Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till samman)emknhig af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande en fråga andel• riksstatens sjette hufvudtitel.

1889-03-13 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:30, Memorial, med förslag till samman)emknhig af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande en fråga andel• riksstatens sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o SO

N:o 30.

Ank. till Riksd. kansli den 13 mars 1889, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till samman)emknhig af kamrarnes skiljaktiga

beslut rörande en fråga andel• riksstatens sjette

hufvudtitel.

(2:a U. A.)

I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof hade Kongl. Maj:t under anslagstiteln 1andtbruksstyrelsen

föreslagit, att Riksdagen måtte, med godkännande af det i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1889 intagna förslaget till stafe fölen

landtbruksstyrelse äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna

för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, medgifva, att i riksstaten

under sjette liufvudtiteln näst efter anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten

uppfördes under benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag

af 29,300 kronor.

De af Kongl. Maj:t föreslagna vilkoren och förbehållen för åtnjutande

af de i staten upptagna löneförmåner innehöllo, utom annat, hvarom nu ej

är fråga, att embete- eller tjensteman vid landtbruksstyrelsen skulle, då han

uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.

Maj:t eller styrelsen, der det tillkomme denna att afskedet utfärda, dock

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Samt. 1 Afd. 20 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

v>

Statsutskottets Memorial N:o 30.

. obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvades kunna i tjensten på tillfredsställande sätt gagna det

allmänna och kunde finnas villig i densamma qvarstå.

I punkten 6:o af sitt utlåtande n:o 7, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, både statsutskottet hemstält, bland

annat, att Riksdagen måtte godkänna berörda vilkor och förbehåll.

Denna utskottets hemställan har af Andra Kammaren bifallits, hvaremot

Första Kammaren bifallit Kong], Maj:ts framställning i denna del af

frågan med den ändring att öfverdirektören och chefen för nämnda styrelse

skulle, då han uppnått 65 lefnads- och minst 25 tjenstår, vara förpligta!! att

med oafkortad lön såsom pension a allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå, Kong! Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och

så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten på tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig i densamma

qvarstå.

Kamrarnes beslut beträffande pensionsåldern för embets- eller tjensteman

vid landtbruksstyrelsen skilja sig således derutinnan att pensionsåldern

för öfverdirektören och chefen enligt Första Kammarens beslut inträder då

han uppnått 65 lefnads- och minst .25 tjenstår, men enligt Andra Kammarens,

i denna del med Kong! Maj:ts förslag och utskottets hemställan öfverensstämmande

beslut då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår.

Dessa skiljaktiga beslut hafva synts utskottet lämpligen kunna sanunanjemkas

på det sätt, att pensionsåldern för öfverdirektören och chefen bestämdes

att inträda då han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjenstår.

Utskottet anser sig derför böra hemställa,

att kamrarne må, med frånträdande af sina förra beslut

i denna del af frågan angående landtbruksstyrelsen, besluta,

att öfverdirektören och chefen för nämnda styrelse skall,

då han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjenstår, vara

förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Kong! Maj:t dock

obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas

villig i den samma qvarstå.

Sedan utskottet erhållit del af kamrarnes beslut öfver ofvan gjorda

hemställan, kommer utskottet att till Riksdagen afgifva förslag till voteringspropositioner

med anledning af sådana kamrarnes skiljaktiga beslut rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 31.

3

dels landtbruksstyrelsen, dels vissa andra under sjette lrafvndtiteln behandlade

frågor, hvilka ej kunnat sammanjemkas.

Stockholm den 13 mars 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

X:o 31.

Ant. till Riksd. kansli flen 13 mars 1889, kl. 12 midd

Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af kamrarnes

skiljaktiga beslut rörande anslag till fortsättning af

arbetena å stambanan norr om Sollefteå.

It. A.)

Sedan statsutskottet erhållit del af kamrarnes beslut beträffande utskottets

utlåtande n:o 27, i anledning af väckta förslag dels om fortsättning

åt statens jernvågsbyggnader, dels om statsbidrag till en enskild jern vägsanläggning,

får utskottet afgifva det förslag till voteringsproposition, hvartill

samma beslut funnits föranleda.

Efter det Kong! .Maj:t uti sin proposition om statsverkets tillstånd och

behof i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

sjette hulvudtitel föreslagit Riksdagen att till fortsättning af arbetena

å stambanan norr om Sollefteå bevilja för år 1890 ett anslag af 4,000,000

kronor, hade statsutskottet i punkten Ro af sitt ofvannämnda utlåtande

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.