Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa till regleringen aj utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel hörande frågor.

1889-03-23 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:40, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa till regleringen aj utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel hörande frågor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial No 40.

I

N:o 40.

Ank. till Riksd. kansli den 23 mars 1889, kl. 11 f. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa till

regleringen aj utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel

hörande frågor.

(2:a U. Å.)

Statsutskottet, som erhållit del af kamrarnes beslut med anledning af

dels utskottets utlåtande n:o 7, angående regleringen af utgifterna under

riksstatens sjette hufvudtitel, dels utskottets memorial n:o 30, med förslag''

till sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande en särskild fråga

under samma hufvudtitel, får här nedan framställa de förslag till voteringspropositioner,

som föranledts af sådana kamraines beslut rörande sjette hufvudtiteln,

hvilka funnits ej kunna sammanjemkas.

l:o.

I den till Riksdagen aflatna propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof hade Kong!. Maj:t under anslagstiteln Jandtbruksstyrelsen

föreslagit bland annat, hvarom nu ej är fråga, att Riksdagen måtte, med

Bill. till Biksd. Frot. 1889. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 40.

godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari

1889 intagna förslaget till stat för en landtbruksstyrelse, medgifva, att i riksstaten

under sjette lmfvudtiteln näst efter anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten

uppfördes under benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag

af 29,300 kronor.

Den åberopade, af Kongl. Maj:t föreslagna staten var sä lydande:

»Stat för landtbruksstyrelsen.

|

Tjenst-

Lön. |

görings- j Summa.

I

penningar.

Öfverdirektören och

i i

; 1

1 1

j

;

chefen ........................

5,000 —

2,000

—1 7,0001—

Fiskeriinspektören ......

3,000; —

1,500

—: 4,500 —

1 byråingeniör ............

3,000!—

1,500

— 4,500—,

1 d:o

3,000 —

1,500

—i 4,500:—j

1 sekreterare ...............

1,800 —

1,200

— 3,000:—:

1 vaktmästare...............

|

500 —

j

i

300

800—!

i

: i

Till extra biträden, vi-i

1

J

i

|

i

! ! !

kariatsersättning och !

i

; ;

expenser.....................

----:

i

—j 5,000!—!

1

Summa j

;

--:

—; 29,300 —!

Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor och

efter tio åt- med ytterligare

500 kronor.

Efter fem år kan lönen

höjas med 100kronor; och

skall, om vaktmästaren i

sådan egenskap åtnjuter

fri bostad, lönen, så länge

denna förmån qvarstår,

minskas med 150 kronor.

Beträffande denna Kongl. Maj:ts framställning hade utskottet i punkten

6:o af sitt ofvannämnda utlåtande hemstält, att Riksdagen måtte på det sätt

bifalla Kongl. Maj:ts förevarande förslag, att Riksdagen dels faststälde följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Ako 40.

3

Stat för Jamltbruksstyrelseii:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Öfverdirekt.ören och''

chefen ........................

5,000 —

2,000 —

7,000 —

Fiskeriinspektören ......

2,500 —

1,500 —

4,000 —

1 bvråingeniör ............

2,500 —

1,500 —

4,000 —

1 d:o ............

2,500 —

1,500 —

4,000 —

1 sekreterare ..............

1,800 —

1,200 —

3,000—1

1 vaktmästare...............

500 —

300 —

800 —

Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor och

''efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Efter fem år kan lönen

höjas med 100kronor; och

skall, om vaktmästaren i

sådan egenskap åtnjuter

fri bostad, lönen, så länge

denna förmån qvarstår,

minskas med 150 kronor.

Till extra biträden, vikariatsersättning

och

expenser

5,000 —

Summa ---;—--''—i 27,800;—

dels ock medgäfve, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln näst efter

anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten uppfördes under benämningen

»landtbruksstyrelsen» ett anslag af 27,800 kronor.

Denna utskottets hemställan bar af Andra Kammaren bifallits, hvaremot

Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, så vidt den skilde

sig från Kong!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, bifallit Kong!. Ma.j:ts

framställning i nu ifrågavarande del oförändrad.

Kamrarnes beslut skilja sig härutinnan sålunda, att Första Kammaren,

i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, bestämt lönerna för flskeriinspektören

och de två byråingeniörerna till 3,000 kronor för hvar, men Andra Kammaren,

i enlighet med utskottets hemställan, bestämt dessa löner till 3,500

kronor för hvar, i följd hvaraf ock statens slutsumma blir, enligt Första

Kammarens beslut, 29,300 kronor och, enligt Andra Kammarens beslut,

27,800 kronor.

Då denna fråga måste afgöras medelst gemensam omröstning, får

utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen, med godkännande af det i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1889 intagna förslaget till stat

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 40.

för en landtbruksst.yrelse, må medgifva, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln

näst efter anslaget till väg- och vätte n 1) y gg n a d s s t a t e n uppföres under

benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag af 29,300 kronor, röstar

Den, det, ej vill, röstar

»Ja ;

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen pa det sätt bifallit Kongl. Majits förevarande

förslag, att Riksdagen dels faststält följande

Stat för landtbruksstyrelsen:

Öfverdirektören och

chefen ........................

Lön.

Tjenst- görings- penningar. i

Summa.

