Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

1889-04-09 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:51, Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

I

X:o 51.

Ank. till Riksd. kansli den 9 april 1889, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

(I. A.)

Sedan de inom riksdagen väckta förslag om ytterligare nedsättning

i de på viss jord hvilande grundskatterna, öfver Indika förslag statsutskottet

afgifvit särskilt yttrande, blifvit af Riksdagen afgjorda, har utskottet till

handläggning förehaft Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, i hvad densamma rörer beräkningen af statsverkets inkomster,

och i sammanhang dermed behandlat dels en af herr J. MankeIt i Första

Kammaren väckt motion (n:o 22) angående mantalspenningarnes afskaffande

och dels en i samma ämne inom Andra Kammaren af herr O. 11. Ström

framlagd motion (n:o 107), livilka båda motioner blifvit till utskottet remitterade;

och får utskottet, jemlikt 53 § regeringsformen och 39 § riksdagsordningen,

för Riksdagen härmed uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de

ordinarie inkomsterna under nästkommande statsregleringsperiod för närvarande

anses kunna upptagas.

Med hänvisande till den utredning, beträffande beräkningen af hvarje

särskild inkomsttitel, som i det den kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 12 sistlidne januari och statskontorets

dervid fogade skrifvelse af den 6 december 1888 finnes meddelad, får ut11

ih. till Riksd. Prof. 18S9. 4 Sami. I Afd. 31 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

skottet, här nedan omförmäla de inkomsttitlar, öfver Indika särskilt yttrande

ansetts böra afgifvas.

Grundskatt. Då de vid innevarande riksmöte framstälda förslag'' i

fråga om ytterligare lindring i de på viss jord tadlande grundskatter genom

kamrarnes skiljaktiga beslut förfallit, torde denna inkomsttitel böra uppföras

till det af Kongl. Maj: t föreslagna belopp.

Af gifter för persedelunderhåUet vid rusthållsinfanteriet. I fråga om

sättet för redovisningen af de afgifter, som det åligger rusthållarne vid rusthållsinfanteriet

att till statsverket Bilägga i ersättning för upphörd skyldighet

att utgöra vissa utredningspersedlar, erinras i förenämnda statsrådsprotokoll

om att 1885 års Riksdag beslutade, att statsverket från och med år 1886

skulle öfvertaga den rusthållarne vid rusthållsinfanteriet åliggande skyldighet

att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar,

under vilkor att till staten med eganderätt samtidigt öfverlemnades af rusthållarne

anskaffade motsvarande persedlar till det antal och det skick, som

för godkännande vid generalmönstring erfordrades, och att rusthållarne för

besvärets upphörande erlade en årlig ersättning af 20 kronor af hvarje

rusthållsnummer, att af Kongl. Maj:t för persedlarnes anskaffande och underhåll

användas.

Af det vid den till nyssnämnda Riksdag aflåta a proposition angående

statsverkets tillstånd och behof fogade utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden

den 12 januari 1885 inhemtades, att, då vid afsuttna kavalleriet de

rusthållare, som erlade vakansafgift, enligt redan gällande bestämmelser vore

befriade från skyldighet att anskaffa och underhålla de vanliga rusthållspersedlarne

för de vakanta numren, kunde berörda afgift, icke ifrågakomma

för sådana nummer, så länge de vore vakanta, utan måste anses vara inbegripen

i vakansafgiften; varande, enligt 5 § i lagen den 5 juni 1885 angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären, vederbörande rusthållares

samtycke till omförmälda förändring gjordt till vilkor för att de skulle

komma i åtnjutande af den lindring med 30 procent af rustningsbesvärets

uppskattade värde, som från och med år 1886 i allmänhet egde rum.

Enligt hvad statskontoret anmält, uppginge de effektiva rusthållen vid

rusthållsinfanteriet till ett antal af 2,545, deraf dock 7 ännu icke ingått på

öfvannäranda förändring.

