Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 7

1889-02-16 · 76 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 69 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:7, Statsutskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ant. till Riksil. kansli den 16 febr, 1889, kl. 3 e. in.

Utlutande, angående regleringen af utgifterna under riks-statens

s j ett e Imf midt idel, innefattande anslagen till kongl.

civildepartementet.

(flux IT. A.)

Kommerskollegium.

Under anslagstiteln »kommerskollegium» äro de anslag uppförda,

som utgå till kollegiet sjelft och till patentbyrån, och äro för båda

dessa embetsverk särskilda framställningar gjorda, för hvilka utskottet

bär nedan får redogöra.

A) Kommerskollegium.

l:o) Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 14 januari 1889

aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,

att Riksdagen måtte dels, på det att Kongl. Maj:t kunde komma i tillfälle

att med samma belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embete- och tjenstemän, med

undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1890, på

extra stat för år 1890 anvisa 7,640 kronor, dels ock medgifva, att intill

slutet af år 1890, i den mån sådant vore erforderligt för bestrillih.

till Riksd. Prat. 1889. 4 Sand. 1 Afd. 5 Raft. 1

Ang. tillfällig

löneförbättring

för

Tcommerskollegiitm

m. m.

1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

dande af göromålen inom kollegiet, eller för beredande åt bemälde embete-

och tjensteman samt åt kollegiets vaktbetjening af samma aflöningsförmåner,

som andra med dem likstälde tjensteman och betjente åtnjöte,

af Kongl. Maj:t finge för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som

vore i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för eu advokatfiskalstjenst,

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar

inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kunde ega ruin eller

förändring eljest vidtagas.

Kongl. Mapts förevarande framställning skiljer sig från de framställningar

i ämnet, Kongl. Maj:t de senare åren förelagt Riksdagen, allenast

derutinnan, att Kongl. Maj:t nu föreslagit, att det, medgifvande i

fråga om dispositionen af aflöningsbelopp, som förut gält- kollegiets

embets- och tjensteman), måtte utsträckas att omfatta äfven kollegiets

vaktbetjening, men af departementschefens yttrande till det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden den

12 januari 1889 framgår, att äfven en annan olikhet emot nu bestående

förhållanden afses. Löneförbättringarne till embets- och tjenstemännen

utgå nemligen, utöfver hvad här nedan omförmälda anslag af

7,640 kronor medgifver, endast i den män tillgång dertill kan beredas

af de till indragna tjenster anslagna löner, men fyllnad i vaktbetjeningens

aflöning skulle, om besparingarne fortfarande visade sig för

ändamålet otillräckliga, komma att utgå af manufakturförlagslånefondens

medel.

En sådan anordning har hos utskottet framkallat någon tvekan

att tillstyrka framställningen, enär det synes utskottet, att manufakturförlagslånefonden

icke i vidsträcktare män, än som skett, bör anlitas

för lönefyllnader inom kollegiet; men då, enligt hvad utskottet inhemtat,

det belopp, som från manufakturförlagslånefonden komme att

anvisas till vaktbetjeningen, skulle — ålderstillägg dock oberäknade —

uppgå till allenast 400 kronor, samt den föreslagna löneförbättringen

synes utskottet vara af rättvisa och billighet påkallad, och medel dertill

icke för närvarande torde kunna beredas genom minskning af

vaktbetjeningens antal, hemställer utskottet,

att Riksdagen må dels, på det att Kong]. Maj:t

må komma i tillfälle att med samma belopp som för

innevarande år tilldela kommerskollegiets ledamöter

samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1890, på extra stat för år 1890

anvisa 7,640 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

dels ock medgifva, att intill sintet af år 1890, i

den mån sådant är erforderligt för bestridande af

göromålen inom kollegiet eller för beredande åt beinälde

embets- och tjensteman samt åt kollegiets

vaktbetjening af samma aflöningsförmåner, som andra

med dem likstälde tjensteman och betjente åtnjuta,

af Kong]. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp,

som äro i kommerskollegiets stat anvisade

ej mindre för eu advokatsfiskalstjenst, än äfven

för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar

inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan

ega ruin eller förändring eljest vidtagas.

B) Patentbyrån.

2:o) Beträffande patentbyrån har Kougl. Maj:t ej gjort annan

framställning, än att Riksdagen måtte medgifva, att afgifterna för patent

och för registrering af varumärken finge användas till bestridande

af de utgifter, hvilka betingades af tillämpning under år 1890 af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken.

Af den redogörelse för patentbyråns inkomster och utgifter under

sistlidna år, som meddelats i det vid statsverkspropositionen fogade

statsrådsprotokollet öfver civilärenden, framgår, att byråns inkomster

utgjort 7-1,930 kronor 75 öre, under det att dess utgifter, hvilka

dock, då räkenskaperna vid tidpunkten för redogörelsens afgifvande

ännu icke afslutats, ej kunnat med full noggrannhet uppgifvas, uppgått

till närmare 66,000 kronor, af hvilket belopp de vigtigaste posterna

utgjorts af aflöningar och arfvoden, 29,107 kronor 50 öre, byråns publikationer,

21,544 kronor 63 öre, återstälda patent- och registreringsafgifter,

4,805 kronor, utgifter för byråns bibliotek, 3,468 kronor 74 öre,

renskrifning, 2,814 kronor 75 öre, samt bidrag till upprätthållande af

patentunionens internationella byrå i Bern, 1,505 kronor 98 öre.

För år 1887 belöpte sig byråns inkomster till 61,238 .kronor 50

öre, och dess utgifter till 59,502 kronor''8 öre. År 1886 hade byrån

åter inkomster till belopp af 52,853 kronor 93 öre och utgifter till belopp

af 66,727 kronor 33 öre.

Ehuru således, på sätt departementschefen jemväl anmärkt, byråns

inkomster äfven under år 1888 ej obetydligt stigit, anser sig utskottet

likväl, vid det förhållande att byråns utgifter för samma år med omkring

6,500 kronor öfverstigit utgifterna för år 1887, icke kunna under
-

Ang. disposition

af patent-

och

varumärkesafgifter.

[2.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ane/, anslag

till rikets

ekonomiska

kartverk.

[3-]

Ang. användande

af eu

indragen

lämmanslön

till inrättande

af en

n:i länsmanstjenst.

[4-]

låta att — i öfverensstämmelse med hvad vid flera föregående riksdagar

egt rum — erinra om vigten deraf, att byrån, under stadighänsyn

till nödvändigheten för byrån att äfven vid möjligen inträdande

minskning i inkomsterna kunna utan statsverkets anlitande bestrida

utgifterna, ökar omkostnaderna endast i den mån eu utvidgad verksamhet

ovilkorligen kräfver. Under uttalande häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för

patent och för registrering af varumärken må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka betingas

af tillämpning under år 1890 af förordningen angående

patent och lagen om skydd för varumärken.

Rikets ekonomiska kartverk.

3:o). Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning-

af föredragande departementschefen anförts till statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1889 (sid. 4—6), hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hnfvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1890 anvisa till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kart-arbetena i

Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,

eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen

må användas äfven till bestridande af utgifter för det

topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

4:o) Hänvisande till hvad i ofvannämnda statsrådsprotokoll blifvit

an förd t (sid. 6—8), får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kong!. Maj:ts

derom gjorda framställning och på det att Stensele

länsmansdistrikt må kunna delas i två distrikt och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 5

eu särskild länsman sålunda anställas inom Tärna

kapellförsamling, medgifva, att aflöningsbelopp, som

blifver tillgängligt till följd af anbefald reglering af

länsmansdistrikten i Yestmanlands län, får användas

till inrättande af eu ny länsmanstjenst inom Vesterbottens

län.

5:o) Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 8—9) inhemtas,

hafva följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning

till vederbörande tjenstemän ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna

i länen» uppförd, nemligen:

länsmansbostället i Lysings distrikt af Östergötlands län, 1 mantal

Norrö n:o 1;

länsmansbostället i Norra Möre härads södra distrikt af Kalmar

län, f mantal Förlösa n:o 5;

landssekreteraren i Hallands län anslagna löningsjorden n:o 51 i

Halmstads stads vestra gärde;

häradsskrifvarebostället i Vartofta fögderi af Skaraborgs län, 1

mantal Kyrkebohl n:o 1; och

kronofogdebostället i Ostersysslets fögderi af Vermlands län, 1

mantal Södra Vee n:o 1.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t föreslagit, att penningeanslaget

under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp,

hvartill afkastningen af nämnda indragna boställen och löningsjord

vore i stat beräknad, eller 3,410 kronor. I händelse af bifall härtill

skulle anslaget till »landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)»

komma att höjas från 2,643,582 kronor till 2,646,992

kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må höja penningeanslaget under

»landsstaterna i länen» med det belopp, hvartill afkastningen

af fyra indragna boställen och en indragen

löningsjord är i stat beräknad, eller 3,410 kronor

Landtbruksstyrelsen.

6:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, med godkännande

af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari

1889 intagna förslaget till stat för eu landtbruksstyrelse äfvensom af

Ant/, höjning

i landsstutsanslaget

till

följd eif indragning

af

landsstatsboställen.

Ang. anslag

till en landtbruksstyrelse.

[6-]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande af deri

upptagna löneförmåner, medgifva, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln

näst efter anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten uppfördes

under benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag af 29,300 kronor.

Enligt hvad omförmälda statsrådsprotokoll gifver vid handen, har

chefen för civildepartementet vid ärendets föredragning inför Kongl.

Maj:t till en början anmärkt, att, sedan, till följd deraf att vid 1888 års

riksdag den då hvilande frågan om ändring i regeringsformen, i syfte att

ett nytt departement, benämndt landtbruks-, industri- och handelsdepartementet,

skulle inrättas, genom kamrarnes skiljaktiga beslut förfallit,

möjligheten att vid Kongl. Maj:ts rådsbord få näringarne representerade

genom en, uteslutande ur sådan hänsyn, utsedd departementschef

tills vidare undanskjutits, det vore departementschefens pligt att

tillse, huruvida icke näringarnes befogade kraf på en lämplig statsadministration

kunde på annat sätt tillgodoses.

Hvad dervid först beträffade handeln och de näringar, med hvilka

kommerskollegium hade att sig befatta, vore departementschefen af den

åsigt, att frågan om kommerskollegiets omorganisation, som under snart

sagd! hela detta århundrade stått på dagordningen utan att något af

de olikartade förslagen till dess lösning lyckats tillvinna sig ett öfvervägande

bifall, borde någon tid hvila, på det att derunder meningarna

kunde hinna stadga sig och erhålla bestämdare form och uttryck. Hvad

deremot anginge vår vigtigaste näring, jordbruket med dertill hörande

binäringar, så vore säkerligen alla ense derom att de former, hvari

den centrala statsadministrationen i afseende härå verkade, ingalunda

vore tillfredsställande. Den utöfvades egentligen af landtbruksakademiens

förvaltningskomité, hvilken institution, från början af sin tillvaro

afsedd för helt andra ändamål, af omständigheternas magt och till följd

af bristen på någon annan lämplig administrativ myndighet nödgats

öfvertaga en myckenhet rena embetsmannagöromål, som hvarken öfverensstämde

med komiténs organisation eller det sätt, hvarpå dess verksamhet

utöfvades.

På sid. 10—12 i statsrådsprotokollet har departementschefen

derefter lemnat eu redogörelse för förvaltningskomiténs sammansättning,

arbetssätt och administrativa funktioner. Utskottet, som beträffande

denna redogörelse i öfrigt, hänvisar till sjelfva statsrådsprotokollet, vill

här endast anmärka, att komitén, enligt hvad redogörelsen gifver vid handen,

består af landtbruksakademiens direktör, de sex föredragandena å

akademiens särskilda afdelningar samt akademiens sekreterare och kamrerare;

att emellertid för handläggning af mål och ärenden, hvilka i

följd af Kongl. Maj:ts särskilda förordnanden till komitén öfverlemnas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

komitén skall förstärkas med två för kunskap och erfarenhet i det

egentliga landtbruket utmärkte ledamöter, utsedde för tre år i sänder;

samt att under korniténs tillsyn och administrativa myndighet höra

följande institutioner och tjensteman, nemligen: de med statsmedel

understödda landtbruksskolorna, landtmannaskolorna och mejeriskolorna,

kemiska stationerna, mejeristationerna och frökontrollanstalterna, vidare

statens landtbruksingeniörer och landtbruksstipendiater, undervisarne

— eller, såsom de numera skola benämnas, instruktörerna — i boskapsskötsel,

i mejerihushållning och i husslöjd, undervisaren i ullkultur och

schäferiskötsel, fiskeriintendenten och dennes båda assistenter samt

undervisaren i fiskodling äfvensom, enligt särskilda af Kongl. Maj:t

för hvarje af de senare åren meddelade beslut, en entomolog, som har

att lemna råd och upplysningar om åtgärder till förekommande af

skadliga insekters härjningar, samt fiskeri- och mejeriagenterna.

Sedan departementschefen vidare angifvit de skäl, på grund af

hvilka det, enligt departementschefens åsigt, vore mindre lämpligt att

— såsom ifrågasatt blifvit — förlägga den ifrågavarande statsadministrationen

till något redan bestående embetsverk — domänstyrelsen

eller civildepartementet — har departementschefen, då det sålunda, så

vidt departementschefen kunde finna, endast återstode att söka anordna

eu särskild fristående myndighet för behandling af de nu afsedda

ärendena, öfvergått till att utveckla, huru departementschefen tänkt sig

denna myndighets verksamhet och organisation.

Myndigheten borde naturligen i första rummet öfvertaga lorvaltningskomiténs

statsadministrativa befogenhet jemte alla dermed förenade

åligganden. Äfven fiskerinäringen — med undantag, åtminstone

tills vidare, af nordsjöfisket, för hvilket helt olika förhållanden gälde —

borde utgöra föremål för embetsverkets omsorger, och till följd deraf vore

det äfven lämpligt, att fiskeriintendenten stäldes i närmare förbindelse

med embetsverket, än hvad för närvarande vore förhållandet mellan

honom och förvaltningskomitén.

Det nya embetsverket borde emellertid vidare öfvertaga den chefen

för civildepartementet för närvarande tillkommande befogenhet att

utnämna statens landtbruksingeniörer äfvensom den förberedande granskningen

af handlingar rörande lån från odlingslånefonden, hvilken granskning

nu vore förlagd till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och der

verkstäldes af eu för sådant ändamål särskildt aflönad extra byråingeniör.

För afgifvande sedermera af underdånigt utlåtande i ärende

af dylik art kunde den nya styrelsen sammanträda med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

hvarvid ärendet borde föredragas af den byråingeniör,

som verkstält granskningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ds! inom det ifrågasatta embetsverket ej gerna kunde förekomma

till behandling ärenden, som berörde enskild rätt, och det ofta

kunde vara åt vigt, att ärendena blefve med snabbhet handlagda och

afgjord a, syntes det departementschefen fördelaktigast, att beslutanderätten

inom det nya embetsverket lades hos eu enda person, och att

till hans biträde anstäldes sakkunnige föredragande med rättighet och

skyldighet att vid ärendes föredragning yttra sin mening och, om den

ej öfverensstämde med chefens, till protokollet afgifva densamma skriftligen.

I enlighet härmed skulle i spetsen för ifrågavarande embetsverk,

som lämpligen kunde benämnas landtbruksstyrelsen, ställas eu af

Kong]. Maj:t utsedd chef, med titel öfverdirektör, och närmast under

honom såsom föredragande likaledes af Kongl. Maj:t utnämnde tekniskt

bildade tjensteman. En af desse, med titel fiskeriinspektör, skulle föredraga

fiskeriärenden samt i öfrig! utöfva enahanda verksamhet, som

för närvarande tillkomme fiskeriintendenten, hvars befattning deremot

i sådant fall kunde indragas. Öfriga ärenden syntes departementschefen

kunna till handläggning och föredragning fördelas på två tjensteman,

benämnde byråingeniörer, hvilka jemväl skulle kunna biträda

chefen med verkställande af föreskrifna inspektioner. Huru ärendena

skulle mellan byråingeniörerna fördelas borde genom en af Kongl.

Maj:I utfärdad instruktion närmare bestämmas med hänsyn till de särskilda

ärendenas mängd och beskaffenhet. Derest sjelfva medelförvaltningen

af fonden för svenska hornboskapens och fårafvelns förädling,

hvilken medelförvaltning för närvarande ombesörjdes af landtbruksakademiens

förvaltningskomité, förlädes till statskontoret, hvilket läte

sig göra utan tillökning i dess arbetskrafter, samt vidare förande af

protokoll inom styrelsen inskränktes till de fall, då skiljaktig mening

vid ett ärendes afgörande förekomma eller chefen eljest funne anledning

förordna, att protokoll skulle föras, skulle någon ytterligare ordinarie

tjensteman ej erfordras än en sekreterare, med åliggande att uppsätta

och expediera styrelsens beslut och skrivelser samt handhafva

registrator- och arkivariegöromålen; och kunde utnämningen af denne

tjensteman lämpligen åt styrelsen anförtros. För ärendenas behöriga

gång blefve det emellertid nödigt, att medel anvisades till extra biträden,

vikariatsersätfinnbär och

expense

Enligt hvad af statsrådsprotokollet jemväl inhemtas, har departementschefen,

i öfverensstämmelse med hvad han sålunda anfört och

under förmälan att förslaget uppgjorts efter jemförelse med de i allmän
-

het under senare åren

tj ens tern än

understält Kong

bestämda

Maj:ts pr

aflöningsförmåner för embefs- och

ett så lydande förslag til!

öfning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Utlåtande N:o 7.

9

“Stat för landtbruksstyrelsen.

Lön.

Tjenst-

göringspen-

ningar.

Summa.

Ofverdirektören och chefen

5,000

2,000

7,000

Fiskeriinspektören ...........

3,000

—

1,500

—

4,500

1 byråingeniör....................

3,000

—

1,500

—

4,500

1 d:o .....................

3,000

—

1,500

—

4,500

—

1 sekreterare ..................

1,800

—

1,200

—

3,000

—

1 vaktmästare ....................

Till extra biträden, vika- riatsersättning och ex-

500

300

800

pensel-................................

—

—

—

—

5,000

—

Summa

—

—

—

29,300

—

Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor och

(efter tio år med ytterligare

500 kronor.

I

Efter fem år kan lönen

höjas med 100 kronor; och

skall, om vaktmästaren i

sådan egenskap åtnjuter

fri bostad, lönen, så länge

denna förmån qvarstår

minskas med 150 kronor.

Derjemte har departementschefen, då någon anledning, hvad ifrågavarande

embetsverk anginge, icke förefunnes att afvika från hvad vid

senare regleringar i allmänhet stadgats vare sig såsom vilkor för aflöningarnas

åtnjutande eller i fråga om tjenstemännens rätt till semester

eller eljest, föreslagit, att följande vilkor och förbehåll borde meddelas

för åtnjutande af de i staten uppförda löneförmånerna, nemligen:

att embete- eller tjensteman vid landtbruksstyrelsen skulle vara

underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af

styrelsen eller eljest i allmänhet kunde vara stadgad, äfvensom, derest

i en framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändrades, att

styrelsen ej längre kunde såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara

förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han

innehade, efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade

göromål;

att med embete eller tjenst i landtbruksstyrelsen icke Ange förenas

annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller

annan tjenstebefattning, med mindre den befunnes icke vara hinderlig

för fullgörandet af tjenstgöringen i verket;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar finge

Bill. till Pilcsd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 5 Hiift. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skulle för den tid, lian eljest varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindrades att sin tjenst förrätta, egde

uppbära hela löuen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kunde

förpligtas att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller

eljest pröfvades skäligt;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordrades i följd af embetsresor

eller för beredande af semester tjensteman af lägre grad skulle

vara skyldig att, om han förordnades till högre befattning inom verket,

densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma lönegrad vore medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämdes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt

sin egen, eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att

härvid icke finge föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan egde rum, efter ytterligare fem

år på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den

andra förhöjningen anginge, att den högre aflöningen ej finge tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjenståldern blifvit uppnådd; och borde i fråga om ålderstillägg

åt fiskeriinspektören, om till denna befattning nuvarande fiskeriintendenten

utnämndes, tillgodoräknas honom den tid, han såsom fiskeriintendent

tjenstgjort;

att embete- eller tjensteman skulle, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjenstår, vara forpligtad att med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t

eller styrelsen, der det tillkomme denna att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvades kunna i tjensten på tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kunde finnas villig i densamma qvarstå; samt

att semester finge, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kunde ega ruin, åtnjutas af styrelsens chef, fiskeriinspektören

samt byråingeniör under eu och en half månad samt af sekreteraren

en månad årligen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

11

Slutligen har departementschefen i fråga om kostnaden för det nya

embetsverkets inrättande anfört, att, ehuru staten för landtbruksstyrelsen

slutade på en summa af 29,300 kronor, anslagen till statsverkets

utgifter dock icke behöfde med motsvarande belopp förhöjas. Såsom

förut angifvits, skulle nemligen, derest den föreslagna styrelsen komme

till stånd, fiskeriintendentens befattning komma att indragas. Då för

denna befattning vore å anslaget till “fiskerinäringens understöd44 anvisadt

dels såsom arfvode ett belopp af 4,000 kronor och dels såsom

ersättning för resekostnader eu summa af högst 1,500 kronor för år,

skulle detta anslag kunna minskas med nämnda belopp, tillhopa 5,500

kronor; hvaremot ersättningen till fiskeriinspektören för dennes resor,

likasom jemväl reseersättningar till öfrige tjensteman inom styrelsen,

borde, i likhet med hvad förhållandet i allmänhet vore i afseende å

andra dylika ersättningar åt tjensteman under civildepartementet, bestridas

från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

Från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg

herde ock lÉderstilläggen till landtbruksstyrelsens tjensteman utgöras.

