Sök i Ratio Lex

Memorial, angående statsreglering en för år 1890.

1889-05-13 · 33 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:83, Memorial, angående statsreglering en för år 1890.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

N:o 83.

Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1889, kl. 6 e. m.

Memorial, angående statsreglering en för år 1890.

(R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag

blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit faststälda, hvartill

sa väl statsveikets ordinarie inkomster som tull- och postmedlen, bevillningsavgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter, stämpelmedlen, bränvinstillverkningsskatten

och hvithetssockertillverkningsafgiften för år 1890 skola

beiäknas, äfvensom beslut fattats huru stor del af riksbankens vinst bör till

statsverket öfverlemnas, far utskottet, jemlikt 39 § riksdagsordningen, för

Riksdagen framlägga resultatet af stat.sregleringen jemte den utskottet åliggande

utredning af riksgäldskontorets behof.

Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa väckta,

ännu oafgjorda förslag samt angående sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp

med mera, på sätt här nedan synes.

I propositionen angående^ statsverkets tillstånd och behof har Kongl.

Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering måtte beräknas

och användas odisponeradt öfverskott å 1886 års statsreglering och

reservationer å anslag till torrläggning af vattensjuka marker med 1,638,000

kronor.

Beträffande detta belopp, har statsrådet och chefen för finansdepartementet

till det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af protokollet öfver

Bill. till Riksd. Prof. 18S9. 4 Sami. 1 Åfd. 54 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 83.

finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 12 januari

innevarande år, anfört följande:

»Enligt livad statskontoret redan i skrifvelse den 28 augusti sistlidet år

anmält, är af öfverskottet å 1886 års statsreglering ännu odisponeradt ett

belopp af 1,530,505 kronor 31 öre. Rörande förhållandet med denna återstod

torde det tillåtas mig anföra följande.

Vid uppgörandet af statsregleringen för år 1889 förelåg från 1886 och

föregående årens statsregleringar ett öfverskott åt 4,718,191 kronor. Som

emellertid till följd af den jemlikt nådigt bref den 13 juli 1887 medgifna

nedsättning med tio procent i en del af 1886 års till statsverket ingående

arrenden jemte den enligt nådigt bref den 11 påföljande november föreskrifna

eftergift i de så kallade skilnadsarrendena, en mot dessa nedsättningar svarande

afkortning å 1886 års arrendeafgifter måste komma att ega rum i

1887 års rikshufvudbok, undantogs från disposition vid statsregleringen för

ar 1889 af 1886 års öfverskott ett belopp af 250,207 kronor 32 öre, motsvarande

afkortningarnes till 25o,000 kronor beräknade men, för vinnande

af jemn slutsumma å det till disposition föreslagna öfverskottet, till nyssnämnda

siffra jemkade belopp.

Vidare får jag i minnet återkalla, hurusom dåvarande cheten för

finansdepartementet, då han den 25 april 1887 vid uppgörande af statsregleringen

för år 1888 yttrade sig angående 1886 års statsreglering, fäste

uppmärksamheten derå, att hela öfverskottet för sistnämnda år icke kunde

tagas i anspråk för en blifvande statsreglering. I nämnda öfverskott inginge

nemligen den debiterade tillverkningsskatten för bränvin, som, qvarliggande

å nederlag, icke blifvit till disposition anmäldt och för hvilket skatten följaktligen

icke i verkligheten influtit. Beloppet af tillverkadt bränvin, som icke

åtgått för inhemsk förbrukning, hade från år 1883, sedan hvilken tid icke

någon nämnvärd utförsel egt rum, betydligt ökats, så att statsverkets fordran

för ogulden tillverkningsskatt vid slutet af är 1886 utgjorde ej mindre än

3,944,368 kronor 9 öre, som inginge bland statsverkets bokförda tillgångar.

Att skatten för allt inom landet tillverkadt bränvin genast efter tillverkningen

debiterades såsom en statsverkets fordran, för hvilken valuta komme att inflyta

endast i den mån, som bränvinet, enligt hvad med största delen naturligtvis

ock inträffat, från nederlag uttoges för disposition inom landet, medförde

emellertid den olägenhet, att, i händelse en del bränvin ej blefve förbrukadt

inom landet utan komme att exporteras, skatten, hvilken upptagits

i räkenskapen såsom en tillgång, affördes och således aldrig komme att inflyta

i statens kassor; och då det vore att förvänta, att marknad utom landet

måste sökas för den ständigt växande myckenhet bränvin, hvarmed tillverkningen

öfverstege förbrukningen, måste staten hålla sig beredd på ett sådant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

atdrag i sina beräknade tillgångar. Departementschefen antydde derför lämpligheten

att vid disposition åt ötverskotten för år 1886 tillse, det afkortning

af den genom flerårig debitering uppkomna tillgången finge fördelas på mer

än ett år och icke ensamt drabba 1887 års bokslut.

I skrifvelse den 21 april 1887 hade departementschefen erinrat statskontoret

derom, att det dittills begagnade sättet för bokföring af bränvinstillverkningsskatten

i sfatens räkenskaper kunde af nyss antydda anledning

blifva vilseledande vid beräkningen af statens tillgångar, samt fästa uppmärksamheten

på vigten för framtiden af en förändrad anordning af bokföringen,

sä att ifrågavarande skatt icke i räkenskaperna förekomme såsom

en statsinkomst med större belopp, än hvarmed den verkligen inflöte.

Statskontoret, som enligt nådiga blefven den 8 februari och den 5 juli

1884 undfått bemyndiganden att i afseende å länens räkenskaper meddela

erforderliga föreskrifter, uttalade i dess under den 6 december 1887 afgifna

berättelse angående statsverkets inkomster och förvaltning, att öfvefgången

till det förändrade bokföringssättet borde ske redan i rikshufvudboken för år

1887,. dervid det förut uppgifna beloppet af debiterad tillverkningsskatt för

bränvin å nederlag, 3,944,368 kronor 9 öre, borde afkortas å nämnda års

inkomst af bränvinstillverkningsskatten. I afseende å detta belopp erinrade

statskontoret, att nämnda fordran för bränvinstillverkningsskatt uppkommit

med 2,664,070 kronor 10 öre redan före år 1886 och således ingått i de under

1888 och föregående årens riksstat^1 disponerade öfverskott å 1885 och föregående

årens statsregieringar och med återstoden, 1,280,297 kronor 99 öre

under år 1886.

Detta sistnämnda belopp inginge således, enligt hvad departementschefen

vid föredragning den 12 januari 18S8 af statsregleringen för år 1889 erinrade,

i den beräknade behållningen å 1886 och föregående årens statsreglering,

och borde alltså denna behållning ej för en blifvande statsreglering

disponeras till större belopp, än som efter afdrag af den under år 1886 debiterade

men vid årets slut oguldna bränvinstillverkningsskatten, 1,280,297

kronor 99 öre, återstode.

