Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning beträffande förändrad organisation af kavalleriet.

1889-02-18 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:5a, Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning beträffande förändrad organisation af kavalleriet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5 a.

t

N;o 5 a.

Ank. till Itiksd. kansli den 18 febr. 1889, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda

framställning beträffande förändrad organisation af kavalleriet.

(l:a U. A.j

Uti den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof har Kongl. Maj:t under fjerde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att, med godkännande af den i det nämnda proposition bilagda

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12 januari 1889

framlagda plan till kavalleriets förändrade organisation äfvensom af de

uppgjorda förslagen till stater för kavalleriets befälspersonal och vederlikar,

medgifva, att rote- och rusthållen vid indelta kavalleriet må, i

män af nu varande ryttares afgång, sättas på vakans mot erläggande,

såsom vakansafgift, af ett belopp, motsvarande de i lagen af den 5

juni 1885 rustnings- och roteringstungan vid indelta kavalleriets olika

regementen och corpser åsätta värden, och mot skyldighet för rustoch

rotehållare!! att vid vakanssättningen utan ersättning till kronan

aflemna den för numret Renande hästen äfvensom att under öfvergångstiden

vid förefallande behof underhålla en kavallerihäst mot

samma ersättning och på enahanda vilkor, som för andre fodervärdar

bestämdes;

Bill. till Riksd. Prat. 1889. 4 Samt. 1 A/d. 3 Eäft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlutande N:o 5 a.

att, till genomförande i den ordning, Kongl. Maj:t förordnade, af

kavalleriets nya organisation, anvisa, utöfver inflytande vakansafgifter,

ett ordinarie reservationsanslag af 2,940,250 kronor med rätt för Kongl.

Maj:t att jemväl af vakansafgifterna till kommande år reservera hvad

som ej för löpande utgifter toges i anspråk;

att, vid bifall härtill, i riksstaten uppföra omförmälda anslagsbelopp

under titel »Kavalleriet, reservationsanslag» näst efter anslaget

till Vermlands fältjägarecorps; samt

att besluta, att vakanssättningen skall fortfara, så länge anslaget

anvisas och Kongl. Maj:t bibebålles vid rättigheten att, för genomförande

af kavalleriets nya organisation, förfoga öfver inflytande vakansafgifter

eller ett deremot svarande belopp.

A sid. 7—9 i statsrådsprotokollet redogör statsrådet och chefen

för landtförsvarsdepartementet till en början för de brister, som ur

militärisk synpunkt vidlåda det indelta rytteriet. I afseende på den

vigtiga bevaknings- och rekognosceringstjensten kunde, enligt departementschefens

mening, det indelta rytteriet icke längre anses motsvara

de anspråk, den nutida krigskonsten stälde på kavallerivapnet. Under

de 100 dagar pågående rekrytmötena hunne sällan mera än den förberedande

teoretiska instruktionen i fälttjenst inhemtas, och under det

korta regementsmötet, 20 dagar, måste tiden hufvudsakligen egnas åt

vidmagthållandet af eu nöjaktig manöverfärdighet hos sqvadronerna.

För att uppnå ett godt resultat i fråga om fälttjensten, hvilken, särskildt

hvad kavalleriet anginge, hvars manskap derunder ofta lemnades

att sköta sig sjelfva, fordrade eu hög individuel utbildning hos så väl

karl som häst, måste rekryten fullständigt utbildas i årslånga skolor,

liksom äfven befälet endast genom längre tids ständig tjenstgöring

kunde förvärfva sig den nödiga praktiska dugligheten deri. Den indelta

organisationen kunde emellertid svårligen förenas med de för en

dylik utbildning af befäl och manskap erforderliga långa öfningarne,

och öfningstidens utsträckning skulle dessutom medföra ej mindre

ökade kostnader för statsverket, för hvilkas bestridande öfningsanslaget

och en del andra anslag måste betydligt höjas, än äfven ökad

tunga för rusthållarne.

Denna olägenhet kunde endast afhjelpas genom en förändrad organisation,

i hvilken staten sjelf besörjde rekryteringen och, i den mån

tillgångarne medgåfve, faststälde tjenstgöringstiden till det för utbildningen

lämpligaste måttet. Det vore också endast genom en förändrad

organisation af det indelta kavalleriet, som eu annan, ännu större,

men först efter en mobilisering i ögonen fallande olägenhet vid det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5 a.

o

O

nuvarande rekryteringssättet kunde aflägsna. Då den indelte ryttarens

medeltjenstetid nu uppginge till ej mindre än 18 år, så vore, då han

lemnado tjensten, med få undantag värnpligtsåldern längesedan öfverskriden.

Stadgandet i 34 § nya värnpligtslagen, som för dem, hvilka

haft anställning vid härens stam, utsträckte tjenstskyldigheten i beväringen

till och med det 32:dra lefnadsåret och som, hvad anginge de

värfvade trupperna, vore egnadt att vid krigsutbrottet tillföra armén

ett betydligt tillskott af vapendugligt folk, blefve sålunda i det hela

betydelselöst för kavalleriet, och regementena löpte fara att vid mobilisering

icke ega tillgång på någon öfvad reserv. Men utan en sådan

gjorde depoterna föga nytta, och omöjligheten att hålla liniesqvadronerna

kompletta måste derigenom redan under krigets allra första

skeden komma att framträda. Under krig skulle armén, med nuvarande

organisation af kavallerivapnet, sålunda inom kort komma att

lida brist på kavalleri till obotlig skada ej mindre för infanteriet, som

maste öfvertaga den tröttande bevakningstjensten, än äfven för den

högsta ledningen, hvilken, i saknad af snabba och säkra underrättelser

om fienden, måste blifva osäker och svag. En förändrad organisation,

byggd på eu kortare tjenstetid för ryttaren och såsom följd

deraf en lifligare omsättning af manskapet, medgåfve deremot icke

blott ordnandet åt mot behofvet svarande depöter utan äfven uppsättandet

af reservsqvadroner, hvilka efter någon tids förlopp må hända

skulle kunna bringa kavalleriet till en styrka, större än den, hvarmed

det ursprungligen ryckt i fält.

