Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. ecklesiastikdepartementet.

1889-04-09 · 104 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 92 av 104 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande \:o !).

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den !) april 1889, kl. 10 e. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl.

ecklesiastikdepartementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Kleresistaten.

l:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning

anförts till det vid statverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1889 (sid. 2), får

utskottet hemställa,

att, i följd af förändring till bestämdt belopp af

ersättningar för tionde, anslagen åt fattiga prestenkor

auvisningen i kontant, nu 10,819 kronor, må höjas

med 9,813 kronor till 20,632 kronor samt anslaget

“indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag;:

ersättningar41, för närvarande beräkuadt till 346,900

kronor, nedsättas med motsvarande belopp, 9,813

kronor, eller till 337,087 kronor, hvarvid anslagrubrikens

slutsumma blifver oförändrad.

IliJi till Iiiksd. Frat. 1S8!J. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

Ang. indelningsersättningar

till

fattiga prestenkor.

[1-J

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. andag

till samlingar

och uträttning

av vid

■universitetet

i l rpsula.

Universiteten.

2:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte enligt i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1889 närmare

angifven specifikation bevilja förhöjning på ordinarie stat i de

till samlingar och inrättningar vid universitetet i Upsala utgående anslag

med 12,218 kronor.

På sid. 2—17 i omförmälda statsrådsprotokoll har föredragande

departementschefen närmare redogjort för de omständigheter, som

föranledt Kongl. Maj:ts förevarande framställning, och i sammanhang

dermed angifvit de olika ändamål, Indika genom det begärda anslaget

skulle tillgodoses.

Af denna redogörelse inhemtas, att Kongl. Maj:ts ifrågavarande

tramställning grundar sig på en af kanslern för universitet i Upsala

till Kongl. Maj:t öfverlemnad, af det större akademiska konsistoriet

gjord hemställan om utverkande af anslag, bland annat, för universitetets

samlingar och inrättningar till belopp af 14,117 kronor 50 öre.

Detta belopp skulle, enligt det större akademiska konsistoriets förslag,

mellan de särskilda samlingarna och institutionerna fördelas på följande

sätt:

Till medicinska kliniken:

för materiel ....................................... kronor 1,200: —

för vård af instrument in. in.......... „ 300: — 1,500:__

,, poliklinikerna:

för materiel ....................................... kronor 1,000: —

för aflöning af 2 amanuenser......... „ 1,500: — 2,500:__

„ anatomiska institutionen ........................................ kronor 2,000: —

,, patologiska institutionen:

för anställning af eu amanuens ....................... ,, 500: —

,, psykiatriska kliniken:

för aflöning åt eu amanuens ............... kronor 500: •—

för materiel ........................................ „ 300: — g(>0:

,, astronomiska institutionen:

för lönetillägg åt eu vaktmästare ..................... kronor 125: —

„ meteorologiska institutionen:

för förhöjning i årsanslaget till materiel

............................................... kronor 1,000: —

för aflöning åt en vaktmästare ,, 500: — j 500:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A :o 9.

o

f»

Till botaniska institutionerna:

för förhöjning i arfvodet för den vid botaniska trädgården an
stälde

amanuensen.......................... kronor 230: —

för förhöjning i aflöningen för två

underträdgårdsmästare och två

trädgårdsmedhjelpare tillsammans „ 450: —

för materiel vid botaniska laboratoriet ,, 1,000: —

för arfvode åt en amanuens vid dito „ 500: —- 2,180:_

,, zoologiska institutionerna:

för förhöjning af anslaget till materiel

vid zoologiska museet ....... kronor 1,500: —

för arfvode åt en amanuens vid det

zootomiska laboratoriet.................. „ 500: —

för löneförhöjning åt en vaktmästare

derstädes.......................................... „ 100: — 2,100:_

„ myntkabinettet:

för arfvode åt eu amanuens ............ kronor 500: —

för förhöjning i årliga anslaget...... „ 400:— 900: —

„ museet för nordiska förn saker:

för löneförhöjning åt eu vaktmästare .................. kronor 12: 50.

Enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, hade de begärda beloppen

synts departementschefen i allmänhet vara efter behofven afpassade.

Några poster, afseende förhöjning i anslag till materiel, kunde dock,

enligt departementschefens åsigt, utan större olägenhet något nedsättas,

och en sådan nedsättning vore jemväl nödig, då så många olikartade

kraf för universiteten skulle tillgodoses. Så ansåge departementschefen

anatomiska institutionen böra åtnöjas med en förhöjning af 1,500 kronor,

botaniska laboratoriet med 500 kronor, zoologiska museet med

850 kronor och myntkabinettet med 150 kronor.

I enlighet med sin sålunda uttalade åsigt hade departementschefen

tillstyrkt Kongl. Maj:t att hos Riksdagen äska det belopp, som nu

begärts, att fördelas i öfverensstämmelse med ofvan angifna specifikation.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de åt den medicinska

kliniken, poliklinikerna, den anatomiska institutionen, den patologiska institutionen

och den psykiatriska kliniken äskade anslag, tillåter sig utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 3—9) Och vill här endast

rörande det för den medicinska kliniken begärda anslaget, 300 kronor,

till vård af instrument in. m. anmärka, att klinikföreståndaren, enligt

hvad sagda statsrådsprotokoll gifver vid handen, i fråga om detta an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o <>.

slag framhållit, att vid det kliniska laboratorium, som nu vore inrättadt

å det akademiska sjukhuset, borde anställas eu vaktmästare för vård

af instrumenten, rengöring af glasen och utensilierna, hvilket för närvarande

klinikföreståndaren med för sig olämplig tidspillan sjelf vid

sina arbeten måste till största delen verkställa, äfvensom för andra

vaktmästaregöromål.

I fråga om den äskade löneförhöjningen åt en vaktmästare vid

den astronomiska institutionen inhemtas af statsrådsprotokollet, att, enligt

uppgjordt förslag till lönereglering för vaktbetjeningen vid universitetet,

aflöningen åt denne vaktmästare, hvilken för närvarande enligt staten

åtnjöte en kontant aflöning af 375 kronor jemte boställsrum, med afseende

å nuvarande lefnadsomkostnader, vore upptagen till 500 kronor

förutom ålderstillägg.

Vidkommande de omständigheter, som föranledt Kongl. Maj:ts

framställning om förhöjning i årsanslaget till materiel vid den meteorologiska

institutionen, hvilket anslag allt sedan år 1883 utgått med 2,500

kronor årligen, tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

(sid. 9 och 10). Rörande behofvet af det äskade anslaget till aflöning

åt en vaktmästare vid samma institution inhemtas af statsrådsprotokollet,

att den meteorologiska institutionen enligt staten icke hade

någon egen vaktmästare utan endast en gemensamt med astronomiska

institutionen. För det biträde, denne vaktmästare lemnade vid den

förra institutionen, erhölle han likväl särskild ersättning af institutionens

materielanslag. Sedan denna institution erhållit egen ny byggnad

och i sammanhang dermed institutionens verksamhet blifvit i betydlig

mån utvidgad, blefve det för densamma alldeles otillräckligt att endast

kunna påräkna det mera tillfälliga biträdet af en annan institutions

vaktmästare. Med anledning häraf hade universitetskanslern, efter derom

gjord framställning, af reservfonden anvisat ett belopp af 500 kronor

för hvartdera af de tre senaste åren till aflönande af en särskild vaktmästare

vid institutionen.

I fråga om de till de botaniska institutionerna begärda anslag får

utskottet rörande de skäl, som ligga till grund för Kongl. Maj:ts framställning

om förhöjning i arfvodet för den vid botaniska trädgården

anstälda amanuensen och om anslag till materiel vid botaniska laboratoriet,

hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 10—13). Enligt hvad sagda

protokoll gifver vid handen, har institutionsföreståndaren beträffande

den äskade förhöjningen i aflöningen för två'' underträdgårdsmästare

och två trädgårdsmedhjelpare erinrat, att af betjeningen vid botaniska

trädgården åtnjöte enligt staten två underträdgårdsmästare hvardera

625 kronor jemte boställsrum och två trädgårdsmedhjelpare hvardera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o f).

o

250 kronor jemte boställsrum. De senares aflöning både dock länge

ansetts alldeles otillräcklig, och allt ifrån år 1879 både ett särskild!,

tillskott af 150 kronor dem tilldelats af reservfonden. Enligt uppgjord!

förslag till lönereglering för betjeningen skulle underträdgårdsmästarne

erhålla eu lön af 700 kronor och t.rädgårdsmedhjelparne 400 kronor.

Beträffande behofvet af det begärda anslaget till arfvode åt eu

amanuens vid botaniska laboratoriet har institutionsföreståndaren —

meddelar departenjentschefen — anfört, att de skäl, som härför talade,

vore desamma, som i allmänhet kunde anföras för anställandet af amanuenser

vid vetenskapliga institutioner, der eu liflig verksamhet vore

rådande, och der lärjungarnes antal samt det olika stadium, hvarpå

desse i sin vetenskapliga utveckling befunne sig, gjorde det för institutionens

föreståndare omöjligt att gifva all nödig handledning och

öfvervaka deras arbete.

Hvad härefter angår de äskade anslagen till de zoologiska institutionerna,

får utskottet beträffande de skäl, som åberopats till stöd för

framställningen, såvidt den afser föreslagen förhöjning af anslaget till

materiel vid zoologiska museet med 850 kronor, i allmänhet hänvisa

till statsrådsprotokollet (sid. 13 — 15) samt vill här endast meddela, att,

enligt hvad i statsrådsprotokollet finnes upplyst, det zoologiska museets

årliga anslag till materiel för närvarande uppginge till 1,650

kronor, hvaraf 150 kronor utgjorde institutionens andel af det gamla

anslaget till det s. k. naturaliekabinettet och öfriga 1,500 kronor beviljats

vid 1856 års riksdag till samlingarnas förökande och underhåll.

Angående det begärda anslaget till arfvode åt en amanuens vid

zootomiska laboratoriet har institutionsföreståndaren — meddelar departementschefen

— under erinran, att behofvet af eu dylik amanuens

länge gjort sig känbart och vid flera tillfällen af institutionens föreståndare

framhållits, upplyst, att anslag under åren 1883 och 1884 från

universitetets reservfond beviljats till aflöning åt en e. o. amanuens.

Men då sådant emellertid ej vidare kunnat erhållas, hade i stället —

förutom en laborationsafgift, afsedd för dissektionsmaterial m. m. -—

af hvarje laborant med vissa undantag upptagits eu afgift af fem kronor

i terminen för aflöning af en dylik amanuens. Denna aflöning

hade under åren 1885—1887 i medeltal uppgått till 448 kronor 33 öre

för år. Den aflöning, amanuensen sålunda erhållit, vore dock i medeltal

mindre än de vanliga amanuensarfvodena och derjemte mycket

vexlande. Så hade den ett år uppgått till 540 kronor, ett annat år

till endast 290 kronor.

Beträffande den äskade löneförhöjningen af 100 kronor åt den

vid zootomiska laboratoriet anstälde vaktmästaren finnes till statsråds
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

protokollet anfördt, att enligt uppgjord t förslag till lönereglering för

vaktbetjeningen skulle i allmänhet de vaktmästare, som ej åtnjuta förmånen

af boställe, erhålla en aflöning af 600 kronor jemte ålderstillägg.

Vaktmästaren vid zootomiska laboratoriet vore dock, ehuru han ej hade

boställsrum, upptagen i universitetets stat till endast 500 kronor. Institutionens

föreståndare hade härvid anmärkt, upplyser departementschefen,

att de fordringar på skicklighet och tjenstgöring, som borde

ställas på denne vaktmästare, ingalunda vore mindre än de, som stäldes

på andra dylika, hvarför han ansett billigt, att nämnde vaktmästare

erhölle samma löneförmåner som de öfriga.

För myntkabinettet har, enligt hvad förut här ofvan meddelats, af

Kongl. Maj:t begärts dels anslag till arfvode åt en amanuens, 500 kronor,

dels ock förhöjning i det årliga anslaget med 150 kronor.

Rörande denna anslagsfordran har kabinettets prefekt, upplyser

departementschefen vidare, meddelat följande.

Myntkabinettet innehölle eu ganska dyrbar, till stor del genom

gåfvor tillkommen myntsamling äfvensom eu icke ringa och ganska

värdefull samling medaljer. Hittills hade likväl af brist på arbetskrafter

föga kunnat göras för ordnandet och katalogiserandet af dessa

samlingar, hvilket dock måste ske, om de skulle göra påräknadt gagn.

Prefekten, som i egenskap af professor hade åligganden, dem han i

främsta rummet vore pligtig att fullgöra, kunde omöjligen utan biträde

medhinna det dryga arbete, som härtill fordrades.

För kabinettet vore i staten uppfördt ett årsanslag af 100 kronor,

hvartill såsom en ringa förstärkning komme räntan å en donation med

132 kronor 50 öre. Motsvarande inrättning i Lund åtnjöte ett anslag

af 500 kronor. Billigheten syntes fordra, att myntkabinettet i Upsala

finge ett lika stort anslag, för att derigenom sättas i stånd att föröka

sina samlingar genom inköp af under hvarje år i Sverige präglade

mynt och medaljer samt af äldre sådana, som det förut ej egde.

