Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts proposition angående uppförande af en ny teaterbyggnad å operahusets tomt m. m.

1889-04-30 · 37 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:69, Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts proposition angående uppförande af en ny teaterbyggnad å operahusets tomt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

i

N:o 69.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1889, kl. 10 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts proposition angående

uppförande af en ny teaterbyggnad å operahusets tomt

m. m.

(2:a U. A.)

Med förmälan att öfverståthållaren friherre C. G. A. Tamm, landshöfdingen

herr O. R. Themptander, hofmarskalken P. O. Reuterswärd,

kabinettskammarherre!! E. Ribbing, bankofullmägtigen J. W. Arnberg,

godsegaren W. Walldén, sekreteraren i riksgäldskontor S. H. Wikblad

och bankdirektören K. A. Wallenberg i en till Kongl. Maj:t ingifven

skrift af den 28 sistlidne februari framlagt förslag till uppförande

af en ny teaterbyggnad å operahusets tomt och betryggande

i sammanhang dermed af teaterinstitutionens framtida ställning, samt

att Stockholms stadsfullmägtige i underdånigt yttrande den 18 sistlidne

mars tillkännagifvit, att stadsfullmägtige samma dag beslutat att för

Stockholms stad åtaga sig vissa förbindelser beträffande teaterbyggnadsföretaget,

hvilka enligt nyssberörda förslag blifvit för staden ifrågasatta,

har Kongl. Magt i en den 26 sistlidne mars afbiten proposition,

under åberopande af ett propositionen bilagdt protokoll öfver finansärenden

för sistnämnda dag och under förutsättning att Stockholms

stadsfullmägtiges omförmälda beslut blefve beståndande, föreslagit Riksdagen

:

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 4 Samt. 1 Afd. 41 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

l:o) att — jemte medgifvande ej mindre att nuvarande operahusets

hela tomt i qvarteret Norrström finge al ofvan omförmälda

teaterbyggnadskonsortium disponeras för uppförande derstädes af en

ny teaterbyggnad, under vilkor att byggnaden uppfördes enligt ritningar,

som af Kongl. Maj:t faststäldes, och enligt af Kongl. Maj:t godkänd

plan för byggnadsarbetets bedrifvande; att konsortiet anskaffade

för teatern erforderlig materiel af dekorationer, attributer, maskineri,

belysning m. m. och öfrig inredning, med rätt för konsortiet att dervid

förfoga öfver kong!, operans lösa egendom och tillhörigheter; samt

att, sedan byggnaden blifvit färdig, konsortiet till statsverket under

full eganderätt öfverlemnade densamma jemte nyssnämnda materiel

och inredning äfvensom tillhandahölle den i konsortiets skrift af den

28 sistlidue februari omförmälda reservfond, dock att, derest Kongl.

operans verksamhet skulle komma att upphöra eller det ordinarie anslaget

till nämnda opera ej vidare varda af Riksdagen beviljadt, af

statsverket skulle till Stockholms stad återgäldas det af staden till

byggnadsarbetet anvisade bidrag å 600,000 kronor äfvensom att, om

teaterverksamheten skulle upphöra, nyssnämnda reservfond eller den

del deraf, som då kunde finnas i behåll, skulle öfverlemnas till Stockholms

stadsfullmägtige för att användas till det kulturändamål, Kongl.

Maj:t kunde komma att gilla; allt enligt bestämmelser och föreskrifter

i kontrakt, som emellan Kongl. Maj:t och kronan samt konsortiet upprättades;

än äfven att Kongl. Maj:t måtte ega att med Stockholms stad

träffa aftal om utbyte af mark vid operahustomten enligt de i Stockholms

stadsfullmägtiges underdåniga skrifvelse af den 18 sistlidne mars

omförmälda grunder, med rätt för Kongl. Magt att medgifva den utvidgning

af Arsenalsgatan vid dess utmynnande i Gustaf Adolfs torg,

som vore förenlig med den plan för teaterbyggnaden, hvilken af Kongl.

Maj:t blefve faststäld — å ordinarie stat under riksstatens sjunde hufvudtitel

uppföra ett anslag till kongl. operan till belopp af 60,000

kronor;

2:o) att medgifva Kongl. Maj:t rätt att högst för tiden intill slutet

af det spelår, under hvilket den nya teaterbyggnaden blefve färdig,

upplåta de kong], teatrarnes fasta och lösa egendom till begagnande

åt den eller dem, som kunde befinnas villiga att, utan att statsverket

derigenom betungades med några kostnader utöfver det för kongl.

operan afsedda anslag å 60,000 kronor, bedrifva teaterverksamhet å

sagda teatrar, eller, hvad operan anginge, å särskildt förhyrd lokal, på

ett konsten värdigt sätt, med rättighet jemväl för Kongl. Maj:t att,

med nedan nämnda undantag, för detta ändamål disponera eller öfver
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

3

låta dispositionsrätten till alla från teatrarne och deras fastigheter inflytande

inkomster; samt

3:o) att medgifva, att den afkomst, som under nyssnämnda tid

kunde komma att vid upplåtelse af dramatiska teatern betingas, finge af

Kongl. Maj:t disponeras till förstärkande af de kongl. teatrarnes pensionsinrättnings

fond.

Enligt hvad åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, har

chefen för finansdepartementet vid detta ärendes föredragning inför

Kongl. Maj:t till en början erinrat, att, sedan Riksdagen i skrifvelse

den 11 maj nästlidet år anmält, att Riksdagen beslutit att icke bevilja

något anslag till uppehållande af verksamheten å de kongl. teatrarne,

men medgifva Kongl. Maj:t rätt för en tid af ett år, räknadt från den

1 sistlidne juli, att upplåta de kong], teatrarnes fästa och lösa egendom

till begagnande under längre eller kortare tid af året åt den eller

dem, som kunde befinnas villiga att, utan att statsverket derigenom

betungades med några kostnader, bedrifva teaterverksamhet å

sagda teatrar på ett konsten värdigt sätt, med rättighet jemväl för

Kongl. Maj:t att för detta ändamål disponera eller öfverlåta dispositionsrätten

till alla från teatrarne och deras fastigheter inflytande inkomster,

Kongl. Maj:t dels jemlikt beslut den 14 juni nästlidet år åt

premieraktörerna G. Fredrikson, F. Thegerström, Ä. Elmlund, E. Hillberg

och N. Personne, i egenskap af förtroendemän för en bland

kongl. dramatiska teaterns nuvarande sujetter bildad association, för

en tid af ett år från och med den 1 derpå följde juli upplåtit den

dramatiska teatern på arrende, dels ock enligt beslut af den 25

nyssnämnda juni likaledes för ett år från och med den 1 juli nästlidet

år till hofkapellmästaren Conrad Nordqvist upplåtit kongl. stora

teatern för att derstädes uppföra operor och andra musikverk; att

hofkapellmästaren Nordqvist. derefter i skrifvelse den 27 november

1888, med förmälan att det icke vore honom möjligt att under ännu

ett spelår vidmagthålla verksamheten vid kongl. operan, derest icke

denna tillförsäkrades ett anslag från statens sida, i underdånighet anhållit,

det Kong], Maj:t täcktes hos denna riksdag för kongl. operan

äska ett anslag till belopp af 60,000 kronor, jemte det operan fortfarande

finge åtnjuta så väl Kongl. Maj:ts nu utgående enskilda bidrag

som ock inkomster af hyror för lokaler inom operahuset samt kongl.

dramatiska teaterns hyresbidrag å 15,000 kronor, samt att Kongl. Maj:t

i anledning häraf och enligt departementschefens på anförda skäl gjorda

tillstyrkan den 7 sistlidne december anbefalt öfverståthållareembetet

att från Stockholms stadsfullmägtige inhemta yttrande, huruvida städs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

fullmägtige vore villige att, derest Riksdagen på Kongl. Maj:ts framställning

beviljade anslag för kongl. operans verksamhet under spelåret

1 juli 1889 1 juli 1890, bidraga till denna verksamhets uppe
hållande

under nämnda spelår med ett belopp, motsvarande det af

Riksdagen beviljade anslag, dock ej utöfver trettio tusen kronor.

Efter att vidare hafva meddelat, att stadsfullmägtige af anförda

skäl (statsrådsprotokollet sid. 5) förklarat sig icke kunna bifalla den

hos dem sålunda gjorda framställningen, har departementschefen för

Kong]. Maj:t anmält det förslag till uppförande af en ny teaterbyggnad

å operahusets tomt och betryggande i sammanhang dermed af teaterinstitutionens

framtida ställning, som öfverståthållaren friherre C. G. A.

Tamm m. fl., enligt hvad i den kongl. propositionen omförmäles, i eu

den 28 sistlidne februari ingifven skrift framlagt. Nyssnämnda skrift

har i sin helhet af departementschefen till statsrådsprotokollet meddelats,

och anser utskottet att densamma jemväl här bör ordagrant inflyta.

Den är af följande lydelse:

»Vid de många tillfällen, då under den senare tiden frågan om

de kongl. teatrarne varit understäld dels Riksdagens, dels Stockholms

stadsfullmägtiges afgörande, har såsom ett väsentligt önskningsmål

framhållits, att frågans lösning borde ske på ett sådant sätt, att den

blefve definitiv; och har det antagligen varit svårigheterna att åstadkomma

en sådan definitiv lösning och den deraf beroende bristen i

berörda hänseende hos de olika framlagda förslagen som vållat, att

detta ärende ännu ej kunnat bringas till något tillfredsställande slut.

Det har vid förhandlingarne härom med allt större styrka framhållits,

att anskaffandet af en ny byggnad för teatern vore nödvändigt.

Behofvet af en sådan har erkänts ur flera synpunkter.

Det nuvarande operahusets bristfälliga beskaffenhet och anordningarne

inom detsamma göra det nemligen snart sagdt omöjligt att der

åstadkomma en någorlunda betryggande säkerhet mot eldfara, och den

fullständiga ombyggnad, som af hänsynen härtill nödvändiggöres, påkallas

äfven af ekonomiska orsaker, emedan dels vid en sådan ombyggnad

ökade hyresinkomster skulle kunna till bidrag för teaterverksamhetens

upprätthållande beredas, dels ock det endast i ett nytt

teaterhus blir möjligt att vidtaga sådana anordningar, särskilt, beträffande

vården samt uppsättandet och undanskaffandet af dekorationer

och dylikt, genom hvilka dagkostnaderna kunna nedbringas och förvaltningen

i dess helhet förenklas och underlättas; hvartill äfven kommer

möjligheten afl genom ökadt antal åhörareplatser bereda ökade

recettiukomster, då tillfälle dertill gifves.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69. 5

Äfven nr en annan synpunkt än den med byggnadsfrågan sammanhängande

hafva svårigheter mött och verkat återhållande på vederbörande

myndigheters beslut och åtgöranden.

Riksdagen, som fått vidkännas betydliga uppoffringar för de

kongl. teatrarne utöfver det ordinarie anslag, som sedan lång tid tillbaka

ända till innevarande år för ändamålet utgått, har funnit det

oegentligt, att teaterverksamhet drefves för statens räkning, och ansett

nödigt, att denna verksamhet ordnades så, att för teaterns förbindelser

funnes en bestämd, från statsverket skild ansvarighet och att de utgifter,

Riksdagen till konstens vårdande för ändamålet medgaf, också

stannade vid de beviljade beloppen; hvarjemte Riksdagen på grund af

det stora gagn, Stockholms stad i derå afseenden hade af ifrågavarande

teaterverksamhets utöfvande i hufvud staden på ett värdigt sätt, yrkat,

att Stockholms stad skulle med Riksdagen till detta ändamål bidraga.

Stockholms stadsfullmägtige åter hafva väl vid flera tillfällen

ådagalagt ett afsevärdt. intresse för nyssnämnda verksamhets upprätthållande

såsom varande af vigt för hufvudstaden, hvars angelägenheter

de vårda, men återhållits af samma betänklighet, som hos Riksdagen

gjort sig gällande, den att utgifterna ej med säkerhet blefve begränsade,

hvarigenom kommunen kunde komma att ledas till uppoffringar, större

än densamma rätteligen borde åligga.

För åstadkommande af den säkerhet beträffande teaterns ekonomiska

ställning, som både Riksdagen och Stockholms stadsfullmägtige

sålunda ansett behöflig, torde ej blott ett nytt teaterhus, utan äfven

ökade teaterinkomster och beredande af en reservfond vara af nöden.

Dessa ändamåls vinnande måste emellertid enligt sakens natur vara

förenadt med en så betydlig utgift, att ingen utsigt lärer förefinnas

att i vanlig anslagsväg erhålla medel till mera än en jemförelsevis

ringa del deraf.

Undertecknade våga derför i underdånighet för Eders Kongl.