I fråga om statskontorets uttalade afsigt att i 1887 års rikshufvudbok

å nämnda års inkomst af bränvinstillverkningsskatt afkorta det belopp, hvartill

statsverkets före är 1887 uppkomna fordran för ogulden tillverkningsskatt

uppginge, eller 3,944,368^ kronor 9 öre, anförde vid nyssberörda tillfälle departementschefen,

att, då, enligt den af departementschefen förut lemnade

redogörelse för det sannolika resultatet af samma års statsreglering, inkomster

och utgifter ansåges komma att ungefärligen uppväga hvarandra, den nämnda

afkortningen, om den utan vidare verkstäldes i 1887 års räkenskaper, således

skulle komma att deruti tillskapa en brist till ungefär motsvarande belopp,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 83.

ehuru afkortningen föranledts af förhållanden, som rörde en föregående tid.

Till förekommande af ett sådant vilseledande bokslut ansåg departementschefen

någon särskild åtgärd böra vidtagas. Hvad anginge den del af omförmälda

fordran, hvilken uppkommit under år 1886, hade departementschefen, såsom

nyss blifvit uämndt, redan vid beräkningen af samma års öfverskott fränräknat

beloppet deraf med 1,280,297 kronor 99 öre, som således vore att

påräkna för det nu ifrågavarande ändamålet. Beträffande det återstående

beloppet, 2,664,070 kronor 10 öre, hade statskontoret anmärkt, att, detsamma,

som uppkommit före år 1886, ingått i de enligt 1888 och föregående

årens riksstater disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar.

Å riksstaterna för åren 1884—1888 vore emellertid till förstärkande

af statsverkets kassaförlagsfond anvisade 3,165,264 kronor, i hvilket

belopp förenämnda 2,664,070 kronor 10 öre skäligen kunde anses hafva

ingått. Med afseende härå och på i öfrigt anförda skäl ansåg departementschefen,

att till betäckande af den brist i 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt,

som genom afkortning derå af sistnämnda summa föranleddes,

ett motsvarande belopp borde omföras från kassaförlagsfonden.

I öfverensstämmelse med de af chefen för finansdepartementet sålunda

uttalade åsigter föreslog Eders Kongl. Maj:t i den till 1888 års Riksdag atlåtna

nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof Riksdagen

att medgifva, att till ersättande af den afkortning å statsverkets inkomst af

bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkomine genom uteslutande af

redan bokförd fordran från föregående år för ogulden dylik skatt, finge omföras:
från

behållningen från år 1886 ............................ kronor 1,280,297: 99.

motsvarande det belopp, hvartill sådana fordringar under

nämnda år tillkommit,

och från statsverkets kassaförlagsfond ................. » 2,664,070: to,

eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna for
dringarne

af ifrågavarande slag uppginge. _

Tillsammans kronor 3,944,368: 09.

Detta Eders Kongl. Maj:ts förslag vann emellertid icke Riksdagens

godkännande.

Under erinran att, sedan samma förslag för Riksdagen framlagts, Riksdagen

beslutat dels att höja bränvinstillverkningsskatten från 40 öre till 50

Öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka dels ock att dittills gällande

skatt af 40 öre litern finge erläggas ej mindre för det bränvin, som vid den

tid, då den förhöjda afgiften trädde i kraft, redan vore disponerad!, än äfven,

så vida betalning erlades före den 1 oktober 1888, för det bränvin,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets Memorial N:o So.

som vid den tid, då den förhöjda tillverkningsafgiften trädde i kraft, obeskattadt

qvarlåge å brännerinederlag eller allmänt bränvinsnederlag, anförde

nemligen Riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 maj 1888, att af anförda

förhållande antagligen måste blifva en följd, att egare af bränvin, som

vid tiden för Riksdagens berörda beslut obeskattadt qvarlegat å nederlag,

för att undvika att erlägga skatt efter den högre skattesatsen, före den 1

oktober nästlidet år komme att uttaga bränvinet och för detsamma skatta,

eller, med andra ord, att statsverkets ifrågavarande fordran för ogulden tillverkningsskatt,

mot hvad förut skäligen kunnat antagas, komme att åtminstone

till största delen inflyta.

Vid sådant förhållande ansåg Riksdagen det visserligen kunna sättas

i fråga att öka det belopp af öfverskott å statsregleringarne för 1886 och

föregående år, som Eders Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen att vid statsregleringen

för år 1889 använda, med de 1,280,297 kronor 99 öre, som vid

samma öfverskotts beräkning afdragits, men, då nödig varsamhet ansågs påkalla

bifall till Eders Kongl. Maj:ts berörda förslag, och enär, om beloppet

lemnades utan afseende vid då förestående statsreglering, detta ej medförde

annan verkan, än att detsamma komme att std till en blifvande Riksdags

disposition, hvilket syntes så mycket lämpligare, som öfverskott å 1887 års

statsreglering antagligen ej blefve att tillgå, hade Riksdagen ej ansett sig

böra afvika från Eders Kongl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande öfverskotts

beräkning och användande.

Hvad åter anginge Eders Kongl. Maj:ts förslag om ersättande af den

afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887,

som uppkomme genom uteslutande af redan bokförd fordran från föregående

år för ogulden dylik skatt, hade Riksdagen funnit sitt omförmälda beslut angående

bränvinstillverkningsskatten otvifvelaktigt medföra den verkan, att

någon åtgärd i berörda syfte ej dåmera kunde anses erforderlig; och anmälde

på grund häraf Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:ts förslag om ersättande

af afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887

medelst omföring från behållningen för år 1886 af 1,280,297 kronor 99 öre

och från statsverkets kassaförlagsfond af 2,664,070 kronor 10 öre ej föranledt

till någon Riksdagens åtgärd.

Då Riksdagen sålunda väl bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag derom,

att från disposition vid statsregleringen för år 1889 måtte af 1886 års öfverskott

undantagas ett belopp af 1,280,297 kronor 99 öre, motsvarande det

belopp, hvartill fordringar för ogulden bränvinstillverkningsskatt under år

1886 tillkommit, men deremot icke godkänt Eders Kongl. Maj :ts tillika framstälda

förslag att använda nämnda belopp till ersättande af den afkortning

å statsverkets inkomst'' af bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 83.

komme genom uteslutande af statsverkets redan bokförda fordran till motsvarande

belopp för ogulden dylik skatt, framgår häraf, att, på sätt ock

Riksdagen i dess nyssberörda underdåniga skrifvelse erinrat, ifrågavarande

belopp fortfarande är odisponeradt och kan användas vid statsregleringen för

ar 1890.

Om till ifrågavarande odisponerade belopp............ kronor 1,280,297: 99

lägges det belopp af 1886 års öfverskott, livilket, enligt

hvad jag förut anfört, såsom motsvarande beräknad afkortning

å 1886 års arrendeafgifter, lemnats odisponeradt

vid statsregleringen för är 1889, eller .......................... » 250,207: aa

förefinnes alltså till disposition vid statsregleringen för

år 1890 ett odisponeradt öfverskott ä statsregleringen

för år 1886 till sammanlagdt belopp af ......................... kronor 1,530,505: ,u.

I statskontorets berättelse af den 6 sistlidne december omförmäles vidare,

att utaf de för åren 1885, 1886 och 1887 med 100,000 kronor för

hvartdera året anvisade anslag till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som,

utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd,

är odisponeradt ett belopp af............................................. kronor 108,165: —

som kan för 1890 års statsreglering disponeras.

