Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande ('N:o 5)

1889-05-02 · 41 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1889:5, Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande ('N:o 5)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (''N:o 5).

1

N:o 5.

Ant. till Eiksd. kansli den 3 maj 1889, kl. 9 f. m.

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 1, i anledning

af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ordnande

af dofstumundervisningen i riket.

Uti en den 22 mars 1889 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 31)

har Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad vid propositionen fogadt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag innehölle,

inhemtat Riksdagens yttrande öfver propositionen jemväl bilagdt,

bär nedan i detta utlåtande infördt förslag till förordning angående döfstumundervisningen

samt föreslagit Riksdagen att

dels antaga §§ 1—12, 29 och 34 af berörda författningsförslag;

dels medgifva:

att statsbidrag till uppehållande af döfstumskola, anordnad af skoldistrikt,

hvarom i § 3 mom. 1 i nämnda förordning förmäldes, måtte,

enligt de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela,

utgå för år räknadt med 250 kronor för hvarje barn, som inom skolan

eller på dess bekostnad åtnjöte underhåll, samt med 125 kronor för

hvarje annat i skolan intaget barn; och

att statsbidrag till uppehållande af annan döfstumskola, hvilken

Kongl. Maj:t funne vara förtjent af dylikt bidrag, måtte utgå för år

räknadt med högst 100 kronor för hvarje barn, som inom skolan eller

på dess bekostnad åtnjöte underhåll, samt med högst 50 kronor för

hvarje annat i skolan intaget barn;

Bill., till Rikad. Prof. 7889. 4 Sami. 2 Afd. 4 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

dels ock, i stället för de under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

ordinarie anslag till allmänna institutet för döfsturnma samt till

understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa

döfsturnma och blinda barn, hvilka anslag tillhopa utgjorde 110,000

kronor, på ordinarie stat bevilja till befrämjande af dofstumundervisningen

ett förslagsanslag å 200,000 kronor samt tillåta att deraf måtte, förutom

här ofvan angifna statsbidrag, utgå:

till arfvoden åt inspektörer ............................. årligen högst kr. 1,500: —

» stipendier åt döfstumlärare-elever ........ » » » 3,000: —

» vård och undervisning åt sådana personer,

som vore både döfsturnma och

blinda.......................................................... » » » 5,000: —

» uppehållande af institutet å Manilla...... » » » 60,000: —

sistnämnda anslag dock ej längre än senast till 1894 års slut; samt

» skoldistrikt, inom hvilka döfstumundervisningen på ändamålsenligt

sätt anordnades, bidrag för en gång till upprättande af intagningsklass,

hvilka bidrag af Kongl. Maj:t bestämdes, men tillhopa för

samtliga skoldistrikt ej måtte öfverstiga 18,000 kronor;

kunnande tillgång till den erforderliga anslagsförhöjningen, 90,000

kronor, för år 1890 beredas genom motsvarande nedsättning af den

summa, Kongl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit att använda

till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.

Då utskottet, till hvars förberedande handläggning förevarande

proposition blifvit öfverlemnad, nu går att öfver densamma afgifva utlåtande,

vill utskottet till eu början i minnet återkalla hvad Riksens Ständer

och Riksdagen hittills gjort och såsom önskvärdt uttalat beträffande

undervisning åt döfsturnma i riket.

Allt sedan år 1810, då första gången understöd af statsmedel beviljades

det af P. A. Borg’ inrättade institutet för blinda, döfsturnma och

sinnesslöa, har representationen haft sin uppmärksamhet fäst å behofvet

att bereda undervisning åt de döfstumme, och, efter det genom 1842

års folkskolestadga obligatorisk undervisning blifvit införd för fullsinnade

barn, vid upprepade tillfällen uttalat nödvändigheten af att jemväl alla

döfsturnma barn bibringades motsvarande undervisning, hvaraf de måste

anses vara i ännu större behof än de fullsinnade. Sedan det årliga

anslaget till ornförmälda institut flere gånger blifvit förhöjdt och bidrag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

till institutets nybyggnad vid Manilla blifvit beviljadt, anhöllo Riksens

Ständer i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 11 april 1863 att, enär detta

institut icke lemnade erforderligt utrymme, Kongl. Maj:t måtte till nästföljande

riksmöte aflåta proposition om inrättande på lämpligt ställe och

på statens bekostnad af ytterligare ett institut för döfstumma och blinda.

Emellertid hade på åtskilliga orter i riket uppstått privata undervisningsanstalter

för döfstumma. Kongl. Maj:t föreslog derför vid 1865—

1866 årens riksdag att, för bättre vinnande af det utaf Riksens Ständer

afsedda syftemål, att bereda utväg till vård och undervisning för alla

inom riket befintliga döfstumma barn, ett årligt anslag af 15,000 rdr

måtte anvisas till understöd åt sådana mindre anstalter, i hvilka medellösa

döfstumma barn till vård och undervisning blefve intagna.

I sitt svar på denna framställning medgåfvo Riksens Ständer, att

den af Kongl. Maj:t föreslagna utvägen att bereda tillfälle till vård och

undervisning åt alla inom landet befintliga döfstumma barn egde ett

afgjordt företräde framför den ifrågasatta planen att för dessa vanlottade

barn uppföra ytterligare ett institut af större omfattning. Om det än å

ena sidan torde vara statens pligt att tillse det de döfstumma icke måtte

sakna tillfälle till erhållande af den undervisning, som med nutidens

förbättrade lärometoder kunde dem bibringas, på det ej mindre deras

andliga utveckling måtte möjliggöras än äfven vid läroanstalten förvärfvad

arbetsskicklighet sätta dem i stånd att, utan anhörigas eller

kommunernas betungande, sig försörja, så måste det å andra sidan, enligt

ständernas tanke, vara kommunernas pligt att, likasom i fråga om den

allmänna folkundervisningen, i första rummet taga denna angelägenhet

om hand. Den skyldighet uti ifrågavarande hänseende, som derutöfver

kunde åligga staten, syntes ständerna skäligen kunna inskränkas till ett

lämpligt understöd åt de mindre dylika undervisningsanstalter, som

redan funnes eller framdeles kunde uppstå. Då emellertid det af Kongl.

Maj:t för ändamålet äskade beloppet, 15,000 rdr, icke syntes ständerna

tillräckligt, beviljades ett ordinarie anslag af 20,000 rdr att användas

till understöd och uppmuntran åt sådana mindre uppfostringsanstalter.

Samtidigt höjdes anslaget till allmänna institutet för döfstumma och

blinda vid Manilla från 45,000 rdr till 81,000 rdr, med hvilket belopp

anslaget sedermera utgått, till dess 1882 års Riksdag, sedan blindafdelningen

vid Manilla redan år 1879 afskilts från döfstuminstitutet, delade

anslaget och deraf uppförde till allmänna institutet för döfstumma 60,000

kronor och till institutet för blinda 21,000 kronor.

1 skrifvelse till Kongl. Maj:t den 23 maj 1875 anhöll Riksdagen, det

Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida de öfvcrårigc elevernas af
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (Nio 5).

gång från döfstumanstalterna lämpligen skulle kunna påskyndas, så att

derigenom tillfälle bereddes för alla inom läroåren varande döfstumma

barn att komma i åtnjutande af undervisning, samt för Riksdagen föreslå

de åtgärder, som kunde leda till nämnda måls vinnande.

Nästföljande år ansåg Riksdagen emellertid, att berörda framställning

borde gifvas en större och ämnet i hela dess vidd omfattande utsträckning.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t den 14 maj 1876 förklarade

Riksdagen nemligen sig hafva funnit den tidpunkt vara inne, då staten

borde genom lagstiftning ordna samt med erforderliga medel understödja

de bemödanden, som från enskildes, kommuners eller landstings

sida redan vore gjorda eller kunde komma att göras till fullständigt

uppnående af det mål, staten i 1842 års folkskolestadga sig föresatt,

eller att alla barn i skolåldern utan undantag skulle erhålla undervisning

och åtminstone ett visst minimum af kunskaper, samt anhöll på

grund deraf, det täcktes Kongl. Maj:t låta uppgöra förslag till fullständigt

ordnande af döfstumundervisningen i riket, så att icke blott lagstadgad

undervisning kunde beredas alla i undervisningsåldern varande

döfstumma barn inom landet, utan ock ändamålsenliga åtgärder vidtagas

för åstadkommande äf en för ändamålet fullt nöjaktig lärarebildning.

Vid samma riksdag höjdes anslaget till understöd och uppmuntran åt

mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma och blinda barn

till 50,000 kronor, med hvilket belopp anslaget för närvarande utgår.

Eu följd af 1875 års Riksdags skrifvelse i ämnet blef inrättandet af

de tre läroanstalterna för öfveråriga döfstumma i Vadstena, Skara och

Bollnäs. Till den förstnämnda af dessa anstalter beviljade 1877 års

Riksdag på extra stat 10,000 kronor, och sedan år 1881 har till dem

samtliga årligen utgått ett extra anslag af 49,200 kronor. Med anledning

åter af 1876 års skrifvelse tillsatte Kongl. Maj:t samma år en komité,

som den 15 augusti 1878 till Kongl. Maj:t afgifvit betänkande och förslag

till döfstumundervisningens ordnande, hvilket legat till grund för

Kongl. Maj:ts förevarande förslag i ämnet.

Slutligen har Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1888, under anförande

att beredandet af undervisning och uppfostran åt samtliga döfstumma

barn i vårt land vore en humanitetsfråga af framstående vigt,

som ju förr dess hellre borde vinna sin lösning, hos Kongl. Maj:t anhållit,

att för nästa lagtima Riksdag måtte framläggas sådant förslag till

ordnande af döfstumundervisningen i riket, som Riksdagen år 1876

begärt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5). 5

I förevarande proposition, med förslag till ordnande af döfstumundervisningen

i riket, har Kong! Maj:t dels velat inhemta Riksdagens

yttrande öfver det propositionen bilagda författningsförslaget, dels ock

föreslagit Riksdagen antaga vissa uppräknade paragrafer af detsamma.

I)å emellertid, enligt utskottets förmenande, jemväl andra delar af förslaget,

såsom innefattande närmare bestämmelser rörande den kommunala

verksamheten för ifrågavarande ändamål, äro af den beskaffenhet,

att Riksdagen icke bör inskränka sig till att öfver dem afgifva ett yttrande,

samt öfriga stadganden synas på de andra i mer eller mindre

man inverka, har utskottet ansett Riksdagen böra fatta beslut öfver förslaget

i dess helhet.

Förslaget har synts utskottet vara bygdt hufvudsakligen på de

grundsatser, Riksdagen enligt upprepade uttalanden ansett böra tillämpas

vid ordnandet af döfstumundervisningen. Så skall, enligt förslagets § 29,

undervisningen blifva obligatorisk, i likhet med hvad som allt sedan år

1842 varit föreskrifvet i afseende å fullsinnade barn. Vidare skall, jemlikt

§ 2, undervisningen ordnas på kommunal grund, dock icke i likhet

med folkundervisningen, så att hvarje församling är ansvarig för att alla

inom densamma boende barn hållas till undervisning, utan så att hvarje

landsting eller stad, som ej i landsting deltager, är skyldig föranstalta

om undervisning åt de inom vederbörande landstingsområde eller stad

befintliga döfstumma barn. En sådan anordning vinner stöd i delvis bestående

förhållanden, i det allaredan åtskilliga landsting för sina områden

tagit de döfstummas uppfostran om hand. Undervisningen skall

såsom hittills meddelas i särskilda döfstumskolor; nu befintliga sådana

skola, derest de bibehållas, organiseras och med de nybildade inpassas

i en bestämd plan för det hela, på sätt förslaget närmare angifver.