Någon förhöjning i dessa båda anslag syntes dock icke häraf behöfva

föranledas. Derest den ifrågasatta landtbruksstyrelsen inrättades, kunde

vidare en del af de till landtbruksakademien eller dess förvaltningskomité

nu utgående anslagsbelopp indragas. De sex föredragandena

å akademiens särskilda afdelningar åtnjöte för närvarande hvardera

årligen af statsmedel 350 kronor och af akademiens egna medel 450

kronor, sekreteraren af statsmedel 4,000 kronor och af akademiens

medel 1,000 kronor, kamreraren af statsmedel 1,050 kronor och af

akademiens medel 450 kronor, notarien af statsmedel 1,700 kronor och

af akademiens medel 300 kronor samt bibliotekarien och kanslisten af

statsmedel 1,300 kronor och af akademiens medel 300 kronor. Derjemte

utginge af statsmedel till akademiens vaktbetjening och för bestridande

af renskrifningskostnader tillhopa 300 kronor för år. Sammanlagda

beloppet af dessa statsverkets årliga bidrag utgjorde sålunda 10,450

kronor. Genom landtbruksstyrelsens inrättande komme förvaltmingskomitén

att befrias från samtliga dess statsadministrativa bestyr; och

vid sådant förhållande förestälde sig departementschefen, att af statsverkets

nyssnämnda årliga bidrag fortfarande borde bibehållas allenast

det belopp, som erfordrades till sekreterarens aflöning, och att derutöfver

till akademiens förfogande endast behöfde anvisas en summa af

1,000 kronor såsom ersättning för de kostnader, hvilka kunde tillskyndas

akademien för afgifvande af anbefalda utredningar och utlåtanden till

Kongl. Maj:t. Departementschefen förestälde sig nemligen, att akademien

eller komitén allt framgent behöfde af Kongl. Maj:t anlitas såsom en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

rådgifvande korporation i frågor af mera omfattande betydelse rörande

jordbruket eller dess binäringar, likasom akademien äfvenledes fortfarande

skulle omhänderhafva vården och förvaltningen af experimentalfältet.

Återstoden, 5,450 kronor, skulle deremot årligen besparas, och i följd deraf

anslaget till “befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanärin - gar“, hvarifrån de nu nämnda bidragen hittills utgått, kunna minskas med

hela detta belopp. Då till landtbruksstyrelsen skulle komma att förläggas

den förberedande granskningen af handlingar rörande lån från odlingslånefonden,

kunde äfven den sedan flera år inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för sådan granskning anstälde extra byråingeniören undvaras,

och det till arfvode åt honom å extra stat uppförda beloppet

3,000 kronor indragas.

Enär sammanlagda summan af de anslagsnedsättningar, som blefve

eu följd af landtbruksstyrelsens inrättande, utgjorde 13,950 kronor,

skulle, då landtbruksstyrelsens stat slutade å 29,300 kronor, hela den

årliga an slagsförhöjning, som det nya embetsverket kräfde, ej öfverstiga

15,350 kronor; dervid dock borde bemärkas, att, såsom förut

nämnts, reseersättningen till fiskeriinspektören komme att bestridas

från anslaget till rese- och traktamentspenningar.

Det olämpliga deri, att landtbruksakademiens förvaltningskomité

med dess för rent vetenskapliga uppgifter afpassade organisation utöfvar

den centrala administrationen i frågor, som röra jordbruket och

landtmannanäringarne, ligger, enligt utskottets förmenande, i så öppen

dag, att någon tvekan ej kan förefinnas om önskvärdheten af en förändring

härutinnan. Då utskottet derjemte till fullo delar departementschefens

betänkligheter mot att förlägga nämnda administration till

någon redan befintlig myndighet, har förslaget att för ifrågavarande

ärendens behandling skapa ett fristående embetsverk förefallit utskottet

under nuvarande förhållanden vara den lämpligaste utvägen, helst

utskottet, i öfverensstämmelse med den uppfattning departementschefen

synes omfatta, anser frågan om bildandet af ett särskildt departement

för näringarne vara tills vidare undanskjuten.

Den för den nya myndigheten föreslagna organisationen har jemväl

synts utskottet ändamålsenlig, och mot de för styrelsens embetsoch

tjenstemän ifrågasatta afiöningsförmåner likasom mot de vilkor och

förbehåll, hvarunder dessa skulle åtnjutas, har utskottet icke funnit

anledning till annan erinran än att, i likhet med hvad i den till sistlidne

års Riksdag under sjette hufvudtiteln i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående inrättande af ett landtbruks-, industrioch

handelsdepartement för tre kanslisekreterare vid departementet föreslagits,

aflöningen för fiskeriinspektören och de två byråingeniörerna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

lo

af Kong!. Maj:t föreslagen till lön 3,000 kro n or, tj e n s t g ö r in gs p e n n in g a r

1,500 kronor och två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera, synts utskottet

skäligen kunna nedsättas med 500 kronor för dem hvar å lönen

och således, med ålderstilläggens bibehållande, bestämmas till lön 2,500

kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor. Slutsumman minskas

derigenom från 29,300 kronor med 1,500 kronor till 27,800 kronor.

Beträffande den föreslagna indragningen af det till landtbruksakademien

eller dess förvaltningskomité nu utgående anslagsbelopp, har

inom utskottet uppstått fråga, huruvida icke något större belopp, än

hvad Kongl. Maj:t ansett möjligt, kunde besparas statsverket. Utskottet

föreställer sig nemligen, att, sedan den nya styrelsen kommit till stånd,

antalet af de ärenden, i hvilka Kongl. Magt komme att infordra akademiens

eller komiténs utlåtande, blifver ej oväsentligen förminskadt,

och att af sådan anledning det anslag af 1,000 kronor, som skulle

anvisas till akademiens förfogande såsom ersättning för af kongl. remisser

föranledda kostnader, kunde något nedsättas. Då det emellertid

för närvarande, och innan sig visat, i hvilken utsträckning Kongl. Magt

kommer att inhemta yttranden från akademien eller komitén, torde

vara förenadt med svårighet att angifva det skäliga beloppet för en

dylik nedsättning, har utskottet icke nu velat göra någon hemställan

derom. Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande förslag, att Riksdagen dels fastställer

följande

Stat för landtbruksstyrelsen:

i

Öfverdiroktören

och chefen........

Fiskeriinspektören

1 byråingeniör ....

1 clio

1 sekreterare........

1 vaktmästare ....

Till extra biträden,

vikariatsersättning

och expenser

Summa

| Tjenst- !

Lön. I görings- | Summa,

penningar.

5,000 ■

2,500

2,500''

2,500;- 1,800

500;

2,000

1,500

1,500 - 1,500

1,200

300

7.000

4.000

4,000

4,000

3,000-

800

-it

Efter fem år kan

lönen liöjas med 500

kronor och efter 10

år med ytterligare 500

kronor.

Efter fem. år kan

lönen liöjas med 100

kronor; och skall om

vaktmästaren i sådan

egenskap åtnjuter fri

hostad, lönen, så långe

denna förmån qvarstår,

minskas med 150 kronor.

5,000!

■|27,800|

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

samt godkänner de vilkor och förbehåll, som i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1889

blifvit föreslagna för åtnjutande af de i staten för

landtbruk ss tyre Isen upptagna löneförmåner,

dels ock medgifver, att i riksstaten under sjette

hufvudtiteln näst efter anslaget till väg- och vatteubyggaadsstaten

uppföres under benämningen »landtbruksstyrelsen»

ett anslag af 27,800 kronor.

Gästgifvares friheter.

af indelnings • ^o) ^ed anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslags
ersättningar

titel föreslagit och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet

mot bestämda (sid. 18—25) derom anförts, hemställer utskottet,

ry j*’ m'' att Riksdagen, med bifall till enligt statsråds
protokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1889

ifrågasatta utbyten af ränteersättningar mot bestämda

årliga belopp, må höja det under anslaget till »gästgifvares

friheter» i kolumnen »anvisning i kontant»

uppförda belopp, 7,172 kronor, med ett till 3,675

kronor jemnadt belopp, eller till 10,847 kronor, och

deremot minska det å samma anslag i kolumnen »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag,

ersättningar» uppförda belopp, 5,639 kronor, med i

jemnt tal 3,975 kronor, eller till 1,664 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

Aaf anslaget9 . 8:0)- Under denna anslagstitei har Kongl. Maj:t föreslagit, att

till Ultima Riksdagen, under förutsättning att behållna afkastningen af den staten

lfs’ tillhöriga, till landtbruksinstitutet vid Ultima anslagna fasta egendom

institut m,m. b]efye statgverket redovisad5 måtte

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 12 januari 1889 intagna förslaget till stat för nämnda

landtbruksinstitut, äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna

för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, höja det å sjette

hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar» uppförda anslag till Ultima landtbruksinstitut

från 20,000 kronor till 47,000 kronor, eller med 27,000 kronor;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

15

dels ock medgifva, att besparingar, som å det i nämnda stat till

»institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomme,

finge användas till bestridande af utgifter under ett kommande år, samt

att Kongl. Magt under eu tid af fem år finge rätt att vidtaga de

ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande af institutets förändrade

organisation kunde erfordras, med vilkor att hvarken faststälda

aflöningsbelopp eller aflöningsstatens slutsumma öfverskredes.

I eu inom Första Kammaren väckt motion (n:o 25) har herr

Hugo Tamm hemstält, att i det af Kongl. Maj:t sålunda framlagda förslaget

till omorganisation af Ultuna landtbruksinstitut den förändringen

måtte vidtagas, att adjunkturen i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel

förändrades till lektorat samt en särskild adjunktur i fysik samt maskinoch

byggnadslära inrättades, i följd hvaraf i utgiftsstaten för sagda

institut lektorernas antal borde höjas från 4 till 5 samt slutsumman

från 47,000 till 50,000 kronor.

Till of vannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

till en början erinrat, att den af Kongl. Maj:t den 20

oktober 1882 tillsatta komitén för afgifvande af förslag till den lämpligaste

organisationen af rikets landtbruksinstitut m. m. i sitt betänkande,

som den 29 mars 1884 till Kongl. Magt öfverlemnats, uttalat

den åsigt, att, medan för närvarande särskilda stadgar gälde för hvardera

af rikets båda landtbruksinstitut, vid en förändring af institutens

organisation samma stadgar borde blifva gällande för båda instituten

och endast undantagsvis vid anordnande af eu eller annan mindre

väsentlig detalj särskilda omständigheter, sådana som institutets läge

och dylikt, berättiga till mindre afvikelser från den faststälda planen

för institutens verksamhet, äfvensom att komitén i afseende å de grunder,

hvarå organisationen af landtbruksinstituten borde hvila, anfört

bland annat:

att, då den undervisning i jordbrukets praktiska handläggning,

som hittills vid instituten meddelats, icke kunde, såsom ock af erfarenheten

bekräftats, bibringa eleverna de för deras blifvande verksamhet

erforderliga kunskaperna, förhållandena borde så ordnas, att, jemte det

såsom oeftergifligt vilkor för inträde vid instituten stadgades förutgånget

allvarligt deltagande i de vid ett landtbruk förefallande göromålen,

undervisningen i hvad vid instituten kallats landtbrukspraktik derifrån

uteslötes, och instituten förvandlades till uteslutande teoretiska läroanstalter

;

att, då det för undervisningen vore en ytterst beaktansvärd fördel

ätt stundligen eg a tillgång till ett åskådningsmateriel af den stora vigt

och betydelse, som ett landtbruk måste vara för en blifvande landt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

brukare, de med instituten förenade landtegendom ar ne borde utgöra

( n del af ^sjelfva institutet fortfarande som hittills samt uteslutande

betraktas såsom ett för läroverken tillgängligt undervisningsmateriel;

men att likväl vissa förändrade anordningar i fråga om sambandet

mellan läroverket och jordbruket borde vidtagas;

c nemligen institutets föreståndare, som för närvarande vore på

en gång chef för läroverket och förvaltare af egendomen, borde befrias

från sistnämnda uppdrag, hvilket i stället borde anförtros åt eu särskild

person, som under styrelsens öfverinseende hade att sjelfständigt förvalta

egendomen;

att vidare, i olikhet mot livad för närvarande vore fallet, då jemte

de för instituten anvisade statsanslag och de afgifter, som af eleverna

erlades, jemväl den behållna afkastningen af egendomarne disponerades

föi läroverkens räkning, läroverken borde i afseende å ekonomien

fullständigt skiljas från egendomarne, i följd hvaraf alla med läroverkens

upprätthållande förenade utgifter borde bestridas af statsverkets

medel och inflytande elevafgifter, medan egendomarnes behållna afkastning

borde redovisas till statsverket; samt

att hvarken den vid Ultuna nu förlagda agrikulturkemiska försöksanstalten

eller de vid begge instituten nu befintliga landtbruksskolor,

eller de så kallade lägre kurserna, vidare borde der bibehållas.

Departementschefen har derefter (sid. 27—28 i statsrådsprotokollet)

ledogjoit för de utlåtanden, som öfver komiterades förslag afgifvits af

styrelserna för Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut samt landtbruksakademiens

förvaltningskomité, och framgår af denna redogörelse, att

Ultuna-styrelsen emot ofvan omförmälda hufvudgrunder icke haft annat

att erinra än dels att, ehuru styrelsen ansåge undervisning i så kallad

lanatmannapraktik eller jordbruksarbeten icke böra vara obligatorisk,

tillfälle^ till deltagande i dylika arbeten borde stå öppet för de elever,

som sådant önskade, dels ock att, fastän nu gällande stadgande, att

vid landtbiuksiustuuten landtbruksskolor alltid skulle finnas, upphäfdes,

dylik skola likväl skulle kunna dit förläggas, och att i sådant fall

institutets styrelse jemväl skulle vara styrelse för landtbruksskolan;

att Alnarps-styrelsen icke blott motsatt sig den nu vid Alnarp befintliga

landtbiuksskolans borttagande, utan äfven afstyrkt såväl den föreslagna

tudelningen af föreståndareskapet för institutet som ock jordbrukets

skiljande från läroverket; samt att förvaltningskomitén, jemte

det komitén instämt med Ultuna-styrelsen i fråga om undervisningen

i jordbruksarbeten samt om landtbruksskolorna vid instituten, i öfrig!,

icke haft något annat att emot de af komiterade föreslagna, ofvan omförmälda

hufvudgrunderna anmärka, än att komitén, lika med styrelsen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

17

för institutet vid Alnarp, afstyrka fördelningen af föreståndareskapet i

två chefsbefattningar.

Med förmälan att forvaltningskomitén inkommit med förslag till

stadgar för landtbruksinstituten i öfverensstämmelse med de grunder,

som angifvits i dess omförmälda utlåtande, och att styrelsen för institutet

vid Alnarp för sin del afgifvit ett förslag till omorganisation

af berörda institut, hvilket väsentligen skilde sig från hvad förvaltningskomitén

föreslagit, medan å andra sidan styrelsen för institutet

vid Ultima — under åberopande bland annat af institutets trängande

behof af ökade inkomster, så vida institutets verksamhet skulle kunna

fortfarande uppehållas — hemstält, att förvaltningskomiténs nyssberörda

förslag, genom hvars antagande de svårigheter, hvaraf institutet lede,

enligt styrelsens förmenande, skulle väsentligen afhjelpas, måtte, så vidt

det afsåge institutet vid Ultima, i dess helhet af Kougl. Magt godkännas,

äfven om förslaget på grund af förhållanden vid institutet vid

Alnarp icke komme att der genomföras, har departementschefen vidare

såsom sin åsigt uttalat, att eu fullständig likformighet emellan de

båda instituten näppeligen kunde åvägabringas, utan att afsevärda

olägenheter uppstode för det ena eller andra institutet, samt att vid

sådant förhållande den omständigheten, att frågan om organisationen

af institutet vid Alnarp ännu icke nått derhän, att den kunde till

afgörande företagas, icke borde utgöra hinder att redan nu upptaga

frågan om institutets vid Ultuna organisation; och har departementschefen

i enlighet med denna sin uppfattning understält Kongl. Maj:ts

pröfning allenast den senare frågan.

Dervid har departementschefen beträffande de nuvarande förhållandena

vid institutet meddelat följande.

Såsom bidrag till upprätthållande af så väl den högre elevskolans

som den lägre lärlingsskolans verksamhet utginge för närvarande af

det å riksstatens sjette hufvudtitel uppförda anslaget till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtinannanäringar» ett årligt anslag af

20,000 kronor. Derjemte påräknades till utgifternas bestridande jemväl

elevafgifter, hvilka i medeltal för de sex räkenskapsåren 1877—1882

uppgått till något öfver 28,000 kronor årligen, afgifterna för kosthåll

in. m. deri inberäknade. Vidare beräknades lärlingarnes arbete bland

inkomsterna med belopp, som för nämnda sex år i årligt medeltal

utgjort omkring 5,000 kronor. Slutligen Unge till utgifternas bestridande

användas behållna afkastningen af den egendom, Ultuna kungsladugård

med underlydande i Upsala län, vid hvilken institutet vore förlagdt.

Vid sidan af de ofvan nämnda två undervisningskurserna funnes

ock vid institutet anordnad eu mejeriskola, afsedd för utbildning af

Bill. till Rilcsd. Prof. 1889. 4 Sami.'' 1 Afd. 5 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

manliga mejerister. Till denna skolas upprätthållande anvisades 5,000

kronor af det anslag å 10,000 kronor, som Riksdagen årligen plägade

å extra stat bevilja för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid landtbruksinstituten.

Slutligen funnes vid Ultima förlagd eu agrikulturkemisk försöksanstalt,

till hvars uppehållande ett belopp af 4,500 kronor utginge af

det å sjette hufvudtiteln uppförda anslag till »befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäriugar».

Sammanlagda beloppet af de statsanslag, som utginge till institutet

(den agrikulturkemiska försöksanstalten inberäknad), utgjorde

således 29,500 kronor.

I fråga om de hufvudgrunder, hvilka borde uppställas för institutets

organisation, har departementschefen anfört, att någon betänklighet

icke syntes honom möta emot landmannaarbetenas uteslutande från

de obligatoriska undervisningsämnena. De borde dock, såsom två af

de myndigheter, hvilka afgifvit utlåtande i frågan, yrkat, upptagas

såsom ett fakultativt ämne, så att tillfälle till deltagande deri bereddes

de elever, som sådant önskade.

Komiterades förslag att de för närvarande vid instituten befintliga

lägre landtbruksskolorna eller lärlingskurserna skulle från instituten

skiljas kunde departementschefen för sin del ej biträda. Hvad Ultima

anginge hölle departementschefen före, att, på sätt en reservant bland

komiterade äfvensom Ultunastyrelsen föreslagit, visserligen nu gällande

stadgande, att vid institutet landtbruksskola alltid skulle finnas, borde

upphäfvas, men att landtbruksskola väl borde kunna förläggas på

samma plats som institutet, om sådant af vederbörande myndigheter

pröfvades lämpligt och gagneligt.

Emot upphörande af den agrikulturkemiska försöksanstalten syntes

icke vara något att invända.

Deremot borde den högre mejeriskolan bibehållas såsom en särskild

afdelning af institutet. Dess upphörande hade icke heller blifvit ifrågasatt.

Så väl komiterade som styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut och

Landtbruksakademiens förvaltningskomité hade förordat, att samtliga

de för läroverket erforderliga medel borde bestridas af dertill anvisade

statsanslag och inflytande elevafgifter samt egendomens behållna afkastning

i stället redovisas till statsverket. Till stöd för eu sådan

anordning hade komiterade anfört, att den sammanblandning af läroverkets

och egendomens ekonomi, som nu egde rum, föranledde, såsom

erfarenheten nogsamt bestyrkte, att läroverket i många fall blefve

lidande, enär utgifterna för läroverket år efter år vore lika eller åtminstone

föga vexlande, under det att inkomsterna från egendomen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande AT:o 7.

19

till en ej oväsentlig grad vore beroende på årsväxten och andra förhållanden.

Styrelsen för institutet hade också kraftigt framhållit angelägenheten

af att den af komiterade föreslagna förändringen vidtoges.

Till stöd härför hade styrelsen särskildt framhållit, att, medan egendomens

afkastning under tiden | 1878—tf 1883 uppgått i medeltal

till öfver 16,000 kronor om året, utgjorde det årliga medeltalet för

tiden \ 1883 —fA 1887 ej ens 8,000 kronor, och särskildt året 1887

hade slutat med eu brist på omkring 1,300 kronor. Hvad sålunda

blifvit anfördt såsom skäl för eu förändrad anordning i ifrågavarande

hänseende syntes departementschefen särdeles beaktansvärdt, hvarför

departementschefen icke tvekade att tillstyrka, att den föreslagna förändringen

genomfördes.

