Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i vilkoren för ett åt Kristianstad—Hesslehohns jernvägsaktieboiag beviljadt lån.
1889-04-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1889:48, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i vilkoren för ett åt Kristianstad—Hesslehohns jernvägsaktieboiag beviljadt lån.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
1
N:o 48.
Ank. till Riksd. kansli den 5 april 1889, kl. 7 e. in.
Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
ändring i vilkoren för ett åt Kristianstad—Hesslehohns
jernvägsaktieboiag beviljadt lån.
(R. A.)
1 en den 8 sistlidne mars till Riksdagen afbiten, till statsutskottet
remitterad proposition (n:o 24) har Kongl. Maj:t, i anledning åt en utaf
styrelsen för Kristianstad—Hessleholms jernvägsaktieboiag gjord ansökningom
utsträckt tid för amortering af ett bolaget åt Rikets Ständer enligt skrifvelse
den 7 september 1863 från riksgäldskontoret beviljadt lån, föreslagit
Riksdagen medgifva, att, sedan af återstoden af berörda lån, utgörande vid
1889 ars ingång 468,037 kronor 62 öre, ett belopp af 37 kronor 62 öre
blifvit af bolaget till riksgäldskontoret inbetaldt jemte ränta å sistnämnda
belopp, efter fyra procent för år räknadt, frän samma års början, till dess
inbetalningen sker, återstoden af lånet 468,000 kronor tinge med ränta återbetalas
på det sätt, att bolaget å sagda återstod inom slutet af hvarje år
från och med det innevarande erlade eu annuitet af fem procent, hvaraf fyra
procent skulle beräknas såsom ränta, och återstoden utgöra kapitalafbetalning.
Af det vid denna proposition fogade statsrådsprotokoll öfver civilärenden
inhemtas, att statsrådet och chefen för civildepartementet vid detta
ärendes föredragning anfört följande:
»Uti underdånig skrifvelse den 7 september 1863 anmälde Rikets
Ständer att för byggandet af jernväg mellan Kristianstad och Hesslehohns
station å södra stambanan Rikets Ständer beviljat det för denna jernvägs
anläggande bildade bolag ett mot två tredjedelar af den till 1,080,000 riksdaler
beräknade kostnaden svarande lån, att från riksgäldskontoret utgå med
720,000 riksdaler, hvilket lån, finge räntefritt innehafvas under två år från
den dag, hvarje särskild del deraf blifvit lyftad, hvarefter å lånebeloppet, i
den mån lyftning egt ruin, skulle inom hvarje kalenderårs slut inbetalas fem
Bill. till Biksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 29 Höft.
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
procent efter år räknadt, hvaraf skulle, för hvad af lånet, dessförinnan icke
godtgjorts, beräknas fyra procent årlig ränta, och återstoden utgöra kapitalafbetalning.
Och genom nådigt bref den 11 september 1863 godkände Kong!.
Maj:t, de af Rikets Ständer i afseende å detta låneunderstöds utbekommande
och användande samt dermed förenade vilkor, åligganden och rättigheter
meddelade beslut och stadga liden.
Sedan Kristianstad—Hessleholms jernvägsaktiebolag fått lyfta detta
lån och derå åtnjutit stadgad rån tefrihet, bär bolaget genom erläggande
årligen af den stadgade annniteten, 36,000 kronor, minskat skulden, så att
kapitalåterstoden å lånet vid 1889 års början utgjorde 468,037 kronor 62 öre.