För tillgodoseende af ifrågavarande angelägenhet skola, enligt § 34, landstingen

och de städer, som ej i landsting deltaga, understödjas dels genom

bidrag af statsmedel för hvarje barn, som åtnjuter undervisning,

dels ock, om sådant finnes nödigt, genom begränsade elevafgifter, hvilka,

i den mån föräldrar eller målsmän det icke förmå, skola af fattigvårdssamhällena

utgöras.

Vid den granskning, författningsförslaget inom utskottet undergått,

har utskottet ansett sig kunna tillstyrka godkännande af så väl förslagets

hufvudgrunder, hvilka utskottet nyss i korthet antydt, som ock dess

flesta detaljbestämmelser. Med tillkännagifvande, att de delar af förslaget,

om hvilka utskottet icke särskildt kommer att yttra sig, ej föranledt

anmärkning från utskottets sida, öfvergår utskottet till redogörelse

för de ändringar i förslaget, hvilka utskottet ansett sig böra ifrågasätta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

och härmed föreslå, dervid den paragrafindelning kommer att följas, i

hvilken förslaget är affattadt.

Beträffande då först författningens rubrik, har utskottet ansett densamma

böra ändras till »lag angående döfstumundervisningen».

§ 1.

Enligt Kong!. Maj:ts förslag har ifrågavarande paragraf följande

lydelse:

»Med döfstumma, å hvilka denna förordning är tillämplig, afses:

l) sådana, hvilkas döfhet är medfödd eller i den spädare åldern uppkommit,

2) sådana, hvilkas döfhet inträdt efter talförmågans fullständiga

utveckling och som för stumhets förebyggande hafva behof af döfstumlärares

handledning, samt 3) sinnesslöa döfstumma, som efter behörig

pröfning befinnas mottagliga för undervisning i döfstumskola».

Såsom af statsrådsprotokollet å sid. 21 inhemtas, har statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet, ansett, att de döfstumma, som tillika

äro blinda, icke böra underkastas skotvång, emedan hvarje metod, hvarigenom

döfstumbildningen skall tillgodoses, har sin hufvudsakliga utgångspunkt

i synförnimmelserna. Utskottet delar denna uppfattning, men

anser, att stadgande derom bör för tydlighetens skull inflyta i denna

paragraf.

§ 3.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag lyder denna paragraf sålunda:

_ ”1. Varder för två eller flera landstingsområden eller städer, som

ej i landsting deltaga, af vederbörande landsting och stadsfullmägtige

öfverenskommelse träffad om gemensamt ordnande af de döfstummas

undervisning, skall sådan öfverenskommelse underställas Kongl. Maj:ts

pröfning. Godkännes öfverenskommelsen, utgöra de kommuner, som med

öfverenskommelsen afses, tillsammans ett skoldistrikt.

2. Eljest utgör hvarje landstingsområde eller stad, som ej i landsting

deltager, för sig ett skoldistrikt».

Beträffande detta stadgande har departementschefen vid ärendets

föredragning inför Kongl. Maj:t anfört bland annat, att, om skolorna, på

sätt förslaget innehölle, ordnades efter grundsatsen om barnens indelning

efter anlag och begåfning på skilda linier, kommunalrepresentationernas

ekonomiska uppoffringar för döfstumundervisningen skulle

blifva ytterst betungande, derest icke en sammanslagning af de kommunala

enheter, som de representerade, i ganska stor omfattning egde rum.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammanfatta Stats- och TMgutskottets Utlåtande N:o 5. 7

Om» af pedagogiska skäl det vore nödvändigt, att den barngrupp,

som samtidigt undervisades, ej vore större än att densamma uppginge

till omkring ett tiotal af barn, måste det nemligen af ekonomiska skäl

vara lika angeläget, att denna grupp komme att omfatta detta eller

åtminstone i det allra närmaste detta antal, på det att icke lärarekrafter

onödigt måtte förslösas. Det vore derför önskligt, att distrikten blefve

så stora, att de lemnade tillgång att fylla skolornas skilda klasser med

nyssnämnda antal barn. Mellan så fritt beslutande och så talrika korporationer

som landsting och stadsfullmägtige ansåge departementschefen

emellertid det ej blifva lätt att få överenskommelser om sådan sammanslagning

till stånd. Erfarenheten från den tid, då ofvanberörda representantförsamlingars

yttranden inhemtades öfver döfstumkomiténs betänkande

i denna fråga, hade ock gifvit vid handen, att så olika åskådningar

och intressen inom dessa kunde göra sig gällande, att en öfverenskommelse

på frivillighetens väg ej vore sannolik, derest icke så

uppenbara fördelar af staten erbjödes, att de nära nog med nödvändighet

framkallade dylika föreningar. Enligt hvad å sid. 44 i statsrådsprotokollet

meddelas, har departementschefen jemväl förutsatt, att uttryckliga

bestämmelser om distriktsindelning framdeles blefve erforderliga, sådana

departementschefen emellertid nu icke velat ifrågasätta; och har departementschefen

till statsrådsprotokollet meddelat det förslag till distriktsindelning

han med hänsyn till förhandenvarande omständigheter ansett

lämpligast, nemligen:

l:a distriktet.

Stockholms stad, Stockholms län, Södermanlands län, Vestmanlands

län, Östergötlands län, Norrköpings stad och Gotlands län med ett invånareantal

år 1887 af 985,194 och ett antal bildbara döfstumma i skolåldern

enligt 1876 års uppgifter af 174 och enligt 1885 års af 164.

2:a distriktet.

Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingsområden samt

Jönköpings och Kronobergs län med motsvarande siffror 597,413 samt

118 och 110.

3:e distriktet.

Kristianstads län, Malmöhus län, Malmö stad och Blekinge län med

motsvarande siffror 732,290 samt 108 och 130.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (.N:o 5).

4:e distriktet.

Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad, Hallands län, Elfsborgs

län och Skaraborgs län med motsvarande siffror 958,511 samt 158 och 121.

5:e distriktet.

Örebro län och Vermlands län med motsvarande siffror 439:737

samt 98 och 82.

6:te distriktet.

Upsala län, Kopparbergs län och Gefleborgs län med motsvarande

siffror 514,795 samt 124 och 101.

7:e distriktet.

Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län med

motsvarande siffror 506,961 samt 82 och 106.

Med en sådan distriktsindelning borde, enligt departementschefens

åsigt, åttaklassiga skolor med årlig intagning anordnas inom l:a, 3:e och

4:e distrikten, hvaremot antalet döfsturmna inom de öfriga icke vore

större, än att der borde ordnas fyraklassiga skolor med intagning livavtannat

år.

Utskottet delar till fullo departementschefens åsigt om nödvändigheten

af att kommunalenheterna för denna angelägenhet sammanslutas

i lämpliga distrikt. Detta synes utskottet erforderligt så väl för åstadkommande

af en väl ordnad organisation af döfstumundervisningen som

för undvikande af allt för stora ekonomiska uppoffringar för densamma.

Dessa uppoffringar skulle, föreställer sig utskottet, i synnerhet för de

mindre kommunalenheterna blifva känbara, derest de icke ffnge sammansluta

sig med någon eller några större till gemensamt ordnande af undervisningen.

Det sätt Kongl. Maj:t föreslagit för åvägabringande af sådana sammanslutningar,

nemligen den fria öfverenskoinmelsen, har synts utskottet

vara förenadt med nästan oöfvervinneliga praktiska svårigheter och i

alla händelser, äfven om dessa skulle kunna öfvervinnas, leda till ett

icke önskvärdt uppskjutande af en organisation, hvilken Riksdagen sedan

30 år tillbaka vid upprepade tillfällen begärt. Landstingen sammanträda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

nemligen i regeln endast en gång om året och då nästan samtidigt öfver

hela riket. Den minsta olikhet i de landstings beslut, emellan hvilka

en öfverenskommelse för ifrågavarande ändamål ifrågasatts, skulle göra

ett sådant förslag för den gången om intet. Utskottet har derför ansett

nödigt, att i lagen om döfstumundervisningen införes stadgande om eu

bestämd distriktsindelning. På grund af sin sammansättning synes Riksdagen

väl egnad att afgöra hvad i detta afseende kan vara lämpligast.

Huru än en sådan distriktsindelning bestämmes, låter det sig dock

naturligen icke göra att dervid tillmötesgå alla enskilda önskningar och

intressen.

Vid uppgörande af ofvan intagna förslag till distriktsindelning har,

såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, hänsyn tagits ej mindre till vederbörande

kommuners folkmängd och antalet döfstumma barn, än äfven

till landets geografiska förhållanden och kommunikationer. Dervid hafva

tillika de nuvarande döfstumanstalterna i möjligaste måtto tillgodogjorts,

i det att, enligt förslaget, hvarje distrikt komme att i sig innesluta någon

af dessa anstalter och de flesta distrikten två af dem. Slutligen har

äfven till någon del det gillande eller ogillande, som af några landsting

uttalades öfver det af komitén uppgjorda förslaget till distriktsindelning,

inverkat vid förslagets uppgörande. Den af departementschefen föreslagna

distriktsindelningen synes utskottet derför lämplig att antagas.

För att emellertid särskilda kommuners önskningar, så vidt sådant

utan men för det hela kan ske, må i möjligaste mån blifva tillgodosedda,

torde det, enligt utskottets förmenande, vara lämpligt, att i lagen jemväl

inflyter stadgande derom att, på framställning af landsting eller stad,

som ej i landsting deltager, Kongl. Maj:t må ega att i afseende å distriktens

omfattning och antal vidtaga de förändringar, som af omständigheterna

kunna påkallas, och jemväl, der så lämpligt synes, medgifva,

att ett landstingsområde eller en sådan stad må för sig utgöra ett skoldistrikt.

Erhölle förevarande paragraf det innehåll, utskottet nu åsyftat,

blefve, enligt utskottets förmenande, eu fast utgångspunkt vunnen för

organisationens genomförande.

§ 4.

Denna paragraf har enligt Kongl. Maj:ts förslag följande innehåll:

»För hvarje skoldistrikt skall finnas en skolstyrelse.»

Enligt utskottets mening bör i lagen finnas stadgande om hvar skolstyrelsen

har sitt säte. Detta har utskottet ansett böra läggas till den

Bill. till Rilcsd. Frat. 1889. 4 Savil. 2 Afd. 4 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

plats, der skolan eller dess hufvudafdelning är belägen, hvarför utskottet

velat föreslå ett tillägg till paragrafen af sådant innehåll.

§ 5.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag lyder denna paragraf sålunda:

»1. Kongl. Maj:t utser för viss tid ordförande i skolstyrelse inom

distrikt, hvarom i § 3 mom. 1 sägs.