Till stöd för sitt förslag, att föreståndareskapet vid institutet

borde delas samt läroverket och egendomen, i olikhet med hvad nu

vore fallet, erhålla hvar sin chef, hade komiterade anfört, att den nuvarande

organisationen stälde på institutets föreståndare fordringar,

Indika vore hardt när omöjliga att uppfylla. Befriades åter läroverkets

föreståndare från egendomens förvaltning, hvilken vore fullt tillräcklig

att i och för sig taga eu persons tid och krafter i anspråk, borde både

undervisningen och egendomsförvaltningen derpå vinna. Medan nu

föreståndarebefattningen ovilkorligen måste beklädas af eu person, som

gjort sig känd för så framstående praktisk duglighet att förvaltningen

af den stora institutsegendomen kunde läggas i hans händer, behöfde

man, om den antydda förändringen vidtoges, vid utseende af läroverkets

föreståndare endast taga i betraktande lärareduglighet och de för

en läroverkschef nödiga egenskaperna, hvaremot egendomsförvaltningen

kunde anförtros åt eu erfaren jordbrukare. Häremot hade af tre ledamöter

af Ultunastyrelsen, hvilka i denna fråga uttalat eu från styrelsens

utlåtande skiljaktig mening, blifvit genmäldt, att den förmenta omöjligheten

att finna personer, hvilka förenade de egenskaper, som fordrades

af en chef för läroverket och förvaltare af egendomen, icke vore

af erfarenheten bestyrkt; att det kunde betviflas att chefskapet vid

läroverket skulle blifva bättre tillgodosedt, om läroverkschefen komme

att, såsom komiterade föreslagit, utses bland de vid läroverket anstälde

lektorerna, vid hvilkas tillsättande lärareduglighet måste ställas i främsta

rummet; att det vore olämpligt att hufvudämnet vid ett landtbruksinstitut,

landthushållningsläran, öfverlemnades åt en lektor i jordbrukslära,

som icke vore i tillfälle att stödja sina föreläsningar på egna rön

och åtgärder inom jordbruksyrket; att då det äfven för lärarens ijordbrukslära

egen utveckling vore af största vigt, att han kunde lefva med

och i sjelfva jordbruksyrket, denne lärare ensamt af denna grund borde

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

vara den, som hade att ansvara för egendomens förvaltning; samt att,

då det skulle komma att bero på tillfällighet, hvilken af institutets lärare

komme att på grund af sin personlighet anses böra företrädesvis

anställas som chef för läroverket, det vore att befara att undervisningens

tendens komme att ledas in på rigtningar, som omsider mer och

mer afveke från hufvudsyftet, landthushållningsläran. Äfven Alnarpsstyrelsen

hade framhållit åtskilliga olägenheter, som skulle följa af den

föreslagna förändringen. Uti hvad emot denna blifvit anfördt hade

äfven förvaltningskomitén instämt, med erinran särskildt att åtskiljandet.

af läroverkets och landtbrukets ekonomi kunde på tillfredsställande

sätt genomföras utan eu splittring af den myndighet, som skulle hafva

den omedelbara ledningen af institutets angelägenheter sig anförtrodd.

Och då styrelsen för institutet vid Ultima sedermera anhållit, att förvaltningskomiténs

förslag måtte i dess helhet vid Ultuna genomföras, hade

således äfven denna styrelse frånträdt sin förra uppfattning i denna fråga.

För sin del funne departementschefen, med erkännande att hvad

komiterade anfört icke saknade afl betydelse, likväl de skäl, som åberopats

emot komiterades förslag, så beaktansvärda, att departementschefen

icke kunde tillstyrka den föreslagna förändringen, utan an sago

chefskapet för läroverket och egendomens förvaltning böra fortfarande

vara förenade hos samma person.

Beträffande den lärarepersonal, som borde vid institutet anställas,

har departementschefen, efter en redogörelse (å sid. 33) för det nuvarande

förhållandet vid institutet i förevarande hänseende, meddelat,

att förvaltningskomiténs ofvan omförmälda förslag upptogeföljande lärare:

1 direktör (föreståndare för institutet), tillika hufvudlärare i jordbrukslära,

5 lektorer, nemligen:

1 i fysik samt maskin- och byggnadskrav

1 i kemi och geologi,

1 i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel,

1 i husdjurslära,

1 i mejerilära.

4 adjunkter, nemligen:

1 i jordbrukslära,

1 i fysik samt maskin- och byggnadslära,

1 i kemi och geologi,

1 i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära.

2 extra lärare, nemligen:

1 i skogshushållning,

1 i nationalekonomi samt ekonomisk och kommunal rätt.

Bland lärarne upptoges jemväl egendomens inspektor och kam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

21

rerare, hvilka skulle undervisa, den förre i betingslära och laudtbruksredskapens

användande in. in. samt den senare i landtbruksbokhålleri.

Dessutom upptoges i läroverkets stat eu bibliotekarie.

Med förmälan att de skiljaktigheter, hvilka förefunnes mellan

detta förslag och det af komiterade uppgjorda, uteslutande vore beroende

af den olika åsigt om föreståndareskapet vid institutet, som gjort

sig gällande hos komiterade och hos förvaltningskomitén, samt att enligt

förvaltningskomiténs förslag direktören skulle förordnas af Kongl.

Maj:t efter ansökning och af styrelsen upprättadt förslag samt lektorer

och adjunkter utnämnas af styrelsen medelst fullmagt, under det att

extra lärare och bibliotekarie skulle, liksom ock inspektor och kamrerare,

hvilka komme att hufvudsakligen sysselsättas vid egendomens

skötsel, antagas af styrelsen, har departementschefen vidare förklarat,

att ifrågavarande förslag syntes honom i hufvudsak kunna godkännas,

dock med två förändringar. Först och främst syntes nemligen undervisningen

i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel icke vara af den betydelse

och omfattning, att för dessa ämnen en lektor behöfde anställas,

utan kunde undervisningen deruti lämpligen ombesörjas af en

adjunkt. Och för det andra torde icke för tillgodoseende af undervisningen

i fysik samt maskin- och byggnadslära både en lektor och

en adjunkt vara behöfliga. Visserligen besörjdes de åligganden, som

skulle komma att tillhöra dessa begge lärare, för närvarande af tre

olika lärare. Men det vore att märka, att två af desse allenast vore

extra lärare med en jemförelsevis inskränkt undervisningskyldighet och

att den tredje jemväl hade att besörja undervisningen i skogshushållning

och trädgårdsskötsel. Departementschefen ansåge alltså, att lektorn

i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel borde utbytas mot en adjunkt,

samt att adjunkturen i fysik samt maskin- och byggnadslära

borde utgå.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad så väl komiterade som

förvaltningskomitén och Ultunastyrelsen hemstält, har departementschefen

för lärarepersonalen föreslagit aflöningsbelopp, som, ifrågasatta

ålderstillägg oberäknade, uppgå till sammanlagdt 29,300 kronor. Institutets

öfriga utgifter har departementschefen, på sätt han å sid. 36 — 37

i statsrådsprotokollet närmare utvecklat, ansett sig kunna beräkna till

24,875 kronor. Läroverkets utgifter skulle således sammanlagdt komma

att uppgå till 54,175 kronor.

Till utgifternas bestridande kunna emellertid, enligt hvad departementschefen

erinrat, påräknas de afgifter, som skola erläggas af

eleverna och hvilka af styrelsen, lika med förvaltningskomitén, beräknats

på följande sätt:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Undervisningsafgift af 36 elever vid landtbruksafdel
rtingen

å 100 kronor............................................... kronor 3,600: —

Hyresbidrag af d:o å 75 kronor...................................... „ 2,700: —

Undervisningsafgift af 5 mejerielever a 100 kronor... ,, 500: —

Hyresbidrag d:o å 75 „ . „ 375: —

eller sammanlagdt kronor 7,175: —

Det belopp, som skulle behöfva med statsmedel fyllas, utgör således

enligt departementschefens beräkning 47,000 kronor.

Den föreslagna staten för landtbruksinstitutet vid Ultima är af

följande innehåll:

‘Aflöning.

Lön.

Tjenstgöringspen-i

ningar. I

Summa.

direktör

man för

lärare) ...

lektor......

d:o ......

adjunkt..

eko

(såsom styresläroverket

och

1

3

1

3

Extra lärare, arfvoden ......

1 bibliotekarie, arfvode.....

1 inspektor, såsom lärare,

arfvode.................................|

1 kamrerare, arfvode såsom

lärare 750, såsom!

bokförare vid läroverket

750 ......................................

3,500!—

2,000;—

6.000!—

1,400:—

4,200|—

1,500 —

1,000 —

3,000 —

600 - 1,800-

5,0001-

3.000-

9.000-

2,000|-

6.000- !

1,500—!

300|—

Efter fem år kan lönen

) höjas med 500 kronor, efter''

(tio av med ytterligare 500;

(kronor och efter femton ar:

)ytterligare med 500 kronor.''

! — 1,000—

l,500j

Aflöning summa kronor —

Till institutets öfriga utgifter

i den mån dessa icke kunna

genom inflytande elevafgifter

eller andra tillgängliga

medel bestridas

29,300

17,700)

Summa kronoij — |—| — j—.47,000|—j

Anm. Direktören, lektorerna, adjunkterna, inspektören och kam
-

reraren åtnjuta jemväl fri bostad.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

23

Med afseende å den sålunda föreslagna staten har departementschefen

anmärkt, att, då de utgifter, för hvilka anslagsbeloppet 17,700

kronor vore afsedt, af naturliga skäl kunde vara ganska vexlande för

olika år, borde Riksdagens medgifvande äskas dertill, att besparingar

derå, som kunde under ett år uppkomma, finge användas till bestridande

af utgifter under ett kommande år, samt att, enär svårighet till

äfveutyrs kunde möta att på en gång genomföra den förändrade organisationen,

Riksdagens medgifvande jemväl borde begäras att Kongl.

Maj:t iinge under en tid af fem år vidtaga de afvikelse!'' i aflöningsstaten,

som för genomförande af institutets förändrade organisation

kunde erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp eller

aflöningsstatens slutsumma öfverskredes.

I likhet med andre civile tjensteman borde äfven — anför departementschefen

vidare — de lärare vid institutet, hvilkas aflöning vore

fördelad i lön och tjenstgöringspenningar, jemlikt Riksdagens medgifvande

i skrifvelse den 18 maj 1877, ega att efter uppnådda 65 lefnadsoch

35 tjensteår uppbära pension å allmänna indragningsstaten med

lönens fulla belopp. Dock syntes för direktören en modifikation i vilkoren

vara påkallad. Då till denna befattning ofta torde komma att

utses en praktisk jordbrukare, som under längre tid förvaltat större jordbruk

och redan uppnått en mognare ålder, innan han inträdde i statens

tjenst, torde, såvidt denne skulle kunna komma i åtnjutande af pension,

när hans krafter icke längre vore tillräckliga för den ansvarsfulla

platsens behöriga uppehållande, den för direktören erforderliga

tjenstetiden böra inskränkas till 25 år.

För åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna borde, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för andre civile tjensteman

vore stadgadt, föreskrifvas följande vilkor och förbehåll:

att lärare eller annan tjensteman vid institutet skulle vara underkastad

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,

som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation af institutet

eller eljest kunde varda stadgad;

att med direktörs- eller lektorsbefattning vid institutet icke finge

förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller

annan tjenstebefattning, med mindre den befunnes icke vara hinderlig

för fullgörandet af tjenstgöringen vid institutet;

att tjensteinnehafvare finge uppbära tjenstgöringspenningar eller

arfvode endast för den tid, han verkligen tjenstgjort, hvaremot för den

tid, tjensteinnehafvaren åtnjutit tjenstledighet, dessa aflöningsförmåner

skulle utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindrades att sin tjenst förrätta, egde

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,

kunde förpligtas att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades

eller eljest pröfvades skäligt;

att vid sjukdomsförfall tjensteman af lägre grad skulle vara skyldig

att, om han förordnades till högre befattning vid institutet, densamma,

mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen etter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma grad vore medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämdes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt sin

egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, för andra

förhöjningen efter ytterligare fem år på samma vilkor och för tredje

förhöjningen under enahanda vilkor efter ytterligare fem ar, under

iakttagande, hvad hvarje åt dessa förhöjningar anginge, att den högre

aflöningen ej finge tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst

efter det, den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; och borde löntagaren

härvid tillgodoräknas den tid, lian före den nya statens utfärdande

kunde hafva tjenstgjort vid institutet i lärarebefattning, som i

afseende å omfånget åt undervisningsskyldigheten vore med hans nya

befattning jemförlig; samt

att direktör, lektor eller adjunkt skulle, då han uppnått 65 lefnadsår

samt direktör 25 och lektor eller adjunkt 35 tjensteår, vara

förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensfen afgå, Kongl. Maj: t eller institutets styrelse, der

det tillkomme denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med

detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades

kunna i tjensten på tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde

finnas villig i densamma qvarstå.

Slutligen har departementschefen anfört, att för genomförande af

den nya organisationen skulle, då den för institutet föreslagna staten

slutade å 47,000 kronor, men institutets nuvarande statsanslag utgjorde

tillhopa 29,500 kronor, erfordras ett ökadt statsanslag af 17,500 kronor.

Denna tillökning borde, enligt departementschefens förmenande,

åstadkommas på det sätt, att, jemte det att ej mindre det under senare

åren på extra stat anvisade anslaget å 5,000 kronor för anordnande

af högre undervisning i mejerihushållning vid institutet än äfven det

under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtlandtmannanäringar»

uppförda anslag å 4,500 kronor till agrikulturkemiska

försöksanstalten vid Ultima upphörde att utgå, det under an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande A:o 7.

slagstiteln »undervisvingsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

uppförda anslag till institutet, 20,000 kronor, ökades med ett belopp,

motsvarande nyssnämnda summor, 17,500 kronor, 5,000 kronor och

4,500 kronor, eller med 27,000 kronor. Det borde härvid väl bemärkas,

att ökningen i institutets anslag under vanliga förhållanden till ej

oväsentlig del komme att motvägas af egendomens behållna afkastning,

som hädanefter skulle ingå bland statsverkets inkomster.

I den sålunda uppgillra anslagstillökningen vore emellertid icke

inberäknade ålderstilläggen, hvilka borde utgå af sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till ålderstillägg, hvilket likväl icke i följd deraf behöfde

höjas.

Beträffande de skäl, herr Tamm anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen och vill här

endast anmärka, att motionären med sitt förslag afsett, att hvad landtbruksakademiens

förvaltningskomité föreslagit i fråga om lärarepersonalens

antal och fördelningen af läroämnen mellan de olika lärareplatserna

skulle oförändradt blifva gällande.

Behofvet af en förändrad organisation för landtbruksinstitutet vid

Ultima synes utskottet genom hvad till statsrådsprotokollet derom anförts

och i öfrigt kända förhållanden gifva vid handen vara till fullo

styrkt. Den omständighet att något förslag till omorganisation jemväl

af institutet vid Alnarp icke kunnat nu för Riksdagen framläggas synes

utskottet för öfrigt så mycket mindre böra föranleda ett uppskof med

den angelägna frågan om förbättrade anordningar vid Ultuna institut,

som utskottet, i öfverensstämmelse med den uppfattning departementschefen

synes vilja göra gällande, anser förhållandena vid de båda instituten

vara så olikartade, att en i flera afseende!! skiljaktig organisation

bör vid dem genomföras.

Hvad då angår det föreliggande förslaget till förändrad organisation

af institutet vid Ultuna, synes det utskottet först och främst

uppenbart, att, derest ifrågavarande institut fortfarande skall kunna

med framgång utöfva sin verksamhet, denna ej i något afseende bör

vara beroende af det ekonomiska resultatet af det vid Ultuna drifna

landtbruk; och har utskottet för den skull icke något att erinra mot

Kongl. Maj:ts förslag att hela det, utöfver elevafgifterna, för institutets

behof erforderliga beloppet i form af bestämdt anslag anvisas att utgå

af statsverkets medel och landtbrukets behållna afkastning i stället

redovisas statsverket.

De afvikelser departementschefen, enligt hvad statsrådsprotokollet

utvisar, vid upprättande af det föreliggande förslaget ansett sig böra

göra från de af komit.erade förordade hufvudgrunderna för institutets

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 5 lläft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

20

organisation, har utskottet vidare funnit ändamålsenliga, hvadan utskottet

icke heller i fråga härom har någon erinran att göra.

Vid granskning af den för institutet föreslagna staten har utskottet

funnit densamma motsvara institutets behof och af hvad herr

Tamm anfört till stöd för sin motion ej öfvertygats om nödvändigheten

af den ökning i lärarnes antal och den förändring af förhållandet mellan

lektorer och adjunkter, motionären förordat.

Mot de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande

af de i staten upptagna löneförmåner, har utskottet icke något att erinra,

och på de af departementschefen anförda skäl anser utskottet

jemväl, att de medgifvanden, Kongl. Maj:t äskat beträffande användandet

af besparingar å anslagsposten »till institutets öfriga utgifter» samt

rörande rätten att under en tid af fem år vidtaga vissa ändringar i

aflöningsstaten, böra af Riksdagen lemnas.

Utskottet anser sig slutligen, beträffande den fördelning af undervisningsämnen

å olika lärarebefattningar, som departementschefen hos

Kongl. Maj:t förordat, böra anmärka, att det, enligt utskottets förmenande,

skulle kunna med skäl ifrågasättas ej mindre, huru vida den

föreslagna adjunkturen i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära

icke, med hänsyn till den grundläggande betydelse ifrågavarande läroämnen

onekligen ega för undervisningen i husdjursskötsel, borde förvandlas

till ett lektorat och lektoratet i de, enligt utskottets uppfattning,

för den praktiske jordbrukaren mindre vigtiga läroämnena fysik

samt maskin- och byggnadslära i dess ställe göras till adjunktur, än

äfven, huruvida förenandet af läroämnena botanik och zoologi med läroämnet.

trädgårdsskötsel hos en och samma lärare kan anses fullt ändamålsenligt.

Då den Riksdagen till godkännande förelagda staten emellertid

endast upptager antalet lektorer och adjunkter, utan att omnämna

fördelningen af läroämnen dem emellan, har utskottet saknat

anledning att här annat än erinringsvis beröra nu påpekade förhållande.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, under förutsättning att behållna

afkastningen af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitutet.

vid Ultuna anslagna fasta egendom varder

till statsverket redovisad, må, med afslag å herr

Tamms motion,

dels med godkännande af det i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1889 intagna

förslaget till stat för nämnda landtbruksinstitut äfvensom

åt de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna

för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, höja

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

27

det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar»

uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut

från 20,000 kronor till 47,000 kronor, eller med 27,000

kronor;

dels ock medgifva,

att besparingar, som å det i nämnda stat till

»institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under

ett år uppkomma, må användas till bestridande af

utgifter under ett kommande år, samt

att Kongl. Maj:t må under eu tid af fem år ega

att vidtaga de ändringar i aflöningsst-aten, som för

genomförande af institutets förändrade organisation

kunna erfordras, med vilkor att hvarken faststälda

aflöningsbelopp eller aflöningsstatens slutsumma öfverskrides.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

9:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, med god- A^f\’niaget

kännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 till “befrämjanuari

1889 föreslagna förändringar i afseende å dispositionen af an- ^fnhet^f

slaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanärin- jordbruk och

gar», höja nämnda anslag från nuvarande beloppet, 45,450 kronor, till

60,000 kronor eller med 14,550 kronor. »»•»»•“

I sammanhang med denna framställning har utskottet till behand- [9.]

ting förehaft två med hvarandra lika lydande motioner, väckta den ena

inom Första Kammaren (n:o 10) af Herr P. M. Söderberg, och den

andra inom Andra Kammaren (n:o 49) af herr G. von Hejne-Lilienberg

jemte fem andra af kammarens ledamöter, uti hvilka motioner hemstälts,

att Riksdagen måtte besluta tilldela svenska mosskulturföreningen

ett anslag på extra stat för år 1890 af 5,000 kronor.

Beträffande Kongl. Maj:ts förevarande anslagsfordran inhemtas af

omförmälda statsrådsprotokoll, att föredragande departementschefen inför

Kongl. Maj:t anmält, att åtskilliga framställningar inkommit, hvilka,

enligt departementschefens åsigt, nödvändiggjorde eu förhöjning af

det under ofvanstående anslagstitel uppförda anslag. Ifrågavarande

framställningar hade ingifvits dels af styrelsen för allmänna svenska

föreningen för odling och förädling af utsäde, som anhållit att Kongl.

Maj:t. måtte för Riksdagen framlägga förslag om beviljande till före
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ningen af ett anslag för tre år af 15,000 kronor årligen, dels af svenska

mosskulturföreningen, hvilken begärt, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att bevilja dels ett anslag af 10,000 kronor för en gång till upprättande

af en mosskulturförsöksanstalt, dels ock till denna anstalts

underhåll in. in. ett årligt anslag af 20,000 kronor, dels slutligen af

landtbruksakademien, som hemstält om anslag ej mindre för inrättande

vid akademiens experimentalfält af en försöksgård för växtkultur än

äfven för tillgodoseende af vissa andra behof vid akademiens institutioner.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen redogjort för

innehållet i samtliga dessa framställningar, och tillåter sig utskottet

att i fråga härom hänvisa till berörda protokoll (sid. 43—50).

Efter att hafva lemnat omförmälda redogörelse har departementschefen

anfört följande.

Utan att ingå i bedömande af i hvad mån de sålunda begärda

anslagsbeloppen borde beviljas, ansåge departementschefen dock, att

de gjorda framställningarna häntydde på ett oafvisligt behof af ökade

anslag för jordbruksnäringens befrämjande. För vissa af de behof, som

skulle med de ifrågasatta anslagen tillgodoses, hade, såsom i statsrådsprotokollet

blifvit antydt, Kongl. Maj:t redan förut af tillgängliga medel

beviljat tillfälliga statsbidrag till icke obetydliga belopp. Men de å sjette

hufvudtiteln besparade medel, hvilka kunde af Kongl. Maj:t för tillfälliga

behof disponeras, hade nu så minskats, att derifrån icke — utan att andra

lika berättigade och vigtiga kraf åsidosattes, och möjligen icke ens

om dessa kraf finge stå tillbaka — kunde beredas tillgång till fyllande

af de anslagsbehof för jordbruksnäringens befrämjande, som vid närmare

pröfning funnes böra af staten tillgodoses. Departementschefen

ansåge derföre en förhöjning af det anslag, som vore afsedt till denna

närings befrämjande, vara i hög grad af behofvot påkallad — en förhöjning,

som dock, enligt departementschefens åsigt, för närvarande

kunde inskränkas till omkring 25,000 kronor.

