar bland dessa

får, så vidt ske kan, särskilda af de laga husen att bygga och underhålla.

66 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,

skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad derom för motsvarande

boställe är stadgadt.

67 §.

1. För andra klassens bostadsboställen på landet i Skåne gäller

fortfarande hvad derom särskilt är stadgadt.

2. Der eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskild!

stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

byggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af

densamma, ett annat förhållande eger rum, än som öfverensstämmer

med hvad derom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande hvad

sålunda hittills undantagsvis varit härutinnan gällande.

XI Kap.

Om tillämpning af denna boställsordning och öfvergångsstadganden.

68 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här

nedan sägs, tillämpas från och med den I maj 1890.

2. Hittills utnämnd löntagare vare ej, mot sitt bestridande, underkastad

andra än de före denna boställsordnings utfärdande gällande

föreskrifter i afseende på de laga husens byggande och underhåll; och

skall boställsordningen i detta afseende, så länge den ej är för boställsliafvaren

gällande, icke heller för annan, som å boställe är byggnadsskyldig,

tillämpas.

3. Å andra klassens bostadsboställen på landet skall pastoratet,

enligt hittills gällande föreskrifter, fortfarande bygga och underhålla

spanmålsbod, så länge boställshafvaren uppbär löningssäd i skäppan.

När detta förhållande upphör och spanmålsbod ändock bör å bostället

finnas, inträder kyrkoherdens skyldighet att, enligt denna boställsordning,

spanmålsbod bygga och underhålla.

4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed hittills

på vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter

sitt afträde njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden,

vare ej gällande för löntagare, som härefter utnämnes.

5. Stadgandet i 57 § 3 mom. beträffande bostadsboställen af

andra klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas,

skall tillämpas först vid de af- och tillträdessyner, som hållas vid härefter

utnämnd löntagares afträde.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prestboställen genom särskilda kongl. bref stadgadt skall härefter tillämpas

endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1890.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bilaga till lagutskottets utlåtande n:o 24.

efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, der de, enligt förut

gällande stadgande!), äro godkända eller antagliga, utdömas derföre, att

de ej med boställsordningen öfverensstämma.

69 §.

Vid den af- och tillträdessyn, som å boställe hålles i anledning af

första härefter inträffande ombyte af boställshafvare, skall synerätten dels,

i den mån förhållandena sådant påkalla, enligt förut gällande stadgande^

bedöma afträdarens byggnads- och underhållsskyldighet samt

rättsförhållandet emellan honom och tillträdaren, dels ock, såvidt stadgandena

i 68 § 2 mom. medgifva, med tillämpning af denna boställsordning,

bestämma hvilka laga hus böra å bostället finnas samt

hvem byggnads- och underhållsskyldigheten af de samma derefter skall

åligga. De hus, som dervid till byggande och underhåll från en till

annan öfvergå, skola i fullgodt stånd lemnas; och böra förty alla å

dessa hus vid synen anmärkta brister afhjelpas eller ersättas af den, hvilken

dessa bristers afhjelpande, enligt förut gällande stadganden, ålegat.

70 §.

Hittills utnämnd löntagare, som boställe tillträdt och i anledning af

hvars tillträde af- och tillträdessyn hållits innan tillämpning af denna

boställsordning vidtager, vare ej berättigad att af annan byggnadsskyldig

å bostället fordra andra laga hus än dem, som dittills blifvit derstädes

insynta; men åstundar sådan boställshafvare, att boställsordningen,

utom beträffande de laga husens antal, i öfrigt, i fråga om deras

byggande och underhåll, må redan under hans besittningstid vinna tilllämpning,

göre derom anmälan vid husesyn; och skall, der i följd af

dylik anmälan annan fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten

af denna boställsordning föranledes, synerätten förordna om sådan

fördelning, med iakttagande af hvad i nästföregående paragraf sagdt

är. Sådan anmälan må dock ej göras af löntagare, hvars efterträdare

vid boställsordningens utfärdande är nämnd.

Bill. till Riksd. Prot. 1889. I Sami. 14 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.