Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 21

1889-02-22 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:21, Statsutskottets Utlåtande N:o 21

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

N:o 21.

Ank. till Ttiksd. kansli den 22 febr. 1889, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning eif väckt, motion om beredande af tryggad

besittningsrätt åt vissa lägenhetsinnehafvare å de kronoegendomar,

som komma att försäljas. (I. A.)

I en till Kongl. Magt, den 12 maj 1886 aflåten skrifvelse anhöll

Riksdagen, att Kongl. Maj:t måtte låta utreda, om och i hvad mån de

å kronans utarrenderade jordbruksegendomar bosatta lägenlietsinnehafvare,

hvilka före tillämpningen af kungörelsen den 10 november

1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner

uppfört och bebodde dem sjelfve tillhöriga byggnader,

måtte kunna beredas någon tids tuggad besittning af de lägenheter,

de innehade, samt till Riksdagen afgifva de förslag, som af bemälda

utredning kunde föranledas.

Sedan med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse vederbörande

myndigheters yttrande i ämnet infordrats, föreslog Kongl.

Maj:t nästlidet års Riksdag att, då domänstyrelsen vid pröfning af

arrendeförslag å kronoegendom, som blifvit efter 1889 års början uppgjordt,

funne lägenhetsinnehafvare, som å egendomen bebodde honom

sjelf tillhöriga, före den 1 januari 1883 uppförda byggnader, kunna utan

men för egendomens skötsel vid lägenheten bibehållas, domänstyrelsen

måtte ega bland arrendevilkoren intaga sådana bestämmelser, hvarigenom

lägenhetsinnehafvaren och hans hustru förbehölles att mot utgörande

till arrendator!! af afgäld, som i sammanhang härmed af domänstyrelsen

blefve faststäld, qvarbo å lägenheten till arrendeperiodens

Bill. till llihsd. Bröt. lHHä. i Samt. 1 Af/I. 12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stat silf skot t cth Ut!/It au de X:o

slut, om de så länge lefde ocli domänstyrelsen ej under arrendetiden

på grund af deras uppförande eller underlåtenhet att utgöra afgälden

funne anledning dem genom uppsägning från lägenheten skilja, äfvensom

att domänstyrelsen jemväl måtte ega att beträffande sådan lägenhet,

hvilken domänstyrelsen ansåge för egendomen, hvarå den funnes,

medföra gagn, meddela så beskaffadt stadgande, att lägenhetens bibehållande

till arrendeperiodens utgång gjordes oberoende af innehafvarens

frånfälle eller lägenhetens öfverlåtande på annan person; oclnblef

denna Kongl. Maj:ts framställning af Riksdagen bifallen, hvarefter

Kong! Maj:ts och Riksdagens beslut i detta ämne den 18 maj 1888

blifvit af Kongl. Maj:t meddeladt domänstyrelsen till kännedom och

efterrättelse.

Under innevarande riksmöte har i en inom Andra Kammaren väckt,

till statsutskottet remitterad motion (n:o 149) herr H. Andersson i

Bringåsen föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta den förändring

eller tillägg i förenämnda bestämmelser om beredande af

tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa å kronans utarrenderade

egendomar befintliga lägenheter, att äfven de, som innehade lägenheter

å sådana domäner, som skulle försäljas, måtte, mot vid försäljningen

föreskrifven afgäld till köparen i dagsverken eller penningar, få i mannens

och hustruns lifstid vid lägenheten bibehållas, derest icke kontraktet

med arrendator!! föreskrefve kortare tid för afträdande^

Den af nästlidet års Riksdag afgjorda frågan om beredande af

trygghet åt innehafvare af vissa å kronans utarrenderade egendomar

befintliga lägenheter står visserligen i nära samband med det nu föreliggande

förslaget. Vid förstnämnda frågas föredragning inför Kongl.