Såsom departementschefen redan under anslagstiteln »landtbruksstyrelsen»

anmärkt, blefve dock, derest hvad departementschefen under

nämnda anslagstitel hemstält bifölles, af de belopp, som å nu förevarande

anslagstitel vore anvisade till landtbruksakademiens förvaltningskomités

ledamöter, tjenstemän och vaktbetjening, tillhopa 10,450 kronor,

allenast 4,000 kronor till sekreterarens aflöning och 1,000 kronor,

såsom ersättning för de kostnader, hvilka kunde tillskyndas akademien

för afgifvande af anbefalda utredningar och utlåtanden till Kongl. Maj:t

vidare behöfliga. Återstående beloppet, 5,450 kronor, blefve således

för andra ändamål disponibelt. Likaledes komme, i händelse af bifall

till hvad departementschefen hemstält under anslagstiteln »undervis
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

29

ningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar», det belopp, 4,500

kronor, som å nu förevarande anslagstitel vore anvisadt till den agrikulturkemiska

försöksanstalten vid Ultuna landtbruksinstitut, icke vidare

att utgå. Derest af nyssnämnda 10,450 kronor allenast ofvanberörda

4,000 kronor och 1,000 kronor anvisades att framdeles utgå samt

anvisningarne å återstoden, 5,450 kronor, äfvensom å nyssberörda 4,500

kronor, eller tillhopa 9,950 kronor, utan minskning af anslag stitelns

slutsumma från anslagstiteln uteslötes, hvarom departementschefen hetristälde,

och nämnda 9,950 kronor sålunda blefve tillgängliga lör tillgodoseende

af andra behof, som med denna anslagstitel afsåges, skulle för inrymmande

å anslagstiteln af ofvan nämnda 25,000 kronor densammas slutsumma

behöfva höjas med allenast 15,050 kronor, och slutsumman komma

att blifva 60,500 kronor, hvilket belopp dock borde afjemnas till 60,000

kronor, hvarigenom ökningen inskränktes till 14,550 kronor.

Emot den sålunda ifrågasatta förhöjningens uppförande å ordinarie

stat kunde till äfventyrs invändas, att, ehuru ett behof af ökadt anslagför

närvarande och uppenbarligen icke allenast för ett enstaka år förefunnes,

det likväl ingalunda vore säkert att ett dylikt behof äfven

framgent komme att göra sig gällande. Häremot tilläte sig departementschefen

dock erinra, att med den betydelse, jordbruket såsom vårt

lands modernäring egde, och med den starka utveckling, hvari denna

näring befunne sig, det för visso kunde antagas, att nya behof och

nya berättigade anspråk på understöd för dess befrämjande skulle

framträda.

Ofvannämnde motionärer hafva till stöd för sin framställning

hufvudsakligen anfört, att den svenska mosskulturföreningen satt sig

det höga fosterländska målet före att dels väcka till lif tanken på vårt

lands stora, nu ofruktbara mossars odling på ett med vetenskapens

hjelp rationelt sätt, dels ock framhålla och praktiskt visa deras ofantliga

värde i form af bränntorf, torfströ och torfmull samt att föreningen

som räknade omkring 1,200 medlemmar, likväl icke kunde

med de medel, den hade till sin disposition, utveckla sin redan från

början framgångsrika verksamhet så, som önskligt vore, hvarför det

syntes motionärerna, att staten här borde räcka en hjelpande hand för

att bidraga till det stora målet att åt odling och industri eröfra de

hundratusentals hektar ofruktbara mossar, som funnes i vårt land.

Enligt hvad departementschefen upplyst, äro af de 45,450 kronor,

som för närvarande finnas uppförda under anslagstiteln »befrämjande i

allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar», 43,050 kronor anvisade

till ständiga utgifter, hvadan alltså för tillgodoseende af mera tillfälliga

behof allenast ett belopp af 2,400 kronor är tillgängligt. I be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N;o 7.

traktande deraf och då, i enlighet med hvad departementschefen jemväl

antydt, sjette hufvudtitelns »besparingar i allmänhet» väsentligen nedgått

— vid 1887 års bokslut utgjorde dessa besparingar 24,869 kronor

34 öre mot 81,343 kronor 64 öre vid 1886 års bokslut — anser utskottet

uppenbart, att en förhöjning af det anslag, som äf afsedt till

befrämjande af landets moderuäring, ovilkorligen erfordras, derest de

berättigade kraf, hvilka kunna ställas på detta anslag, skola i någon

afsevärd mån kunna tillgodoses; och med hänsyn till hvad departementschefen

till stöd för en sådan anordning framhållit hyser utskottet

icke heller någon betänklighet mot att tillstyrka den erforderliga förhöjningens

beviljande på ordinarie stat.

De ändamål, hvilka den begärda anslagsförhöjningen, enligt hvad

statsrådsprotokollet gifver vid handen, i främsta rummet synes vara

afsedd att befrämja, äro enligt utskottets förmenande samtliga behjertansvärda,

och utskottet saknar af den kongl. propositionen anledning

att särskildt föreslå anslag till det ena eller andra af dessa ändamål,

men då i fråga om mosskulturföreningen nu föreligga framställningar

af enskilda motionärer, gående derpå ut att bemälda förening skulle

af Riksdagen tilldelas ett särskildt extra anslag för år 1890 af 5,000

kronor, anser utskottet sig med hänsyn till så väl hvad motionärerna

anfört som hvad i mosskulturföreningens af departementschefen omförmälda

framställning meddelats hafva skäl att tillstyrka Riksdagen att

särskildt bevilja nämnda förening, som på kort tid vunnit en stor anslutning,

det af motionärerna äskade understödet, livilket lämpligen

då torde böra uppföras på extra stat samt i sammanhang dermed hemställa,

att den af Kongl. Maj:t begärda anslagsförhöjningen, hvarmed

anslag till mosskulturlöreningen jemväl synes vara afsedt, nedsättes

med ett deremot svarande belopp.

I öfrigt anser sig utskottet endast böra uttala, att af de

hos Kongl. Maj:t framstälda anslagsfordringar, för hvilka departementschefen

redogjort, den, som inkommit från styrelsen för allmänna

svenska föreningen för odling och förädling af utsäde, synes utskottet,

med afseende å de synnerligen goda resultat, föreningens verksamhet

redan lemnat, vara synnerligen förtjent af uppmärksamhet.

Af statsrådsprotokollet framgår, att ehuru den enligt departementschefens

åsigt erforderliga förhöjningen af det under förevarande anslagstitel

för närvarande anvisade belopp utgjorde 25,000 kronor, departementschefen

likväl funnit, att anslagstitelns stutsumma, derest hvad

departementschefen under anslagstitlarne »landtbruksstyrelsen» och »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» föreslagit

bifölles, samt vissa af departementschefen förordade förändringar i afse
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

31

ende å dispositionen af det under anslagstiteln uppförda anslag medgåfves,

behöfde höjas allenast med ett för jemnande af slutsumman från 15,050

kronor till 14,550 kronor nedsatt belopp. Då utskottet, som vid punkterna

6 och 8 här ofvan hemstält om bifall i hithörande delar till hvad

Kong]. Maj:t, i öfverensstämmelse med departementschefens förslag,

under de båda auslagstitlarne »landtbruksstyrelsen» och »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» äskat, icke har något

att erinra mot de ifrågasatta förändringarne i afseende å dispositionen

af nu ifrågavarande anslag, men deremot, enligt hvad nyss angifvits,

ansett sig böra föreslå en nedsättning med 5,000 kronor i den af Kongl.

Maj:t begärda förhöjningen af samma anslag, uppgår den enligt utskottets

förslag erforderliga ökningen i anslagstitelns slutsumma till 9,550

kronor.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må:

a) på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen, med godkännande af de

enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12

januari 1889 föreslagna förändringar i afseende å

dispositionen af anslaget till »befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar», höjer nämnda

anslag från nuvarande beloppet, 45,450 kronor, till

55,000 kronor eller med 9,550 kronor;

b) till understöd åt svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1890 anvisa ett anslag af 5,000

kronor.

Fiskerinäringens understöd.

10:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, med god- Ånj>- llöjnin(J

kännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 tmfiskerijanuari

1889 föreslagna förändringar i dispositionen af anslaget till näyngens

»fiskerinäringens understöd», höja nämnda anslag från dess nuvarande

belopp, 17,600 kronor, till 42,000 kronor eller med 24,400 kronor. L ''

I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 40) har herr I.

Korf st ed t dessutom hemstält, att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1889 ställa ett belopp af 20,000 kronor i ändamål att på

billigast möjliga vilkor deraf lemna lån åt behöfvande fiskare för inköp

af tidsenliga fiskebåtar eller redskap och anläggande af salterier eller

andra dermed jemförliga inrättningar, äfvensom bestämma, att ansökningar

om undfående af sådana lån skulle pröfvas så väl aflokalkomi
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o ?.

téer, som Kong!. Maj:t,s befallningshafvande inom de respektive länen

utsett, som ock af bemälde befallningshafvande, hvarefter fördelningen

skulle af Kong]. Maj:t verkställas.

I fråga om Kongl. Maj:ts förevarande anslagsfordran inhemtas af

ofvan omförmälda statsrådsprotokoll sid. 52—61, att chefen för civildepartementet

vid ärendets föredragning till en början erinrat, att anslaget

till fiskerinäringens understöd enligt riksstaten utgjorde 17,600 kronor,

hvaraf 13,900 kronor vore disponerade för aflöningar åt de under landtbruksakademiens

förvaltningskomité tydande fiskeritjenstemän samt till

andra utgifter af mera stadigvarande art, så att allenast 3,700 kronor

återstode för tillgodoseende af mera tillfälliga behof. Anslaget, som utgått

med 18,600 kronor ifrån år 1864 intill år 1884, då det i följd af

öfverföring till annat anslag af dittills å anslaget anvisade ålderstillägg

minskades till sitt nuvarande belopp, hade, såsom väl kunde inses,

icke varit tillräckligt för tillgodoseende af fiskerinäringens kraf på understöd

från statens sida. Kongl. Maj:t hade också vid flera tillfällen

måst från andra tillgängliga medel inom sjette hufvudtiteln bereda understöd

åt denna näring.

Med afseende derå att anslaget sålunda visat sig för sitt ändamål

otillräckligt, hade departementschefen anmodat landtbruksakademiens

förvaltningskomité att, efter utredning af de behof, som med anslaget

borde tillgodoses, inkomma med förslag i fråga om det belopp,

hvarmed anslaget skäligen borde förhöjas. I följd af detta uppdrag

hade förvaltningskomitén infordrat yttrande i ämnet från Jiskeriintendenten.

Denne tjensteman hade dervid framhållit åtskilliga för fiskeriernas

ordnande erforderliga åtgärder, som hittills icke blifvit tillgodosedda,

men för hvilka anslag vore af behof påkallade.

Bland dessa åtgärder stälde fiskeriintendenten i främsta rummet

åstadkommande af en nutidens fordringar motsvarande årlig redogörelse

för fiskets förlopp och afkastning — med andra ord en fiskeristatistik

— såsom både af praktisk vigt för dem, som ville inlåta sig på fiskeriföretag,

och grundläggande för de .åtgärder, som från statens eller

enskilda korporationers sida vidtoges för näringens befrämjande. Äfven

kunde många för ett rätt bedömande af fiskeförhållandena vigtiga

frågor icke på annat sätt än genom fleråriga iakttagelser öfver fiskets

gång m. m. få sin vetenskapliga förklaring. Frågan härom vore för

öfrigt icke ny. I det af chefen för statistiska centralbyrån uppgjorda

utkast till plan för Sveriges officiella statistik inginge äfven statistik

öfver fiskerierna, och Riksdagens år 1871 församlade revisorer hade

anmärkt, att bland andra icke ovigtiga delar af statistiken, som ännu

icke inginge i de offentliga redogörelser, som genom det statistiska

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

33

trycket meddelades, äfven vore redogörelse för fiskerinäringen. Enligt

hvad fiskeriintendenten beräknade, skulle uppgifter öfver hafsfiske!,

kunna erhållas för 10,200 kronor, öfver fisket i laxelfvarna för 1,500

kronor och öfver fisket i insjöarne för 2,200 kronor, tillhopa 13,900

kronor, hvartill skulle komma kostnaderna för tryckning af formulär

och af sjelfva berättelsen m. m. 1,700 kronor, så att hela kostnaden

kunde beräknas till 15,600 kronor. Då emellertid en och annan jemkning

i den beräknade summan möjligen kunde göras och bidrag till

kostnaderna för uppgifternas insamlande möjligen kunde från vissa län

fortfarande erhållas, ausåge fiskeriintendenten 15,000 kronor tillsvidare

blifva för ändamålet tillräckliga.

Bland andra åtgärder till fiskerinäringens fromma hade fiskeriintendenten

äfven framhållit dels ordnande af tillsynen öfver fisket och

fiskestadgarnas efterlefnad, dels upprättande af en mindre fiskodlingsanstalt

med tillhörande dammar, afsedd för kläckning och uppfödande åt

laxöring med flere mindre laxfiskar eller andra fiskarter, som kunde passa

att hållas i dammar, äfvensom för acklimatiseringsförsök med närslägtade

utländska fiskarter, som möjligen vore förtjenta att införas bär i landet.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité hade för sin del bland

de af fiskeriintendenten framhållna anslagsbehofven hufvudsakligen fäst

sig vid dem, som afsåge åstadkommandet af en ordnad fiskeristatistik

och ordnandet af tillsynen öfver fisket och fiskestadgarnas efterlefnad.

Med tillkännagifvande att komitén icke hade något att erinra vid den

af fiskeriintendenten gjorda utredningen, hade komitén dervid med

hänsyn till fiskerinäringens allmänna intresse såsom sin mening uttalat

att, om endast ett af dessa båda önskningsmål kunde tillgodoses, fiskeristatistiken

då borde sättas i främsta rummet.

Departementschefen har vidare anmält, att äfven från andra håll

framställningar om ökad t anslag till understödjande af fiskerinäringen

blifvit gjorda.

Så hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län i skrifvelse

anfört, hurusom, för att den vigtiga fiskerinäringen skulle få ett

framtida bestånd och blifva för näringsidkaren mera inkomstbringande,

dess utöfvande borde på flerahanda sätt ordnas och underhjelpas genom

det allmännas mellankomst. Med sin framställning afsåge Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande emellertid för närvarande endast att dels få

åstadkommen en underlättad kontroll å fiskena i allmänhet och å de

större eller fiskena ute på oäfvet i synnerhet, dels ock i sammanhang

dermed få försöksfisken med nya redskap och efter nya metoder anordnade.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande trodde dessa syftemål

kunna i icke ringa mån uppnås, derest statsverket kunde under de

Bill. till Riksd. Frat. 18S9. 4 Samt. 1 Afd. 5 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

egentliga fisketiderna april—november bekosta utrustning af ett eller

flera fartyg, till exempel kanonbåtar, hvilka, i likhet med hvad under

loppet af flera är skett vid vestkusten, lemnade biträde vid fiskenas

utöfning, medhade en undervisare att verkställa försöksfisken, tillsåge

att fiskena lagligen bedrefves, afhölle obehörige fiskare från intrång i

fiskevattnen samt jemväl å sådana orter, der det kunde anses nödigt,

tillsåge att svenske fiskare icke obehörigen trakasserades i sitt yrke,

hvarförutom dessa fartyg kunde inom de orter, der tillsyningsman å fiskena

vore tillsatta, blifva ett ofta nödigt bistånd vid fullgörandet af deras

åligganden. I enlighet med sin sålunda uttalade åsigt hade Kongl.

Maj:ts befallningshafvande hemstält, att ett eller flera kronofartyg måtte

utrustas för att under lämpliga årstider användas till kontroll och bistånd

vid fiskeriernas utöfvande.

Vidare hade .styrelsen för föreningens till Bohuslänska fiskeriernas

främjande kr et saf delning i Göteborg gjort framställning om beredande

af anslag för praktiskt-vetenskapliga undersökningar rörande hafsfiske!

i Skagerack, Kattegatt och Öresund. Dylika undersökningar vore nödvändiga

för fiskets rationella bedrifvande och för att göra fisket i möjligaste

mån vinstgifvande ej allenast för den enskilde, utan äfven för

landet i dess helhet. Det vore i främsta rummet af vigt att lära känna

sillens naturhistoria och de fysiska förhållanden, som hade inflytande

på sillens lefnadsvanor; och detsamma gälde äfven våra andra mer inkomstbringande

hafsfiskar, företrädesvis laxen och flundre-fiskarna.

Undersökningarna borde, enligt styrelsens åsigt, ledas och utföras icke

från en fast kuststation utan från eu rörlig station, från fartyg, möjligen

en fiskejakt, samt utföras fullt planmessigt, alltid med praktiskt

resultat i syfte, under alla årstider och under flera år, exempelvis fem

å rad. Med anledning häraf hade styrelsen anhållit, att Kongl. Maj:t

måtte hos nästkommande Riksdag äska ett anslag af 50,000 kronor, att utgå

med 10,000 kronor årligen under åren 1889 —1893 för praktiskt-vetenskapliga

hafsfiskeundersökningar i Skagerack, Kattegatt och Öresund.

Till sitt syfte i visst samband med sist omförmälda framställning

stode en annan, afgifven af professor Otto Torell. För att de löftesrika

forskningar rörande vår vestkustsills naturhistoria, som företagits i

ändamål att finna de stora lekplatserna för denna sill, måtte kunna

bära full frukt, fordrades, enligt professor Torells uppfattning, oundgängligen

att de förrättades med långt mera betydande hjelpmedel än

dem som på senare tider för detta ändamål användts. Ty för främjandet

af ifrågavarande fiske hade under nu pågående sillfiskeperiod ganska

ringa blifvit fråu det allmännas sida åtgjord! och de synnerligen vigtiga

resultat, som vunnits genom professor Smitts och assistenten Try
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

35

boms undersökningar under åren 1880 —1888, både för staten ock

Hallands läns hushållningssällskap sammanlagd! ej medfört större utgift

än 17,000 kronor, medan deremot åren 1752—1787 staten för

samma ändamål offrat tillsammans 635,000 kronor och sillfisket ansetts

vara ett ärende af den betydelse att ett särskild! utskott för dess skull

fans vid riksdagarna. Vid fullföljandet af sillfiskeundersökningen vid

vår vestkust vore det särskilt af största nytta att eg a tillgång till

ett för ändamålet afsedt fartyg. Ehuru vid de föreslagna forskningarne

naturligen uppmärksamheten hufvudsakligen borde rigtas på

sillen, dess vandringar och vanor, borde samtidigt iakttagelser verkställas

beträffande flera andra ur ekonomisk synpunkt ytterst vigtiga

fiskar, såsom flundror, makrill och ål, hvilka likaledes vore vandringsfiskar

och om hvilkas lefnadsförhållanden mycket ännu återstode att

utreda. Besinnade man emellertid, att norrmännen jemte det stora

sillfisket utanför egna kuster skapat sig ett nytt vid Island, der de

under innevarande årtionde erhållit en fångst af 2,500,000 kronors

värde "under ett enda år, medan nu pågående bohuslänska fiske före

perioden 1887 —1888 intet år inbragt i första hand ens 800,000 kronor;

att holländarne, hvilkas fiske började vid Shetlandsöarne, 1881 i Nordsjön

fångade sill för nära 3,000,000 kronor, samt att skottande sjelfva under

de senare åren förmått bringa denna näring till en mera än 300

gånger ökad afkastning utanför nämnda ögrupp, vore det ej förmätet

antaga, att äfven ett svenskt drifgarnsfiske skulle kunna utvecklas, då

vestkustsillens lekplatser blefve uppdagade. På grund af hvad sålunda

blifvit anfördt hade professor Torell hemstält om vidtagande af åtgärder

till fortsättande af undersökningarna rörande vårt sillfiske och beredande

för detta ändamål af penningemedel dels till inköp och utrustning

af ett ångfartyg, dels till ett belopp af 15,000 kronor om året för

att med hjelp af detta fartyg kunna på ett fruktbringande sätt utföra

ofvannämnda arbeten.

Ytterligare hade i en till Kongl. Maj:t stöld, med ett nittiotal

underskrifter försedd, skrift åtskillig^ fiskare m. fl. inom Hallands län

anhållit, att Kongl. Maj:t efter vederbörlig utredning måtte uti proposition

till Riksdagen begära, att Riksdagen ville ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande nödiga medel för att genom dels anslag, dels lån på billiga

vilkor upphjelpa och utveckla fiskerinäringen. I denna framställning

framhölles, hurusom fiskarena, för att kunna söka sillen på längre afstånd

från kusterna och under största delen af året drifva fiske, vore i

behof af större och bättre båtar samt än mera redskap än den, hvaröfver

de förfogade. Vidare erinrades om de förutsättningar, som borde

förefinnas för att fisket skulle kunna på fullt tillfredsställande sätt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

drifvas. Skyddade hamnar vore af nöden; de befintliga hamnarne vore

dels otillräckliga för behofvet, dels af sådan beskaffenhet, att de icke

kunde anses motsvara sitt ändamål. Det erfordrades större drifearnsoch

sumpbåtar samt tillgång till en eller flere ångbåtar för fiskebåtarnes

bogsering och forsling af lefvande fisk. Fiskarena måste äfven hafva

redskap af god beskaffenhet och tillräcklig myckenhet. För afsättningens

tryggande borde anordnas salterier, hvilket emellertid icke gerna

kunde inom länet åstadkommas med mindre än att. derför bereddes

tillgång till lån på billiga vilkor. Vidare måste en förening till försäkring

af båtar och redskap åstadkommas och en verksam sådan kunde

icke bringas till stånd, utan att genom anslag af staten en grundfond

kunde bildas tillräckligt stor för att med räntan deraf täcka de första

oundgängliga utgifterna.