Genom bref den 22 oktober 1886 hade Kongl. Maj:t förordnat, att

uppbörden af ifrågavarande afgifter, Indika komme att disponeras och redovisas

af aiméförvaltningens intendentsdepartement, skulle försiggå på det sätt, att

desamma innehölles vid utbetalning af vederbörande rusthåll tillkommande

rustningsunderstöd och lindringsbelopp, samt att sammanlagda beloppet af de

sålunda innehållna afgifterna derefter skulle i vederbörande landtränteri armé
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

3

förvaltningen tillhandahålla^ i den ordning, som i kong! brefvet den 3 juli

1885 angående förändring i sättet för verkställande af utbetalningar från

landtränterierna för arméförvaltningens räkning vore föreskrifven i fråga om

eljest för förvaltningens läkning till ränterierna inflytande medel; och hade

statskontoret, enligt bemyndigande i nyssberörda kongl. bref, i skrifvelse af

den 21 december 1886 till Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelat erforderliga

föreskrifter om medlens upptagande i fögderiernas räkenskaper och

desammas verifleerande.

Ifrågavarande afgifter hade hittills hos arméförvaltningen redovisats

under det ä riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda reservationsanslag till

anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt hästocli

sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet och det berustade

infanteriet.

Vid 1888 års riksdag blefvo, med anledning af Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, ur titeln till detta anslag uteslutna orden

infanteriet», af orsak att den afgift, rusthållarne vid det berustade infanteriet

till kronan erlade såsom ersättning för det upphörda åliggandet att sjelfve

anskaffa och underhålla soldatens beklädnads- och beväringspersediar, vore

alkedd att utgöra fullständig godtgörelse för kronans utgifter i och för öfvertaga

n det af persedelvården, samt att vid sådant förhållande anslagets titel

vore vilseledande och utgjorde ett bestämdt hinder för den eljest synnerligen

önskvärda, af arméförvaltningen å intendentsdepartementet förordade åtgärden,

att under det nya anslaget till beklädnad och utredning in. in. för indelta

infanteriet, Verndands fäitjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, som af

Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskades och af Riksdagen äfven uppfördes i

riksstaten från och med är 1889, upptaga och redovisa rusthållarnes vid rustliållsinfanteriet

ifrågavarande afgifter.

Riksdagens beslut att såsom tillgång för anskaffande och underhåll af

rusthållspersedlarne vid rusthållsinfanteriet anvisa de afgifter, rusthållarne

skulle erlägga, hade till följd, att de för nämnda ändamål erforderliga medelstillgångar

kom me arméförvaltningens in tendentsdepartement till hända först

året näst efter det, för hvilket de utgifter, till hvilkas godtgörande afgifterna

vore afsedda, blifvit bestridda. Med afseende härå, och då det skulle leda till

en ej oväsentlig förenkling i redovisningen, om berörda afgifter, i stället för

att såsom nu ingå till arméförvaltningen, Ange redovisas bland den allmänna

kronouppbörden, har Kongl. Maj:t, på sätt ock statskontoret tillstyrkt, föreslagit

Riksdagen, att bland statsverkets ordinarie inkomster måtte i riksstaten,

näst efter inkomsttiteln »kavalleriregementenas hästvakansspanmål», upptagas

en rubrik: afnifter för per sedel underhållet vid rusthållsinfanteriet med belopp,

som, beräknadt efter 20 kronor för hvarje af de effektiva numren vid rust
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Ko 51.

hållsinfanteriet, skulle utgöra 50,900 kronor, men, för erhållande af jemnt

tusental a slutsumman åt statsverkets inkomster och med fästadt afseende ä

antagligheten, att flere eller färre af de rusthållare, som ännu icke ingått

pa den ifrågavarande förändringen, kunna komma att göra detta inom den

närmare framtiden, ansetts kunna upptagas till 51,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och under erinran om att

Kong!. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, att anslaget till beklädnad

och utredning in. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och

Jemtlands hästjägarecorps måtte ökas med ett berörda afgifter motsvarande

belopp, öfver hvilken framställning utskottet framdeles kommer att afgifva

yttrande, har utskottet velat förorda ifrågavarande inkomsttitels upptagande

på sätt Kong! Maj:t föreslagit.

Mantalspenningar. I ofvan omförmälda motioner hafva herrarJ. Manke!I

och 0. H. Ström sammanstämmande föreslagit, att Riksdagen måtte för sin

del besluta mantalspenningarnes upphörande samt tillika anhålla, att Kongl.