Derest staten med den förändrade organisationen öfvertoge remonteringen,

skulle hästmaterielen dels genom flerårig ständig tjenstgöring,

dels genom ett rationelt utackorderingssystem bringas till ett skick, som

mer motsvarade tidens fordringar än det nuvarande.

Departementschefen öfvergår derefter å sid. 9 till bemötande af

tva betänkligheter i fråga om den föreslagna organisationen, som utan

tvifvel förtjenade det allvarligaste öfvervägande, men enligt departementschefens

åsigt dock ej vore af beskaffenhet att, då fördelarne och

olägenheterna vägdes emot hvarandra, betaga densamma ett afgjordt

företräde framför den nuvarande. Dessa betänkligheter afsåge, den

ena: möjligheten att med de ifrågasatta formerna för rekryteringen

hålla kavalleriets manskapsstyrka fulltalig, och den andra: möjligheten

att mot det beräknade priset, 100 kronor per år, få de för skolorna

obehöfliga hästarne utackorderade under tiden mellan vapenöfningarna.

Hvad den förra betänkligheten beträffade, borde man lemna de

nuvarande värfvade kavalleriregementena, vid hvilka förhållandena

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande iY.-o 5 a.

komme att blifva oförändrade, utom räkningen. \ id de indelta deremot

skulle den årliga rekrytkontingenten, som hittills i medeltal varit

5 a 6 man per sqvadron, småningom höjas till 16 man. Årliga behofvet

vid samtliga dessa regementen blefve alltså 450 man mer än

nu, ett antal, som dock i förhållande till rikets folkmängd icke syntes

allt för betydligt, helst den årliga rekrytkontingenten endast långsamt

skulle tillväxa. Det ökade rekrytbehofvet syntes för den skull icke

innebära någon fara, att det svenska kavalleriet i dess förändrade organisation

icke skulle kunna hållas komplett; och äfven det indelta

aflöningssättet, som med den förändrade organisationen skulle komma

att. upphöra, torde icke hafva öfvat det inflytande i rigtning af rekryteringens

underlättande, som man vore böjd att tillägga detsamma.

Ty då statistiska utredningar, lör livilka redogöres å sid. 10, gåfve

vid handen att samtidigt med den fortgående minskningen i antalet

torp och den sig stegrande benägenheten hos ryttarne att ej bebo dem,

en afgjord förökning af de mera stabila elementen bland de indelte

ryttarne egt ruin, syntes det också sannolikt, att så skulle i ännu i

högre grad blifva fallet, när ryttaren direkt af staten erhölle sin aflöning.

Den som redan egde ett hem, vare sig eget eller hos föräldrar,

kunde da söka anställning som ryttare, utan att, såsom nu vore fallet,

blifva beroende af numrets rusthållare; och troligen komme ett vida större

antal än nu att söka lagstadd tjenst, då ju meningen vore att ryttaren

efter genomgångna skolor skulle vara försäkrad att icke såsom nu inbeordra

s till de flera olika kommenderingar, som förekomme vid kavalleriet,

utan i regeln blott inkallas till tjenstgöring vid de årliga, en gång

för. alla till sin varaktighet bestämda regemente- eller repetitionsöfningarna.

Skulle mot förmodan någon gång inträffa, afl vakanser till större

antal uppkomme, egde sqvadronerna i de utbildade ryttare, som lemnat

tjensten, material att mobiliseras till enahanda styrka, som nu vore

bestämd.

Hvad åter anginge den andra betänkligheten, eller den som afsåge

möjligheten att mot det beräknade priset 100 kronor per år få de för

skolorna obehöfliga hästarne utackorderade under tiden mellan vapenöfningarna,

funne departementschefen det visserligen böra medgifvas,

att detta sätt att underhålla de ej i tjenst varande hästarne här i landet

ännu så föga kommit i bruk, att det icke vore möjligt att bilda

sig något omdöme om dess verkningar. Vid kronprinsens husarregemente

tillämpades det emellertid sedan 1886 års början; och ehuru

det derstädes gifvit anledning till åtskilliga erinringar, måste dock ihåg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5 a. 5

kominas, alt regementets hästar dessförinnan utfodrats pa kronans stall

året om, och att naturligtvis jemförelsen med detta sätt att underhålla

hästarne måste utfalla ofördelaktigt för utackorderingssystemet.

r Departementschefen redogör derefter å sid. 12 för ett annat, i

Osterrike-Ungern användt, utackorderingssystem, enligt livilket hästen

efter afslutad utbildning, vanligen vid en ålder af 7 år, utlemnades till

eu foderväf, hvilken åtoge sig att utan ersättning föda och vårda

hästen samt, om skötseln befunnes tillfredsställande, vore berättigad

att efter 6 års förlopp erhålla densamma såsom enskild egendom.

Äfven detta system ansåge departementschefen böra kunna här i

landet tillämpas.

_ i de land, der inackordering tillämpats, hade utöfvandet af den

nödiga kontrollen uppställ; de största svårigheterna. För denna erbjöde

sig emellertid hos oss särdeles lämpliga organ i sqvadronsbefälet.

Det vore nemligen meningen att i den nya organisationen, åtminstone

hvad anginge rusthållskavalleriregementena, bibehålla sqvadronsområdena

och sqvadronschefernas dermed förbundna ansvarighet

för vården af de inom områdena uppstäda nummerhästarne.

En jemförelse emellan de nuvarande sqvadronsområdena och de

föreslagna, hvilka särdeles i det mellersta Sverige vore ej så obetydligt

utvidgade, gåfve, enligt departementschefens mening, i och Flisig

ökadt stöd åt antagandet, att ett utackorderingssystem, vare sig det

ordnas såsom för närvarande vid kronprinsens husarregemente eller

efter det österrikiska mönstret, hade goda utsigter att kunna genomtöras.

De nya områdena komme i regeln att omfatta, i södra Sverige

något öfver 20,000 och i mellersta Sverige något öfver 50,000 invånare

städernas befolkning oberäknad —; och inom hvarje område

skulle blott 55 hästar utackorderas, under det att inom de nuvarande

sqvadronsområdena 96—98 hästar vore uppstälda; och äfven om man,

i syfte att underlätta utackorderingen, nödgades medgifva hästens användande

till lättare körslor, så skedde derigenom ingen förändring i

nu bestående förhållanden. Dylik tillåtelse hade nemligen redan lemnat.

s rusthållarne. Förglömmas borde ej heller, att utackorderingssystemet

icke komme att genast i hela sin vidd tillämpas utan endast

så småningom i män af den inpå organisationens gradvisa genomförande.

