Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade bestämmelser angående rösträtt vid biskopsval.

1889-02-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1889:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade bestämmelser angående rösträtt vid biskopsval.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 5 febr. 1889, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade

bestämmelser angående rösträtt vid biskopsval.

I 1 § af 20 kapitlet kyrkolagen stadgas angående rätten att deltaga

i biskopsval endast, att när ett biskopssäte blifver ledigt, skall

kapitlet sådant för Kongl. Maj:t tillkännagifva och sedan, efter derom

erhållen befallning, med klerkeriet nämna sådana män, som de till det

embetet tycka vara för Guds kyrka och stiftet de nyttigaste; hvarjemte

i 4 § af samma kapitel föreskrifves, att i erkebiskopsval skola alla

domkapitel i riket hafva sina röster. Utförligare bestämmelser i ämnet

meddelades genom förordningen om biskops- och superintendentsval den

30 maj 1759. Här stadgas i 3:dje punkten: att i valet, som kontraktsvis

förrättas, skola deltaga alla inom kontraktet varande kyrkoherdar och

regementspastorer, der de hafva sitt boställe och tillstädes äro, samt

kapellanen ifrån hvart pastorat eller, der flere kapellaner äro i pastoratet,

då den, som längst innehaft denna syssla inom församlingen, så

ock de vice pastorer, som förestå någon ledig församling; i 9:depunkten:

att i konsistorium skall på samma sätt omröstas, dervid i de stift, der

gymnasier äro, alla lektorer, ehvad de äro prester eller ej, skola i

omröstningen deltaga; samt i ll:te punkten: att der biskopen tillika är

prokansler, samtlige professorer skola i omröstningen deltaga.

Bill. till 1likså. Frot. 1889. 7 Sami. 3 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

I en inom Andra Kammaren afgifven motion, n:o 37, som blifvit

till lagutskottet hänvisad, anmärker herr S. J. Kardell såsom ett oegentligt

förhållande, att, enligt anförda stadganden, bland lärarne vid de

allmänna läroverken endast gymnasie-lektorerna, d. v. s. under nuvarande

förhållanden lektorerna vid de högre allmänna läroverken i

stiftsstäderna vore berättigade att i biskopsval deltaga. Att kollegerna

vid de forna trivialskolorna aldrig gjort anspråk på att få deltaga i val

af biskop, anser motionären hafva berott derpå, att kollegabefattningarne

endast, voro exspektansplatser för blifvande prestman. Men,

fortsätter motionären, de betydande löneförbättringarna för lärarne

under de sista årtiondena i förening med upprättandet af ett större

antal fullständiga läroverk vid sidan af stiftsläroverken hade åstadkommit

eu fullständig förändring i nyssnämnda förhållande, på samma gång

som de allmänna läroverkens uppgift blifvit mera omfattande än förr.

Lärarecorpsen hade förvärfvat en större grad af sjelfständighet, och dess

förhållande till det egentliga presterskapet borde numera anses för ett

sidoordnadt, icke ett underordnadt. Den borde derför äfven eg a rätt

att vid val af de förmän, som den hade gemensamt med presterskapet,

nemligen biskoparne, utöfva samma rättigheter som detta.

Pa grund af hvad han sålunda anfört, föreslår motionären »att

Riksdagen måtte i skrifvelse till Konungen anhålla, att Konungen täcktes

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till en sådan förändring

.af kyrkolagens 20:de kapitel, att rösträtt vid biskopsval derigenom

tillerkännes samtlige ordinarie lärare vid de allmänna läroverken».

Såsom bekant hafva vid flere tillfällen förslag blifvit väckta om

ändring af gällande bestämmelser angående biskopsval i syfte att öka

antalet af röstberättigade vid valet. Sålunda aflät redan 1868 års

kyrkomöte en skrifvelse till Konungen (n:o 15), deri kyrkomötet anmälde

sin åsigt, att rätt till deltagande i biskopsval borde lekmän tillerkännas.

