Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående befrielse för rusthållarne vid andra lifgrenadierregemenitet från erläggande af betalning för förbrukad exercisammunition.
1889-04-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1889:45, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående befrielse för rusthållarne vid andra lifgrenadierregemenitet från erläggande af betalning för förbrukad exercisammunition.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
1
N:o 45.
Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1889, kl. 3 e. in.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
befrielse för rusthållarne vid andra lifgrenadierregemenitet
från erläggande af betalning för förbrukad exercisammunition.
(I. A.)
Enligt hvad af det vid Kongl. Maj:ts ofvan nämnda proposition
(n:o 25) fogade statsrådsprotokoll inhemtas hade i till Kongl. Maj:t
den 16 november 1888 ingifna ansökningar ett större antal af rusthållarne
vid f. d. Östgöta kavalleriregemente, numera 2:dra lifgrenadierregementet,
under förmälan, hurusom sedan längre tid tillbaka detta
regemente vore det enda, vid hvilket rote- eller rusthållarne erlade betalning
för den vid öfningsmötena förbrukade exercisammunition, anhållit,
att, då den undantagsställning, i hvilken rusthållarne vid detta
regemente sålunda befunno sig, syntes sökandena både oegentlig och
obillig, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om befrielse
för dem att erlägga ifrågavarande afgift.
Arméförvaltningen och kammarkollegium, som anbefalls att öfver
sökandenas anhållan afgifva gemensamt utlåtande, hade beträffande anledningen
till det anmärkta förhållandet lemnat följande utredning.
Enligt kongl. förordningen den 11 maj 1795 angående indelta
Bih. till Riksd. Prot. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 27 Höft. 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
ryttares och dragoners beklädnad och utredning m. m. skulle rusthållarne
vid de indelta regementena till häst och de till infanteri förvandlade
indelta kavallericorpser, således jemväl rusthållarne vid nu
ifrågavarande regemente, som genom kong], brefvet den 24 mars 1791
organiserats som infanteri, sjelfva bestå den i författningarne uppräknade
exercisammunition. Till följd af särskilda passevolansöfverenskommelser,
såsom dels för lifregementet till häst eller nuvarande lifregementets
dragon-, husar- och grenadiercorpser kapitulations- och stadfästeleekontrakten
den 15 januari 1778 om trossens underhållande vid
detsamma, dels för södra och norra skånska kavalleriregementena eller
nuvarande skånska dragon- och husarregementena författningarne den
22 november 1785 och den 17 januari 1786 angående exercismötens
hållande vid nämnda regementen, dels ock för vestgöta liniedragonregemente
eller nuvarande vestgöta regemente det enligt kongl. brefvet
den 23 januari 1803 afslutade mötespassevolanskontrakt, hade emellertid
den för dessa rusthållsregementen erforderliga exercisammunition
tillhandahållits af kronan mot ersättning af passevolansmedlen. Hvad
åter anginge 2:dra lifgrenadierregementet, hade kronan väl genom
stadfästelse-resolutionen den 21 maj 1776 åtagit sig att ombesörja underhållet
i freds- och krigstid af regementets tross m. m. mot en bestämd
årlig afgift per rusthållsnummer, men ersättning för exercisammunition
hade icke varit inbegripen derunder, utan skulle rusthåilarne
sjelfva anskaffa och bekosta densamma.
Sedan Rikets Ständer derefter vid riksdagen år 1812 på Kong],
Maj:ts framställning medgifva att, för befrielse från manskapets underhåll
vid mönstringar och möten m. m., rusthållarne vid det till fotfolk
afsuttna kavalleriet skulle till Kongl. Maj:t och kronan under femton
år erlägga en årlig passevolansafgift i fredstid i ett för allt af 8
r:dr banko, och flertalet af rusthållare, som enligt särskild föreskrift
anmodades yttra sig öfver detta beslut, åtagit sig nämnda mötespassevolansafgift,
hade uppå af rusthållarne inom Kronobergs län i sammanhang
med det afgifna yttrandet framstäld särskild begäran att med
penningar få gälda exercisammunition och lägerhalm, genom bref den
21 september 1813 till svar härå meddelats det förklarande, att Kong!.
Maj:t ansåge denna begäran så mycket mer kunna förfalla, som
skyldigheten att anskaffa exercisammunition och lägerhalm inbegrepes
under passevolansafgiften och således genom dennas betalande borde
försvinna, samt att, i öfverensstämmelse härmed, de rustande vid Smålands
dragonregemente eller nuvarande Smålands husarregemente och
Smålands grenadiercorps, som åtagit sig att erlägga den af Riksdagen
Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
3
bestämda passevolansafgiften, samtliga vore från sådan särskild afgift
befriade.
