Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlutande N:o 17

1889-02-18 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:17, Statsutskottets Utlutande N:o 17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 17.

1

N:o 17.

An k. till Biksdagens kansli don 18 febr. 1889, k], 5 o. in.

Utlutande, . i anledning af väckta motioner rörande dels nedsättning

'' i de på viss jord hyllande grundskatter samt dels

lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

(I. A.)

Till statsutskottets förberedande behandling hafva öfverlemnats

följande, inom Riksdagens kamrar väckta motioner i förenämnda ärenden,

nemligen:

Inom Första Kammaren:

motion, n:o 23, af herr A. Th. Wallenius med flere, som föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta:

a) att från och med 1890 ytterligare nedsättning med tjugu procent

af den å viss jord i kronans jordeböcker och räkenskaper upptagna

grundskatt skulle ega rum;

b) att denna nedsättning af grundskatten skulle verkställas efter

samma grunder och bestämmelser, som funnes stadgade i kong], kungörelsen

af den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på viss jord

hvilande grundskatter;

c) att från och med 1890 ytterligare tjugu procent lindring i rustnings-

och roteringsbesvären skulle komma alla rustnings- och roteringsskyldige

till godo efter enahanda grunder och bestämmelser, som

funnes i nu gällande lag af den 5 juni 1885 angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären; samt

Bill. Ull Rikstl. Prof. 1889. 4. Sami. 1 Afl. 11 Haft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

cl) att minska beräkningen af inkomsten utaf grundskatter för år

1890 med det belopp, som motsvarade tjugu procent nedsättning deraf,

och under fjerde och femte hufvudtitlarne anvisa det anslag, som erfordrades

till lindring med tjugu procent af rustnings- och roteringsbesvären.

Inom Andra Kammaren:

motion, n:o 5, af herr L. Pälsson i Hemmesdynge, med förslag,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kong].

Maj:t täcktes för nästa års Riksdag framlägga förslag till sådan skatteänäring

inom landet, att återstående 70 procent af grundskatterna samt

rustnings- och roteringsbesvären successivt under loppet af 10 år, med

eu tiondedel årligen, helt och hållet blefve afskrida, samt i stället,

när så behöfdes, införande af en statsskatt, lika för alla beskattningsföremål,

efter fastighetsvärde eller årsinkomst; o

motion, n:o 16, af herr J. Eliasson, med hvilken herr A■ Kil dberg

med flere instämt och som hemstält, att Riksdagen måtte besluta,

att, från och med år 1890, den nedsättning i de på viss jord hvilande

grundskatter, som stadgats i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885,

måtte förändras från 30 till 50 procent;

motion, n:o 17, af densamme med förslag,

att, från och med 1890, den i lagen den 5 juni 1885 bestämda

lindring af rustnings- och roteringsskyldigheten måtte förändras från

30 till 50 procent, och att Riksdagen måtte bevilja erforderligt anslag

för detta ändamål;

samt motion, n:o 83, af herr A. P. Danielson med flere, som föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta:

a) att från och med 1890 ytterligare nedsättning med 20 procent

af den å viss jord före 1885 års afskrifning utförda, i kronans jordeböcker

och räkenskaper upptagna grundskatt skulle ega rum, att verkställas

efter samma grunder och bestämmelser, som funnes stadgade i

kongl. kungörelsen af den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på

viss jord hvilande grundskatter;

b) att från och med 1890 ytterligare 20 procent lindring i rustningsoch

roteringsbesvären, efter de värden, som för hela kostnaden af dessa

besvär blefvo 1885 af Riksdagen godkända, skulle komma alla rustnings-

och roteringsskyldige till godo efter enahanda grunder och

bestämmelser, som funnes i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring

i rustnings- och roteringsbesvären; samt

c) att minska beräkningen af inkomsten af grundskatter för år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

1890 med det belopp, som motsvarade 20 procent ytterligare nedsättning

deraf, och under fjerde och femte hufvudtitlarne anvisa det anslag,

som erfordrades till ytterligare lindring med 20 procent af rustningsocli

roteringsbesvären.

Vid behandling af de under senare åren inom Riksdagen väckta

förslag om skattelindringar har Riksdagen funnit betänkligt att allenast

på enskilde motionärers framställningar besluta åtgärder af så

omfattande betydelse, som de ifrågasatta, och ansett, att Riksdagen

borde afvakta förslag i ämnet från Kongl. Maj:t.

Det skäl, som sålunda förut blifvit åberopadt för afslag å motioner

i förevarande ämnen, torde numera hafva vunnit ökad styrka och

betydelse, sedan Kongl. Maj:t egnat dessa frågor sin särskilda uppmärksamhet

och förordnat om åtgärder för deras utredning.

