Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af tvä åt Kongl. Majd afgifna propositioner angående efterskänkande af kronans rätt till vissa danaarf.

1889-02-08 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:15, Utlåtande, i anledning af tvä åt Kongl. Majd afgifna propositioner angående efterskänkande af kronans rätt till vissa danaarf.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

IT

N:0 15.

Ank. till Riksd. kansli den 8 febr. 1880, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af tvä åt Kongl. Majd afgifna propositioner

angående efterskänkande af kronans rätt till

vissa danaarf. (I. A.)

Statsutskottet, som fått till behandling emottaga två af Kongl.

Magt den 7 december nästlidet är aflåta)a propositioner angående eftergift

af kronans rätt till vissa danaarf, har förehaft dessa frågor i sammanhang

med hvarandra samt får dem härmed till Riksdagens pröfning

anmäla och dervid meddela de yttranden, hvartill hvardera af

dessa framställningar ansetts föranleda.

l:o. Enligt hvad af Kongl. Maj:ts proposition n:o 7 inhemtas

hade, sedan kyrkovaktare!! Gustaf Wilhelm Lundberg från lägenheten

Hagaberg i Sånga socken af Färentuna härad och Stockholms län aflida

den 19 april 1878, efterlemnande sin hustru, Emma Margareta

Charlotta Sandberg, men icke några vid bouppteckningen den 29 i

samma månad kända arfvingar, samt några sådana ej heller inom natt

och år från dödsfallet sig anmält, kammaradvokatfiskalsembetet, å

Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, instämt enkan Lundberg till Färentuna

häradsrätt med yrkande, att aflidne mannens lott i boet måtte

förklaras böra såsom danaarf tillfalla kronan, hvilket yrkande häradsrätten

i utslag den 3 juli 1888, som vunnit laga kraft, bifallit, jemte

det enkan Lundberg förpligtades att för samma lott till kammaradvokatfiskalsembetet

redovisa i enlighet med bouppteckningen, som visade en

Bill. till Ritsd. Prat. in81). 4 dumt. 1 Afä. t) Höft. ;;

Angående

danaarf ef te

kyrkovaktare

G. W. Lund

berg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angående

danaarf efter

Magdalena

Fischer från

TJmeå.

IS Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

behållning'' af 433 kronor 7 öre, med tillägg af de medel, som vid dödsfallet

innestått å sparbanksbok med ränta derå till lyftningsdagen.

Innan berörda rättegång ankängiggjordes, hade emellertid enkan

Lundberg i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 9 januari 1888

anhållit, att, då hälften af boets tillgångar måste betraktas såsom danaarf,

men sökanden vore i mindre goda omständigheter och dessutom

hade en åldrig moder att försörja, Kongl. Magt måtte af nåd låta

sökanden komma i åtnjutande äfven af den dei af boet, som skulle

tillfalla kronan; hvarförutom sökanden förmält, att hon vid bouppteckningstillfället

bland tillgångarne uteglömt en sparbanksbok, derå funnits

insatta omkring 500 kronor. Af bifogade intyg af vederbörande

pastorsembeten inhemtades, att sökanden, som vore född år 1834, hade

att försörja sin år 1805 födda moder.

I anledning af ansökningen hade utlåtanden afgifvits af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län samt kammaradvokatfiskalsembetet,

hvilka på de af sökanden anförda skäl och med hänsyn till

det för staten obetydliga belopp, som den begärda eftergiften omfattade,

tillstyrkt efterskänkande af kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel;

varande af kammaradvokatnskalen, som anfört, att, då från

boets hela behållning, 933 kronor 7 öre, afdroges sökandens fördel,

giftorätt och morgongåfva med tillhopa 534 kronor 18 öre, danaarfsbeloppet

utgjorde 398 kronor 89 öre, sparbanksräntan deri dock ej

inberäknad, tillika yrkat, att förbehåll måtte göras om den rätt, honom

lagligen tillkomme, och hvilken, vid det förhållande, att den upplupna

och än vidare upplöpande sparbanksräntan ej kunde beräknas, samt

häradsrättens utslag ej komme till verkställighet, derest ansökningen

bifölles, ansåges böra beräknas efter ett jemnadt belopp af 400 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen, att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel

måtte öfverlåtas på sökanden under förbehåll, att den kammaradvokattiskalen

tillkommande provision, beräknad efter ett kapitalbelopp af

fyrahundra kronor, blefve af sökanden gulden.

