Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt, motion om ändrade bestämmelser angående främmande kristna trosbekännares rätt till deltagande i beslut om kommunala angelägenheter. till lagutskottets handläggning liar Andra Kammaren hänvisat en inom nämnda kammare af herr G. Jansson i Krakerud väckt motion, n:o 46 hvari anföres: »

1889-03-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1889:33, Utlåtande, i anledning af väckt, motion om ändrade bestämmelser angående främmande kristna trosbekännares rätt till deltagande i beslut om kommunala angelägenheter. till lagutskottets handläggning liar Andra Kammaren hänvisat en inom nämnda kammare af herr G. Jansson i Krakerud väckt motion, n:o 46 hvari anföres: »

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

1

N:o 33.

Auk. till Riksd. kansli de» 21 mars 1889, kl. 3 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt, motion om ändrade

bestämmelser angående främmande kristna trosbekännares

rätt till deltagande i beslut om kommunala angelägenheter.

till lagutskottets handläggning liar Andra Kammaren hänvisat en inom

nämnda kammare af herr G. Jansson i Krakerud väckt motion, n:o 46

hvari anföres:

»Genom 1862 års kommunalförfattningar, 1863 års förordning om

kyrkomöte och 1866 års riksdagsordning samt 1873 års dissenters har

den förening af stat och kyrka, som förut egt rum, delvis upphört. De

gränser, som sålunda uppdraga mellan verldsliga och kyrkliga ärenden, äro

dock, hvad våra kommunalförfattningar beträffar, temligen godtyckliga och

för dissenters högst orättvisa. Dessa senare, ehuru i allo skattdragande lika

med statskyrkans medlemmar, äro uteslutna från kyrkostämma och kyrkomöte.

Att dissenters i rent kyrkliga frågor icke ega samma representationsrätt

som statskyrkans medlemmar kan möjligen trots den lika skattebördan

tills vidare försvaras; men att dissenters inom kommunen äro uteslutna från

deltagande i öfverläggningar och beslut angående folkundervisningen samt

skolans och kyrkans ekonomi torde deremot vara lika orimligt som att utesluta

en bolagsman från motsvarande bolagsstämma eller en menniska från

dispositionsrätten till sina egna egodelar. Om dissenters böra lemnas rätt att deltaga

i öfverläggningar och beslut, som angå vissa ärenden vid kyrkostämma,

eller om samma ärenden böra öfverflyttas från kyrkostämma till kommunalBih.

till Riksd. Prof,. 1889. 7 Sami. 19 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

styrelsen torde med allt skäl kunna öfverlemnas till Kong!. Maj:ts afgörande.

»

På grund af det anförda föreslår motionären »att Riksdagen ville hos

Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om utarbetande och framläggande för

Riksdagen af förslag till sådana ändringar i gällande kommunalförfattningar,

att främmande kristna religionsbekännare, och de, som till utträde ur svenska

kyrkan sig anmält, måtte beredas rätt att i afgörande af frågor rörande

folkundervisningen samt folkskolans och svenska kyrkans ekonomi i likhet

med dessa kyrkans medlemmar deltaga.»

Hvad först angår den del af motionärens förslag, som afser beredande

af rätt för främmande trosbekännare att deltaga i afgörandet af frågor

rörande folkundervisningen, finner utskottet en sådan åtgärd ingalunda tillrådlig.

I denna undervisning intager ju religionsundervisningen en framstående

plats; och enligt det föreliggande förslaget skulle främmande trosbekännare

sättas i stånd att utöfva inflytande på densamma, vare sig omedelbart

genom undervisningens anordnande eller medelbart genom tillsättandet

af lärare. Ett sådant förhållande lärer icke kunna anses önskvärdt.

Beträffande vidare den ifrågasatta rätten för främmande trosbekännare

att deltaga i afgörande af frågor, som röra folkskolans och svenska kyrkans

ekonomi, så talar för densamma det af motionären anförda skäl, att då främmande

trosbekännare i likhet med svenska kyrkans medlemmar bidraga till

nämnda institutioners underhåll, de ock borde ega rätt att besluta om bidragens

bestämmande och användning. Men undersöker man beskaffenheten

af de ämnen, som enligt 2 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd tillhöra kyrkostämmas handläggning, kan man ej undgå att finna, att uppdragandet

af en gräns mellan sådana frågor, som endast röra kyrkans och

skolans ekonomi, och sådana, hvilka ingripa i dessa institutioners inre förhållanden,

möter nästan oöfvervinneliga svårigheter. Särskildt i afseende på

kyrkans angelägenheter är det tydligt, att beslut i ekonomiska frågor, om

de fattas af personer med den mot svenska kyrkan mindre välvilliga sinnesstämning,

som icke sällan torde kunna förutsättas hos dem, hvilka utträdt ur

samma kyrka, lätt kunna blifva af sådan beskaffenhet, att de i hög grad

försvåra befrämjandet af hennes uppgifter inom de särskilda församlingarne.

I fråga om folkskolan gäller äfven här hvad ofvan blifvit anfördt om olämpligheten

af att lemna främmande trosbekännare rätt att deltaga i afgörandet

af hithörande frågor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 33. 3

På dessa skäl föranlåtes lagutskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1889.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation:

af Herrar Lilienberg och Smedberg, hvilka förenat sig om följande

yttrande:

»Man måste gifva motionären rätt deruti, att rättvisa och billighet

kräfva, att främmande religionsbekännare och de, som anmält sig till utträde

ur svenska kyrkan, hvilka enligt gällande lagstiftning äro pligtige att lika

med statskyrkans medlemmar lemna bidrag till kyrka och folkskola, erhålla

rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut. Att

sådan rättighet icke kan medgifvas i sin fulla utsträckning är uppenbart

och ej heller af motionären ifrågasatt, och säkerligen skall det möta

svårighet att afgöra, hvilka af de ärenden, som enligt lag skola handläggas

af kyrkostämma, äro af den beskaffenhet, att det må kunna anförtros

dissenters att deltaga i deras afgörande; men egen det sin läglighet,^att här

är fråga om en akt af rättvisa och billighet, och är man vidare, såsom vi

för visso veta är förhållandet med manga i detta land, öfvertygad, att en

lagstiftning i det syfte, motionären afsett, skulle verka till frid och försonlighet

mångenstädes, der bitterhet och missnöje nu äro rådande, bör man icke

rygga tillbaka för svårigheterna. Om man än icke vill medgifva dissenters

att deltaga i handläggning af frågor om folkskoleundervisningen och dithörande

anstalter, hvilka frågor enligt lag böra förekomma a kyrkostämma, torde,

efter vårt förmenande, utan våda kunna anförtros åt dissenters att deltaga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

* ödeläggning och beslut i afseende a följande, jemväl till kyrkostämma

hörande frågor, nemligen om kyrkomedel användande samt kyrko- och skolräkenskapers

granskning, hushållning med och vård om kyrkans egendom,

byggnad och underhåll af kyrkan med hvad dertill hörer, skolhus samt boställen

för prest, skolmästare, klockare och andra kyrkobetjente, bestämmande

af afgifter till kyrka och folkskola samt öfverenskommelse}'' rörande presterskaps,

skollärares och kyrkobetjenings löneförmåner.

På grund häraf hafva vi ansett, att utskottet bort tillstyrka aflåtande

åt en skrifvelse i det af motionären angifna syfte»;

samt af herrar II. Andersson i Nöbbelöf och C. Persson i Stallerhult,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.