På grund häraf hemställer utskottet,

att herrar Wallenii, Pålssons, Eliassons och Danielsons

förenämnda motioner icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 februari 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

af herrar C. lfvarsson, S. Nilsson och A. Persson, som yrkat bifall

till den af herr Danielson m. fl. i ämnet väckta motion;

af hrr A. P. Danielson, N. Petersson, J. Jonson, L. Jönsson, vice

talmannen L. O. Larsson, H. Andersson, J. Andersson, A. Peterson och

Ij. F. Odell, Indika ansett, att utskottets yttrande och förslag bort erhålla

följande lydelse och innehåll:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutslzottets Utlåtande N:o 17.

»I statsutskottet, vid senaste riksdag aflåtna, af Riksdagens båda

kamrar godkända utlåtande (n:o 3G) i detta ämne anfördes, att, då

Riksdagen år 1885 beslutit en nedsättning med 30 procent i de på

viss jord hvilande grundskatterna och jemväl beredde rust- och rotehållare

en motsvarande lindring i deras besvär, Riksdagen ej afsett en

tillfällig åtgärd utan velat taga första steget å den skattereformernas

väg, som slutligen skulle leda till ifrågavarande skattebördors fullständiga

upphörande, samt att tiden syntes snart vara inne för uttagande

af ännu ett steg på skattelindringarnes väg.

Vidhållande den uppfattning, som sålunda inom Riksdagen gjort

sig gällande angående vigten af en snar lösning utaf förenämnda

skattefrågor, har utskottet dock icke ansett sig för närvarande böra

förorda, att Riksdagen, på sätt herr L. Pålsson i ofvan anförda motion

föreslagit, må besluta i fråga om eu fullständig afskrifning under

vissa år af grundskatterna samt rustnings- och roteringsbesvären. Utskottet

lryser nemligen den åsigt, att ett fullständigt aflyftande af dessa

skatter och besvär icke bör ega rum annat än i sammanhang med lösningen

af flera andra samhällsvigtiga frågor, bland Indika, enligt utskottets

förmenande, synnerligt afseende bör fästas vid den under utredning

föreliggande frågan om beredande åt arbetare och obemedlade

af eu tryggare ställning för deras ålderdom.

Utskottet anser dessa frågors utredning vara af största vigt och

hyser den förhoppning, att dermed icke må längre fördröjas, än att

redan under nästkommande riksmöte en lösning af frågorna må kunna

eg a ruin, och nödiga medel för dermed sammanhängande ändamål anvisas.

Emellertid har utskottet funnit de af herr Wallenius med flere i

Första Kammaren och herr Danielson med flere i Andra Kammaren

väckta sammanstämmande, af billighet och rättvisa påkallade förslag

vara synnerligen beaktansvärda och redan nu böra föranleda åtgärd af

Riksdagen.

Såsom i sistnämnda motioner antydts, är det i motionerna föreslagna

steg till ifrågavarande skattebördors aflyftande ej af större omfattning,

än att detsamma kan tagas utan vidare åtgärder vare sig i

fråga om försvarets stärkande eller i afseende å ändring i gällande

bestämmelser rörande fastighetsbevillningen och kommunallagarne; och

då statsverkets finansiella ställning synes medgifva den föreslagna afskrifningen

af tjugu procent å grundskatterna samt motsvarande lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, får utskottet, som icke ansett sig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 17. 5

höra ytterligare upprepa de ofta framlagda skälen för vidtagande af

ifrågavarande skattelindringar, hemställa:

l:o att Riksdagen må besluta:

a) att från och med 1890 ytterligare nedsättning

skall eg a rum med 20 procent af den å viss jord före

1885 ars afskrifning utförda, i kronans jordeböcker

och räkenskaper upptagna grundskatt, att verkställas

efter samma grunder och bestämmelser, som finnas

stadgade i kong!, kungörelsen af den 5 juni 1885

angående nedsättning i de på viss jord Infilande grundskatter

;

h) att från och med 1890 ytterligare lindring

med 20 procent i rustnings- och roteringsbesvären, efter

de värden, som för hela kostnaden af dessa besvär

blefvo år 1885 af Riksdagen godkända, skall komma

alla rustnings- och roteringsskyldige till godo efter enahanda

grunder och bestämmelser, som finnas intagna

i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären; och

c) att minska beräkningen af inkomsten af

grundskatter för år 1890 med det belopp, som motsvarar

20 procent ytterligare nedsättning deraf, och

att under fjerde och femte hufvudtitlarne anvisa det

anslag, som erfordras till ytterligare lindring med 20

procent af rustnings- och roteringsbesvären;

2:o att ifrågavarande motioner i öfrigt icke må

till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.»

Bill. Ull Bi/csd. Prot. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

■2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.