Utskottet, som emot hvad Kongl. Maj: t i omförmälda hänseende

föreslagit icke haft något att erinra, får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

2:o. Sedan förra vaccinatrisen Magdalena Fischer, hvilken enligt

vederbörligt prestbevis allt sedan sin födelse varit bosatt i Umeå, derstädes

den 2 mars 1886 aflidit i eu ålder af 83 år utan att efterlemna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

19

kända arfvingar, samt kungörelse om dödsfallet varit införd i Postoch

Inrikes tidningar utan att inom natt och år derefter andra arfvingar

efter den aflidna sig anmält än Hedvig Johanna Carolina Hamnqvist,

född Fischer, och Abr. Alfr. Hamnqvist, hvilka dock ej styrkt

någon slägtskap, hade, enligt hvad i Kong]. Maj:ts proposition n:o 8

omförmäles, kammaradvokalsfiskalsembetet, å Kong!. Maj:ts och kronans

vägnar, instämt bemälda Hedvig Johanna Carolina Hamnqvist och

Abr. Alfr. Hamnqvist äfvensom stadskassören Gustaf Löf, den sistnämnde

i egenskap af god man för boet, till rådstufvurätten i Umeå

med yrkande, att qvarlåtenskapen efter Magdalena Fischer måtte, med

undantag af 200 kronor, angående hvilket belopp den aflidna i lifstiden

genom testamente den 16 maj 1884 särskild! förordnat, förklaras

böra såsom danaarf tillfalla kronan.

Under rättegången hade Hedvig Johanna Carolina Hamnqvist och

Abr. Alfr. Hamnqvist förmält, att, som de icke kunde styrka sin uppgå

fria slägtskap till den aflidna, de ej hade något att invända emot

stämningspåståendet; hvarefter rådstufvurätten i utslag den 13 september

1888, som vunnit laga kraft, förklarat att med undantag af ofvan

omförmälda 200 kronor behållna qvarlåtenskapen efter Magdalena Fischer,

uppgående enligt lemnad redovisning, efter afdrag af nyssberörda

belopp, till 1,200 kronor, skulle såsom danaarf tillfalla kronan.

Redan innan detta utslag meddelades, hade stadsfullmägtige i

Umeå i en genom Kong!. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens

län till Kong!. Maj:t insänd skrift af den 19 januari 1888, med framhållande

deraf, att stadens förvärfskällor vore mycket inskränkta, anfört,

att antalet lärjungar vid stadens folk- och'' småskolor under de

senare åren så ökats, att behöflig! vore att, förutom redan varande

folkskolebyggnader, två eller tre byggnader för småskolorna, som nu

vore inrymda i staden tillhöriga, för andra ändamål afsedda lokaler, i

skilda delar af staden uppfördes, samt att stadens utgifter, i synnerhet

sedan den nyss reparerade kyrkan genom vådeld den 24 december

1887 gått förlorad, blifvit mycket stora i förhållande till stadens

förmåga att bära dem, med afseende hvarå och då det under sådana

omständigheter skulle varda en god hjelp, om Magdalena Fischers

efterlemnade tillgångar äfven kunde få användas till uppförande af omförmälda

byggnader, stadsfullmägtige anhållit, att kronans rätt till danaarf

efter bemälda aflidna, hvilken under hela sin lefnad vistats i staden

Umeå och derstädes utöfva! sitt yrke, måtte till staden öfverlåtas;

och hade ej mindre Umeå stads magistrat än äfven Kong!. Maj:ts

befallningshafvande i Vesterbottens län på de af sökandena anförda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

skäl tillstyrkt bifall till ansökningen, magistraten med erinran tillika,

att staden redan hade att vidkännas betydliga utgifter för beredande

af vattenaflopp från en stor de! åt staden samt motsåge ännu större

kostnader för ett nytt elementarläroverkshus med andra beböfliga inrättningar.

I anledning af omförmälda ansökning hade vidare kammaradvokatfiskalsembetet

afgifvit infordradt utlåtande, deri embetet förmält, att,

ehuru embetet följde den regel ätt icke tillstyrka bifall till gjorda ansökningar

om danaarfs efterskänkande till förmån för kommuner, derest

icke något välgörande ändamål till detsammas användande kunde uppgifvas,

embetet likväl, då den eldsvåda, som inträffat den 25 juni nästlidet

år och tall största delen ödelagt staden Umeå, utgjorde ett nog

talande skäl för att göra undantag från förenämnda regel, tillstyrkte

efterskänkande af kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel; varande

dervid förbehåll af kammaradvokatfiskalen framstäldt om den rätt, soni

honom lagligen tillkomme.

Med afseende å hvad sålunda förekommit bär Kong], Maj:t nu

föreslagit Riksdagen, att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel

matte på Umeå stad öfverlatas, under förbehåll att den kammaradvokatfiskalen

tillkommande provision af staden gäldades och att staden för

framtiden afstode från den ersättning för förlorad tullfrihet, som med

årligt belopp af fyratiosex kronor 12 öre från statsverket till staden

utginge.

Utskottet, som vidhåller den vid flera tillfällen förut uttalade åsigten

om önskvärdheten deraf, att de anslag, som vissa städer uppbära

i ersättning för förlorade tullfriheter, må komma att upphöra, samt

anser lämpligt att de inom samma städer förekommande danaarfsmedel

varda för sådant ändamål använda, hemställer alltså,

att hvad Kong!. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit ma vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 8 februari 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

StockKoIki, K. I. Beckman, !KS0.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.