Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Memorial N:o 67

1889-04-29 · 31 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 24 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:67, Statsutskottets Memorial N:o 67

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67

1

N:o 67.

Ank. till Riksd. kansli den 29 april 1889, kl. 12 midd.

Memorial,

i

med förslag till åtskilliga stadganden, Indika böra införas

det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i

det nya reglementet för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets föremål;

Riksgäldskontorets skulder; med statsregleriugen gemenskap egande utgifter; på

Riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från Riksgäldskontoret utgående riksdagsoch

revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; Riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; redovisningen af de till

Riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för Riksgäldskontoret; fullmäktiges

sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga tjenstår bestridande

och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. na.; samt

pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening; äfvensom till aflöningsstat för

Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt indragningsstat och pensionsstat

vid Riksgäldskontoret.

De i §§ 18, 19 och 20 upptagna stadganden, angående på Riksgäldskontor

anvisade kreditiv, äro redan af Riksdagen beslutade genom dess bifall

till utskottets hemställan i dess memorial n:o 28.

Sedan, på sätt å sid. 5G och 57 af Riksdagens år 1888 församlade revisorers

berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning närmare

omförmäles, skyldigheten för Sala bergslag att för dess silfververk utgöra tionde

numera i följd af Riksdagens år 1887 fattade beslut upphört, samt det för Riddarhytte

eller Skilå kopparverks tiondefrihet föreskrifna vilkor fullgjorts, har ur den

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afä. 39 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 67.

föreslagna § 35 uteslutits hvad tilförene i denna § förekommit rörande Sala silfververk

och Riddarhytte eller Skild kopparverk.

I den föreslagna § 38 har intagits innevarande Riksdags, med bifall till

utskottets hemställan i punkten 6:o) mom. a) af dess utlåtande n:o 8, lemnade

medgifvande för Kongl. Maj:t att under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari

1889, för inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark disponera

medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning jemlikt kongl. brefvet

den 18 maj 1888 af vissa mindre kronoegendomar.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll med

motsvarande stadganden och stater i 1888 års reglemente för Riksgäldskontoret.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om

sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt aflönings-,

indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 29 April 1889.

På Statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67. 3

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontor levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till banda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontor anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och b

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontor för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäl (Iskon törel* skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontor för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affölja obligationer, äfven

som do obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Uiksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stöld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontor medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontor af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelse!''med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Statsutskottds Memorial N:o 67.

c) att, då s. k. riksgäJdssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrift^, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

slut finnas summariskt uppgiga uti hil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egaude utgifter.

§ 17-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 18.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat eu kreditivsumma af tre millioner

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

h

krouor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan lian Statsrådet in

piano hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade

förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än

sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 19.

Den kreditivsummu, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör ä

Riksgäldskontoret anvisas lör att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 20.

För bestridande af ifrågakommaude utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 21.

Till bestridande af sådana Telegrafverkds oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio

tusen kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Statsutskottets Memorial N:u 67.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöning)»-, torvaltningsnlgifter, in. in.

§ 22.

Alla pa Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskoslnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong], Maj:t godkända och

a Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Rdcsdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter,

§ 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola

de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningeu för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast C00 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjensteman augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa eu vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till liksdagskostnader.

§ 25.

De traktamenten och r es ek o sina ds er satin ing av, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvode!), Revisorerne bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt valctbetjente,

utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 67.

som af Kong!. Maj:t i uåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken

haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

må Revisorerne på Riksgäldskontor anvisa ersättning ej mindre för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna

föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid

sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftniugen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 26.

Aflöuingen för justitieombudsmannen samt den hos honom austälda kansli - och vaktbetjening bör af Riksgäldskontor under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöniugen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöning en med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronpr;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromåleus

gång inom expeditionen, vikariatsersättuing, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

,, en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare inuehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

9

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskild! är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieoinbudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor?!

uppå lians reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.

kör upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftuingen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, livilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 29.

Aflönrngen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 4 Samt. 1 Afd, 39 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 67.

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjeuing beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller1 den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, ''innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 30.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

11

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

Angående Riksgäldskontoret» inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 33.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 34.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 35.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år

1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande

vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 67.