Lägges härtill nyssnämnda odisponerade öfverskott

å statsregleringen för år 1886 ............................. » 1,530,505: si

uppkommer ett belopp af .......................................... kronor 1,638,670: 31,

hvilket jag hemställer måtte få under benämning odisponeradt öfverskott å

statsregleringen för år 1886 samt reservationer å anslag till torrläggning af

vattensjuka marker i jemnadt tusental upptagas bland tillgångarne för 1890

års statsreglering med 1,638,000 kronor.»

Utskottet, som i sitt utlåtande n:o 51, angående beräkningen af statsverkets

ordinarie inkomster, anmält sig framdeles komma att meddela yttrande

öfver hvad Kongl. Maj:t i ofvan berörda hänseende föreslagit, har

intet att erinra mot ifrågavarande förslag, utan hemställer,

l:o

att såsom tillgång vid statsregleringen för är 1890 må

beräknas och användas odisponeradt öfverskott ä 1886

års statsreglering och reservationer å anslag till torrläggning

af vattensjuka marker med 1,638,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial E:o 83.

7

Kongl. Maj:t bär vidare föreslagit, att af öfverskottet å 1888 års

statsreglering 3,944,000 kronor måtte tagas i anspråk för statsreglering^! för

år 1890; och har utskottet i sitt ofvan omförmälda utlåtande n:o 51 anmält,

att utskottet jemväl om detta förslag framdeles komme att meddela

yttrande.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet

den 12 sistlidne januari till stöd för ifrågavarande förslag yttrat:

»Beträffande statsregleringen för år 1888 hafva, så vidt hittills kan

vara kändt eller beräkneligt, följande öfverskott och brister uppstått:

Jernvägstrafikmedd, för år 1888 beräknade till

6,000,000 kronor, hafva influtit med 6,800,000 kronor

och således öfverstigit beräkningen med ............ kronor 800,000:_

Skog smedel, h vilka för år 1888 beräknats till

1,600,000 kronor, hafva lemnat en inkomst af 2,067,115

kronor 19 öre, hvadan öfverskottet i jemnt tal belöpt

sig till

Tullmedlen, beräknade till 29,000,000 kronor,

hafva utgjort 37,718,638 kronor 67 öre och således

lemnat ett öfverskott i jemnt tal af

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter äro beräknade till 300,000 kronor och

kunna antagas för år 1888 lemna ett öfverskott af

Stämpel medel, i 1888 års riksstat beräknade

till 3,400,000 kronor, kunna, med ledning af förhållandena

under föregående är, för år 1888 antagas

uppgå till åtminstone 3,600,000 kronor, hvadan ett

öfverskott torde vara att påräkna till belopp af........

Eränvinstillverkningsskatt, i rikstaten upptagen

till 13,000,000 kronor, har influtit med 14,377,014

kronor 4 öre. Efter afdrag af medgifven restitution

för bränvin, som göres till förtäring obrukbart för att

användas för tekniskt eller vetenskapligt ändamål,

och hvilken restitution kan antagas uppgå till omkring''

277,000 kronor, skulle alltså uppstå ett öfverskott

i jemnt tal af .................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift. har influtit med

öfver 544,000 kronor. I riksstaten för år 1888 beräknad

till endast 200,000 kronor, har denna statsinkomst

således lemnat ett öfverskott af i rundt tal

467,000:

8,718,000:

17,000: —

200,000:

1,100,000:

344,000:

Transport kronor 11,646,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport kronor 11,646,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst är

beräknad får år 1888 till 3,500,000 kronor. Med

ledning af förhållandena under åren 1885—1887

torde denna bevillning kunna antagas för år 1888

lemna en inkomst af omkring 3,700,000 kronor,

hvadan äfven å denna titel är att påräkna ett öfverskott

af............................................................................. » _ 200,000: —

och, då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara

de brister, som å andra inkomsttitlar tilläfventyrs

uppstå, torde alltså öfverskott af inkomster kunna

beräknas till............................................................... kronor 11,846,000: —

Vidkommande bristerna å förslagsanslagen, så

torde desamma, utöfver de på en del anslag möjligen

uppkommande öfverskott, kunna beräknas till.............. » 2,500,000: —

och efter detta afdrag kan alltså öfverskottet å

1888 års statsreglering beräknas till ....................... kronor 9,346,000: —

Alltsedan den statsreglering, som förelädes 1881 års Riksdag, har vid

uppgörande af statsreglering^!! för det budgetår, som följt näst efter hvarje

riksdags sammanträde, det förfarande iakttagits, att befintligt öfverskott a

statsregleringen för det år, som närmast föregått riksdagens sammanträde,

icke tagits i beräkning. Grunden för detta förfarande har varit att söka

dels deruti, att de beräkningar, livilka ligga till grund för kalkylen öfver

de senaste årets öfverskott, ej ansetts ega den tillförlitlighet, som för sådant

fall är af nöden, dels ock deruti, att tillvaron af ett odisponeradt öfverskott

ansetts egnad att bereda större trygghet med afseende på resultatet af det

löpande årets reglering.

Jag underkänner icke betydelsen af dessa skäl, om än vigten af det

förstnämnda af dem i senare tider förringats genom lättheten att pa telegrafisk

väg erhålla så pass noggranna underrättelser rörande de belopp, hvarmed

statens vigtigaste inkomsttitlar under sista delen af det förflutna året

influtit, att en i det närmaste tillförlitlig kalkyl öfver statsregleringens resultat

under detta år lätt nog låter sig uppgöra; men jag anser likväl af

mig redan antydda särskilda förhållanden påkalla, att nyss angifna regel

icke vid uppgörandet af statsregleringen för år 1890 i hela sin vidd bör

komma till tillämpning. Jag har redan omförmält, att af bristen å 1887 ars

statsreglering, 4,753,692 kronor 53 öre, största delen eller 3,944,368 kronor

9 öre uppkommit derigenom, att i 1887 års rikshufvudbok afkortats kronans

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

9

under 1886 och föregående år uppkomna fordran för ogulden brun vinstil!

verkningsskatt. Då nämnda afkortning berott af förhållanden, som uppkommit

redan före år 1887, har Eders Kong! Maj:t redan tillförene såsom

sin åsigt uttalat, att ersättning borde beredas för den verkstälda af kortningen

å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för nämnda ar,

och af Riksdagens uttalanden i ämnet torde framgå, att denna åsigt äfven

delats åt Riksdagen. I fråga om sättet för beredande af denna ersättning

hafva olika meningar förekommit, i det, såsom jag redan erinrat, Eders

Kongl. Maj:t förelagt 1888 års Riksdag förslag om afkortningens ersättande

medelst omföring, dels från 1886 års öfverskott af 1,280,297 kronor 99 öre,

motsvarande det fordringsbelopp, som under år 1886 uppkommit, och dels

från statsverkets kassaförlagsfond af 2,664,070 kronor 10 öre eller det belopp,

hvartill de före år 1886 uppkomna fordringarne uppgått, hvaremot

Riksdagen, som antagit statsverkets ifrågavarande fordran för ogulden bränvinstillverkningsskatt

komma, att till följd af den utaf Riksdagen beslutade

förhöjning i tillverkningsskatten åtminstone till största delen inflyta, vid sådant