Af statsrådsprotokollet inkemtas slutligen, att Kongl. Maj:t i enlighet

med uppgjordt förslag till lönereglering för vaktbetjeningen till

löneförhöjning åt eu vid museet för nordiska fornsaker anstäld vaktmästare,

som enligt staten hade en kontant aflöning af 187 kronor 50 öre, och

hvilken hade sig ålagdt att jemväl biträda med uppassning vid myntkabinettet,

äskat ett belopp af 12 kronor 50 öre.

Emot de af Kongl. Maj:t framstälda anslagsfordringarne för den

medicinska kliniken, poliklinikerna, den anatomiska institutionen och den

patologiska institutionen har utskottet ej annat att erinra, än att utskottet

föreställer sig, att det för den medicinska kliniken begärda anslaget

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

300 kronor till vård af instrument m. m. bör, utan att det med anslaget

afsedda ändamålet förfelas, kunna nedsättas till 150 kronor.

Beträffande åter den psykiatriska kliniken tiar utskottet ej funnit några

giltiga skäl anförda, hvarför icke psykiatrisk undervisning skulle kunna

meddelas vid Upsala hospital hädanefter såsom hittills utan särskild!

anslag af statsmedel; och då denna undervisning för öfrigt meddelas

åt endast ett fåtal studerande under eu kort tid af året, samt vidare

anskaffande och ordnande af samlingar och arbetslokaler m. m., om de

skola medföra afsevärda fördelar, med tiden måste föranleda betydliga

utgifter och på ett betänkligt sätt inkräkta såväl på de för sjukvården

afsedda och dertill väl behöfliga lokaler som ock på den tid, som de

vid hospitalet anstälde läkare böra egna åt de många sjukas vård; så

kan utskottet icke tillstyrka det för den psykiatriska kliniken begärda

anslag.

Den af Kongl. Maj:t äskadé förhöjningen i aflöningen åt en vid

den astronomiska institutionen anstäld vaktmästare synes utskottet vara

så mycket mindre af behofvet påkallad, som utskottet föreställer sig,

tt ifrågavarande vaktmästare, hvilken allt hitintills, enligt hvad i statsrådsprotokollet

upplyses, mot särskild ersättning bestridt jemväl vaktmästaresyssla

vid den meteorologiska institutionen, ej lärer, äfven om,

på sätt utskottet här nedan ämnar hemställa, anslag till aflöning åt

en särskild vaktmästare vid sistnämnda institution varder beviljadt,

sakna tillfälle att utöfver sin aflöning såsom vaktmästare vid den astronomiska

institutionen bereda sig ej oväsentliga inkomster.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen i årsanslaget till

materiel vid den meteorologiska institutionen synes utskottet, genom hvad

till statsrådsprotokollet härom anförts, vara väl grundad.

Mot det af Kongl. Maj:t äskade anslaget 500 kronor till aflöning

åt en vaktmästare vid sagda institution har utskottet ej annat att

anmärka, än att utskottet föreställer sig att ifrågavarande vaktmästares

lön lämpligen bör kunna bestämmas till allenast 400 kronor.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt till stöd för

de af Kongl. Maj:t gjorda framställningarne om förhöjning dels i

arfvodet för den vid botaniska trädgården anstälde amanuensen, dels

ock i aflöningen för två trädgårdsmedhjelpare äfvensom om årligt

anslag till materiel vid botaniska laboratoriet, anser utskottet behofvet

af de för ändamålen äskade beloppen vara till fullo ådagalagdt.

Beträffande åter den begärda förhöjningen i aflöningen för två underträdgårdsmästare,

vill det synas utskottet, som om desse, hvilka, enligt

hvad i statsrådsprotokollet tinnes upplyst, för närvarande åtnjuta hvardera

(J25 kronor jemte boställsrum, redan nu äro fullt tillräckligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

aflönade, hvadan någon förhöjning i deras lönevilkor åtminstone för

närvarande, enligt utskottets förmenande, ej bör ifrågakomma.

Ehuru utskottet ej vill förneka att genom anställande af en

amanuens vid det botaniska laboratoriet det botaniska studiet skulle

befordras, håller utskottet likväl före, att behofvet af bemälde amanuens

ej är af så trängande beskaffenhet, ptt icke med beviljande af anslag till

anställande af eu sådan bör kunna anstå, helst utskottet föreställer

sig, att utväg ej torde saknas att, derest ifrågavarande amanuens

skulle befinnas vara för den botaniska undervisningen oundgängligen

nödvändig, på annat sätt än genom bidrag af statsmedel bereda tillgång

till en dylik amanuensaflöning.

De skäl, som i statsrådsprotokollet anförts till stöd för den föreslagna

förhöjningen af anslaget till materiel vid det zoologiska museet,

synas utskottet till fullo ådagalägga behofvet af den äskade anslagsförhöj

ningen.

Ehuru utskottet till fullo inser vigten för den zoologiska undervisningen

deraf, att en amanuens vid det zootomiska laboratoriet finnes

anstäld, synes det likväl utskottet, som om något statsanslag åtminstone

för närvarande ej vore för sagda ändamål erforderligt. Enligt

hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, har nemligen hittills, allt

sedan år 1885, tillgång till aflönande af en dylik amanuens beredts

genom uppbärande från en hvar af laboranterna af en särskild afgift

till aflönande af sagda amanuens. Då detta sätt för medels anskaffande

till ifrågavarande ändamål, enligt utskottets förmenande, fortfarande

lämpligen bör bibehållas, saknar utskottet anledning att tillstyrka det

för ändamålet begärda anslaget.

Då de skäl, som anförts till stöd för den begärda förhöjningen i

aflöning åt den vid det zootomiska laboratoriet anstälde vaktmästaren,

ej öfvertygat utskottet om nödvändigheten af ifrågavarande löneförhöjning,

finner utskottet sig ej kunna tillstyrka densamma.

Den af Kongl. Magt begärda förhöjning i anslaget till myntkabinettet

har utskottet så mycket mindre funnit vara af verkligt behof påkallad

som dylika, rikhaltiga myntkabinett finnas äfven i hufvudstaden,

der tillfälle således är beredt till de forskningar och undersökningar,

hvilkas tillgodoseende torde vara med myntkabinetts bildande afsedt.

Då den äskade förhöjningen af 12 kronor 50 öre i aflöningen

till den vid museet för nordiska fornsaker anstälde vaktmästaren med

afseende å beloppets ringhet torde, derest förhöjningen befinnes oundgängligen

af behofvet påkallad, utan olägenhet kunna beredas på annat

sätt än genom statsanslag, finner utskottet sig sakna skäl att tillstyrka

den begärda löneförhöjningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen beviljar

förhöjning på ordinarie stat i de till samlingar

och inrättningar vid universitetet i Upsala utgående

anslag på följande sätt:

till den medicinska kliniken: för materiel 1,200

kronor och för vård af instrument m. m. 150 kronor;

till poliklinikerna: för materiel 1,000 kronor och

för aflöning af två amanuenser 1,500 kronor;

till den anatomiska institutionen: förhöjning i årsanslaget

1,500 kronor;

till den patologiska institutionen: för anställande af

en amanuens 500 kronor;

till den meteorologiska institutionen: för förhöjning

i årsanslaget till materiel 1,000 kronor samt för aflöning

åt en vaktmästare 400 kronor;

till de botaniska institutionerna: för förhöjning i

arfvodet för den vid botaniska trädgården anstälde

amanuensen 230 kronor, för förböjning i aflöningen

åt två trädgårdsmedhjelpare 300 kronor samt för

materiel vid det botaniska laboratoriet 500 kronor; och

till de zoologiska institutionerna: för förhöjning af

anslaget till materiel vid det zoologiska museet 850

kronor;

således med tillhopa 9,130 kronor.

3:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att de belopp, som ifrågaenligt

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikäreuden den 12 januari ^tmägg^t''

1889 angifna grunder erfordrades för ålderstillägg åt vaktbetjeningen vaktbetjemnvid

universitetet i Upsala, finge, sedan dertill användts en å normallönerna

besparad summa af 250 kronor, utgå af åttonde hufvudtitelns Upsala.

förslagsanslag: ålderstillägg. [3.J

Rörande denna an slagsfordran har, enligt hvad ofvannämnda statsrådsprotokoll

utvisar, departementschefen till en början erinrat, att

Kongl. Maj:t vid fastställandet den 13 november 1885 af nu gällande

stat för universitetet i Upsala medgifvit, att de af kanslern för tillfällig

löneförbättring af vaktbetjeningens aflöningsförmåner anvisade

belopp finge tills vidare utgå af universitetets reservfond, samt anbeBih.

till Riksd. Vrot. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 7 Eäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

falt kanslern att, sedan med anledning af nya universitetsbyggnadens

upplåtande förändrad anordning af universitetets lokaler egt rum och

fullständig utredning vunnits om häraf eller eljest nödiga jemkningar

i vaktbetjeningens åligganden och förmåner, inkomma med förslag till

definitiv reglering af vaktbetjeningens aflöning. Denna befallning hade

nu blindt, fullgjord, i det att i sammanhang med framställningar om

anslag, som skulle begäras af Riksdagen, öfverlemnats ett af universitetets

drätselnämnd uppgjordt och af det större akademiska konsistoriet

godkändt förslag i berörda hänseende. Af den härvid meddelade

utredning framginge, att i universitetets nuvarande stat funnes upptagna

aflöningsförmåner för tjugufyra vaktmästare och med dem jemförliga

betjente. För desse, af hvilka femton åtnjöte boställsrum, utginge

aflöningen till en med 1,025 kronor, till två med 925 kronor

hvar, till sju med 625 kronor, till åtta med 500 kronor, till en med

375 kronor, till tre med 250 kronor, till en med 187 kronor 50 öre

och till en med 125 kronor, eller tillsammans med 12,687 kronor

50 öre. Derest Riksdagen beviljade de bär ofvan af departementschefen

under rubriken för samlingar och inrättningar förordade nya

eller förhöjda anslag till betjening, skulle härtill komma ett belopp af

1,187 kronor 50 öre. Således sammanlagdt 13,875 kronor. Enligt det

uppgjorda förslaget skulle den kontanta aflöningen utgå sålunda: för

eu med 1,000 kronor, för två med 900 kronor, för två med 700 kronor-,

för sex med 600 kronor, för nio med 500 kronor, för två med

400 kronor, för två med 200 kronor och för en med 125 kronor. Derjemte

skulle alla, med undantag af den med 125 kronor aflönade

gymnastikdrängen, erhålla två ålderstillägg, ett efter fem års och det

andra efter tio års väl vitordad tjenstgöring, räkuadt från och med

året näst efter deras antagning till befattningarna. Dessa ålderstillägg

skulle för den s. k. extra vaktmästaren vid kansliet och för de två

betjente, hvilkas normallön vore satt till 200 kronor, utgå med 50

kronor och för de öfriga med 100 kronor. Sammanlagda beloppet af

de föreslagna normallönerna eller lönerna i första lönegraden utgjorde

13,625 krono]-, och högsta beloppet af ålderstilläggen, om man antoge

att samtlige löntagarne vore i åtnjutande af båda tilläggen, 4,500 kronor.

Härvid vore dock att märka, att för åtskilliga vaktmästare aflöningen

enligt nu gällande stat vore något högre än den för dem föreslagna

normallönen, hvadan i denna lönegrad uppkomme en besparing

af sammanlagdt 250 kronor.

Härefter har departementschefen meddelat, att sedan drätselnämnden

i särskildt afgifvet utlåtande anfört, att den minskning i

universitetets inkomster, som blifvit en följd af sänkta spanmålspris,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

nedsatta arrenden och lägre räntefot, gjort det för universitetet svårt

att motsvara de anspråk, som för tillfälliga behof vid de många vetenskapliga

institutionerna och för särskilda undervisningsuppgifter måste

ställas på reservfonden, samt att i följd häraf det måste blifva ytterst

betungande för universitetet, om den förhöjning i vaktbetjeningens

löner, som redan under flera år visat sig oundgänglig, fortfarande

skulle utgå af universitetets medel, hvilket under gynsammare förhållanden

antagits vara möjligt, konsistorium anhållit, att för den föreslagna

regleringens genomförande erforderliga medel måtte såsom statsanslag

beviljas.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, har departementschefen

tillstyrkt Kongl. Maj:t att hos Riksdagen göra den framställning,

som nu föreligger.

Då den tillfälliga förbättring af vaktbetjeningens löneförmåner,

som hittills ansetts nödig, utgått af universitetets medel, anser utskottet

sig icke hafva skäl att tillstyrka, att statsmedel anvisas till sådan

löneförbättrings utgående i form af ålderstillägg, utan hemställer för

den skull,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej

må af Riksdagen bifallas.

4:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning

anförts till statsrådsprotokollet (sid. 19 och 20), får utskottet

hemställa,

att Riksdagen för ombildning af prosektorsbefattningen

i zootomi vid universitetet i Upsala till en

extra ordinarie professur i jemförande anatomi, med

skyldighet för innehafvare!! att såsom prosektor tjenstgöra

vid zootomiska laboratoriet, må bevilja på ordinarie

stat 1,000 kronor med rätt för extra ordinarie

professorn, af hvilkens aflöning 3,000 kronor böra

utgå såsom lön och 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

att erhålla ålderstillägg enligt de för extra

ordinarie professorer i allmänhet bestämda grunder.