Slutligen hade doktor A. W. Ljungman, hvilken med bidrag af

statsmedel verkstält undersökningar rörande sillfisket vid vestkusten,

med förmälan, att han till följd af mellankommande hinder ännu icke

kunnat utgifva två af honom i en år 1886 afgifven berättelse bebådade

uppsatser rörande det bohuslänska hafsfisket, men sedan år 1883 utgifvit

bohuslänsk fiskeritidskrift, anhållit att, då för fullbordandet af det

af honom påbörjade arbetet ännu fordrades stora utgifter och flera års

ansträngningar, han måtte erhålla understöd med 4,000 kronor under

hvartdera åt åren 1888—1890 för den fortsatta bearbetningen och

kompletteringen genom nya undersökningar och resor samt utgifvandet

i tryck af under föregående fiskeriundersökningar samladt material och

inhemtad erfarenhet.

Efter att hafva redogjort för dessa framställningar har departementschefen

anfört, att samma framställningar syntes honom antyda

ett behof att genom rikligare anslag af statsmedel söka understödja

och befrämja den för vårt land så vigtiga fiskerinäringen. Betydelsen

af denna näring särskilt med afseende å den utveckling, hvaraf den,

på rätt sätt omhägnad, kunde vara mägtig, torde i allmänhet icke vara

till fullo insedd. För vårt land med dess geografiska läge vore den

eu naturlig förvärfskälla för en talrik befolkning och den lemnade redan

i dess närvarande skick en afkastning af så afsevärd storlek, att den

kunde hafva skäliga anspråk på att af staten mera än hittills skett

tillgodoses. Till ledning för bedömandet af fiskerinäringens värde för

vårt land samt denna närings nuvarande afkastniugsförmåga ville departementschefen

anföra några statistiska data, hemtade dels ur komiterades

för afgifvande af förslag till ny fiskeristadga betänkande i ämnet, dels

ur fiskeriintendenten R, Lundbergs »Meddelanden rörande Sveriges

fiskerier» samt fiskeritillsyningsmännen i Göteborgs och Bohus samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

37

Hallands län A. H. Malms och F. Tryboms senast afgifna årsberättelser.

Hvad först beträffade sill-, strömmings- och skarpsillfiskena, torde

afkastningen af desamma för hela riket kunna beräknas till 3,170,000

kronor, hvaraf omkring 680,000 kronor ansetts falla ensamt på Bohuslän.

Af sistnämnda summa åter beräknades afkastningen af storsillfisket

till omkring 660,000 kronor och af skarpsillfisket till omkring

20.000 kronor. Afkastningen af annat hafsfiske än sill- och strömmingfisket,

laxfisket och ålfisket med håmmor (d. v. s. hufvudsakligast

torsk-, kol jé- och flundrefisket) uppskattades för hela riket till 2,100,000

kronor, hvaraf komme särskild! på Bohuslän omkring 1,270,000 kronor,

på Halland cirka 135,000 kronor, på Malmöhus län nära 290,000 kronor

och på Gotland ej fullt 115,000 kronor. För ålfisket med håmmor

vid kusterna af rikets södra och östra län ansåges en totalsumma af

240.000 kronor ej vara för hög. Vidkommande afkastningen af laxfiskena

ansåge fiskeriintendenten densamma för närvarande ej kunna

uppgifvas, men att den i medeltal torde uppgå till 600,000 å 700,000

kronor årligen. Af fiskeri k omitén beräknades denna afkastning till

625.000 kronor och torde den nu kunna anslås till 650,000 kronor.

Insjöfisket slutligen vore i sin helhet af fiskerikomitén uppskattadt till

2,000,000 kronor. Sammansloges dessa siffror, angåfve de en årlig

afkastning af de svenska fiskerierna af 8,160,000 kronor. Till jemförelse

härmed kunde framhållas, att värdet af Danmarks fisken, för

hvilkas befrämjande danska regeringen n}digen begärt ett anslag af

nära 300,000 kronor, år 1885 beräknades till omkring 6 millioner

kronor.

Ehuru departementschefen delade den allmänna uppfattning, som

funnit sitt uttryck i de af honom omförmälda framställningarna, att

nemligen, mera än hittills skett, från statens sida åtgärder borde vidtagas

för tillgodoseende af fiskerinäringens intressen, kunde det likväl,

enligt departementschefens åsigt, icke komma i fråga att för alla de

behof, som i samma framställningar blifvit framhållna, nu äska anslag.

Åtskilliga af de uppgifna anslagsbehofven tarfvade uppenbarligen en

närmare utredning, innan de definitivt pröfvades. Men då redan nu

anslaget till fiskerinäringens understöd vore otillräckligt för tillgodoseende

af sådana behof, Indika redan blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade

och för hvilka medel annorledes än från detta anslag hittills beredts,

samt otvifvelaktigt eu stor del af nu gjorda framställningarna vid slutlig

pröfning komme att finnas vara synnerligen beaktansvärda, men å

andra sidan hufvudtitelns besparingar, från hvilka dylika anslagsbehof

eljest skulle kunnat tillgodoses, numera uppginge till så ringa belopp

att derifrån något afsevärdt understöd åt ifrågavarande näring icke

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

kunde beredas, ansage departementschefen en förhöjning af anslaget

böra ega rum med ett belopp, som borde tilltagas så pass stort att

väsentligt understöd derigenom kunde för framtiden beredas fiskerinäringen.

Departementschefen förestälde sig, att för detta ändamål

anslagsförhöj ningen icke borde sättas lägre än till 30,000 kronor.

Slutligen bär departementschefen erinrat, att, i händelse af bifall

till hvad departementschefen under anslagstiteln )dandtbruksstyrelsenx>

hemstält, de belopp, som under nu förevarande anslagstitel vore anvisade

dels såsom arfvode till en fiskeriintendent, 4,000 kronor, dels

såsom ersättning till resekostnader åt denne tjensteman, 1,500 kronor,

eller tillhopa 5,500 kronor, icke vidare blefve under denna anslagstitel

beköfliga. Derest dessa anvisningar, utan minskning af anslagstitelns

slutsumma, från anslagstiteln uteslöt.es — hvarom departementschefen

tilläte sig att framställa förslag — och deras belopp sålunda blefve för

andra ändamål disponibelt, skulle den erforderliga tillökningen i anslagstitelns

. slutsumma blifva 24,500 kronor och slutsumman komma

att uppgå till 42,100 kronor, hvilket belopp dock lämpligen kunde afjemnas

till 42,000 kronor.

Beträffande de skäl, herr Kerfstedt åberopat för sin framställning,

hänvisar Utskottet till motionen och får här endast erinra, att herr

Kerfstedts ifrågavarande förslag till sitt syfte i väsentliga delar öfverensstämmer

med den här ofvan omförmälda framställning, som hos

Kong! Magt gjorts af åtskilliga fiskare m. fl. inom Hallands län.

Hvad departementschefen anfört till stöd för en ökning i det

under förevarande, anslagstitel uppförda anslag synes utskottet till fullo

ådagalägga behöfligheten af anslagets förhöjning. I betraktande af den

störa betydelse särskildt Nordsjöfisket under de senare åren erhållit

lärer det belopp, hvarmed Kong!. Maj:t funnit anslagstiteln böra ökas,

icke heller kunna anses för högt.

Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka bifall till Kong!. Maj:ts

förevarande framställning, dock med uttalande af den uppfattning, att

medlen i första hand böra användas till de praktiska behofvens tillgodoseende

och icke, utan Riksdagens vidare hörande, till fortgående

statistiska arbeten.

Deremot kan utskottet icke förorda den af herr Kerfstedt i ämnet

väckta motionen, h rån sed t att frågan om beredande af lån åt fiskare

i . och för deras näring, som genom den ofvan omförmälda framställningen

af fiskare inom Hallands län redan gjorts till föremål för Kongl.

Maj:t,s uppmärksamhet, torde böra af Kongl. Maj:t pröfvas i sammanhang

.med öfriga, hos Kongl. Maj:t gjorda och här ofvan angifna framställningar

rörande understöd åt fiskerinäringen, lärer nemligen niotio
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

nens syfte icke kunna i någon nämnvärd män vinnas genom ett anslag

till ett i förhållande till ändamålet så ringa belopp, som det motionären

äskat.

Med erinran att utskottet vid punkten 6 bär ofvan hemstält om

bifall i hithörande delar till hvad Kongl. Mapt under anslagstiteln

»landtbruksstyrelsen» föreslagit, samt att följaktligen, derest utskottets

hemställan godkännes, de belopp, som med tillhopa 5,500 kronor nu

aro under förevarande anslagstitel anvisade dels såsom arfvode och

dels såsom reseersättning åt en fiskeriintendent, blifva för andra ändamål

disponibla och kunna tagas i betraktande vid bestämmandet af

det belopp, hvarmed anslagstitelns slutsumma i och för den erforderliga

anslagsförhöjningen bör ökas, far utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må, med godkännande af de

enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12

januari 1889 föreslagna förändringar i dispositionen

af anslaget till »fiskerinäringens understöd», höja

nämnda anslag från dess nuvarande belopp, 17,600

kronor till 42,000 kronor eller med 24,400 kronor;

b) att herr Kerfstedts förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Skiften och afvittringar.

ll:o) Under åberopande af hvad rörande denna anslagstitel blifvit

anfördt till statsrådsprotokollet (sid. 61—65) och med erinran dels att det

här nedan under mom. a) föreslagna beslut öfverensstämmer med hvad

för innevarande år blifvit i enahanda hänseende bestämdt, med undantag

allenast att för innevarande år beviljad förhöjning med 400 kronor

i årsarfvodet till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län som

icke åtnjuter arfvode efter taxa, icke skulle komma att för år’ 1890

utgå, dels ock att det under mom. b) förordade extra anslag med

18,000 krouor understiger motsvarande anslag i innevarande års stat,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställningar, må:

a) dels för år 1890 bevilja förhöjning i styresmannens

för storskiftesverket i Kopparbergs län årsarfvode

med 400 kronor; dels medgifva, att de belopp,

hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1890

för afvi tt r in gsl and t m ätar e i Vesterbottens och Norrbottens

län samt de storskifteslandtmätare i Koppar
-

■Ang. anslag

till skiftesverlcet

in. in.

[Ilo. 12.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning

af anslaget

till prisbelöningar

för

hästar.

[13-]

bergs län, kvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna

komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra

första lönegraden, och 3,000 kronor för dem,

som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning,

må desse tjensteman godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken; dels för

år 1890 åt föredragandena af afvittringsärendena i

Yesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt dem bevilja eu tillökning af 400 kronor i

det åt hvarje af dem anslagna belopp; dels ock bevilja

tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket

i Yesterbottens län årsarfvode för år 1890

med 200 kronor; samt

b) till bestridande af kostnaderna för

och afvittringsverken under år 1890, för samma år

utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra

stat anvisa 72,000 kronor.

, Hästafvel^ förbättrande.

12:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att det under reservationsanslaget

till »hästafvelns förbättrande» uppförda särskilda anslag till prisbelöningar

för hästar måtte höjas från 35,000 kronor till 50,000 kronor

eller med 15,000 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört, att sedan Kong]. Maj:t, i öfverensstämmelse

med hvad komitén för upprättande af förslag till förändrade anordningar

i afseende å statens stuteriinrättningar hemstält, funnit sig böra

besluta, att stuteriet vid Fly inge skulle upphöra och endast hingstdepöt

derstädes finnas, hade frågan om ökadt anslag till prisbelöningar

af hästar, som redan i och för sig vore värd eu synnerlig uppmärksamhet,

erhållit en större betydelse än hittills.

I detta afseende hade komitén, som jemväl föreslagit indragning

af stuteriet vid Ottenby, ehuru denna hemställan af Kongl. Ma.j:t ansetts

icke för närvarande böra till någon åtgärd föranleda, yttrat, att

om det under alla förhållanden vore af vigt för hästafveln att uppmuntra

till hiugsthållning, att utmärka framstående afvelsdjur samt att

hålla egare af sådana skadeslösa för de uppoffringar, deras användande

till afvel ofta medförde, så blefve detta så mycket nödvändigare, då

staten upphörde med de afvelsinrättningar, der man sökt underhålla

och tillgodogöra sig en ädel och god afvelstam, afsedd att trycka sin

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

41

pregel på landets hästafvel. Det blefve derför i den närmaste framtiden

af nöden att till premieringsnämndernas disposition ställa så

stora anslag, att dessa icke såge sig nödsakade att utesluta värdefulla

djur från premier, hvartill de kunde finnas berättigade. Särskilt för

goda moderston kunde premieringens vigt och till så högt belopp som

möjligt ej nog framhållas. Med de framsteg, som premieringen under

de sista åren gjort, hade emellertid anslaget redan nu visat sig otillräckligt,

och årligen måste ett ej ringa antal godkända djur i brist på

medel uteslutas från premier. Komitén ansåge derför, att ett höjande

af detta anslag icke allenast vore särdeles behöflig!, utan äfven i full

öfverensstämmelse med premieringssystemets idé, nemligen att, så länge

det tillämpades, hålla jemna steg med hästafvel utveckling, ty blott

genom att uppmuntra alla, som deraf gjort sig förtjena, kunde detta

system så småningom uppfostra den hästuppfödande allmänheten till

den kunskap om hästen, det intresse för hästafvel och det förtroende

till denna afvel som affär betraktad, Indika framkallade den privatindustri,

som utan statsbidrag kunde uppehålla landets hästafvel.

På grund af hvad sålunda anförts hade komitén hemstält, att

Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, om icke det nuvarande anslaget

till prisbelöningar för hästar, 35,000 kronor, borde ökas, företrädesvis

för premiering af goda moderston, med ett belopp, som komitén ansåge

icke böra sättas lägre än till 15,000 kronor.

Kavalleriinspektören hade — anför departementschefen vidare —

i häröfver infordrad! utlåtande såsom sin åsigt uttalat, att hästafveln

bäst befrämjades derigenom att staten tillhandahölle nödigt antal lämpliga

hingstar och allmänheten hölle stobesättningen samt derigenom

att, för åstadkommande och bevarande af värdefulla moderston, dessa

af staten premierades med så stora belopp, att den enskilde hästuppfödaren

funne med sin fördel förenligt att till afvel behålla det

goda moderstoet och icke frestades att sälja detsamma, och hade kavalleriinspektören

i enlighet med denna sin åsigt förordat statens premiering

af moderston med så stort belopp, som tillgångarna medgåfve.

Såväl stuterikommissionen som stuteriöfverstyrelsen hade hemstält

om höjande af ifrågavarande anslag till det belopp, komitén föreslagit.

För egen del ville departementschefen såsom bevis på det intresse,

hvarmed premieringssystemet omfattades af allmänheten, nämna,

att årligen inom flera underdistrikt inträffat, att landsting eller hushållningssällskaps

bidrag till premieringen varit större än att af statsanslaget

kunnat tillskjutas motsvarande belopp, hvaraf följt att förstnämnda

bidrag icke kunnat i sin helhet tagas i anspråk för ändamålet.

Bill. till Bi/csd. Prof. 18811. 1 Sami. 1 Afä. 5 Häft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande H:o 7.

Sålunda hade år 1888 landsting och hushållningssällskap anvisat tillhopa

48,200 kronor, under det att af statsmedel endast 34,650 kronor

kunde anslås.

Genom hvad till statsrådsprotokollet sålunda meddelats finner

utskottet behofvet af den föreslagna anslagsförhöjningen vara till fullo

ådagalagdt och hemställer fördenskull,

att det under reservationsanslaget till »hästafvelns

förbättrande» uppförda särskilda anslag till

prisbelöningar för hästar må höjas från 35,000 kronor

till 50,000 kronor eller med 15,000 kronor.

Aflösning af Scheldetullen.

Ang. uteslutande

ur riksstaten

a} förslagsanslaget

till Scheldetullens

aflösning.

[14.]

13:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och på de i statsrådsprotokollet (sid. 68) närmare angifna grunder hemställer

utskottet,

att förslagsanslaget till »aflösning af Scheldetullen»,

26,500 kronor, må ur riksstaten uteslutas.

Öfriga ordinarie anslag.

Ang. öfriga ] 4:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

0rdinJlag.an'' anslag å sjette hufvudtiteln, har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan för[15.

] ändring än att, för jemnande af liufvudtitelns slutsumma, anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved in. in., måtte minskas från 117,873

kronor till 117,531 kronor eller med 342 kronor. Utskottet hemställer,

att samtliga under sjette hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, i hvilka utskottet icke här ofvan

föreslagit förändring, må för år 1890 fastställas till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af liufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För tillfälliga behof’, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom

de redan i punkterna 1, 3, 9 och 11 nämnda, följande framställningar

gjorts.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

43

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

15:o) På grund af Kongl, Maj-.ts derom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad i statsrådspotokollet (sid. 70) derom anförts,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll

ä försäkringsanstalterna, för år 1890 i likhet med

hvad alltifrån år 1887 egt rum, på extra stat anvisa

till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500

kronor.

Kommerskollegium.

16:o) Under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 70—71)

i ämnet anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, för år 1890, i likhet med

hvad för åren 1888 och 1889 egt rum, på extra stat

anvisa ett anslag af 2,500 kronor till bestridande af

kostnader för kartritning vid grufkartekontoret.

Öfverståthållareembetet.

17:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställninghemställer

utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1890, till utgifvande

under samma år af x>Polisunderrättelser)''), på extra

stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

18:o) Under åberopande af de skäl, som till statsrådsprotokollet

(sid. 71—72) anförts, hemställer utskottet,

Ang. anslag

för kontrollen

a försökringsanstalterna.

r 16.1

Ang. anslag

för kartritning

vid

grafkartekonioret.

Ang. anslag

till utgifvande

af Polisunderrättelser11.

[18.]

Ang. anslag

till eu fögderitjenst

inom Jemtlands

län.

[19-]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till särskild

‘polisstyrka

på landet.

[20.]

Ang. anslag

till anordnande

af

högre undervisning

i

mejerihushållning.

[2i.j

Ang. anslag

till allmänna

landthruksmöten.

[22.]

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Majrts

derom gjorda framställning, för uppehållande af en

häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län under år 1890,

för samma år, i likhet med hvad för detta år skett,

på extra stat anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

19:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

äskat och i likhet med hvad under derå föregående år

egt rum, må för år 1890 ställa till Kongl. Maj-.ts förfogande

ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas

till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,

der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till

belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande, allt enligt förut tillämpade,

i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari

1889 angifna grunder.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

20:o) Med anledning'' af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af högre undervisning

i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut,

för år 1890 anvisa å extra stat ett anslag af 5,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

2l:o) Med anledning af Kongl. Maj:rs derom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under flera

år egt rum, må för år 1890 såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för allmänna lavdtbruksmöten på extra

stat anvisa 5,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

45

22:o) Aridare och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till prisbelöningar vid allmänna

landtbruksmöten för husdjur, redskap och maskiner samt

ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

anvisa på extra stat för år 1890 enahanda belopp, som

förut under flera år för samma ändamål beviljats, eller

10,000 kronor.

23:o) På grund af hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hänvisning

till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 73—75) derom anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, såsom bidrag till underhåll af

sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof — inöm de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att

upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad och hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp

af böcker och inventarier för stationens behof — på extra

stat för år 1890 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för

hvarje station eller tillhopa 28,000 kronor.

24:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under åberopande af de skäl, som till stöd derför anförts i statsrådsprotokollet

(sid. 75) hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1887,

1888 och 1889 egt rum, må på extra stat för år 1890

till Kongl. Maj:ts förfogande anvisa ett anslag åt 10,000

kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt

användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som

af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller

i förening, understödjas med minst samma belopp som

statsbidraget och hvilka anstalter vilja underkasta sig de

vilkor och föreskrifter i afseende på analysmetoder och

öfriga förhållanden, som af Kongl. Maj:t fastställas.

Ang. anslag

till prisbelöningar

vid

allmänna

landtbruksmöten.

[23.]

Ang. anslag

till agrilculturkemiska

stationer.

[24.]

Ang. anslag

till frökontrollanstalter.

[25.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till de gsolologiska

undersökningarna.

[26.]

25:o) Kong]. Maj:t har för fortsättande under år 1890 af de geologiska

undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och

uppsatser, äskat ett extra anslag för samma år till belopp af 89,200 kronor.

I sammanhang härmed föreligger till behandling en af herr A. W.

Ljungman inom Andra Kammaren väckt motion (n:oll6), deruti föreslagits,

att Riksdagen vid beviljandet af det utaf Kongl. Maj:t äskade anslaget för

fortsättande under år 1890 af de geologiska undersökningarne måtte foga

en framställning derom, att dessa undersökningar i likhet med meteorologiska

centralanstalten och naturhistoriska riksmuseum stäldes under kongl. vetenskapsakadetniens

inseende.

Enligt hvad statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1889

utvisar, hafva utgifterna för de geologiska undersökningarne blifvit på föl
-

jande sätt beräknade:

Aflöning en.

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden ... kronor 53,350: —

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning, verktyg, reparationer

och fraktkostnad m. m.................................................... „ 19,000: —

Byråafdelning en.