förhållande funnit någon åtgärd i syfte att ersätta merberörda afkortning

ej vara erforderlig. Detta Riksdagens uttalande måste anses innebära,

att Riksdagen ansett ersättning för den afkortade bränvinstillverkningsskatten

böra beredas af det belopp, hvarmed skatten till följd af den förändrade lagstiftningen

verkligen komme att inflyta. Att den af Riksdagen i detta afseende

påräknade verkan af den förhöjda tillverkningsskatten ej heller uteblifvit,

torde inhemtas deraf, att, medan den 2 januari 1888 å nederlag

qvarlåg obeskattadt bränvin till belopp af 11,162,447,8 liter, qvantiteten

obeskattadt nederlagsbränvin den 1 oktober samma är nedgått till 2,935,152,o

liter, beroende denna nedgång derpå, att egarne af bränvinet, till undvikande

af den med sistnämnda dag inträdande skatteförhöjningen för nederlagsbränvin,

dessförinnan uttagit detsamma till disposition. Visserligen kan berörda

skatteinbetalning icke anses hafva tillfört staten en med skattens belopp

ökad inkomst, då densamma naturligen måste föranleda dertill, att under den

följande tiden en väsentligen minskad myckenhet bränvin kommit att anmälas

till beskattning, ett förhållande, som ock framgår deraf, att tillverkningsskatten,

som år 1887 inbragte 12,698,136 kronor, år 1888, oaktadt skatteförhöjningen

och den deraf framkallade beskattningen af å nederlag liggande

bränvin, icke uppgått till högre belopp än 14,377,014 kronor 4 öre. Au

anförda förhållanden kunna emellertid icke förringa rigtigheten af det faktum,

att den i 1887 års räkenskaper afkortade skatten verkligen under år 1888

influtit ; och någon betänklighet mot den i sig sjelf naturliga och af Riksdagen,

enligt hvad jag nyss anfört, äfven förutsatta åtgärden att till ersättande

af den genom skattens afkortning uppkomna brist använda det belopp,

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 4 Samt. 1 Afd. 54 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 83.

hvarmed skatten sedermera influtit, kan så mycket mindre förefinnas, som

1888 ars statsreglering med full visshet kommer att, utöfver det belopp, som

för nyssnämnda ändamål disponeras, lemna ett betydligt öfverskott, att användas

vid uppgörande af statsregleringen för år 1891.

-Tåg hemställer alltså, att af öfverskott et å 1888 års statsreglering ett

belopp, motsvarande statsverkets i 1887 års rikshufvudbok afkortade fordran

för ogulden bränvinstillverkningsskatt, 3,944,368 kronor 9 öre, måtte, i jemnadt

tusental upptaget till 3,944,000 kronor, få tagas i beräkning för 1890

års statsreglering.»

Såsom af departementschefens yttrande framgår, utgör det ifrågasatta

användandet redan för 1890 års statsreglering af eu del utaf öfverskottet

för nästlidna år en undan tagsåtgärd, som dels torde vara af 1888 års Riksdag

vid dess af departementschefen åberopade beslut förutsatt, dels synes erhålla

sitt fulla berättigande deraf, att den sålunda beräknade tillgången utgöres

af en i 1887 års rikshufvudbok afkortad men sedermera under år

1888 influten fordran för skatt ä bränvin och tjenar till betäckande af eu

brist, som genom berörda afkortning uppkommit och, på sätt här nedan

visas, vid statsregleringen för år 1890 måste godtgöras. Uppförandet i 189Ö

års stat af det år 1888 influtna skattebeloppet såsom tillgång och den genom

afkortningen uppkomna bristen såsom utgift innefattar i sj elfva verket endast

en slutlig reglering af ifrågavarande förhållande.

Utskottet hemställer,

2:o.

att 3,944,000 kronor af öfverskottet å 1888 års statsreglering

må beräknas och användas såsom tillgång vid

statsregleringen för år 1890.

Brist i 1887 års statsreglering har uppkommit ej blott genom den vid

nästföregående punkt omförmälda afkortning af fordran för skatt å bränvin,

3,944,368 kronor 9 öre, utan jemväl af andra orsaker och uppgår i sin helhet

till 4,753,692 kronor 53 öre, som Kong! Maj: t föreslagit skola med jernnadt-

belopp af 4,754,000 kronor i 1890 års stat uppföras till betäckande.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet har härom till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»T fråga om resultatet af 1887 års statsreglering har statskontoret

redan i underdånig skrifvelse den 28 augusti 1888 vant i tillfälle anmäla,

att ä statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått

en nettobrist af .................................................................. kronor 5,003,803: oi

Transport kronor 5,003,803: oi

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

11

Transport 5,003,803: oi

hvarifrån dock borde afräknas:

öfverskott från myntverket för år 1887, enligt nådiga

brefvet den 5 maj 1882 ............... kronor 21,000: —

af postverkets reserverade medel ...... » 176,444: 55

odisponerade behållningar å en del

extra statsanslag, enligt särskilda

nådiga bref..................................... » 52,663: 35

dito å dito till föl jd af anslagens upptagande

i riksstaten till jemnt krontal » 2:58 250,110:48

sä att bristen i sin helhet endast uppginge till

kronor 4,753,692: 5:’».

Förenämnda belopp af postverkets reserverade medel utgör, enligt hvad

statskontoret i dess omförmälda underdåniga skrifvelse tillkännagifvit, öfverskott

utöfver de såsom tillgång för 1888 och 1889 årens statsregleringar i

samma års riksstater anvisade dylika medel, hvilket öfverskott uppkommit derigenom,

att, sedan generalpoststyrelsen jemlikt nådiga brefvet den 4 juni 1886

i statskontoret lyftat hvad som erfordrades till fyllande af styrelsens kassaförlag

till 1,000,000 kronor, vid öfverlemnande till statskontoret under år

1887 af 1886 års öfverskottsmedel användts en del af detta kassaförlag,

hvilket vid'' 1887 års utgång uppgick till 870,056 kronor 88 öre, deruti inbegripet

det under samma år uppkomna och kassaförlaget tillagda öfverskott

ä postmedlen, 46,501 kronor 43 öre.

Statskontoret har vidare erinrat, att blåsten i 1887 års statsreglering

till hufvudsakligaste delen uppkommit genom de i samma års rikshufvudbok

vcrkstälda afkortningarne dels af statsverkets fordran för skatt å bränvin,

som vid 1886 års slut var qvarliggande å nederlag, och dels af den jemlikt

nådiga brefvet den 13 juli 1887 medgifna nedsättning med tio procent i en del

af 1886 års till statsverket ingående arrenden jemte den enligt nådiga brefvet

den 11 derpåföljde november föreskrifna. eftergift i de så kallade skilnadsarrendena.