Ang. anslag

till förändring

af prosektor

sbef attningen

i zootomi

vid universitetet

i

Upsala till en

professur i

jemförande

anatomi.

[4.]

5:o)

Kongl

Maj:t har förslagit, att Riksdagen måtte till tre fasta Ang. anslag

docentstipendier vid universitetet i Upsala, ett för hvardera af teologiska suLndierrid

fakulteterna samt filosofiska fakultetens humanistiska universitetet i

och medicinska

sektion, på ordinarie stat bevilja 4,500 kronor.

Upsala.

[5.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Rörande denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till en början erinrat, att sedau år 1877, då ombildningen af

adjunktsinstitutionen genomfördes, funnes å Upsala universitets stat

upptagna docentstipendier till ett antal af elfva fasta å 1,500 kronor och

och fem rörliga å 1,200 kronor, De fasta vore, meddelar departementschefen,

sålunda fördelade: två inom teologiska fakulteten, ett för den

teoretiska och ett för den praktiska linien; två i juridiska fakulteten,

fyra inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion, af hvilka ett för

de filosofiska och ett för de historiska vetenskaperna, ett för klassiska

språk och ett för nyare språk; samt tre inom filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion, af hvilka ett för de matematiska

vetenskaperna, ett för kemi, mineralogi och geologi samt ett för botanik

och zoologi.

Under de senare åren hade emellertid konsistorierna vid begge

universiteten, meddelar departementschefen, årligen upprepat förut gjord

anhållan om ökning af docentstipendiernas antal. De skål, som dervia

anförts, hade hufvudsakligen varit, att vid omregleringen flera läroämnen

icke genom nya ordinarie lärareplatser eller docentstipendier

erhållit tillräcklig ersättning för indragna adjunktsbefattningar; att åtskilliga

vetenskaper så utvecklats, att lärarekrafterna icke mera vore

tillräckliga särskilt i sådana ämnen, i hvilka undervisningen till stor

del meddelades genom praktiska öfningar; att det vore af synnerlig

vigt att kunna vid universitetet fästa unga framstående vetenskapsmän

och bereda dem tillfälle att under någon tid egna sig åt vetenskapligt

arbete utan att allt för mycket vara upptagna af omsorg och möda

för sitt uppehälle; att antalet docenter på senare tider betydligt vuxit;

samt att det vore obilligt, att desse allt för länge skulle egna sin verksamhet

åt universitetet utan annan ersättning än den i många fall

ovissa och ringa inkomst, de kunde förskaffa sig genom enskild undervisning.

Beträffande särskildt universitetet i Upsala, hade konsistorium,

enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört, för afhjelpande

af de mest trängande behofven anhållit om anslag till tio

fasta docentstipendier att fördelas sålunda:

i teologiska fakulteten: ett stipendium för kyrkohistoria, dock

med rättighet för fakulteten att till stipendiets erhållande anmäla någon

annan, af sina docenter, om och så länge docent i kyrkohistoria ej finnes;

i juridiska fakulteten: ett stipendium;

i medicinska fakulteten: två stipendier, det ena för den praktiska

medicinens läroämnen, det andra för de till kirurgiska professuren

hörande ämnen;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

13

i filosofiska fakultetens humanistiska sektion: tre stipendier, ett

för semitiska språk, ett för de filosofiska vetenskaperna, deri äfven

inberäknadt estetik, och ett för de klassiska språken;

i filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion:

tre stipendier, ett för den matematisk-fysiska vetenskapsgruppeu, ett

för den kemisk-geologiska och ett för den zoologisk-botaniska gruppen.

Af de till ärendet hörande handlingar syntes, enligt departementschefens

uppfattning, framgå, att de mest behöfliga bland dessa stipendier

vore de, som afsetts för läroämnena kyrkohistoria och semitiska

språk samt för medicinska fakulteten.

Det omfattande och vigtiga ämnet kyrkohistoria, hvilket vore

väsentligen skildt från öfriga teologiska discipliner, innehade, meddelar

departementschefen, för närvarande en särskilt vanlottad ställning i

afseende på lärarekrafter, i det att uti detta ämne icke funnes extra

ordinarie professor och ej heller, så länge icke något för detsamma

afsedt docentstipendium vore att tillgå, säker utsigt att för någon

nämnvärd tid vid universitetet fästa någon docent. Härigenom kunde lätt

inträffa, att i händelse af förfall för professorn i ämnet ingen annan utväg

gåfves till uppehållande af hans tjenst, än att annan ordinarie lärare inom

fakulteten, till men för dennes läroämne, finge förordnas såsom vikarie.

Inom medicinska fakulteten funnes, upplyser departementschefen

vidare, för närvarande inga fasta docentstipendier. Sådana hade förut

ansetts icke skola göra åsyftadt gagn, enär det visat sig vara svårt

att finna yngre läkare, som ville blifva docenter. Men numera vore

dock förhållandet annorlunda. Fakulteten hade ock, anför departementschefen,

framhållit, att med det växande antalet lärjungar undervisningsarbetet

vid klinikerna ökats, och att behofvet för de ordinarie lärarne

i de praktiska läroämnena att söka erhålla docenter, som genom enskild

undervisning för dem underlättade arbetet, blifvit allt större. För

desse lärare vore det numera omöjligt att utom den ordinarie undervisningsskyldigheten

medhinna att gifva enskild handledning i de olika

ämnen, som hörde till deras läroområden.

Sedan adjunkturen i semitiska språk vid ombildningen af adjunktsinstitutionen

indragits utan att någon ersättning i lärarekrafter beredts,

hade, erinrar departementschefen j^tterligare, detta läroämne endast

den ordinarie professuren, hvilket funnits vara allt för litet, i synnerhet

som någon hjelp från extra ordinarie professuren i jemförande

språkforskning icke, såsom man till äfventyra skulle vilja antaga, kunde

påräkuas i anseende till sistnämnda läroämnes stora omfattning.

Härefter har departementschefen förklarat, det han ansåge, att

för närvarande de mest trängande behofven skulle blifva afhjelpta, om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ant), anslag

till arfvode

åt en amanuens

vid den

histologiska

institutionen

i Lund.

L6-]

tre nya fasta stipendier inrättades för de fakulteter och vetenskapsgrenar,

för hviika förstärkning af lärarekrafterna visats vara särskilt nödig.

I enlighet med sin sålunda uttalade uppfattning hade departementschefen

hemstält, att Kongl. Maj:t ville till Riksdagen göra framställning

derom, att för universitetet i Upsala måtte beviljas ett anslag

af 4,500 kronor till tre nya fasta docentstipendier, hvardera å 1,500

kronor, ett i teologiska fakulteten för läroämnet kyrkohistoria, med

rätt för fakulteten att till stipendiets erhållande anmäla någon annan

af sina docenter, om och så länge docent i kyrkohistoria ej funnes, ett

i medicinska fakulteten och ett i filosofiska fakultetens humanistiska

sektion för semitiska språk.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt synes utskottet

behofvet af de för den medicinska fakulteten samt för den

filosofiska fakultetens humanistiska sektion äskade docentstipendierna

vara ådagalagdt.

Enligt hvad utskottet inhemtat, eger den teologiska fakulteten för

närvarande till sitt förfogande, förutom ett från donerad fond utgående

stipendium å 1,350 kronor, afsedt för eu docent i apologetik, två riksstatens

fasta docentstipendier, hvart å samma belopp som det nu

äskade. Då, enligt utskottets förmenande, några sådana omständigheter

ej föreligga, som gifva vid handen, att den teologiska fakulteten

skulle i högre mån än de med densamma i afseende å professorernas

och docenternas antal jemnstälda fakulteterna, den juridiska och den

medicinska, af hviika den förstnämnda fakulteten innehar två fasta

docentstipendier, medan den sistnämnda fakulteten hittills varit i saknad

af något sådant, vara i behof af docentstipendier, anser sig utskottet

icke böra tillstyrka beviljande af anslag till något nytt docentstipendium

för den teologiska fakulteten.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen till två fasta

docentstipendier vid universitetet i Upsala, ett för

hvardera af den medicinska fakulteten samt den filosofiska

fakultetens humanistiska sektion, på ordinarie

stat beviljar 3,000 kronor.

6:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning

finnas anförda i statsrådsprotokollet (sid. 23—24), får utskottet

hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

15

att Riksdagen må till årligt arfvode åt en amanuens

vid histologiska institutionen i Lund bevilja

500 kronor.

7:o) På grund af derom af Kong!. Maj: t gjord framställning och Ang. höjning

med hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 24—25) till stöd 1 ans}a9et m

för framställningen anförts, hemställer utskottet, vid den fysio
logiska

insti
•

• • • tilÅifjXO^XdYh X

att Riksdagen må höja årsanslaget till materie- Lund.

len för fysiologiska institutionen vid universitetet i 17. |

Lund med 1,000 kronor, eller från 1,500 kronor till

2,500 kronor.

8:o) För upprättande af en ordinarie professur i geografi och Ang. ifrågastatskunskap

vid universitetet i Lund har Kongl. Maj:t äskat 6,000

kronor, deraf 4,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenst- fessur i geo
göringspenningar.

statskunskap

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 115) har herr vid nniversiA.

V. Ljungman hemstält, att i stället för den i Kongl. Maj:t proposi- tetct '' Lfndtion

n:o 1 äskade ordinarie professuren i geografi och statskunskap t ''1

vid Lunds universitet måtte inrättas vid samma universitet en ordinarie

professur i blott statskunskap med de i nämnda proposition föreslagna

löneförmåner.

Hvad då först angår Kongl. Maj:ts förevarande framställning, har

föredragande departementschefen till eu början till statsrådsprotokollet,

anfört, att redan år 1870 inom det akademiska konsistoriet i Lund

fråga om upprättandet af en professur i statskunskap vid universitetet

väckts, och att konsistoriet samma år ingått med framställning i ämnet,

hvilken dock ej medfört något resultat. Då sedermera adjunktsinstitutionen

år 1877 ombildades, hade i stället för den indragna adjunkturen

i historia en extra ordinarie professur i historia och statskunskap inrättats.

Som emellertid de kraf, hvilka nu för tiden måste ställas på

undervisning och examination i sistnämnda ämne vid universitetet, icke

härigenom kunde fyllas, hade år 1885 väckts fråga om upprättandet

af en ordinarie professur i statskunskap och geografi vid Lunds universitet

af dåvarande professorn, numera riksarkivarien C. T. Odhner.

Efter det departementschefen härefter redogjort för hvad Odhner

till stöd för detta förslag i hufvudsak anfört, till hvilken framställning,

som återfinnes å sid 25—27 i statsrådsprotokollet, utskottet tillåter sig

hänvisa, har departementschefen meddelat, att det akademiska konsistoriet,

med åberopande af de af Odhner anförda skäl, flera gånger,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

senast i skrifvelse den 6 juni 1888, hos Kongl. Maj:t anhållit om upprättande

af eu ordinarie professur i statskunskap och geografi.

För egen del har departementschefen anfört, att behofvet af den

föreslagna professuren syntes honom vara till fullo ådagalagdt. Men

med hänsyn till den ogynsamma ställning, hvari geografien för närvarande

onekligen befunne sig vid våra läroverk, och då åtgärder utan

tvifvel borde vidtagas till dess förbättring, helst sedan denna vetenskap

numera vunnit en storartad utveckling, borde enligt departementschefens

åsigt i första rummet sörjas för, att geografien blefve vederbörligen

tillgodosedd vid lärarebildningeu, hvilket åter icke läte sig göra

med mindre än att den erhölle eu särskild målsman vid universitetet.

Departementschefen ansåge derför, att geografien vid den ifrågasatta

professuren borde sättas främst, och hade för den skull tillstyrkt Kongl.

Maj:t att hos Riksdagen göra den framställning, som nu föreligger.

Vidkommande de skäl, herr Ljungman åberopat till stöd för sin

hemställan, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Enligt, hvad statsrådsprotokollet utvisar, har det akademiska konsistoriet

i Lund hemstält om inrättande vid universitetet af en professur,

afseende att i främsta rummet tillgodose läroämnet statskunskap

och först i andra hand geografien. Kongl. Maj:ts förevarande

framställning afser åter bildande af en professur, genom hvilken det

geografiska studiet i första hand skulle tillgodoses.

Då sålunda olika uppfattning är rådande rörande de behof, som

skulle genom inrättande al ifrågavarande professur i främsta rummet

tillgodoses, och det förefaller utskottet betänkligt att vid inrättande

af eu sådan professur sätta geografien i främsta rummet och derigenom

undanskjuta statskunskapen, som likväl äfven inom filosofiska fakulteten

ingår såsom obligatoriskt läroämne, anser sig utskottet i frågans

nuvarande skick ej böra förorda bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning.

Att, på sätt herr Ljungman föreslagit, i stället för den af Kongl.