5,000 —

2,000—:

7,000 —

Fiskeriinspektören.........

2,500 —

1,500 —

4,000 —

1 byräingeniör ............

2,500 —

1,500 —

4,000—;

1 d:o ............

2,500-

IjSOi)

4,000 —:

1 sekreterare ...............

1,800 —

1,200— j

3,000—!

1 vaktmästare...............

500 —

300—

800—

Till extra biträden, vi-j

kariatsersättning och

expenser.....................

5,000;

Summa —

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Efter fem år; kan lönen

höjas med 1Ö0 kronor;

och skall, om vaktmästaren

i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad, lönen,

så länge denna förmån

q vars tår. minskas med

150 kronor.

27,800

dels ock medgifvit, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln näst efter

anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten uppföres under benämningen

»landtbruksst)Telsen» ett anslag af 27,800 kronor.»

2:o.

Sedan Kongl. Magt under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar» föreslagit, att Riksdagen, under föiutsättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 40.

o

att, behållna afkasta ngen af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitut et vid

Ultima anslagna fasta egendom blefve till statsverket redovisad, måtte

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 12 januari 1889 intagna förslaget till stat för nämnda landtbruksinstitut

äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande af

deri upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag

till Ultima landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 47,000, eller med

27,000 kronor;

dels ock medgifva,

att besparingar, som ä det i nämnda stat till »institutets öfriga utgifter»

uppförda belopp under ett år uppkomma, finge användas till bestridande

af utgifter under ett kommande år, samt

att Kongl. Magt skulle under en tid af fem år ega att vidtaga de

ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande af institutets förändrade

organisation kunde erfordras, med vilkor att hvarken fäststälda aflöningsbelopp

eller aftöningsstatens slutsumma öfverskredes, hade utskottet i punkten 8:o af

sitt ofvannämnda utlåtande hemstält om bifall till detta Kongl. Maj:ts förslag

och afslag ä en af herr H. P. P. Tamm i ämnet väckt motion.

Denna utskottets hemställan har af Första Kammaren bifallits, hvaremot

Andra Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit det förslag

till beslut i ämnet, som innefattades uti den af herrar S. Nilsson och N.

Petersson vid denna punkt afgifna reservationen, deruti yrkats, att Riksdagen

måtte, med afslag å Kongl. Maj:ts förslag och herr Tamms motion, i

hvad de afsåge genomförandet af de ifrågasatta, förändrade anordningarne

med undervisningen vid Ultima landtbruksinstitut samt godkännande af stat

för institutet, jemte hvad i sammanhang med denna stat föreslagits, fastställa

det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

uppförda anslag till Ultima landtbruksinstitut att utgå med oförändradt

belopp 20,000 kronor.

Då frågan alltså måste afgöras medelst gemensam omröstning, får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen, under förutsättning att behållna afkastningen

af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitutet vid Ultima anslagna

fästa egendom varder till statsverket redovisad, må, med afslag å herr Tamms

motion,

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 12 januari 1889 intagna förslaget till stat för nämnda landtbruksinstitut

äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande af

deri upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under anslags
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 40

titel» »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda

anslag till Ultima landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 47,000 kronor,

eller med 27,000 kronor;

dels ock medgifva,

att besparingar, som å det i nämnda stat till »institutets öfrig» utgifter»

uppförda belopp under ett år uppkomma, må användas till bestridande

af utgifter under ett kommande år, samt

att Kong! Maj:t må under eu tid af fem år ega att vidtaga de

ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande af institutets förändrade

organisation kunna erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp

eller aflöningsstatens slutsumma öfverskrides, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, med afslag å Kong], Maj:ts förslag och

herr Tamms motion, i hvad de afse genomförandet af de ifrågasatta, förändrade

anordningarne med undervisningen vid Ultuna landtbruksinstitut samt

godkännande af stat för institutet jemte hvad i sammanhang med denna stat

föreslagits, faststält det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar» uppförda anslag till Ultima landtbruksinstitut

att utgå med oförändradt belopp 20,000 kronor.»

3:o.

Efter det Kong!. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1890

anslå ä riksstatens sjette hufvud titel till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik 550,000 kronor, deraf till fortsättande af

arbetena för Malmö stations utvidgning 250,000 kronor, hade utskottet i

punkt 33:o mom. a) hemstält, att Riksdagen måtte å riksstatens sjette hufvudtitel

för nämnda ändamål anvisa 500,000 kronor, deraf till fortsättande af

arbetena för Malmö stations utvidgning 250,000 kronor.

Första Kammaren bar, med afslag å utskottets hemställan, så vidt den

skilde sig från Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, bifallit denna

framställning oförändrad; hvaremot Andra Kammaren bifallit utskottets hemställan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 40-

7

Då frågan alltså måste afgöras medelst gemensam omröstning, får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen må för år ] 890 anslå å riksstatens sjette

Imfvudtitel, till utförande af njra byggnader och anläggningar vid statens

järnvägstrafik, 550,000 kronor, deraf till fortsättande af arbetena för Malmö

stations utvidgning 250,000 kronor, röstar

J å J

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bär Riksdagen å riksstatens sjette hufvudtitel till utförande

af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik anvisat

500,000 kronor, deraf till fortsättande af arbetena för Malmö stations utvidgning

250,000 kronor.»

Stockholm den 23 mars 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.