2. Afser den i nämnda paragraf omförmälda öfverenskommelse två

landstingsområden eller ett landstingsområde och en stad, som ej i landsting

deltager, må, der öfverenskommelsen ej annorlunda innehåller, hvarje

landsting eller stad välja två ledamöter i skolstyrelsen. Afser öfverenskommelsen

flera än två sådana kommuner, eger hvarje landsting eller

stad, som nämnd är, att, der ej annorlunda öfverenskommes, välja en

ledamot i styrelsen.

3. På enahanda sätt väljas suppleanter till lika antal som ledamöter.

»

För vinnande af mera öfverskådlighet af innehållet i §§ 5, G och 7

har utskottet ansett detsamma böra så omordnas, att dessa paragrafer

komme att inrymma: § 5 stadgande om huru skolstyrelse skall utses,

§ 6 föreskrift om för hvilken tid ledamöterna väljas samt § 7 stadgande

om val af styrelsens ordförande och om dess arbetsformer.

Så val det af Kongl. Maj:t föreslagna antalet ledamöter i skolstyrelsen

för distrikt, som omfatta mer än en kommunalenhet, som den grund,

efter hvilken ledamöterna skulle väljas, synes utskottet böra förändras.

I distrikt, omfattande tva kommunalenheter, komme i regeln, enligt

Kongl. Maj:ts förslag, skolstyrelsen att bestå af 4 ledamöter” i distrikt,

omfattande tre sådana enheter, af 3 ledamöter, i distrikt, omfattande 4

sådana enheter, af 4 ledamöter o. s. v. Fn sålunda sammansatt skolstyrelse

synes utskottet, med hänsyn till den ganska vidsträckta befogenhet,

som blefve densamma inrymd, i allmänhet blifva allt för fåtalig,

hvarjemte den oegentlighet komme att uppstå, att i mera omfattande

distrikt skolstyrelsen i visst fall komme att blifva fåtaligare än, i annat

rall lika talrik med skolstyrelsen i mindre distrikt. Utskottet har derför

ansett, att den grund, efter hvilken ledamöterna skola väljas, bör vara

folkmängden i vederbörande kommun. Om det sålunda stadgades,

att en ledamot i skolstyrelsen väljes för hvarje fullt tal af nittiotusen

inom det område för hvilket han utses, dock så att en ledamot väljes,

äfven om folkmängden icke skulle uppgå till nittio tusen, föreställer sm

utskottet, att skolstyrelserna skulle komma att utgöras af lämpligt antal

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

ledamöter. Efter detta förslag kornme nemligen, enligt senaste statistiska

uppgifter öfver folkmängden, skolstyrelsen att utgöras: i lista distriktet af

9 ledamöter, i 2:a distriktet af 5 ledamöter, i 3:e distriktet af 7 ledamöter,

i 4:e distriktet af 9 ledamöter, i 5:te distriktet af 4 ledamöter,

i 6:e distriktet af 5 ledamöter och i 7:de distriktet af likaledes 5 ledamöter.

Skulle Kongl. Maj:t i särskildt fall förordna, att ett landstingsområde

eller eu stad, som ej i landsting deltager, må utgöra ett skoldistrikt, skulle,

på sätt Kongl. Maj:t i motsvarande fall under § 6 mom. 1 föreslagit, landstinget

eller stadsfullmägtige välja ledamöter i skolstyrelsen till antal af

minst tre.

§ 6.

Denna paragraf har enligt Kongl. Maj:ts förslag följande lydelse:

»1. Utgöres skoldistriktet allenast af ett landstingsområde eller eu

stad, som ej i landsting deltager, väljer landstinget eller stadsfullmägtige

ledamöter i skolstyrelsen till antal af minst tre samt suppleanter till lika

antal som ledamöter.

2. Skolstyrelsen utser inom sig för viss tid ordförande.»

I följd af hvad utskottet vid behandling af § 5 redan anfört, har

utskottet ansett innehållet af § ti mom. 1 böra flyttas under § 5 samt

innehållet af § 6 mom. 2 införas under § 7. I stället bör § 6 innehålla

hvad i Kongl. Maj:ts förslag finnes stadgadt under § 7, nemligen för hvilken

tid ledamöter och suppleanter i skolstyrelse skola väljas. Emot Kongl.

Maj:ts förslag, att tiden bestämmes till fyra år, har utskottet intet annat

att erinra, än dels att åren måtte angifvas såsom kalenderår, dels ock, för

vinnande af mera kontinuitet inom styrelsen, att hälften af ledamöternas

antal eller, om detta icke är jemnt, det antal, som är närmast under hälften,

bör vid slutet af andra året, efter det val första gången inom distriktet

egt ruin, utträda efter lottning, som inom skolstyrelsen anställes.

§ 7.

Eldigt Kongl. Maj:ts förslag har denna paragraf följande lydelse:

»Ledamöter och suppleanter i skolstyrelse väljas för en tid af fyra år.»

Såsom redan nämnts, har utskottet ansett ifrågavarande stadgande med

af utskottet föreslaget tillägg böra införas under § 6.

Under § 7 torde i stället böra införas dels hvad i Kongl. Maj:ts förslag

förekommer under § 5 mom. 1 och § 6 mom. 2, dels ock föreskrifter

om styrelsens beslutmessighet, formen för åstadkommande af beslut och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta Stals- och Lagutskottets Utlåtande, (X:o SJ.

andra dvlika bestämmelser, dervid k o m in u n al Iaea r n e varit utskottet till

J 7 O

ledning.

Enligt § 5 mom. 1 eger Kongl. Maj:t för viss tid utse ordförande i

skolstyrelse inom distrikt, hvarom i § o mom. 1 af förslaget förmälts. Då

emellertid utskottet föreslagit ett annat sätt för åstadkommande af distrikt

än det Kongl. Maj:t afsett, samt tillräcklig säkerhet för ett rätt användande

af de medel, statsverket tillskjuter, torde vinnas genom den föreslagna

inspektionen, har utskottet ansett, att såväl i distrikt, som omfatta

mer än ett landstingsområde eller eu stad, som ej i landsting deltager,

som i sådana, Indika omfatta allenast en kommunalenhet, skolstyrelsen sjelf

hör få utse sin ordförande. Sådant val bör, enligt utskottets tanke, ske

för hvarje kalenderår; och torde för samma tid jemväl vice ordförande

böra utses.

§ 8.

Denna paragraf har enligt Kongl. Maj:ts förslag följande innehåll:

»Skolstyrelse tillkommer: att i enlighet med denna förordning uppgöra

skolreglemente, hvaraf ett exemplar insändes till ecklesiastikdepartementet,

att till- och afsätta lärare, att handhafva skolans ekonomi, att

öfvervaka undervisningen, att fastställa derför nödig läs- och arbetsordning

äfvensom att vid hvarje läsårs slut till ecklesiastikdepartementet ingifva

berättelse om döfstumundervisningens anordning och utveckling inom

distriktet jemte sammandrag af räkenskaperna.»

Detta stadgande har från utskottets sida icke föranledt annan anmärkning

än att, enär annorstädes i Kongl. Maj:ts författningsförslag föreståndare

åtskiljes från lärare, samt skolstyrelse jemväl bör tillkomma att tilloch

afsätta föreståndare, föreskrift derom torde böra i paragrafen inflyta.

§ 9.

Denna paragraf är enligt Kongl. Maj:ts förslag så lydande:

»1. I distrikt, hvarom förmäles i § 3 mom. 1, eger skolstyrelsen, der

ej annorlunda öfverenskommits, att utöfver hvad i § 8 blifvit stadgadt

besluta jemväl i öfriga frågor rörande döfstumundervisningen; skolande

dock styrelsens beslut, der desamma angå anskaffande af erforderliga

lokaler för skola eller skolas årliga utgiftsstat, för att erhålla bindande

kraft underställas Kongl. Majds befallningshafvande i det län, der skolan

eller dess hufvudafdelning är belägen. Vägrar Kongl. Majds befallningshafvande

sitt godkännande, bör skäl dertill uppgifvas; och eger styrelsen

att afgöra, huruvida frågan skall Kongl. Majds pröfning underställas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatta Stats- och Ltnjut skottets Utlåtande (N:o 5).

2. Sedan för skola i distrikt, hvarom nu är fråga, utgiftsstaten bliivit

godkänd, skall det belopp, som utöfver påräkneligt statsbidrag och öfriga.

för styrelsen tillgängliga medel erfordras, af styrelsen fördelas på vederbörande

landsting eller städer i förhållande till deras folkmängd, sådan

den linnes upptagen i senast derförut af statistiska centralbyrån afgifna

berättelse rörande rikets befolkningsförhållanden. Det åligger styrelsen

att jemte aflemnande af skolans utgiftsstat meddela vederbörande landsting

eller stadsfullmägtige underrättelse om hvad sålunda på kommunen belöper.

Detta belopp skall af landstinget eller stadsfullmägtige i kommunens

utgiftsstat för nästföljande år upptagas samt i mån af behof hållas

styrelsen till banda.»

1 ändamål att vid den föreslagna organisationen, hvilken hvilar på

kommunal grund, rättigheten till kommunal sjelfstyrelse må i möjligaste

man blifva tillgodosedd, har utskottet funnit lämpligast att beslut i de

frågor, om hvilka i § ‘J mom. 1 förandes, hänskjutas till vederbörande

landstings och stadsfullmägtiges pröfning, samt att, i händelse dervid olika

beslut uppstå, frågans afgörande öfverlemnas till en nämnd, utsedd af

vederbörande kommunalrepresentationer. Till denna nämnd borde landsting

eller stad, som ej i landsting deltager, för hvarje år välja, efter folkmängden

inom sitt område, en ledamot för hvarje fullt tal af trettio tusen.

Gar ej folkmängden upp till detta antal, bör dock väljas en ledamot.

Nämnden torde böra sammanträda på kallelse af skolstyrelsens ordförande,

der skolstyrelsen har sitt säte. Tillika torde i paragrafen böra inflyta föreskrifter

om nämndens beslutmessighet, val af ordförande, sättet för besluts

fattande in. m., sådana utskottet här nedan föreslagit.

Det belopp, som utöfver påräkneligt statsbidrag och öfriga för skolstyrelsen

tillgängliga medel erfordras, bör, på sätt Kongl. Maj:t i mom. 2

föreslagit, af styrelsen fördelas på vederbörande landstingsområden eller

städer i förhållande till deras folkmängd. Med den ändring af mom. 1,

utskottet ansett nödig, torde emellertid det böra åläggas styrelsen att vid

aflemnandet af skolans utgiftsstat meddela vederbörande landsting eller

stadsfullmägtige underrättelse om hvad sålunda på kommunen belöper.

Sedan genom sammanstämmande beslut af vederbörande kommunalrepresentationer

eller genom beslut af nämnden, hvilken naturligen komme

att sammanträda först sedan landstingen åtskilts, utgiftsstaten för skoldistriktet

blifvit faststäld, bör det tillkomma skolstyrelsen att derom göra

anmälan hos vederbörande Kongl. Maj:t befallningshafvande med uppgift

på hvad som enligt ofvan angifna grund belöper på hvarje landstingsområde

eller stad; och torde det då böra åläggas Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att, derest erforderliga medel icke redan blifvit af vederbörande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande fN:o 5).

landsting eller stadsfullmägtige för ändamålet anvisade, låta verkställa uträkning

å hvad som för vederbörande landstingsområde eller stad belöper

på hvarje bevillningskrona samt debitera och indrifva medlen i sammanhang

med kronoskatterna under benämning: -»bidrag till d-öfstumundervisning

eu», hvarefter medlen borde tillhandahållas skolstyrelsen.