Sedan Kristianstad—Hessleholms jernvägsaktiebolag vid ordinarie bolagsstämma
den 6 juni 1888 lemna! bolagets styrelse i uppdrag att vidtaga
åtgärder för att på lämpligaste sätt få konverterad! så väl nämnda statslån
som ock ett Sölvesborg—Kristianstads jernvägsaktiebolag från Kristianstads
sparbank beviljadt lån, hvars förräntande och amorterande Kristianstad—
Hessleholms jernvägsaktiebolag åtagit, sig, och å hvilket lån, ursprungligen
a 60,000 kronor, vid innevarande års början enligt uppgift återstår oguldet
46,477 kronor 5 öre, har styrelsen för förstnämnda bolag uti eu till Eders
Kong!. Maj:t ingifven skrift anfört: att bolaget under flera år från början
af sin verksamhet endast kunnat gifva högst ringa utdelningar åt aktieegarne;
att, ehuru sedermera en betydlig förbättring härutinnan inträdt, eu
återgång likväl ä nyo låtit sig kännas; att orsakerna härtill vore att söka
dels de!i, att den allmänna rörelsen under de senare åren minskats, och dels
deri, att flere jernvägar i närheten blifvit anlagda, de der fått öfvertaga eu
del af den trafik, som dessförinnan gått å Kristanstad—Hessleholms jernväg;
att dessa omständigheter föranledt. bolaget att söka vidtaga åtgärder, syftande
derhän, att annuiteterna å omförmälda båda lån måtte kunna förminskas; att
en dylik förminskning i annuiteterna kunde åstadkommas antingen derigenom,
att utsträckt amorteringstid för statslånet medgåfves, eller ock derigenom, att
länen inbetaltes på en gång och ett obligationslån upptoges på fyratio års
amortering, enär tiden för en sådan operation syntes styrelsen vara mycket
lämplig med hänsigt sä väl dertill, att penningetillgången inom och utom
landet för närvarande vore riklig, som ock att räntefoten till följd deråt
betydligt fallit; att erhållandet af ett sådant lån torde vara satt utom allt
tvifvel, då bolagets ställning vore mycket god; att det ock torde vara med
billighet öfverensstämmande, att den närvarande generationen af aktieegare
bereddes någon lindring vid det redan omnämnda förhållandet, att någon
utdelning af betydenhet under en lång tid icke kommit dem till godo; att,
enär bolaget emellertid vore bundet af de vilkor, som i fråga om statslånets
återbetalande blifvit stadgade, det icke vore för bolaget möjligt att bereda
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
3
sig de åsyftade fördelarne utan Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd och
Riksdagens medgifvande af en förändring af samma vilkor; samt att bolaget
redan berättigats att pa en gång inbetala ofvannämnda län hos sparbanken
i Kristianstad.
På, sålunda anförda skäl och med åberopande jemväl deraf, att enligt
styrelsens för statens jern vägstrafik underdåniga berättelse för år 1887
Kristianstad—Hessleholms jernväg förskaffat staten samma år en inkomst för
anländ och afgången trafik af 289,910 kronor 32 öre och således mera än
hvarje annan enskild svensk bana, hvilket förhållande äfven en längre följd
af år egt ruin, har bolagsstyrelsen å bolagets vägnar anhållit, att Eders
Kongl. Maj:t mätte till Riksdagen aflåta framställning derom, att Riksdagen
måtte för sin del medgifva, att det återstående beloppet af statslånet, 468,037
kronor 62 öre, finge antingen amorteras under en tid af ytterligare 40 år
från detta års början eller ock någon kort tid efter uppsägning från bolagets
sida eller a viss bestämd tid på en gång inbetalas till kapital och vid inbetalningen
upplupen ränta.
