Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa till regleringen aj utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel hörande frågor.
1889-03-23 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1889:40, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa till regleringen aj utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel hörande frågor.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial No 40.
I
N:o 40.
Ank. till Riksd. kansli den 23 mars 1889, kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa till
regleringen aj utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel
hörande frågor.
(2:a U. Å.)
Statsutskottet, som erhållit del af kamrarnes beslut med anledning af
dels utskottets utlåtande n:o 7, angående regleringen af utgifterna under
riksstatens sjette hufvudtitel, dels utskottets memorial n:o 30, med förslag''
till sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande en särskild fråga
under samma hufvudtitel, får här nedan framställa de förslag till voteringspropositioner,
som föranledts af sådana kamraines beslut rörande sjette hufvudtiteln,
hvilka funnits ej kunna sammanjemkas.
l:o.
I den till Riksdagen aflatna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof hade Kong!. Maj:t under anslagstiteln Jandtbruksstyrelsen
föreslagit bland annat, hvarom nu ej är fråga, att Riksdagen måtte, med
Bill. till Biksd. Frot. 1889. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft. 1
2
Statsutskottets Memorial N:o 40.
godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari
1889 intagna förslaget till stat för en landtbruksstyrelse, medgifva, att i riksstaten
under sjette lmfvudtiteln näst efter anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten
uppfördes under benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag
af 29,300 kronor.
Den åberopade, af Kongl. Maj:t föreslagna staten var sä lydande:
»Stat för landtbruksstyrelsen.
|
Tjenst-
Lön. |
görings- j Summa.
I
penningar.
Öfverdirektören och
i i
; 1
1 1
j
;
chefen ........................
5,000 —
2,000
—1 7,0001—
Fiskeriinspektören ......
3,000; —
1,500
—: 4,500 —
1 byråingeniör ............
3,000!—
1,500
— 4,500—,
1 d:o
3,000 —
1,500
—i 4,500:—j
1 sekreterare ...............
1,800 —
1,200
— 3,000:—:
1 vaktmästare...............
|
500 —
j
i
300
800—!
i
: i
Till extra biträden, vi-i
1
J
i
|
i
! ! !
kariatsersättning och !
i
; ;
expenser.....................
----:
i
—j 5,000!—!
1
Summa j
;
--:
—; 29,300 —!
Efter fem år kan lönen
höjas med 500 kronor och
efter tio åt- med ytterligare
500 kronor.
Efter fem år kan lönen
höjas med 100kronor; och
skall, om vaktmästaren i
sådan egenskap åtnjuter
fri bostad, lönen, så länge
denna förmån qvarstår,
minskas med 150 kronor.
Beträffande denna Kongl. Maj:ts framställning hade utskottet i punkten
6:o af sitt ofvannämnda utlåtande hemstält, att Riksdagen måtte på det sätt
bifalla Kongl. Maj:ts förevarande förslag, att Riksdagen dels faststälde följande
Statsutskottets Memorial Ako 40.
3
Stat för Jamltbruksstyrelseii:
Lön.
Tjenst-
görings-
penningar.
Summa.
Öfverdirekt.ören och''
chefen ........................
5,000 —
2,000 —
7,000 —
Fiskeriinspektören ......
2,500 —
1,500 —
4,000 —
1 bvråingeniör ............
2,500 —
1,500 —
4,000 —
1 d:o ............
2,500 —
1,500 —
4,000 —
1 sekreterare ..............
1,800 —
1,200 —
3,000—1
1 vaktmästare...............
500 —
300 —
800 —
Efter fem år kan lönen
höjas med 500 kronor och
''efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
Efter fem år kan lönen
höjas med 100kronor; och
skall, om vaktmästaren i
sådan egenskap åtnjuter
fri bostad, lönen, så länge
denna förmån qvarstår,
minskas med 150 kronor.
Till extra biträden, vikariatsersättning
och
expenser
5,000 —
Summa ---;—--''—i 27,800;—
dels ock medgäfve, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln näst efter
anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten uppfördes under benämningen
»landtbruksstyrelsen» ett anslag af 27,800 kronor.
Denna utskottets hemställan bar af Andra Kammaren bifallits, hvaremot
Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, så vidt den skilde
sig från Kong!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, bifallit Kong!. Ma.j:ts
framställning i nu ifrågavarande del oförändrad.
Kamrarnes beslut skilja sig härutinnan sålunda, att Första Kammaren,
i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, bestämt lönerna för flskeriinspektören
och de två byråingeniörerna till 3,000 kronor för hvar, men Andra Kammaren,
i enlighet med utskottets hemställan, bestämt dessa löner till 3,500
kronor för hvar, i följd hvaraf ock statens slutsumma blir, enligt Första
Kammarens beslut, 29,300 kronor och, enligt Andra Kammarens beslut,
27,800 kronor.
Då denna fråga måste afgöras medelst gemensam omröstning, får
utskottet föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen, med godkännande af det i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1889 intagna förslaget till stat
4
Statsutskottets Memorial N:o 40.
för en landtbruksst.yrelse, må medgifva, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln
näst efter anslaget till väg- och vätte n 1) y gg n a d s s t a t e n uppföres under
benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag af 29,300 kronor, röstar
Den, det, ej vill, röstar
»Ja ;
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen pa det sätt bifallit Kongl. Majits förevarande
förslag, att Riksdagen dels faststält följande
Stat för landtbruksstyrelsen:
Öfverdirektören och
chefen ........................
