Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående statsbidrag för ny reglering af Umeå stad i följd af den staden år 1888 öfver gångna brand.

1889-05-04 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:71, Utlåtande, angående statsbidrag för ny reglering af Umeå stad i följd af den staden år 1888 öfver gångna brand.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

1

N:o U.

Ank till Riksd. kansli den 4 maj 1889, kl. 11 f. in

Utlåtande, angående statsbidrag för ny reglering af Umeå stad i

följd af den staden år 1888 öfver gångna brand.

(R. A.)

I en den 12 sistlidne april till Riksdagen aflåten proposition (n:o 40)

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, för ny reglering af Umeå stad i

följd af den staden år 1888 öfvergångna brand, åt nämnda stad bevilja, såsom

bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och

andra allmänna platser samt såsom understöd för bestridande af de med

regleringens genomförande i öfrig! förenade kostnader, dels ett anslag utan

återbetalningsskyldighet å sjuttiofemtusen kronor, dels ock på de vilkor, som

i ett propositionen bifogadt utdrag af protokoll öfver civilärenden omförmälas,

ett lån af tvåhundratusen kronor att lyftas under år 1890.

Af nämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att stadsfullmägtige i Umei

hos Kongl. Maj! gjort hemställan om förslag till Riksdagen derom, att för

ny reglering af nämnda stad i följd af den staden den 25 juni 1888 öfvergångna

brand måtte beviljas såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordrades

till anläggning af gator, torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd

för bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade

kostnader, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af etthundrafemtiotusen

kronor, dels ock på de vilkor, som kunde komma att bestämmas,

ett lån af trehundratusen kronor.

Till stöd för denna framställning hafva stadsfullmägtige — med förmälan

att vid nämnda eldsvåda, som förhärjade den tätast och bäst bebyggda

stadsdelen, inom hvilken så väl statens som stadens allmänna byggnader voro

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 43 Höft■

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 71

belägna, odelades, förutom magasiner och sjöbryggor, ej mindre än 202 gårdar

och bland dessa följande stadens hus, nemligen rådhuset, prestgården, allmänna

läroverkets byggnader, elementarläroverkets för flickor byggnader,

folkskolebyggnaderna för gossar och flickor, fattig- och enkehusen samt tullpackhuset

och nederlagsmagasinet med dertill hörande brygga — vidare

anfört, att de utgifter staden i den närmaste framtiden hade att bestrida

till uppförande af omförmälda byggnader samt af den genom vådeld julaftonen

år 1887 uppbrunna kyrkan, uppginge till minst 750,000 kronor, till

hvars betäckande staden disponerade allenast 325,171 kronor 39 öre, nemligen

brandskadeersättning 198,864 kronor 84 öre äfvensom af enskilda personer

under vissa vilkor lemnade gåfvo- och testamentsmedel 80,000 kronor,

anslag af länets landsting till allmänna läroverksbyggnaden 25,000 kronor,

för sistnämnda byggnad afsätta medel 5,000 kronor och läroverkets egen

byggnadsfond 17,170 kronor 55 öre; att, förutom kostnaden för dessa byggnaders

uppförande, staden hade att bestrida betalningen af sina skulder,

hvilka vid 1888 års slut utgjorde 21,556 kronor 74 öre; att utskylderna

till kommunen samt till kyrka och skola under samma år, då summan af

bevillningen utgjorde 10,732 kronor 36 öre, utgått med 3 kronor 42 öre

för hvarje bevillningskrona, hvaraf till stadskassa!! 2 kronor 40 öre samt

för kyrkan 57 öre och till skolorna 45 öre; att, då det efter berörda eldsvåda

visat sig, att den plan för stadens bebyggande, som den 22 juli 1864

blifvit af Kongl. Maj:t faststäld, erfordrade åtskilliga ändringar för att

bringas i öfverensstämmelse med föreskrifterna i byggnadsstadgan för rikets

städer af den 8 maj 1874 och såmedelst förekomma eldsolyckor af den

beskaffenhet, som senast drabbat staden, samt ny sådan plan nu mera blifvit

upprättad och Kongl. Maj:ts pröfning understäld, högst betydliga belopp

erfordrades för genomförande af stadens reglering, emedan till åstadkommande

af nödiga esplanader och gator måste inköpas dyrbara och stora

tomter eller delar deraf, hvartill komme, att mänga och kostsamma jordschaktningar

måste för gatornas reglering och planering företagas; att under förutsättning,

att den understälda planen blefve af Kongl. Maj:t faststäld, kostnaderna

för regleringen af stadsfullmägtige beräknades till följande belopp,

nemligen

för jordschaktning och planering.......................................... kronor 100,0! )0: —

» ordnande af gator och torg omkring 81,100 qvadrat
meter.