Inventarier, arbetsmateriel m. m........................................... „ 2,000: —

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingar ........................................... 2,000: —

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och uppsatser, ritning

af originalkartor m. m................................................... „ 12,000: —

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader............................................................................. „ 1,350: —

Summa kronor 89,700: —

Till bestridande af dessa utgifter är, enligt hvad omförmälda statsrådsprotokoll

vidare gifver vid handen, endast eu summa af omkring 500 kronor

att påräkna, hvadan det belopp, som derutöfver erfordras, utgör 89,200 kronor,

eller 1,700 kronor mera än för innevarande år anvisats.

Föredragande departementschefen har till statsrådsprotokollet anmärkt,

att de skiljaktigheter, som förefunnes mellan denna utgiftsberäkning och den

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

47

•stat, som för år 1889 blifvit af Kongl. Maj:t för undersökningen faststäld,

vore dels att aflöningen för år 1890 upptagits 1,400 kronor högre än i

staten för år 1889, beroende derpå att, utöfver förut utgående åldersfillägg,

ytterligare sådana å tillhopa 1,000 kronor måst beräknas för två geologer,

livilka jemlikt nådiga brefvet den 16 juni 1875 bleke med 1890 års ingång

dertill berättigade, samt att utgiftsposten »ersättning till tillfälliga biträden»,

hvilken i 1889 års stat minskats från 4,500 kronor till 4,100 kronor för att

bereda medel för uppflyttande af den dittills vid undersökningen anstälde biträdande

geologen till geolog, ansetts böra år 1890 höjas till sitt förra belopp,

dels ock att utgifterna för biblioteket och samlingarna, som af samma anledning

i 1889 års stat minskats med 300 kronor, ansetts böra för år 1890

beräknas till samma belopp som för år 1888.

Af anledning, som i statsrådsprotokollet (sid. 77) närmare omförmäles,

har vid utgifternas beräkning icke heller denna gång hänsyn ännu kunnat

tagas till den i Riksdagens skrifvelse den 7 maj 1886 omnämnda frågan om

förändring i skalan för utgifning af vissa geologiska kartor.

Beträffande de skäl herr Ljungman anfört till stöd för sin framställning,

hänvisar utskottet till motionen i fråga och får endast meddela, att

motionären hufvudsakligen grundat sitt förslag på innehållet i en af friherre A. E.

Nordenskiöld vid 1871 års lagtima riksdag inom Andra Kammaren i enahanda

syfte väckt motion (n:o 176), till hvilken utskottet jemväl tillåter sig

hänvisa.

Hvad först angår Kongl. Maj:ts förevarande framställning, synes den

förhöjning till belopp af 1,700 kronor, Kongl. Maj:t äskat i det till de geologiska

undersökningarne nu utgående anslag, utskottet erforderlig, endast för

så vidt den samma afser beredande af ålderstillägg med tillhopa 1,000 kronor

till do två geologer, hvilka, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, äro

dertill berättigade. Med afseende derå att för innevarande år eu minskning

ansetts möjlig med 400 kronor i utgifsposten »ersättning till tillfälliga biträden»

och med 300 kronor i utgiftstposten »biblioteket och samlingarna»,

men behöfligheten af att omförmälda båda anslagsposter nu åter uppföras till

sitt förra belopp icke synes vara ådagalagd, kan utskottet deremot icke förorda

anslagets ökning med det belopp af 700 kronor, som för sistnämnda

ändamål skulle erfordras.

Vidkommande åter herr Ljungmans föreliggande förslag får utskottet

erinra, att Riksdagen år 1871, i enlighet med utskottets då gjorda hemställan,

afslog ofvan omförmälda, af friherre Nordenskiöld väckta motion. Då motionären

nu icke anfört några väsentligen nya skäl till ådagaläggande af den ifrågasatta

åtgärdens ändamålsenlighet, samt ett beslut i den af motionären angifna

rigtningen i allt fall icke lärer af Riksdagen böra fattas förr än efter

föregående genom Kongl. Maj:ts försorg verkstäld utredning, anser sig ut
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till eu andre

instruktör i

husslöjd och

eu elev.

skottet i frågans nuvarande skick icke kunna tillstyrka bifall till motionärens

förslag.

Utskottet hemställer alltså:

a) att Kongl. Majas förevarande framställning, må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen, för fortsättande

under år 1890 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och

uppsatser, beviljar ett extra anslag för samma år till belopp

af 88,500 kronor;

b) att herr Ljungmans ofvan nämnda motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

26:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra stat

för år 1890 bevilja till anställande af en andre instruktör i husslöjd och

en elev, hvilken borde åtfölja en af instruktörerna i husslöjd för att af denne

handledas och utbildas, så att han kunde såsom lärare i husslöjd användas,

4,000 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört följande.

År 1877 hade Riksdagen med anledning af en af Kongl. Maj:t gjord

framställning — jemte det Riksdagen medgifvit att första gradens aflöning

för undervisare i husslöjd finge utgöra 2,000 kronor och att aflöningen finge

efter innehafvarens af eu sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under

en tid af fem år, räknad t från och med året näst efter det, då han blifvit

antagen, ökas med 500 kronor och således utgå med 2,500 kronor samt vidare

höjas efter fem års sådan tjenstgöring till 3,000 kronor och efter ytterligare

fem års enahanda tjenstgöring till 3,500 kronor — beslutit att, för

anställande, utöfver den redan förut befintlige undervisaren i husslöjd, hvars

aflöning vore uppförd å ordinarie stat, af ytterligare en undervisare i husslöjd

och en elev, på extra stat för år 1878 bevilja ett anslag af 3,000 kronor,

hvaraf 2,000 kronor beräknades för undervisaren.

Sedan jemväl för de följande åren anslag för ifrågavarande ändamål

till oförändradt belopp beviljats, hade Kongl. Maj:t vid 1884 års riksdag

föreslagit, att för år 1885 anslaget måtte höjas till 3,500 kronor, på det att

andre undervisaren Wilhelm Kordin, hvilken den 13 december 1878 antagits

till befattningen och på grund af hvad landtbruksakademiens förvaltningsko

mité om hans tjenstgöring vitsordat gjort sig förtjent att redan från och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

49

med år 1884 tillgodonjuta ålderstillägg med 500 kronor, måtte kunna komma

i åtnjutande af lönetillökning. Sedan anslaget med anledning deraf höjts till

8,500 kronor, hade detta belopp derefter hvarje följande år af Riksdagen

beviljats.

Nu hade landtbruksakademiens förvaltningskomité, med vitsordande att

Nordin städse med nit och skicklighet samt på ett berömvärdt sätt fullgjort

sina tjensteåligganden, anmält Nordin till erhållande af ytterligare ett ålderstillägg

från och med innevarande år.

Komiténs framställning hade visserligen inkommit för sent för att hemställan

om ålderstillägg åt Nordin för innevarande år lämpligen kunde hos

Riksdagen göras, men syntes med fullt fog böra föranleda till dylik hemställan

för år 1890. För sådant ändamål erfordrades anslagets förhöjning

med 500 kronor. Med''erinran att, enligt af Kongl. Maj:t för innehafvare

af nu ifrågavarande tjenstebefattningar den 14 december 1888 faststäldt reglemente,

undervisarno i husslöjd hädanefter skulle benämnas instruktörer, hemstälde

departementschefen alltså att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

öka anslaget med nyssnämnda belopp 500 kronor.

I sin den 11 maj 1884 till Kong]. Maj:t aflåtna skrifvelse (n:o 49)

angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel anmälte

Riksdagen, att Riksdagen beträffande Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda, hos

Riksdagen gjorda framställning om ifrågavarande anslags höjande till 3,500

kronor, på det att. ofvanbemälde Nordin måtte komma i åtnjutande af ålderstillägg

med 500 kronor, visserligen ej kunnat finna att Nordin, såsom på

extra stat anstäld, egde lika otvetydig rätt att bekomma ålderstillägg som

tjensteman på ordinarie stat, men att Riksdagen likväl, då billigheten kräfde,

att Nordin finge för år 1885 komma i åtnjutande af det lönebelopp, som af

Kongl. Maj:t äskats, på extra stat för år 1885 anvisat 3,500 kronor för anställande

under samma år af en andre undervisare i husslöjd och en elev

samt för beredande af ålderstillägg åt den förre.

Med anslutning till den uppfattning i fråga om Nordins rätt till erhållande

af ålderstillägg, som Riksdagen år 1884 sålunda uttalat, får utskottet

på de i statsrådsprotokollet anförda skäl, hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen på extra stat för

år 1890 beviljar 3,500 kronor till anställande af en andre

instruktör i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja

en af instruktörerna i husslöjd för att af denne handledas

och utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd

användas, samt likaledes på extra stat för nämnda

år anvisar 500 kronor såsom personligt ytterligare åldersJBih.

till Rdcsd. Prof. 1889. 4 Samt. 1 Afd. 5 lläft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till väfskolan

i Borås in. in.

Ang. anslag

till främjande

af svenska

alsters afsättning

i utlandet

in. m.

[-’»■]

tilläsa1 till andre instruktören "Wilhelm Nordin, derest

lian fortfarande i denna egenskap blifver använd.

27:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning'', må på extra stat jemväl för år 1890

bevilja dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Borcls, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften

af statsanslaget, 3,800 kronor, och dels såsom bidrag

till aflönande af en andre lärare vid samma skola 1,000

kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

28:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte jemväl för år

1890 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000 kronor att af Kongl. Maja

användas för att åt alster af svensk industri och svenska näringar bereda

afsättning i främmande länder.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 82) har herr A. Brodin

på anförda skäl hemstält, att Riksdagen måtte, förutom det af Kongl.

Maja under sjette hufvudtiteln begärda anslag af 20,000 kronor för att

“åt svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande

länder", bevilja och ställa till Kongl. Majas förfogande ett extra anslag af

15,000 kronor, att utgå 1890 till 5 resestipendier för unge män, som egna!

sig åt handel och hvilka i aflägsnare länder önskade vidare utbilda sig i

yrket.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat, hurusom vid

de två senaste riksdagarne på extra stat för hvardera af åren 1888 och

1889 beviljats ett anslag af 20,000 kronor att af Kongl. Maja användas för

att åt alster af svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande

länder, äfvensom att Kongl. Maja beträffande användandet af det för

år 1888 beviljade anslaget förordnat dels att en agent skulle för ett år anställas

i Norra Tyskland för att derstädes söka befrämja afsättning af produkter

af den svenska fiskerinäringen och att denne agent skulle ega åtnjuta

ett arfvode af högst 5,000 kronor, dels ock att en reseagent, hvilken arfvode

i ett för allt ej finge öfverstiga 15,000 kronor, skulle utsändas till Indien,

Kina och andra Ostasiatiska länder samt, der så pröfvades lämpligt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Öl

äfven till Australien för att undersöka, huru inom berörda länder afsättning

af svenska produkter skulle kunna på förmånligaste sätt beredas och verkställas,

hvaremot något beslut rörande dispositionen af det för innevarande

år beviljade anslag ännu icke af Kongl. Maj:t fattats.

Departementschefen har vidare anfört, att styrelsen för Sveriges allmänna

exportförening till Kongl. Maj:t inkommit med en framställning om

vidtagande af vissa åtgärder i syfte att utbilda agenter för befrämjande af

vår export på utlandet, och att styrelsen i sådant hänseende ifrågasatt, såsom

en för utbildande af duglige handels- eller exportagenter i utlandet synnerligen

förmånlig åtgärd, att stipendier måtte anslås åt unge män, som önskade

att i utlandet förvärfva sig erforderliga kunskaper i handelsyrket men

att departementschefen, enär Kongl. Maj:t ansett nödigt att närmare utredning

åstadkommes angående handelsundervisningens tillstånd i vårt land samt

om och i sådant fall hvilka åtgärder tilläfventyrs borde vidtagas för denna

undervisnings höjande, och förty anbefalt verkställandet af en dylik utredning,

hölle före, att med pröfningen af frågan om beviljande af medel för det af

exportföreningens styrelse omförmälda ändamål borde anstå.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit anledning till

någon utskottets erinran.

Beträffande åter herr Brodins här ofvan omförmälda motion, hvilken

till sitt syfte är likartad med de förslag i ämnet, motionären vid de två senaste

riksdagarne framstält, får utskottet påpeka, att frågan om beredande af

utrikes resestipendier åt unge män, hvilka egnat sig åt handelsyrket, enligt

hvad af departementschefens ofvanberörda yttrande framgår, redan på Kong].

Maj:ts befallning är föremål för vederbörlig utredning för att sedermera af

Kongl. Maj:t slutligen pröfvas. Vid sådant förhållande lärer anledning för

Riksdagen icke förefinnas att gå denna Kongl. Maj:ts pröfning i förväg och

bifalla den i ämnet väckta motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen — med afslag å herr Brodins motion

— må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för år 1890

på extra stat anvisa ett anslag af 20,000 kronor att af

Kong]. Maj:t användas för att åt alster af svensk industri

och svenska näringar bereda afsättning i främmande

länder.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

.-ilig. anslag

till bergsskolorna

i Filmstöd

och Faiun.

[30.]

ring. anslag

Ull anordnande

af f abriksinspektion.

[81.]

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

29:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

äskat hemställer utskottet,

att Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i

Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

komma att jemväl under år 1890 fortsätta sin

verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills

och underkasta sig den inspektion, Kongl. Maj:t finner

skäligt bestämma — må i likhet med hvad förut för flera

år egt rum, på extra stat för år 1890 anvisa ett belopp

af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmägtige i

jernkontoret utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

30:o) Kongl. Maja, som till Riksdagen aflåtit särskild proposition

(n:o 5) med förslag till förordning om åtgärder för skyddande af arbetares lif

och helsa i arbetet, enligt hvilket förslag inspektörer skulle förordnas för att

tillhandagå näringsidkarne med upplysningar och råd i fråga om dylika åtgärder

och för att öfvervaka förordningens efterlefnad, har i sammanhang

härmed i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, för anordnande af

fabriksinspektion, på extra stat för år 1890 anvisa ett anslag af 21,000

kronor.

Sedan sig visat, huruvida Kongl. Maj:ts omförmälda särskilda proposition

vinner Riksdagens godkännande, kommer utskottet att afgifva särskild!

utlåtande angående förevarande anslagsfordran; hvilket utskottet härmed skolat

för Riksdagen

anmäla.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

53

Gäldande af vissa kostnader för ett boställes deltagande i ett sjösänkningsföretag.

ol:o) Ivongl. Maj:t hav föreslagit, att Riksdagen måtte, för gäldande Ang. anslag

åt vissa på länsmansb oställ et Wähla n:o 3 i Askers härad af Örebro län ta} äalllandf

belöpande kostnader för boställets deltagande i sjöarne Hjelm ar ens och nåder för

Qvismarens sänkning, på extra stat för år 1890 anvisa ett belopp af 5,128

kronor. Wähla n:o 3

Beträffande de omständigheter och skål, hvilka ligga till grund för deltagande i

o '' o o o ett s-iosänlc
Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, tillåter sig utskottet hänvisa till den ningsföretag.

utförliga redogörelse derför, som lemnats på sidorna 81—85 i statsrådsproto- [82."]

kollet, och får här endast meddela, att Kongl. Maj:ts framställning föranledts

åt en af länsmannen i Askers härad af Örebro län Carl Emil Flodqvist gjord

ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå framställning att

staten måtte gälda de kostnader, som belöpte sig på det sökanden å lön anslagna

bostället Wähla n:o 3, 1 mantal, i Stora Mellösa socken, för boställets

deltagande i sjöarne Hjelmarens och Qvismarens sänkning; att Flodqvist år

1887 tillträdt ifrågavarande boställe efter afiidue länsmannen N. G. Sahlin,

som redan år 1863 sökt och vunnit delaktighet för bostället i det för ofvannämnda

sjöars sänkning bildade bolag; att kammarkollegium och statskontoret

i öfver Flodqvists omförmälda ansökning afgifvet utlåtande yttrat, bland annat,

att understöd från det allmännas sida till sökandens utgifter i följd af sjösänkningen

både syntes vara billigt och med hänsyn till boställets framtida

nytta icke behöfde vara förspildt, äfvensom, på anförda skäl, hemstält, att ett

anslag af i jemnadt tal 5,128 kronor för en gång måtte ställas till Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes i länet förfogande och af bemälda embetsmyndighet

utbetalas till gäldande af vissa af de på bostället belöpande sjösänkningskostnaderna;

samt att departementschefen såsom sin åsigt uttalat, att synnerligen

behjertansvärda skäl förelåge att bereda Flodqvist, hvilken icke sjelf

ingått såsom delegare i sjösänkningsföretaget och dymedelst orsakat den bekymmersamma

ställning, hvari han såsom innehafvare af bostället uppenbarligen

måste komma att befinna sig, någon lindring i de dryga utgifter,

som han i följd af sjösänkningen vore nödsakad att vidkännas.

Yid 1888 års riksdag förehade utskottet till behandling en af herr

Folke Andersson inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 14), som till

syftet väsentligen öfverensstämde med Kong]. Maj:ts förevarande framställning.

I sitt öfver berörda motion afgifna utlåtande (n:o 19) yttrade utskottet, att

utskottet af handlingarne i ärendet visserligen trott sig finna motionärens

framställning behjertansvärd, men att utskottet, då frågor af förevarande beskaffenhet

i första hand borde underställas Kong]. Maj:ts ompröfning, dervid

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

den uttömmande utredning, som erfordrades, kunde vinnas och jemväl vederbörande

myndigheter sättas i tillfälle att uttala sig i ämnet, i frågans dåvarande

skick icke ansåge sig kunna tillstyrka bifall till motionärens framställning.

Utskottets afstyrkande hemställan blef jemväl af Riksdagen bifallen.

Då efter den utredning, som nu föreligger, synnerligen bevekande omständigheter

synas utskottet förefinnas för att någon ersättning beredes Flodqvist

för de kostnader, han fått vidkännas för ifrågavarande boställes deltagande

i omförmälda sjösänkningsföretag, samt det af Kongl. Maj:t i sådant

hänseende nu föreslagna belopp lärer få anses skäligt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för gäldande af vissa på länsmansbostället

Wähla n:o 3 i Askers härad af Örebro län belöpande

kostnader för boställets deltagande i sjöarne

Hjelmarens och Qvismarens sänkning, på extra stat för

år 1890 anvisa ett belopp af 5,128 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Attiie™m 32:o) Enligt hvad statskontoret hos Kongl. Maj:t anmält, har nämnda

ning för af embetsverk under år 1888 förskjutit följande belopp, nemligen:

statskontoret godtgörelse för afkomst af boställe, som enligt nådiga brefvet den Öl

l}JOlskot(0> maj 1878 innehafvare af länsmanstjenster, hvarmed boställen varit förenade,

[33.] egt undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit fardagsår kronor 4,144: 3 7;

till Elfsborgs, Yesternorrlands och Yesterbottens läns

landtränterier på grund af särskilda nådiga bref den 29

juni 1888 anordnad godtgörelse för derifrån förskjutna

understöd till brandskadade vid Lilla Edet, samt i Sundsvall

och Umeå jemte den i närheten af sistnämnda stad

belägna lastageplatsen Holmsund ......................................... ,, 12,000:—;

arfvoden samt rese- och traktamentsersättniug åt

ledamöterne och sekreteraren i den af Eders Kongl. Maj:t

tillsatta komité för utarbetande af förslag till föreskrifter

i fråga om upphandlingar, leveranser och entreprenader för

statens räkning, kostnad för tryckning af komiténs betänkande

m. m....................................................................... ,, 14,320: 34.

Summa kronor 30,464: 71.

Med anledning af Kong!. Maj:ts nu derom gjorda framställning och

under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning finnas

anförda i statsrådsprotokollet (sid. 86—87), hemställer utskottet,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

55

att Riksdagen må anvisa på extra stat för år 1890

ett anslag i jemnt krontal af HO,465 kronor, till betäckande

åt omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter.

Statens järnvägstrafik.

Horn) lvongl. Maj:t har föreslagit att Riksdagen måtte för år 1890 Ang. anslag

anslå dels a riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jemn äg strafik, 550,000 kronor, deraf till fort- ^trafik"''

sättande af arbetena för Malmö stations utvidgning 250,000 kronor, dels [39 o. 40.]

ock ytterligare, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar, 1,000,000 kronor.

Hvad först angår det anslag, som Kongl. Maj:t äskat till nya byggnader

och anläggningar, inkemtas af det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1889, att jernvägsstyrelsen

för ifrågavarande ändamål ifrågasatt ett anslag af 650,000 kronor att användas,

350,000 kronor till fortsättande af arbetena för Malmö stations utvidgning

— för hvilka arbetens påbörjande Riksdagen för innevarande år beviljat ett

anslag af 150,000 kronor — samt 300,000 kronor till följande arbeten, för

hvilka vid hvarje post den beräknade kostnaden blifvit angifven, nemligen vid

Storlien: spårförlängning åt vester i sammanhang med

kolbåsens flyttning längre bort från banhall och stationshus för

att i någon mån minska eldfaran för sistnämnda byggnader ... 5,000: —

Kälarne: utläggning af sidospår till Ansjön samt uppförande

af sågverk derstädes .......................................................... 12,000: _

Ändamålet med nämnda anläggning vore, enligt hvad

styrelsen upplyst, dels att vid Ansjöns strand kunna upphemta

det virke, snm nu å fiottleder sökte sig väg till

kusten, och draga transporten deraf till jernvägen, dels att

vid berörda sjö vid spårets ändpunkt uppsätta ett sågverk,

hvartill jernvägen redan egde maskinerierna, och i detta försäga

en del af det för jernvägens behof erforderliga virke,

hvarigenom kostnaderna för anskaffning af detta kunde

betydligt nedbringas. I den angifna summan inginge kostnaden

för spåret med 4,400 kronor och för sågverket med

dertill hörande torkhus med 7,600 kronor.