Maj:t framlägga följande förslag till berörda, ännu sväfvande frågas

lösning och få härvid förutskicka den erinran, att, på sätt ock af förslaget

torde framgå, detsamma ej i ringaste mån afser att, vare sig

nu eller framdeles, medföra någon enskild vinst samt att undertecknade

äro beredde att åt planens utförande, om den godkännes, egna den

tid och det arbete, som derför kräfves.

Vi anse de medel, som till förevarande ändamål erfordras, lämpligen

kunna beredas dels genom ett byggnadsbidrag från Stockholms

stad till det belopp stadsfullmägtige redan en gång, ehuru då ej med

erforderlig qvalificerad ^pluralitet, derför beviljat, eller 600,000 kronor,

dels genom behållna vinsten å ett premieobligationslån, hvartill

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

komma de tvenne, här nedan omförmälda årliga anslag å tillhopa

120.000 kronor.

Det ifrågasatta obligationslånet är ämnadt att uppgå till ett nominelt

belopp af 10,000,000 kronor, fördeladt i 500,000 obligationer å

20 kronor hvardera. Dessas inlösen skulle ske efter utlottning, som,

enligt förut bestämd plan, komme att årligen ega rum, samt taga sin

början första året efter det obligationerna utgifvits och inom 57 år

vara fullbordad. Minsta inlösningsbeloppet skulle blifva 30 kronor,

med hvilket belopp de utlottade obligationerna redan första året komme

att infrias, men derefter successivt stiga, så att hvarje obligationsinnehafvare

återfinge ej blott kapitalet, utan ock ränta derå; hvarjemte

äfven större och mindre vinstbelopp komme att utlottas, allt i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med bifogade amorteringsplan. Obligationerna

skulle utgifvas af oss och innehålla upplysning om ändamålet med

deras utfärdande, men Stockholms stad skulle, mot erhållen valuta

såsom här nedan sägs, åtaga sig deras utlottning och infriande. Obligationerna

skulle förfärdigas på sådant sätt att, utan handskrifna namnteckningar,

hvilket i anseende till obligationernas mängd är omöjligt,

deras äkthet kunde med säkerhet pröfvas.

Genom träffadt aftal hafva vi försäkrat oss derom att ett fullt

vederhäftigt bankkonsortium kommer att, för den händelse vi erhålla

rätt till lånets upptagande och obligationernas utgifning, af oss öfvertaga

desamma uppå de vilkor, att bankkonsortiet dels till oss betalar, vid

obligationernas erhållande 2,500,000 kronor och den 1 oktober 1890

500.000 kronor, dels vid obligationernas erhållande till Stockholms stad

erlägger hela det belopp, som efter af staden godkänd uträkning, förräntadt

efter 3]- procent för år, erfordras för samtliga obligationernas

infriande enligt amorteringsplanen, dels ock vidkännes alla kostnader

för obligationernas förfärdigande.

Vi hafva visserligen ej förbisett, att ett dylikt premieobligationslåns

utgifvande och försäljning står i strid med innehållet i 2 § af

kongl. förordningen den 6 augusti 1881, men vi våga hysa den förhoppning,

att Eders Kongl. Maj:t, med hänsyn till det fosterländska,

konstnärliga och fullkomligt oegennyttiga i det ändamål, hvars främjande

med vinsten af lånet afses, skall täckas medgifva ett undantagför

detta lån, i likhet med hvad i den kong], förordningen stadgas beträffande

svenska statens premielån af år 1860, och vi tillåta oss att till

stöd härför ytterligare anföra, att Riksdagens underdåniga skrifvelse

af den 14 maj 1880, som närmast torde hafva föranledt ofvannämnda

förordning, ej i någon mån synes kunna afse företag af sådan beskaffenhet

som det ifrågavarande;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

7

att efter tiden för förordningens utfärdande åsigterna i ämnet

synas hafva undergått en betydlig förändring, sedan det visat sig, att

utländska lottsedlar, promesser m. m. i mängd hit införas;

att framstående nationalekonomer ej hafva något att invända mot

dylika lån i det fall, som här är för handen, att obligationsinnehafvaren

erhåller åter ej blott det förskrifna kapitalet, utan genom det

högre inlösningsbeloppet äfven ränta derå;

att tillfället att förvärfva dylika, en säker tillgång utgörande

obligationer befrämjar sparsamhet; samt

att främmande stater med stränga statsfinansiella grundsatser

tillåta utgifvandet af obligationer af ifrågavarande beskaffenhet, i

hvilket. afseende vi endast åberopa det premieobligationslån, som i

Tyskland upptagits för anskaffande af medel till Kölner-dömens fullbordande.

Beträffande nu sjelfva byggnadsföretaget, anse vi det vara lämpligast

att förlägga den nya teatern å östra delen af operahusets nuvarande

tomt, åt Carl XII:s torg. Fagäden åt Gustaf Adolfs torg

skulle bibehållas oförändrad, men i öfrig! hela det nuvarande operahuset

rifvas och fullständigt ombyggas samt nybyggnaden å vestra

tomtdelen genom eu brandmur skiljas från den egentliga teaterbyggnaden

å den östra. Så långt utrymmet och hänsynen till teaterns behof

medgifva, skulle i den nya byggnadskomplexen inrymmas till uthyrning

afsedda lägenheter, allt enligt af Eders Kongl. Maj:t faststälda

ritningar.

I sammanhang med nybyggnaden kunde en erforderlig reglering

af tomten ega rum och särskild!, om Stockholms stad så önskar, möjlighet

till utvidgning af körbanan å Arsenalsgatan beredas derigenom

att gångbanan utmed norra delen af operahuset förlädes i en arkadgång

under våningen en trappa upp åt denna sida af huset.

Ur ekonomisk synpunkt vore det visserligen fördelaktigast att få

utföra byggnadsarbetet, om möjligt, öfver hela tomten på en gång,

hvarigenom det skyndsammast skulle bringas till sin fullbordan och

hyresafkastning från de derför afsedda delarne snarast kunna inträda.

Vi hafva likväl trott det vara af stor vigt, att operaverksamheten

kunde utan afbrott eller förflyttning till annan plats fortgå å den nuvarande,

ända till dess att den nya teatern blefve färdig, och hafva,

med hänsyn härtill, ansett byggnadsarbetet böra så bedrifvas, att först

östra tomtdelen bebygdes med teater och öfriga dit förlagda lägenheter

samt åt! derefter, och sedan teaterverksamheten förflyttats till

den nya scenen, bebyggandet fortsattes å vestra delen af tomten. Med

ett sådant byggnadssätt hafva vi antagit, att den östra tomtdelen skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Statsutskottets Utlåtande N:o 6!J.

vara bebyggd och den nya teatern färdig ar 1891 samt arbetet a den

vestra tomtdelen vara fullbordadt år 1894.

Hvad byggnadskomplexens detaljer angår, för så vidt de ännu

kunna uppgöras, tillåta vi oss hänvisa till bifogade ritningar och här

endast tillägga, att den nya teatersalongen är afsedd att inrymma

platser för omkring 1,200 åhörare och vara indelad i parkett och tre

logerader.

Kostnaden är af professoren, slottsintendenten E. A. Jacobsson

beräknad till 2,500,000 kronor.

Vid ett så omfattande och delvis, nemligen hvad sjelfva teatern

och dithörande anordningar beträtfar, till arten mindre vanligt byggnadsföretag

och med afseende jemväl å grundens beskaffenhet å ifrågavarande

tomt måste nödig varsamhet kräfva det antagande påförhand,

att ofvanuämnda beräknade kostnadsbelopp kan komma att ej obetydligt

öfverskridas, äfvensom att, sedan teatern väl blifvit färdig, i början

af den nya teaterverksamheten derstädes eu del anskaffningar af

dekorationer och dylika föremål kan blifva erforderlig utöfver hvad nu

i berörda hänseende kunnat antagas.

Till omförmälda byggnads-, inrednings- och nyanskaffningskostnad

skulle användas, i främsta rummet och uteslutande för byggnadsarbetet,

det från Stockholms stad påräknade bidrag å 600,000 kronor

och derefter vinsten å premieobligationslånet efter afdrag af de 500,000

kronor deraf, som skulle afsättas till bildande af en reservfond för

teaterverksamhetens bedrifvande.

Till denna fond skulle ingå dels nyssnämnda 500,000 kronor, dels

hvad af vinsten i öfrigt å premielånet ej behöfde för byggnadsarbetet

samt inredningen och nyanskaffningen tagas i anspråk och dels, efter

teaterverksamhetens början, möjligen dervid uppkommande öfverskott.

Fonden är afsedd att med ej blott deraf fallande ränta, utan äfven

kapitalbelopp, om deraf gjordes behof, betacka brist, derest sådan tillfälligtvis

skulle vid teaterverksamheten uppstå; hvarefter, vid bättre

tider och inträffande öfverskott, fonden skulle af recettinkomster återfå

hvad den sålunda förskjutit.

Såsom understöd för teaterverksamhetens bedrifvande på ett konsten

värdigt sätt förutsätta vi vidare uttryckligen, dels att Hans Maj:t

Konungen fortfarande som hittills nådigt hugnar teatern med ett bidrag

af 60,000 kronor och dels att Riksdagen ånyo beviljar ett årligt

ordinarie anslag å 60,000 kronor.

Riksdagen har till den kongl. teatern anvisat ordinarie anslag,

för åren 1858 — 1868 till belopp af 75,000 kronor och för åren 1869 —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:u 69.

9

1888 till belopp af 60,000 kronor, allt årligen. Men härutöfver har

Riksdagen, för åren 1883—1889, beviljat följande extra anslag:

för år 1883: till reparation efter vådeld .................... kronor 69,548: —

för år 1884: extra teateranslag .............. kronor 40,000: —

till ersättning af förskott... ,, 143,000: —

„ skydd mot eldfara ...... „ 5,669: — 188,669:_

för år 1885: till ersättning af förskott... kronor 87,470: —

teaterkreditiv ........................ „ 15,000: — 102.470: —

för år 1886: teaterkreditiv.......................... 15,000: —

för år 1887: teaterkreditiv........................................................... 15,000: —

för år 1888: teaterkreditiv............................................................. 25,000: —

för år 1889: till gäldande af kostnader för operahusets skyddande

mot eldfara............ kronor 20,250: —

till betäckande af brist under

spelåren 1883—1888 „ 129,000:— 149,250:_

kronor 564,937: —

hvartill kommer dels hvad som till reparationer

å operahuset utgått af anslaget till byggnader

och reparationer å kronans hus och dels det för

år 1889 beviljade kreditivet till understöd åt vid

de kongl. teatrarne anstälda personer å 40,000 kronor,

hvilket, såsom ej egande sammanhang med

förevarande ämne, här ej tages med i beräkning.

Deremot torde från nämnda summa böra afdragas

dels ett belopp, som ej lärer utgått af det

för spelåret 1885 —1886 afsedda

kreditivet, ...................................... kronor 9,090: —

dels ett belopp, som lärer återstå

af ofvanomförmälda anslag

å 129,000 kronor för

år 1889, ............................... y 26,938: — kronor 36,028: —

hvarefter återstå .............................................................. kronor 528,909: —

Om härtill lägges det ordinarie anslaget för

åren 1883—1888, tillhopa ............................................ „ 360,000: —

visar sig att statens utgift för de kongl. teatrarne

för åren 1883—1889 utgjort sammanlagdt......... kronor 888,909: —

eller i medeltal för hvarje år 126,987 kronor.

Då med vårt förslag just afses att göra ett slut på ett dylikt

missförhållande, hafva vi ej ansett oss böra hemställa om annat än en

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 4 Sand. 1 Afd. 41 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

återgång till det ordinarie anslaget 60,000 kronor, eller mindre än

hälften af hvad de kongl. teatrarne under ofvan angifna tidsperiod

kostat staten, men detta anslags beviljande utgör ock ett oeftergifligt

vilkor för möjligheten att genomföra förslaget.

Bidragen till teaterverksamhetens uppehållande blefve sålunda:

Hans Maj:t Konungens bidrag ................................. kronor 60,000: —

det ordinarie anslaget.................................................. 60,000: _

100,000

hyresafkastning, som vi beräknat till ........................ ,,

kronor 220,000: —

hvaremot vi ej ansett oss böra begära att få åtnjuta de från nuvarande

dramatiska teatern för det närvarande utgående 15,000 kronor.

I dessa årsbidrag, i åstadkommandet af en ny ändamålsenlig teater

och i tillvaron af en reservfond af ofvan angifna beskaffenhet våga vi

hoppas, att Eders Kongl. Maj:t, Riksdagen och Stockholms stadsfullmägtige

skola finna den säkerhet för framtiden i ifrågavarande hänseende,

som tillförene saknats, och en visshet derom att ej vidare anspråk

än de i denna plan upptagna skola blifva behöfliga eller kunna

framställas.