Befolkningen och befälet hunne sålunda att blifva väl förtroliga

med detsamma, innan deri slutliga, mera omfattande användningen deraf

kunde ifrågakomma; och då nuvarande rusthållare, enligt förslaget,

skulle tillförbindas att, under hela öfvergångstiden, som beräknats att

räcka 24 år, till utfodring och vård mottaga eu kavallerihäst, vore full
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5 a.

komlig trygghet beredd, att utackorderingen under de första åren skulle

låta verkställa sig.

Beträffande detaljerna af det föreliggande förslaget till ny organisation

af kavalleriet, tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 15—30 och vill här nedan anteckna endast de, enligt utskottets

förmenande, vigtigaste delarne deraf.

Kavalleriet skulle, såsom förmäles å sid. 15, bestå af 2 regementen

om 2 bataljoner, nemligen skånska husar- och dragonregementena,

samt 6 regementen om 1 bataljon, eller tillsammans 10 bataljoner och

50 sqvadroner. Med några smärre förändringar, för hvilka redogöres

å sid. 16, skulle officersbeställningarna vid kavalleriet komma att uppgå

till 219, eller samma antal som hitintills. Af skal, anförda å sid. 17,

har departementschefen ansett några förändringar beträffande den civilmilitära

personalen böra vidtagas, bland dem indragning af regementsstallmästarebefattningarna.

Underofficerarnes antal, nu 199, skulle jemnas

till 200, med lika fördelning på sqvadronerna, hvaremot volontärer i

nummer, med hänsyn till den omsorgsfullare utbildning, som med den

förändrade organisationen skulle komma regementenas hela manskapsstj^rka

till del, ansåges öfverflödiga.

Under det att kavalleriets nummerstyrka enligt nuvarande organisation,

sedan den beslutade uppsättningen af för hästläkare och hingsthållning

vakanta nummer blifvit fullbordad, vore 4,376 man och 4,574

hästar, borde fredsstyrkan af manskap under den förändrade organisationen

motsvara det antal hästar, förhållandena medgåfve att i fred

underhålla. Hvad detta åter anginge, har departementschefen, då afsigten

med den föreslagna förbättrade organisationen icke vore att öka

fredsstyrkan utan fast mera att bereda tillfälle till en bättre utbildning

af vapnet och lättade utvägar att mobilisera, icke ansett skäl vara för

handen att deri föreslå annan förhöjning, än som erfordrades för att

erhålla ett jemnt hundratal. Antalet syntes honom alltså böra bestämmas

till 4,600, eller 92 per sqvadron; och då vid hvarje sådan beräknades

1 häst för läkare, veterinär eller stabstrumpetare, 2 för sqvadronstrumpetarne

och 4 för underoffieerarne, blefve alltså antalet för

manskapet disponibla hästar 85, eller för hela kavalleriet 4,250. Kavalleriets

fredsstyrka af manskap skulle alltså komma att utgöra nyssnämnda

summa, och lemnas i vid statsrådsprotokollet fogade bilagan

n:o 5 en närmare jemförelse mellan den nuvarande och den tilltänkta

styrkan. Då den enskilda utbildningen, som i nuvarande organisation

lemnat mest ofri g t att önska, i främsta rummet måste tillgodoses,

fordrades, att så stor styrka som möjligt hölles i ständig tjenstgöring.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5 a.

7

Vid lifgardet till häst erfordrades i sådan tjenstgöring i och för garnisonstjensten

eu styrka af 300 man utom korporaler. Vid öfriga regementen

skulle den i ständig tjenstgöring varande styrkan utgöra så

stort antal, som läte förena sig med nödvändigheten att hålla kostnaderna

inom nuvarande gränser, eller till 155 man per bataljon, 15

korporaler oberäknade.

Denna ständigt tjenstgörande styrka komme att blifva hvarje bataljons

skolsqvadron; och då den första utbildningen borde fortgå under

två år, samt andra årsklassen i följd af dödsfall och annan afgång

kunde beräknas att blifva omkring 6 procent mindre än den första,

komme den första årsklassen, som representerade det årliga rekrytbehofvet,

att utgöra 80 och den andra 75 man.

Enär bataljonens fredsstyrka antagits skola utgöra 425 man, erfordrades

för att fylla denna styrka utöfver de båda första årsklasserna

270 man, utgörande, om i öfverensstämmelse med förut i enahanda afseende

gjorda beräkningar, eu årlig afgång af 4 procent antoges, fyra årsklasser,

den tredje om 72, den fjerde om 69, den femte om 66 och

den sjette om 63 man. Manskapet borde alltså i regeln tjena i 6 år,

deraf 2 år i skolorna och 4 år utan annan tjenstgöringsskyldighet än

deltagande i de årliga regementsmötena, hvilka skulle pågå i 20 dagar.

För betryggande af rekryteringen borde tjensteaftalet redan från första

början sättas att omfatta hela tjenstetiden.

Efter hvad å sid. 20 meddelas, skulle manskapets löneförmåner,

med de modifikationer, till hvilka den nu föreslagna organisationen

föranledde, i allmänhet utgå enligt de grunder för aflöning af manskapet

vid de värfvade regementena, hvilka Kongl. Maj:t redan den 12 januari

1885 vid föredragning af frågan om reglerandet af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1886 i hufvudsak godkänt och som

derefter, hvad anginge kronprinsens husarregemente, blifvit till efterrättelse

faststäldt genom kongl. brefvet den 4 december 1885.

Under det att medeltalet öfningsdagar per man för närvarande

utgjorde 367 dagar, skulle detsamma med den nya organisationen

komma att utgöra 879, såsom framginge af vid statsrådsprotokollet

fogade bilaga n:o 6.

Hvad derefter beträffade kostnaderna för den nya organisationen,

vore de belopp, hvartill kostnaden för kavalleriet, så väl det indelta

som det värfvade, för närvarande uppginge, tillsammans med de inflytande

vakansafgifterna tillräckliga att täcka den erforderliga slutsumman,

4,112,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 5 a.