Förstnämnda afkortning, som måste vidtagas vid öfvergången

från och med år 1887 till den af mig förut omförmälda förändrade bokföring

af bränvinstillverkningsskatten, uppgår, såsom jag jemväl förut haft tillfälle

meddela, till ett belopp af 3,944,368 kronor 9 öre. Afkortningen å arrendemedlen,

i statskontorets berättelse af den 6 december 1887 beräknad i jemnadt

tal till 250,000 kronor och i den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof den 14 januari 1888 af förut anfördt skäl upptagen

till 250,207 kronor 32 öre, har enligt räkenskaperna belöpt sig till

265,043 kronor 18 öre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Om från förutnämnda nettobrist ....................... kronor 4,753,692: ös

afdrages sammanlagda beloppet af nyssberörda afkort
ningar,

eller .............................................................. » 4,209,41 i: e;

visar sig, att den i öfrig! å 18fS7 års statsreglering uppkomna

bristen uppgår till................................... kronor 544,281:

Till betäckande af hela den i 1887 års räkenskaper bokförda brist,

utgörande, enligt hvad nyss blifvit sagd!, 4,753,692 kronor 53 öre, måste

emellertid tillgäng vid statsregleringen för är 1890 beredas, dervid bristsumman

till erhållande af jemnt tusental i riksstaten torde tå upptagas till

4,754,000 kronor.»

Mot Kongl. Maj.ts förevarande förslag har utskottet intet att erinra,

utan hemställer,

3:o

att till betäckande af brist i 1887 års statsreglering

4,754,000 kronor må i riksstaten för är 1890 bland utgifterna

uppföras.

Då Riksdagen sistlidna år beslöt att för inrymmande af riksdagen, riksgäldskontor

och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken låta uppföra

tvenne skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen, fattades i

sammanhang härmed det beslut, att för detta ändamål skulle bildas en hyggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, till hvilken skulle ingå, bland annat,

under sju års tid årligen ett anslag af 250,000 kronor.

Utskottet får i följd häraf, och i enlighet med hvad Kongl. Maj:t i

statsverkspropositionen föreslagit, hemställa,

4:o

att i riksstaten för år 1890 må uppföras ett belopp af

250,000 kronor, att till byggnadsfonden för riksdags- och

riksbankshus afsättas.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit afsättning till inlösen

af skaitefrälseräntor in. m. med 100,000 kronor.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet har vid ärendets föredragning

i detta ämne yttrat:

»Till inlösen af skattefrälseräntor, kronotionde, som innehalves under

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

13

enskild eganderätt, samt arbets- och hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom

äro anvisade, i 1887 års riksstat 800,000 kronor, i 1888 års riksstat

1,000,000 kronor och i riksstaten för innevarande år 1,000,000 kronor,

således för ändamålet sammanlagdt 2,800,000 kronor. Enligt uppgift från

kammarkollegium har efter utgången af nästlidet år, då jemlikt nådiga kungörelsen

den 18 juli 1887 tiden utgick för anmälan om inlösen af skattefrälseräntor,

granskning egt rum af inkomna anbud om inlösen af räntor

m. m., hvilkas slutsumma dervid exakt uträknats till 2,970,552 kronor, och

utgör ungefärliga lösesumman för räntor, om hvilkas inlösen anbud blifvit

gjorda men ej ännu pröfvats, 64,217 kronor 50 öre. Då bland de anmälda

räntorna, hvilkas sammanlagda kapitalbelopp sålunda beräknats till 3,084,769

kronor 50 öre, liera torde vara af beskaffenhet att icke böra till statsverket

inlösas, är antagligt, att det belopp, som utöfver förut anvisade 2,800,000

kronor skulle för ändamålet erfordras, icke torde komma att synnerligen

mycket öfverstiga 100,000 kronor; och hemställer jag i enlighet härmed, att

åt öfverskotten å 1890 års statsreglering må till inlösen af skattefrälseräntor

m. in. afsättas 100,OoO kronor.»

Genom den sålunda föreslagna afsättningen synes ifrågavarande ändamål

alltså vara, om icke helt och hållet, så åtminstone i det allra närmaste

tillgodosedt; och får utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställa,

5:o

att Riksdagen må å riksstaten för år 1890 till inlösen

af skattefrälseräntor in. in. afsätta 100,000 kronor.

Med bifall till utskottets hemställan i punkten 33:o) mom. bj af dess

utlåtande n:o 7, har Riksdagen till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade jernvägar beviljat 1,000,000 kronor; och har utskottet

i nämnda utlåtande anmält, att utskottet framdeles komme att afgifva

förslag om sättet för anskaffande af detta belopp.

Kongl. Maj:t har i berörda hänseende i statsverkspropositionen föreslagit,

att hälften af anslaget, eller 500,000 kronor, måtte anvisas att utgå

å riksstaten utom hufvudtitlarne, och återstoden bestridas af upplånta medel

samt i följd deraf anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

År 1882 anvisade Riksdagen visserligen upplånta medel till anskaffande

af ny rörlig materiel vid statens jernvägar, men allt sedan dess har

ifrågavarande behof kunnat utan upplåning tillgodoses; och då å stats
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 83.

regleringen för nästa år tillgång kan beredas till hela det nu beviljade anslagets

bestridande af statsinkomsterna, hemställer utskottet,

6:o

att anslaget för nästkommande år å 1,000,000 kronor

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jern vägar må anvisas att utgå ä riksstaten

för år 1890 utom hufvudtitlarne.

Till for t sttitt nint) af arbetena å stambanan norr om Sollefteå har Riksdagen,

efter gemensam omröstning i enlighet med den i utskottets memorial

n:o 31 föreslagna voteringsproposition, för är 1890 beviljat ett anslag af

4,000,000 kronor; och har utskottet vid punkten l:o af sitt utlåtande

n:o 27 anmält, att utskottet framdeles komme att afgifva förslag om sättet för

anvisande af detta anslagsbelopp.

Kong!. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att 1,500,000

kronor deraf måtte anvisas att utgå å riksstaten utom hufvudtitlarne och

återstående 2,500,000 kronor upplånas.

Utskottet har ej ansett högre belopp än 1,400,000 kronor denna gång

kunna för ifrågavarande ändamål ä riksstaten anvisas. Detta belopp understiger

visserligen med 100,000 kronor hvad Kong!. Maj:t ansett kunna derför

af statsinkomsterna disponeras, men utskottet vill härvid erinra, att utskottet,

som ansett upplåning mindre lämplig för anskaffande af rörlig materiel

än för ren stambanebyggnad, af sådan anledning vid nästföregående

punkt hemstält om anvisande på riksstaten af 500,000 kronor, som Kong!.

Maj:t föreslagit att medelst upplåning anskaffa, och att således, vid bifall till

utskottets förslag, i allt fall 400,000 kronor mindre, än Kong! Majt beräknat,

komme att upplånas.

Af de för åren 1887—1889 till ifrågavarande stambana beviljade

tillhopa 5,500,000 kronor hafva 3,000,000 kronor utgått å riksstaten och

2,500,000 kronor af lunta medel. Om nu af anslaget för nästa år 1,400,000

kronor utgå å riksstaten och återstående 2,600,000 kronor upplånas, blir

resultatet, att ungefärligen hälften af de redan beviljade kostnadsbeloppen

anskaffats utan skuldsättning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

7:o

att af det för år 1890 beviljade anslaget å 4,000,000

kronor till fortsättning af arbetena å stambanan norr om

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

15

Sollefteå 1,400,000 kronor må anvisas till utgående å

riksstat^ utom hufvud ti tlarne.