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverh, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskoutoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så egen Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 36.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 37.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1889 och 1890 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionsko

stnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt

§ 47 skall för det sistförtlutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörde utgifter, efter fråuräknande af omlormälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 38.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

13

lägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskild! bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde

beredas från det fill skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan nästlidna års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning

inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående

köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29

Maj 1874, bär Riksdagen innevarande år medgifvit, att de sålunda, efter försäljning

jemlikt kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1

Januari 1889, af Kong]. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kong], Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kong].

Majrts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående Riksgäldskontorets

upplåning).

§ 41.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för låpen afsätta liqvidations- och amor
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 67.

tissementsfouder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 42.

De till Riksgäldskontor! influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 43.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti baukoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 44.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda

till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

15

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontor^

ingående medel.

§ 45.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 46.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 47.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 67.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 48.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 49.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 50.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, egen Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 51.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt

hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 52.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall lian genast frånträda fullmäktigs-befattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

17

§ 53.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af

de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 54.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,

på sätt sista punkten af § 63 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemäunen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat

laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela

föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,

tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med

mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt

tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de

öfriga uppdrag och göromål, som varda af. Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 55.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 39 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 67.

af Fullmäktige åtlydas ock efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 56.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 57.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång .sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 58.

Med undantag af de enligt § 54 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afyöras.

§ 59.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

19

§ 60.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 61.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 62.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 63.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 64.

öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorer^ eller Statsutskottet anföra besvär;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 67.

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamrerare;

en revisor;

en kassabokhållare;

en lånebokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

21

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den lian sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 67.

färdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 89

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnäranes bland kompetente sökande den

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;

dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsninmelser

m. in.

§ 91-

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under

tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

23

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å uyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt, sätt sig förhållit,

må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade

erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 90.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvar
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 67.

andra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen nf Riks gäld slt ontorets betjening.

§ 97.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagad!

tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenstligen ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

opaginerad Kontrollera mot PDF

Shds/dsloUrls Memorial N:o (S7.

Sfi

från ett tre tjerderlelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

iyit fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. 1 sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnnds- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom eu årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

Bill. till Biksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd.

89 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:ö*67.

Atlöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.

Lön.

i

Tjenstgöring.?- |

penningar. j

Summa.

i

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

—

1,600*

6,000

—

1 Kassör ...................................................

4,400

—

1,600

6,000

—

1 Kamrerare..............................................

4,000

1,600

—

5,000

—i

1 Revisor...................................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Kassabokhållare ....................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Lånebokhållare.......................................

2,000

800

''

2,800

i

1 Registrator och Kanslist .....................

1,500

—

900

2,400

— |

1 Kammarskrifvare...................................

1,500

—

600

—

2,100

-1

1 Förste Vaktmästare ..............................

700

—

100

—

800

—I

1 Vaktmästare .......................................

600

—

100

—

700

—i

1 Vaktmästare .......................................

600

—

loa

—

700

_!

j

1 Vaktmästare ...................................

600

_

100

—

O

O

L—

Summa kronor

25,300]—

9,100

34,400

Tillägg: För Revisorn, Bokhållare, Registrator» och Kanslisten samt Kanimarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter lem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor »00: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare...............................................................

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med...

och tjenstgöringspenningarne med ....................................................

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand,

mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

»00: —

> 100: —

» 100: —

Skulle denna för
-

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 000

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningebeloppet

i dess helhet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

27

som tjcnsten iörrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringsponningar eller någon del derå''.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utlärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vidi Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg .......

Notarien August Neyber .

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö

Kontorsskrifvareu Axel Adolf Stridsberg

Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist

1

..........■■■......................

!

..........................;.....1

4,400

3,000

1,500

1,500

575

—

Summa kronor

10,975

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Registrator^ och Arkivarien Claes Otto Vougt

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman

1,500

_

Afliden Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

Maria Lovisa Stuart, född Koschell

800

_

Summa kronor

3,717

50

Anmärkning: Ofvanståeude pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sfa! säl.slint iris Memorial N:o H''i.

Bil. A.

Kiksgiildskontorelis vid 1888 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen-

tets

Årtal.

§.

1866

5

1872

83

1875

35

1876

33

1878

39

1879

15

1880

38

1881

41

1878

39

Skulden lör 18130 års premielån

mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda

till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

för 1872 års

Obligationer

jernvägslåu

R:dr..............