Maj:t behagade derom framlägga förslag, när rikets finanser det medgåfve

samt öfriga till frågan hörande förhållanden blifvit ordnade.

Linder erinran att det ifrågasatta upphörandet af mantalspenningarne,

enligt hvad af herr Mankells motion närmare framgår, icke är afsedt att

inträda förr än efter är 1890, och att sålunda den föreslagna skattelindringen

icke inverkar på den nu föreliggande beräkningen af sistnämnda ars statsinkomster,

får utskottet uttala den mening, att mantalspenningarne fortfarande

böra till staten utgöras, och såsom stöd för denna åsigt åberopa

skatteregleringskomiténs yttrande i ämnet samt 1883 års Riksdags beslut,

derigenom den personliga skyddsafgiftens upphörande stäldes i samband med

mantalspenningarnes bibehållande, äfvensom nästlidet års statsutskotts, af båda

kamrarne godkända utlåtande, hvari eu motion i samma syfte som de nu

föreliggande motionernas på anförda skäl afstyrktes.

Fyr- och håkmedlen. .Enligt hvad i förenämnda statsrådsprotokoll meddelas,

har denna inkomsttitel under senare åren ej oväsentligt öfverskridit

det beräknade beloppet 1,200,000 kronor och antagits för år 1888 uppgå

^ 1)463,263 kronor 14 öre. Men då fyr- och båkafgiften, som utgör en

a sjöfartsnäringen lagd beskattning, hittills disponerats uteslutande för sjöfaitens

egna behof, och Riksdagen vid behandlingen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel upptagit anslaget till lots- och fyrinrättningen med

lifräddningsanstalterna till enahanda belopp som det, hvartill förevarande inkomsttitel

beräknats, eller 1,200,000 kronor, har utskottet, i enlighet med

hvad Kongl. Maj:t föreslagit, ansett någon förändring i berörda beräkning

icke böra ifrågakomma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stat,vitsk f/e/s Utlåtande N:o 51.

5

Idegrajmedlen. I eu till Kong! Maj:t den 9 november nästlidet år

aflåten skrifvelse hade, enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll vidare

meddelas, telegrafstyrelsen anfört, att telegrafmedlen, Indika beräknats för år

1888 till 1,275,000 kronor och för år 1889 till 1,200,000 kronor, under är

1887 uppgått till 1,229,859 kronor 54 öre men för år 1888, på grund af

eu ganska betydlig tillväxt i telegrafkorrespondensen, förnämligast den utländska,

antagligen komme att uppgå till minst l,3u0,000 kronor. Under

erinran att det inländska telegramportot, som nästlidet år utgjort en

krona för telegram om högst femton ord, med ökning af tjugufem öre för

hvarje påbörjadt femtal ord derutöfver, från och med år 1889 komme att,

väsentligen förändras, i det jemlikt kong! kungörelsen den 5 oktober sistlidet

ar nämnda porto skulle från och med innevarande års början utgöra femtio

öre för telegram om högst tio ord, med tillägg af fem öre för hvarje Överskjutande

ord, hade telegrafstyrelsen anfört, att det icke vore möjligt att på

förhand med någon säkerhet beräkna, hvilken inverkan på inkomsten den

beslutade portonedsättningen komme att medföra. Vid jemförelse med hvad

förhållandet varit i åtskilliga främmande länder, och särskild! i England och

Norge, der förändringar i det inländska telegramportot senast blifvit vidtagna,

och der portonedsättningen visserligen till eu början verkat minskning i inkomsten,

men denna snart nog, och redan innan utgången af det första året

efter det lägre portots införande, växt till samma belopp som före portonedsättningen

eller ännu mera, skulle det, enligt styrelsens mening, icke vara

oegentligt att beräkna telegrafverkets inkomster för år 1890 till samma

belopp som det, hvartill de för år 1888 med säkerhet ansåges komma att

uppgå. Men, då det icke vore osannolikt, att tillfälliga förhållanden inverkat

till åstadkommande af den anmärkningsvärda stegring i telegrafkorrespondensen,

som nästlidet år egt rum, och då alltså icke med visshet kunde påräknas,

att samma gynsamma förhållanden skulle fortfara äfven under innevarande

år och det nästkommande, hade telegrafstyrelsen likasom statskontoret,

föreslagit, att telegrafverkets inkomster måtte för år 1890 beräknas

till 1,260,000 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit af telegrafstyrelsen anfördt,

har Kongl. Maj:t hemstält, att telegrafmedlen måtte för år 1890 beräknas

till sistnämnda belopp, 1,260,000 kronor, hvilken hemställan utskottet

anser sig böra förorda.