Genom kungörelse den 27 mars 1830 hade vidare, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers beslut stadgats, att för ytterligare femton
är, räknadt från den 1 januari 1830, borde af rust- och rotehållare för
fortfarande befrielse från manskapets underhåll å möten och mönstringar
utgöras eu rnötespassevolansafgift, som då bestämts till 7 r:dr banko,
hvarjemte — sedan krigskollegium uti en till Kongl. Maj:t den 1 juni
nyssnämnda år afbiten skrifvelse tillkännagifvit, att rusthållsregementenas
exercisammunition ditintills utgått af passevolansmedel, utom hvad
anginge 2:dra lifgrenadierregementet och Bohusläns regementes södra
bataljon, vid hvilka rusthållarne sjelfve bekostade denna afgift, men
att efter nyssnämnda föreskrifts meddelande hos kollegiet uppstått
ovisshet rörande sättet för ifrågavarande ammunitions gäldande, enär
å ena sidan ingen bestämmelse rörande detta ämne förekomme i kungörelsen
men å den andra i dess Säde punkt stadgades, att passevolansmedien
finge användas, utom för uppräknade ändamål, jemväl till de
i och för truppernas vapenöfningar oundvikliga utgifter, hvartill äfven
exercisammunftion syntes höra — Kongl. Magt genom bref den 31
juli 1830 förordnat, att med ersättningen derför borde för framtiden
som ditintills förhållas.
Sedan slutligen på grund af Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut
mötespassevolansafgiften från och med 1841 års början upphört att
utgå mot vederlag'' åt anslagsmedel å riksstaten, hade, enligt hvad kollegierna
anmält, kostnaden för exercisammunitionen vid rusthållstrupperna
på grund af nyssomförmälda kongl. bref den 31 juli 1830 bestridts
på det sätt, att den vid skånska husar- och dragonregementena,
vestgöta regemente samt Smålands husarregemente och grenadiercorps
guldits från indelta arméns vapenöfningsanslag, vid lifregementets
dragon-, husar- och greuadiercorpser från trosspassevolansfonden, samt
vid 2:dra lifgrenadierregementet af rusthållarne sjelfve; och hade Kongl.
Maj:t beträffande den rusthållarne vid sistnämnda regemente sålunda
åliggande skyldighet genom bref den 20 november 1885 funnit godt
medgifva, att kronan från och med år 1886 skulle öfvertaga tillhandahållandet
af den behöfliga ammunitionen mot eu ärlig afgift af 4 kronor
för hvarje effektivt rusthållsnummer.
På grund af den sålunda lemnade utredningen hade kollegierna
tillstyrkt bifall till framställningen. Väl hade rusthållarne vid 2:dra
lifgrenadierregementet icke i fråga om exercisammunitionen ingått sådan
särskild öfverenskommelse, som genom ofvan åberopade passevolansuppgörelser
af åren 1778, 1785, 1786 och 1803 träffats med rust
-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
hållen för lifregemente! till häst, skånska kavalleriregementena och
vestgöte liniedragonregemente, eller att den för dessa regementen erforderliga
exercisammunition borde genom kronans försorg tillhandahållas
mot ersättning af passevolansmedlen, men genom brefvet den
21 september 1813 hade Kongl. Maj:t, enär skyldigheten att anskaffa
exercisammunition vore inbegripen i den år 1812 faststälda mötespassevolansafgift,
befriat rusthållarne vid Smålands husarregemente och Smålands
grenadiercorps, med Indika någon öfverenskommelse af nyssnämnda
beskaffenhet ej heller kommit till stånd, från erläggande af
särskild afgift för exercisammunition; och då rusthållarne vid 2:dra
lifgrenadierregementet ingått på utgörandet af enahanda mötespassevolansafgift
som nyssnämnda rusthållare samt, så vidt kändt vore,
sedermera utan vägran erlagt desamma så länge den affordrats dem,
kunde, efter kollegiernas förmenande, den ifrågasatta eftergiften icke
billigtvis förvägras sökandena.
Enär, på sätt kollegierna anfört, billigheten af sökandenas anhållan
vore genom hvad sålunda förekommit ådagalagd, och då, sedan
Bohusläns regementes södra bataljon i följd af bestämmelserna i kongl.
brefvet den 18 september 1862 förändrats till ständigt infanteri, 2:dra
lifgrenadierregementets rusthållare numera vore de enda, som bekostade
vederbörande regementes excercisammunition, har Kongl. Maj:t. i förevarande
proposition föreslagit Riksdagen,
att den rusthållarne vid 2:dra lifgrenadierregementet åliggande
skyldighet att bekosta regementets excercisammunition måtte från och
med ingången af nästkommande år upphöra.
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna kongl.
proposition blifvit remitterad, får till eu början i minnet återkalla,
hurusom förevarande fråga på grund af enskilde motionärers framställningar
varit föremål för Riksdagens uppmärksamhet vid riksmötena
såväl år 1886 som år 1887, vid hvilket sistnämnda års senare riksdag
statsutskottet i ett af båda kamrarne godkändt utlåtande }fitrade, att
det lämpligaste tillvägagåendet i denna sak syntes vara, att frågan af
vederbörande bragtes under pröfning af Kongl. Maj:t, som, derest fog
för det framstälda yrkandet verkligen förefunnes, utan tvifvel icke
komme att underlåta att göra den framställning till Riksdagen, som
kunde befinnas lämplig och erforderlig; och då utskottet icke haft
något att erinra emot det af Kongl. Maj:t nu i detta ämne framstälda
förslag, får utskottet — som framdeles kommer att meddela yttrande
i fråga om den i Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof vilkorligt gjorda framställning om förhöjning i anslaget
till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departe
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 45. 5
ment, med 4,000 kronor, ungefärligen motsvarande det belopp, som af
rusthållarne vid andra lifgrenadierregementet hittills erlagts till bekostande
af regementets exercisammunition — hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 2 april 1889.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1889:58 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående befrielse för rusthällarne vid andra lifgrenadierregementet från erläggande af betal a1 i texten