Vi hafva ej ansett oss böra ifrågasätta någon förändring i fråga

om eganderätten till den nuvarande operatomten. Denna tomt, likasom

hela den värdefulla nybyggnaden derå, skulle enligt vår mening

tillhöra staten. Dock lärer det blifva nödvändigt att i sammanhang

härmed bestämma, att, om ifrågavarande teaterverksamhet skulle komma

att upphöra eller det ordinarie anslaget ej vidare blifva af Riksdagen

beviljadt, Stockholms stad skall ega rätt att af staten återbekomma sitt

tillskott å 600,000 kronor, ett åtagande från statens sida, som så mycket

mindre torde kunna anses med någon våda förenadt, som den nya

byggnaden, de egentliga teaterlokalerna oberäknade, måste komma att

lemna en hyresafkastning, som väl räcker till förräntning och snabb

amortering af ett kapital å nyssnämnda belopp.

Till reservfonden har ingen enskild någon rätt. Vi hafva tänkt

oss, att, om mot förmodan teaterverksamheten skulle upphöra, reservfonden

eller hvad deraf då funnes i behåll skulle öfverlemnas till Stockholms

stadsfullmägtige för att användas till något, helst ett liknande,

af Eders Kongl. Maj:t gilladt kulturändamål.

För undertecknade vore det, af lätt insedda skäl, kärt att, sedan

den nya byggnaden väl blifvit färdig och reservfonden bildad, blifva

från vidare bestyr med denna fråga befriade. Vi hoppas ock, att, i

det nya skick, hvari frågan då kommit, svårighet ej skall möta för ett

ändamålsenligt arrangement beträffande teaterverksamhetens uppehål
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

11

lande, måhända sålunda att teatern kunde komma att förvaltas under

Hans Maj:t Konungens höga hägn och under de former, hvarom öfverenskommelse

då kunde träffas.

På grund af hvad ofvan anförts, tillåta vi oss att i underdånighet

hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes tillåta och utverka Riksdagens

medgifvande dertill, att det nuvarande operahusets hela tomt i qvarteret

Norrström finge af oss disponeras för uppförande derstädes af en

ny byggnad för teater m. fl. lokaler, enligt af Eders Kongl. Maj:t faststälda

ritningar;

att Eders Kongl. Maj:t må tillåta oss att, utan hinder af kongl.

förordningen den 6 augusti 1881, utgifva och försälja ett premieobligationslån

å 10,000,000 kronor af här ofvan angifna beskaffenhet;

att Eders Kongl. Maj:t må hos Stockholms stadsfullmägtige göra

framställning dels derom, att staden åtager sig de till berörda lån hörande

obligationernas utlottning och inlösen, dels ock om anvisande

från staden af ett bidrag till ofvanomförmälda byggnads uppförande

till belopp af 600,000 kronor, uppå det här ofvan antydda vilkor i fråga

om kapitalets eventuella återfående; samt

att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning om

beviljande af ett årligt ordinarie anslag å 60,000 kronor för teaterverksamhetens

bedrifvande samt om rätt för oss att förfoga öfver den

kongl. operans lösa egendom och tillhörigheter, äfvensom om de medgifvauden

i öfrig!, som må vara erforderliga för träffande af de aftal

och bestämmelser, som kunna påkallas för genomförande af det af oss

underdånigst framstälda förslag.»

Med erinran att Kongl. Maj:ts genom nådigt bref den 1 sistlidne

mars anbefalt öfverståthållareembetet att från Stockholms stadsfullmägtige

inhemta yttrande, huruvida Stockholms stad åtoge sig de förbindelser,

hvilka enligt det sålunda väckta förslaget för staden blifvit

ifrågasatta, har departementschefen vidare på sid. 13 —16 i statsrådsprotokollet

redogjort för innehållet i det yttrande, stadsfullmägtige med

anledning deraf den 18 i nyssnämnda månad afgifvit. Utskottet, som

beträffande denna redogörelse i öfrigt hänvisar till stadsrådsprotokollet,

får här endast meddela, att stadsfullmägtige tillkännagifvit, att, då genom

det framlagda förslag’ets antagande af vederbörande myndigheter

kongl. teaterns framtid borde kunna anses betryggad, och den form,

hvarunder kommunens bidrag till ändamålet blifvit ifrågasatt, eller ett

byggnadsanslag, icke heller mött vidare betänkligheter, stadsfullmägtige

funnit sig böra förklara staden villig att med ett anslag af den begärda

storleken underlätta bemödandena att sätta kongl. teatern i tillfälle

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande JSl:o 69.

att fortfarande ega bestånd; att, hvad anginge den befattning med det

tillernade premielånet, hvilken staden skulle åtaga sig, stadsfullmägtige

anfört, att de visserligen funnit det vara förenadt med risk för staden

att för så lång tid som 57 år binda sig vid eu bestämd räntefot å ett

lån, som icke kunde uppsägas, men i betraktande deraf att den effektiva

räntan vore lägre än den, som under nuvarande förhållanden

kunde betingas, och med hänsyn jemväl dertill, att det vigtiga ändamålet

svårligen kunde vinnas, med mindre staden inginge på detta

vilkor, likväl trott sig böra äfven i denna del godkänna det framlagda

förslaget, under förutsättning att drätselnämndens första afdelning erhölle

bemyndigande att om sättet för utförandet träffa närmare aftal

med låneöfvertagarne; samt att stadsfullmägtige slutligen anmält sig

hafva fattat följande beslut:

l:o) Staden åtager sig att enligt den i byggnadskonsortiets skrifvelse

åberopade amorteringsplanen utlotta och inlösa obligationerna till

premielånet, mot det att låneöfvertagarne vid obligationernas erhållande

till drätselnämndens första afdelning å de tider, hvarom aftal må träffas

med afdelningen, aflemna det belopp, hvilket, förräntadt efter

procent, fordras enligt räkning, som afdelningen godkänner, för samtliga

obligationernas infriande.

2:o) Staden anslår i bidrag till den nya teaterbyggnadens uppförande

600,000 kronor, att utgå med en tredjedel hvardera af åren

1889, 1890 och 1891, under förutsättning och vilkor:

att det, som i öfrigt enligt förenämnda underdåniga skrifvelse beräknats

blifva behöfligt för byggnadens uppförande och ändamålsenliga

inredning, nyanskaffningar för och drifvande af teaterverksamheten

samt bildande af en reservfond, erhölles på det sätt, som i skrifvelsen

förutsatts;

att alla lägenheter inom den nya byggnaden, hvilka icke behöfvas

för teaterns ändamål, för dess räkning uthyras;

att Kongl. Maj:t till innevarande Riksdag gör de begärda framställningarna

om dels operatomtens användning, dels ett årligt ordinarie

anslag å 60,000 kronor för teaterverksamhetens drifvande, dels rättighet

för bemälda personer att förfoga öfver kong], operans lösa egendom

och tillhörigheter, dels ock öfriga medgifvanden af Riksdagen,

som kunna fordras för ändamålet;

att Riksdagen bifaller dessa Kongl. Mapts framställningar;

att Hans Maj:t Konungen fortfarande likasom hittills nådigt hugnar

teatern med ett årligt bidrag af 60,000 kronor; samt

att, om teaterverksamheten i den nybyggda lokalen lcomme att

upphöra eller det ordinarie anslaget icke vidare blefve till ofvan nämnda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

13

belopp af 60,000 kronor af Riksdagen beviljadt, staden eger rätt att

af staten återbekomma sitt tillskott af 600,000 kronor.

3:o) Staden medgifver, dels att den mark, som enligt eu af stadsingeniörskontoret

den 5 mars 1889 upprättad karta skulle från Strömgatan

läggas till teatertomten, må gå i byte mot den mark, som enligt

samma ritning skulle från tomten utläggas till Arsenalsgatan, dels ock

att staten utan ersättning bekommer eganderätt till den gatudessein,

som skiljer den nuvarande operatomten i två delar, hvilka medgifvanden

dock endast göras under vilkor af Arsenalsgatans vidgande på

södra sidan åtminstone på det sätt, att längs det nya husets hela norra

sida bildas en 5,2 meter bred arkadgång med samma höjd som nedre

våningen, hvilken arkadgång skall vara upplåten såsom gångbana för

den allmänna rörelsen, så att körbanan kan vidgas med hela den nuvarande

södra gångbanan.

4:o) Staden åtager sig att, om teaterverksamheten skulle upphöra

och någon reservfond då finnes i behåll, använda denna till det kulturändamål,

Kongl. Maj:t kan komma att gilla.

På grund af nådig remiss hade — anför departementschefen vidare

— öfverståthållareembetet den 23 sistlidne mars afgifvit underdånigt

utlåtande i ämnet och dervid af anförda skäl (statsrådsprotokollets

sid. 17—18) samt med särskild hänsyn dertill att, om förslaget

bifölles, svenska staten skulle beredas den stora fördelen att utan

någon nämnvärd uppoffring få en monumental och prydlig byggnad

uppförd på sin till kongl. operan upplåtna tomt och tomten i sammanhang

dermed på ett förmånligt sätt reglerad, hemstält, att Kongl.

Maj:t måtte lemna sin kraftiga medverkan till genomförande af konsortiets

förslag, hvilket Stockholms stadsfullmägtige med sådan sällspord

beredvillighet understödt.

Efter att hafva erinrat, bland annat, att det af teaterbyggnadskonsortiet

framlagda förslaget till teaterfrågans lösning vore väsentligen

grundadt på möjligheten, att för uppförandet af ny teaterbyggnad

och betryggande af teaterinstitutionens framtida bestånd kunde,

utöfver de anslag, som ansetts böra för ändamålet ifrågasättas af Hans

Maj:t Konungen, Riksdagen och Stockholms stad, beredas en tillgång

till belopp af 3,000,000 kronor, hvilken skulle erhållas genom vinsten

på ett premieobligationslån, som konsortiet skulle tillåtas för ifrågavarande

ändamål upplägga, samt att vid sådant förhållande pröfningen

af förslagets öfriga delar borde föregås af eu undersökning, huruvida,

med afseende på de föreslagna bestämmelserna för det ifrågasatta lånet,

skäl förefunnes att i föreliggande fall medgifva undantag från lotteri
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

förordningens föreskrifter, har departementschefen sedermera yttrat

följande:

»Nyss omförmälda § (§ 2) i lotteriförordningen torde visserligen, på

sätt konsortiet erinrat, icke i främsta rummet vara rigtad mot handeln

med premieobligationer, utan fastmera mot vissa med vinstutdelningar

förbundna literära företag, men då lagrummet erhållit en så vidsträckt

formulering, att det kommit att omfatta jemväl premielån, har detta

haft sin grund deruti, att ett betydligt antal af de premielån, som utbjudas

på fondmarknaden, icke kunna annorlunda anses än som lotteriföretag,

stundom af mycket tvifvelaktig beskaffenhet. Af den omständighet

att all handel med premieobligationer sålunda hos oss blifvit

förbjuden bör emellertid icke dragas den slutsats, att denna låneform

i och för sig vore att anse såsom absolut förkastlig. Den finansvetenskapliga

teorien erkänner fastmera sagda låneform, under förutsättning

att lånen byggas på sunda och för så väl långifvaren som låntagaren

betryggande grunder, såsom eu fullt berättigad form för den offentliga

krediten, och densamma anlitas äfven, på sätt konsortiet erinrat, i

främmande stater med stränga statsfinansiella grundsatser. Förutom

exemplet af Tyskland, der premielånesystemet är användt i stor utsträckning,

må sålunda nämnas, att i Frankrike, der likväl lotterier

äro förbjudna, det är ganska vanligt, att större stadskommuner utgifva

premieobligationslån, hvilka åtnjuta välgrundadt anseende. Att förbudet

mot handel med premieobligationer hos oss blifvit totalt, torde derför

väsentligen vara att tillskrifva svårigheten att i en lagparagraf

uppdraga eu tillfyllestgörande gränsskilnad mellan sådana papper af

ifrågavarande slag, som besitta egenskapen af verkliga värdepapper,

och den massa delaktighetsbevis i tvetydiga lotteriföretag, som utbjudas

under namn af premieobligationer.

Med det anförda har jag, utan att vidare inlåta mig på teorien

för premieobligationslån, endast velat antyda, att afgörandet, huruvida

ett premielån bör anses såsom lotteri, måste bero på eu granskning af

förhållandena i hvarje särskildt fall. Såsom kännetecknande för ett

lotteriföretag torde kunna angifvas, att det stora flertalet deltagare

förlora sina insatser, medan ett fåtal göra större eller mindre vinster.

Jemföres med ett sådant företag den af konsortiet föreslagna låneopetion,

inses lätt den väsentliga skilnaden. Hvarje obligationsinnehafvare

skulle till fullo återbekomma sitt utlagda kapital och dessutom

åtnjuta ränta i sämsta fall till belopp af närmare 2 procent å nominella

värdet, hvilket likväl torde komma att med några procent stegras.