Obligationer

jern vägslån

Rmk, deraf

slut blifvit

å 24,000,000

för 1875 års

å 5(3,250,000

till 1888 års

utlemnade eu

första emission å 20,250,000

Rmk, eu andra emission å

18,000,000 Rmk samt af eu

tredje emission, å likaledes

18,000,000 Rmk, obligationer

ä 3,241,800 Rmk ......

Ibligationer för 1878 års

jernvägslån å 1,500,000 £

St. eller 37.1350.000 Francs

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

1888.

den 31 Dccomboj

Fonden»! skuld.

Icke fouderad

skuld.

1860 d. */ä

Thlr 492,083 V*

1 872 d. ;"''/3

4 %

Kr. 18,487,900

"

1875 d. s/g

4 Vs %

Rmk 39,225,600

1878 d. >*''„

4 %

\£ St. 1,181,780

(Frånc- 29,662,678

opaginerad Kontrollera mot PDF

StutmilslMitds Memorial N:o <S7.

2!)

leglemen-

tets

Återstående kapitalskuld

den 31 December

liden, då för- bindelserna blif-

Räntefot.

1888.

vit utfärdade.

loke fonderad

skuld.

Vrtal.

§•

Fonderad skuld.

880

88

Obligationer för 1880 ars

jernvägslån tre emissioner,

hvardera å 39,930,000 Kr.,

motsvarande 2,200,000 ,£

St., 55,440,000 Francs eller

44,880,000 Itmk, eller till- hopa Kr. 119,790,000

motsvarande JgSt. 6,000,000,

Francs 166,320.000 eller

i

Kr. 1 13,256,000

Kink 134,640.000

1880 d. ''/«

4 %

£ St. 6,240,000

1886

42

Obligationer för 1886 års

Francs 157,248,000

jernvägslåu å 72.000,000

Rmk 127,296,000

Kr. eller 81,000,000 Rmk,

deraf till 1888 års slut

blifvit utlemnade obliga- tioner å tillhopa 48,000,000

Kr. eller 54,000,000 Rmk

1886 d. «/•

3 ''/2 %

Rmk 53,697,500

l 887 40

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

men stälda att åt Riksgälds- kontor infrias efter sex

månaders föregången upp- sägning.................................

1 887 d. :i(V,,

o «/io %

Kr. 10,000,000

1888

ObligationeråRmk30,000,000,

«*

ouppsägbara från inuehaf- varens sida, men stälda att

af Riksgäldskontor infrias

efter minst tre månaders fö- regången uppsägning; hvar-

(Kr. 1 7,7 7 7,7 7 7 7/0

åt till 1888 års slut blifvit

Rmk 20,000,000

utlemnade obligationer å

\£ St. 980,000

tillhopa Rmk 20,000,000

1888 d. •/•

3 %

{Fras 24,680,000

—

s. 30 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 67.

30

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1866

13

1866

14

1881

16

Obligationer, Indika i anseende

till sin ordalydelse

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet .......

Obligationer, utfärdade såsomgrundfond

för Allmänna

hypoteksbanken, bokförda

inom linien med R:mt

8,000,000 R:dr.....................

Obligationer, utfärdade såsom

garantifond för aktiebolaget

Sågverksegarnes

garantiförening, bokförda

inom linien med Kr.

Tiden, då för- bindelserna blif- va utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den :S1 December

1888.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

i 1798 d.

11811 d. 3"/i2

5 %

—

Kr. 10,125

1861 d. Vt

4 Vs %

1866

15

1866

1866

1866

16

17

1.8

3,000,000..............................

Ännu icke till inlösen företedda

Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88.....................

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt).....................

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII,

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien medR:mtl50,000

R:dr .....................................

Innestående fond för Göta

kanals underhållande.........

Diverse skulder.....................

1881 d. «/u

1750 d. Va

1815 d. Va

1778

1863 d. sVi2

4 Va %

5 %

5 %

Kr. 140,889

» 1,093,076:»

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottots Memorial N:o 67.

31

eglemeiv

tets

rta). §.

860

866

882

866

806

869

21

3

22

77

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Fond för Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)............................

I):o för Södertelje kanals (d:o)

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777: 16

(Statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvoviusten (kapitalskulden

afskrifven); (Statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller).

.................................

Räntefot.

Inom linien balanserade skulder Kr.

Summa Kr.

11,2 5 4,3 1 4:04.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1888.

Fonderad skuld.

2 6 4,8 9 3,3 3 5:92.

Icke fonderad

skuld.

1,244,090:02.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.