Skogsmedlen. Med bifall till Kong], Maj:ts, i samband med förslag till

reglering af skogsstaten, derom gjorda hemställan, har Riksdagen besluta,

dels att de afgifter för virkesut,syning å vissa skogar i Kopparbergs och de

norrländska länen, hvilka jägmästarne för närvarande ega uppbära af enskilde,

skola i stället erläggas till statsverket och ingå bland skogsmedlen, dels ock

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlutande N:o 51.

att godtgörelse etter vissa grunder skall komma statsverket till godo och

redovisas bland skogsmedlen för de till skogsskötsel)! hörande förrättningar,

som af skogsstaten utföras ä flertalet ecklesiastika skogar och å de häradsallmänningar,

Indika stå under skogsstatens omedelbara vard. Den tillökning

i skogsmedlen, som häraf kan förväntas uppstå, har beräknats till lägst

72,500 kronor, med hvilket belopp skogsmedlen alltså böra i 1890 års stat

höjas. Men, enligt hvad af ofta åberopade statsrådsprotokoll inhemtas,

kommer härtill, att Kong!. Maj:t den 7 sistlidne december godkänt upprättadt

aftal angående upplåtelse på tolfårig afverkningsrätt af ett större

virkesparti inom norra och södra Lycksele revir. Af den härför betingade

köpeskillingen, 2,201,144 kronor, kunde, enligt hvad domänstyrelsen meddelat,

minst 225,000 kronor antagas komma att inflyta under år 1890.

Om än, med hänsyn till denna virkesförsäljning och i afvaktan på fortgången

af skogsuppskattningarna å de nybildade kronoparkerna, den vanliga

årsafverkningen i de nämnda två reviren under något eller några år skulle

komma att minskas, ansåge likväl domänstyrelsen, i betraktande af inkomsternas

ökning från andra lappmarksrevir inom Vesterbottens län, skogsmedlen

från detta län för år 1890 med all säkerhet kunna beräknas till ett med

minst 200,000 kronor ökadt belopp. Äfven från kronoskog^’ inom andra

delar af riket påräknades en icke obetydligt ökad afkastning, i anseende

hvartill och med hänsyn jemväl till inträffad förbättring i träkonjunkturerna

domänstyrélsen ansett antagligt, att skogsmedlen år 1890 skulle komma att

uppgå till omkring 2,200,000 kronor. Da emellertid årsafverkningens storlek

i någon mån vore beroende af kontraktsinnehafvare, syntes försigtigheten

bjuda, att skogsmedlen, inberäknadt nyssnämnda ersättningar till statsverket

för skogsstatens förrättningar i vissa fall till beräknadt belopp af 72,500

kronor, icke uppskattades till högre belopp än 2,000,000 kronor, med hvilken

siffra Kong!. Maj:t alltså föreslagit, att inkomsttiteln skogsmedel måtte i riksstaden

för år 1890 upptagas; och anser utskottet, på de af Kong!. Maj:t anförda

skal, denna inkomsttitel, som för är 1889 beräknats till 1,600,Otid

kronor, böra i nästkommande års stat upptagas med ett till 2,000,000 kronor

förhöjdt belopp.

På grund ad hvad sålunda förekommit får utskottet, som ej heller i

öfriga hänseenden haft något att erinra mot den af Kong!. Maj:t föreslagna

beräkningen af statsverkets ifrågavarande inkomster, hemställa:

1:o) att statsverkets ordinarie inkomster för år 1890 må

beräknas på följande sätt:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51

7

Grundskatt,.......................................... kronor

Kyrkotionde .......................................

Kavalleriregementenas hästvakans
spanmål

.......................................... »

Afgifter för persedelunderhållet vid

4,185,000: —

250,000: —

300,000: —

rusthållsinfanteriet........................