Enligt beräkningar, som till sin rigtighet kontrollerats af arméförvaltningen,

hade nemligen, såsom i statsrådsprotokollet å sid. 21 meddelas,

under de senare åren från nedannämnda anslagstitlar i riksstaten

i medeltal till kavalleriet utgått:

l:o från anslaget till indelta arméns

stater ...................................................................

2:o från anslaget till indelta arméns och Vermlands

fältjägarecorps’ vapenöfningar.............................................

3:o från anslaget till värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning ......................................................

4:o från anslaget till remontering och skoning

m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och forti
iikationstruppernas

hästar ...................................................

5:o från anslaget till fouragering af artilleriets,

värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar

6:o från anslaget till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena ...................................................

7:o från anslaget till volontärskolor........................

8:o från anslaget till försvarsverket till lands i

allmänhet eller arméförvaltningens departement.........

9:o från anslaget till beklädnad och utredning

in. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps

och Jemtlands hästjägarecorps ..........................................

10:o från anslaget till byggnader och sängkläder

in. m. å mötesplatserna........................................................

Följande anslag, hvilka uteslutande afse kavalleriet,

äro dessutom disponibla att användas till detta vapen:

l:o anslaget till ersättning för störtade eller skadade

nummmerhästar vid indelta kavalleriet..................

befälsaflöning enligt gällande

..................... kr.

J:o

anslaget till lifgardet till häst

3:o anslaget till kronprinsens husarregemente ...

4:o anslaget till anskaffande och underhåll af

beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och

sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet

»

»

)>

930,145:

490,000:

122,498:

79,745:

338,000:

180,000:

60,000:

171,429:

9,103:

17,000:

4,000

146,345

186,985

205,000:

Summa kronor

2,940,250:

Såsom framginge af bilagan n:o 15, utgjorde vidare de rusthållsvakansafgifter,

som vid öfvergångstidens slut vore att påräkna, kr.

1,171,750. Dessa summor, tillsammans kr. 4,112,000, motsvarade den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ~> a.

ii

ofvan beräknade kostnaden och borde de summor, som från riksstatens

olika titlar hitintills utgått till kavalleriet, under öfvergångstiden sammanföras

till ett nytt anslag med titel »kavalleriet», som, på sätt förut

vid uppsättande af nya trupper varit vanligt, tillsammans med de inflytande

vakansafgifterna erhölle karakteren af reservationsanslag och

som sedermera efter öfvergångstidens slut åter uppdelades på riksstatens

olika titlar. Och skulle alla till indelta kavalleriet från riksstatens

anslag nu utgående kostnader, såsom t. ex. ersättning för störtade

och skadade nummerhästar vid detsamma, fortfarande under hela

öfvergångstiden från det nya anslaget bestridas.

Af skäl, anförda å sid. 22, har departementschefen deremot ansett,

att uti ifrågavarande beräkning ej borde intagas några mindre kostnader,

Indika omförmälas å sid. 23. Dessa borde utgå på samma sätt

som hittills.

Departementschefen öfvergår derefter till redogörelse för öfvergångsplanen

till den nya organisationen. Densamma utginge, hvad

indelta kavalleriet beträffade, från den förutsättningen, att hvarje nummer,

i mån af ryttarens afgång, sattes på vakans, hvarvid vakansafgifterna

beräknades till de genom lagen den 5 juni 1885 angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären en gång för alla faststälda

belopp.

Vakansafgiften för ett nummer skulle sålunda komma att utgöra:

vid lifregementets dragoncorps ........................................... kronor 350: —

» lifregementets husarcorps .............................................. » 350: —

» Smålands husarregemente ................................................ j> 320: —

» skånska husarregementet................................................. » 300: —

>> skånska dragonregementet..................... » 300: —

» Jemtlands hästjägarecorps ........................ » 300: —

De beräkningar, fortsätter departementschefen å sid. 27, som läge

till grund för planen till öfvergång, utginge, i fråga om de indelta

regementena, från förutsättningen af en 24-årig öfvergångstid.

Det indelta manskapet uppnådde visserligen först efter en tjenstetid

af 30 år pensionsåldern och, då afskedande af manskap, innan

denna ålder uppnåtts, i allmänhet icke kunde ifrågakomma utan rusthållarens

och ryttarens medgifvande, borde rätteligen öfvergångstiden

beräknas att fortfara nyssnämnda antal år. Sedan emellertid den öfvervägande

delen af manskapet blifvit antagen efter de nya bestämmelserna,

enligt hvilka någon rätt till pension ej ifrågakomme, borde

hinder icke möta att låta pensionsåldern för de på gammal stat qvarstående

inträda redan efter 25 tjenstår; och hade departementschefen,

Bill. till Riksd. Prat. 1889. 4 Sam/. 1 A/d. 3 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o ö «.

vid sådant förhållande, och då vid den förändrade organisationens tilllämpning''

de dåvarande första årets rekryter redan tjenstgjort någon

tid, ansett sig kunna beräkna öfvergångstiden att vara i 24 år.

Beträffande öfvergångsplanens närmare detaljer tillåter sig utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 24—SO med tillhörande bilagor.

Ehuru utskottet i hufvudsak delar departementschefens åsigt, att

kavalleriets nuvarande organisation icke kan anses tillfredsställa nutidens

fordringar på den enskilde ryttarens utbildning, hästar nes fältduglighet

och tillgång till öfvadt reservmanskap, samt, lika med departementschefen,

är af den mening, att någon väsentlig förbättring i kavalleriet

icke kan åstadkommas genom att bygga på den grund, hvarpå

den nuvarande organisationen hufvudsakligen hvilar, anser utskottet

dock Kongl. Maj:ts förevarande förslag till kavalleriets omorganisation

icke böra till bifall förordas. Tv då detta förslag innebär första steget

till upphäfvande af de grunder, på li vilka lan dt för svaret genom stammen

hittills hvila!'', har utskottet trott det vara lämpligast att, innan

detta steg tages, frågan om stammens ordnande blifvit pröfvad i

hela dess utsträckning och sammanhang;. För att rätt bedöma densamma

lärer emellertid en genom Kongl. Maj:ts försorg verkstäld utredning

jemväl i fråga om roteringsbesvärets fixering vara af nöden.

