Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af väckta förslag angående räntefrihet för eller afskrifning af oguldna återstoden af ett Vesans kärroch sjöuttömningssamt odlingsbolag beviljadt län.

1889-03-18 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:38, Utlåtande, med anledning af väckta förslag angående räntefrihet för eller afskrifning af oguldna återstoden af ett Vesans kärroch sjöuttömningssamt odlingsbolag beviljadt län.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottett, Utlåtande N:o 38,

N:o 38.

Ank. till Riksd. kansli den 18 mars 1889, kl. 5 e. m.

Utlåtande, med anledning af väckta förslag angående räntefrihet

för eller afskrifning af oguldna återstoden af ett

Vesans kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsbolag beviljadt

län.

(R. A.)

I proposition af den 14 december 1888 (n:o 13), som till statsutskottet

remitterats, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva

den lindring uti de nu gällande vilkoren för återbetalning af ett Vesans

kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsbolag af Rikets Ständer vid 1862

—1863 årens riksdag beviljadt lån, att det nu återstående kapitalbeloppet,

24,236 kronor 68 öre, räntefritt finge åtnjutas och återbetalningen

verkställas på det sätt, att hvarje af åren 1888—1894 inbetalades

3,000 kronor samt för år 1895 3,236 kronor 68 öre.

Af det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokoll öfver

civilärenden inhemtas hufvudsakligen följande.

Sedan inom Listers härad i Blekinge län bildats ett bolag, benämndt

Vesans kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsbolag, med ändamål

att genom dambyggnader hindra hafsvatten från att inströmma i

sjön Vesan och öfversvämma deromkring belägna kärr och sidlända

egor, att genom afledning och utpumpning uttömma det vatten, som

från andra håll ditkomme, samt att vidtaga förberedande åtgärder till

undanrödjande eller afhjelpande af hvad som kunde hindra ifrågavarande

ändamåls rättsliga befrämjande, allt i öfverensstämmelse med ett af

landtbruksingeniören Ph. Åkerman den 20 april 1860 upprättadt förslag,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande .V.-o 38.

sådant detsamma med särskilda bestämmelser kunde varda antaget eller

faststäldt; stadfäste Kongl. Maj:t den 10 april 1863 för nämnda bolag

reglemente, hvaruti, bland annat, stadgades dels uti § 2, att bolagets

delegare vore alla de egare eller innehafvare af den utaf ifrågavarande

vatten skadade jord, Indika, enligt de i förordningen den 30 november

1841 faststälda grunder, skulle i förhållande till blifvande jordförbättring

i gäldandet af arbetskostnaden deltaga, och att, då den uti reglementet

afsedda jordegendom kornme under en annan egares eller inuehafvares

förvaltning, den nye egaren eller innehafvare!! ansäges sjelfskrifven såsom

delegare i bolaget med företrädarens både rättigheter och skyldigheter,

dels ock i § 3, att eu hvar vore bolagsman i förhållande till den vinst,

han, efter skedd uppmätning och gradering af den vattenskadade egendomen,

befunnes hemta af kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsföretaget,

och att efter denna grund så väl hans ansvarighet som i östrättighet, skulle

beräknas, men att intill dess rätta delaktighetsbeloppet blifvit på sådant

sätt bestämdt, hans andel i bolaget borde beräknas efter den areal, han

enligt bemälde Åkermans vid dennes omfönnälda förslag fogade uträkning

innehade, med vilkor likväl att, om någon under tiden fått utbetala

för mycket eller för litet, sådan rättelse skulle ega rum, att den, som

utbetalt för mycket, återfinge sitt öfverskott och den, som betalt för

litet, fylde det som fattades, i begge fallen med ränta, när rätta delaktighetsbeloppet

blefve bestämdt. Uppå framställning af enskild motionär

beviljade Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag ett lånebidrag

af 50,000 riksdaler till företagets understödjande, under vilkor, bland

annat, att efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånemedlen

utbekommits, borde årligen erläggas åtta procent af hela den

lyftade lånesumman, hvaraf ränta efter fem för hundra skulle godtgöras

å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning derå.

Efter det Kongl. Maj:t derefter den 15 mars 1864 faststält ofvan

omfönnälda, af Åkerman upprättade arbetsplan samt den 3 juni samma

år godkänt ett af den till företagets utförande utsedda arbetsdirektion

undertecknadt kontrakt om arbetets påbörjande sistnämnda år och fullbordande

före den 1 oktober 1867, blef det beviljade låneunderstödet

från riksgäldskontor utbetaldt den 22 juli 1864. Arbetet påbörjades

samma år och fortgick under åren 1864 och 1865 i enlighet med den

faststälda planen, men vid 1866 års vårflod blefvo de för arbetets utförande

uppförda kanalvallar sönderskurna och bortförda, hvarigenom

dels stor skada orsakades å nedanför liggande odlad mark, dels ock den

afledda Norje-åns vatten återfördes till sitt förra lopp genom sjön Vesan.