Maj:t i statsrådet den 19 mars 1888 yttrade statsrådet och chefen för

finansdepartementet, att det redan blifvit i Riksdagens skrifvelse i ämnet

framhållet och äfven af flertalet bland de hörda myndigheterna

ytterligare betonadt., att eu åtgärd, hvarigenom åt sådana lägenhetsirmehafvare

å kronans utarrenderade egendomar, hvilka icke för sitt

inneliaf kunde åberopa någon laglig grund, komma att beredas tryggad

besittning till deras lägenheter, måste ej mindre för vederbörande

arrendatorer än äfven för kronan medföra åtskilliga olägenheter. Gent

emot denna omständighet, hvilken för öfrigt läge i sakens natur, stode

dock å andra sidan det sakförhållande, att, enligt hvad af åtskillige

bland Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit upplyst, de ifrågavarande

lägenhetsinnehafvarne inom vissa landsdelar utgjorde en ganska

talrik samhällsklass, hvars hela ekonomiska tillvaro vore beroende af

den fortfarande besittningen af lägenheter, som i de flesta fall åtkom
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet# Utlåtande N:o 21.

11

mits och innehades under en af bristande författningskunskap alstrad

föreställning om besittningens laglighet. Afgörandet, om det ifrågasatta

medgifvandet borde kunna lemnas, syntes derför bero af eu pröfning,

huruvida de omförmälda olägenheterna vore af den betydenhet.,

att staten derigenom borde finna sig förhindrad att till lägenhetsinnehafvarne

taga den hänsyn, hvartill han såsom jordegare under andra

förhållanden bort känna sig af billighetsskäl manad.

De omständigheter, hvilka sålunda anförts såsom hufvudsakligen

inverkande å frågan om beredande af tryggad besittningsrätt åt innehafvare

af lägenheter, belägna å de kronoegendomar, som fortfarande

komma att utarrenderas, synas utskottet till alla delar gälla äfven i

afseende å innehafvare af lägenheter å sådana jordbruksdomäner, hvilka

till följd af statsmagternas beslut komma att försäljas.

Hvad billighetsskälen beträffar, måste de naturligtvis anses vara

lika behjertansvärda i afseende å samtlig^ de omförmälde lägenhetsinnehafvarne.

Likaså torde så väl i fråga om de fortfarande utarrenderade

egendomarne som om dem, hvilka skola försäljas, kunna

åt domänstyrelsen uppdragas att pröfva och afgöra, i hvilka fall tryggad

besittningsrätt må utan allt för stort men för egendomens skötsel

kunna de derå befintliga lägenheters innehafvare beredas. Deremot

torde vara svårt att afgöra, huruvida den rätt, som förbehållits domänstyrelsen

att uppsäga lägenhetsinnehafvare, som genom sitt uppförande

visar sig icke motsvara det tillmötesgående, som från statens sida

blifvit mot honom ådagalagdt, lämpligen må vid egendomarnes försäljning

kunna tillförsäkras den nye egaren.

I sitt utlåtande n:o 18 i anledning af väckta förslag i fråga om

sönderdelning i mindre lotter vid försäljning af kronans domäner m. in.

har Utskottet uttryckt sin åsigt om önskvärdheten deraf att de mindre

bemedlade samhällsmedlemmarne i möjligaste mån bereddes ökade tillfällen

att förvärfva fast egendom och gagneligheten ur denna synpunkt

deraf att vissa domäner vid deras försäljning sönderdelades.

Sådant kan emellertid naturligtvis ej ega rum med de minsta egendomarne

och åtgärden kan svårligen komma den klass lägenhetsinnehafvare

till godo, om hvilken i herr Anderssons förevarande motion bifråga,

eller vidtagas i andra fall än dem, der enligt gällande författningar

afsöndring eller styckning kan ega rum.

Desse lägenhetsinnehafvares tryggande i deras besittningsrätt synes

likväl, såsom ofvan antydts, beaktansvärdt men bör naturligtvis ej beslutas

utan föregången utredning om det sätt, hvarpå ock de vilkor,

hvarunder en dylik fördel skulle kunna dem beredas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

Utskottet har icke funnit sig kunna för Riksdagen framställa något

förslag till frågans lösning, men deremot trott sig böra föreslå Riksdagen

att söka utverka Kongl. Maj:ts föranstaltande om ärendets närmare

utredning, dervid den erfarenhet, som vunnits vid tillämpningen

af det redan fattade beslutet om tryggad besittningsrätt för vissa lägenhetsinnehafvare,

må hända torde kunna tjena till ledning vid bedömandet

af den nu föreliggande fråg’an.