För skilnaden mellan denna räntefot och den å lånemarknaden i allmänhet

gällande skulle obligationsinnehafvaren åtnjuta godtgörelse

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 09.

15

genom utsigten att komma i åtnjutande af något af de större eller

mindre vinstbelopp, som enligt amorteringsplanen komme att utlottas.

Denna utsigt komme naturligtvis att utgöra den egentliga lockelsen

för deltagande i lånet, men förbises bör icke, att det gynnande af

spellusten, som skulle kunna anses ligga häruti, .äfven komme att verka

som en häfstång till befordrande af sparsamhet. Oaktadt all lagstiftning

mot lotterier har det icke kunnat förekommas, att årligen högst betydande

summor utgå såsom insatser i utländska lotterier. Af dessa

summor, hvilka säkerligen till stor del utgöras af sparpenningar, tillhörande

personer af de mindre bemedlade samhällsklasserna, skulle

antagligen en icke ringa del i stället komma att söka placering i teaterkonsortiets

premieobligationer. Spelinsatser, som i det- vida öfvervägande

flertalet fall gå för sina egare utan ringaste nytta förlorade,

skulle dermed förvandlas till säkert placerade kapital, afkastande någon,

om ock jemförelsevis låg ränta och af beskaffenhet att i fall af behof

kunna när som helst genom obligationernas försäljning realiseras till

ett pris, som i de flesta fall jemväl bör komma att innefatta godtgörelse

för den upplupna räntan.

Ur en annan synpunkt sedt, kan lånet äfven betraktas som en

nationalsubskription, hvilken lemnar för teaterinstitutionens bestånd

intresserade personer tillfälle att till ändamålet medverka med uppoffring

allenast af en del af räntan å de medel, som af dem lemnas såsom

bidrag.

Af nu anförda orsaker och under åberopande i öfrigt af hvad

öfveretåthållareembetet anfört, har jag, efter samråd med chefen för

civildepartementet, ansett mig böra låta de betänkligheter falla, som

alltid måste resa sig mot medgifvande af ett i lotteriförordningen icke

förutsatt undantag från samma förordnings föreskrifter. Under förutsättning

att konsortiets förslag i öfrigt vinner framgång, är jag derför

sinnad att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att lemna konsortiet tillstånd

att upplägga det ifrågasatta lånet.

Till de närmare bestämmelser och förbehåll, som lära böra fogas

vid tillståndet till lånets uppläggande, torde jag få återkomma, då frågan

om tillståndets beviljande till afgörande föreligger. Redan nu anhåller

jag emellertid att få framhålla såsom min åsigt, att ett visst

maximum för storleken af de utlottade vinsterna bör bestämmas. De

högsta vinstbelopp, som vid svenska statens premielån af år 1860

hädanefter kunna förekomma, vexla mellan 20,000 och 5,000 thaler. *

Högsta vinstbeloppet vid nu ifrågavarande lån synes mig lämpligen

kunna sättas icke obetydligt lägre än den högre af de nyssnämnda

båda siffrorna. Härtill torde ytterligare med fördel kunna fogas den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

föreskrift, att så länge vinstbelopp, som skall utlottas på eu dag, öfverskrider

100,000 kronor, skola minst 50,000 kronor utlottas med smärre

vinster ej öfverstigande 1,000 kronor och att, när sedermera vinstbeloppet,

som skall utlottas, nedgår under 100,000 kronor, minst en

tredjedel skall utgå i dylika smärre vinster. Slutligen torde från det

medgifna tillståndet uttryckligen böra undantagas handel med promesser.“

Med förmälan att, då konsortiets förslag innefattade åtagande

för konsortiet att, utan annan uppoffring för statsverket än det årliga

teateranslag, som under en lång följd af år intill det nu löpande utgått,

ej mindre uppföra och under full eganderätt till statsverket öfverlemna

en ny tidsenlig teaterbyggnad, än äfven att tillhandahålla en reservfond

tillräckligt stor att, jemte de väsentligt ökade hyresinkomsterna

af lägenheter i teaterns hus, bereda all önskvärd trygghet mot förekomsten

af brist vid teaterns framtida verksamhet, syntes hufvudgrunderna

i förslaget vara af beskaffenhet att kunna ur statens synpunkt

vinna godkännande, samt att förslagets antaglighet följaktligen,

enligt departementschefens förmenande, berodde af detaljerna i detsamma,

har departementschefen derefter på sid. 22 i statsrådsprotokollet

öfvergått till en granskning af dessa detaljer. Departementschefen

har dervid till en början meddelat, att öfverintendentsembetet

på grund af nådig remiss den 12 sistlidne mars afgifvit underdånigt

utlåtande i ärendet. I detta utlåtande hade öfverintendetsembetet af

anförda skäl, sid. 22, uttalat den åsigt att sjelfva byggnadskostnad^],

af konsortiet angifven till 2,075,000 kronor, borde beräknas till, i

rundt tal, 2,550,000 kronor; hvarjemte öfverintendentsembetet, jemväl

på grund af angifna skäl, sid. 22—23, ansett sig förhindradt att tillstyrka

nådigt godkännande af det framlagda förslaget, för så vidt det

anginge byggnadsfrågan; i sammanhang hvarmed embetet hänvisat

till sitt den 11 februari 1888 i ämnet afgifna förslag, hvilket åsyftade

att, jemte förändring af nuvarande operahuset till dramatisk teater,

uppföra, å nordligaste delen af Carl XIII:s torg en byggnad endast för

den lyriska scenen, genom tillämpning af hvilket förslag skulle vinnas

bland andra fördelar, äfven de, att kongl. slottet ej komme att undanskymmas

genom én hög byggnad å den nu obebyggda delen af

bygnadstomten, samt att Konung Gustaf lll:s i operahuset efterlemnade

byggnadsminne hölles i helgd.

Efter att hafva anmärkt, att öfverintendentsembetet grundat sitt

afstyrkande af teaterkonsortiets byggnadsförslag dels på betänkligheter

mot valet af byggnadsplats, dels ock på framstälda anmärkningar mot

de uppgjorda förslagsritningarne, i hvilket afseende erinrats, att den

yttre arkitekturen saknade karakteristisk monumentalitet, att byggnadens

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stalmf skottets Utlåtande N:o 69.

17

disposition å tomten vore felaktig, i det ett för teaterverksamheten

främmande bihang till teaterhuset skulle förläggas mot centralplatsen

Gustaf Adolfs torg, medan liufvudbyggnaden vore afsedd att uppföras

vid nämnda bihangs frånsida, samt att teaterb}^ggnadens inredning i

vissa afseenden vore otillfredsställande, har departementschefen anfört,

att af dessa anmärkningar drabbade den, som afsåge valet af byggnadsplats,

en hufvudpunkt i konsortiets förslag, då rättigheten att för

nämnda ändamål disponera operahusets nuvarande tomt i förslaget

inginge som ett väsentligt moment. Då konsortiet uttryckligen bundit

sitt förslag vid rätten att få disponera operahusets tomt, förelåge

emellertid i sjelfva verket icke något val, och då i allt fall för genomförande

af byggnadsförslaget måste påräknas medverkan af Stockholms

stad, men det med säkerhet kunde antagas, att mot ett förslag, som

åsyftade att väsentligen inkräkta på hufvudstadens mest omtyckta promenadplats,

skulle från stadens sida resas ett bestämdt motstånd, egde

tanken att förlägga operahuset till norra delen af Kungsträdgården

åtminstone för närvarande icke praktisk betydelse.

Vidkommande åter de vid konsortiets underdåniga framställning

fogade ritningar till nytt teaterhus, hade konsortiet i en till finansdepartementet

ingifven skrift framhållit, att ritningarne blifvit utförda

hufvudsakligen för att få utrönt, om • det nuvarande operahusets tomt

kunde på ett ändamålsenligt sätt bebyggas, samt för att tjena till

ledning vid kostnadernas approximativa beräknande och sålunda icke

vore afsedda att vara definitiva; och hade konsortiet i sammanhang

härmed meddelat, att eu arkitekt blifvit utsänd till utlandet för att

der studera på senare tider uppförda teatrar och derefter uppgöra de

ritningar, hvilka slutligen skulle underställas Kongl. Maj:ts pröfning

och fastställelse. Konsortiet sjelft betraktade sålunda frågan om teaterbyggnadens

arkitektur och inredning såsom öppen, och i hvarje fall

torde Kongl. Maj:t böra förbehålla sig den slutliga pröfningen i dessa

hänseenden, dervid tillfälle blcfvo beredt att i möjligaste mån tillgodose

de af öfverintendentsembetet framstälda anmärkningar.

Den vigtigaste af dessa anmärkningar — fortsätter departementschefen

— vore onekligen den, att sjelfva teaterbyggnaden enligt konsortiets

förslag komme att förläggas, icke mot hufvudplatsen, Gustaf

Adolfs torg, utan vid tomtens motsatta sida. Denna disposition af

tomten berodde af konsortiets plan, att byggnadsarbetet icke skulle

utföras ölver hela tomten på eu gång, utan successivt bedrifvas så, att,

medan arbetet å den egentliga teaterbyggnaden å tomtens östra del

fortginge, operaverksamheten kunde utan afbrott fortsättas å den nuvarande

teatern. För den sceniska verksamhetens orubbade gång skulle

Bill. till Hiksd. Prof.. 1889. 4 Sand. 1 Afd. 41 lläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

naturligen en sådan anordning af arbetet i åtskilliga afseenden medföra

betydande fördelar, men å andra sidan syntes sagda anordning,

äfven ur andra synpunkter än de deraf för byggnadens arkitektur följande

ofördelaktiga verkningarne, förknippad med afsevärda olägenheter.

Då för byggnadsarbetets ordnande på nyssnämnda sätt blefve

nödigt, att af det nuvarande operahuset hela östra delen intill närheten

af den nuvarande teatersalongen redan vid arbetets början nedrefves,

komme operan att beröfvas alla sina dekorations- och attributmagasin

förutom en hel mängd andra för dess verksamhet erforderliga lokaler.

Nödigt blefve att i ersättning'' för dessa förhyra eller på annat sätt

anskaffa andra för ändamålet lämpliga lägenheter, hvilket, då dessas

läge icke finge väljas för aflägset, gifvetvis komme att medföra dryga

kostnader. Vidare vore med hänseende till den bristfälliga beskaffenheten

af den gamla teaterbyggnaden, hvilken redan under nuvarande

förhållanden endast erbjöde otillfredsställande trygghet mot ras, att

att märka, att det omedelbart intill den qvarstående delen pågående

byggnadsarbetet med säkerhet kunde antagas komma att nödvändiggöra

omfattande och kostsamma arbeten för stödjandet af nyssnämnda byggnadsdel.

Då härtill slutligen komme, att den påräknade betydliga hyresafkastningen

af de till uthyrning afsedda lokalerna i det nya operahuset

snarast skulle vinnas, derest detta i hela sin utsträckning finge

samtidigt uppföras, kunde, enligt departementschefens förmenande, ifrågasättas,

huruvida icke sistnämnda alternativ, med operaverksamhetens

förflyttande under byggnadstiden till annan för ändamålet förhyrd teater,

skulle visa sig i ekonomiskt hänseende fördelaktigare än det af konsortiet

förordade tillvägagångssätt. Härigenom skulle äfven kunna vinnas

möjligheten af en rigtigare disposition af tomten, hvarjemte en af

Stockholms stad uttryckt önskan om ytterligare utvidgning af Arsenalsgatan

vid dess utmynnande i Gustaf Adolfs torg skulle kunna tillgodoses.

För den händelse det efter utredning skulle visa sig, att annan

teater skulle under byggnadstiden kunna förhyras och öfriga dermed

sammanhängande anordningar vidtagas till lägre kostnad än den, som

enligt det nyss sagda måste åtgå till anskaffande af dekorations- och

attributmagasin m. fl. lägenheter, arbeten för stödjande af den qvarstående

delen af operahuset in. in., och konsortiet skulle befinnas villigt

att medgifva en sålunda förändrad användning af de ifrågavarande

medlen, borde i det kontrakt om byggnadsarbetet, som komme att upprättas

mellan staten och teaterbyggnadskonsortiet, intagas bestämmelser

i öfverensstämmelse med den sålunda förändrade anordningen.