§§ 10—12.

Kongl. Maj:ts förslag innehåller i § 10 stadganden beträffande distrikt,

som omfatta endast ett landstingsområde eller eu stad, motsvariga

de föreskrifter § 9 inrymmer beträffande distrikt, som omfattar flere kommunalenheter.

Af denna anledning och då önskligt, vore att, utan ändring

i öfrigt af paragrafföljden i Kong!. Maj:ts förslag, erhålla utrymme för ett,

enligt utskottets mening, erforderligt nytt stadgande om att ledamöter i

skolstyrelse och nämnd likasom revisorer må ega att, hvar af den kommun,

som honom utsett, åtnjuta resekostnadsersättning såsom för landstingsmän

är föreskrifvet, har utskottet velat föreslå, att innehållet af § 10 må

flyttas till ett sjunde moment under § 9. Författningsförslagets § 11 borde

då lämpligen blifva § 10 samt förslagets § 12 blifva § 11.

Sedan utskottet redan föreslagit, att skolstyrelse sjelf må utse ordförande,

torde sista punkten i det kongl. förslagets § 12 kunna utgå. Med

dessa förändrade anordningar blefve under § 12 plats för det nya stadgande,

utskottet nyss omförmält.

§ 14.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag eger denna paragraf följande lydelse:

»1. Undervisningen skall fortgå fyratio veckor om året, derest icke

skolans styrelse af särskild anledning finner skäl medgifva inskränkning

till trettioåtta veckor.

2. Läsåret fördelas på en hösttermin och en vårtermin.

3. Den dagliga undervisningstiden för bokliga ämnen bör upptaga

omkring fem timmar med tjenliga afbrott; egande emellertid styrelsen att

för de yngsta lärjungarne något minska timantalet äfvensom att i öfrigt

om läsetiderna närmare bestämma.

4. Härförutom må lämpliga tider för lärjungarnes utbildning i handaslöjd

och handtverk anvisas, dock så, att den intellektuella undervisningen

derigenom ej lider intrång eller barnens krafter öfver måttan tagas i anspråk».

Då det måste anses vara af synnerlig vigt, att de döfstumma barnen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

under sin lärotid vid skolan förvärfva sig tillräcklig arbetsskicklighet för

att sedermera vid utträde ur densamma kunna försörja sig sjelfva och icke

falla fattig vårdssamhällena till last, har utskottet ansett slöjden såsom

läroämne i skolan böra erhålla en något mer framskjuten plats än enligt

Ivongl. Maj:ts förslag. Utskottet vill för den skull föreslå, att i § 14

mom. 4, hvarest stadgande i berörda afseende förekommer, orden: »den

intellektuella undervisningen derigenom ej lider intrång eller» må utgå och

momentet i stället erhålla följande lydelse: »Härförutom må lämpliga tider

för lärjungarnes utbildning i handaslöjd och handtverk anvisas, dock så,

att barnens krafter ej öfvermåttan tagas i anspråk».

§ 1U

Denna paragraf innefattar en utförlig redogörelse för den plan, som

vid de döfstummas undervisning bör följas. Då 16 § redan stadgar hvilka

undervisningsämnen skola i döfstumskola förekomma, torde de närmare

föreskrifterna rörande undervisningen eller den s. k. läroplanen lämpligare

böra ankomma på Kong!. Maj:ts beslut och derigenom lättare undergå

den jemkning, som af omständigheterna kan påkallas. Utskottet får derför

föreslå, att i stället för den föreslagna § 17 må införas stadgande, att.

vid döfstummas undervisning följes läroplan, som af Ivongl. Maj:t meddelas.

§ 20.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag eger denna paragraf följande lydelse:

»Att hafva inseende öfver döfstumskolorna samt vaka. öfver deras

ledning och utveckling förordnar Kongl. Maja en eller flera sakkunnige

män, för hvilka särskild instruktion utfärdas.

Omkostnaderna för inspektionen bestridas af statsmedel».

Med hänsyn till det jemförelsevis ringa antal skolor, inspektionen

komme att omfatta, och de lätta kommunikationer, vårt land numera i

allmänhet erbjuder, torde en person vara för inspektionens bestridande

tillräcklig. Derigenom skulle ock, föreställer sig utskottet, den enhet i

undervisningen befrämjas, som bör vara med en väl ordnad organisation

af denna, art förenad.

§§ 29, 32, 34, 49 och 52.

De ändringar, utskottet föreslagit i afseende å dessa paragrafer, torde

icke behöfva särskildt motiveras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- och lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

§ 50.

Denna paragraf är enligt Kongl. Maj:ts förslag så lydande:

»1. Har skoldistrikt träffat sådana anordningar, att intagningsklass,

hvarom i § 13 mom. 2 förmäles, kan begynna redan höstterminen 1890,

skall inom samma distrikt skolpligtighet då inträda för döfstumma barn,

som äro födda år 1881.

2. Intagningsklass skall inom hvarje skoldistrikt vara inrättad senast

höstterminen 1891, hvilket år skolpligtighet inträder för samtliga döfstumma

barn, födda år 1882.

3. Efter det skolpligtighet sålunda börjat inom distriktet, skola å de

döfstumma barnen, i den mån de uppnå skolåldern, tillämpas föreskrifterna

i §§ 29—33.»

Huru önskvärd! ett snart genomförande af den föreslagna organisationen

än är, har utskottet ansett, att tiden för öfvergången till de nya

förhållandena bör, med hänsyn dertill att åtskilliga kommuner hittills icke

gjort något för döfstumundervisningen, utsträckas något längre än hvad

Kongl. Magt ifrågasatt. Och ville utskottet i sådant afseende föreslå, att

intagningsklass skall inom hvarje skoldistrikt vara inrättad senast höstterminen

1892.

Efter § 52 torde, enligt utskottets förmenande, lämpligen böra införas

en ny paragraf af innehåll, att de närmare föreskrifter, som för tillämpningen

af denna lag kunna vara erforderliga, utfärdas af Kongl. Maj:t.

Hvad Kongl. Magt i förevarande proposition föreslagit angående anvisande

af erforderliga medel för döfstumundervisningen och för organisationens

genomförande., har icke gifvit anledning till någon erinran från

utskottets sida. Såsom ofvan är anmärkt, delar utskottet den mening, som

i statsrådsprotokollet uttalats, nemligen att för åstadkommande af en val

ordnad organisation af döfstumundervisningen det är af vigt att mera

omfattande distrikt komma till stånd och att således endast undantagsvis

ett landstingsområde eller en stad, som ej i landsting deltager, må utgöra

ett skoldistrikt. Häraf följer, att utskottet anser de af Kongl. Maj:t föreslagna

högre statsbidragen allenast böra tillkomma distrikt, som omfatta

mer än ett landstingsområde eller en stad, som ej i landsting deltager.

På grund af hvad sålunda anförts och under erinran att olikheterna

emellan det förslag till lag angående döfstumundervisningen, utskottet går

att förelägga Riksdagen, och det af Kongl. Maj:t framlagda äro med kursiv

stil utmärkta, får utskottet hemställa,

Do) att Riksdagen må för sin del antaga följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

17

Lag

angående döfstnmundervisningen.

Skoldistrikt och skolstyrelser.

Kong!. Maj ds förslag.

§ 1.

Med döfstumma, å hvilka denna

förordning är tillämplig, afses: l) sådana,

hvilkas döfhet är medfödd

eller i den spädare åldern uppkommit,

2) sådana, hvilkas döfhet inträdt

efter talförmågans fullständiga utveckling

och som för stumhets förebyggande

hafva behof af döfstumlärares

handledning, samt 3) sinnesslöa

döfstumma, som efter behörig

pröfning befinnas mottagliga för undervisning

i döfstumskola.

o

Utskottets förslag.

§ 1.

Med döfstumma, å hvilka denna

lag är tillämplig, afses: 1) sådana,

hvilkas döfhet är medfödd eller

i den spädare åldern uppkommit,

2) sådana, hvilkas döfhet inträdt

efter talförmågans fullständiga utveekling

och som för stumhets förebyggande

hafva behof af döfstumlärares

handledning, samt 3) sinnesslöa

döfstumma, som efter behörig

pröfning befinnas mottagliga för undervisning

i döfstumskola.

A döfstumma, som tillika äro

blinda, eger denna lag ej tillämplighet.

§ 2.

Landsting (dier stadsfullmägtige i städer, som ej i landsting deltaga,

skola föranstalta om undervisning åt de inom vederbörande landstingsområden

eller städer befintliga döfstumma barn.

Bill. till Riksd. Prat. 18S!k 4 Sami. 2 Afd. 4 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Lat/utskottets Utlåtande (N:o 5).

Konijl. Maj ds förslag.

§ 3.

1. Varder för två eller flera

landstingsområden eller städer, som

ej i landsting deltaga, af vederbörande

landsting och stadsfullmägtige öfverenskommelse

träffad om gemensamt

ordnande af de döfstummas undervisning,

skall sådan öfverenskommelse

underställas Kongl. Maj:ts pröfning.

Godkännes öfverenskovnmelsen, utgöra

de kommuner, som med öfverenskommelsen

afses, tillsammans ett

skoldistrikt.

2. Eljest utgör hvarje landstingsområde

eller stad, som ej i landsting

deltager, för sig ett skoldistrikt.

Utskottets förslag.

§ 3.

1. För ordnande af de döfstummas

undervisning indelas riket

i distrikt, omfattande: 1:a distriktet:

Stockholms stad, Stockholms

län, Södermanlands län, Vestmanlands

län, Östergötlands län, Norrköpings

stad och Gotlands län; 2:a

distriktet: Kalmar läns norra och Kalmar

läns södra landstingsområden

samt Jönköpings och Kronobergs län;

3:e distriktet: Kristianstads län, Malmöhus

län, Malmö stad och Blekinge

län; 4:e distriktet: Göteborgs och Bohus

län, Göteborgs stad, Hallands län,

Elfsborgs län och Skaraborgs län,

5:e distriktet: Örebro län och Vermlancls

län; 6:e distriktet: Upsala län;

Kopparbergs län och Gefleborgs lön;

samt 7:e distriktet: Vesternorr lands

län, Jemtlands län, Vesterbottens län

och Norrbottens län.

2. Kommer annan stad än de i

mom. 1 nämnda att ej i landsting

deltaga, skall sådan stad bibehållas

vid det distrikt den förut tillhört.

3. På framställning af landsting

eller stad, som ej i landsting deltager,

egen Kongl. Maj:t att i afseende ä

distriktens omfattning och antal vidtaga

de förändringar, som af omständigheterna

kunna ptäkallas, äfvensom

medgifva, det må landstingsområde

eller stad, som ej i landsting

deltager, för sig utgöra ett skoldistrikt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (Å:o o).