Att, innan en sådan utredning blifvit vidtagen och frågan framlagd i

dess helhet ingå på vakanssättning af kavalleriet skulle, enligt utskottets

förmenande, i den händelse en icke otänkbar återgång till det nuvarande

konnne att ske, medföra eu oreda i förhållandena, som undvikes

genom att ett eller annat år i afbidan på frågans fullständiga

utredning vidblifva det bestående.

Med sådan uppfattning har utskottet ansett sig icke böra ingå i

någon närmare granskning af det föreliggande förslaget, men vill dock

vid detta tillfälle såsom sin mening uttala, att vid det förslag i ämnet,

som framdeles torde vara att förvänta, må hända kunde tagas under

öfvervägande, huruvida icke, till undvikande af de svårigheter, som

till äfventyra skulle uppstått att på nu föreslagna grunder erhålla erforderligt

antal rekryter, tjenstetiden kunde bestämmas något längre än

nu afsetts, äfvensom att den föreslagna öfvergångstiden af 24 år för

organisationens genomförande synes allt för lång. Med denna långa

öfvergångstid följer utom andra olägenheter äfven den, som synes utskottet

synnerligen beaktansvärd, att för eu tid af 24 år vid riksstaten

binda ett ordinarie reservationsanslag till belopp af ej mindre än

2,940,250 kronor, sammanfördt från nuvarande icke blott reservationsanslag

utan jemväl bestämda anslag och förslag s&wsl-Ag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o «.

11

Med uttalande häraf anser utskottet sig, på ofvan anförda skäl,

böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Sedan utskottet erhållit del af Riksdagens beslut öfver förevarande

förslag, kommer utskottet att afgifva utlåtande angående Kongl. Majrts

ofri ga framställningar under fjerde hufvndtiteln, af Indika en stor del

är af denna frågas utgång beroende.

Stockholm den 18 februari 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

åt herrar grefve G. Sparre, R. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt,

mot en del af motiveringen.

af herr friherre B. A. Leijonhufvud, som yttrat:

_ »För ruin del kan jag ej tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts proposition

angående kavalleriets förändrade organisation, men jag kan ej

heller i allo instämma uti utskottets motivering. De hufvudsakliga skäl,

jag anser tala emot detta förslag, äro:

l:o) att värfning är och allmänt erkännes vara eu falsk bas för eu

nutidens härordning. Om jag emellertid vid flera tillfällen röstat för

uppsättning af trupper genom värfning, så har det skett ej derföre, att

de voro byggda på denna grund, utan oaktadt förhållandet vant sådant.

Det. har. da nemligen galt att förskaffa försvarsväsendet en ringa tillökning

i kraft, om ock på en grundval, som var sämre, än jag ansett

önskvärd. Men då nu frågan är om att förändra först kavalleriets

och otvifvelaktigt sedermera äfven infanteriets, d. v. s. hela annéens

stam, till. en genom värfning anskaffad trupp, så framstår det felaktiga

i sjelfva principen i hela sin betydelse.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande N:o 5 a.

2:o) Anser jag den nya organisation af kavalleriet lida af flera

väsentliga brister, dels sådana, som äro beroende på de nya förhållandena,

dels sådana som medfölja från den gamla organisation och

Indika senare vid en genomgripande förändring af vapnet borde bortrensats.

Utan att i denna korta reservation vilja ingå i några detaljer,

tillåter jag mig åberopa kavalleriinspektörens härjemte bifogade yttrande

i den mån det är tillämpligt å det nu framlagda organisationsförslaget,

och instämmer jag till största delen uti de betänkligheter, lian deremot

yttrat.

3:o) Anser jag de uppgjorda kostnadsberäkningarna alltför sangvinisk»,

ej minst derföre att de utsträckas till en så lång öfvergångstid.

Vissa af utgiftsposterna äro otvifvelaktigt redan nu för knappt beräknade.

»

af herr P. J. von Ehrenlieim, med hvilken herrar grefve E. C. A.

Piper, H. P. P. Tamm, O. W. Odelberg, Clan Lundeberg, F. Boström,

E. V. R. L. König sfeldt och C. E. Casparsson instämt och som yrkat,

att motiveringen till utskottets hemställan skulle erhålla följande lydelse

och innehåll:

»De grunder, hvarpå K. Majrts nu föreliggande proposition är byggd

i fråga om manskapets anskaffande, äro hufvudsakligen desamma, som

sedan 1886 tillämpas vid eu del af de värfvade regementena. Då således

endast en kort tid förflutit sedan denna tillämpning började, och

någon samlad erfarenhet ännu icke kunnat vinnas om detta anskaffningssätts

lämplighet eller om möjligheten af att ens vid den värfvade

armén kunna åt detsamma gifva en vidare utsträckning, anser utskottet

det icke vara rådlig^ att gifva samma grunder eu så omfattande tilllämpning,

som nu är föreslaget, och hemställer förty, utan att ingå i

pröfning af förslagets öfrig» delar.»

af herr C. Ifvarsson,

af herrar S. Nilsson, A. Persson och L. Jönsson, Indika yrkat bifall

till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet.

Stockholm, K. L. Beckman, 1889.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:n r> a.

13

Bilaga till friherre B. A. Leijonhufviuls reservation.

Underdånigt yttrande af kavalleriinspektören öfver förslag till ny

organisation af kavalleriet, afy tf vet den G december 1886°).

Till Konungen.

Genom nådig generalorder af den 17 nästlidne november, n:o 947,

anbefald att afgifva yttrande öfver nämnda generalorder medföljande

förslag till svenska kavalleriets organisation, samt att dervid särskild!

uttala min åsigt om det föreslagna kavalleriet i jemförelse med det

nuvarande indelta kavalleriet i afseende å såväl manskapets som hästaroes

utbildning och fältduglighet, får jag, återställande de öfversända

handlingar^, i underdånighet anföra följande:

Det kan ej förnekas, att många och stora brister vidlåda vårt nuvarande

indelta kavalleri, hvilken institution numera ej kan anses vara

tidsenlig, och äro dess fel bland annat:

otillräcklig utbildning af rekryter och rernonter,

för gammalt manskap,

brist på ersättningsmanskap,

för korta repetitionsöfningar samt nummerliästarnes otillfredsställande

skötsel på rusthållet in. m.