Kostnaden för hela byggnadsföretaget vore enligt eu vid konsortiets

framställning fogad promemoria af professoren Jacobsson be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

19

räknad till 2,500,000 kronor, deraf antagits belöpa för byggnaden med

inberäkning af vatten-, aflopps- och värmeledning 2,075,000 kronor

(eller, enligt hvad öfverintendentsembetet anmärkt, rätteligen 2,084,000

kronor), för maskiner och sceninredning 150,000 kronor, för dekorationer

och attributer 75,000 kronor, för elektriska belysningsledningar

med krona och armatur för teaterns lokaler 125,000 kronor och för provisorisk

anordning af dekorationsmagasin, klädloger m. m. samt för uppstöttningar

och diverse 75,000 kronor. Äfven om, på sätt öfverintendentsembetet

anmärkt, kostnaden för sjelfva byggnaden skulle vara för

lågt upptagen till 2,075,000 kronor och böra ökas till 2,550,000 kronor,

verkade detta ingen rubbning i konsortiets kostnadsberäkning på

det hela, enär denna, just med afseende på möjligheten af ett öfverskridande

af den ursprungligen antagna kostnaden, för dylika oförutsedda

utgifter upptoge ett belopp af icke mindre än 600,000 kronor

och i allt fall möjlighet alltid gåfves att i byggnadsplanen vidtaga de

inskränkningar, som af tillgången på erforderliga medel må påkallas.

Departementschefen har vidare yttrat följande:

»Ehuru sistlidet års Riksdag beslöt att icke bevilja något anslag

till de kongl. teatrarne, föreligger intet skäl att fatta detta beslut såsom

innebärande ett underkännande från Riksdagens sida af den lyriska

och dramatiska konstens betydelse för den fosterländska odlingen eller

af den kongl. teaterinstitutionens kraf att från det allmännas sida åtnjuta

det understöd, utan hvilket denna institution icke mägtar uppbära

sin ställning såsom den främste vårdaren inom vårt land af ifrågavarande

konstart. Riksdagens beslut torde ega en helt annan innebörd.

Det synes mig i främsta rummet böra uppfattas såsom ett häfdande

af Riksdagens berättigade anspråk att, sedan vid utöfningen af

den anslagsbeviljande myndigheten de särskilda statsändamålen blifvit

vägda mot hvarandra och af statsmedlen för hvart och ett anvisats

den andel, som dess relativa betydelse påkallat och statens tillgångar

kunnat medgifva, resultaten af denna pröfning icke rubbas derigenom

att för ett särskilt statsändamål tages i anspråk större andel af statsmedlen,

än Riksdagen ansett böra för detsamma anvisas. Såsom väl

är kändt, hafva under senare åren förhållandena för de kongl. teatrarne

gestaltat sig så ogynsamt, att deras verksamhet icke kunnat uppehållas

utan större bidrag från statsverkets sida än det, hvarmed statsverket

rätteligen ansetts böra understödja den sceniska konsten, och Riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2U

Statsutskottets Utlutande N:o 6!J.

dagen har äfven med erkännansvärd offervillighet visat sig behjerta

teaterinstitutionens bekymmersamma ställning genom att under flera år

anvisa betydande summor utöfver det ordinarie teateranslaget. Då utsigt

icke syntes förefinnas för teaterinstitutionen att inom den närmare

framtiden vinna en mera betryggad ställning, har emellertid Riksdagen

genom att neka allt anslag till de kong!, teatrarne tillkännagifvit sig icke

vidare vilja eftergifva sitt nyss antydda anspråk såsom anslagsgifvande

myndighet. Om denna grund för Riksdagens omförmälda beslut än,

på sätt jag redan anfört, lärer hafva varit den egentligen bestämmande,

torde likväl äfven i beslutet böra sökas ett, enligt min åsigt välgrundad^

uttalande från Riksdagens sida, att äfven Stockholms stad, såsom

synnerligen intresserad af teaterinstitutionens tryggade tillvaro, borde

bidraga med anslag för ändamålet.

Om min nu angifna uppfattning af Riksdagens sistlidet år fattade

beslut att vägra anslag till de kong!, teatrarne är rigtig, följer deraf

äfven, att grundad förhoppning bör kunna hysas, att Riksdagen, blott

säkerhet vinnes, att det en gång gifna teateranslaget ej vidare öfverskrides

och Stockholms stad till teaterinstitutionen lemnar skäligt bidrag,

skall finnas villig att åter bevilja det tillförene utgående teateranslaget.

Godkännes teaterbyggnadskonsortiets förslag, skulle emellertid

nyssnämnda förutsättningar vara för handen. Då, enligt detta förslag,

teaterinstitutionen skulle komma att förfoga öfver en i alla afseenden

fullt tidsenlig teaterbyggnad med ett betydligt ökadt antal

åskådareplatser, utan att ändock institutionen komrne att betungas med

förräntande och amortering af byggnadskostnaden; da genom inredande

i teaterbyggnaden af ett stort antal till uthyrning afsedda lokaler skulle

beredas teatern eu inkomst, som beräknats med omkring 65,000 kronor

öfverskjuta den, som under enahanda titel för närvarande tillflyter

teatern; och då för betäckande af brist, som tillfälligtvis vid teaterverksamheten

kunde komma att uppstå, skulle bildas en reservfond

till belopp af minst 500,000 kronor, torde få erkännas, att mot faran

af ett öfverskridande af teateranslaget blifvit beredd all den trygghet,

som rimligen kan fordras. Genom Stockholms stadsfullmägtiges beslut

att till teaterbyggnaden bevilja det betydande beloppet af 600,000

kronor har äfven blifvit uppfödd den andra af de utaf mig antydda

förutsättningarne för ett förnyadt beviljande från Riksdagens sida af

teateranslaget. Under erinran derjemte att konsortiets förslag är framstäldt

under förutsättning af det ordinarie teateranslagets beviljande,

så att i annat fall konsortiet är löst från sitt åtagande, hemställer jag

alltså, att Eders Kongl. Maj:t må af Riksdagen äska uppförande å or
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o fil).

21

dinane stat under sjunde hufvudtiteln af ett anslag till kongl. operan

till belopp af 60,0UÖ kronor.»

Då den nya teaterbyggnaden b 1 i Tv i t färdig och af konsortiet till

statsverket öfverlemnad, tillkomme det — anför departementschefen

derefter — Kongl. Magt och Riksdagen att besluta om sättet för uppehållande

för framtiden af teaterverksamheten å den nya scenen. Derest,

såsom val antagligt vore, nämnda verksamhet icke ansåges böra drifvas

omedelbart för statsverkets räkning, borde, sedan teaterinstitutionens

bestånd genom de nya anordningarna blifvit tryggad, svårighet ej möta

att finna eu eller flera personer villiga att, mot rättighet att disponera

öfver teaterns fasta och lösa egendom samt öfriga tillgångar, öfvertaga

uppehållandet af teaterverksamheten på vilkor, som innebure full trygghet

för verksamhetens skötande på ett konsten värdigt sätt. För det

tall att, efter den nya teaterns fullbordande, men innan öfriga byggnadsarbeten

hunnit afslutas, hinder skulle möta att låta de nya formerna

för teaterverksamheten tillämpas, vore emellertid teaterbyggnadskonsortiet,

enligt hvad detsamma i skrifvelse af den 23 i denna månad

förklarat, villigt att med de tillgångar, som vore afsedda att för ändamålet,

användas, upprätthålla teaterverksamheten å den nya teatern

under en öfvergångst-id, som dock icke finge utsträckas längre än till

utgången af det spelår, under hvilket. byggnadsföretaget i sin helhet

blefve fullbordadt.

Den nya teatern vore afsedd att konstrueras med uteslutande

hänsyn till den lyriska konstartens fordringar och blefve sålunda mindre

lämplig för uppförande af dramatiska stycken. Den dramatiska verksamheten

borde derför äfven framgent fortgå å den dramatiska teatern

under hufvudsakligen samma form som under nu löpande spelår.

Efter det departementschefen vidare hemstält, att Kongl. Maj:t

beträffande öfvergångstiden, intill dess den nya teaterbyggnaden blefve

färdig, måtte af Riksdagen äska det bemyndigande, som innehålles i

mom. 2 af den kongl. propositionen, har departementschefen anfört,

att beviljandet af ifrågavarande anslag å 60,000 kronor redan under

nyssnämnda öfvergångstid påkallades med nödvändighet ej mindre deraf,

att operans kostym- och attributförråd‘måste med betydlig kostnad förnyas

och, på det operan måtte kunna fylla sin uppgift, nya musikverk

framföras, än äfven deraf att eu väsentlig del af de inkomster, som

för innevarande spelår varit för operan att tillgå, redan under det näst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

oo

Statsutskottets Utlåtande N:o G!>.

kommande bortfölle. I första rummet vore härvid att märka, att hyresinkomsterna

för lägenheter i operahuset, hvilka för närvarande uppginge

till ett sammanlagdt belopp af 34,700 kronor, skulle, derest, såsom

departementschefen ansåge önskvärdt, arbetet å den nya teaterbyggnaden

komme att bedrifvas öfver hela tomten på en gång, redan nästa spelår

helt och hållet eller åtminstone till väsentligaste delen bortfalla, men

äfven, under förutsättning att den vestra delen af byggnaden till eu

början lemnades qvarstående, betydligt nedgå. Härtill komme äfven,

att hyresafgiften för dramatiska teatern, hvilken, uppgående till 15,000

kronor, för närvarande vore anslagen såsom bidrag till operaverksamhetens

uppehållande, syntes departementschefen icke vidare böra för

enahanda ändamål disponeras. Oafsedt att, med afseende på nödvändigheten

äfven för denna teater att bekosta större nyanskaffningar af

materiel, en nedsättning af hyran torde böra ifrågakomma, hade departementschefen

nemligen att i fråga om användningen af det hyresbelopp,

som för nämnda teater kunde betingas, göra eu af nödig omsorg för

teaterpersonalens fredande mot nöd å ålderdomen påkallad framställning.

Beträffande de skäl, departementschefen anfört till stöd för denna

senare framställning, hvilken, afseende förstärkande af de kongl. teatrarnes

pensionsinrättnings fond genom nyssnämnda hyresbelopp, återfinnes

under mom. 3:o i den kongl. propositionen, tillåter sig utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet (sid. 30—33) och får här endast meddela,

att antalet af de delegare i berörda pensionsinrättning, hvilka redan uppnått

pensionsmessighet, men till följd af pensionsinrättningens bristande

tillgångar icke kunnat med pension förses, utan måste afbida inträffande

ledighet, utgöra:

inom aktörsstaten 11, berättigade till en årlig pension af tillsammans

12,600 kronor;

inom balettstaten 15, berättigade till en årlig pension af tillsammans

4,350 kronor;

inom korstaten 11, berättigade till en årlig pension af tillsammans

3,300 kronor;

eller sålunda sammanlagdt 37 delegare, berättigade till ett årligt

pensionsbelopp af 20,250 kronor;

samt att departementschefen anmärkt, att ifrågavarande hyresbelopp

visserligen vid uppgörelsen om nytt aftal rörande upplåtelse af

dramatiska teatern torde komma att något nedgå under nuvarande beloppet,

15,000 kronor, men att, deiest enahanda bidrag under några år

framåt anvisades pensionsinrättningen, på denna väg en icke oväsentlig

förstärkning af pensionsinrättningens fond kunde uppnås.

Af statsrådsprotokollet inhemtas slutligen, att Hans Magt Konungen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande U:o 69.

23

efter ärendets föredragning behagat tillkännagifva sin afsigt att jemväl

framgent för de korigl. teatrarne anvisa enahanda bidrag, som hittills

till dem utgått, eller 60,000 kronor för kongl. operan och 7,385 kronor

föi- dramatiska teatern, mot rätt att å teatrarne disponera hittills vanligt

antal platser.

Innan utskottet går att afgifva yttrande öfver Kongl. Maj:ts förevarande

framställningar, får utskottet till Riksdagens kännedom meddela,

dels att chefen för finansdepartementet i embetsskrifvelse af den

26 innevarande april underrättat utskottet, att Stockholms stadsfullmägtiges

ofvan omförmälda den 18 sistlidne mars i ämnet fattade beslut

icke blifvit inom föreskrifven tid öfverklagadt, dels ock att utskottet,

på gjord förfrågan, iuhemtat:

att beloppet af de medel, som skulle till Stockholms stad erläggas

för att, förräntade efter 3^ procent, användas till det tillämnade

obligationslånets inlösen, beräknats komma att utgöra 6,800,000 å

7,000,000 kronor, beroende på den definitiva amorteringsplan, Kongl.

Maj:t kan komma att fastställa;

att kostnaderna för obligationernas förfärdigande, såsom inköp af

vattenstämpladt papper, tryck, numrering, kontroll m. m. beräknats till

omkring 100,000 kronor; och

att ränteförluster, provisioner, annonser, försändelser, assuranser

m. fl. kostnader för obligationernas försäljning på grund af den erfarenhet,

som i utlandet vunnits vid dylika emissioner, och under förutsättning

att lånet inom kortare tid kunde afyttras — i motsatt fall ökades

ränteförlusten —, antagits uppgå till omkring en krona per obligation.