Stafre: utläggning af föreningsspår med vexlar för underlättande

af vagnvexlingen och trafiken med det närbelägna sågverket 1,200: —

Transport 18,200: —

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport

Ny hem: utläggning'' af sidospår till Idsjön för uppsamling

af timmer från denna sjö och flere dermed sammanhängande

vattendrag, hvilket timmer nu till följd af bristen å sådant spår

flottades genom Giinån dels till Ljungan och dels till Holmsjön

för att sedan å Osterströms jernväg föras till Indalselfven ......

Genom här föreslagna anordning kunde, upplyste styrelsen,

jemväl det timmer, som nu upphemtades vid sjön

Grötingen mellan Bräcke och Nyhem samt vid Nvhems

station, uppfordras vid Idsjön, hvarigenom kostnaderna för

timmeruppfordringen skulle förminskas.

Ange: utvidgning af det nu otillräckliga sparsystemet ......

uppförande af ett lamphus och oljerurn af sten för

minskande af eldfaran i det af trä uppförda stationshuset, der

lampor och oljor nu förvaras .........................................................

Erikslund: utvidgning af sparsystemet, som visat sig otillräckligt

vid de stora timmertransporterna å tvärbanan ............

Sundsvall: d:o d:o d:o.................................

Hudiksvall: dubbelspår, erforderliga vid vissa delar af

hamnen ..............................................................................................

För närvarande funnes, enligt hvad styrelsen upplyst,

blott ett spår, hvarå samtidigt skulle pågå lastning och

lossning af vägnar samt förflyttning af lastade och tömma

18,200: —

22,000: —

4,700: --

1,500: —

4,000: —

9,400: —

10,000: —

vagnar.

Uppförande af kolbås samt ved- och kokesbodar, som

för närvarande icke Linnés å stationen ................................... 4,000: —

Kinstaby: utvidgning af sparsystemet, som vore otillräckligt

för virkestrafikens skötande ................................................... 2,400: —

Heby: tillbyggnad af godsmagasinet och anläggning af eu

lastkaj, båda erforderliga för den växande rörelsen ................. 3,200: —

Vittinge: utvidgning af det otillräckliga sparsystemet ...... 2,000: —

Tomteboda: uppförande af godsmagasin och lastkaj för att

vid stationen kunna sköta styckegodstrafik, som nu af brist

derpå icke kunnat der anordnas .................................................... 3,200: —

Karlberg: tillbyggnad af betjeningsbostaden för att bereda

rum åt eu stationskarl, som nu, i brist på närbelägen bostad,

till olägenhet för tjensten nödgades bo vid Norrtull ................. 2,300: —

Stockholms norra: uppförande af eu tillbyggnad till reparationsverkstaden

samt ett ångpannehus för beredande af

ökadt utrymme i verkstaden och för insättning af reservångpanna 16,000: —

Transport 102,900: —

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

57

Transport

För närvarande användes, enligt hvad styrelsen meddelat,

tre lokomotivstallrum till verkstad för hjulreparationer

samt snickare- och kopparslagarearbeten.

Stockholms central: uppförande af snickeri- och vedbodar,

som för närvarande vore inrymda i stationshusets källare,

men för eldfaran borde derifrån aflägsnas...........................

Stockholm, Stadsgården: utvidgning af spårsystemet, erforderlig

för skötandet af dervarande trafik .............................

Södertelje: nedläggning af en vagnvåg, erforderlig för

vågning af vagnslastgods, som icke kunde i magasinet vägas ..

St jemkaf: förlängning af godsmagasinet, som vore otillräckligt

..............................................................................................

Göteborg: tillbyggnad af ilgodsexpeditionens lokal, som

visat sig vara otillräcklig för rörelsens skötande och obeqväm

för allmänheten .....................................................

o ... .......

A vestra stambanan: anskaffning af jord för och uppsättande

af snöskärmar på flera sträckor invid banan för att

vintertiden söka förekomma snöns hopande i drifvor å sjelfva

banan och deraf uppkommande hinder för tågen ....................

Cliarlott etiker g: utvidgning af spårsystemet för vinnande

af utrymme för vagnars uppställande och för vagnvexlingar ...

Arvika: uppförande af en fristående vattenkran med erforderlig

ledning för underlättande af lokomotivens vattentagning

och påskyndande af tågens expedierande å stationen .....

Hessleholm: tillbyggnad af stationshuset, hvars väntsal

redan länge varit för liten ............................................................

ändring af Kristianstad—Hessleholms jern vägs inledande

å stationen för erhållandet af ett behöfligt ökadt

spårutrymme .....................................................................................

Lund,: fullföljande af det påbörjade spårsystemets utvidgning

För lokomotivstall vid följande stationer beräknades:

vid Katrineholm 3 st., jemte inköp af jord, framdragning af

spår och nedläggning af vändskifva ............................................

,, Krylbo 4 st.............................................................................

„ Sundsvall 2 st............................................................................

Stallen upplyste styrelsen vara erforderliga dels till

följd af tillökning i lokomotivens antal, dels för att kunna

vidtaga lämpliga anordningar af tågen.

Diverse arbeten .................................................................................

Summa kronor

jBih. till Riksd. Prof. 1889. å Sami. 1 Afd. 5 Höft.

102,900: -

3,300: —

6,000: —

2,000: —

900: —

12,000: -

39,600: —

2,400: —

3,500: —

6,000: —

6,000: —

8,000: —

52,000: —

22,000: —

13,000: —

20,400: —

300,000: —

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

''58

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

I afseende å Malmö stations utvidgning har departementschefen till

åberopade statsrådsprotokollet erinrat, att enligt den plan derför, som styrelsen

framlagt i sin skrifvelse den 12 december 1887 och för hvilken departementschefen

redogjort i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12

januari 1888, kostnaderna för uppförande af nya samt förändring af redan

befintliga byggnader beräknats till 733,100 kronor samt för spårläggning m.

m. till 150,400 kronor, hvadan hela kostnaden skulle uppgå till 883,500

kronor förutom ersättning till Malmö stad för flyttning af eu våghus, 15,UOO

kronor; att Riksdagen emellertid i den skrifvelse af den 11 maj 1888, deruti

Riksdagen anmält sitt beslut att bevilja anslag för påbörjande af stationens

utvidgning anhållit om en utredning af den framlagda planen för utvidgningen

i syfte att, utan rubbning i det föreslagna spårsystemet, söka nedbringa

de ifrågasatta kostnaderna för byggnaderna; samt att Kongl. Maj:t vid föredragning

af Riksdagens omförmälda skrifvelse funnit godt anbefalla järnvägsstyrelsen

att verkställa den af Riksdagen begärda utredningen.

I anledning häraf hade, anför departementschefen vidare, styrelsen anmält,

att resultatet af den anbefalda och verkstälda utredningen visat, att genom något

förenklad konstruktion af banhallen och till följd af lägre prisberäkning

i till styrelsen afgifna anbud å arbetenas utförande kostnaderna nu kunde

beräknas lägre än i det förut framlagda förslaget, på sätt följande tablå

utvisade:

Beräknad kostnad i 1

1887 års

1888 års |

förslag.

förslag.

För uppförande af ett trevånings stationshus för ankommande

resande och med bostäder i de öfra våningarna..................

200,000

188,000

För banhallen............................................... ...........................

314,000

2 87,000 j

„ godsexpeditionshus..................................................................

32,000

32,000''

„ godsmagasin ...........................................................................

155,000

134,0001

„ ändring af lokomotivstallflygeln........................................

22,100

22,100,

„ „ af gamla godsmagasinet .......................................

10,000

10,000''

Summa kronor

733,100

673,100

En minskning i den beräknade kostnaden af icke mindre än 60,000

kronor hade alltså vunnits.

På sidorna 95—97 i statsrådsprotokollet har departementschefen derefter

redogjort för vissa ytterligare upplysningar i ämnet, som meddelats dels

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

59

af styrelsen och dels — i en särskild promemoria — af dess chef. Utskottetr

som beträffande denna redogörelses innehåll i öfrigt hänvisar till statsrådsprotokollet,

får här meddela, att chefen för jernvägsstyrelsen bland annat

anfört, att de anslag, som för innevarande år beviljats och för år 1890 af

jernvägsstyrelsen ifrågasatts, vore afsedda att användas i enlighet med hvad

följande tablå gåfve vid handen:

Beköfliga byggnader och arbeten.

Beräknade

Anslagens fördelning.

kostnader.

1889.

1890.

1891.

Trevånings stationshus för ankom-

mande resande.............................

188,000

- -

135,000

53,000

lian hall i ett spann .......................

287,000

- -

32,215

254,785

Godsmagasin med expeditionshus ...

166,000

25,000

141,000

- -

Ändring åt lokomotivstallets vestra

flygel............................................

22,100

22,100

—

---

D:o af gamla godsmagasinet ..

10,000

- -

- -

10,000

Utvidgning och förändring af spår-

systemet och bangården .............

111,935

80,000

31,935

— —

Utvidgning och förändring af lastkajer

4,800

4,800

- -

— —

Gas- och vattenledning, dränering och

stensättning m. m........................

20,000

3,100

9,850

7,050

Oförutsedda utgifter .....................

13,665

- -

13,665

Flyttning af Malmö stads våghus ...

15,000

15,000

—

Summa kronor

838,500

150,000

350,000

338,500

Hvad särskild! anginge arbetena för år 1890 hade chefen upplyst, att

den för stationshuset beräknade summan afsåge grundläggning samt husets

uppförande och täckning. För dessa ändamål erfordrades visserligen ej mera

än ett belopp af 127,221 kronor, men då för inredningen, som visserligen

skulle verkställas först år 1891, redan under år 1890 borde anskaffas erforderligt

virke, på det att detta måtte hinna torka, innan det användes,

måste redan för år 1890 för stationshuset beräknas ett kostnadsbelopp af

135,000 kronor.

I fråga om det af Kongl. Maj:t för anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernvägar äskade anslag inhemtas af statsrådsprotokollet,

att jernvägsstyrelsen hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att för detta ändamål för år 1890 bevilja ett anslag af 1,500,000

kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Styrelsen erinrade — meddelar departementschefen — i afseende härå

först att styrelsen i skrifvelse den 22 december 1885 hos Kong!. Maj:t hemstält

om äskande för inköp af ny rörlig materiel af anslag till sammanlagdt

1,500,000 kronor att utgå med eu tredjedel under hvardera af åren 1887,

1888 och 1889, samt att afsigten med berörda hemställan varit att afhjelpa

det missförhållandet att den reparationsbehöfvande materielen ej på långt

när kunde i den mån, som erfordrades, undvaras i trafiktjensten för att intagas

i verkstäderna.

Sedan styrelsen vidare erinrat, att vid aflåtande af styrelsens sistberörda

skrifvelse ända till 5,000 gods- och 140 personvagnar vore utsatta för

att i brist på nödig reservmateriel i förtid förslitas, yttrar styrelsen i afseende

å det nu ifrågasatta anslaget följande:

“Sedan Riksdagen beviljat det äskade beloppet och för 1887 deraf

anvisat 500,000 kronor, för hvilka äfven skyndsamt anskaffades materiel, inträdde

en märkbar förbättring i det omnämnda missförhållandet mellan materielen

i trafik och dess reserv, och vid 1887 års slut kunde konstateras,

att restlängderna nedgått från 3,000 till 1,500 vid godsvagnarna och från

140 till 100 vid personvagnarna.

Emellertid öppnades bandelen Kilafors — Söderhamn och förestod öppnandet

af bandelen Ljusdal—Hudiksvall för trafik, och det blef nödvändigt

att till dessa linier förlägga en betydlig mängd godsvagnar samt flera lokomotiv.

Med afseende på detta förhållande hade styrelsen i underdånig skrifvelse

af den 12 december 1886 hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig

framställning om äskande hos Riksdagen af ytterligare anslag till rörlig materiel.

Beloppet häraf ansåg sig styrelsen emellertid då med hänsyn till

landets tryckta ekonomiska ställning böra sätta så lågt som möjligt, och vid

den noggranna utredning, i hvilken styrelsen i nämnda skrifvelse redogjorde

för otillräckligheten af de för de norrländska bandelarnes materiel disponibla

medlen, framhöll styrelsen väl icke särskildt att, då hon bland de tillgängliga

medlen äfven inberäknade hela det ofvan anförda beloppet, 1,500,000

kronor, oafkortad^ hon sålunda vore nödgad att afstå både från ett vidare

anskaffande af reservmateriel och från användandet af den redan anskaffade

till dess egentliga ändamål, från den stund de nämnda norrländska banorna

skulle komma att i hela dess utsträckning trafikeras, men underlät styrelsen

ej deremot att uttryckligen beteckna de beräknade tillökningarna af materielen

såsom de lägsta möjliga. Sålunda blef det för den norrländska trafikens

upprätthållande behöfliga och i berörda skrifvelse af den 12 december

1886 begärda tillskottet satt så lågt som 500,000 kronor. Af detta belopp

beviljade Riksdagen emellertid endast 250,000 kronor, och, utom denna

minskning i påräknade medel för rörlig materiel, måste styrelsen vidkännas

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

61

ännu en reduktion af samma art. Det visade sig nemligen att försäljningen

af de inköpta norrländska banornas materiel inbragte 260,000 kronor mindre

än hvad som af styrelsen beräknats, änskönt styrelsen sjelf i sin kalkyl ej

infört den ursprungligen förslagsvis upptagna summan 7 30,000 kronor till

högre belopp än 600,000 kronor.

Efter öppnandet af utfartsvägen till Hudiksvall måste styrelsen alltså

möta den dermed förknippade ökningen i trafiken med en materiel, som dels

i sjelfva verket understeg den i trafik behöfliga till den mängd, som motsvarades

af de bristande beloppen 250,000 och 260,000 eller tillsammans

510,000 kronor, dels saknade den reserv, som under 1887 anskaffats till

värde af 500,000 kronor, men som nu måste inberäknas i den effektiva

materielen. Att ett sådant förhållande skulle blifva särdeles brydsamt, insåg

styrelsen väl och underlät ej heller att i sin skrifvelse af den 12 december

1887 antyda detta, men styrelsen kunde vid det tillfallet ej framställa

tydliga bevis på materielens otillräcklighet, utan endast förmodanden,

då dels försäljningen af den smalspåriga materielen ej ännu försiggått, dels

möjligheten förefans att 1888 års trafik skulle visa snarare minskning än

höjning af den under 1887 rådande, och ansåg sig vid sådant, förhållande

ej kunna gorå underdånig hemställan om ytterligare anslag för 1889 för

tillökning af materielen. Men året 1888 medförde en höjning i trafiken af

ända till ] 0 procent mot föregående ar, och oaktadt styrelsen lät sig angeläget

vala att föranstalta om fullgörande i största möjliga mån redan under

innevarande ar af den för 1889 ars medel bestälda materielens leverans, så

har dock det nu tilländagångna året på bestämdaste sätt visat, att den erhållna

disponibla materielen varit otillräcklig och att vid skötandet af trafiken

deraf föranledts manga ekonomiska förluster af de slag, som brist på

rörlig materiel aldrig underlåter att framkalla.

Sa har den förbättrade ställningen af förhållandet mellan reparationsmessiga

och för reparation disponibla vagnar åter försämrats och visar nu

så stora rester som 1,700 gods- och 120 personvagnar. Vidare har under

vissa tider bristen på dragkraft varit synnerligen känbar, oaktadt materielen

så ansträngts, att t. ex. på femte trafikdistriktet under juli månad 58 lokomotiv

uträttat lika stor tjenst, som under normala förhållanden kräfver 78

maskiner. Under sommarmånaderna hafva vagnar saknats för verkställande

af jernvägens koltransporter, hvilket medfört extra kostnader för kolens mottagande

och provisoriska uppläggande, och äfvenså har vagnbrist försvårat

verkställande pa lämpliga tider af de för banans underhåll nödvändiga transporterna.

Den ökade stationstjensten har måst skötas på ett dyrare sätt

med tenderlokomotiv i stället för med sådan utan tendrar m. m.

Att ett bestämdt behof af en rätt betydlig tillökning i materielen nu

föreligger är sålunda adagalagdt, och styrelsen måste anse det oundgängligt,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att denna brist oförtöfvadt ersättes, så väl med afseende på möjligheten att

tillgodose trafikens kraf, som för att ej i förtid förslita materielen. Det är

väl att beakta, att den ersättning för försliten materiel, som jernvägen af

trafikmedel har att bestrida, redan nu uppgår till 260,000 kronor per år,

och det är styrelsens pligt att ej försumma att taga de mått och steg, som

erfordras för att denna summa ej må växa fortare och i större omfång än

nödvändigt är.

I enlighet med hvad nu anförts kan det oundgängliga behofvet af

ökning af materielen på följande sätt beräknas:

l:o). För att mängden af reparationsbehöflig

materiel, som ej kan för ändamålet

tagas ur trafik, må kunna nedbringas åtminstone

i samma mån som under år 1887 egde

rum, erfordras i öfverensstämmelse med styrelsens

underdåniga skrifvelse af den 22 december

1885

3 lokomotiv ........................................ för kr. 150,000: —

15 personvagnar................................... „ „ 150,000: —

70 godsvagnar...................................... „ „ 140,000: —

vagnsaxlar med hjul .......................... „ „ 60,000: — kr. 500,000: —

2:o). För att uppnå det minimum af

effektiv trafikmateriel, som beräknats i styrelsens

underdåniga skrifvelse af den 12 december

1886, behöfves den materiel, som återstår

af de i nämnda skrifvelse anförda 3 lokomotiv

och 505 godsvagnar till värde af

1,100,000 kronor, sedan derifrån dragits den,

som anskaffats för de beviljade 590,000 kronor,

nemligen 3 lokomotiv och 216 godsvagnar,

således

290 godsvagnar .......................................................................... „ 510,000: —

3:o). Så önskvärdt det än vore att styrelsen

kunde förfoga öfver en i alla hänseenden

tillräcklig materiel, för att tillgodose

hvarje tillökning af trafiken, så fordrar dock

osäkerheten om fortfarandet för längre tid af

den märkliga förhöjning af 10 procent, som

i detta afseende det nu tilländagångna året

utvisar, en viss försigtighet från styrelsens sida,

Transport 1,010,000: —

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

63

Transport 1,010,000: —

och hon anser sig derföre böra endast successiv^

och ej på en gång göra underdånig framställning

om anskaffande af medel för berörda

ändamål. Det minimum af nyanskaffning-, som

till en början erfordras, finner sig styrelsen

— med hänvisning- till den ofvan berörda bristen

på lokomotiv samt af transportvagnar för

jernvägens egna behof under senaste sommaren

— böra upptaga till

7 lokomotiv................................................ kr. 350,000: —

50 godsvagnar med axlar och hjul............ „ 140,000: — kr„ 490,000:

eller hela den för materielens förstärkning- erforderliga summan

till ............................................................................ kronor 1,500,000: —»

För egen del har departementschefen, enligt hvad statsrådsprotokollet

utvisar, beträffande de under förevarande anslagstitel för år 1890 erforderliga

anslag anfört, att ehuru departementschefen vid bedömandet af anslagsbehofvet

för år 1890 för utvidgningen af Malmö station ansåge sig böra

utgå från de af jernvägsstyrelsen senast uppgjorda kostnadsberäkningarna,

departementschefen likväl höile före, att ett så stort anslag, som styrelsen för

ändamålet ifrågasatt, icke vore för år 1890 erforderligt. Genom ett uppskof

med stationshusets uppförande och täckande till år 1891 vållades nemligen

icke någon afsevärd olägenhet, då huset icke vore afsedt att göras färdigt och

upplåtas till begagnande förr än sistnämnda år samt godsrörelsen i allt fäll

kunde redan under år 1890 ordnas så, som enligt planen vore afsedt. Angeläget

vore endast att redan under år 1890 grunden för detsamma lades, enär

ett års uppskof dermed måste vålla att husets färdigbyggande fördröjdes till

år 1892. Då enligt hvad departementschefen inhemtat grundläggningen beräknades

kosta omkring 35,000 kronor, syntes alltså det för nästkommande

år för stationshuset beräknade beloppet, 135,000 kronor, kunna nedsättas

med 100,000 kronor. Det af jernvägsstyrelsen begärda anslaget för Malmö

stations utvidgning kunde alltså för år 1890 bestämmas till 250,000 kronor

eller 100,000 kronor mindre än styrelsens förslag upptoge.

Emot hvad styrelsen i öfrigt i afseende å anslag för nya byggnader

och anläggningar hemstält hade departementschefen icke något att erinra.

Deremot vore, enligt departementschefens åsigt, icke ett så stort anslag,

som styrelsen begärt till anskaffande af rörlig materiel, oundgängligen erforderligt

redan för år 1890. Yäl erkände departementschefen till fullo vigten

af hvad styrelsen till stöd för sin framställning anfört. Men då några

synnerligen afsevärda olägenheter icke torde uppstå, om med anskaffande af

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

någon del af den utaf styrelsen såsom behöflig ansedda materielen komme

att anstå till år 1891, ansåge sig departementschefen icke nu böra förorda

högre anslag för ändamålet än 1,000,000 kronor.

Kongl. Maj:ts framställning om anslag till utförande af nya byggnader

och anläggningar har, för så vidt framställningen afser utvidgningen af Malmö

station, icke gifvit anledning till någon utskottets erinran.