Maj:t äskade ordinarie professuren i geografi och statskunskap vid

Lunds universitet inrätta vid samma universitet en ordinarie professur

i blott statskunskap, lärer väl ej böra ifrågakomma, då, enligt hvad

statsrådsprotokollet gifver vid handen, någon svårighet ej skulle möta

att förena läroämnena statskunskap och geografi i en professur.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa:

a) att Kongl. Maj:ts förevarande framställning

ej må af Riksdagen bifallas;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

17

b) att herr Ljungmans motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

9:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att konservatorn vid zoologiska museet i Lund och trädgårdsmästaren

vid botaniska institutionen derstädes hage efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring, räknadt från och med året näst efter deras antagning till

befattningarne, åtnjuta hvardera ett ålderst.illägg af 400 kronor, att

utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderst.illägg.

Rörande denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört, att, då det akademiska konsistoriet

första gången i skrifvelse den 9 juni 1883 gjorde framställning om

löneförbättring med 400 kronor för konservatorn vid zoologiska museet

i Lund, konsistoriet motiverat framställningen hufvudsakligen sålunda:

Genom den begärda löneförhöjningen skulle bemälde konservators

aflöning, som för närvarande utginge med 1,800 kronor, ökas till 2,200

kronor, hvilket belopp utgjorde a,doningen för samma befattning vid

IJpsala universitet. De anspråk, som numera måste ställas på eu konservator,

vore vida större än förr, hvadan det derför måste betraktas

såsom eu lycklig tillfällighet, på hvars upprepande man svårligen kunde

räkna, att en konservator med den nuvarandes skicklighet, intresse

och vetenskapliga förstudier kunnat erhållas för det nuvarande afiöningsbeloppet

och förmås att, såsom redan skett, i många år qvarstanna

på denna plats. Härtill komme att olikheten mellan aflöningarna vid

båda universiteten så mycket mindre kunde vara med billighet öfverensstämmande,

som den mindre lönen vore anslagen åt tjeustemannen

vid den större institutionen, hvarest följaktligen kräfdes ett trägnare

arbete.

1 nyss berörda skrifvelse hade, meddelar departementschefen vidare,

det akademiska konsistoriet äfven förnyat sin förut framstälda

anhållan om eu förhöjning i aflöningen för trädgårdsmästaren vid den

botaniska institutionen från 1,800 kronor till 2,200 kronor.

Såsom skäl för denna framställning hade föreståndaren för den

botaniska institutionen i hufvudsak anfört följande:

Otillräckligheten af trädgårdsmästarelönen, hvaröfver den nuvarande

synnerligen skicklige och nitiske innehafvaren af tjensten upprepade

gånger klagat, och som äfven gjort honom betänkt på att söka

någon annan, mera lönande anställning, hade förmått det akademiska konsistoriet

att såväl 1881 som 1882 på förslag af den botaniska institutionens

föreståndare begära en lönetillökning för honom. Lämpligast

Bill. till Riksd. Prot. 1889. -i Sand. 1 Afä. 7 Höft. ?,

Ant), anslå;)

till ålderstillägg

för en

konservator

och en trädgårdsmästare

vid Lunds

universitet.

[9.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till docentstipendier

vid

universitetet

i Land.

[10.1

18 Statsutskottets Utlåtande N.-o 9

vore måhända, att denna löneförhöjning utginge i form af ett ålderstillägg

att åtnjutas efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring. Den nuvarande

trädgårdsmästaren hade redan innehaft sin befattning i många

år och skulle således vara berättigad att genast erhålla sådant ålderstiHägg,

när det blifvit beviljadt. Trädgårdsmästarens aflöning skulle

derigenom komma att uppgå till 2,200 kronor, till hvilken summa den

redan bestege sig i Upsala.

Då de nu ifrågavarande tjenstebefattningarnes aflöningsvilkor, enlikt

utskottets förmenande, i och för sig äro på ett lämpligt sätt afpassade,

saknar utskottet skäl att för samma tjenster tillstyrka löneförbättring

i den omfattning Kongl. Maj:t äskat, men då det synes

utskottet för universitetet vara af ej ringa vigt, att åt de nuvarande,

enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, synnerligen högt förtjente

tjensteinnehafvarne beredas sådana lönevilkor, att de finna med sin

fördel förenligt att fortfarande egna sina krafter åt universitetets tjenst,

anser sig utskottet böra hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen medgifver,

att nuvarande innehafvarne af konservatorstjensten

vid zoologiska museet i Lund och trädgårdsmästarebefattningen

vid botaniska institutionen derstädes

må eg a att från den 1 januari 1890 åtnjuta

hvardera ett personligt ålderstillägg af 400 kronor,

att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: »ålderstillägg».

10:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till tre

fasta docentstipendier vid universitetet i Lund, ett för hvardera af teologiska,

juridiska och medicinska fakulteterna, på ordinarie stat bevilja

4,500 kronor.

Rörande denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet meddelat följande:

Vid adjunktsinstitutionens ombildning år 1877 upptogos på Lunds

universitets stat 7 fästa och 5 rörliga docentstipendier samt bestämdes

med afseende på de förras fördelning, att ett skulle tillhöra den juridiska

fakulteten såmt. fyra den humanistiska och två den matematisk-naturvetenskapliga

sektionen inom filosofiska fakulteten. Redan år 1879 väcktes

emellertid af teologiska fakulteten fråga om ökandet af de fasta

docentstipendiernas antal, och 1884 begärde det akademiska konsisto
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

in

riet efter hörande af samtliga fakulteter och sektioner samt med åberopande

af de skäl, som af dem anförts, att ett årligt anslag af 13,500

kronor måtte beredas till 9 nya docentstipendier å 1,500 kronor hvartdera,

fastade ett vid teoretisk och ett vid praktisk teologi, två vid

juridiska och två vid medicinska fakulteten, ett vid humanistiska sektionens

språkliga afdelning samt ett vid matematiska och ett vid

naturvetenskapliga afdelningen af matematisk-naturvetenskapliga sektionen,

och hemstälde konsistoriet dervid, att det ena af de till medicinska

fakulteten afsedda stipendier måtte kunna fördelas till amauenser

och laboratorer. Denna framställning, som under de tre följande åren

upprepats, hade konsistoriet, meddelar departementschefen, nu förnyat

under åberopande af hvad som vid första framställningen anfördes.

Emellertid hade konsistoriet härvid anmärkt, att, derest det för närvarande

mötte svårigheter att erhålla anslag till samtliga dessa stipendier,

konsistoriet i främsta rummet ville framhålla beliofvet af tre fasta docentstipendier,

ett för hvardera af teologiska, juridiska och medicinska

fakulteterna. Vid teologiska och medicinska fakulteterna vore icke

fästadt något docentstipendium och vid juridiska endast ett sådant,

och vore det inom dessa fakulteter särskildt svårt att vinna och qvarhålla

skickliga docenter utan någon ersättning, då de lättare kunde

på annat sätt finna sin utkomst.

Då, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, den juridiska

fakulteten för närvarande eger till sitt förfogande ett fast docentstipendium,

medan både den teologiska och den medicinska fakulteten äro i

saknad af dylika stipendier samt utskottet vid punkten 47:o i detta

betänkande kommer att tillstyrka beviljande af anslag till en e. o. professur

inom juridiska fakulteten, anser utskottet den teologiska och

den medicinska fakulteten i första hand böra ifrågakomma till erhållande

af anslag till docentstipendier och med beviljande af dylikt anslag

för juridiska fakulteten kunna anstå.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen till två fasta

docentstipendier vid universitetet i Lund, ett för

hvardera af teologiska och medicinska fakulteterna,

på ordinarie stat beviljar 3,000 kronor.

ll:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 50) har herr

O. Alin föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att vilkoren för åtnjutande

af docentstipendier, så väl de, hvartill anslag af Kongl. Maj:t

Ang. medgifvande

af utsträckning

i

tiden för

innehafvande

af docentstipendier.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vid denna riksdag äskats, som de nn varande, finge bestämmas så, att

dessa stipendier kunde få innehafvas under längre tid än 6 år.

Efter att hafva erinrat att i kongl. brefvet af den 1 juni 1877

rörande ombildning af universitetens adjunkturer och docentstipendier

funnes stadgadt, att docentstipendium finge uppbäras under en tid af

tre år, med rätt för vederbörande fakultet eller sektion att, om stipendiaten

utmärkt sig, vare sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen

biträdt, eller genom utgifna skrifter, föreslå honom till ytterligare

åtnjutande af stipendiet under eu tid af ett, två eller högst tre

år, har motionären anfört, att denna bestämmelse om sex års tid såsom

den längsta, under hvilken ett docentstipendium finge behållas,

närmast ledde sitt upphof från de förslag rörande ombildning af adjunkturer

och docentstipendier vid universiteten, som vid 1877 års riksdag

af Kongl. Maj:t framlagts och af Riksdagen i allt hufvudsaldigt bifallits.

Den punkt i den af Kongl. Maj:t framlagda planen för den ifrågavarande

ombildningen, hvari nu nämnda bestämmelse innehållits, hade emellertid

vid frågans behandling'' inom riksdagen framkallat tungt vägande invändningar,

och den tid, som förflutit, sedan denna bestämmelse gifvits,

syntes hafva tydligen ådagalagt dessa invändningars berättigande. Bestämmelsen

hade åtminstone vid Upsala universitet till den grad lagt

sin olämplighet i dagen, att man, för att i någon mån mildra dess

konseqvenser och i det längsta undvika att beröfva äldre, om vetenskapen

förtjente, för universitetet behöflige docenter allt understöd, sett

sig nödsakad att tillgripa den utvägen, att, der så möjligt varit, tilldela

docent, som under den högsta tillåtna tiden innehaft fast stipendium,

ett af de s. k. rörliga stipendierna under en tid af sex år — en

utväg, hvars anlitande, om det också icke strede mot den nu ifrågavarande

bestämmelsens ordalydelser, dock svårligen kunde anses hafva

varit förutsatt, då denna bestämmelse gifvits. Och dock uppnåddes

icke heller härigenom det åsyftade målet till fullo; äfven om möjlighet

funnes att anlita nämnda utväg, så komme dock till sist den stund, då

stipendieinnehafvaren, han kunde nu hafva visat sig huru skicklig som

helst både såsom vetenskapsman och lärare och behofvet af hans verksamhet

vid universitetet kunde vara huru stort som helst, måste undandragas

hvarje slag af stipendieunderstöd, kanske vid en tidpunkt, då

universitetet allra mest behöfde taga hans krafter i anspråk. Obilligheten

och olämpligheten af ett dylikt förhållande vore, enligt motionärens

förmenande, allt för påtagliga för att behöfva vidare omordas.

De voro äfven af akademiska myndigheter erkända, i det att det större

akademiska konsistoriet i Upsala, på framställning af den filosofiska

fakultetens båda sektioner, sistlidet år uttalat sig för eu sådan ändring

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

21

af den nu ifrågavarande bestämmelsen i kong!, brefvet af den 1 juni

1877, att den måtte erhålla följande lydelse: »Docentstipendium må

uppbäras under en tid af tre år, med rätt för vederbörande fakultet

eller sektion att, om stipendiaten framför andra, som kunna till erhållande

af stipendiet ifrågakomma, utmärkt sig, vare sig genom det

sätt, hvarpå han vid undervisningen biträdt, eller genom utgifna vetenskapliga

skrifter, föreslå honom till ytterligare åtnjutande af stipendiet,

dock ej för längre tid än tre år hvarje gång.» I hufvudsakligen samma

rigtning hade äfven universitetens kansler under sistlidet år uttalat sig.

Genom hvad motionären sålunda anfört synes det utskottet, att

enstaka fall kunna inträffa, då det vore önskvärdt och af universitetets

intresse påkalladt, om en förtjent vetenskapsidkare, af hvilkens fortsatta

verksamhet vid universitetet stort gagn vore att förvänta, kunde

något längre tid än sex år vid ett docentstipendium bibehållas. Då

emellertid, enligt utskottets åsigt, en sådan utsträckning af tiden för

stipendiets innehafvande endast i undantagsfall bör medgifvas, har

utskottet ansett sådant böra i beslutet uttryckas, och får utskottet derför

hemställa,

att Riksdagen, med anledning af herr Alins

motion, må för sin del medgifva, att vilkoren för åtnjutande

af docentstipendier vid universiteten bestämmas

så, att. dylikt stipendium, när i särskildt fall

så kan pröfvas för universitetets verksamhet nödigt,

må kunna innehafvas längre tid än sex år.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

12:o). Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning

anförts till statsrådsprotokollet (sid. 31—33), får utskottet,

hemställa,

att Riksdagen må, under vilkor att det på allmänna

indragningsstaten anvisade anslag för en personlig

extra ordinarie professur i histologi vid karolinska

institutet upphör att utgå, på ordinarie stat

bevilja 4,500 kronor,

deraf 3,000 kronor till arfvode åt en prosektor,

„ 1,000 „ „ aflöning „ „ preparat,

„ 500 „ „ arfvode „ „ amanuens.

Ang■ anslag

till en prosektor

in- invid

karolinska

institutets

anatomiska

institution.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o It.

Ang. förändring

af

extra ordinarie

professuren

i rättsoch

statsmedicin

vid karolinska

institutet

till en ordinarie

professur.

13:o) Kong!. Maj:t har föreslagit, att till förändring af nuvarande

extra ordinarie professuren i rätts- och statsmedicin vid Karolinska

institutet till en ordinarie professur i samma ämne måtte beviljas

1,500 kronor, så att ordinarie professorns afiöningsförmåner blefve

6,000 kronor, deraf 4,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom

tjenstgöringspenningar.