Det förslag till uppförande af en ny teaterbyggnad och betryggande

i sammanhang dermed af teaterinstitutionens framtida ställning,

som i de delar, inom... l:o af den kongl. propositionen angifver, nu

föreligger till Riksdagens afgörande, synes utskottet bereda tillfälle till

eu synnerligen lycklig lösning af den sedan så lång tid tillbaka på

dagordningen stående, invecklade teaterfrågan. Upprepade gånger har

utskottet under de senare åren med styrka framhållit önskvärdheten

deraf, att teaterförhållandena ordnades på ett sådant sätt, att den ovissa

och sväfvande ställning, hvari desamma befunno sig, finge ett slut, och

denna utskottets mening har jemväl af Riksdagen biträdts, men icke

förr än nu har något förslag, afsedt att få till stånd en sådan sakernas

s. 24 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6>).

24

ordning, framkommit. Då emellertid nu ett dylikt förslag föreligger;

då detta förslag synes i hög grad egnadt att uppfylla det med detsamma

afsedda ändamålet; då vidare den uppoffring, som af statsverket

kräfves för förslagets genomförande, väsentligen endast består deri,

att ett ordinarie anslag till kongl. operan uppföres till ett belopp, motsvarande

det minsta årliga understöd, som under tiden från och med

år 1858 intill innevarande år af Riksdagen beviljats för teaterverksamhetens

uppehållande; och då slutligen utskottet, i öfverensstämmelse

med den uppfattning, departementschefen uttalat, håller före, att Riksdagens

förlidet år fattade beslut att icke bevilja något anslag till de

kongl. teatrarne är att uppfatta, icke såsom ett underkännande från

Riksdagens sida af teaterinstitutionens kraf på att af staten få åtnjuta

understöd i form af anslag utan såsom eu åtgärd, företagen i syfte att

få till stånd en slutlig lösning af teaterfrågan, anser sig utskottet ega

fullgod anledning tillstyrka Riksdagen att till förslagets genomförande

lemna den medverkan, som af Riksdagen begäres.

Utskottet föreställer sig emellertid, att mot det ifrågavarande

förslaget, sådant detsamma nu föreligger, kan komma att rigtas den

anmärkningen, att förslaget icke innehåller någon uttrycklig bestämmelse

om huru med teaterverksamheten skall ordnas efter utgången

af det spelår, under hvilket den nya byggnaden varder färdig. Gent

emot eu sådan anmärkning vill utskottet erinra, att genom de anordningar,

som i sammanhang med uppförandet af den nya teaterbyggnaden

skulle vidtagas till tryggande af teaterinstitutionens fortbestånd,

fullständig säkerhet synes vara beredd, att extra anslagsfordringar

icke skola förekomma. Då emellertid inom riksdagen den uppfattningen

torde vara allmän, att teaterverksamheten bör ordnas på

ett sådant sätt, att densamma icke kan få ens utseendet af att fortgå

för statsverkets räkning och på dess risk, har utskottet, som till fullo

delar denna uppfattning, ansett lämpligt föreslå sådana vilkor att dels

det tillstyrkta beslutets verkställighet göres bei-oende af förutgångna

anordningar, ledande till full säkerhet i ifrågavarande hänseende, dels

ock Riksdagens godkännande erfordras beträffande formen för teaterverksamhetens

bedrifvande, hvarigenom Riksdagen sättes i tillfälle tillse,

att denna form blir betryggande. Lika rigtigt och befogad! som det

synes utskottet vara, att staten framgent likasom under eu lång följd

af år med ett ordinarie anslag understödjer den kongl. teatern i dess

egenskap af konstanstalt, lika naturligt lärer det nemligen vara, att

teaterverksamhet icke drifves af staten eller för dess räkning, och

enligt utskottets åsigt är det en särdeles tilltalande sida af det nu

föreliggande förslaget att Riksdagen genom dess antagande blifver satt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets'' Utlåtande N:o 69.

25

i tillfälle att på ett sätt, som ej kan lemna rum för någon befogad

anmärkning, göra ett oåterkalleligt slut på det oegentliga förhållande,

som i berörda hänseende egt rum sedan spelåret 1881 —1882, samt att

genomföra en sådan förändrad anordning, som upprepade gånger vid

ärendets behandling framhållits såsom högeligen önskvärd.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, har, efter det teaterbyggnadskonsortiet

till Kongl. Magt ingaf sitt förslag, öfverintendentsembetet

uttalat den åsigt, att kostnadsberäkningen borde höjas med omkring

500,000 kronor, likasom ock det af Kongl. Maj;t föreslagna åtagandet

för konsortiet att anskaffa för teatern erforderlig materiel af dekorationer,

attributer, maskineri, belysning m. in. och öfrig inredning synes vara

vidsträcktare och dess utförande med större kostnader förenadt, än i

konsortiets skrifvelse till Kongl. Maj:t tyckes vara afsedt. Till bestridande

af den ökade utgift, som af berörda omständigheter möjligen kan föranledas,

kommer, på sätt i statsrådsprotokollet erinrats, konsortiet emellertid

att disponera öfver eu tillgång af 600,000 kronor, och vill utskottet

härtill lägga det uttalande, att Kongl. Magt säkerligen icke lärer

underlåta att i sammanhang med pröfningen af de närmare bestämmelser

och förbehåll, hvilka, enligt hvad i statsrådsprotokollet antydes, komma

att fogas vid tillståndet till premieobligationslånets uppläggande, tillse,

bland annat, att de mellanträdande penninganstalternas inkomst stannar

vid lämplig godtgörelse för kostnader, arbete och risk samt att den

för teaterns behof afsedda nettobehållningen varder fullt så stor som

det kan visa sig behöflig! för företagets genomförande och framtida

soliditet, hvilket så mycket lättare torde låta sig göra som, i betraktande

af ändamålet med lånet och dess grundande på en särskild dispens,

någon oskälig vinst ingalunda torde vara af berörda penninganstalter

påräknad och omförmälda nettobehållning lärer kunna, äfven med bibehållande

af ett måttligt och passande emissionspris, eller, om så erfordras,

genom successiv höjning af detta pris, något ökas utöfver de

ursprungligen afsedda 3,000,000 kronor, så att högsta möjliga fördel

af lånet må komma teatern till godo.

Hvad Kongl. Maj:t under mom. 2:o i den kongl. propositionen

äskat i syfte att betrygga verksamhetens, uppehållande å de kongl.

teatrarne under tiden intill slutet af det spelår, hvarunder den nya

teatern blefve färdig, har lika litet som det medgifvande i ändamål

att förstärka de kongl. teatrarnes pensionsinrättnings fond, som Kongl.

Magt under mom. 3:o begärt, gifvit anledning till någon utskottets

erinran; och får utskottet för den skull hos Riksdagen förorda bifall

till berörda framställningar.

Bill. till Biksd. Prat. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 41 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 09.

Under åberopande af hvad nn blifvit anfördt får utskottet alltså

hemställa:

l:o) att Riksdagen må — jemte medgifvande ej

mindre att nuvarande operahusets hela tomt i qvarteret

Norrström må af ifrågavarande teaterbyggnadskonsortium

disponeras för uppförande derstädes af en ny

teaterbyggnad, under vilkor att byggnaden uppföres

enligt ritningar, som af Kongl. Maj:t fastställas, och

enligt af Kongl. Maj: t godkänd plan för byggnadsarbetets

bedrifvande; att konsortiet anskaffar för teatern

erforderlig materiel af dekorationer, attributer, maskineri,

belysning m. m. och öfrig inredning, med rätt

för konsortiet att dervid förfoga öfver kongl. operans

lösa egendom och tillhörigheter; samt att, sedan byggnaden

blifvit färdig, konsortiet till statsverket under

full eganderätt öfverlemnar densamma jemte nyssnämnda

materiel och inredning äfvensom tillhandahåller

den i konsortiets skrift af den 28 sistlidne

februari omförmälda reservfond, dock att, derest Kong],

operans verksamhet skulle komma att upphöra eller

det ordinarie anslaget till nämnda opera ej vidare

varda af Riksdagen beviljadt, af statsverket skall till

Stockholms stad återgäldas det af staden till byggnadsarbetet

anvisade bidrag å 600,000 kronor, äfvensom

att, om teaterverksamheten skulle upphöra, nyssnämnda

reservfond eller den del deraf, som då må

finnas i behåll, skall öfverlemnas till Stockholms stadsfullmägtige

för att användas till det kulturändamål,

Kongl. Maj:t kan komma att gilla; allt enligt bestämmelser

och föreskrifter i kontrakt, som emellan Kongl.

Maj:t och kronan samt konsortiet upprättas, dock med

vilkor, att kontrakt ej må upprättas förr, än sådana

anordningar träffats, att lull säkerhet förefinnes derför

att teaterverksamheten under inga som helst omständigheter

kan komma att bedrifvas för statens räkning

eller staten betungas med någon utgift utöfver det

här nedan omförmälda ordinarie anslag, samt att det

bankkonsortium, åt hvilket försäljningen af det ifrågasatta

premieobligationslånet må blifva öfverlemnadt,

tillförbindes att under lämplig tid och å skilda orter

hålla de lånet tillhöraude obligationer till salu inom

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

27

landet till af Kongl. Maj:t godkändt pris och i partier

af högst 5,000 kronor för hvarje köpare än äfven

att Kongl. Maj:t må ega att med Stockholms stad

träffa aftal om utbyte af mark vid operahustomten

enligt de i Stockholms stadsfullmägtiges underdåniga

skrifvelse af den 18 sistlidne mars omförmälda grunder,

med rätt för Kongl. Maj:t att medgifva den utvidgning

af Arsenalsgatau vid dess utmynnande i Gustaf Adolfs

torg, som är förenlig med den plan för teaterbyggnaden,

hvilken af Kongl. Maj:t varder faststäld — å

ordinarie stat under riksstatens sjunde hufvudtitel

uppföra ett anslag till kongl. operan till belopp af

60,000 kronor, dock med det uttryckliga vilkor för

anslagets utgående efter byggnadsföretagets fullbordande,

att teaterverksamheten jemväl sedermera ordnas

så, att för teaterns förbindelser finnes en bestämd,

från statsverket fullständigt skild ansvarighet, och

under den form härför, som af Riksdagen godkännes;

2:o) att Riksdagen må medgifva Kongl. Maj:t

rätt att högst för tiden intill slutet af det spelår,

under hvilket den nya teaterbyggnaden varder färdig,

upplåta de kongl. teatrarnes fasta och lösa egendom

till begagnande åt den eller dem, som kunna befinnas

villiga att, utan att statsverket derigenom betungas

med några kostnader utöfver det för kongl. operan

afsedda anslag å 60,000 kronor, bedrifva teaterverksamhet

å sagda teatrar, eller, hvad operan angår, å

särskild förhyrd lokal, på ett konsten värdigt sätt,

med rättighet jemväl för Kongl. Maj:t att, med nedan

nämnda undantag, för detta ändamål disponera eller

öfverlåta dispositionsrätten till alla från teatrarne och

deras fastigheter inflytande inkomster; samt

3:o) att Riksdagen må medgifva, att den afkomst,

som under nyssnämnda tid må komma att vid

upplåtelse af dramatiska teatern betingas, må af Kongl.

Maj:t disponeras till förstärkande af de kongl. teatrarnes

pensionsinrättnings fond.

Stockholm den 30 april 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Statsntskottelt; Utlåtande iX;o 69.

Reservationer:

af herr S. Nilsson, som ansett, att utskottets yttrande och förslag

i detta ämne bort hafva följande lydelse och innehåll:

»Det förslag till uppförande af eu ny teaterbyggnad och betryggande

i sammanhang dermed af teaterinstitutionens framtida ställning,

som nu föreligger till afgörande, synes utskottet — hvad dess hufvuddrag

angår — vara synnerligen tilltalande; och föreställer sig utskottet

att detsamma bör kunna bereda tillfälle till en särdeles lycklig lösning

af den sedan så lång tid tillbaka på dagordningen stående, sväfvande

teaterfrågan. Vid den närmare granskning af förslaget, utskottet företagit,

har utskottet emellertid funnit vissa delar af detsamma mindre

tillfredsställande och af beskaffenhet att erfordra ändring.

Den första anmärkning, utskottet har att mot förslaget framställa,

gäller sättet för det tillernade premieobligationslånets realisering. Såsom

af teaterbygguadskonsortiets ofvan intagna skrift framgår, skulle

de 500,000 obligationer å 20 kronor hvardera, hvilka skulle af berörda

konsortium utfärdas, komma att öfverlemnas till ett konsortium af banker,

som, mot det att detsamma dels erlade till byggnadskonsortiet

3,000,000 kronor och till Stockholms stad det belopp, som, förräntadt.

efter 3f procent, erfordrades för samtliga obligationernas infriande enligt

amorteringsplanen, dels ock vidkändes alla kostnader för obligationernas

förfärdigande, skulle erhålla rätt att försälja obligationerna och

tillgodogöra sig hvad genom försäljningen kunde komma att inflyta.

