Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Första Kammarens dterremiss af första punkten i utskottets utlåtande n:o 24 öfver dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ecklesiastik boställsordning, dels ock väckta motioner berörande samma ämne.

1889-04-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1889:47, Memorial, i anledning af Första Kammarens dterremiss af första punkten i utskottets utlåtande n:o 24 öfver dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ecklesiastik boställsordning, dels ock väckta motioner berörande samma ämne.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N:o 47.

1

N:o 47.

Ank. till Biksd. kansli den 20 april 1889, kl. 3 e. m.

Lagutskottets memorial, i anledning af Första Kammarens

dterremiss af första punkten i utskottets utlåtande

n:o 24 öfver dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag

till ecklesiastik boställsordning, dels ock väckta motioner

berörande samma ämne.

Sedan Riksdagens båda kamrar till lagutskottets handläggning

hänvisat Kongl. Maj:ts den 7 december 1888 till Riksdagen aflåtna

proposition, n:o 2, med förslag till ecklesiastik boställsordning, afgaf

utskottet utlåtande i ämnet.

I första afdelningen af utlåtandet, n:o 24, erinrade utskottet bland

annat, att Kongl. Maj:t, på framställning af sistlidna års kyrkomöte,

ofvannämnda dag anbefalt kammarkollegium att efter vederbörandes

hörande verkställa utredning, om och under hvilka vilkor den församling

och presterskap åliggande skyldighet att bygga och underhålla de

ecklesiastika boställenas hus må kunna öfverflyttas till en eller flera

för ändamålet bildade kassor, samt med underdånigt utlåtande i ärendet

till Kongl. Maj:t inkomma. Med afseende härå ansåg lagutskottet

för sin del icke lämpligt, att det föreliggande förslaget för närvarande

af Riksdagen godkändes, utan fann öfvervägande skäl tala för att afbida,

huru den af Kongl. Maj:t anbefalda utredning i ämnet komme att utfalla.

Det syntes nemligen icke vara anledning att antaga, att förhållandena

under nuvarande lagstiftning, så bristfällig den än vore, skulle

vara sådana, att den nya lagstiftningens införande icke kunde någon

tid fördröjas. Derjemte uttalade utskottet den förmodan, att Kongl.

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 7 Sami. 27 Höft. • 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Memorial N:o 47.

Magt, sedan den anbefalda utredningen verkstälts, icke skulle underlåta

att för Riksdagen framlägga förnyadt förslag i ämnet med de ändringar,

som af utredningen kunde föranledas. Af dessa skäl hemstälde utskottet

i första punkten af utlåtandet, att Kong!. Maj:ts ifrågavarande proposition

för närvarande icke måtte af Riksdagen bifallas.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har Andra Kammaren

bifallit utskottets berörda hemställan, hvaremot Första Kammaren

till utskottet återförvisat ifrågavarande punkt af utlåtandet.

På sätt det vid öfverläggningen i Första Kammaren förda prototokoll

gifver vid handen, hafva de talare, hvilka yrkat ärendets återförvisande

till lagutskottet, dervid utgått från den åsigt, att frågan om

antagande af det framlagda förslaget till ecklesiastik boställsordning,

med hvilket åsyftades en nödig ansedd reglering af nuvarande skyldigheten

att bygga och underhålla husen å de ecklesiastika boställena,

både kunde och borde behandlas oberoende af den väckta och till

kammarkollegii utredning öfverlemnade frågan, om och under hvilka

vilkor den presterskap och församling åliggande byggnads- och underhållsskyldighet

måtte kunna öfverflyttas till en eller flera för ändamålet

bildade kassor, samt att förty lagutskottet bort. i vanlig ordning egna

författningsförslaget förberedande granskning och pröfning.

Du emellertid ofvan omförmälda af Andra Kammaren meddelade

hufvudsakliga beslut lägger hinder i vägen för lagutskottet att företaga

den ytterligare granskning och utredning, hvilken Första Kammaren

pröfvat ämnet kräfva, samt den senare kammaren desto hellre får antagas

icke derförutan vilja i ärendet fatta hufvudsakligt beslut, som,

ehvad författningsförslaget utan eller med ändringar blefve af Första

Kammaren godkändt-, sammanjemkning af sådant beslut och det af

Andra Kammaren fattade icke vore möjlig, torde förevarande fråga

höra jemlik! 63 § riksdagsordningen anses hafva för denna Riksdag

förfallit; hvadan vidare åtgärd i anledning af Första Kammarens återremiss

icke lärer kunna af lagutskottet vidtagas; hvilket utskottet

härmed för Riksdagen

anmäler.

Stockholm den 20 april 1889.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

Reservation

3

nf herrar von Remnigarten och Hasselnöt, hvilka ansett, att utskott

tet bort, med anledning'' af återremissen från Första Kammaren, hemställa,

att samma kammare måtte i ärendet fatta beslut.

N:o 48.

Ant. till Riked. kansli den 23 april 1889, kl. 10 f. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om upphörande

af den enligt lag rederi åliggande skyldigheten att i vissa

fall bekosta hemförskaffning af manskap.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat en

inom nämnda kammare af herr 0. A. Brodin aigifven motion, n.o 81,

så lydande:

»Vid sistlidna års riksdag tog jag mig friheten att väcka en. motion

(n:o 41), hvari, på grund af deruti gjord motivering, till hvilken

jag anhåller att få hänvisa, föreslogs,

»att Riksdagen behagade besluta, att svenska rederier belnas tran

dem nu åliggande skyldighet att enligt § 60 i gällande sjölag bekosta

sjöfolks hemförskaffning i de fall, som §§ 56, 58 och 59 i gällande sjö

låg bestämma, och att hemförskaffning i dessa angifna fall bekostas al

svenska statsverket från och med 1889 års början».

Lagutskottet, till hvilket denna motion remitterades, hemstälde,

att densamma icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Detta

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.