................................................................................... » 600,000: —

» expropriation af mark, 71,510 qvadratmeter, förutom

tomterna norr om Bastugatan och vid sjön ............ » 160,000: —

eller tillsammans kronor 860,000: —:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

3

samt att staden, åt sig sjelf lemnad, omöjligen mägtade genomföra ifrågavarande

reglering, hvarmed icke kunde eller borde anstå, enär den afbrända

delen utgjorde stadens mest centrala del.

Kong! Maj.ts befallningshafvande har, i afgifvet yttrande, anfört, att

Umeå stad vore ett jemförelsevis litet och fattigt samhälle; att, derest icke

de uti byggnadsstadgan för rikets städer gifna bestämmelser utgjort hinder

derför, stadens återuppbyggande skulle kunna verkställas på ett vida mindre

kostbart och betungande sätt, än hvad nu blefve händelsen; att det vid sådant

förhållande syntes vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,

att staten lemnade staden understöd för den i lag stadgade regleringens genomlörande,

som enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt eljest icke kunde

ske utan att invånare, af hvilka flertalet till följd af branden lidit större

eller mindre förluster, kornme att nedtyngas af omättligt dryga kommunalutskylder;

samt att någon förhoppning om dessa utskylders snara minskning

till följd af stadens utveckling genom ökad handel och folkmängd ty värr

ej heller funnes, bland annat af det skäl, att en del burgna personer

utflyttat från samhället, hvars folkmängd efter branden aftagit med omkring

500 personer.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har statsrådet och chefen

för kongl. civildepartementet ansett giltiga skäl förefinnas att söka bereda

staden, på sätt i liknande fäll tillförene egt rum, understöd af allmänna

medel för regleringens genomförande. I afseende å omfattningen af detta

understöd har dock eu inskränkning i hvad stadsfullmägtige begärt synts

departementschefen skäligen böra ega rum; och har departementschefen alltså

hemstält, att Kongl. Maj:t mätte föreslå Riksdagen att, för ny reglering af

Umeå stad i följd af den staden är 1888 öfvergångna brand, åt nämnda

stad bevilja såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning

åt gator, torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd för be

stridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader,

dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet å sjuttiofem tusen kronor, dels

ock ett lån af två hundra tusen kronor att lyftas under är 1890, hvarvid

departementschefen ansett följande i den kongl. propositionen åberopade vilkor

för tillgodonjutande af länet böra, i öfverensstämmelse med hvad i ett liknande

fall för Luleå stad vid sistlidna års riksdag bestämdes, stadgas,

nemligen:

att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumrnan

afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse,

innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade

vilkor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskon törel uttaget före

slutet af år 1890 icke får derefter utbekommas;

att det i riksgäldskontor^ lyftade lånebeloppet får utan ränta och

kapitalafbetalning innehafvas till 1893 års slut, hvarefter och intill dess lånet

blifvit till fullo godtgjordl, fem procent å dess ursprungliga belopp bör

till riksgäldskontor årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra

å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfvenskottet utgör

kapitalafbetalning; samt

att inbetalning'' af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet

bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att

å annuiteten beräknas fem procent ränta från för fallodagen.

Utskottet har vid granskning af handlingarne i detta ärende funnit

statsbidrags beviljande i förevarande fall vara af behofvet påkalladt, till

följd hvaraf'' och då de föreslagna beloppen, jemförda med de beräknade

kostnaderna, ej öfverstiga hvad i allmänhet efter inträffade eldsolyckor i

städerna plägat såsom understöd lemnas samt Kongl. Maj:ts framställning'' i

öfrigt ej gifvit anledning till någon utskottets erinran, utskottet, som fram

deles kommer att afgifva förslag angående sättet för anskaffande af mede!

till det föreslagna låneunderstödet, nu får hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning'' må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 maj 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE. —

Stockholm, Assoeiations-Bofctryekeriel, 1889.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:94 Skrifvelse till Konungen, angående statsbidrag för ny reglering af Umeå stad i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand. s. 10 i texten