19

Kom/1. Majs* förslag.

§ 4.

För hvarje skoldistrikt skall lin nas

eu skolstyrelse.

§ 5.

1. Kongl. Maj:t utser för viss tid

ordförande i skolstyrelse inom distrikt,

hvarom i § 3 mom. 1 sägs.

2. Afser den i nämnda § omförmälda

öfverenskommelse två landstingsområden

eller ett landstingsområde

och en stad, som ej i landsting

deltager, må, der öfverenskommelsen

ej annorlunda innehåller, hvarje

landsting eller stad välja två ledamöter

i skolstyrelsen. Afser öfverenskommelsen

flera än två sådana

kommuner, eger hvarje landsting

eller stad, som nämnd är, att, der ej

annorlunda öfverenskommes, välja

eu ledamot i styrelsen.

3. På enahanda sätt väljas suppleanter

till lika antal som ledamöter.

§ 6.

1. Utgöres skoldistriktet allenast

af ett landstingsområde eller en stad,

som ej i landsting deltager, väljer

landstinget eller stadsfullmägtige ledamöter

i skolstyrelsen till antal af

minst tre samt suppleanter till lika

antal som ledamöter.

Utskottets förslag.

§ 4.

För hvarje skoldistrikt skall finnas

en skolstyrelse, som har sitt säte, der

skolan eller dess hufvada/delning är

belägen.

§ 5.

1. Ledamöter i skolstyrelsen skola

utses af vederbörande landsting och

stadsfullmägtige i de städer, som ej i

landsting deltaga. Hvarje landsting

och sådan stad väljer, efter folkmängden

inom sitt område, en ledamot

för hvarje fullt tal af nittio tusen.

Går ej folkmängden upp till nittio

tusen, väljes dock eu ledamot,

2. På enahanda sätt väljas suppleanter

till lika antal som ledamöter.

3. Skulle Kongl.Maj :t i särskilt,

fall förordna, att ett landstingsområde

eller en stad, som ej i landsting

deltager, må utgöra ett skoldistrikt,

väljer landstinget eller stadsfullmägtige

ledamöter i skolstyrelsen till antal

af minst tre samt suppleanter till lika

antal som ledamöter.

§ 6.

Ledamöter och suppleanter i skolstyrelse

väljas för en tid af fyra

kalenderår. Hälften af antalet eller,

om detta icke är jemnt, det antal,

som är närmast under hälften, skall

dock vid slutet af andra året efter

det val första gängen inom distriktet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande. (N:o å).

Kongl. Maj:ts förslag.

2. Skolstyrelsen utser inom sig

för viss tid ordförande.

§ 7.

Ledamöter oeli suppleanter i skolstyrelse

väljas för en tid af fyra år.

§ 8.

Skolstyrelse tillkommer: att i enlighet

med denna förordning uppgöra

skolreglemente, hvaraf ett exemplar

insändes till ecklesiastikdepartementet,

att till- och afsätta lärare,

att handhafva skolans ekonomi, att

öfvervaka undervisningen, att fastställa

derför nödig läs- och arbets
-

Utskottets förslag.

egt rum utträda efter lottning, rom

inom skolstyrelsen ansiällcs.

§ 7.

1. Skolstyrelsen utser inom sig för

hvarje kalenderår ordförande och vice

ordförande.

2. Skolstyrelsen mä ärende ej handlägga,

der icke mer än hälften af

ledamöternas hela antal är tillstädes;

dock att, der ledamöterna endast äro

tre, hela_ antalet hör tillstädesvara.

3. Aro både ordförande och vice

ordförande förhindrade att inställa

sig vid sammanträde, egen skolstyrelsen

utse annan ledamot att för tillfället

föra ordet.

4. Omröstning sker öppet och tillkommer

hvarje röstande en röst. Aro

rösterna ä båda sidor lika delade,

gäller den mening ordföranden biträder.

Val skall, der så äskas, förrättas

med sluttia sedlar. Mellan lika röstetal

skiljer lotten.

Skolstyrelse tillkommer: att i

enlighet med denna lag uppgöra

skolreglemente, hvaraf ett exemplar

insändes till ecklesiastikdepartementet,

att till- och afsitta föreståndare

och lärare, att handhafva skolans

ekonomi, att öfvervaka undervisningen,

att fastställa derför nödig läs
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Tjogutskottets Utlåtande (N:o 5).

21

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

ordning äfvensom att vid hvarje cell arbetsordning äfvensom att vid

läsårs slut till ecklesiastikdepartemen- hvarje läsårs slut till ecklesiastiktet

ingifva berättelse om döfstum- departementet ingifva berättelse om

undervisningens anordning och ut- döfstumundervisningens anordning

veckling inom distriktet jemte sam- och utveckling inom distriktet jemte

mandrag af räkenskaperna. sammandrag af räkenskaperna.

§ 9.

1. I distrikt, hvarom fönnälcs i

§ 3 mom. 1, egen skolstyrelsen, der

ej annorlunda öfverenskommits, att

utöfver hvad i § 8 blifvit stadgadt

besluta jemväl i öfriga frågor rörande

döfstumundervisningen; skolande

dock styrelsens beslut, der

desamma angå anskaffande af erforderligalokaler

för skola eller skolas

ärliga utgiftsstat, för att erhålla bindande

kraft underställas Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i det län, der

skolan eller dess hufvudafdelning

är belägen. Vägrar Kongl. Maj:ts

1 >efallningshafvande sitt godkännande,

bör skäl dertill uppgifvas; och eger

styrelsen att afgöra, huruvida frågan

skall Kongl. Maj:ts pröfning underställas.

2. Sedan för skola i distrikt,

hvarom nu är fråga, utgiftsstaten blifvit

godkänd, skall det belopp, som

utöfver påräkneligt statsbidrag och

öfriga för styrelsen tillgängliga medel

erfordras, af styrelsen fördelas

på vederbörande landsting eller städer

i förhållande till deras folkmängd,

sådan den tinnes upptagen i

senast derförut af statistiska central
-

§ 9-

1. / distrikt, omfattande mer

iin ett landstingsområde eller en stad,

som ej i landsting deltager, eger skolstyrelsen

att utöfver hvad i § 8 blifvit

stadgadt besluta jemväl i öfriga frågor

rörande döfstumundervisningen;

dock att styrelsens beslut, der desamma

angel anskaffande af erforderliga

lokaler för skola eller skolas

ärliga utgiftsstat, underställas vederbörande

landstings och stadsfullmägtiges

pröfning.

2. Uppstå dervid olika beslut,

skall frågans afgörande hänskjuta.1}

till en nämnd, till hvilken landsting

eller stad, som ej i landsting deltager,

för hvarje år väljer, efter folkmängden

inom sitt område, en ledamot

för hvarje fullt tal af trettio tusen.

Går ej folkmängden upp till trettio

tusen, väljes dock en ledamot.

3. På enahanda sätt väljas suppleanter

till lika antal som ledamöter.

4. Denna nämnd sammanträder

pa kallelse af skolstyrelsens ordförande

der skolstyrelsen hav sitt säte,

och bör minst halfva antalet af ledamöterna

vara tillstädes, om giltigt beslut

skall kunna fattas. Hvarje leda
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

byrån afgulna berättelse rörande rikets

befolkningsförhållanden. Det

åligger styrelsen att jemte aflemnande

af skolans utgiftsstat meddela

vederbörande landsting eller stadsfullmägtige

underrättelse om hvad

sålunda på kommunen belöper. Detta

belopp skall af landstinget eller stadsfullmägtige

i kommunens utgiftsstat

för nästföljande år upptagas samt

i mån af behof hållas styrelsen till

banda.

Utskottets förslag.

mot tillkommer vid omröstning en

röst. Nämnden väljer inom sig med

slutna sedlar ordförande, och, om vid

detta val tvä eller flere erhålla, lika

och det högsta röstetalet, skilje lotten

dem emellan. 1 öfrigt sker omröstning

Öppet; och äro dervid rösterna

ä bada sidor lika delade, gäller den

mening ordföranden biträder.

5. Det belopp, som utöfver päräkneligt

statsbidrag och öfrig a för

skolstyrelsen tillgängliga medel erfordras,

skall af styrelsen fördelas pa

vederbörande landstingsområden eller

städer i förhållande till deras folkmängd.

Det åligger styrelsen att vid

aflemnande afl skolans utgiftsstat

meddela vederbörande landsting eller

stadsfullmägtige underrättelse om hvad.

sålunda på kommunen belöper.

6. Sedan genom sammanstämmande

beslut afl vederbörande landsting

och stadsfullmägtige eller genom

beslut af nämnden utgiftsstaten för

skoldistriktet blifvit faststäld, har skolstyrelsen

att derom göra anmälan hos

vederbörande Kongl. Maj:ts befallningshafvande

med uppgift på hvad

som enligt den i mom. 5 angifna

grund belöper på hvarje landstingsområde

eller stad; och åligger det

Kongl. Maj:ts befallningshafvande att,

derest erforderliga medel icke blifvit

af landsting eller stadsfullmägtige för

ändamålet anvisade, med. tillämpning

af den debiteringsgrlind, som är stadgad

i afseende å landstingsmed el, låta

verkställa uträkning å hvad som för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

23

Kongl. Maj ds förslag.

§ 10.

I distrikt, omfattande allenast ett

landstingsområde eller en stad, fastställes

af vederbörande landsting

eller stadsfullmägtige årligen utgiftsstat

för döfstumundervisningen efter

derom af skolstyrelsen afgifvet förslag;.

På landstinget eller stadsfolk

mägtige beror, huruvida åt skolstyrelse

i sådant distrikt må öfverlernnas

att besluta jemväl i andra

än de i § 8 nämnda frågor.

§ 11.

Hvarje landsting eller stad, som

ej i landsting deltager, må för granskning

af styrelsens förvaltning och

räkenskaper årligen utse revisorer och

suppleanter för dem, högst till det

antal kommunen eger att välja ledamöter

i styrelsen.

§ 12.

Revisorernas berättelse skall föreläggas

vederbörande landsting eller

stadsfullmägtige, och ega de hvar

för sig att afgöra, huruvida ansvarsfrihet

må meddelas eller, i anled
-

Utskottets förslag.

landstingsområdet eller staden belöper

på hvarje bevillning skrona samt debitera.

och indrifva medlen i sammanhang

med kronoskatterna under benämning:

bidrag till döfstumundervisningen,

hvarefter medlen tillhandahållas

skolstyrelsen.

7. I distrikt, omfattande allenast

ett landstingsområde eller en stad,

fastställes af vederbörande landsting

eller stadsfullmägtige årligen utgiftsstat

för döfstumundervisningen efter

derom af skolstyrelsen afgifvet förslag.

På landstinget eller stadsfullmägtige

beror, huru vida åt skolstyrelse

i sådant distrikt må öfverlemnas

att besluta jemväl i andra (In de i

§ 8 nämnda frågor.

§ 10.

Hvarje landsting eller stad, som

ej i landsting deltager, må för

granskning af styrelsens förvaltning

och räkenskaper årligen utse revisorer

och suppleanter för dem, högst

till det antal kommunen eger att

välja ledamöter i styrelsen.