Kongl. Maj:ts förevarande anslagsfordran har, enligt hvad statsrådsprotokollet

gifver vid handen, föranledts af en af lärarekollegiet vid

omförmälda institut gjord och af universitetskanslern förordad anhållan,

till stöd hvarför kollegiet åberopat en framställning af nuvarande

extra ordinarie professorn i rätts- och statsmedicin, innehållande i hufvudsak

följande:

Rätts- och statsmedicinen vore af stor vigt och betydelse för såväl

läkaren som det allmänna, och hufvudstaden erbjöde företrädesvis

tillfällen till medicinallagfarenhetens praktiska studium och tillämpning.

Den för medicine licentiatexamen föreskrifna tjenstgöringen i rätts- och

statsmedicin vore uteslutande förlagd till karolinska institutet, hvarför ock

ett från institutets lärare i ämnet afgifvet betyg öfver sådan tjenstgöring

utgjorde vid såväl Upsala som Lunds universitet fordran för tillträde till

examensprofven, tentamen och examen i rätts- och statsmedicin. Denna

vetenskap vore eu så omfattande, snart sagdt hela medicinens område

berörande vetenskap, att densamma redan på grund deraf i fullt lika

hög grad som hvilken som helst af de andra medicinska vetenskapsgrenarne

vore egnad att lägga beslag på vetenskapsmannen och läraren

i dess tjenst. Men dertill komme, såsom för denna medicinska

vetenskap egendomligt, att i densamma, förutom en mångfald af juridiska

spörsmål, äfven inginge eu stor del sådana medicinska frågor,

hvilka i mer eller mindre grad kunde sägas vara främmande för den

allmänna läkarebildningen, och hvilka derigenom betingade sitt alldeles

särskilda, på dessa frågor rigtade studium.

Redan i början af 1860-talet hade lärarekollegiet väckt förslag

om den extra ordinarie professurens ombildning till eu ordinarie professur,

ehuru det då icke ledt till något resultat. Om möjligt mera

än vid den tiden vore nu den ifrågasatta förändringen af nöden. Först

från och med år 1862 hade tiden för undervisning i rätts- och statsmedicin

vid institutet bestämts till 4 timmar i veckan, 2 timmar

hvarje gång. Före denna tid åter hade undervisningstimmarne, då

liksom senare i det öfvervägande flertalet fall egnade åt obduktioner,

utgjort endast 2 i veckan, fördelade på två dagar. Af detta förhållande

att döma, syntes man således på den tiden hafva ansett, att en

timmes tid varit tillräcklig för förrättandet af en rättsmedicinsk ob
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

23

duktion. Numera, då fordringarna på utförlighet och omsorg vid obduktionens

förrättande vore stegrade, behöfde emellertid oöfvade och

vid protokolls dikterande ovane medicine kandidater till denna förrättning

en långt större tid, och denna understege snart sagdt aldrig

3i timmar, men utgjorde oftast 4 timmar och derutöfver. Att i samband

härmed lärarens undervisningsskyldigheter, hvilka icke gerna

kunde anses upphöra med de reglementerade 2 undervisningstimmarne

utan först med obduktionens slut, blifvit icke oväsentligt förstorade,

vore uppenbart. I samma rigtning verkade äfven det betydligt, ökade

antalet af dem, som deltogo i eller åhörde undervisningen i rätts- och

statsmedicin vid institutet. Dessa utgjorde under läsåret 1860—1861

ett antal af 30, läsåret 1861 —1862 voro de 44 och läsåret 1862—1863

utgjorde de ett antal af 47. För läsåret 1887—1888 åter hade de

ordinarie tjenstgörande utgjort under hösten 56 och under våren 45,

eller tillsammans 101, samt de icke tjenstgörande åhörarne 34, inalles

sålunda 135 studerande, eller om 19 frånräknades, hvilka tjenstgjort

både höst och vår, 116. De ordinarie tjenstgörande under läsåret

1886 —1887 hade utgjort 106.

Denna väsentliga tillväxt i de tjenstgörandes antal hade naturligen

ock åstadkommit ett betydligt ökadt kraf på tillgång till undervisningsmateriel.

särskildt, lik. Under det att antalet obduktioner läsåret

1861—1862 utgjort 32, 1862—1863 34 och 1863—1864 35, hade

antalet af de utaf de studerande sjelfve verkstälda obduktioner under

läsåret 1886—1887 stigit till 57 och läsåret 1887—1888 utgjort 58,

hvarjemte utom undervisningstimmarne på rättsmedicinska institutionen

verkstälts respektive 8 och 14 obduktioner, hvilkas mera anmärkningsvärda

företeelser alltid blifvit genom tillvaratagna likdelar demonstrei''ade

för de studerande.

Framför allt vore det emellertid examensgöromålen, som sedan

år 1862 blifvit på ett särdeles påfallande sätt ökade. Detta framginge

redan deraf, att läsåret 1861 —1862 endast 5 examina med rätts- och

statsmedicin såsom examensämne (kirurgie magisterexamina) aflagts, och

att 1862 —1863 endast 3 medicine kandidater togo medicine licentiatexamen,

under det att läsåret 1886—1887 30 medicine kandidater aflade

de föreskrifna profven och tentamen i rätts- och statsmedicin,

samt 1887 —1888 deras antal, som aflagt samma prof, utgjort 30 och

tentamina aflagts af 29. Icke någon af institutets ordinarie professorer

vore för närvarande betungad med examensåligganden af det omfång

och den tidsödande beskaffenhet som dem, hvilka tillkomme extra

ordinarie professorn i rätts- och statsmedicin. Denne kunde sålunda

äfven i detta hänseende, liksom beträffande hans undervisningsskyldig
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

heter, sägas taktiskt utöfva n ordinarie professors befattning. Härtill

komme att i Sverige funnes icke mer än en sjelfständig lärostol i rättsoch

statsmedicin, nemligen den vid karolinska institutet.

Då Kongl. Majits förevarande framställning, med hänsyn till de

skäl, som till stöd för densamma anförts, synes utskottet vara af beskaffenhet

att böra hos Riksdagen till bifall förordas, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må till förändring af nuvarande

extra ordinarie professuren i rätts- och statsmedicin

vid karolinska institutet till eu ordinarie professur i

samma ämne bevilja 1,500 kronor, så att ordinarie

professorns aflöningsförmåner blifva 6,000 kronor,

deraf 4,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom

tjenstgöringspenningar.

Ang. andag

till docentstipendier

vid

karolinska

institutet.

113.]

14:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att till tre rörliga docentstipendier

vid karolinska institutet, deraf ett stipendium å 1,500 kronor

och två hvartdera å 1,000 kronor, måtte på ordinarie stat beviljas

3,500 kronor.

Af statsrådsprotokollet den 12 januari 1889 inhemtas, att chefen

för ecklesiastikdepartementet vid ärendets föredragning inför Kongl.

Maj:t anmält, att lärarekollegiet vid karolinska institutet vid åtskilliga

tillfällen i fråga om institutets behof af anslag framhållit nödvändigheten

af utvecklande af docentinstitutionen vid institutet. I skrifvelse

den 7 september 1887 hade lärarekollegiet i denna fråga anfört, bland

annat, följande:

Behofvet af docenter för komplettering af undervisningen vid

högskolorna vore förut af Kongl. Maj:t framhållet och äfven af Riksdagen

behjertadt, i ty att för betryggande af denna institution anslag

till aflönande af docenter vid universiteten blifvit beviljadt. Af sådant

understöd vore en medicinsk högskola i lika stort om ej större behof

än någon annan fakultet. Man kunde lätt inse, att det för hvarje professor

vore en omöjlighet att under den korta tid, som de studerande

hade att medfölja hans föreläsningar, medhinna att föredraga hela hans

vetenskapsgrens innehåll, ja, ej ens så mycket deraf, som han hade

rätt och pligt att fordra såsom kunskapsmått vid en examen, hvilken

dock för de fleste studerande vore ett hufvudändamål. Det återstående

måste på något sätt fyllas, och vanligast skedde detta genom läsning,

öfverläsning. För några vetenskapsgrenar kunde examensfordringarna

på detta sätt möjligen fyllas, men för arbetet i naturkunskaperna, hvartill

medicinen med alla dess specialgrenar hörde, vore detta omöjligt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

eller åtminstone i hög grad olämpligt. Åskådning, verkligt studiematerial

jemte praktisk handledning vore här nödvändiga redan af det

skäl, att de studerande icke, hvar på sitt håll, kunde förskaffa sig

tillgång dertill. Andre lärare än de, som hade sig uppdraget att meddela

vetenskapen och dess framsteg i stort, att gifva en inblick i den

vetenskapliga metodiken såsom sådan, vore behöflige för att gifva undervisning

i mindre men nödvändiga detaljer och i sammanträngd form

meddela så mycket af en vetenskaps innehåll, som för praktiskt ändamål

och för att bestå i en examen kunde vara nödigt.

Härtill komme ock en annan omständighet. På medicinens område

hade arbetets fördelning oupphörligt och rastlöst försiggått. Medicinens

så kallade stora hufvudgrenar hade alltjemt måst fördelås, nya

specialgrenar, nya undervisningsämnen hade uppstått, hvilka fordrat

sina särskilda målsmän, och behofvet af sådana hade af båda statsmagterna

blifvit erkändt och tillgodosedt genom inrättandet, tid efter

annan, af nya lärostolar vid de medicinska högskolorna. Under några

decennier hade antalet lärare vid dem blifvit fördubbladt eller ännu

mer förökadt. Med vetenskapens framsteg — och de vore under den

senaste tiden väldigare än någonsin — hade nödvändigheten af detta

afskiljande oemotståndligt gjort sig gällande, och massan af vetande

hade blifvit så omfattande, att det vore omöjligt för en person att numera

beherska allt det, som för några år sedan ansågs ligga inom området

för hans undervisningsskyldighet.

Många och stora voro sålunda de anspråk, som nutiden stälde på

ett medicinskt läroverk. Lärarekollegiet visste val, att de icke alla på

en gång kunde fyllas, men ett medicinskt institut kunde ej vara stillastående

under det rastlösa fortskridandet vid andra. De mest trängande

bekofven i nu omförmälda hänseenden ansåge lärarekollegiet

kunna afhjelpas genom aflönade docenter. Lönlösa sådana funnes visserligen

redan vid institutet, men, med få undantag, hade undervisningen

af dem haft ringa eller ingen fördel. Den ersättning för arbetet,

som de kunde påräkna, hade endast bestått i afgifter af dem,

hvilka bevistat deras kurser. Då man i vårt land ej vore van att betala

något för undervisning, då antalet deltagare i dessa kurser naturligen

måste vara ganska litet, och då de medicinska studerandenas

tillgångar vanligen vore ringa, hade dessa afgifter på långt när ej

kunnat lemna ersättning för det arbete, som eu lärare på sådan undervisning

nedlade. Och man kunde ej af docenterne begära, att de

skulle arbeta för ringa eller ingen betalning, då de ej ens egde förhoppning

om att kunna till någon lön befordras. Med inrättandet af

Bill. till Riksd. Vrot. 18S9. 4 Samt. 1 Afd. 7 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

docentstipendier skalle förhållandet säkerligen i väsentlig mån förändras.

Utsigten till en om ock ganska blygsam ersättning för arbetet

och till den utmärkelse, som i någon mån läge i erhållandet af

ett sådant stipendium, skulle otvifvelaktigt lifva till uppoffring och

verksamhet samt — och detta vore af ofantligt stor vigt — förmå att

vid institutet qvarhålla unga vetenskapsmän, som nu på grund af de

tröstlösa utsigterna vände sig till det praktiska lifvet, hvilket snart

erbjöde ett tillräckligt bröd.

Lärarekollegiet förestälde sig, att det vore lämpligt, att dessa

stipendier ej med nödvändighet fastsloges vid något visst ämne utan

finge vara rörliga och tillsättas i mån af det behof, som vid tillfället

syntes'' mest påträngande och möjligast att på värdigt sätt fylla. Likaså

borde stipendiat ej tillsättas för längre tid än tre år, dock med rättighet

för kanslern att på lärarekollegiets hemställan förnya det för högst

samma tid, om stipendiaten genom arbete i undervisningens och vetenskapens

tjenst gjort sig deraf förtjent. Hvad stipendiernas antal beträffade,

ansåge lärarekollegiet, att det för närvarande vore i högsta

grad af behofvet påkalladt att inrätta tre stipendier, hvaraf ett å 1,500

kronor och två å 1,000 kronor hvartdera, med skyldighet för stipendiaterna

att gifva kurser i sina ämnen, minst en gång under hvarje

lästermin.

Under åberopande af dessa grunder hade lärarekollegiet — anför

departementschefen vidare — nu förnyat sin i nyssberörda skrifvelse

framstälda anhållan om inrättande åt tre docentstipendier å nämnda

belopp.

För egen del ansåge departementschefen vigten och behofvet af

dessa stipendier vara till fullo ådagalagd, men departementschefen

hölle tillika före, att de närmare bestämmelserna i fråga om stipendiernas

åtnjutande borde af Kongl. Maj:t meddelas.