Deremot, och då upplåning'' synes erforderlig för anskaffande af dels

återstående 2,600,000 kronor af nyssnämnda anslag till stambanan norr

om Sollefteå och dels de för år 1890 beviljade 1,000,000 kronor af 1886

års fond till låneunderstöd för enskilda jernväg ar, får utskottet hemställa,

8:o

att återstående 2,600,000 kronor af anslaget för år

1890 till fortsättning af arbetena å stambanan norr om

Sollefteå samt de af Riksdagen för år 1S90 beviljade

1,000,000 kronor till''låneunderstöd ur 1886 års fond för

lån åt enskilda j omväga r må till utgående från riksgäldskontoret

anvisas, att enligt Kong! Maj:ts disposition

utbetalas, och riksgäldskontoret bemyndigas att medelst

försäljning af statsobligationer i män af behof bereda erforderlig

tillgång till förenämnda belopps utbetalning.

Med bifall till utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 71 har Riksdagen

beviljat Umeå stad, för ny reglering i följd af den staden år 1888

öfvergångna brand, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet å 75,000

kronor och dels ett lån å 200,000 kronor, att lyftas under år 1890.

Anslaget har utskottet ansett böra, i likhet med hvad under sistlidna

år med ett dylikt anslag åt Luleå stad egde rum, uppföras bland diverse

anslag på extra stat under sjette lrafvudtiteln. Beträffande sättet för anskaffande

af medel till låneunderstödet anmälde utskottet i sitt nyss nämnda

utlåtande, att utskottet framdeles korame att derom afgifva förslag.

Enligt Riksdagens ifrågavarande beslut bör lånet utgå från riksgäldskontoret,

under hvars förvaltning ock samtliga dylika lån höra. Häraf

torde dock ej följa, att någon upplåning bör för ändamålet beslutas, utan

synes beloppet utan olägenhet kunna, i likhet med hvad år 1877 beslöts i

fråga om enahanda lån åt städerna Strömstad och Söderhamn, af Riksgäldskontoret

utbetalas, med användande af andra befintliga tillgångar än sådana,

hvilka genom upplåning anskaffats.

Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning att beträffande sättet

för ifrågavarande belopps anskaffande nu afgifva något särskilt förslag;

livilket utskottet härmed skolat

9:o

för Riksdagen anmäla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:n 83.

Kong], Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till förstärkande

af statsverkets kassaförlagsfond måtte afsättas 350,600 kronor.

Af statsrådsprotokollet den 12 sistlidne januari (finansplanen) inliemtas,

att statsverkets kassaförlagsfond enligt 1887 års rikshufvudbok vid samma

års slut utgjorde ............................................................... kronor 11,376,207:

Till fonden hafva vidare afsatts:

enligt riksstaten för år 1888 kronor 473,300: —

» » 3 » 1889 .. 614,000: — * 1,087,300: —

hvadan fonden vid innevarande års utgång komme

att utgöra................................................................ kronor 12,463,507: •»*.

Vid flera föregående tillfällen hade af vederbörande departementschef

den åsigt blifvit inför Kong!. Maj:t uttalad, att afsättningarne till kassaförlagsfonden

borde, i den män statsverkets tillgångar dertill beredde tillfälle,

fortgå, intill dess denna fond nådde ett belopp, af åtminstone 15,000,000

kronor. I enlighet härmed har nuvarande departementschefen hemstält om

användande på sådant sätt af det öfverskott å st a t sregleringen, som enligt

den då gjorda beräkning komme att förefinnas.

Jemväl utskottet håller före, att öfverskottet å den föreliggande ståtsregleringen

bör till statsverkets kassaförlagsfond afsättas. Det belopp, som

härför finnes disponibelt, utgör likväl, om utskottets här ofvan gjorda förslag

bifallas, ej mer än 86,200 kronor; och hemställer utskottet för den skull,

10:o

att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond, å riksstaten för år 1890 anvisa 86,200

kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,

och om i'' öfrig! några pa statsreglering^! inverkande beslut icke vidare varda

af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan ^beräkning bland inkomsterna

af bevillning af fäst egendom samt af inkomst, statsregleringen för år 1890

utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Odisponeradt öfverskott å 1886 års statsreglering och

reservationer å anslag till torrläggning af vattensjuka

marker............................................................... kronor 1,638,000: —

Transport kronor 1,638,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 88.

17

Transport kronor 1,638,000: —

Af öfverskottet å 1888 års statsreglering................... » 3,944,000: —

Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottet utlåtande

n:o 51) ....................................................... » 19,985,000: —

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(bevillningsutskottets betänkande n:o 15):

Tullmedlen ..................... kronor 37,000,000: —

Postmedlen...................... » 6,900,000: —

Bevillningsafgifterna för

särskilda förmåner och

rättigheter................... » 350,000: —

Stämpelmedlen................ » 3,700,000: —

Bränvinstillverknings
skatten

................. 13,700,000: —

Hvitbetssockertillverk
ningsafgiften

............. » 550,000: — » 62,200,000: —

Af riksbankens behållna vinst för år 1888

(bankoutskottets memorial n:o 9) ..................... » 1,300,000: —

hvadan tillgängarne och inkomsterna för år 1890,

med undantag af bevillningen af fast egendom samt

af inkomst, uppgå till ...................................................... kronor 89,067,000: —

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blindt bestämda till

följande belopp:

Första hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 2 och 70) .......

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3) .......................

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 4) ............................

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 5 och 5 b samt memorial

n:o 56)...................................

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 6 och 6 a) ...........

annor 1,320,000: —

» 3,811,436: —

» 613,800: —

•> 20,200,500: —

''o 6,159,240: —

Transport kronor 32,104,976:

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Åjd. 54 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 88.

18

Transport kronor 32,104,976: —

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 7 samt memorial n:o

40) .....................................................

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 8, 58 och 69)

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 9 och memorial n:o

60 samt sammansatta stats- och

lagutskottets utlåtande n:o 5) ......

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 10 och 59 samt

memorial n:o 44)

De extra ordinarie utgifter,

som blifvit för år 1890 anvisade att

utgå från statskontoret, utgöra:

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3)...............................

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 4)

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 5 och 76 samt memorial

n:o 56)

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 6 samt memorial

n:o 26) ...........................................

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:is 7 och 7 a samt memorial

n:o 79)..................................

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 8 samt memorial

o n:o 43) ..........................................

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n.o 9 samt memorial

n:o 60) ............................................

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 10)..............................

4,729,767: —

15,670,300: —

11,675,978: —

2,914,300: — 67,095,321: —

75,564: —

4,500: —

1,045,500: —

1,385,860: —

1,811,333: -

410,300: —

1,596,622: —

_ 1,375^000: — 7,704,679. —

kronor 74,800,000: —

transport kronor 74,800,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

19

Transport kronor 74,800,000:

4,754,000:

1,000,000: —

1,400,000: —

Hvartill komma dels, vid bifall till

utskottets bär ofvan under punkten

3:o gjorda hemställan, till betäckande

af brist i 1887 års statsreglering

...........................................

dels, om utskottets förslag vid punkterna

6:o och 7:o bifallas, utom

hufvudtitlarne:

till ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar.......................

och till stambanan norr om Sollefteå

dels, till utgående från riksgäldskontoret:
riksdags-

och revisionskostnader, aflöningar,

annuiteter och räntor,

efter afdrag af till riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapital
betalningar

...................................

dels ock, om utskottets under punkterna

4:o, 5:o och 10:o här ofvan

gjorda förslag bifallas:

afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus

afsättning till inlösen af skattefrälseräntor in. m..............

samt till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond......