Vid jemförelse med det nya förslaget kan rekryt- och remontutbildningen

synas utfalla till dettas fördel, då manskap och hästar

skola vara i tvåårig tjenstgöring under en tjenstetid af nio år, medan

de indelta rekryterna och remonterna skola utbildas på tvenne exercissqvadroner

å 100 dagar, således sammanlagdt 200 dagar, men då manskapet

i regeln under sin tjenstetid återkommer till tre k fyra exercissqvadroner

efter dessa 200 dagar, blifver skilnaden för dess utbild
’")

Berörda förslag skilde sig från det af Kongl. Maj:t vid 1889 års riksdag framlagda, bland

annat, derutinnan, att mecleltjenstetiden der beräknades till 9 år, repetitiomöfningame till 43 dagar,

sqvadronernas nummerstyrka till 90 man och öfvergång stiden till 30 år.

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 A/d. 3 Saft. a

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o a.

ning ej så särdeles stor. Underbefälet genomgår, efter de tvenne

första, två exercissqvadroner, eu förberedande korporalskola på 100

dagar samt derefter kavalleriskolan på ett år, åtskilliga till och med

två kavalleriskolor innan de befordras till underofficerare; sålunda kan

underbefälsutbildningen nu anses vara fördelaktigare än förslagets. Remonterna

utbildas nu på tvenne exercissqvadroner å 100 dagar, bolde

ridas af äldre, utvalde ryttare under ledning af eu genom mångårig

vana skicklig stallmästare; efter förslaget skulle de utbildas på

ett år, men ridas af andra årets rekryter, som kanske ej dertill alltid

äro lämplige, under ledning af eu subalternofficer, som ej tjenstgjort

på 4 år, utom repetitionsöfningarne, och kanske aldrig förut handhaft

ett dylikt uppdrag. Andra årets romonter skola begagnas af rekryterna,

och torde deras vidare utbildning ej vinna mycket härpå; tredje året

skola de utackorderas för att användas till draghästar och aldrig mera

brukas till sitt egentliga ändamål utom under repetitionsöfningarne;

ofullständigt utbildade, kunna de aldrig korrigeras, om de erhållit olater;

och då de under utackorderingen hufvudsakligast användas till draghästar,

blifva de snart styfva och till kavalleribruk deraf otjenlige, om

de nu ej blifva mera förderfvade.

Under dessa förhållanden anser jag hvarken befälets, manskapets

eller hästarnes utbildning och fältduglighet blifva stort bättre efter

det nya förslaget, än hvad förhållandet nu är vid det indelta kavalleriet.

Enligt förslaget skulle manskapet tjena i 9 år, då efter indelningsverkets

grunder tjenstetiden är 30 år; dock sker härifrån ofta

undantag, synnerligast i Skåne, der medeltjenstetiden är ganska kort.

Den kortare tjenstetiden är emellertid fördelaktig samt lemnar dessutom

reservmanskap åt kavalleriet.

Den värfvade ryttaren, som efter förslaget skulle anskaffas, blifver

sannolikt af en helt annan beskaffenhet än den nuvarande indelte;

denne är en bofast man på sitt torp, eller innehar lian eu god lön

och eger eu aktad social ställning, hvarför och den indelta armén

har riklig tillgång på rekryter och stort urval på godt folk. I de

bistraste tider äro rusthållare skyldige att skaffa folk till numrets

fyllande; med en för hela kavalleriet värfvad stam blifver förhållandet

helt annorlunda.

De få värfvade regementen, vi nu hafva, kunna visserligen ganska

lätt anvärfva sina rekryter, men ju större konkurrens, ju större svårighet

att få den äskade varan. En åtta års kapitulationstid och obligatorisk

permission försvåra ännu mera värfningen, och sådana tider

(göda, ekonomiska år, eller utsigter till krig) kunna obestridligen komma,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o a.

15

då man ej med penningar så lätt kan köpa folk till fäderneslandets

försvar. Den till nio år utsätta tjenstetiden medför ett ganska ringa

antal ersättningsmanskap, ty om man beräknar tjenstetiden i medeltal

från det 20:de året, är det endast tvenne klasser, som efter afgång ej

blifver stam, hvarför man vid mobilisering lätt får en betänklig brist

på manskap. Enligt min åsigt är en första kapitulation på två å tre

år mycket att föredraga framför en åttaårig, då man derigenom kan

få ett betydligt större antal reservmanskap; värfningen skulle derigenom

äfven betydligt underlättas. Rekapitulation borde naturligtvis

på vissa vilkor tillåtas. Jag nämnde, att en åttaårig kapitulationstid

och obligatorisk permission försvåra värfningen. De nuvarande värfvade

regementena hafva ej på många år fått rekryter på längre än 3

års kapitulation, och på åtta år tror jag det blifver omöjligt.

Flertalet folk, som låta anvärfva sig, äro sådane, som ej tycka

om arbete i egentlig mening; de tycka mera om att vara i tjenstgöring

än att genom egen försorg och arbete försörja sig. Hafva de varit

tvenne år i oafbruten tjenstgöring, vilja de i regeln ej hafva permission.

Det har redan visat sig vid Kronprinsens husarregemente och

Vendes artilleriregemente, att många permittenter anmäla sig i tjenst;

det har till och med förekommit, att permitterade artillerister tiggt sitt

uppehälle i brist på arbetsförtjenst. De 45 dagar, som karlen skall

vara tjenstgörande, hindra honom i regeln att få fast tjenst såsom

dräng; han blifver således en lös arbetare, som är hänvisad till dagens

tillfälliga förtjenst.

Värfning, förenad med obligatorisk permission, tror jag ej passar

i hop, och åtta års kapitulation är för lång.

Om man än skulle lyckas hålla regementena fulltaliga, kan dock

det bestämda antalet troligen icke permitteras.