Af hvad till statsrådsprotokollet i ämnet anförts torde framgå,

att en väsentlig fördel af de föreslagna docentstipendiernas inrättande

ansetts ligga deri, att möjligheten att vid institutet qvarhålla unge

framstående vetenskapsmän derigenom skulle blifva större. En liknande

uppfattning har gjort sig gällande vid inrättandet af docentstipendier

vid universiteten, och i fråga om dessa läroanstalter har utskottet —

särskilt hvad angår den medicinska undervisningen — erkänt uppfattningens

rigtighet, då utskottet vid punkterna 5:o) och 10:o) här ofvan

hos Riksdagen förordat beviljande af anslag till ett docentstipendium

för hvartdera universitetets medicinska fakultet. Med afseende å det

karolinska institutet ställer sig emellertid, enligt utskottets förmenande,

saken något annorlunda. Den i hufvudstaden bosatte unge läkare,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

27

hvilken besitter någon större skicklighet i facket, har nemligen enligt

regeln tillfälle att förvärfva sig en ganska inbringande enskild praktik,

och möjligheten att erhålla en sådan torde för honom i hög grad ökas,

om han får anställning såsom docent vid karolinska institutet. Utsigten

att för verksamheten derstädes, utöfver de studerandes kollegiiafgifter,

erhålla godtgörelse genom stipendium till nu föreslagna belopp, skulle

deremot, föreställer sig utskottet, för honom vara af jemförelsevis underordnad

betydelse.

Emellertid erkänner utskottet, att fall finnas, då befintligheten

af docentstipendier i väsentlig mån skulle bidraga till att vid institutet

fästa unge vetenskapsmän, hvilkas insigter och skicklighet eljest skulle

för institutet gå förlorade. En eller annan mera teoretisk specialitet

gifves nemligen inom den medicinska vetenskapen af beskaffenhet att

för den, som deråt egnat sig, icke medgifva synnerligt tillfälle till

enskild praktik. För dylika grenar af den medicinska forskningen

lärer väl ett eller annat docentstipendium vara behöflig^ jemväl vid

det karolinska institutet. Endast med varsamhet och efter vederbörlig

utredning torde emellertid sådana stipendier böra inrättas, och föreställer

sig utskottet i enlighet härmed, att för närvarande medel bör

af Riksdagen anvisas till allenast två stipendier, hvilka då lämpligen

torde kunna bestämmas till 1,000 kronor hvardera.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast

på det sätt må af Riksdagen bifallas, att Riksdagen

till två rörliga docentstipendier vid karolinska institutet,

hvardera å 1,000 kronor, på ordinarie stat

beviljar 2,000 kronor.

15:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning

anförts till statsrådsprotokollet (sid. 40), får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på karolinska institutets ordinarie

stat bevilja åt kanslerssekreteraren ett årligt

arfvode till belopp af 750 kronor, under vilkor, att

de af tjensten föranledda kostnader för skrifmaterialier,

arkivhyra och vaktmästarebiträde skola af tjenstinnehafvaren

bestridas.

Ang. anslag

till arfvode

åt kanslerssekreteraren.

[14.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. arfvodcs

förhöjning åt

karolinska

institutets

bibliotekarie

in. fl.

[15.]

16:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, alt förhöjning af karolinska institutets

ordinarie anslag till bibliotekarie, sekreterare och kamrerare

må beviljas med 500 kronor.

Beträffande denna anslagsfordran inhemtas af statsrådsprotokollet,

att lärarekollegiet vid karolinska institutet flera gånger, senast i skrifvelse

den 6 september 1888, begärt förhöjning till 3,600 kronor af det

belopp, 2,500 kronor, som för närvarande är stäldt till lärarekollegiets

disposition för att användas såsom arfvoden till institutets tjenstemän.

Lärarekollegiet, hvars hemställan kanslern förordat, både, upplyser

departementschefen, i detta hänseende erinrat hufvudsakligen

följande.

Af nämnda anslag, hvilket vid 1876 års riksdag höjts till nuvarande

beloppet, 2,500 kronor, utginge för närvarande 900 kronor

till institutets bibliotekarie samt 800 kronor till hvardera af institutets

sekreterare och kamrerare. Anslag för detta ändamål hade ursprungligen

beviljats år 1863. Då enligt sistnämnda års räkenskaper för institutet

redovisades af staten anslagna underhålls- och aflöningsmedel

till belopp af 5,187 kronor 58 öre, och summan af fyra till institutet

då donerade fonder utgjorde 57,165 kronor 23 öre, hade statsanslaget

år 1887 stigit till ett belopp af omkring 150,000 kronor, och de till

antalet vida förökade fondernas slutsumma utgjorde nämnda år mer

än 326,000 kronor. Förhållandena vid institutet hade således under

årens lopp och icke minst sedan medlet af 1870-talet väsentligen förändrats.

På senare tider hade institutets verksamhet alltmer vidgats

genom nya klinikers öppnande, ökadt tillopp af studerande och undervisningens

delvisa utsträckning öfver hela året.

Dessa förhållanden inverkade, hvart i sin män, på så väl sekreterarens

som kamrerarens arbete. Genom den väsentliga tillväxten af

biblioteket, hvilket vore det enda offentliga, som representerade den

medicinska literaturen i hufvudstaden, och genom dess allt allmännare

anlitande samt de i jemnbredd härmed stegrade fordringarna på ordning

och noggrann katalogisering måste stora anspråk ställas på bibliotekarien.

Den årliga ersättning af tillsammans 2,500 kronor, för hvilken

institutet fått alla de olika bestyr, som ålåge dess tjenstemän, förrättade,

kunde uppenbarligen icke anses skälig. På grund af den kännedom

kollegiet egde om ansvaret och mängden af de göromål, som folie på

en hvar af tjenstemännen, borde full likställighet i fråga om arfvodets

belopp dem emellan göras; och syntes det kollegiet tillbörligt, att arfvode!

för dem hvar bestämdes till 1,200 kronor årligen.

För egen del bär departementschefen anfört, att det syntes bo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

20

nom vara tydligt, att nuvarande anslaget icke vore för ändamålet tillräckligt,

och att således en ökning deraf borde ega rum. I fråga om

beloppet af förhöjningen vore departementschefen likväl af något olika

mening med lärarekollegiet och kanslern. Enligt deras förslag skulle

bibliotekariens arfvode ökas med 331,- procent samt sekreterarens och

kamrerarens med icke mindre än 50 procent. Detta vore, enligt

departementschefens åsigt ej lämpligt. Höjdes deremot anslaget med

500 kronor, eller till 3,000 kronor, och tilldelades deraf bibliotekarien,

sekreteraren och kamreraren 1,000 kronor hvardera, kunde detta vara

tillfyllest.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bevilja förhöjning af karolinska

institutets ordinarie anslag till bibliotekarie, sekreterare

och kamrerare från nuvarande beloppet 2,500

kronor till 3,000 kronor, eller med 500 kronor.

Allmänna läroverken.

17:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Magt föreslagit, att

Riksdagen måtte medgifva, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl.

Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva, af reservationerna å anslagen

till allmänna läroverken finge användas ett belopp af högst 15,000

kronor årligen till understöd åt enskilda läroverk.

Beträffande de omständigheter och skäl, hvilka legat till grund

för Kongl. Maj:ts förevarande framställning, tillåter sig utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari

1889, der departementschefen på sid. 42—48 yttrat sig i ämnet, och

vill här endast anmärka, att framställningen synes närmast hafva föranledts

af två underdåniga ansökningar, ingifna den ena af K. E. Palmgren,

hvilken såsom föreståndare för en af honom sedan år 1866 i

hufvudstaden anordnad skola, kallad praktiska arbetsskolan för barn och

ungdom, anhållit om ett statsunderstöd af 8,000 kronor årligen för

nämnda skolas upprätthållande, och den andra af filosofie kandidaten

C. G. Bergman och filosofie doktorn L. Lindroth, hvilka såsom egare

af ett annat privat läroverk, /. d. Beskowska skolan, begärt statsunderstöd

till ett belopp af 5,000 kronor.

Vid senaste riksdag förehade utskottet till behandling eu af herr

C. Adelsköld inom Första Kammaren väckt motion (n:o 68), deruti

Ang. ifrågasatt

anslag

till understöd

åt enskilda

skolor.

[IG]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

föreslogs, att Riksdagen måtte för år 1889 till Kongl. Maj:ts disposition

ställa ett förslagsanslag af 15,000 kronor eller ock medgifva Kongl.

Maj:t att af besparingarna å de allmänna läroverkens stat disponera

motsvarande belopp för att, på de vilkor Kongl. Maj:t ville bestämma,

användas vid ett eller annat derför lämpligt enskildt läroverk till anställande

af sådana undervisningsförsök, som kunde vara till gagn för

lösningen, på erfarenhetens väg, af den vigtiga undervisningsfrågan.

I det yttrande, utskottet i sitt utlåtande n:o 9, afgaf öfver berörda

motion, erinrade utskottet, att pröfning af skolfrågan i dess helhet antagligen

inom kort förestode, hvarjemte utskottet anmärkte, att denna fråga

onekligen egde ett visst sammanhang med den af motionären ifrågasatta

åtgärden samt att uppenbart vore, att, äfven om de af motionären

föreslagna undervisningsförsöken funnes lämpliga och beslötes, någon

erfarenhet af desamma icke skulle kunna inhemtas så tidigt, att något

gagn deraf vid skolfrågans bedömande vore att hemta; och hemstälde

utskottet med anledning häraf, att omförmälda motion icke måtte föranleda

någon Riksdagens åtgärd. Utskottets hemställan blef jemväl

af båda kamrarne bifallen.

Det vill synas utskottet, som om hvad utskottet förlidet. år anförde

såsom skäl för sitt afstyrkande af herr Adelskölds ofvanberörda

motion eger tillämplighet jemväl med afseende å Kong]. Maj:ts nu

gjorda framställning. Utskottet erkänner visserligen det principielt

rigtiga i hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört derom,

att för utvecklingen af ett lands undervisningsväsen försök på olika

håll måste göras med tillämpning af de pedagogiska idéer, som alltjemt

framstå med yrkande att blifva förverkligade och med löfte om

en snabb och säker förbättring af uppfostran och undervisning, samt

att experimenterandet i detta afseende helst bör, under medverkan från

statens sida, ske genom den enskilda företagsamheten, och utskottet

föreställer sig jemväl, lika med departementschefen, att det äfven ur

rent ekonomisk synpunkt kunde blifva en vinst för staten, om den

genom ett jemförelsevis mindre bidrag kunde upprätthålla talrikt besökta

privata läroverk, men då den stora läroverksfrågan nu torde stå nära sitt

afgörande, anser utskottet likväl, att Riksdagen icke, förrän denna fråga

blifvit slutligen löst och det i sammanhang dermed visat sig, i hvilken

utsträckning indragning af nu befintliga statens läroverk kommer att

ega rum, bör anvisa medel till understöd åt enskilda läroverk. Utskottet

får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande No 9.

31

18:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 148) har Ano- ifrågaherr

S. J. Kardel!, homstält, att Riksdagen måtte genom omflyttning dej^uu^nya

af anslag eller annorledes anvisa medel för upprättande af 9 nya lek- lårarébefatttors-

och 23 nya adjunktsbefattningar, hvilka, till dess en omorganisa- nTcfimännaU

tion af de allmänna läroverken blefve genomförd, borde uppföras på en läroverken

för hela rikets allmänna läroverk gemensam stat med rätt för Kong!. "iufutMaj:t

att efter omständigheterna fördela befattningarna på de olika vidgning af

läroverken och skyldighet för innehafvarne att underkasta sig förflytt- ^Uniänna

ning från ett läroverk till ett annat; 1 läroverket i

att Riksdagen måtte anvisa medel till tillfällig löneförbättring, i F(lllcöinntJlikhet

med för öfrige lektorer och adjunkter, åt dessa befattningars

innehafvare och till ålderstillägg för dem, som dertill kunde blifva

berättigade;

att Riksdagen måtte höja anslaget till extralärare och vikarier

vid de allmänna läroverken så, att extralärare, som i minst fem år

tjenstgjort vid allmänt läroverk och som vore kompetent att söka och

erhålla ordinarie lektors- eller adjunktsbefattning vid sådant läroverk,

måtte kunna erhålla ett årligt arfvodestillägg af 500 kronor.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft. en af

herr A. W. Nilsson jemväl inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 160),

deruti föreslagits, att Riksdagen måtte besluta, att treklassiga allmänna

läroverket i Falköping skulle från och med höstterminen 1890 utvidgas

till femklassigt, med rektor och fem kolleger, och att anslaget till

lärarnes aflöning skulle bestämmas i enlighet med den stat, som vore

gällande för läroverk med fem klasser.

Hvad först angår herr Kardelis förslag, får utskottet, som rörande

de skäl, hvilka anförts till stöd för förslaget, i allmänhet hänvisar till

sjelfva motionen, erinra, att Kongl. Maj:t i den till Riksdagen år 1887

aflåtna, men af Riksdagen i följd af dess upplösning då icke behandlade

propositionen angående ändrade bestämmelser med afseende på de

allmänna läroverken och pedagogierna föreslog, förutom upprättandet

af vissa andra ordinarie lärarebefattningar, att Riksdagen måtte medgifva

upprättandet vid läroverk, der missförhållandet mellan antalet af

ordinarie och extra ordinarie vore särskildt stort, af följande nya lektorsoch

adjunktsbefattningar, nemligen i Stockholm å en för samtliga under

direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk lydande läroverk

gemensam stat 3 lektors- och 15 adjunktsbefattningar, vid högre läroverket

i Nyköping 1 lektorsbefattning, vid högre läroverket i Malmö 1 lektorsbefattning,

vid högre läroverket i Helsingborg 2 lektors- och 2 adjunktsbefattningar,

vid högre realläroverket i Göteborg 1 lektors- och 3

adjunktsbefattningar, vid högre läroverket i Karlstad 3 adjunktsbefätt
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o t).