I anledning häraf beviljade Kongl. Maj:t den 10 augusti 1866 bolaget

ett amorteringslån från handels- och sjöfartsfonden å 10,000 kronor till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

5

företagets utförande och kanalvallarnes återställande i enlighet med

ett af majoren i väg- och vatt.enbyggnadscorpsen A. Remmer uppgjordt

förslag, slutande å 22,467 kronor.

Då emellertid, företaget icke kunde inom den faststälda arbetsterminen

fullbordas, beviljade Kongl. Maj:t vid två särskilda tillfällen

förlängning af arbetstiden, senast till den 1 oktober 1872.

På framställning af enskild motionär medgaf dessutom Riksdagen

år 1868 den förändring i de bestämda vilkoren rörande det från riksgäldskontoret

anvisade lånet, att till och med 1870 blott fem procent

behöfde erläggas och att amorteringen ej behöfde begynna förr än med

år 1871.

År 1872 ingick arbetsdirektionen till Kongl. Maj:t med en skrift,

deruti direktionen, med förmälan att bolaget insett fruktlösheten af

sina bemödanden att, utan delegarnes ruinerande, fullborda sjötappningsarbetet

efter den faststälda planen och att bolaget derför vid bolagsstämma

den 11 juni 1872 beslutat genom direktionen anhålla, att den

en gång medgifna rättigheten till lånens amortering på vissa år måtte

bolaget förunnas, ehuru bolaget sett sig urståndsatt att fullborda sjöaftappningsarbetet,

i underdånighet anhöll att Kongl. Maj:t täcktes medgifva

bolaget rättighet att fortfarande liksom dittills genom årlig inbetalning

till stadgadt belopp erlägga ränta och afbetalning å båda

lånen, intill dess desamma sålunda blifvit till fullo guldna.

Uti underdånigt utlåtande, som Kongl. Majtts befallningshafvande

i Blekinge län öfver denna framställning den 24 december 1872 afgaf,

anfördes, att företaget, som enligt det uppgjorda förslaget beräknats

kosta 86,775 riksdaler, redan då medtagit en kostnad för intressenterna

af 146,251 riksdaler, utan att likväl det. afsedda ändamålet uppnåtts.

Ehuru detta höga kostnadsbelopp till någon del tillkommit genom

mindre ändamålsenliga åtgärder från intressenternas sida och genom

räntor å upptagna lån samt genom bristande kraft, enighet och beslutsamhet

hos intressenterna, vore likväl Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

liksom nästan alla de personer, som om arbetet tagit kännedom,

öfvertygad derom, att detsamma icke kunnat bringas till ett

tillfredsställande slut efter den derför faststälda planen. Företaget hörde

onekligen till de svåraste i sitt slag, enär den areal, som skulle torrlägg718:

egentligen vore en hafsvik, uti hvilken betydliga vattenmassor

utfölle dels genom två åar och dels genom det starka tillflöde, som

i synnerhet vid snösmältningstiden nedströmmade från en bergås.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåg derföre företagets misslyckande

åtminstone till någon del vara beroende på förhållanden, som

icke kunde läggas intressenterna till last.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

På grund af hvad sålunda förekommit föreslog Kongl. Maj:t genom

proposition den 18 januari 1873 Riksdagen att medgifva att bolaget

finge, på de vilkor Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva, bibehålla

det statslån å 50,000 riksdaler, bolaget från riksgäldskontoret

erhållit, och återgälda lånet genom årliga inbetalningar i stadgad ordning

utan förbindelse för bolaget att torrlägga sjön Vesan.

Sedan Riksdagen dertill lemnat sitt bifall, tillät Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 4 december 1874 bolaget att fortfarande bibehålla

ifrågavarande båda lån och desamma, jemlikt stadgade amorteringsplaner,

återgälda utan förbindelse för bolaget att i vidsträcktare mån

än som redan skett fullborda företaget.

Det från handels- och sjöfartsfonden beviljade lånet har sedermera

blifvit till fullo återbetaldt och förvaltningen af det från riksgäldskontoret

anvisade lånet har från och med år 1874 öfvertagits af statskontoret.

Nu hafva delegarne i bolaget uti en till Kongl. Maj:t ingifven

skrift, med förmälan att värdet af den genom företaget, som utförts

under ledning af majoren i väg- och vattenbyggnadscorpsen A. Remmer,

vunna jordförbättringen, af utsedd nämnd år 1880 uppskattadt till

81,867 kronor 64 öre, men af häradssynerätt nedsatt till 62,438 kronor

36 öre, icke ens motsvarade hälften af de kontanta utlägg, bolaget

hittills fått för arbetet vidkännas, och att så stor förlust redan för bolaget

uppkommit, att flere delegare i följd deraf måst gå från hus och

hem och att detsamma skulle blifva failet med ännu flere, om de till

4,000 kronor faststälda annuiteterna å omförmälda lån å 50,000 kronor

skulle fortfarande gäldas, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj: t

täcktes föreslå Riksdagen, att den ännu obetalda delen af lånet, utgörande,

enligt bifogad uppgift från statskontoret, med upplupen ränta

vid 1887 års slut 24,778 kronor 63 öre, måtte få afskrifvas.