Utskottet får alltså med anledning af herr H. Anderssons förevarande

motion hemställa,

att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, om och i hvad män

sådan tryggad besittningsrätt, som jemlikt Kongl.

Maj:ts och senaste Riksdags beslut kan medgifvas

innehafvare af vissa å kronans utarrenderade egendomar

befintliga lägenheter, må kunna beredas äfven

innehafvare af dylika lägenheter å de kronoegendomar,

hvilka försäljas, samt till Riksdagen afgifva det

förslag, som af en sådan utredning må kunna föranledas.

Stockholm den 22 februari 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation

åt herr vice talmannen L. O. Larsson, som yrkat, att Utskottets

yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse och innehåll:

»Ehuruväl de billighetsskäl, som legat till grund för statsmagternas

beslut att innehafvare af vissa å kronans utarrenderade egendomar befintliga

lägenheter må kunna beredas tryggad besittningsrätt dertill,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats ut''.skott ris Utlutande N:o :il.

lära ega fullkomligt samma betydelse i fråga om lägeuhetsiunehafvare

å de kronoegendomar, som hittills utarrenderats, men hädanefter komma

att försäljas, torde dock förhållandena i afseende å de egendomar, som

för statsverkets räkning utarrenderas, och de kronodomäner, som försäljas,

vara så väsentligen olika, att bestämmelser, Indika kunna föreskrifvas

utan större olägenheter för de förras förvaltning, näppeligen

kunna försvaras, om de komme att beröra de senares. Vid det redan

fattade beslutet i detta ämne torde utan tvifvel synnerligt afseende

hafva fästats å den omständighet, att domänstyrelsen bevarats rätt att

öfvervaka de å kronans egendomar bosatte lägenhetsinnehafvarnes åtgöranden

och att, då förhållandena dertill kunna föranleda, skilja dem

från lägenheterna. Motsvarande försigtighetsmått till förekommande

af allt för stort men af lägenhetsinnehafvare för jordegaren torde

svårligen vid egendomens afyttring kunna vidtagas.

I ett denna dag afgifvet utlåtande med anledning af inom Riksdagen

väckta förslag i fråga om sönderdelning i mindre lotter vid försäljning af

kronans domäner har utskottet framhållit önskvärdheten af en sådan

sönderdelning, hvarigenom mindre bemedlade personer skulle kunna

beredas tillfälle att förvärfva jordegendom; men genom åtgöranden i

det syfte, som med ifrågavarande motion afses, skulle kronoegendomarnes

sönderstyckning i hög grad motarbetas, enär, i samma mån

eu egendom är obetydlig, det men, egendomsegaren lider af annan

persons rätt att besitta lägenhet derå, måste ökas.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och då härtill kommer,

att försäljningen af kronans mindre jordegendomar, om hvilkas

lämplighet åsigterna inom Riksdagen blifvit alltmer bestämda och

eniga, otvifvelaktigt skulle i hög grad försvåras och i vissa fall må

hända omöjliggöras, derest, på sätt motionären föreslagit, innehafvare

af lägenheter å egendomarne skulle medgifvas rätt att oberoende af

köparen under längre eller kortare tid qvarsitta å desamma, anser utskottet

det af motionären väckta förslag komma att möta så stora

svårigheter och medföra så afsevärda olägenheter, att utskottet icke

kunnat biträda detsamma; hvadan utskottet hemställer,

att herr H. Anderssons ifrågavarande motion icke

må af Riksdagen bifallas.»

Bill. till Riksd. Frol. 18$9. 4 Sami. 1 Afd. 12 Hclft,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:54 Riksdagens Skrifvelse N:o 54 s. 23 i texten