Ane/, anslag

till seminarielärares

uppflyttning

i högre lönegrad.

[17.]

ningar samt vid högre läroverket i Umeå 1 lektorsbefattning. Antalet

af de af motionären nu föreslagna nya lektors- och adjunktsbefattningarna

är således lika med det, som i det kongl. förslaget ifrågasattes

för de nyss uppräknade läroverken. Motionären synes nu föreställa

sig, att läroverksreformen blifvit för längre tid undanskjuten, och bär

tillika uttalat den åsigt, att de af honom förordade åtgärderna kunna

och böra vidtagas oberoende af förändringar i läroverksorganisationen

för öfrigt. Af hvad utskottet vid punkten 17:o här ofvan anfört torde

emellertid framgå, att utskottet för sin del antager, att läroverksfrågan

inom kort förekommer till slutligt afgörande. Vid sådant förhållande

och då, enligt utskottets uppfattning, de af motionären föreslagna förändringarna

stå i det närmaste sammanhang med öfriga delar af den

ifrågasatta nya läroverksorganisationen, lärer väl anledning för utskottet

icke förefinnas att hos Riksdagen förorda bifall till motionärens

förslag.

I fråga om hvad herr Nilsson anfört till stöd för det af honom

framstälda förslaget tillåter sig utskottet jemväl hänvisa till sjelfva

motionen; och anser sig utskottet beträffande denne motionärs framställning,

i öfverensstämmelse med den uppfattning, utskottet gjort

gällande med afseende å herr Kardelis motion, böra uttala den åsigt,

att frågan om det i Falköping befintliga treklassiga läroverkets utvidgning

till ett femklassigt icke torde böra till närmare pröfning

upptagas förrän i sammanhang med läroverksfrågan i dess helhet.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får utskottet hemställa:

a) att herr Kardells förevarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

b) att herr Nilssons ifrågavarande motion icke

heller må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Folkundervisningen.

19:o) Enär för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminariernas

uppflyttning i högre lönegrad efter gällande bestämmelser erfordrades,

enligt en inom ecklesiastikdepartementet uppgjord approximativ

beräkning, från och med år 1890 ett belopp af 7,200 kronor utöfver

hvad förut vore för detta ändamål anslaget, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen, att anslaget till seminarierna för folkskolelärares bildande,

hvilket anslag för innevarande år utgjorde 289,825 kronor, måtte för

berörda ändamål ökas till 297,025 kronor, eller med 7,200 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

33

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

20:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 142) har

herr J. Ny däld föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att statsbidraget

för hvarje högre folkskola skulle, med bibehållande af nu gällande

bestämmelser med afseende på tillskott från distriktet, utgå med högst

1,500 kronor, och för sådant ändamål anslaget till högre folkskolor

ökas med 3,300 kronor, eller från 13,200 till 16,500 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,

tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen.

Hvad motionären der anfört har visserligen synts utskottet i viss

mån beaktansvärdt, men utskottet anser sig likväl icke, innan noggrann

utredning åstadkommits rörande verkliga behofvet af den föreslagna

anslagsförhöjningen, kunna tillstyrka Riksdagen att besluta en dylik

förhöjning. Utskottet får alltså hemställa,

att herr Nydahls förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

21:o) Då utgifterna å förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, hvilket

anslag för närvarande vore i riksstaten upptaget till 12,000 kronor,

utgjort:

för år 1885 ....................................................................... kronor 17,005: 34,

„ „ 1886 ..................................................................... „ 18,607:7 5,

„ „ 1887 ................................................................. „ 21,777:81,

samt det vore synnerligen angeläget, att denna undervisning fortfarande

på allt sätt främjades, och således någon minskning af utgifterna ä detta

anslag icke för framtiden syntes vara att påräkna, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att höja nämnda förslagsanslag med 13,000 kronor till

25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Bill. till Riksd. Prof.. 1S89. 4 Sand. 1 Afd. 7 Haft.

Ang. ifrågasatt

höjning,

af anslaget

till högre

folkskolor.

Ang. anslag

till folkundervisningen

bland de

i rikets nordligare

trakter

bosätta finnar.

[18.]

O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets ( flätande N:o 9.

Ang. ifråga- 22:o) I motion (n:o 32) inom Andra Kammaren hafva herrar

ning stuts- C- A. Ekeborgh, J. Ericsson och Aug. Petersson hemstält, att Riksdagen

bidraget till måtte besluta, att bidrag af statsmedel till folkskolornas lärarepersonals

"toSoie- aflöning skulle, med bibehållande i (ifrigt- af för statsbidrags för ändalärare

m. m. målet erhållande stadgade grunder, i stället för med två tredjedelar

utgå med fyra femtedelar af den lön, som åtnjötes af

a. lärare och lärarinnor i folkskolor;

b. biträdande lärare och lärarinnor i folkskolor;

c. lärare och lärarinnor i mindre folkskolor;

d. lärare och lärarinnor i småskolor; samt

e. lärare och lärarinnor i fortsättningsskolor.

I en likaledes inom Andra Kammaren af herrar G. Mellin och

C. T. Lind väckt motion (n:o 122) har åter föreslagits, att Riksdagen

ville dels besluta:

l:o) a) att till lärare och lärarinnor vid folkskolor, i stället för

kofodret, skulle utgå ett hundra kronor;

b) att dessa 100 kronor jemte öfriga kontanta lönen skulle

utgå med § från staten och \ från kommunen.

2:o) att lärare- och lärarinnelöner vid »mindre folkskolor», »småskolor»

och »fortsättningsskolor» skulle utgå med | från staten och J,

från kommunen;

3:o) att, till hjelp för uppförande af folkskolehus, staten skulle bidraga

med femtio kronor för hvarje i sådant hus beräknad lärjungeplats;

dels ock för dessa ändamål anvisa nödiga bidrag af statsmedel.

I fråga om hvad motionärerne anfört till stöd för sina förslag

får utskottet hänvisa till de särskilda motionerna.

Hvad först angår den af samtlige motionärerne ifrågasatta ändringen

i förhållandet mellan statens och kommunens bidrag till ifrågavarande

lärarepersonals kontanta aflöning samt det af herrar Mellin

och Lind väckta förslaget, att staten skulle åtaga sig att lemna visst

bidrag till uppförande af folkskolehus, har utskottet icke ansett sig

böra tillstyrka Riksdagen att besluta åtgärder, hvilka i så hög grad

som de ifrågavarande skulle öka statsverkets utgifter för folkskoleväsendet.

Beträffande åter herrar Mellins och Linds hemställan, att Riksdagen

måtte bestämma, att till lärare och lärarinnor vid folkskolor

skulle i stället för kofoder utgå ett kontant belopp af 100 kronor, synes

densamma utskottet i viss mån förtjent af uppmärksamhet. Utskottet

tillåter sig i sådant hänseende erinra, att genom kongl. kungörelsen

den 5 juni 1885 om förändrad lydelse af § 1 i nådiga kungörelsen angående

aflöning åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

35

den 20 januari 1882 stadgats, i enlighet med derom af Riksdagen gjord

framställning, att åt ordinarie lärare eller lärarinna, som efter undergången

godkänd afgångsexamen från seminarium blifvit vid folkskola

anstäld i föreskrifven ordning, bör anskaffas sommarbete och vinterfoder

för eu ko, eller ock, der hinder eller svårighet af lokala eller

andra förhållanden derför möter, minst värdet af 31 kubikfot 5 kannor

(8 hektoliter 24,3 5 5 liter) spanmål af vissa angifna sädesslag i ersättning

lemuas. Det uti ifrågavarande kungörelse förekommande uttrycket

uder hinder eller svårighet af lokala eller andra förhållanden derför möter11,

hvilket ersatt det i kungörelsen den 20 januari 1882 befintliga uttrycket

“der lokala eller andra förhållanden sådant förhindra“, synes utskottet i

sjelfva verket vara något sväfvande. Det har jemväl, enligt hvad

erfarenheten visat, framkallat tvister mellan församlingarne och vederbörande

lärare eller lärarinnor, och har i flera fall, då dylik tvist uppstått,

Kongl. Maj:t ansett, att hinder eller svårighet mött för vinterfodrets

och sommarbetets utgående in natura, under det att Kongl.

Maj:ts vederbörande befallningshafvande och kammarkollegium haft en

annan uppfattning.

För sin del hyser utskottet den åsigt, att berörda naturaförmåner

å de flesta orter böra i stället utgå i penningar, men utskottet

anser sig likväl icke kunna förorda bifall till den nu i ämnet gjorda

framställningen, enär utskottet dels tror sig hafva anledning antaga,

att det kontanta belopp af 100 kronor, med hvilket motionärerne föreslagit,

att samma naturaförmåner skulle ersättas, om också för vissa

orter väl afpassadt, för andra åter är upptaget val högt, dels ock föreställer

sig, att eu förändring af ifrågavarande förmåner till penningaflöning

bör verkställas först i sammanhang med vissa andra folkskolelärare

och lärarinnor nu tillkommande naturaförmåners utbytande mot

kontant aflöning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa:

a) att herrar Ekeborghs, Ericssons och Peterssons

förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda;

b) att herrar Mellins och Linds ifrågavarande

motion icke må af Riksdagen bifallas.

23:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att

till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna

höjas till 75,000 kronor, eller med 50,000 kronor.

motion

förslagsanslaget

I en inom Andra Kammaren väckt

för bidrag Ang, förhöj
,

nu 25,000 kronor, måtte nf>.g af förslagsanslaget

för bidrag

n:o 29, har herr G. m aflönande

af lärare i

slöjd vid folkskolor

m. m.

[19.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Elowson hemstält, att Riksdagen måtte, i sammanhang med beviljandet

af det af Kongl. Maj:t äskade förslagsanslag af 75,000 kronor för bidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolor, hos Kongl. Maj:t

anhålla om sådan ändring i kongl. kungörelsen den 11 september 1877

angående anslag för beredande af undervisning i slöjd:

att det ifrån staten utgående bidraget måtte beräknas efter

slöjdgrupper;

att en slöjdgrupps omfattning blefve inom vissa gränser faststäld;

att för hvarje af vederbörligt antal gossar bestående slöjdgrupp,

som undervisades minst 4 timmar i veckan under 8 månader, skulle

likasom hittills erhållas ett årligt anslag af 75 kronor; samt

att jemväl för hvar och en slöjdgrupp, omfattande det faststälda

antalet gossar, hvilka undervisades minst 4 timmar i veckan under 4

månader af året, skulle kunna erhållas ett lönebidrag af 37 kronor

50 öre.

I fråga om Kongl. Maj:ts förevarande framställning inhemtas af

statsrådsprotokollet, att departementschefen vid ärendets föredragning

meddelat, att utgifterna å ifrågavarande förslagsanslag, enligt hvad

statskontoret anmält, uppgått:

för år 1885 till............ kronor 54,723: 43,

» » 1886 » ........ » 64,173: 15,

» )) 1887 » ........... » 73,850: 72.

På Kongl. Majds framställning hade, auför departementschefen

vidare, Riksdagen 1881 höjt detta anslag till 25,000 kronor, och uppfördes

detsamma såsom förslagsanslag för att, enligt de i nådiga kungörelsen

den 11 september 1877 bestämda grunder, användas till understöd med

75 kronor för hvarje skola, der undervisning i slöjd för gossar vore

på ändamålsenligt sätt ordnad. Utgifterna å anslaget ökades följaktligen

i den mån skoldistrikten inrättade slöjdundervisning i sina skolor.