Denna skrifvelse blef af Kongl. Maj:t öfverlemnad till den år 1869 tillsatta

kyrkolagskomitén, som dock icke i anledning af kyrkomötets

berörda .framställning föreslog någon ändring i nu gällande bestämmelser

i ämnet. Skrifvelsen har icke heller föranledt någon vidare

Kongl. Maj:ts åtgärd. Vid 1883 års kyrkomöte behandlades förslag

om utsträckning af valrätten till samtliga komministrar äfvensom lärarne

vid allmänna läroverken, hvilket emellertid icke vann kyrkomötets bifall.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

Slutligen har lagutskottet vid 1885 och 1886 årens riksdagar (lagutskottets

utlåtanden 1885, n:o 45, och 1886, n:o 12), i anledning af då

väckta motioner, hemstält, att Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och förelägga Riksdagens förslag

till sådana ändringar i nu gällande bestämmelser rörande biskopsval,

att rätt till deltagande deri blefve, i den mån det kunde finnas lämpligt,

tillerkänd äfven åt lekmän. Hvad lagutskottet sålunda hemstält,

blef vid båda dessa riksdagar af Andra Kammaren bifallet, men afslogs

af Första Kammaren.

I sjelfva verket synes ett förslag af sådant innehåll som det sist

omförmälda, af lagutskottet vid två riksdagar framlagda eg a långt mera

skäl för sig än det nu föreliggande, enligt hvilket deltagande i biskopsval

skulle tillkomma endast en viss klass af lekmän; och för dem, som

önska en sådan ändring af bestämmelserna om biskopsval, att lekmän

i allmänhet finge deri deltaga, kan bifall till motionärens förslag näppeligen

förefalla önskvärdt.

Den klass af lekmän, hvilken enligt motionärens förslag skulle

erhålla ökadt inflytande på val af biskop, är redan nu i tillfälle att i

icke oväsentlig mån inverka på utgången af sådant val. Vid 1883 års

kyrkomöte visades genom en inom kyrkolagsutskottet verkstäld beräkning,

att genomförandet af det då väckta förslaget skulle i ganska

väsentlig mån ändra karaktéVen af de nuvarande valkorporationerna

och möjligen rent af förlägga det största inflytandet vid valen till

lärarne vid allmänna läroverken.

Det skäl, som talar för desse lärares deltagande i biskopsval och

som tillika är grunden för den andel i valet, hvilken redan nu tillkommer

dem, är ju tydligen, såsom motionären jemväl angifver, biskopens

egenskap af eforus öfver läroverken inom stiftet. Denna hans egenskap

står likväl, såsom äfven vid 1883 års kyrkomöte anmärktes, icke i något

väsentligt och oskiljaktigt sammanhang med hans embete såsom biskop

eller chef för stiftets presterskap. 1 det af läroverkskomitén den 25

augusti 1884 afgifna utlåtande har komitén ock föreslagit läroverksstyrelsens

skiljande från biskopsembetet; och då detta förslag ännu icke

varit föremål för pröfning, synes äfven härutinnan föreligga en omständighet,

som talar emot bifall till motionen.

Tager man åter stiftsstyrelsen i dess helhet i betraktande, så

lärer icke med fog kunna sägas, att lärarnes vid allmänna läroverken

anspråk på deltagande deri icke är tillgodosedt, då, med undantag

endast för två stift, domkapitlens fleste medlemmar utgöras af lektorer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

vid allmänna läroverk. Det bör ej heller förbises, att läroverksstyrelsen

vid utöfvandet af en af sina vigtigaste uppgifter, tillsättning af lärarebefattningar,

enligt § 63 i stadgan för rikets läroverk den 1 november

1878, utgöres, icke af eforus, utan af domkapitlet, der biskopen då eger

endast två röster.

Lagutskottet får, på grund af hvad sålunda andragits, hemställa,

att herr Kardells förevarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 februari 1889.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

*

Stockholm; tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1889.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.