2,400,000:

10,376,800:

250.000

100.000

86,200

hvilket utgiftsbelopp med

Summa kronor

92,767,000

3,700,000

öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarne

och inkomsterna, bland livilka bevillning

af fäst egendom samt af inkomst ej beräknats ... kronor 89,067,000: —

Utskottet hemställer alltså,

ll:o

att Riksdagen ma för år 1890 åtaga sig en bevillning

af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre

millioner sju hundratusen kronor; samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o SS.

12:o

att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att föreslå

sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Kong! Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen

må medgifva, att vid statsregleringen för år 1890 de i rikets ständers

skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af

besparingarne å hufvudt-itlarne fortfarande måtte blifva gällande.

Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, får, med hänvisning

till den utredning i ämnet, som förekommer i det vid 1885 års riksdag af

statsutskottet afgifna utlåtande n:o 53, hemställa,

13:o

att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen för

nästkommande år de i rikets ständers skrifvelse den 12

maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen åt

besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva

gällande.

Till närmare upplysning om så väl innehållet af riksstaten för år

1890, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock riksgäldkontorets

inkomster och utgifter till 1890 års slut, jemväl sådana de

blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande bilagor nås

1, 2 och 3.

Enligt bilagorna nås 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar öfver

riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 1 innevarande

maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets utgifter:

för tiden från och med den 1 dennes till innevarande

års slut.................................................. kronor 16,212,761: 45

samt under år 1890 ................................... » 17,505,460: ■—

Summa kronor 33,718,221: 45.

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:

under år 1889, nu befintlig behållning inberäknad

.................................... kronor 19,525,208: 38

och under år 1890 ...................................... » 17,305,460: —

Summa kronor 36,830,668: 38.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

2]

Inkomsterna och tillgångarne, den nu befintliga behållningen inberäknad,

öfverstiga således utgifterna med 3,112,446 kronor 93 öre, utgörande riksgäldskontorets

beräknade behållning vid 1890 års slut.

Stockholm den 13 maj 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o S3.

Riksstat

Kronor.

19,985,000: —j

Tillgångar och Inkomster.

Odisponeradt öfverskott å 1886 års statsreglering och reservationer å anslag

till torrläggning af vattensjuka marker.......

Af öfverskottet å 1888 års statsreglering

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster .........................................

Bevillningar:

Tullmedel.......................................

Postmedel......................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter...................................

Stämpelmedel..................................

Brun vinstill ver kningsskatt..............

Hvitbetssockertillverkningsafgift ..................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst 3,700,000

Af riksbankens vinst för år 1888.....

1,63S,00C

3,944,000

37,000,000:

6,900,000:

350.000

3,700,000

13,700,000

550.000

— 65,900,000:

85,885,000

1,300,000

Transport j 92,767,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83,

23

> 1.

1890.

Utgifter.

betäckande af brist i 18S7 års statsreglering

ifter för år 1890:

tt utgå från Statskontoret:

Andra

Tredje

Fjerde

Femte

Sjette

»Sjunde

Åttonde

Nionde

n hufvudtitlarne:

ill fortsättning af stambanan norr

om Sollefteå...........................

11 ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar...............

Ordinarie.

Extra.

Summa.

udtiteln.........

........ 1,320,000

— 1,320,000

_

dito .........

........ 3,811,436

— 75,564

— 3,887,000

—

dito .........

........ 613,800

— 4,500

— 618,300

—

dito .........

........ 20,200,500

— 1,045,500

— 21,246,000

—

dito .........

........ 6,159,240

— 1,385,860

— 7,545,100

—

dito .........

........ 4,729,767

— 1,811,333

— 6,541,100

—

dito ........

....... 15,670,300

410,300

— 16,080,600

—

dito .........

........ 11,675,978

— 1,596,622

— 13,272,600

—

dito .........

....... 2,914,300

— 1,375,000

- 4,289,300

—

1,400,000:

1,000,000:

1,400,000:

1,000,000:

Summa 67,095,321: — 10,104,679: —

Kronor.

4,754,000

77,200,000

Transport 8l,954,000|-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Kronor.

1

Transport

92,767,000-

1

Summa

92,767,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

25

Kronor

Transport j 81,954,000

t utgå från riksgäldskontor et:

Riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter!

afdrag af till riksgäldskontor ingående ränte- och kapitalhetalningar,;

förslagsvis ...........................................................................................................1 10,376,800 —:

''sättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus ........................... 250,000;—

''sättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m................................................ 100,000^—

''I förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond ................................................ 86,200;-—

Summa j 92,767,000, —

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 4 Sami. 1 Ajd. 54 Höft.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 83.

B,

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster o(

Krouor

Riksgäldskontorets kassabehållning'' den 1 maj 1889 ...............

Kapitalfordran för tillsvidare förräntade medel:

emot uppköpta obligationer .......................... 561,000: —

» revers och depositionsbevis .................. 1,750,000: —

Hos utländska bankirhus innestående eller anvisade medel,

£ 187,083: 12.11, afsedda för ökad amortering den 15/#

1889 af 1878 års lån, efter 18 kr. 16 öre för ett £ ...........

2,457,716: 63

2,311,000:

3,397,439: Öl ^ 106,1551

I

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd ...........................................................

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt .....................

Ränta å den utbetalda delen af 1885—1889 års anslag för

odlingslånefonden ..................................................................

Genom förräntande af innestående behållningar.......................

1,908,300: -

1,120: -

65,000: - 30,000: —

2,004,420

I Ersättning af statsverkets medel:

Enligt riksstaten för år 1889 riksgäldskontor tillkommande anslag för bestridande

af riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och

räntor m. m..................................................... 10,855,000: —

efter afdrag af godtgjorda ................................. 6,500,000: — 4 355 000: _;

För lemnad kassaförstärkning..................................................... 2,000,000: —|

» utbetaldt lån till tomtreglering i staden Luleå.................. 100,000: —'' 6,455,000!

Transport : 16,625,575

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

27

o 2.

gifter från och med den I Maj 1889 till samma års slut.

Utgifter:

iksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m.

Riksdags- och revisionskostnader ...................

Kostnader för Riksdagens hus ...........................

bibliotek ..................

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds
kontoret

............................................................

Löner å indragnings- och pensionsstat vid dito

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen

och hans expedition...............

nnuiteler och räntor:

Till Hans Magt Konungen ................

Anslag till ränta och amortissement:

för isdn års iån emot premieobligationer
-

för 1S75 års lån emot 4*/,_%

» 1878 » » » 4 %

1880 » » :•> 4 ''%

» 1886 » » » Wj.,%

» 1888 3 %

oblir

Kr.

Anslag till ränta å 1887 års lån emot 3l

obligationer

/ 10

514,476:

m.

200,000

6,000

1,823

11

41,000: —

9,037: 39

16,462: 50 274,323: —

300,000:

146,500: —

886.323: 78

933,231: 39

2,243,340: —

893,161: 11

471,111^11

5,573,667: 39

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu

icke verkstäld upplåning. •............................