Då nu vårt land för närvarande måste anses erbjuda tillfälle till en

jemförelsevis lätt afsättning för ett dylikt lån, enär lånet, såsom innebärande

upphäfvande i ett särskildt fall af det gällande lotteriförbudet,

skulle komma att få karakteren af ett monopol; då lånet vidare i det

afseendet torde få antagas blifva såsom premieobligationslån betraktadt

ovanligt fördelaktigt för köparne, att det lägsta belopp, hvarmed en

obligation .skulle komma att utlottas, redan första året skulle uppgå

till icke mindre än 30 kronor; då lånet slutligen torde blifva särskildt

lockande jemväl af den anledning, att enligt amorteringsplanen, vinsterna

skulle komma att företrädesvis utfalla i början af amorteringstiden

och särskildt hopas under de första tio åren deraf, föreställer

sig utskottet, att begäret hos allmänheten att förvärfva obligationerna

i fråga skulle komma att visa sig synnerligt stort och obligationerna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

29

i följd deraf inom kort erhålla en kurs, som snarare öfver- än understeg

nyssnämnda lägsta utlottningsbelopp 30 kronor. År denna föreställning

rigtig, synes det utskottet emellertid uppenbart, att obligationerna

skulle kunna emitteras till en kurs, som icke obetydligt öfverstege

deras nominalvärde med tillägg af den på hvarje obligation belöpande

andelen af totalkostnaden för obligationernas förfärdigande och

försäljning; och skulle detta gifvetvis så mycket lättare låta sig göra,

om hela antalet obligationer icke på en gång utsläpptes, utan emissionen

finge försiggå successivt, allt efter som försäljningspriset å marknaden

stegrades.

Egde icke emissionen rum till en sådan högre kurs, skulle naturligtvis

de mellanhänder, Indika förmedlade obligationernas öfvergång

till de egentliga köpande derigenom att de i första hand tecknade sig

för ett större eller mindre antal obligationer, Indika de sedermera utbjöde

till försäljning, komma att skörda en oskälig vinst.

I en till utskottet öfverlemnad skrifvelse har uppgifvits, att bankkonsortiet

tänkt sig, att obligationerna skulle utsläppas till en kurs

af allenast 22 kronor. Då, på sätt framgår af hvad utskottet ofvan

meddelat, kostnaden för obligationernas förfärdigande och försäljning

beräknats uppgå till omkring 600,000 kronor, skulle alltså den vinst,

bankkonsortiet såsom sådant komme att erhålla på lånets öfvertagande

utgöra endast omkring 400,000 kronor, hvartill dock torde få läggas

det belopp, hvarmed de medel, som i och för obligationernas inlösen

skulle till Stockholms stad erläggas, möjligen komme att understiga

7,000,000 kronor.

Utskottet kan emellertid icke värja sig från den föreställningen,

att en dylik emissionskurs af 22 kronor, hvilken på grund af det nyss<

anförda måste anses allt för låg, endast blefve ett teckningspris, som

komme att gifva anledning till en omfattande spekulation och bereda

tillfälle till penningvinst, som lämpligare borde komma teatern till godo.

Vare sig nu denna utskottets uppfattning är rigtig eller ej, synes

det utskottet i allt fall uppenbart, att då, såsom utskottet antager, det

föreslagna premieobligationslånet bör kunna vid realiseringen lemna

en ren vinst vida öfverstigande de 3,000,000 kronor, hvilka enligt det

uppgjorda förslaget skulle till teaterb}7ggnadskonsortiet. öfverlemnas,

sådana anordningar böra vidtagas, hvarigenom hela denna vinst kunde

tillfalla den institution, för hvars räkning lånets utgifvande medgifvits.

I sådant hänseende föreställer sig utskottet, att lånets realisering

lämpligen kunde öfverlemnas, i stället för åt det ifrågavarande bankkonsortiet,

åt riksgäldskontor, mot förpligtelse att dels till Stockholms

stad erlägga det för obligationernas inlösen afsedda beloppet på det

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

sätt och i den ordning, som enligt förslaget skulle åligga bankkonsortiet,

dels ock till teaterbygguadsföretaget afstå, förutom nyss omförmälda

3,000,000 kronor, jemväl hela den möjliga vinst, som här

utöfver efter afdrag af alla kostnader för obligationernas förfärdigande

och försäljning kunde inflyta genom obligationernas afyttring. Att

kostnaden för sjelfva låneföretaget, ränteförlusten deri inberäknad,

genom en sådan åtgärd som den af utskottet nu föreslagna skulle

komma att i någon mån ökas, synes utskottet antagligt, då — frånsedt

att de belopp, som vid obligationernas mottagande skulle till

Stockholms stad och byggnadsföretaget afsättas, naturligen komme att

få upplånas — riksgäldskontor icke torde hafva till sitt förfogande

sådana medel att befordra obligationernas spridning som ett öfver hela

landet vidt utgrenad t konsortium af banker, men utskottet hyser i allt

fall den öfvertygelse, att den teaterinstitutionen tillgodokommande vinsten

af företaget skulle blifva högst betydlig. För öfrigt föreställer

sig utskottet att riksgäldskontor skulle i och för obligationernas

spridning kunna begagna sig af såväl de ifrågavarande enskilda bankerna

som äfven riksbankens afdelningskontor såsom mellanhänder, i

det att en del af obligationerna kunde till försäljning enligt bestämd

kurs öfverlemnas åt sagda penningeinrättningar mot skälig godtgörelse

i form af provision.

Då öfverintendentsembetet, såsom af statsrådsprotokollet framgår,

uttalat den åsigt, att den af byggnadskonsortiet gjorda kostnadsberäkningen

borde höjas med omkring 500,000 kronor samt det af Kongl.

Maj:t föreslagna åtagandet för konsortiet, att anskaffa för teatern erforderlig

materiel af dekorationer, attributer, maskineri, belysning

m. m. och öfrig inredning synes vara vidsträcktare och dess utförande

med större kostnader förenadt, än i konsortiets skrifvelse till Kongl.

Maj:t tjmkes vara afsedt, torde möjligen en del af den ökade behållningen

på lånet komma att behöfvas redan till sjelfva byggnadsföretaget,

till hvars utförande dock konsortiet enligt den ursprungliga

planen skulle disponera öfver medel, som med 600,000 kronor öfverstege

den af konsortiet beräknade kostnaden. Den del af behållningen,

som icke erfordrades till byggnadsföretaget, borde åter, i enlighet med

hvad byggnadskonsortiet föreslagit i fråga om det öfverskott, som af konsortiet

antagits möjligen kunna uppkomma å de medel, hvilka, enligt

konsortiets förslag, skulle för byggnadsföretaget vara tillgängliga, användas

till förstärkande af den tillämnade reservfonden.

Då nu denna senare fond, enligt hvad utskottet antager, härigenom

skulle komma att stiga till ett ganska högt belopp, kanske till

flera millioner, samt densamma jemväl efter byggnadsföretagets full
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

31

bördande till äfventyra kunde ökas derigenom, att icke kela den deraf

fallande räntan användes till teaterns löpande behof, utan en del

lades till kapitalet, bär utskottet, med fäst afseende jemväl derå,

att Hans Maj:t Konungen behagat tillkännagifva sin afsigt att jemväl

framgent för de kong!, teatrarne anvisa enahanda bidrag, som hittills

till dem utgått, förestält sig såsom ganska sannolikt, att det årliga

anslag af 60,000 kronor, hvars uppförande å ordinarie stat Kongl.

Maj:t nu äskat, efter någon tid skulle visa sig icke vara för teaterns

behof vidare behöfligt och af sådan anledning kunna indragas. Att

Riksdagen nu beviljar berörda anslag, anser sig utskottet deremot

böra tillstyrka, icke allenast, emedan detta, särskildt på grund af de

af byggnadskonsortiet och Stockholms stadsfullmägtige i sådant hänseende

gjorda förbehåll, är nödigt till betryggande af det ifrågavarande

företagets genomförande, utan äfven emedan i alla händelser teaterinstitutionen,

på sätt departementschefen antydt, under byggnadstiden

icke lärer kunna undvara ett dylikt understöd.

Den omständighet, att utskottet tänkt sig möjligheten af, att det

äskade statsanslaget i en mer eller mindre aflägsen framtid skulle

utan men för teaterinstitutionens bestånd kunna indragas, förauleder

utskottet, att mot det föreliggande förslaget framställa en annan

anmärkning, nemligen med afseende å den ifrågasatta bestämmelsen

rörande Stockholms stads rätt att af statsverket återfå det af staden

till byggnadsarbetet anvisade bidrag å 600,000 kronor. Enligt förslaget

skulle en sådan rätt tillkomma staden, derest kongl. operans verksamhet

skulle komma att upphöra, eller det ordinarie anslaget till

nämnda opera ej vidare varda af Riksdagen beviljadt. Då utskottet

nu föreställer sig, att vid beviljandet af ifrågavarande byggnadsbidrag

för Stockholms stadsfullmägtige framstält sig såsom det väsentligaste,

att teaterinstitutionens ställning för framtiden blefve betryggad, samt

förutsättningen för att Riksdagen eu gång skulle indraga det ordinarie

anslaget, enligt hvad utskottet tänkt sig skulle vara just det förhållande,

att teaterns ställning vore fullt betryggad berörda anslag förutan,

vill det synas utskottet, som om Stockholms stadsfullmägtige

icke skulle hafva någon anledning att motsätta sig en sådan ändring

åt ifrågavarande bestämmelse, att byggnadsbidraget skulle af statsverket

till Stockholms stad återgäldas, allenast för den händelse det

nu äskade ordinarie anslaget till kongl. operan ej vidare blefve af

Riksdagen beviljadt samt operans verksamhet i följd deraf skulle komma

att upphöra. Utskottet anser sig hafva så mycket större skäl att ifrågasätta

en dylik förändrad lydelse af ifrågavarande stadgande, som det

ingalunda synes utskottet gifvet, att Stockholms stads verkliga upp
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

offring för teaterinstitutionens betryggande komrae att belöpa sig till

omförmälda belopp 600,000 kronor.

Då Stockholms stad i och för obligationernas inlösen erhölle ett

lån till belopp af inemot 7,000,000 kronor mot en så låg räntefot som

3’|4 procent, synes det utskottet nemligen icke sannolikt, att, derest

icke allmänna räntefoten under amorteringstiden skulle sjunka allt för

hastigt och blifva allt för låg, Stockholms stad skulle på ifrågavarande

lån gorå en räntevinst, som möjligen skulle fullt motsvara, kanske till

och med öfverskjuta beloppet af det beviljade byggnadsbidraget.

Utskottet föreställer sig slutligen, att mot det ifrågavarande

förslaget, sådant detsamma nu föreligger, kan komma att rigtas den

anmärkningen, att förslaget icke innehåller någon uttrycklig bestämmelse

om huru med teaterverksamheten skall ordnas efter utgången

af det spelår, under hvilket den nya byggnaden varder färdig. Gent

emot en sådan anmärkning vill utskottet erinra, att. något definitivt

beslut i nyssnämda hänseende svårligen torde kunna fattas, innan byggnadsföretaget

blifvit slutligen fullbordadt, och att i allt fall genom de

anordningar, som i sammanhang med uppförandet af den nya teaterbyggnaden

skulle vidtagas till tryggande af teaterinstitutionens fortbestånd,

fullständig säkerhet synes vara beredd, att extra anslagsfordringar

icke skola förekomma. Då emellertid inom riksdagen den

uppfattningen torde vara allmän, att teaterverksamheten bör ordnas

på ett sådant sätt, att densamma icke kan få ens utseendet af att fortgå

för statsverkets räkning och på dess risk, har utskottet, som till fullo

delar denna uppfattning, ansett lämpligt föreslå, att vid beviljandet af

det äskade anslaget fästes det uttryckliga vilkor, att teaterverksamhet

jemväl efter byggnadföretagets fullbordande bedrifves under sådan form,

att för teatrarnes förbindelser finnes en bestämd från statsverket fullständigt

skild ansvarighet, så att anspråk på statsbidrag utöfver det

ordinarie anslaget af 60,000 kronor icke under några omständigheter

kan komma att göras gällande.

Det medgifvande i ändamål att förstärka de kongl. teatrarnes

pensionsinrättnings fond, som Kongl. Maj:t under mom. 3:o begärt,

bar icke gifvit anledning till någon utskottets erinran.