Repetitionsöfningarnes förlängning från 20 till 42 dagar är en bestämd

reel vinst, men denna ökade öfningstid skulle ej tillämpas förr

än om 30 år, då organisationen föreslås vara genomförd, och under

denna långa öfvergångsperiod skulle utbildning i såväl skolor som repetitionsöfningar

så småningom ökas, men under större delen af denna

tid blifver naturligtvis hela organisationen, såsom vid alla öfvergångar

från ett system till ett annat, ganska svag. 30 år äro dessutom så lång

tid, att man ej kan förutse hvad som innan dess kan inträffa, och under

hela öfvergången fruktar jag, att vårt kavalleri blifver sämre än

det nu är.

Enligt förslaget skulle vid öfvergångstidens slut vid hvarje regemente

vara tjenstgörande under 305 dagars gemensam skolsqvadron:

s. 16 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o å a.

16

1 ryttmästare, 4 subalternofficerare, 1 fanjunkare, 4 sergeanter, o

korpraler samt 3 vice korpraler, således något mindre än hvad nu är

förhållandet vid indelta kavalleriets exercissqvadroner.

Enligt min åsigt ligger ett af indelta kavalleriets största fel uti

befälets för ringa tjenstgöring och vana vid att sköta trupp; detta betyder

dock mindre vid den för pligttrohet och god disciplin kända indelta

truppen, men med en värfvad och till större delen permitterad

stam tror jag behöfves ett både talrikt och i tjenstens alla delar väl

hemmastadt befäl. Genom de kortare men oftare påkommande exercissqvadronerna

får befälet nu mera öfning i tjensten än efter det nya

förslaget, då kommendering till skolorna endast skulle förekomma

hvart femte år, och detta först efter öfvergångsperiodens slut.

Kavalleriets fältduglighet beror till stor del på att det eger ett

befäl, som är fullt vuxet sitt kall och med lif och själ älskar sitt vapen,

och detta tror jag ej att man lär sig under permissionen.

Hvad nummerhästarne beträffar, så tror jag visserligen att remonteringen

blifver bättre tillgodosedd genom en remonteringsdirektion,

än då densamma skötes af rusthållarne, ty sedan rättighet blifvit dem

beviljad att köra nummerhästarne, föredraga de i allmänhet att till

remont insätta en draghäst före en god ridhäst. Remonteringsdirektionen

kommer nog att gå i motsatt rigt.ning, hvilket vore mycket bra,

men jag fruktar, att den till kavalleribruk lämplige lättare och ädlare

hästen blifver mera förderfvad genom den för honom mindre lämpliga

behandlingen under utackorderingen.

Det är ett beklagligt faktum, att rusthållshästarne ofta illa skötas

på rusthållen, synnerligast vid sqvadroner inom en fattigare befolkning,

som brukar utackordera sina nummerhästar. Rusthållaren, som

genom sträng remontering sjelf blifver straffad för hästens vanvård,

har dock mera intresse af att sköta sin egen häst än den person,

som mottager en häst på ackord, ty denne vill naturligtvis draga den

största fördel af affären och bryr sig ej om, i hvad skick han aflemnar

hästen till regementet, blott han kan slippa bota för vanvård. Om

de utackorderade hästkame ej i allmänhet blifva förstörda, blifva de dock

snart stjTfva och till krigsbruk mindre dugliga. Snarare tror jag de

blifva sämre vårdade under ^.ackordering än på rusthållen; dessutom

tror jag det blifver omöjligt att t. ex. i Skåne utackordera 1,900 hästar,

om man ej vill se dem som arbetshästar.

En reel vinst af den nya organisationen vore uppsättningen af

tre sqvadroner vid Jemtlands hästjägarecorps, som sålunda skulle förvandlas

till ett regemente, i likhet med de öfriga, om dermed vunnes

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5 a.

17

en tillökning af kavalleriets styrka; men dessa 3 sqvadroner å 90

nummer göra en ökning af 270 man, medan alla kavalleriets nuvarande

47 sqvadroner skulle minskas med 10 nummer. Alltså minskas hela

nummerstyrkan med 470 man, och således får kavalleriet i sin helhet

en minskning af 200 man.

Uppsättningen af dessa 3 sqvadroner skulle dessutom först om 30

ur vara färdig, hvilket är en så aflägsen tid, att man, såsom jag förut

anfört, ej vet, hvad innan dess kan inträffa.

Oaktadt det vore en vinst, om hästjägarne kunde ökas, anser jag

dock, att vinsten för landet och dess försvarsväsende blefve större, om

den summa, som denna uppsättning skulle kosta, användes på det

öfriga kavalleriets förbättrande.

Med undantag af kongl. lifgardet till häst, som efter min förmening

finge eu ganska god organisation, ehuru befälet äfven der är

något för . fåtaligt, blifva de öfriga regementena temligen svagt organiserade

till följd af för fåtaligt och för litet öfvadt befäl, för lång

kapitulationstid och för mycken permittering af manskapet, samt till

följd af hästarnes inackordering, synnerligast i så stor mängd, som

föreslagits.

Ett regemente, som naturligtvis skulle komma att lida högst betydligt

af den nya organisationen, är Kronprinsens husarregemente.

Dess officerscorps skulle minskas med en tredjedel, hvarigenom allt

avancement för den nuvarande generationen skulle så godt som upphöra.

Lönerna skulle minskas genom indragningen af dagaflöning,

arfvoden, lönetillägg och inqvartering. Befälet, som ingått vid regementet

i förhoppning att få vara i tjenstgöring och egna sig åt sitt

yrke, skulle vara permitteradt och sysslolöst. De indelta officerarne,

som från inträdet vid regementet vant sig vid denna tjenstledighet,

hafva sjelfva valt denna ställning för att hafva sin utkomst och sysselsättning

af jordbruk och annat förvärf.

Den till sysslolöshet försatte garnisonsofficeren och underofficeren

kan svårligen pa en gång skaffa sig en annan ställning, han blifver

ekonomiskt ruinerad och moraliskt förslappad af att ingenting göra

samt missmodig öfver att se sitt regemente stiga ner till den låga

ståndpunkt, som en ofullständig utbildning medför.

Den ganska utmärkta korpralsgrad, som till regementets stora nytta

nu finnes, skulle snart sagdt försvinna.

De indelta underofficerarne skulle äfven göra en känbar förlust

genom mistning af nummerlönen.