Vid denna ansökning var fogadt, bland andra handlingar, bevis

af domhafvanden i orten att en stor del af de hemman, hvilka hade

sina egor inom området för ifrågavarande bolag, besvärades af inteckningar

för gäld intill och öfver hemmanens verkliga värde, hvilket

särskildt vore fallet med de hemman, hvilka syntes få vidkännas största

kostnaden för företaget, samt att ställningen bland flertalet bland jordegarne

syntes vara sådan, som förmådde de icke i längden erlägga de

bidrag, hvilka år efter annat hos dem uttaxerades för återgäldande af

ifrågavarande statslån.

Öfver denna ansökning hafva yttranden afgifvits af åtskilliga myndigheter,

på sätt i statsrådsprotokollet närmare meddelas.

Förste landtmätaren i Blekinge län har såsom sitt omdöme ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

7

talat, att värdet af den vunna jordförbättringen icke motsvarade räntan

å de derför nedlagda kostnader tillika med utgifterna för kanalarbetets

årliga underhåll, hvadan och då flertalet af delegarne i följd af den

ojemna och orättvisa årliga utdebitering, som följde af den ofvan omförmälda

bestämmelsen i bolagsordningen, att kostnaderna skulle utdebiteras

efter egovidden, intill dess företaget vore fullbordadt, icke

fortfarande förmådde bära dessa utgifter, förste landtmätaren ansåge skäl

förefinnas att bevilja den sökta afskrifningen.

Statskontoret har, jemte meddelande af den upplysning, att under

åren 1869—1887 för ifrågavarande lån influtit 67,500 kronor, hvaraf

41,736 kronor 68 öre beräknats såsom ränta och återstoden 25,763

kronor 32 öre utgjort kapitalafbetalning, så att ett kapitalbelopp af

24,236 kronor 68 öre återstode oguldet, vidare anfört, att då ifrågavarande

sjösänkningsarbete, som enligt det uppgjorda förslaget beräknats

kosta 86,775 kronor, enligt vid ansökningen fogadt intyg medfört en

kostnad, förutom vissa ej upptagna utgifter, af 139,507 kronor 19 öre,

och denna kostnad med mera än dubbla beloppet öfverstege det värde,

hvartill fördelarne af det hittills gjorda ofullständiga arbetet uppskattats,

samt detta ofördelaktiga resultat till icke ringa del syntes böra tillskrifvas

förhållanden, hvarå bolaget icke kunnat hafva synnerlig inverkan,

ansåge statskontoret, med hänsyn jemväl dertill att å ifrågavarande

lån under hela tiden erlagts ränta efter 5 procent till sammanräknadt

belopp af 41,736 kronor 68 öre, hvilken räntefot för de

senare åren måste anses jemförelsevis hög, sig kunna hemställa om

sådan lindring i de bestämda betalningsvilkoren, att räntefrihet å det

återstående kapitalbeloppet, 24,236 kronor 68 öre, måtte bolaget medgifvas

och att den årliga inbetalningen nedsattes till 3,000 kronor för

åren 1888—1894 samt till 3,236 kronor 68 öre för år 1895.

Då i ofvan berörda Rongl. proposition endast hemstälts om räntefrihet

för ifrågavarande lån och om annuitetens nedsättning från 4,000

till 3,000 kronor, med undantag endast för år 1895, då 3,236 kronor

68 öre, utgörande den beräknade kapitalåterstoden, skulle erläggas,

har uti en inom Andra kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 172) herr Afl Jönsson föreslagit, att lånet måtte helt och

hållet afskrifvas.

Till stöd för detta yrkande har motionären hufvudsakligen åberopat

innehållet af ett vid hofrättssyn i anledning af rättegång om upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

skattningen af det genom ifrågavarande uttappning vunna jordförbättringsvärdet

af statens landtbruksingeniör E. W. Ewe såsom synerättens

tillkallade, sakkunnige biträde i november månad år 1888 afgifvet utlåtande

ötver sjösänkningsföretaget. Utskottet har tagit del af detta

utlåtande, och innehåller detsamma, bland annat, som i motionen närmare

omförmäles, att medelvattenståndet i Yesan nu är detsamma som

före vattenafledningeföretagets utförande; att felaktigheterna i förslaget

haft sin orsak i då för tiden förefintliga ofullständiga erfarenhetsrön

rörande på saken inverkande förhållanden; att jordförbättringen af

bemälde landtbruksingeniör beräknades till ett värde af 16,155 kronor

4 öre, så att, under förutsättning att anläggningarne vidmagthölles,

bolaget kunde af vattenledningen undfå en vinst per år, efter fyra

procent, af 646 kronor 20 öre; samt att hela arbetet vore, såsom

vattenafledningsföretag, att anse såsom alldeles misslyckadt.