§ 11-

Revisorernas berättelse skall föreläggas

vederbörande landsting eller

stadsfullmägtige, och ega de hvar för

sig att afgöra, huruvida ansvarsfrihet

må meddelas eller, i anledning af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

ning af förekomna anmärkningar, förekomna anmärkningar, laga antaga

anspråk väckas. Vägras ansvars- språk väckas.

frihet, bär genom Kongl. Majds befallningshafvande

underrättelse derom

ofördröjligen Kongl. Maj:t meddelas.

1. Vid hvarje skota bör, derest densamma är ordnad för undervisning

efter skilda metoder, finnas en linie för undervisning efter

talmetod, en linie för undervisning efter skrifmetod och, der så erfordras,

en för undervisning efter teckenmetod. Är skolan ordnad för

undervisning efter talmetod allenast, skall densamma med hänsyn till

barnens olika förmåga att tillgodogöra sig undervisningen indelas på särskilda

linier.

2. För utrönande af barnens olika begåfning och antag skall vid

hvarje skola finnas en särskild intagningsklass, hvilken i skola, anordnad

för undervisning efter skilda metoder, skall vara ettårig. I skota, ordnad

för tillämpning af skilda metoder, skall i intagningsklassen alltid först

talmetoden tillämpas. Endast de barn, som befinnas icke kunna lämpligen

undervisas efter denna metod, hänvisas till undervisning efter de

metoder, som användas å skolans öfriga linier. Till teckenlinien hänvisas

endast de svagast begåfvade. År skola anordnad för tillämpning af talmetoden

allenast, är intagningsklassens uppgift att utröna, å hvilken af

skolans olika linier barnet på grund af sin begåfning bör undervisas.

§ 12-

Ledamöter af skolstyrelse och

nämnd likasom revisorer ega att tillgodonjuta,

en hvar af den kommun,

som honom utsett, resekostnadsersättning

såsom för landstingsmän är

stadgadt.

Skolor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

3. Af° skolans föreståndare böra tid efter annan undersökningar

anställas, pa det att det ma utrönas, huruvida barn må kunna öfverflyttas

till annan linie än den, till hvilken det ursprungligen hänvisats.

4. Skola må anordnas med intagning af barn antingen årligen

eller hvartannat år.

5. Skolans skilda linier äfvensom intagningsklassen må förläggas till

olika platser. Särskildt bör tillses, att icke undervisningen å tallinien blir

lidande derigenom att dess lärjungar obehörigen sammanföras med lärjungarne

å de öfriga linierna.

Kongl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

§ 14.

1. Undervisningen skall fortgå

fyratio veckor om året, derest icke

skolans styrelse af särskild anledning

finner skäl medgifva inskränkning

till trettioåtta veckor.

2. Läsåret fördelas på en hösttermin

och en vårtermin.

3. Den dagliga undervisningstiden

för bokliga ämnen bör upptaga

omkring fem timmar med tjenliga

afbrott; egande emellertid styrelsen

att för de yngsta lärjungarne

något minska timantalet äfvensom

att i öfrigt om läsetiderna närmare

bestämma.

4. Härförutom må lämpliga tider

för lärjungarnes utbildning i handaslöjd

och handtverk anvisas, dock

så, att den intellektuella undervisningen

derigenom ej lider inträng eller

barnens krafter öfver måttan tagas

i anspråk.

§ 14.

1. Undervisningen skall fortgå

fyratio veckor om året, derest icke

skolans styrelse af särskild anledning

finner skäl medgifva inskränkning

till trettioåtta veckor.

2. Läsåret fördelas på en hösttermin

och en vårtermin.

3. Den dagliga undervisningstiden

för bokliga ämnen bör upptaga

omkring fem timmar med tj enliga

afbrott; egande emellertid styrelsen

att för de yngsta lärjungarne

något minska timantalet äfvensom

att i öfrigt om läsetiderna närmare

bestämma.

4. Härförutom må lämpliga tider

för lärjungarnes utbildning i handaslöjd

och handtverk anvisas, dock

så, att barnens krafter ej öfver måttan

tagas i anspråk.

Bill. till Jlilcsd. Vrål. 1889. 4 Samt 2 Afd. 4 Häft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

§ 15.

1. Lärokursen bör i allmänhet upptaga en tid af åtta år.

2. När lärjunge från skolan afgår, skall betyg öfver uppförande,

flit, kunskaper och färdigheter honom af föreståndaren och vederbörande

lärare meddelas.

§ IG.

Så vidt med hänsyn till de döfstummas bristande sinne är möjligt,

bör i döfstumskolan meddelas undervisning i samma kunskapsämnen som

i folkskolan och till ungefär samma omfattning. Undervisningsämnen i

döfstumskolan vare alltså: modersmålet, välskrifning, kristendomskunskap,

räkning, geografi och historia, naturkunnighet, teckning, gymnastik och

handaslöjd samt trädgårdsskötsel,

upplåtet.

Kongl. Maj:ts förslag.

§ 17-

Vid döfstummas undervisning bör

hufvudsakligen iakttagas följande

läroplan:

Modersmålet, a) Åskådningsundervisning:

Skolan, hemmet,

dessas omgifningar, allmänna lifvet.

hithörande personer, ting, företeelser

inrättningar, m. m. genomgås i anslutning

till verklighet, modell eller

bild; b) Språkliga öfningar: Ordklasserna,

ordens böjning'' och sammanställning

till olika slag af satser,

meningar och talesätt inöfvas genom

exempel och i anslutning till läseoch

lärobok; c) Talande och afösning

(för de barn, som härför icke

sakna anlag) samt skrifning: Trägna

öfningar företagas i andhemtning, rent

och naturligt uttal samt säker och

lämpligt jordland härtill blifvit

Utskottets förslag.

§ 17-

Läroplan för de döfstummas undervisning

meddelas af Kongl. Maj tf.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

snabb afösning från olika personers

läppar af såväl enskilda ljud som

ord och meningar. Skriftliga öfningar

förbindas med samtliga läroämnena,

dervid det genomgångna

reproduceras och uppsatser öfver

lättare ämnen, bref o. d. något mera

sjelfständigt utarbetas; d) Läsning:

Läsning af skrifven och tryckt stil

samt öfning i rätt uppfattning af

innehållet i lättare stycken och uppsatser.

Välskrifning. Öfningar fullföljas

till vinnande af såväl en vacker

som rask och tydlig handstil.

Kristendomskunskap. a) Bibliska

historien genomgås efter kort lärobok,

hvartill längre fram ansluter sig

bibelläsning; b) Luthers lilla katekes

inläres med enkel utläggning samt

hänvisning till den Heliga Skrift; ett

mindre urval af bibelspråk och psalmverser.

Räkning. De fyra räknesätten i

hela tal samt decimalbråk öfvas till

vinnande af säkerhet och färdighet

i deras användning uti det praktiska

lifvet.

Geografi och Historia. Det vigtigaste

af fäderneslandets geografi inhemtas

äfvensom en allmän öfversigt

af Europas länder samt af jordgloben;

en kort framställning af de märkvärdigaste

personer och tilldragelser

i vårt lands historia meddelas.

Naturkunnighet. Det allmännaste

af läran om djur-, växt- och stenriket

genomgås, hvarjemte de vig
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatta Stats- och Jyagutskottcts Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

tigaste företeelserna i naturen förklaras.

Teckning. På fri hand eller med

tillhjelp af instrument öfvas teckning

af figurer, med tillämpning på de allmännast

förekommande husgeråd,

verktyg m. m., äfvensom sådana föremål,

hvilkas afbildande är egnadt att

odla skönhetssinnet.

Gymnastik. Gång- och marscliöfningar

omvexla med fristående och

redskapsgymnastik.

Handaslöjd, (ilning i lämpliga

enklare handarbeten, som utveckla

och stärka barnens kroppskrafter samt

förbereda dem till nyttig verksamhet

efter skoltidens slut.

§ 18-

Vid hvarje termins slut anställas förhör och uppvisning med lärjungarne

inför skolans styrelse. Om och när offentliga examina skola hållas,

ege styrelsen att bestämma.

§ 19.

För att underhålla den döfstummes håg för kunskaper samt stödja

hans religiösa och sedliga lif läte styrelsen sig angeläget vara att, i den

mån omständigheterna medgifva, erbjuda utgångna lärjungar tillfälle att

under någon vecka af året besöka skolan, då jemväl tillträde till H. H.

Nattvard må kunna beredas dem, som det åstunda.

Kongl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

§ 20.

§ 20.

Att hafva inseende öfver döfstumskolorna

samt vaka öfver deras

Att hafva inseende öfver döfstumskolorna

samt vaka öfver deras

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:t$ förslag.

ledning och utveckling förordnar

Kongl. Magt en eller flera sakkunnige

män, för hvilka särskild instruktion

utfärdas.

Omkostnaderna för inspektionen

bestridas af statsmedel.

Utskottets förslag.

ledning och utveckling förordnar

Kongl. Magt, en sakkunnig man, för

hvilken särskild instruktion utfärdas.

Omkostnaderna för inspektionen

bestridas af statsmedel.

Lärare.

§ 21.

1. Vid hvarje skola skall linnas föreståndare samt för öfrigt nödig

lärarepersonal.

2. Två hvarandra närbelägna skolor inom samma distrikt må dock

kunna under samma föreståndare förenas.

§ 22.

]. För att kunna antagas till lärare vid döfstumskola fordras, utom

god fallenhet för lärarekallet, att hafva aflagt godkänd afgångsexamen

vid det genom statens försorg anordnade seminarium för bildande af

döfstumlärare.

2. För att kunna antagas till föreståndare fordras dessutom ådagalagd

lärareskicklighet samt för öfrigt sådana egenskaper, som med afseende

på föreståndarebefattningens särskilda beskaffenhet pröfvas vara nödiga.

§ 23.

1. Då föreståndare- eller ordinarie lärarebefattning vid skolan är

ledig, skall kungörelse om ledigheten af skolstyrelsen införas tre gånger

i den tidning, genom hvilken officiella meddelanden tillkännagifvas.

2. Tjensten sökes hos styrelsen; och bör sökande inom sextio dagar

från ledighetens första kungörande i nämnda tidning till styrelsens ordförande

ingifva sin ansökan, åtföljd af prestbetyg samt de intyg i öfrigt,

genom hvilka han vill styrka sin behörighet till befattningen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

o. Förordnande för vederbörligen antagen föreståndare och lärare

utfärdas af styrelsen utan lösen.

§ 24.

1. Extra ordinarie eller biträdande lärare samt de personer, som

för undervisning i handaslöjd kunna vid skolan vara behöfliga, antagas

och afskedas af styrelsen efter föreståndarens förslag.

2. Vårdare och tjenare vid skolan, enligt uppgjord stat, antagas

och afskedas af föreståndaren.

§ 25.

Föreståndare åligger:

a) att för hvarje termin upprätta förslag till läs- och arbetsordning

samt noga tillse, att densamma, sedan den hlifvit af styrelsen faststäld,

till alla delar iakttages; att leda undervisningen och så mycket som möjligt

sjelf taga del deri; att nitiskt och i samverkan med den öfriga vid skolan

anstälda personalen vaka öfver lärjungarnes uppförande och flit samt eljest

på allt sätt befrämja skolans ändamål;

b) att föra matrikel öfver skolans lärjungar, terminligen upprätta

betygskatalog samt förvara dessa jemte skolans öfriga handlingar;

c) att i styrelsen föredraga undervisnings- och ordningsfrågor rörande

skolan; egande föreståndaren, der styrelsen fattar mot hans uttalade åsigt

stridande beslut, att i protokollet anteckna sin afvikande mening; samt

d) att biträda styrelsen i liandhafvandet af skolans ekonomi.

