Memorial, med förslag till samman)emknhig af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande en fråga andel• riksstatens sjette hufvudtitel.
1889-03-13 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1889:30, Memorial, med förslag till samman)emknhig af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande en fråga andel• riksstatens sjette hufvudtitel.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o SO
N:o 30.
Ank. till Riksd. kansli den 13 mars 1889, kl. 12 midd.
Memorial, med förslag till samman)emknhig af kamrarnes skiljaktiga
beslut rörande en fråga andel• riksstatens sjette
hufvudtitel.
(2:a U. A.)
I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof hade Kongl. Maj:t under anslagstiteln 1andtbruksstyrelsen
föreslagit, att Riksdagen måtte, med godkännande af det i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1889 intagna förslaget till stafe fölen
landtbruksstyrelse äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna
för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, medgifva, att i riksstaten
under sjette liufvudtiteln näst efter anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten
uppfördes under benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag
af 29,300 kronor.
De af Kongl. Maj:t föreslagna vilkoren och förbehållen för åtnjutande
af de i staten upptagna löneförmåner innehöllo, utom annat, hvarom nu ej
är fråga, att embete- eller tjensteman vid landtbruksstyrelsen skulle, då han
uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad
lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.
Maj:t eller styrelsen, der det tillkomme denna att afskedet utfärda, dock
Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Samt. 1 Afd. 20 Höft. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
v>
Statsutskottets Memorial N:o 30.
. obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvades kunna i tjensten på tillfredsställande sätt gagna det
allmänna och kunde finnas villig i densamma qvarstå.
I punkten 6:o af sitt utlåtande n:o 7, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel, både statsutskottet hemstält, bland
annat, att Riksdagen måtte godkänna berörda vilkor och förbehåll.
Denna utskottets hemställan har af Andra Kammaren bifallits, hvaremot
Första Kammaren bifallit Kong], Maj:ts framställning i denna del af
frågan med den ändring att öfverdirektören och chefen för nämnda styrelse
skulle, då han uppnått 65 lefnads- och minst 25 tjenstår, vara förpligta!! att
med oafkortad lön såsom pension a allmänna indragningsstaten från tjensten
afgå, Kong! Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och
så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten på tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig i densamma
qvarstå.
Kamrarnes beslut beträffande pensionsåldern för embets- eller tjensteman
vid landtbruksstyrelsen skilja sig således derutinnan att pensionsåldern
för öfverdirektören och chefen enligt Första Kammarens beslut inträder då
han uppnått 65 lefnads- och minst .25 tjenstår, men enligt Andra Kammarens,
i denna del med Kong! Maj:ts förslag och utskottets hemställan öfverensstämmande
beslut då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår.
Dessa skiljaktiga beslut hafva synts utskottet lämpligen kunna sanunanjemkas
på det sätt, att pensionsåldern för öfverdirektören och chefen bestämdes
att inträda då han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjenstår.
Utskottet anser sig derför böra hemställa,
att kamrarne må, med frånträdande af sina förra beslut
i denna del af frågan angående landtbruksstyrelsen, besluta,
att öfverdirektören och chefen för nämnda styrelse skall,
då han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjenstår, vara
förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Kong! Maj:t dock
obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge
den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett
tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas
villig i den samma qvarstå.
Sedan utskottet erhållit del af kamrarnes beslut öfver ofvan gjorda
hemställan, kommer utskottet att till Riksdagen afgifva förslag till voteringspropositioner
med anledning af sådana kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 31.
3
dels landtbruksstyrelsen, dels vissa andra under sjette lrafvndtiteln behandlade
frågor, hvilka ej kunnat sammanjemkas.
Stockholm den 13 mars 1889.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
X:o 31.
Ant. till Riksd. kansli flen 13 mars 1889, kl. 12 midd
Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af kamrarnes
skiljaktiga beslut rörande anslag till fortsättning af
arbetena å stambanan norr om Sollefteå.
It. A.)
Sedan statsutskottet erhållit del af kamrarnes beslut beträffande utskottets
utlåtande n:o 27, i anledning af väckta förslag dels om fortsättning
åt statens jernvågsbyggnader, dels om statsbidrag till en enskild jern vägsanläggning,
får utskottet afgifva det förslag till voteringsproposition, hvartill
samma beslut funnits föranleda.
Efter det Kong! .Maj:t uti sin proposition om statsverkets tillstånd och
behof i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
sjette hulvudtitel föreslagit Riksdagen att till fortsättning af arbetena
å stambanan norr om Sollefteå bevilja för år 1890 ett anslag af 4,000,000
kronor, hade statsutskottet i punkten Ro af sitt ofvannämnda utlåtande
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.