Beträffande öfriga poster å det för ifrågavarande ändamål äskade anslag

har utskottet vid granskning af åtskilliga utskottet tillhandahållna

kostnadsberäkningar trott sig finna att en eller annan post blifvit väl högt

upptagen och att genom lämpliga åtgärders vidtagande den verkliga kostnaden

bör kunna icke obetydligt nedbringas. Utskottet har i följd häraf

ansett det på dessa poster belöpande anslagsbeloppet lämpligen kunna nedsättas

till 250,000 kronor och ifrågavarande anslag i dess helhet således

kunna bestämmas till 500,000 kronor.

Vidkommande Kong!. Maj:ts anslagsfordran för anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jernvägar har utskottet fäst sin

uppmärksamhet vid den af jernvägsstyrelsen meddelade upplysningen, att försäljningen

af de inköpta norrländska banornas materiel indrägt 260,000 kronor

mindre än hvad af styrelsen beräknats, änskönt styrelsen sjelf i sin

kalkyl ej infört den ursprungligen förslagsvis upptagna summan 730,000

kronor till högre belopp än 600,000 kronor. I fråga härom har utskottet

ytterligare under hand inhemtat:

att försäljningen af f. cl. Sundsvalisbanans inventarier

och materiel uppskattats att inbringa kronor 330,000: —

men i sjelfva verket inbragt endast ................. „ 178,175: 16

eller kronor 151,824: 8 4

mindre än beräknats;

att försäljningen af /. d. Söderhamsbanans inventarier

och materiel uppskattats att inbringa kronor 300,000: —

men hittills i sjelfva verket inbragt endast ...... „ 176,338: 7 8

eller kronor 123,661: 2 2

mindre än beräknats; samt

att försäljningen af f. d. Hudiksvalisbanans inventarier

och materiel uppskattats att inbringa

omkring .................................................................... kronor 100,000: —-

men hittills i sjelfva verket inbragt endast ..... „ 61,957: o8

eller kronor 38,042: 9 2

mindre än beräknats.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

65

De hittills influtna medlen understiga således de beräknade med 313,528

kronor 98 öre, och då för de ännu oförsålda inventarierna högst 40,000 å 50,000

kronor ansetts kunna erhållas, kommer försäljningssumman för nämnda banors

inventarier och materiel att i rundt tal med ofvan angifna belopp, 260,000

kronor, understiga den beräknade.

Ehuru det synes utskottet anmärkningsvärd!, att en så stor missräkning

i fråga om värdet åt de inköpta norrländska banornas materiel kunnat ega

ruin, får utskottet, då genom hvad till statsrådsprotokollet meddelats torde

vara ådagalagdt, att det af Kongl. Maj:t nu äskade beloppet 1,000,000

kronor oundgängligen erfordras för trafikens behof, tillstyrka Riksdagen att

för ifrågavarande ändamål anvisa berörda belopp.

Med anledning af hvad under förevarande anslagstitel blifvit föreslaget

hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen må anvisa:

a) ä riksstatens sjette hufvud titel, till utförande af

nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik,

500,000 kronor, deraf till fortsättande af arbetena

för Malmö stations utvidgning 250,000 kronor;

b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar 1,000,000 kronor.

Om sättet för anskaffande af det i mom. b) omförraälda belopp kommer

utskottet framdeles att afgifva förslag''.

O O

Öfver Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag om anvisande

på extra stat för år 1890 af medel till väg anläggning ar och vägJorbättringar,

bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer och torrläggning

utaf vattensjuka marker har utskottet i sitt utlåtande n:o 1 i afgifvit

yttrande.

Beträffande Kong!. Maj:ts likaledes under sjette hufvudtiteln framlagda

förslag om anslag till fortsättning af arbetena & stambanan norr om Sollefteå

kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

Likaså kommer utskottet framdeles att yttra sig med anledning af

väckta och till utskottet remitterade motioner dels om inlösen af maskiner

och redskap vid de nuvarande magarinfabrikerna och dels om beviljande af

anslag för anläggning af fabriker för tillverkning af oleomargarin.

Stockholm den 16 februari 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

GG

Reservationer:

vid punkten 6:o (angående landtbruksstyrelsen):

af herrar grefve G. Sparre, F. Boström, E. V. R. L. Königsfeldt,

P. J. von Ehrenheim och C. E. Casparsson, mot den af utskottet föreslagna

nedsättningen i aflöningsförmånerna för fiskeriinspektören och

byråingeniörerna;

af herr C. Ifvarsson, med hvilken herrar A. Persson, N. Petersson,

J. Jonson och A. Peterson instämt och som yrkat, att aflöningen för

öfverdirektören och chefen skulle bestämmas till lön 4,000 och tjenstgöringspenningar

2,000 kronor, eller tillhopa 6,000 kronor;

af herr H. P. P. Tamm, som ansett, att, då hela landtbruksstyrelsens

gagnbarhet blir beroende på chefens personliga duglighet

och praktiska utbildning, och till chef bör tillsättas en i praktiska värf

pröfvad och icke en vare sig allt för ung man eller en, som haft sin

utbildning blott uti statens tjensteverk, denne chef bör, i likhet med

direktören vid Ultima, beviljas pension efter uppnådda 25 tjenstår;

af herr J. Anderson;

vid punkten 8:o (angående anslaget till Ultima landtbruksinstitut):

af herrar C. Ifvarsson, A. P. Danielson, J. Jonson och J. Andersson;

af herrar S. Nilsson och N. Petersson, hvilka ansett utskottets

yttrande och förslag i denna fråga böra hafva följande lydelse och

innehåll:

»Då utskottet går att afgifva yttrande med anledning af Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, får utskottet till en början erinra, att

det framlagda förslaget till omorganisation af institutet vid Ultima

företer flera väsentliga afvikelser från de grunder, ofvanomförmälde

komiterade ansett sig böra uppställa för organisationen af rikets landtbruksinstitut.

Den vigtigaste af dessa afvikelser synes utskottet vara

den, att under det komiterade yrkat, att chefskapet för läroverket

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

67

borde skiljas från förvaltarebefattningen vid egendomen, har Kongl.

Maj: t ansett ifrågavarande båda uppdrag hädanefter som hittills böra

vara förenade hos en och samma person. En annan, med den nu

nämnda nära sammanhängande afvikelse är den, att, medan komiterade

hemstält, att undervisningen vid institutet måtte blifva uteslutande

teoretisk, har Kongl. Maj: t haft den uppfattning, att den nu förekommande

undervisningen i landtmannaarbeten eller s. k. landtbruksprakt.ik

borde qvarstå såsom ett fakultativt läroämne. Vidare förekommer den

olikhet mellan komiterades och Kongl. Maj:ts förslag, att, då komiterade

förordat, att den vid institutet befintliga lägre landtbruksskolan

eller lärlingskursen skulle derifrån skiljas, synes Kongl. Maj:t åter,

för så vidt af statsrådsprotokollet framgår, härutinnan hysa en i viss

mån annan åsigt.

De skäl, komiterade anfört till stöd för den af dem föreslagna

tudelningen af den nuvarande föreståndarebefattningen vid institutet

och för hvilka utskottet med ledning af statsrådsprotokollet ofvan redogjort,

hafva emellertid synts utskottet så väl grundade, att desamma

ingalunda vederlagts af hvad från den motsatta uppfattningens ståndpunkt

invändts. Det ekonomiska resultat, jordbruket vid Ultuna under

en lång följd af år lemnat, synes utskottet för öfrig! vara i hög grad

egnadt att bestyrka rigtigheten af den åsigt, komiterade uttalat, att

den nuvarande organisationen ställer på institutets föreståndare fordringar,

hvilka äro hardt när omöjliga att uppfylla.

Ehuru undervisning i landtmannaarbeten, enligt det föreliggande

förslaget, skulle meddelas allenast de elever, som önskade erhålla sådan,

skulle likväl, enligt utskottets förmenande, de olägenheter, hvilka äro

förenade med den nuvarande obligatoriska undervisningen, äfven efter

den nya organisationens genomförande komma att qvarstå i nästan

oförminskad grad, och ytterligare olägenheter dessutom tillkomma. Enligt

hvad komiterade i sitt omförmälda betänkande uppvisat, bestå de

nu befintliga olägenheterna förnämligast deri, att i följd af elevernas

stora antal någon tillfredsställande praktisk utbildning icke kan dem

bibringas under den jemförelsevis korta tid, undervisningskursen pågår,

medan å andra sidan elevernas användning vid landtbruksarbeten har

en i hög grad störande inverkan på deras bokliga studier. För de

elever, hvilka, om tillfälle till undervisning i landtmannaarbeten bereddes

dem, ville begagna sig af denna undervisning, komme naturligtvis

de nyss anmärkta olägenheterna att fortfarande göra sig gällande;

men äfven de öfriga skulle, enligt utskottets åsigt, ej kunna

undgå att i sin undervisning lida af ifrågavarande anordning, enär

tillvaron af ett fakultativt läroämne, kräfvande en så rundlig under
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

visningstid som landtbrukspraktiken, säkerligen måste vålla stora svårigheter

och ogentligheter vid bestämmandet af läsekurser och läsetider

vid institutet.

Till stöd för yrkandet om den lägre landtbruksskolans skiljande

från institutet hafva komiterade å sid. 252 i sitt betänkande bland

annat framhållit, att om undervisningen vid de två olika kurserna bedrefves

med gemensamma lärare, det svårligen kunde undvikas, att

undervisningen i den ena af lärarepersonalen omfattades med ett varmare

intresse än undervisningen i den andra, hvilket gifvetvis måste

lända till skada för endera, samt att det isynnerhet vid föreningen af

ett läroverk med mera praktisk och ett annat med mera teoretisk rigtning

vore att befara, att en slitning skulle uppstå emellan olika åsigter

beträffande det fördelaktigaste sätt, hvarpå undervisningen vid hvardera

åt dem borde meddelas. Hvad komiterade sålunda och i öfrig!

anmärkt synes utskottet innebära talande skäl för den af komiterade

förordade åtgärdens vidtagande.

Af hvad utskottet nu anfört torde framgå, att utskottet har en i

flera afseenden från Kong], Maj:ts afvikande uppfattning af de principer,

hvarå den jemväl enligt utskottets åsigt behofliga omorganisationen af

institutet vid Ultuna bör grundas, i det att utskottet nemligen i hufvudsak

ställer sig på den ståndpunkt i frågan, som intagits af komiterade.

Arid sådant förhållande och då det synes utskottet angeläget,

att omorganisationen af Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut sker i

den riktning, komiterade föreslagit, och för båda instituten genomföres

samtidigt, samt enär det nu föreliggande förslaget synes utskottet icke

så mycket leda till en förändrad och ändam&lsenligare anordning af

undervisningsväsendet vid Ultuna, utan hufvudsakligast afse beredande

åt lärarepersonalen derstädes af ökade löner å ordinarie stat, och då

vidare det föreslagna bibehållandet i eu hand af chefskapet för läroverket

och förvaltarebefattningen vid egendomen enligt utskottets

öfvertygelse måste föranleda minskad afkastning af egendomen, anser

sig utskottet icke kunna tillstyrka Riksdagen att bifalla vare sig

Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning af det nu utgående anslaget

till Ultuna landtbruksinstitut eller hvad med samma framställning står

i sammanhang; och lärer utskottet, med denna uppfattning af den föreliggande

frågan, icke böra ingå i någon granskning vare sig af de olika

posterna i den af Kong]. Maj:t för institutet föreslagna staten eller af

den i ämnet väckta motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må, med afslag å Kongl. Maj:ts

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

69

förslag och herr Tamms motion i hvad de afse genomförandet

af de ifrågasatta, förändrade anordningarne

med undervisningen vid Ultuna landtbruksinstitut samt

godkännande af stat för institutet jemte hvad i sammanhang

med denna stat föreslagits, fastställa det

under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar» uppförda anslag till

Ultuna landtbruksinstitut att utgå med oförändradt

belopp 20,000 kronor.»

vid punkten 12:o (angående hästafvel^ förbättrande):

af herrar H. P. P. Tamm, C. Ifvarsson, A. P. Danielson, S. Nilsson

och N. Petersson;

vid punkten 3l:o (angående gäldande af kostnader för länsmansbostället

Vählas deltagande i ett sjösäukningsföretag):

af herrar N. Petersson, vice talmannen L. O. Larsson och J. Anderson;
vid

punkten 33:o inom. a) (angående anslaget till nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik):

af herrar grefve G. Sparre, friherre B. A. Leijonliufvud, grefve

E. C. A. Piper, Chr. Lundeberg, F. Boström, P. J. von Ehrenlieim och

C. E. Casparsson;

vid punkten 33:o inom b) (angående anslaget till ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernvägar):

af herr vice talmannen L. O. Larsson, som yrkat, att de begärda

1,000,000 kronor måtte anvisas att utgå med hälften år 1890 och hälften

år 1891.

Herr Chr Lundeberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i behandlingen inom utskottet af de i punkterna 6:o—30:o af

detta utlåtande omförmälda ärenden.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

E

Tabell öfver ordinarie anslagen und

1889 års riksstat anslår:

;

indelning och dermed jemförlig

Anvisning i

i

anvisning på förslag.

kontant.

Summa.

Friheter.

Ersättningar-

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

___

_

___

_

6,500

36,000

—

- -

—

- -

—

36,000

17,000

—

- -

_

---

—

17,000

—!

76,700

76,700

—

83,500

—

- -

—

- -

—

83,500

—

59,900

59,900

108,800

108,800

6,000

—

- -

—

- -

—

6,000

—

87,422

—

- -

—

- -

—

87,422

—

2,643,582

—

- -

—

- -

—

2,643,582

—

131,200

—

—

—

—

—

131,200

—

239,000

239,000

7^172

—

6,635

—

5,639

—

19,446

—

250,000

_ _

_

_ _

__

250,000

—

354

—

25

—

—

—

379

i

Sgr

3,753,130

-

| 6,660

—

j 5,639

—

| 3,765,429

1—

Tpt

3,753,130

—

6,660

—

5,639| —

3,765,429

—

Civ

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst....

äråden utan departement, 3 å 12,000 kronor....

i Departementschefen ....................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli....

Kommerskollegium........................................................

Statistiska centralbyrån:

Afiöningsmedel för statistiska centralbyrån............

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ............................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikaria

,, officiella statistiska trycket ............................

,, en statistisk tidskrift........................................

,, utarbetande af en aflönings- och pensionsstatis

Landtraäteristaten ........................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag........

Öfverståthållareembetet................................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservation

Tillkommer det belopp, hvartill afkastningen af ft

ningsjord är beräknad ........................................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särski:

och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 krön

Landtbruksstyrelsen. Nytt ........................................

Alderstillägg, förslagsanslag........................................

Gästgifvares friheter:

Anvisningen i kontant ökas med 3,675 kronor, hv:

|Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag........

jFärjor och färjekarlar ...............................................

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7,

71

t. A.

^statens Sjette hufvudtitel.

Förslag till

blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter

Ersättningar.

partemetet.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor,

ö.

Kronor.

ö.

6,500

_

__

6,500

36,000

—

36,000

_

17,000

76,700

—

— —

—

- -

—

17,000

—

—

— —

—

- -

—

76,700

_

83,500

—

— —

—

—

—

83,500

—

........................................................... 28,400: —

....................................... 1,500: -

ättningar........................ 12,200: —

....................................... 15,800: —

....................................... 1,000: —

....................................... 1,000: — 31,500: —

59,900

59,900

108,800

—

— —

—

- ----

—

108,800

—

6,000

6,000

87,422

87''422

•lag). Nuvarande belopp ................ 2,643,582: —

ragna boställen och en indragen lö-

.............................................................. 3,410: —

2,646,992

—

— —

—

- -

—

2,646,992

_

irvationsanslag, till expenser för allmänna arbeten

131,200

131,200

27,800

239,000

—

27,800

239 000

—

)t “Ersättningar11 minskas med 3,975 kronor ........

10,847

6,635

1,664

19,146

250,000

—

- -

—

- -

—

250,000

_

354

—

25

—

—

—

379

—

S:gr

3,788,015

—

6,660

—

1,664

3,796,339

—

Transport

3,788,015

—

6,660

—

1,664

—

3,796,339

—

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Tpt

Sgr

Sgr

S:a

1889 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättning?

ir.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

3,753,130

—

6,660

—

5,639

—

3,765,429

—

12,000

12,000

190,400

—

----

- -

—

190,400

47,500

47,500

45,450

—

— —

—

— —

—

45.450

48,500

__

_

48,500

63,500

—

---

___

—

63,500

—

11,500

11,500

—

8,700

---

—

—

8,700

17,600

- -

—

17,600

—

445,150

- -

—

445,150

-

63,000

63,000

50,000

- -

—

---

—

50,000

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

1,560

—

4,567

—

8,827

—

93,550

1,070

—

- -

94,620

30,000

_

___

30,000

15,850

- -

—

---

—

15,850

—

26,500

- -

—

---

—

26,500

—

43,000

—

- -

—

- -

—

43,000

—

117,873

_

— —

—

—

117,873

—

12,000

- -

- -

—

12,000

—

458,973

-

2,630

—

4,567 -

466,170

-

4.657,253

—

9,290 —

10,206

|-

4,676,749

—

Jordbruket, hande

Reservation

Vägar och kommunikationer.........................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmann

till understöd åt landtmannaskolor). Nuvaran

Okas å anslaget till Ultuna landtbruksinstitut nr

Landtbruksingeniörer och deras biträden .................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanr

Ökas med .................................................................

Länsveterinärer .............................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.........

Fiskerinäringens understöd.

Ökas med..........................

Nuvarande belopp.

Diver

Skiften och afvittringar, reservationsanslag.......

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag

Nuvarande anvisning i kontant ..........................

Ökas å det särskilda anslaget till prisbelöna

Aflösning af Scheldetuilen, förslagsanslag. Anslag

-iRese- och taktament,spenningar, förslagsanslag ....

jSkrifmaterialier och expenser, ved, m. m., förslag

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumi

-! Extra utgifter, reservationsanslag ............................

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

73

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

(Indelning ock dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Summa.

:h näringarne.

slag.

ringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor

lopp ...

ringar. Nuvarande belopp..

190,400:

27,000:

45,450: —

9,550: —

17,600:

24,400:

slag.

igsanslag.......................................................................

ildt 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar)

................................................................. 93,550: —

,star med ................................................ 15,000: —

ikdomar bland husdjuren, förslagsanslag...................

går

slag. Nuvarande belopp

}d ......................................

117,873:

342:

S:gr i

Kronor, j ö. Kronor, ö

I I

3,788,015 —1 6,660 —

12,000; —

217,4001—

47,500 —

Kronor. | ö.

1.664

55.000— i

48,500;—!

63,500''—!

11,500|—!

8,700—|

42.000- -

i

-i -

S:gr j 506,100!—

63,000;-

50,000^-

4,500:-

2,700|-

108,550i—1

30,000:—;

15,850 —!

1,560

1,070-

43.000

117,531

12.000 —!

r

Kronor.

3,796,339

12,000

217,400

47,5001—j

I

55,000;—|

48.500 —

63,500|—

11.500 —

8,700:—

4,567

447,131! —

2,630!

42,000!-

500,100

63,000!—

50,000]—

4,500 —

8,827:—

109,620]—

30,000!—

15,850

43,000

117,531

12,000

4,567; —! 454,328

Summa | 4,741,240|—|

Bill. till liiksd. Prot. 1889. 4 Sami. 1 Afd. o Iläft.

9,290|—j 6,2311—j 4,756,7671—

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Lätt B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette

hufvudtitel.

Civildepartementet.

| Kronor. ö.

i

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

\ Till handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna ........................

i

4,500-

Kommerskollegium:

! [

j i

För tillfällig löneförbättring .............................. 7 640: —

Till bestridande af kostnader för kartritning vid gruf-

kartekontoret.............................................. 2 500- —

i !

[ i

10,140—:

Rikets ekonomiska kartverk:

: För de ekonomiskt-geografiska kartarbetenai Norrbottens län 31,000: —

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket.... 45,000: —

] ;

76,000 -

Ofverståthallareenibetet:

I |

Till utgifvande af “Polisunderrättelser“....................

15,0001—j

Landsstaterna i länen:

i ;

: |

För uppehållande af en häradsskri^äretjenst inom Jemt-

lands län..................................................................... 2 500"

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet........ 50,000- —

52,500:—;

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

1 i

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps

landtbruksinstitut ...................................................

j |

5,000—!

i

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar: j

;

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten .................................................. 5 000-

1 |

Transport 5,0(30: —

163,140|—!

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 7.

75

! Kronor, ö. !

—

I

— : 163,140}—I

i i I

— 146,500;—:

! ! i

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och en

.elev........................................................................................ 4,000: — |

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ............ 4,800: — j 8,800^_i

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af’

afsättning i främmande länder ............................................................j 20,000j—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Transport 5,000:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus
-

djur, redskap, maskiner m. m......................................... 10,000:

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof ........................................ 28,000:

Till understöd åt frökon trollanstalter ................................ 10,000:

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen ................ 5,000:

För de geologiska undersökningarna.................................... 88,500:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ................................................I 14,000|_i

Skiften och afvittring ar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena............................j 72,000:_

Diverse anslag:

Till gäldande af vissa kostnader för ett boställes delta- j

gande i ett sjösänkningsföretag........................................ 5,128: — 1

,, ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter................................................................................ 30,465: -- 1

,, utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens

jernvägstrafik............................................................ 500,000: — j 535,593!_|

Summa j 960,033|—!

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne

Kronor. o.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar............................................................. 1,000,000;—

STOCKHOLM, ISAAC MAKCDS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 18S9.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.