» 51,000

—

Trosspassevolansafgift......................

26,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter ........

» 68,000

—

Soldatvakansafgift..............................

» 110,000

—

Båtsmansvakansafgift........................

» 305,000

—

Arrendemedel ....................................

2,700,000

—

Mantalspenningar..............................

665,000

—

Bötesmedel..........................................

240,000

—

Kontrollstämpelmedel........................

» 25,000

—

Fyr- och båkmedel...........................

» 1,200,000

—

Telegrafmedel ....................................

>» 1,260,000

—

Jernvägstrafikmedel...........................

» 6,500,000

—

Skogsmed el..........................................

» 2,000,000

—

Extra uppbörd....................................

100,000

—

Summa kronor 19,985,000

2:o) att herrar J. Mankells och 0. H. Ströms ofvan

omförmälda motioner må af Riksdagen lemnas utan afseende.

Då emellertid Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom

egt rum, framdeles vid behandling af de särskilda utgiftsanslagen kan finna

anledning att fatta beslut, som inverka på inkomsternas beräkning och föranleda

jemkning i här föreslagna belopp, föranlåtes utskottet hemställa,

3:o) att det beslut, Riksdagen med anledning af förestående

beräkning kommer att meddela, ej må utgöra

hinder för statsutskottet att framdeles, efter det samtliga

utgiftsanslagen blifvit till alla delar faststälda, tå vidtaga

den jemkning af en eller annan inkomsttitels belopp, som

vid riksstatens uppgörande kan finnas nödig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kong!.

Maj:t i sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster dels föreslagit

de extra ordinarie inkomsternas upptagande till ett belopp af 65,900,000

kronor, och dels hemstält, att af riksbankens vinst för år 1888 må anvisas

1,300,000 kronor för statsverkets behof till utbetalning vid den tid, under

år 1890, som af Riksdagen koinme att bestämmas; och lära vederbörande

utskott komma att afgifva utlåtande i fråga om dessa framställningar, rörande

Indika det icke tillkommer statsutskottet att yttra sig.

Vidare har Kong! Maj:t föreslagit, dels att såsom tillgång till förevarande

statsreglering måtte få beräknas och användas odisponeradt öfverskott

å statsregleringen för år 1886 samt reservationer å anslag till torrläggning

åt vattensjuka marker, 1,638,000 kronor, dels ock att såsom tillgång

till statsregleringen jemväl måtte upptagas och beräknas af öfverskottet å

1888 års statsreglering 3,944,000 kronor.

Öfver hvad Kongl. Maj:t i dessa hänseenden föreslagit kommer utskottet

framdeles att meddela yttrande; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 9 april 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51

9

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.

Statskontoret be-

Statsutskottets för-

räknat för år 1890.

slag för år 1890.

Kronor. j ö.

Kronor. , ö.

4,185,000 —

Grundskatt............................................................

4,185,000!—

250,000!—

Kyrkotionde ........................................................

250,000 —

300,000 —

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ...

300,000 —

Afgift er för persedelunderhållet vid rusthåll-

;

infanteriet.........................................................

51,000—1

26,000 —

Trosspassevolansafgift..........................................

26,000j —

68,000!- ;

Tillfälliga rotevakansafgifter ..........................

68,000 —

110,000!—

Soldat va kansafgiIt...............................................

110,000!—

305,000 —

Båtsmansvakansafgift..........................................

305,000 —

2,700,000!—.

Arrendemedel ......................................................

2,700,000!—

665,000!—

Mantalspenningar................................................

665,000!—

240,000—:

Bötesmedel...........................................................

240,000;—:

25,000—i

Kontrollstämpelmedel..........................................

25,000—j

1,300,000—:

Fyr- och båkmedel .............................................

1,200,000—i

1,260,000—i

Telegrafmedel ......................................................

1,260,000!—

6,500,000!—;

J ernvägstrafikmedel..............................................

6,500,000!—;

1,700,000—!

Skogsmedel............................................................

2,000,000j—— i

100,000!—:

Extra uppbörd......................................................

100,000—1

19,734,000!—i Summa \ 19,985,000;—j

Bih. till Riksd. Urat. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:93 Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. s. 5 i texten