Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af vackt motion om ändring i vilkorén för lån nr odlingslånefonden.

1889-04-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:50, Utlåtande, med anledning af vackt motion om ändring i vilkorén för lån nr odlingslånefonden.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

9

N:o SO.

Ank. till Riksd. kansli den 5 april 1889. kl. 7 e. m.

Utlåtande, med anledning af vackt motion om ändring i vilkorén för

lån nr odlingslånefonden. (R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o SO) har herr C- G. Bergendald erinrat, hurusom staten, sedan

till följd af 1885 års Riksdags beslut den ändring vidtagits uti kongl.

kungörelsen af den 21 september 1883 rörande lån ur den s. k. mossodlingsfonden,

att annuiteten för dessa lån minskats från tio till åtta

procent och räntan nedsatts från fem till fyra och en half procent,

genom fördelaktigare låneoperationer till billigare lånevilkor lyckats

anskaffa de medel, som utanordnades till nämnda fond.

Af den berättelse, som 1888 års statsrevisorer aflemnat om granskning

af riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, framginge, att under

loppet af sistlidna år försålts 3 I * * * * 6/in procent obligationer till pari kurs

och upplagts ett 3 procent lån, å hvilket, den effektiva räntan antoges

komma att vida understiga 4 procent.

Under sådant förhållande, och då meningen ej kunde vara, att

staten skulle göra någon vinst på de medel, hon förskjöte, vare sig till

jordbrukets eller öfriga näringars understödjande, har motionären ansett

tidpunkten vara inne att ifrågasätta en ytterligare sänkning i räntan å

lånen ur den s. k. mossodlingslånefonden, och har motionären förestält

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o .70.

sig, att eu sådan nedsättning borde kunna utan den ringaste förlust

för staten ske till fyra procent.

Motionären har derför hemstält, att Riksdagen måtte för sin del

besluta, att annuiteten för lån ur fonden till understödjande af odling

af sänka marker måtte bestämmas att härefter utgöra åtta procent,

deraf som ränta skulle räknas fyra procent å oguldna kapitalbeloppet.

Utskottet har begärt och erhållit fullmägtiges i riksgäldkontoret

yttrande öfver berörda motion, hvilket den 11 sistlidne februari afgifna

yttrande är af följande innehåll:

»Motionen afser ingen annan förändring i vilkoren för län ur

odlingslånefonden, än att räntan skulle sänkas från fyra och en half til!

fyra procent. Lånen utlemnas såsom bekant från statskontoret, men

enligt §§ 12 och 16 af det senast för riksgäldskontoret utfärdade reglemente

åligger det riksgäldskontoret att, i mån af behof, till fonden öfverlemna

medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående

annuiteter å odlingslån kunde erfordras till fyllande af högst en million

kronor årligen; och skall riksgäldskontoret af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden

för riksgäldskontoret förorsakas.

De belopp, som med anledning häraf hittills af riksgäldskontoret

till fonden levererats, utgöra 1,628,154 kr. 60 öre, nemligen:

för år 1885............... kr. 503,839: 34

» » 1886................................................... » 824,315: 26

och » » 1887.................................................. » 300,000: —

kr. 1,628,154: 60

hvarjemte för är 1887 på riksgäldskontoret anvisats ytterligare 521,695

kr. 47 öre, som ännu ej af statskontoret tyftats.

Räntan a riksgäld skontorets berörda försträckningar till fonden

är för närvarande och tills vidare bestämd till fyra procent.

i Mellan denna räntefot och deri, som är bestämd för de från odlmgsiånefonden

utlemna de lånen, år skilnaden således eu half procent.

Det tillkommer ej fullmägtige att yttra sig derom, huruvida denna ränteskilnad,

vid hvars bedömande man måste taga hänsyn till det för ifrågavarande

lån medgifna sättet för erläggande af de fem första årens

ränta in. m., må vara för hög.

• ^va<^ beträffar den ränta åt fyra procent, som riksgäldskontoret

a. ,sma försträckningar till fonden för närvarande åtnjuter, anföres

visserligen i motionen, att svenska statens från innehafvarens sida oupp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

11

sägbara 3,e % obligationer, med hvilkas utsläppande afsetts, bland annat,

beredande af medel till samma försträckningar, blifvit under sistlidna

är försålda al riksgäldskontoret till pari kurs. Denna uppgift är dock,

på sätt af fullmägtiges berättelse till innevarande Riksdag inhemtas,

vigtig endast beträffande ett jemförelsevis obetydligt belopp; hvaremot

för dem af ifrågavarande obligationer, Indika, hufvudsakligen för odlingslånelondens

räkning, först utsläpptes, endast 90 procent erhöllos; hvartill

kommer, att eu dylik upplåning ej alltid kan så afpassas eller lånebeloppens

återbetalning så på förhand beräknas, att icke möjligen någon

ränteförlust kan uppstå.

Till följd häraf och med erinran att, om än vid blifvande obligationsförsäljning

för ifrågavarande ändamål medel för odlingslånefondens

räkning möjligen må kunna anskaffas till lägre ränta än hittills, sådant

likväl icke kan verka till minskning i den ränta, som bör riksgäldskontoret

godtgöras å de belopp, som redan blifvit af kontoret till fonden

förskjutna, kunna fullmägtige beträffande den remitterade motionen ur

riksgäldskontorets synpunkt ej afgifva annat yttrande, än att de ej skola

underlåta att nedsätta räntefoten å de till odlingslånefonden hädanefter

utgående förskott, i den mån riksgäldskontorets upplåning för ändamålet

dertill gifver anledning».

Vilkoren för ifrågavarande odlingslåns åtnjutande meddelas ikongl.

kungörelserna den 28 september 1883 och den 19 maj 1885. Å den

af Kongl. Maj:t bestämda länesumman erlägges de första fem åren från

första lyftningsdagen icke någon ränta eller kapitalafbetalning, men å

de under tiden lyftade belopp beräknas årlig ränta, hvilken vid de fem

årens slut lägges till den beviljade länesumman. Å det sålunda uppkommande

beloppet erlägges från och med sjette året till dess lånet

blifvit slutbetaldt en annuitet af åtta procent, deraf som ränta räknas

fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet. Någon ränt ofrihet

är således icke för dessa lån beviljad, men väl ett anstånd med räntans

erläggande för den första tiden.

I betraktande af hvad fullmägtige i riksgäldskontoret i sitt ofvan

intagna yttrande anfört, och då skilnaden mellan den ränta, statsverket

erlägger å de upplånta medel, som för odlingslånefondens räkning till

fonden levereras, och den ränta, som å lånen debiteras, synes erforderlig

för att betäcka dels ofvan omförmälda ränteanstånd, dels de med lånens

förvaltning förenade kostnader m. m., anser utskottet sig åtminstone

för det närvarande ej kunna tillstyrka nedsättning i räntan å de från

fonden utlemnade lån.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

Utskottet hemställer alltså,

att herr C. G. Bergendahls förevarande motion

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 april 1889.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Stockholm, tryckt hos A. tv. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.