Motionären har vidare anfört, att, enligt sammandrag af bolagets

uttaxeringslängder, bolagets utgifter uppgått till 171,122 kronor 95 öre

samt att bolagets utgifter således öfverskridit det vunna jordförbättringsvärdet

med ej mindre än 154,967 kronor 91 öre, som torde komma att

ökas med tusentals kronor endast i rättegångskostnader, innan pågående

ofvan omförmälda rättegång hunne afslutas; att af de i början till bolaget

inberäknade cirka 3,000 tunnland 1,200 å 1,300 tunnland genom

rättegång blifvit från bolaget befriade och således endast 1,771 tunnland

6 kappland vore betalningsskyldige eller i bolaget qvarstående; att när

uppskattningen af jordförbättringsvärdet genom rättegång vunnit laga

kraft, samt uträkningen bolagsmännen emellan i enlighet med bestämmelserna

i 3 § af dot för bolaget gällande reglemente blifvit verkstäld,

endast den till förbättring uppskattade jorden komme att i förhållande

till förbättringsvärdet i uttappningskostnaderna deltaga; att,

då en stor del af jorden säkerligen lcomme att åsättas ingen eller högst

obetydlig förbättring och dess egare således genom gjorda uttaxeringar

betalt för mycket till kostnaderna och på grund af förenämnda §

vore berättigade att erhålla tillbaka hvad de sålunda betalt för mycket,

kostnaderna komme att gäldas af blott en del bolagsmän; samt att

häraf lätt kunde inses huru förtviflad och behjertansvärd deras ställning

vore, och att den begärda afskrifningen vore nödvändig för att

de med sina familjer skulle undgå att få gå ifrån sina hus och hem.

Då motionären trodde sig hafva visat, att de af statens landtbruksingeniör

Åkerman för arbetsföretagets utförande uppgjorda kalkyler

och planer, hvarförutan företaget säkerligen ej kommit till stånd, varit

felaktiga i beräkningarne och missledande, samt arbetet utförts under

ledning af majoren i väg- och vattenbyggnadscorpsen A. Remmer och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

9

således staten genom sina tjenstemäns ofrivilligt missledande åtgärder

varit väsentligaste orsaken till detta olyckliga bolags tillkomst, för hvars

skull åtskilliga bolagsmän blifvit ruinerade och ännu flera torde blifva

det utan annan förskyllan, än att de låtit leda sig af sakkunnige mäns

omdöme, har motionären ansett den begärda afskrifningen af lånet

vara en gärd af rättvisa och billighet.

Enär enligt utskottets åsigt ifrågavarande företags misslyckande

hufvudsakligen torde vara att tillskrifva omständigheter, som det ej

berott på delegarne att afhjelpa, och främst den ringa erfarenhet beträffande

ett sådant arbetes planläggning och utförande, som vid tiden

för förslagets upprättande stått till buds, anser sig utskottet ega giltig

anledning tillstyrka Riksdagen att behjerta desse delegares belägenhet.

Som emellertid skäl förefinnes att antaga, att de enskilde jordegarne

icke äro utan skuld till företagets mindre lyckliga resultat, finner

utskottet sig härutinnan ej kunna gå längre än till förordande af hvad

Kongl. Magt, i öfverensstämmelse med statskontorets yttrande föreslagit;

och får utskottet derför hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, men utan afseende å herr N. Jönssons motion,

medgifva den lindring uti de nu gällande vilkoren

för återbetalning af det Vesans kärr- och sjöuttömningssamt

odlingsbolag af Rikets Ständer vid 1862—1863

årens riksdag beviljade lån, att det nu återstående

kapitalbeloppet, 24,236 kronor 68 öre, räntefritt må

åtnjutas och återbetalningen verkställas på det sätt,

att för hvarje af åren 1888—1894 inbetalas 3,000

kronor samt för år 1895 3,236 kronor 68 öre; börande

de på år 1888 belöpande 3,000 kronor inbetalas under

innevarande år och de öfriga beloppen hvart och ett

före slutet af det år, för hvilket beloppet skall erläggas.

Stockholm den 18 mars 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Rik sd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 23 Hiift.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:28 Skrifvelse till Konungen, med anledning af Kongl. May.ts proposition angående ränieffiket för oguldna återstoden af ett Vesans kärroch sjöuttömningssamt odlings s. 30 i texten