Under åberopande af hvad nu blifvit anförd t, får utskottet hemställa

:

Do) att Riksdagen — under förutsättning, att

det i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 26

mars 1889 omförmälda premieobligationslån i och för

realisering öfverlemnas till riksgäldskontor i stället

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

B3

för till det i samma protokoll omförmälda bankkonsortium,

mot förpligtelse för kontoret att dels fullgöra

de förbindelser mot Stockholms stad och teaterbyggnadskonsortiet,

som enligt nyssnämnda stadsrådsprotokoll

skulle åligga bankkonsortiet, dels ock tillhandahålla

byggnadskonsortiet hela den behållning,

som utöfver det för teaterinstitutionen i första hand

afsedda beloppet 3,000,000 kronor kunde komma att

genom obligationernas försäljning inflyta — må —

jemte medgifvande ej mindre att nuvarande operahusets

hela tomt i qvarteret Norrström må af ifrågavarande

teaterbyggnadskonsortium disponeras för uppförande

derstädes af en ny teaterbyggnad, under vilkor

att byggnaden uppföres enligt ritningar, som af Kongl.

Maj:t fastställas, och enligt af Kongl. Maj:t godkänd

plan för byggnadsarbetets bedrifvande; att konsortiet

anskaffar för teatern erforderlig materiel af dekorationer,

attributer, maskineri, belysning in. m. och öfrig

inredning, med rätt för konsortiet att dervid förfoga

öfver kongl. operans lösa egendom och tillhörigheter;

samt att, sedan byggnaden blifvit färdig, konsortiet

till statsverket under full eganderätt öfverlemnar densamma

jemte nyssnämnda materiel och inredning äfvensom

tillhandahåller den i konsortiets skrift af den 28

sistlidne februari omförmälda reservfond, dock att,

derest det ordinarie anslaget till kongl. operan ej

vidare skulle af Riksdagen varda beviljadt samt nämnda

operas verksamhet i följd deraf komine att upphöra,

af statsverket skall till Stockholms stad återgäldas

det af staden till byggnadsarbetet anvisade bidrag

å 600,000 kronor äfvensom att, om teaterverksamheten

skulle upphöra, nyssnämnda reservfond eller

den del deraf, som då må finnas i behåll, skall öfverlemnas

till Stockholms stadsfullmägtige för att användas

till det kulturändamål, Kongl. Maj:t kan komma

att gilla; allt enligt bestämmelser och föreskrifter i

kontrakt, som emellan Kongl. Maj:t och kronan samt

konsortiet upprättas; än äfven att Kongl. Maj:t må

ega att med Stockholms stad träffa aftal om utbyte

af mark vid operahustomten enligt de i Stockholms

stadsfullmägtiges underdåniga skrifvelse af den 18

Bih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 41 Haft.

ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. N:o 69.

34

sistlidne mars omförmälda grunder, med rätt för Kong!.

Maj:t att medgifva den utvidgning af

vid dess utmynnande i Gustaf Adolfs torg, som är

förenlig med den plan för teaterbyggnaden, hvilken

af Kongl. Maj:t varder faststäld — å ordinarie stat

under riksstatens sjunde liufvudtitel uppföra ett anslag

till kongl. operan till belopp af 60,000 kronor, dock

med det uttryckliga vilkor för anslagets utgående efter

byggnadsföretagets fullbordande, att teaterverkamheten

jemväl sedermera ordnas så, att för teaterns förbindelser

finnes en bestämd, från statsverket fullständigt

skild ansvarighet, så att anspråk på statsbidrag utöfver

det ordinarie anslaget af 60,000 kronor icke under

några omständigheter kan komma att göras gällande;

2:o) att Riksdagen må medgifva Kongl. Maj:t

rätt att högst för tiden intill slutet åt det spelår

under hvilket den nya teaterbyggnaden varder färdig,

upplåta de kongl. teatrarnes fasta och lösa egendom

till begagnande åt den eller dem, som kunna befinnas

villiga att, utan att statsverket derigenom betungas

med några kostnader utöfver det för kongl. operan

afsedda anslag å 60,000 kronor, bedrifva teaterverksamhet

å sagda teatrar, eller, hvad operan angår, å

särskild förhyrd lokal, på ett konsten värdigt sätt,

med rättighet jemväl för Kongl. Maj:t att, med nedan

nämnda undantag, för detta ändamål disponera eller

öfverlåta dispositionsrätten till alla från teatrarne och

deras fastigheter inflytande inkomster; samt

3:o) att Riksdagen må medgifva, att den afkomst,

som under nyssnämnda tid må komma att vid

upplåtelse af dramatiska teatern betingas, må af Kongl.

Maj:t disponeras till förstärkande af de kongl. teatrarnes

pensionsinrättnings fond»; samt

af herrar N. Petersson, J. Jonson och O. Erickson, som ansett utskottets

utlåtande och förslag böra vara af följande lydelse och innehåll:

»På sätt jemväl teaterbyggnadskonsortiet i sin ofvan intagna skrift

af den 28 sistlidne februari anmärkt, har vid de tillfällen, då under den

senare tiden frågan om de kongl. teatrarne varit understäld Riksdagens

afgörande såsom ett väsentligt önskningsmål framhållits, att frågans

lösning borde ske på ett sådant sätt, att den blefve definitiv. Särskilt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

35

anmärkte-utskottet i det utlåtande, utskottet vid senaste riksdag åtgå!''

med anledning af Kongl. Maj:ts då framstälda förslag i ämnet, såsom

eu brist hos berörda förslag, att detsamma icke afsåge något sådant

definitivt ordnande af de kongl. teatrarnes verksamhet, som Riksdagen

under de senare åren upprepade gånger begärt.

I sjelfva verket synes icke heller det nu föreliggande förslaget

vara af beskaffenhet att kunna anses innebära en slutlig lösning af

teaterfrågan. Derest detsamma skulle komma att genomföras, erhölle

man visserligen en ny och tidsenlig operabyggnad med materiel och

inredning samt kunde jemväl för teaterverksamhetens bedrifvande i den

nya byggnaden påräkna icke obetydliga penningemedel, men någon

garanti för att berörda verksamhet icke komme att utöfvas för statens

räkning och att staten i följd deraf icke under ogynsamma konjunkturer

komme att få vidkännas uppoffringar, utöfver det äskade årliga anslaget

60,000 kronor, förefinnes icke. Det ifrågavarande förslaget

innehåller nemligen icke någon som helst bestämmelse, huru med

operaverksamheten skall ordnas, sedan den nya byggnaden blifvit färdig,

utan upptager allenast föreskrift derom, att nämnda byggnad skall till

statsverket under full eganderätt öfverlemnas. Det vill likväl synas

utskottet, som om, efter Riksdagens förlidet år fattade beslut att indraga

det till de kongl. teatrarne förut utgående ordinarie anslaget, någon

tvekan ej bör förefinnas derom, att, om Riksdagen skall bevilja anslag

till teaterverksamhetens bedrifvande, sådant i allt fall ej bör ske,

förr än anordningar träffats af den beskaffenhet, att full säkerhet förefinnes

för att statsverket under inga som helst omständigheter kan

komma att i och för teaterverksamheten betungas med utgifter utöfver

de af Riksdagen afsedda.

Med denna uppfattning lärer utskottet icke kunna tillstyrka Riksdagen

vare sig att, på sätt under inom. 1 i den kongl. propositionen

föreslagits, å ordinarie stat uppföra ett anslag till kongl. operan till

belopp af 60,000 kronor eller att göra de medgifvanden, Kong], Maj:t

under samma mom. äskat. Vid sådant förhållande torde åter anledning

icke för utskottet förefinnas att ingå i någon granskning af detaljerna

i det föreliggande förslaget, dock anser sig utskottet icke kunna underlåta

att fästa uppmärksamheten derpå, att denna Riksdag genom att,

på sätt föreslaget blifvit, förpligta statsverket att, derest det ordinarie

anslaget till kongl. operan ej vidare beviljades, till Stockholms stad

återgälda det af staden till byggnadsarbetet anvisade bidrag af 600,000

kronor, skulle försvåra möjligheten för kommande Riksdagar att, derest

omständigheterna syntes böra dertill föranleda, indraga ifrågavarande

anslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

I sitt ofvan omförmälda vid senaste riksmöte afgifna utlåtande

i teaterfrågan hemstälde utskottet, på samma gång utskottet tillstyrkte

Riksdagen att icke bevilja något anslag till uppehållande af verksamheten

å de kongl. teatrarne, att Riksdagen måtte medgifva Kongl. Maj:t

rätt för en tid af ett år, räknadt från den 1 juli 1888, att upplåta de

kongl. teatrarnes fasta och lösa egendom till begagnande under längre

eller kortare tid af året åt den eller dem, som kunde befinnas villige

att, utan att statsverket derigenom betungades med några kostnader,

bedrifva teaterverksamhet å sagda teatrar på ett konsten värdigt sätt,

med rättighet jemväl för Kong!. Maj:t att för detta ändamål disponera

eller öfverlåta dispositionsrätten till alla från teatrarne och deras fastigheter

inflytande inkomster. Till stöd för denna hemställan, hvilken af

Riksdagen bifölls, anförde utskottet, att det genom en sådan anordning

skulle visa sig, om allmänhetens intresse för teatrarnes bestånd vore

så stort, att på den enskilda företagsamhetens väg något antagligt

förslag till ordnande för framtiden af teaterverksamheten skulle kunna

åstadkommas. Skulle det emellertid visa sig omöjligt att utan mera

betydliga uppoffringar från statsverkets sida få verksamheten å de

kongl. teatrarne öfverlåten åt den enskilda företagsamheten, ansåg utskottet,

att denna verksamhet borde helt och hållet upphöra. Ehuru

den anordning beträffande de kongl. teatrarne, som Riksdagen förlidet år

medgaf, alltså endast var afsedd att räcka intill slutet af innevarande

spelår, samt förslag af den beskaffenhet, utskottet åsyftade, icke vid

denna riksdag framkommit, anser sig utskottet likväl böra tillstyrka

Riksdagen att för ytterligare ett år räknadt från den 1 juli 1889 förnya

det förra året lemnade medgifvandet.

Då det visat sig, att verksamheten å de kongl. teatrarne detta

spelår kunnat uppehållas utan statsanslag och det på ett sådant sätt,

att särskildt kong!, operans nuvarande styresman hofkapellmästaren

Nordqvist torde komma att erhålla eu icke obetydlig behållning af den

af honom drifna teaterverksamheten — enligt Nordqvists egen uppgift

skulle operans inkomster under månaderna juli—februari uppgått till

281,593 kronor 45 öre, under det att utgifterna för samma tid, belöpt

sig till allenast 238,432 kronor 3 öre — håller utskottet nemligen före,

att de kongl. teatrarnes verksamhet bör utan synnerlig svårighet kunna

under ännu ett spelår utöfvas under samma former, som för närvarande

äro rådande. Genom ett dylikt förnyadt medgifvande skulle'' beredas

ytterligare tillfälle till försök att lösa teaterfrågan på annat sätt än

som medförde teatrarnes stängande; och föreställer sig utskottet, att

den nu föreslagna utvägen för frågans lösning och beredande af dertill

erforderliga tillgångar skulle kunna i det hufvudsakliga komma till

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

37

användning på ett sådant sätt, att något statsbidrag ej blefve för ändamålet

erforderligt.

Då den hyresafkomst, som för nästkommande spelår kan erhållas

från den dramatiska teatern, i alla händelser torde vara erforderlig för

att uppehållandet under samma spelår af verksamheten å kongl. operan

skall kunna betryggas, lärer Kongl. Majrts under mom. 3:o i den kongl.

propositionen gjorda framställning redan af denna anledning icke kunna

af Riksdagens bifallas.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt får utskottet hemställa:
a)

att hvad Kongl. Maj:t under mom. l:o i förevarande

proposition föreslagit icke må af Riksdagen

bifallas;

b) att Riksdagen, med anledning af hvad Kongl.

Magt under mom. 2:o föreslagit, må medgifva Kongl.

Maj:t rätt för en tid af ett år, räknadt från den 1

juli 1889, att upplåta de kongl. teatrarnes fasta och

lösa egendom till begagnande under längre eller kortare

tid af året åt den eller dem, som kunna befinnas

villige att, utan att statsverket derigenom betungas

med några kostnader, bedrifva teaterverksamhet

å sagda teatrar på ett konsten värdigt sätt, med rättighet

jemväl för Kongl. Maj:t att för detta ändamål

disponera eller öfverlåta dispositionsrätten till alla

från teatrarne och deras fastigheter inflytande inkomster;
c)

att Kongl. Majrts under mom. 3:o gjorda framställning

icke må af Riksdagen bifallas.»

Bih. Ull Riksd. Prat. 188!J. 4 Sand. 1 Afd. 41 Haft.

(i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:74 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition angående uppförande af en ny teaterbygnad å operahusets tomt m. m. s. 20 i texten