§ 26.

1. Lärare, som ej tillika är föreståndare, vare skyldig att undervisa

trettio timmar i veckan, utöfver hvilken tid hans undervisningsskyldighet

må utsträckas endast, derest sjukdomsfall bland lärarepersonalen eller

andra dylika omständigheter göra det nödigt och sådant billigtvis kan

honom åläggas.

2. Härförutom åligger det lärare att, i den man anordningarna vid

skolan sådant fordra, tillse lärjungarne och främja deras utveckling äfven

på de från egentlig undervisning lediga tider; och vare läraren pligtig att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

vid lärjungarnes undervisning och uppfostran iakttaga de råd och anvisningar,

som af föreståndaren honom meddelas.

3. Lärare må icke, medan han innehar tjenst vid skolan, utan skolstyrelsens

medgifvande egna sig åt annan verksamhet.

§ 27.

1. Vill föreståndare eller lärare blifva från sin befattning entledigad,

ingifve ansökan till styrelsen; och ankommer det på denna att, derest

afskedet . begäres under pågående läsetermin, detsamma genast eller först

vid terminens slut bevilja.

2. Skulle föreståndare eller lärare befinnas oskicklig till eller försumlig

i förrättande af sin tjenst eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han

ejQ bör vid densamma längre bibehållas, må styrelsen ega att, efter föregången,

i dess protokoll intagen men fruktlös befunnen varning, honom

från innehafvande befattning och aflöning skilja.

§ 28.

Sökande till föreståndare- eller lärarebefattning, som anser skolstyrelse

hafva vid befattningens tillsättande olagligen förfarit, så ock den,

s°m, pa sätt i § 27 mom. 2 sägs, af skolstyrelse undfått varning eller

blifvit från föreståndare- eller lärarebefattning skild, eger att öfver styrelsens

beslut anföra besvär hos domkapitlet i det stift, inom hvilket skolan

är belägen; och vare tid för besvärs anförande densamma, som för klagan

öfver kyrkostämmas beslut är föreskrifven. Domkapitlets utslag må kunna

i vanlig ordning hos Kongl. Maj:t öfverklagas.

Lärjungar.

Kongl. Maj:ts förslag.

§ 29.

Alla döfstumma barn i skolåldern

skola till undervisning i distriktets döfstumskola

inställas, så vida icke föräldrar

eller målsmän, som sådant föredraga,

enskildt sörja för undervis
-

Utskottets förslag.

§ 29.

Alla döfstumma barn i skolåldern

skola till undervisning i distriktets döfstumskola

inställas, så vida icke föräldrar

eller målsmän, som sådant föredraga,

enskildt sörja för undervis
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

ningen af dem, hvilka stå under

deras målsmanskap; dock åligger det

vederbörande skolstyrelse att tillse,

att den undervisning, barnen sålunda

erhålla, i noggrannhet och omfattning

motsvarar den, som i de offentliga

döfstumskolorna meddelas; börande,

om ett annat förhållande befinnes

ega rum, skolgång åläggas barnen

i skola, som af styrelsen anvisas.

Utskottets förslag.

ningen af dem, hvilka stå under

deras målsmanskap; dock åligger det

skolstyrelse att tillse, att den undervisning,

barnen sålunda erhålla, i noggrannhet

och omfattning hufvudsakligen

motsvarar den, som i de offentliga

döfstumskolorna meddelas; börande,

om ett annat förhållande befinnes

ega rum, skolgång åläggas barnen

i skola, som af styrelsen anvisas.

§ 30.

1. Skolåldern räknas från och med det år, under hvilket barnet

fyller sju år, och må dess skolgång ej uppskjutas längre än till det år,

under hvilket barnet fyller nio år, derest icke sådant i följd af skolans

anordnande med intagning allenast hvartannat år ovilkorligen påkallas, i

hvilket fall ytterligare ett års uppskof må ega rum.

2. Barn är skolpligtigt under de åtta år, som följa efter dess intagning

i skolan, derest barnet icke före denna tid inhemtat sådana kunskaper

och nått den utveckling, att det anses böra från skolgång befrias,

eller är så svagt begåfvadt, att dess fortsatta vistelse i skolan, efter inspektörens

pröfning, anses vara utan gagn.

§ 31.

För att blifva i tillfälle att anordna och öfvervaka samtliga döfstumma

barns nöjaktiga undervisning ege styrelsen att från hvarje till

distriktet hörande församlings skolråd en gång om året, å tid som styrelsen

bestämmer, bekomma fullständig förteckning på alla inom församlingen

befintliga döfstumma under aderton år, äfvensom att i öfrig! erhålla de upplysningar,

styrelsen kan finna erforderliga.

Kongl. Maj:ts förslag.

§ 32.

I den händelse föräldrar eller

målsmän tredskas att efterkomma

Utskottets förslag.

§ 32.

I den händelse föräldrar eller

målsmän tredskas att efterkomma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (.N:o 5).

3?.

Kongl. Maj:ts förslå//.

de föreskrifter, som, i afseende å de

döfstumma barnens undervisning, i

denna förordning eller i enlighet med

densamma af vederbörande skolstyrelse

meddelas, skola de tredskande

undergå varning af församlingens

skolråd, som om verkställigheten

deraf underrättar styrelsen genom

protokollsutdrag. Blifver sådan varning

fruktlös, må genom skolrådets

försorg barnen kunna från föräldrar

eller målsmän skiljas och på desses

bekostnad öfversändas till skola, som

af styrelsen anvisas.

Uttskottets förslag.

de föreskrifter, som, i afseende å de

döfstumma barnens undervisning, i

denna lag eller i enlighet med densamma

af vederbörande skolstyrelse

meddelas, skola de tredskande undergå

varning af församlingens skolråd,

som om verkställigheten deraf underrättar

styrelsen genom protokollsutdrag.

Blifver sådan varning fruktlös,

må genom skolrådets försorg

barnen kunna från föräldrar eller

målsmän skiljas och på desses bekostnad

öfversändas till skola, som

af styrelsen anvisas.

1. För barns inträde i döfstumskola erfordras:

a) prestbevis, upptagande det döfstumma barnets ålder samt förfil

dra nies stånd och vilkor;

I)) skolbetyg, om den döfstumme förut bevistat skola; samt

c) läkarebetyg med särskildt yttrande om syn-, hörsel- och tal-organens

beskaffenhet samt uppgift, huruvida den döfstumme lider af idioti eller af

sådan sjukdom, som kan hafva en skadlig verkan på skolans öfriga lärjungar.

2. Derest målsman uraktlåter att till skolstyrelse ingifva nu omförmalda

handlingar, åligger det skolråd att på styrelsens begäran desamma

anskaffa och till styrelsen insända. Det åligger ock skolråd att tillse, att

de döfstumma barnen å den tid, styrelsen bestämmer, vid skolan inställas.

Kostnader för döfstumskoleväsendet.

Kongl. Maj ds förslog.

§ 34.

1. Utgifterna för undervisningen,

lärarnes aflöning, lärjungarnes under
iii.

lt.

Utskottets förslag.

§ 34.

1. Utgifterna för undervisningen,

lärarnes aflöning, lärjungarnes undergå/1/.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

håll, anskaffande af erforderliga lokaler

för skolan, skolmöbler och undervisningsmateriel

in. in. bestridas

af skoldistrikten.

2. Om bidrag af statsmedel till

döfstummas undervisning är särskild!

stadgadt.

3. Landsting eller stadsfullmägtige,

hvarom här är fråga, ega för

hvarje till landstingsområdet eller,

staden hörande, i dess döfstumskola

intaget barn bestämma viss årlig afgift,

med hvilken föräldrar eller målsman

böra bidraga till eu del af barnets

kosthåll vid skolan. Sådana utgifter

komma landstinget eller staden

till godo såsom bidrag till betäckande

af de i mom. 1 omförmälda

utgifter. De barn, hvilkas föräldrar

eller målsmän icke ega tillgång till

afgiftens erläggande, böra genom fattigvård

ssamhällets försorg härutinnan

understödjas.

Utskottets förslag.

håll, anskaffande af erforderliga lokaler

för skolan, skolmöbler, undervisningsmateriel

och hvad i (ifrigt för

skolan erfordras bestridas af skoldistrikten.

2. Om bidrag af statsmedel till

döfstummas undervisning är särskild!

stadgadt.

3. Landsting eller stadsfullmägtige,

hvarom här är fråga, ega för

hvarje till landstingsområdet eller

staden hörande, i dess döfstumskola

intaget barn bestämma viss årlig afgift,

med hvilken föräldrar eller målsman

böra bidraga till en del af barnets

kosthåll vid skolan. Sådana utgifter

komma landstinget eller staden

till godo såsom bidrag till betäckande

af de i mom. 1 omförmälda utgifter.

De barn, hvilkas föräldrar eller målsmän

icke ega tillgång till afgiftens

erläggande, böra genom fattigvårdssamhällets

försorg härutinnan understödjas.

Böfstuinlärares utbildning.

§ 35.

Med döfstumskola å Handla bör, för bildande af lärare och lärarinnor

för döfstumundervisningen, vara förenadt ett seminarium, der afgiftsfri

undervisning meddelas åt dem, som önska anställning såsom lärare eller

lärarinnor vid döfstumskolor.

§ 36.

Döfstumskolans föreståndare är tillika rektor vid seminariet. Honom

åligger att ordna och leda arbetena vid seminariet samt sjelf meddela den

vigtigaste och ansvarsfullaste delen af seminariielevernas undervisning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (X:o 5). 35

§ 37.

Skolans styrelse aligger att till lärare vid seminariet efter rektors

förslag utse den eller dem bland skolans lärare, som dertill befinnas

mest lämpliga.

§ 38.

Lärokursen vid seminariet beräknas till ett ar och fortgår samtidigt

med undervisningen i döfstumskolan.

§ 39.

Undervisningen vid seminariet, som är hufvudsakligen teoretisk, omfattar

följande läroämnen och öfningar:

a) öfverblick af döfstumbildningens historia;

b) om döfstumheten, dess orsaker, beskaffenhet och verkningar;

c) om döfstumundervisningens mål och anordning efter olika undervisningsmetoder;
d)

om atbördsspraket, dess uppkomst, utveckling och användning vid

undervisningen;

e) om talverktygen samt sättet och ordningen för språkljudens frambringande

;

f) om undervisningsämnenas metodik;

g) öfversigt af läroplanen för döfstumskolorna;

li) om undervisningsmaterielen och dess användning;

i) om döfstumskolas organisation och förvaltning samt de i riket

gällande författningar om döfstumundervisningen; samt

k) lektioner i döfstumskolans särskilda klasser.

§ 40.