Ränta å gamla 5- %-lånet å Konung Carl XIII:s

hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond

............................................................

Krono!''.

13,138: 20

39

|

i

29 6,476,281: 59

6,750,604:59

Transport

6,750,604|59

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Kronor

Transport | 16,625,575

] Upplåning:

| Vid 1888 års riksdag beräknad, återstående upplåning för samma och föregående

år.................................................................................. 11,552,496: 38

Vid dito dito medgifven dito för år 1889:

I för fortsättning af arbetena å stambanan genom

öfre Norrland .................................................. 500,009: —

för låneunderstöd till enskilda jernvägar ......... 1,000,000: —

Kr. 1,500,000: —

för betäckande af den för år 1889 till utgående

från riksgäldskontoret beräknade utgift för

odlingslånefondeu ......................................... 830,000: — 2,330,000: —!

Kr. 13,882,496: 3S

Tillkommer:

för konvertering af 1872 års lån ....................... 18,014,900: —

» dito af en del af 1878 års lån genom ökad

utlottning utöfver amorteringsplanen: £

236,460 ....................................................... 4,294,113: 60 22,309,013: 60|

eller tillsammans upplåning................................................... Kr. 36,191,509: 98

som minskas med redan verkstäld upplåning:

för influten valuta genom sålda

31/2 % obligationer af år 1886 2,222,222: 22

36/10 % » » » 1887 8,269,490: —

3 X » » > 1888 22,113,173: 36 32,604,885: 58

samt från jernvägshypoteksfonden återförda...... 686,991: 66 33 291,877: 24 9 $99

Summa kronor j 19,525,208

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

29

15 /

1889

Transport

af 1878 års statslån, £

Genom utlottning ökad amortering den

236,460, efter 18 kr. 16 öre för ett £ ..................

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter ..........................................

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag

å högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—Motala—

Mjölby jernväg, återstoden......................................................... 730: 31

Vid 1885 års riksdag til) utgående under år 1887 anvisade

medel, 2,350,300 kronor, för jernvägens mellan Hudiksvall

och Näsviken inköp, ombyggnad och utsträckning till norra

stambanan vid Ljusdal, återstoden......................................... 7,124: 071

Vid 1888 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret under

år 1889 anvisade medel till fortsättning af arbetena å stambanan

genom öfre Norrland......................................................

Kronor.

Ö.

6,750,604

59

4,294,113

60

66,634

35

Ineunderstöd för enskilda jernvägar:

Ur 1881 års fond för år 1886 anvisade 1,000,000

kronor, återstoden............................................

Ur 1886 års fond för år 1889 anvisade dito dito

Vid 1884 års riksdag till mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för år 1886 anvisade......

Vid 1886 års riksdag till Göteborg—Hallands

jernvägsaktiebolag för år 1888 anvisade......

3,802: 06

S58,889: —

516,668: —

500,000: —1 507,85438

862,691: 061

1,034,000: — 1,550,668:

la 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling af sänka

trakter:

Återstoden af 1887 års anslag, 821,695: 47 ......

1888 års anslag ...................................................

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade, till

kongl. statskontoret inflytande annuiteter å

odlingslån ......................................................

1889 års anslag ..................................................

efter enahanda afdrag.........................................

Beräknad behållning vid 1889 års utgång ........

1,000,000:

171,500

1,000,000

170,000

521,695: 47

828,500: —

830,000: —

2,413,35906

2,180,195

3,312,446

Summa kronor { 19,525,208138

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutsköttels Memorial N:o <93.

B

FörsSagsberäkning öfver Riksgäldskontor

Kronor.

Beräknad behållning vid 1800 års början ..

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd.

.............................................................................. 2,305,600: —

Afbetalning^!- å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt.................. 1,120: —

Ränta å 1885—1890 års hela anslag för odlingslånefonden....... 167,800: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1890 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningarj

m. m., äfvensom annuiteter å de fonderade länen samt räntor ä öfrig)

statsskuld ...................................................................... 12,851,320: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret under samma tid

beräknade inkomst af rånte- och kapitalinbetalningar 2,474,520: —

3,312,446

2,474,521

j Vid 1889 års Riksdag medgifven upplåning:

För stambanan norr om Sollefteå.................

Till låneunderstöd för enskilda jern vägar

2,600,000: —:

1,000,000: —;

Upplåning till betäckande af motstående utgifter från odlingslånefonden

10,376,801

o,600,OCH

854,141

Transport 20,617,90i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

31

> 3.

omster och Utgifter år 1890.

Kronor.

Utgifter:

tisdags- och revisionskostnader samt aftöningar:

Riksdags- ock revisionskostnader........................

kostnader för Riksdagens hus ..........................

» » » bibliotek ..................

hiller, arfvoden och expenser vid riksgälds
kontoret.

....................................................

mner på indragnings- och pensionsstat vid dito

Aflöning, resekostnad och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition......

500,000: —

12,000: - 2,000: —

(54,907: 50

15,492: 50

21,800: —

nuiteter och räntor:

bill H. M. Konungen...................................................................

inslag till ränta och amortissement:

för 1860 års lån emot premie- Kapital. Ränta.

obligationer............................. 141,111: 11 151,888: 89

för 1875 års lån emot 41/2 % oblig. 236,260: — 1,554,976: 56

» 1878 » » »4 % » 255,692: 80 591,463: 94

» 1880 > , » 4 % » 1,089,000: — 4,464,900: —

» 1886 » » » 31/, X » 160,000: - 1,739,966: 67

» 1888 » > » 3 X » 85,333: 33 800,000: —

Kr. 1,967,397: 24 9,303,196: 06

Inslag till ränta å 1887 års lån emot 36/)0 % obligationer.....

lunta å medgifven och beräknad, men ännu icke verkstäld

upplåning ..........................................................................

iänta å gamla 5 X-lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond ..............................

616,200: —1

I

!

300,000: —i

11,270,593: 30!

514,476; —|

135,000: — I

=15,050: 70] 12,851,320

Transport) 12,851,320)

i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Kronor.

i

Transport! 20,617,906

i

: i i

_i

’ Summa kronor | 20,617,906;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

33

Kronor. ti.

; I |

Transport 12,851,320;—j

'' id 1888 års riksdag anvisade medel för odlingslånefonden:

1890 års anslag............................................................................. 1,000,000: —1

efter afdrag af för sistnämda år beräknade, till kong!, statskontoret

inflytande annuiteter å odlingslån................... 145,860: —i 354 440I_I

rid 1839 års riksdag till utgående från riksgäldskontor under år 1890 anvisade

utgifter:

Till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå... 2,600,000: —

Tonitregleringslån åt Umeå stad .............................................. 200,(XX): — 2,800,0001—

ån ur 1880 års fond för enskilda jernvägar, 5,000,000 kronor,

för år 1890 anvisade ......................................................................................j 1,000,0001 —

eräknad behållning vid 1890 års slut .................................................................| 3,112,446|93

Summa kronor | 20,617,906)93

Bill,, till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 54 Höft.

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:95 Skrifvelse till Konungen, angående statsreglering en för år 1890 och och sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp. s. 12 i texten