Våra nuvarande sqvadroners styrka på 100 nummer är, jemförd

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 5 a.

med alla andra länders, mycket svag. Att minska den till 90 nummer

anser jag icke vara rätt, synnerligast då ersättningsmanskapet bäfver

så fåtaligt genom den långa kapitulationstiden. Vid mobilisering blifva

sqvadronerna allt för svaga; att rycka i fält med mindre än 90 man,

sedan alla detacheringar äro gjorda, anser jag ej vara värdt.

Befälets antal skulle minskas vid de mindre indelta regementena

med 1 öfverstelöjtnant, 1 adjutant och 1 stallmästare;

rare och underofficerare samt korpraler åter bibehållas vid nuvarande

antal. Detta anser jag vara alltför litet; det uppgår till 13 per sqvadron,

eller det minimum, som exercisreglementet föreskrifver. Vid första

afgång uppstår brist, och i fält blifver det alldeles otillräckligt, då

alltid kavalleriet måste lemna officerare och underofficerare till staber

in. in.

Efter den nya organisationen anser jag att kavalleriet behöfver icke

blott ett mera i tjensten vandt utan äfven ett talrikare befäl, än som

hittills under fredsförhållanden behöfts vid indelta kavalleriet, hvilket

dock nu har volontärer, som äro lämplige till och användas såsom

befäl för att ersätta bristen på korpraler.

Jag anser att 3 subalternofficerare per sqvadron behöfvas, samt

dessutom en stor korpralsgrad, som bör vara i tjenstgöring för att

blifva fullt duglig. I Tyskland har man en stor underofficersgrad. För

besparings skull kunna vi utbilda våra korpraler lika väl, men då måste

de vara i tjenst och få en utbildning motsvarande den nuvarande vid

garnisonsregementena.

Vid indragningen af öfverstelöjtnantsplatserna har man föreslagit

tillsättandet af några högre befälsgrader, för att få samma antal högre

befäl af regementsofficers- och högre grad. Man har föreslagit 1

general, 5 öfverstar, 4 öfverstelöjtnanter och 12 majorer. Nu finnas

7 öfverstar, 8 öfverstelöjtnanter och 7 majorer, således summa 22, men

då do föreslagna äro i grad och lön betydligt underlägsne de senare,

far jag förorda bibehållandet af öfverstes grad för alla regementschefer.

Då man i öfrigt organiserat alla regementen lika, anser jag det

vant skäl uti att sönderdela de begge skånska indelta regementena på

10 sqvadroner uti hvardera tvenne, synnerligast som skilnaden i kostnad

blifvit obetydlig, nemligen skilnaden mellan 2 öfverste- och 2

öfverstelöjtnantslöner, samt tillsättande af några civil-militära tjenster;

några af dessa senare tjenster anser jag deremot gerna kunde indragas,

såsom regementspastorn och auditören, hvaraf blott eu torde behöfvas

på hvarje mötesplats. Då majorerna väl ej få expedition, anser jag

att, om af besparingsskäl så nödigt pröfvas, adjutanterna skulle kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ~> a.

1!>

indragas och eu underofficer anställas vid hvarje regemente såsom

skrifvarebiträde hos majoren samt i förvaltningsdirektionen; chefen har

regementsqvartermästaren till adjutant.

Om det indelta kavalleriet skulle komma att förläggas i garnison,

blifver Herrevadskloster ledigt, och då eu särskild skola för utbildning

af underbefäl är absolut nödvändig, får jag underdånigst föreslå, att eu

dylik skola, motsvarande den nuvarande kavalleriskolan å Ladugårdsgärdet,

förlädes å Herrevadskloster, samt att dermed förenades nuvarande

ridskolan å Strömsholm, organiserad efter tyskt mönster, t.

ex. från Hannover.

Att utbilda underofficerarne vid regementenas korpralskolor under

samma fåtaliga befäl, som samtidigt skall utbilda rekryter, remonter

och korpraler, anser jag ej gå för sig.

Då förslaget till ny organisation af kavalleriet är bygdt på ett alldeles

nytt system, som ännu ingenstädes är försökt, anser jag det vara

vågadt att nu antaga detta system för hela kavalleriet. Emedan detsamma

från och med den 1 sistliane november tillämpas vid Kronprinsens

husarregemente, ehuru der betydligt bättre än hvad som nu

föreslagits, anser jag det vara skäl uti att först afvakta utgången af

detta försök under några år, innan man bestämmer sig för att tillämpa

detsamma i större skala. Jag för min del tror, att Kronprinsens

husarregementes nuvarande organisation, med kanske någon mindre

permittering samt kastanie i depot, eller utlånta till artilleriregementena

såsom ridhästar, kan anses vara timligen antaglig, men den nu föreslagna

organisationen anser jag vara allt för svag. Jag anser äfven

att man ej bör afskaffa den gamla indelta institutionen, innan man är

säker på att hvad man sätter i stället är bättre.

Jag är ingen beundrare af indelningsverket, men det har eu stor

fördel, som väl ej kan bestridas och som är af stor betydelse, den

nemligen att rusthållare!! under alla omständigheter skall skaffa karl i

numret, så att regementena alltid kunna hållas kompletta; detta är ej

alltid fallet vid värfningen.

Jag tycker mycket bra om värfvade soldater, men de skola vara

i tjenstgöring så mycket som möjligt och under ett fullt dugligt och

ej för fåtaligt befäl.

Värfning och obligatorisk permittering för långt utsträckt passa ej

tillsamman, lika litet som värfvade soldater med föga öfning under

ett fåtaligt och till det mesta permitteradt befäl.

Enligt min åsigt är ett mindre talrikt, men väl öfvadt och väl be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 5 a.

ridet kavalleri, anfördt af dugligt, sitt yrke tillgifvet befäl, för landets

försvar nyttigare ån ett mångfaldigt större, men mindre utbildadt.

Ett godt kavalleri kan mot fienden göra storverk, ett underlägset

är oftare till besvär än till nytta.

Helsingborg den 6 december 1886.

Underdånigst

C. A. B. CEDERSTRÖM.

Inspektör för kavalleriet.

Bror Cederström.

Stufklioliu, J\. L. Bechua-n, 188U.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:10 Skrifvelse till Konungen, med anledning af Kongl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställning beträffande förändrad organisation af kavalleriet. a1 i texten