Fullmägtige i riksgäldskontoret, som lemnats tillfälle att i detta ärende
afgifva yttrande, hafva uti skrifvelse den 7 nästlidne februari, jemte anmälan
att bolagets för statslånet till riksgäldskontoret utfärdade skuldförbindelse,
daterad den 12 mars 1864, blifvit den 13 juni 1881 i bolagets
jernväg intecknad med bästa förmånsrätt, tillika anfört, att vid bedömandet
af det första alternativet i ansökningen synnerligt afseende borde fästas dervid,
att de till riksgäldskontoret ingående ränte- och kapitalbetalningar numera
i riksstaten upptoges såsom afdragspost, å förslagsanslaget till annuiteter
å statsskulden in. m. och således, lika med den behållna inkomsten af statens
jernvägstrafik, minskade det belopp, som för statsskuldens förräntning och
amortering måste af skattemedel utgå. Det syntes alltså fullmägtige vara till
gagn för statsverket, om annuiteterna å ett från riksgäldskontoret utlemnadt
lån, för hvilket säkerheten vore betryggande och hvarå räntefoten ej vore
lägre än den, som vid statens upplåning kunde ernäs, något utsträcktes och
derigenom under längre tid än ursprungligen varit afsedt beredde lättnad i
utgifterna för statsskulden. Då således i detta fall statens och sökandebolagets
fördel sammanfölle, ansåge sig fullmägtige böra förorda nådigt afseende
å bolagets anhållan i fråga om amorteringstidens utsträckning, hvilken
lämpligast syntes böra verkställas på sådant sätt, att bolaget på lånets nuvarande
återstod, jemnad till 468,000 kronor, efter inbetalning af 37 kronor
62 öre, från och med innevarande års slut till riksgäldskontoret erlade en
annuitet af fem procent, hvaraf fyra procent ränta och återstoden kapitalafbetalning.
Härigenom skulle lånet amorteras på omkring fyratioett, år, räknadt
från och med innevarande år, således på ungefärligen samma tid, bo
-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
laget i ansökningen afsett, under det att lånet, med bibehållande åt de nu
gällande vilkoren, komme att slutbetalas år 1907.
Beträffande bolagets alternativt gjorda framställning att till riksgäldskontoret
få på en gång återbetala lånet i dess helhet jemte ränta till och
med betalningsdagen, hafva fullmägtige yttrat, att äfven häremot något hinder
från riksgäldskontorets synpunkt icke mötte, förutsatt att inbetalningen kunde
ske utan ränteförlust för staten, d. v. s. å tid, då medlen kunde användas
till konvertering af något statens skuldbelopp, löpande med samma ränta som
ifrågavarande län eller med högre ränta än detta. Enär eu sådan konvertering
möjligen kunde under närmaste framtid verkställas, men härvid åtskilliga,
ännu ej fullt bestämbara omständigheter måste ur riksgäldskontorets synpunkt
tagas i betraktande, syntes rätt till lånets återbetalning i dess helhet ej böra
bolaget tillerkännas annorledes än å tid, vare sig efter uppsägning eller på
förhand bestämd, som fullmägtige vid öfverenskommelse derom med bolaget
funne sig kunna utan förlust för staten medgifva.
Då fullmägtige i riksgäldskontoret sålunda ansett amorteringstidens utsträckning
— hvilken, enligt hvad mig meddelats, bolaget sjelft föredrager
framför det andra af bolaget framstapla alternativet — i detta fall vara till
fördel för staten, anser jag mig häruti ega ett tillräckligt skäl att förorda
eu dylik utsträckning, på det sätt fullmägtige föreslagit.
Till belysande af bolagets ekonomiska ställning och dess förmåga att
fullgöra sina förbindelser vill jag endast tillägga, att bolaget, enligt ett vid
ansökningen fogadt räkenskapssammandrag den 31 december 1887, egde, utöfver
inbetaldt aktiekapital å 829,300 kronor, eu reservfond å 169,013 kronor
57 öre samt en besparingsfond af 31,449 kronor 26 öre.»
Utskottet har ej något att erinra mot denna Kong], Maj:ts framställning,
utan hemställer,
att Kong!. Maj:ts förevarande proposition må af Riksdagen
bifallas.
Stockholm den 5 april 1889.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Keservation:
af herr A. Peterson.
Stockholm, Assooiations-Boktryekerid, 1889.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1889:81 Skrifvelse till Konungen, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i vilkoren för ett åt Kristianstad—Hessleholms jemn ägs aktiebolag bevilja s. 5 i texten