Lön.
Tjenst- görings- penningar. i
Summa.
5,000 —
2,000—:
7,000 —
Fiskeriinspektören.........
2,500 —
1,500 —
4,000 —
1 byräingeniör ............
2,500 —
1,500 —
4,000—;
1 d:o ............
2,500-
IjSOi)
4,000 —:
1 sekreterare ...............
1,800 —
1,200— j
3,000—!
1 vaktmästare...............
500 —
300—
800—
Till extra biträden, vi-j
kariatsersättning och
expenser.....................
5,000;
Summa —
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
Efter fem år; kan lönen
höjas med 1Ö0 kronor;
och skall, om vaktmästaren
i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad, lönen,
så länge denna förmån
q vars tår. minskas med
150 kronor.
27,800
dels ock medgifvit, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln näst efter
anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten uppföres under benämningen
»landtbruksst)Telsen» ett anslag af 27,800 kronor.»
2:o.
Sedan Kongl. Magt under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och landtmannanäringar» föreslagit, att Riksdagen, under föiutsättning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 40.
o
att, behållna afkasta ngen af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitut et vid
Ultima anslagna fasta egendom blefve till statsverket redovisad, måtte
dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1889 intagna förslaget till stat för nämnda landtbruksinstitut
äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande af
deri upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag
till Ultima landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 47,000, eller med
27,000 kronor;
dels ock medgifva,
att besparingar, som ä det i nämnda stat till »institutets öfriga utgifter»
uppförda belopp under ett år uppkomma, finge användas till bestridande
af utgifter under ett kommande år, samt
att Kongl. Magt skulle under en tid af fem år ega att vidtaga de
ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande af institutets förändrade
organisation kunde erfordras, med vilkor att hvarken fäststälda aflöningsbelopp
eller aftöningsstatens slutsumma öfverskredes, hade utskottet i punkten 8:o af
sitt ofvannämnda utlåtande hemstält om bifall till detta Kongl. Maj:ts förslag
och afslag ä en af herr H. P. P. Tamm i ämnet väckt motion.
Denna utskottets hemställan har af Första Kammaren bifallits, hvaremot
Andra Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit det förslag
till beslut i ämnet, som innefattades uti den af herrar S. Nilsson och N.
Petersson vid denna punkt afgifna reservationen, deruti yrkats, att Riksdagen
måtte, med afslag å Kongl. Maj:ts förslag och herr Tamms motion, i
hvad de afsåge genomförandet af de ifrågasatta, förändrade anordningarne
med undervisningen vid Ultima landtbruksinstitut samt godkännande af stat
för institutet, jemte hvad i sammanhang med denna stat föreslagits, fastställa
det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
uppförda anslag till Ultima landtbruksinstitut att utgå med oförändradt
belopp 20,000 kronor.
Då frågan alltså måste afgöras medelst gemensam omröstning, får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen, under förutsättning att behållna afkastningen
af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitutet vid Ultima anslagna
fästa egendom varder till statsverket redovisad, må, med afslag å herr Tamms
motion,
dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1889 intagna förslaget till stat för nämnda landtbruksinstitut
äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande af
deri upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under anslags
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 40
titel» »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda
anslag till Ultima landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 47,000 kronor,
eller med 27,000 kronor;
dels ock medgifva,
att besparingar, som å det i nämnda stat till »institutets öfrig» utgifter»
uppförda belopp under ett år uppkomma, må användas till bestridande
af utgifter under ett kommande år, samt
att Kong! Maj:t må under eu tid af fem år ega att vidtaga de
ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande af institutets förändrade
organisation kunna erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp
eller aflöningsstatens slutsumma öfverskrides, röstar
J a;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, med afslag å Kong], Maj:ts förslag och
herr Tamms motion, i hvad de afse genomförandet af de ifrågasatta, förändrade
anordningarne med undervisningen vid Ultuna landtbruksinstitut samt
godkännande af stat för institutet jemte hvad i sammanhang med denna stat
föreslagits, faststält det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar» uppförda anslag till Ultima landtbruksinstitut
att utgå med oförändradt belopp 20,000 kronor.»
3:o.
Efter det Kong!. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1890
anslå ä riksstatens sjette hufvud titel till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägstrafik 550,000 kronor, deraf till fortsättande af
arbetena för Malmö stations utvidgning 250,000 kronor, hade utskottet i
punkt 33:o mom. a) hemstält, att Riksdagen måtte å riksstatens sjette hufvudtitel
för nämnda ändamål anvisa 500,000 kronor, deraf till fortsättande af
arbetena för Malmö stations utvidgning 250,000 kronor.
Första Kammaren bar, med afslag å utskottets hemställan, så vidt den
skilde sig från Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, bifallit denna
framställning oförändrad; hvaremot Andra Kammaren bifallit utskottets hemställan.
Statsutskottets Memorial N:o 40-
7
Då frågan alltså måste afgöras medelst gemensam omröstning, får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen må för år ] 890 anslå å riksstatens sjette
Imfvudtitel, till utförande af njra byggnader och anläggningar vid statens
järnvägstrafik, 550,000 kronor, deraf till fortsättande af arbetena för Malmö
stations utvidgning 250,000 kronor, röstar
J å J
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bär Riksdagen å riksstatens sjette hufvudtitel till utförande
af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik anvisat
500,000 kronor, deraf till fortsättande af arbetena för Malmö stations utvidgning
250,000 kronor.»
Stockholm den 23 mars 1889.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.