För att antagas till elev vid seminariet fordras att hafva med goda

vitsord aflagt afgångsexamen vid något statens seminarium för bildande

af folkskolelärare eller -lärarinnor, hvarjemte den, som icke omedelbart

öfvergå!'' från folkskolelärare- till döfstumlärareseminarium, skall förete

betyg öfver sin verksamhet och sitt uppförande under mellanliggande

tiden. Dessutom skall den sökande visa sig vara fri från fel i hörsel- och

talorganen äfvensom stamning och läspning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Ijtiyutskottets Inlåtande (A:o o).

t>6

§ 41.

Intagning i seminariet sker vid läsårets början.

§ 42.

Efter afslutad seminariikurs och sedan elev af seminariets rektor

erhållit intyg deröfver samt väl vitsordats för flit och uppförande, eger

han att genomgå ett profår vid den döfstumskola, som honom af chefen för

ecklesiastikdepartementet anvisas.

§ 43.

Elev är skyldig att, under så väl seininarii- som profårskursen, städse

iakttaga ett stilla och sedligt uppförande samt för öfrigt ställa sig till

efterrättelse de för den undervisningsanstalt, der han befinner sig, i allmänhet

gällande eller af föreståndaren i särskilda fall meddelade föreskrifter.

§ 44.

Af föreståndaren för den i § 42 omförmälda döfstumskola erhåller

eleven efter afslutad profårskurs intyg öfver ådagalagd praktisk skicklighet

såsom döfstumlärare, med särskild! angifvande af hans lämplighet

för lärarekallet efter tal-, skri!’- eller teckenmetoden. Intyget bör tillika

innefatta vitsord om flit och uppförande under profårskursen.

§ 45.

Med de elever, som genomgått sådan profårskurs, anställes afgångsexainen

å seminariet vid vårterminens slut i närvaro af en eller flera af

chefen för ecklesiastikdepartementet förordnade sakkunnige personer.

§ 46.

Afgångsexamen skall omfatta de läroämnen och öfningar, hvari undervisning

vid seminariet meddelas, hvarjemte eleven bör författa en skriftlig

uppsats öfver något till döfstumundervisningen hörande ämne samt dessutom

aflägga undervisningsprof i döfstumskolan.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

§ 47.

37

]. Betyg ° öiver afgångsexamen skall upptaga vitsord öfvei'' den

examinerades ådagalagda kunskaper och färdigheter i de ämnen, i Indika

undervisning vid seminariet åtnjutits, äfvensom öfver de i § 4G omförmälda

prof.

-• -Rektor skall, efter samråd med seminariets lärare, utfärda betyget,

hvilket jemväl skall patecknas af den eller de af chefen för ecklesiastikdepartementet

utsedde sakkunnige.

§ 48.

\ id bedömandet af elevs kunskaper och undervisningsskicklighet

användas vitsorden:

berömlig, med beröm godkänd, godkänd, försvarlig; och må, om så

anses behörigt, mellan betygen godkänd och med beröm godkänd användas

vitsordet med nöje godkänd samt mellan betygen med beröm godkänd och

berömlig vitsordet med utmärkt beröm godkänd.

Såsom betyg för flit användas vitsorden:

mycket god, gud, mindre god;

och såsom betyg för uppförande vitsorden:

mycket godt, godt, mindre godt.

Kougl. May.ts förslag.

§ 49.

På framställning af vederbörande

skolstyrelse anvisas erforderliga medel

till stipendier åt lärareelever.

Vid fördelning af dessa medel

bör styrelsen iakttaga: 1) att stipendium

tilldelas endast behöfvande elev,

som ådagalagt god flit och godt uppförande;

2) att elev, som för inställelse

vid anstalten fått vidkännas

större resekostnader, må tilläggas

högre belopp; 3) att elev, som vid

anstalten tillbragt ett år, icke må för

Utskottets förslag.

§ 49.

På framställning af vederbörande

skolstyrelse anvisas i mån af tillgäng

medel till stipendier åt lärareelever.

Vid fördelning af dessa medel

bör styrelsen iakttaga: l) att stipendium

tilldelas endast behöfvande elev,

som ådagalagt god flit och godt uppförande;

2) att elev, som för inställelse

vid anstalten fått vidkännas

större resekostnader, må tilläggas

högre belopp; 3) att elev, som vid

anstalten tillbragt ett år, icke må för

opaginerad Kontrollera mot PDF

oS Sammansatta Stats* och Lagutskottets Utlåtande (A do 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

den tid, lian derutöfver qvarstår, åtnjuta

stipendium, derest icke sjukdom

eller annan giltig omständighet

föranleder till undantag, i hvilket

fall han må kunna undfå stipendium

ytterligare en termin.

Utskottets förslag.

den tid, lian derutöfver qvarstår, åtnjuta

stipendium, derest icke sjukdom

eller annan giltig omständighet

föranleder till undantag, i hvilket

fall kan jnå kunna undfå stipendium

ytterligare eu termin.

Öfvergångsstadganden.

Kongl. Majds förslag.

§ 50.

I. Har skoldistrikt träffat sådana

anordningar, att intagningsklass,

hvarom i § lo mom. 2 förinäles,

kan begynna redan höstterminen

1890, skall inom samma distrikt

skolpligtighet då inträda för

döfstumma barn, som äro födda år

1881.

2. Intagningsklass skall inom

hvarje skoldistrikt vara inrättad senast

höstterminen 1891, hvilket år

skolpligtighet inträder för samtliga

döfstumma barn, födda år 1882.

3. Efter det skolpligtighet sålunda

börjat inom distriktet skola å

de döfstumma b#rnen, i den mån de

uppnå skolåldern, tillämpas föreslårif
-

UtskoUds förslag.

§ 50.

1. Har skoldistrikt träffat sådana

anordningar, att intagningsklass, hvarom

i § 13 mom. 2 förmäles, kan

begynna redan höstterminen 1890

eller höstterminen 1801, skall inom

samma distrikt skolpligtighet inträda

i förra fallet för döfstumma barn,

som äro födda år 1881, och i senare

fallet för döfstumma barn, som äro

födda är 1882.

2. Intagningsklass skall inom

hvarje skoldistrikt vara inrättad senast

höstterminen 1892, hvilket år

skolpligtighet inträder för samtliga

döfstumma barn, födda år 1883.

3. Efter det skolpligtighet sålunda

börjat inom distriktet skola å

de döfstumma barnen, i den mån

de uppnå skolåldern, tillämpas föreskrifterna

i §§ 29—33.

terna i §§ 29—33.

§ 51.

Det distrikt, åt hvilket nuvarande allmänna institutet å Manilla kan

komma att upplåtas, må tillsvidare, dock ej längre än till höstterminen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

1894, ega att få de barn, för hvilkas undervisning distriktet bär att ansvara,

underhållna och undervisade å nämnda institut mot en årlig afgift

af 300 kronor.

Kong!,. Maj:ts förslag.

De döfstumlärare och lärarinnor,

som vid denna förordnings utfärdande

varit minst två år anstälda vid döfstumskola,

äro, så vida de genomgått

hittillsvarande seminariet å Manilla

eller aflagt folkskolelärareexamen eller

examen, som berättigar till inträde

vid universitet, behöriga till ordinarie

lärarebefattning vid de blifvande döfstumskolorna.

På Kongl. Maj:t ankommer att,

der ytterligare eftergift af de för

vinnande af anställning såsom döfstumlärare

i denna förordning föreskrifna

kompetensvilkor kan för någon

före samma förordnings utfärdande

anstäld skicklig döfstumlärare finnas

af omständigheterna påkallad, dylik

eftergift på framställning af vederbörande

skolstyrelse meddela.

Utskottets förslag.

§ 52.

De döfstumlärare och lärarinnor,

som vid denna lags utfärdande varit

minst två år anstälda vid döfstumskola,

äro, så vida de genomgått

hittillsvarande seminariet å Manilla

eller aflagt folkskolelärareexamen eller

examen, som berättigar till inträde

vid universitet, behöriga till ordinarie

lärarebefattning vid de blifvande döfstumskolorna.

På Kongl. Maj:t ankommer att,

der ytterligare eftergift af de för

vinnande af anställning såsom döfstumlärare

i denna lag föreskrifna

kompetensvilkor kan för någon före

samma lags utfärdande anstäld skicklig

döfstumlärare finnas af omständigheterna

påkallad, dylik eftergift

på framställning af vederbörande

skolstyrelse meddela.

§ 53.

De närmare föreskrifter, som för

tillämpningen eif denna lag kunna

erfordras, utfärdas af Kongl. Majd.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

2:o) att Riksdagen, med uteslutande ur riksstaten

af de under åttonde hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag till allmänna institutet för döfstumma, 60,000

kronor, samt till understöd och uppmuntran åt mindre

uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma och blinda

barn, 50,000 kronor, må till befrämjande af döfstumundervisningen

bevilja ett förslagsanslag af 200,000 kronor,

att på ordinarie stat uppföras; samt

3:o) att Riksdagen må medgifva att af detta anslag

må utgå:

dels till uppehållande af döfstumskola, anordnad

af skoldistrikt, omfattande mer än ett landstingsområde

eller en stad, som ej i landsting deltager, statsbidrag,

för år räknadt med 250 kronor för hvarje barn,

som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll,

samt med 125 kronor för hvarje annat i skolan

intaget barn, och till uppehållande af annan döfstumskola,

hvilken Kongl. Maj:t finner vara deraf förtjent,

statsbidrag, för år räknadt med högst 100 kronor för

hvarje barn, som inom skolan eller på dess bekostnad

åtnjuter underhåll, samt med högst 50 kronor för hvarje

annat i skolan intaget barn;

dels ock till arfvode

åt inspektör .........................

till stipendier åt döfstum-

årligen

högst kr.

1,500: —

lärare-elever ..............

»

» '' »

3,000:

» vård och undervisning

åt sådana personer,

som äro både döf- stumma och blinda...

»

» »

5,000: —

» uppehållande af insti-

tutet å Manilla .........

»

» »

60,000: —

samt till skoldistrikt, inom hvilka döfstuinundervisningen

på ändamålsenligt sätt anordnas, bidrag för en

gång till upprättande af intagningsklass, hvilka

bidrag af Kongl. Maj:t bestämmas, men tillhopa

för samtliga skoldistrikt ej må öfverstiga 18,000

kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o b). 41

Hvad Kongl. Maj:ts proposition innehåller derom att tillgång till den

erforderliga anslagsförhöjningen, 90,000 kronor, skulle för år 1890 kunna

beredas genom motsvarande nedsättning af den summa, Kongl. Maj:t i sin

till innevarande års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof föreslagit att använda till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond, lärer af statsutskottet tagas i öfvervägande vid uppgörande

af statsregleringen.

Stockholm den 2 maj 1889.

På det sammansatta utskottets vägnar:

o

A. LILIENB ERG.

Reservationer:

af herr E. V. R. L. Iiönigsfeld t;

» herr C. A. Fröberg.

_ Herrar I. Kerfstedt och C. Persson hafva begärt få antecknadt, att

de icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Herr J. Anderson har låtit anmäla, att han af sjukdom varit förhindrad

deltaga i utskottets förhandlingar rörande detta ärende.

Bih. till Rilcsd. Prol. 1889. 4 Sami. 2 Afd. 4 Häft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.