Den högst betydliga stegringen af utgifterna under senare åren visade,

att slöjden allt mer finge insteg i folkskolorna, ett förhållande som ej

kunde vara annat än glädjande. Antagligt vore, att utgifterna i detta

hänseende komme att ytterligare stiga, dock kunde det för närvarande

anses tillräckligt, om anslaget bestämdes till 75,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag har herr Elowson hufvudsakligen anfört,

att i kongl. kungörelsen den 11 september 1877 vore, bland annat,

stadgadt, att för hvarje skola, uti hvilken undervisning i slöjd för gossar

meddelades minst fyra timmar i veckan under åtta månader af året,

kunde under vissa uppgifna vilkor erhållas ett anslag af 75 kronor. Då

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

emellertid vid tillämpningen af detta stadgande den tolkning af uttrycket

»skola» blifvit genom prejudikat faststäld, att dermed förstodes »folkskola»,

och att sålunda dervid oj afsåges antalet slöjdskolor eller slöjdgrupper,

som arbetade förenämnda tid, så hade de understödsbelopp, hviika

de särskilda skoldistrikten för ifrågavarande undervisning erhållit, ej

alltid kommit att stå i rätt förhållande till omfattningen af den slöjdundervisning,

som inom de respektive skolområdena meddelats. Skilnaden

emellan folkskola och folkskola vore nemligen i verkligheten så

stor, att öfriga statsanslag till folkskoleväsendet aldrig beräknades efter

folkskolornas antal. Om t. ex. i ett skoldistrikt med 100 till folkskolan

hörande barn de i 3:dje och 4:de årsklassen varande barnen undervisades

i läseämnena af eu lärare, och de öfriga i lista och 2:dra klasserna

befintliga barnen likaledes undervisades af eu lärare, hade distriktet

blott en folkskola (organiserad enligt normalplanen Litt. B); men om

samma hundra barn fördelades mellan samme lärare så, att hvardera

läraren finge skyldighet att undervisa barn ur alla fyra årsklasserna,

både distriktet deremot två folkskolor (organiserade enligt normalplanen

Litt. D). I fråga om statsbidraget till lärarnes aflöning för undervisning

i läseämnena utöfvade denna olikhet i organisationen intet infriande;

deremot kunde statsunderstödet till slöjdundervisningen, beräknadt

efter folkskolornas antal, i förra fallet utgå endast med 75 kronor,

men i senare fallet med 150 kronor. Då sålunda en i pedagogiskt afseende

sämre organisation af folkskoleväsendet medgåfve åtnjutandet

af ett större statsunderstöd för slöjdundervisningen, än det hvartill en

i samma afseende bättre organisation berättigade, förefunnes skäl att

genom förändring i ofvannämnda kongl. kungörelse undanrödja frestelsen

för skoldistrikten att till vinnande af ett högre understöd för undervisningen

i slöjd föredraga en i afseende på läseämnena sämre skolorganisation.

Denna förändring borde enligt motionärens förmenande

gå derpå ut, att icke folkskolornas utan i stället slöjdgruppernas antal

skulle ligga till grund för bestämmandet af statsunderstödets belopp.

o Naturligt vore, att undervisningen i slöjd borde på ett fullt ändamålsenligt

sätt ordnas, om man ville deraf skörda gagnrika resultat.

I fasta folkskolor med läsning på två afdeluingar, undervisade af samme

lärare under olika tider af året, vore nemligen slöjdundervisningen till

fullt gagn endast med de till högre afdelningeu hörande barnen. Nedre

avdelningen deremot utgjordes antingen af småskolans barn eller af de

lägre årsklasserna af folkskolans barn; i förra fallet vore slöjdundervisning

i denna afdelning olämplig, i senare fallet till endast föga gagn. I

inånga flyttande skolor ölvades slöjd med god framgång å den ena

roten, under det att dels det ringa barnantalet, dels ogynsamma ortliga

s. 38 Kontrollera mot PDF

Ang. ifrågasatt

anslag

till ett lektorat

i liitsb gggnadskonst

vid

tekniska högskolan.

38 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

förhållanden i öfrigt lade svåra hinder i vägen för en nöjaktig slöjdundervisning

i den andra roten. Då sålunda i dessa skolor slöjdundervisning

till verkligt gagn kunde öfvas endast under halfva'' läsåret,

torde utan någon skada för slöjdundervisningen statsunderstödet till

dem kunna och böra inskränkas till halfva beloppet.

Enär derjemte erfarenheten visat, att på flera ställen slöjdgrupperna

omfattat än allt för många samtidigt slöjdande gossar, än ett allt

för ringa antal, vore det tvifvels utan ändamålsenligt, att närmare bestämmelser

blefve gifna så väl för det tillåtna maximum som för det

till understöd berättigade minimum al gossar i hvarje slöjdgrupp.

Exempel funnes derpå, att ända till 24 gossar blifvit, samtidigt undervisade

i slöjd, men för visso kräfde en så starkt befolkad slöjdskola

både en. långt mera uppdrifven undervisningsskicklighet hos läraren

och en rikligare tillgång på erforderliga verktyg, än som rimligen kunde

under vanliga förhållanden förutsättas. Antagligt vore, att olika uppfattning

kunde råda angående det lämpligaste antalet gossar, som till

verklig båtnad kunde samtidigt sysselsättas med slöjd i hvarje grupp.

En bestämning af den undre gränsen till 8 och deri'' öfre till 15 gossar

kunde må hända hafva skäl för sig.

Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning har icke gifvit anledning till

någon utskottets erinran.

Hvad åter angår den i ämnet väckta motionen, har utskottet, då

utredning saknas, hurudana verkningarne af de af motionären förordade

förändringarne i nu gällande vilkor för ifrågavarande statsbidrags erhållande

skulle blifva, särskildt med afseende å statsverkets kostnader,

icke ansett sig kunna i frågans nuvarande skick tillstyrka Riksdagen

att bifalla motionärens förslag. Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Elowsons

förevarande motion, må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

höja förslagsanslaget för bidrag till aflönande af

lärare i slöjd vid skolorna, nu 25,000 kronor, till

75,000 kronor, eller med 50,000 kronor.

De tekniska läroverken.

24:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att till inrättande af ett särskildt

lektorat i husbyggnadskonst vid tekniska högskolan måtte beviljas

ett ordinarie anslag af 2,500 kronor, deraf 1,700 kronor såsom

lön och 800 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

39

Enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, har Kongl. Maj:ts förevarande

anslagsfordran föranledts af en af styrelsen för tekniska högskolan

gjord framställning, att det i högskolans stat uppförda lektorat

i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik måtte,

med bibehållande af den i staten upptagna aflöningen, 4,000 kronor,

få från och med ingången af år 1890 förändras till ett lektorat i allmän

byggnadslära och byggnadsstatik, samt att till ett särskild!

lektorat i husbyggnadskonst måtte från och med nämnda år anvisas

ett årligt anslag af 2,500 kronor.

Till stöd för denna framställning hade styrelsen, meddelar departementschefen,

i hufvudsak anfört följande.

Redan genom nådigt bref den 23 februari 1883 hade Kong]. Maj:t,

i enlighet med styrelsens hemställan, medgifvit, att. de under förstnämnda

lektorat sammanförda läroämnen tills vidare finge fördelas mellan

eu tillförordnad lektor med undervisningsskyldighet i allmän byggnadslära

och byggnadsstatik samt en extra lärare i husbyggnadskonst,

med en aflöning af 2,700 kronor till den förre och 1,300 kronor till

den senare. I den underdåniga skrifvelse, hvari styrelsen föreslagit

denna anordning, hade den emellertid äfven framhållit önskvärdheten

deraf, att ofvan berörda lektorat, så snart ske kunde, måtte delas i

två, och den 13 september 1883 hade styrelsen ingått till Kongl. Maj:t

med hemställan, att samma lektorat måtte förändras till ett lektorat i

allmän byggnadslära och byggnadsstatik, med en aflöning af 4,000

kronor, samt att ett särskild! lektorat i husbyggnadskonst med eu aflöning

af 3,000 kronor måtte upprättas. Denna hemställan hade jemväl

vunnit Kongl. Maj:ts bifall, och i öfverensstämmelse dermed hade förslag

aflåtits till 1884 års Riksdag. Men ehuru statsutskottet tillstyrkt

framställningen i detta ämne, med undantag deraf, att aflöningen vid

lektoratet i husbyggnadskonst af utskottet ansetts kunna nedsättas

till 2,500 kronor, hade densamma dock af Riksdagen efter gemensam

votering afslagits.

Undervisningen i allmän byggnadslära, byggnadsstatik och husbyggnadskonst

hade derför vid högskolan måst fortgå enligt den anordning,

som blifvit föreskrifven genom ofvannämnda nådiga bref.

Behofvet af ökade lärarekrafter för undervisningen i allmän bygguadslära

och husbyggnadskonst hade emellertid blifvit mer och mer känbart,

i synnerhet sedan det funnits lämpligt att hädanefter befria

eleverna i arkitekturskolan från eu icke obetydlig del af den förut utaf

dem genomgångna lärokursen i teoretisk mekanik, och härigenom ökad

tid vunnits för deras hufvudämnen. För att, med begagnande af en

del utaf den sålunda vunna tiden, söka bereda arkitekteleverna åtmin
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o ''J.

stone någon ökad undervisning hade från och med innevarande läsår

hvardera af lärarne i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och frihandsteckning

erhållit antalet af sina till öfningar anslagna undervisningstimmar

ökadt med 1 | timme i veckan under tiden från och

med den I mars till och med den 15 maj. Men för att undervisningen

ej blott i fackskolan för arkitektur utan ock i den för väg- och

vattenbyggnadskonst skulle kunna blifva tillfredsställande, erfordrades

nya, särskilda lärokurser i vissa delar af allmän byggnadslära och husbyggnadskonst,

och sådana kunde icke med nu befintliga lärarekrafter

åstadkommas. Nödvändigt vore således, att dessa på föreslaget sätt ökades.

För att visa, huru undervisningen uti de ifrågavarande ämnena

borde ordnas, hade högskolans lärarekollegium upprättat förslag till

nya läroplaner för begge byggnadsskolorna äfvensom till undervisningsprogram

för de tilläggskurser i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst,

som enligt de nya planerna borde införas. Af berörda läroplaner,

jemförda med de för byggnadsskolorna nu gällande, framginge

bland annat: att i allmän byggnadslära skulle vid de nya planernas

tillämpning antalet föreläsningstimmar uuder läsår ökas, för arkitekturskolan

från 49 till 71 och för väg- och vattenbyggnadsskolan från 49

till 93, samt antalet öfningstimmar under läsår, för den förra skolan

från 61 till 81 och för den senare från 45 till 81; att i husbyggnadsJconst

antalet föreläsningstimmar skulle för arkitekturskolan ökas från

49 till 97 och öfningstimmarne från 212 till 244 under hvarje läsår;

att undervisningen i byggnads statistik skulle förblifva oförändrad; äfvensom

att enligt de nya planerna skulle under läsår lektorn i allmän

byggnadslära och byggnadsstatistik erhålla 251 föreläsnings- och 132

öfningstimmar, samt lektorn i husbyggnadskonst 97 föreläsnings- och

244 öfningstimmar.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att utskottet vid 1884 års riksdag

tillstyrkte bifall till Kongl. Maj:t,s då gjorda framställning om inrättande

af ett särskildt lektorat i husbyggnadskonst vid tekniska högskolan

med allenast någon jemkning i den af Kongl. Maj: t för befattningen

föreslagna aflöningen. Emot denna utskottets tillstyrkande

hemställan anmälde emellertid sju af utskottets ledamöter från Andra

Kammaren sin reservation; och reservanternas mening segrade så väl

vid frågans afgörande inom Andra Kammaren som vid den sedermera

anstälda gemensamma voteringen. Då Riksdagen således så nyligen

som år 1884 vägrat anslags beviljande till inrättande af ett lektorat

för ifrågavarande läroämne, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka

Riksdagen att nu bifalla Kongl. Maj:ts förnyade framställning om medels

anvisande för ändamålet, helst några nya skäl, så vidt utskottet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Utatsut skottets Utlåtande N:o t).

41

kunnat finna, icke förebragts af beskaffenhet att ådagalägga anslagets

behöflighet. Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

25:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att för upprättande vid tekniska

skolan i Stockholm af en särskild maskinyrkesskola måtte till aflöningsförmåner

åt föreståndare och lärare enligt fördelning, som af Kongl.

Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet öf^er

ecklesiastikärenden den 12 januari 1889 angifna grunder godkändes,

beviljas på ordinarie stat 6,000 kronor;

att tifl utvidgning, på sätt i nyssnämnda statsrådsprotokoll närmare

förmäldes, af undervisningen i skolans nuvarande afdelningar måtte

på ordinarie stat beviljas 2,250 kronor,

deraf 1,750 kronor till tekniska afton- och söndagsskolan,

ii 250 „ till tekniska skolan för qvinliga lärjungar, och

ii _ 250 ,, till byggnadsyrkesskolan;

att till anordnande vid skolan af en undervisningskurs för utbildande

af teckningslärare måtte beviljas ett ordinarie anslag af 1,500

kronor;

att Riksdagen måtte medgifva, att till förhöjning af arfvodet åt

bibliotekarien vid skolan finge användas ett numera obeliöfligt predikantsarfvode

å 300 kronor; samt

att till förhöjning af anslaget för underlärares aflöning samt anslaget

till inventariers inköp och underhåll äfvensom för anordnande

af kemiska laborationer, allt vid ifrågavarande skola, måtte, enligt i

ofvanberörda statsrådsprotokoll närmare angifven fördelning, beviljas på

ordinarie stat 5,400 kronor.

Beträffande de omständigheter och skäl, hvilka föranledt Kongl.

Maj:ts förevarande framställningar, tillåter sig utskottet hänvisa till

den utförliga redogörelse derför, som meddelats på sid. 52—62 i åberopade

statsrådsprotokollet.

Kongl Maj:ts begäran, att Riksdagen måtte medgifva, att till förhöjning

af arfvodet åt bibliotekarien vid ifrågavarande tekniska skola

finge användas ett, enligt uppgift, numera obehöfligt predikantsarfvode,

har icke gifvit anledning till någon utskottets erinran.

Beträffande öfriga, af Kongl. Maj:t i fråga om berörda skola

framstälda förslag, har utskottet af hvad till statsrådsprotokollet derom

anförts fått den uppfattning, att samtliga de behof, hvilka de äskade

Bih. till Riksd. Prot. 1889. å Samt. 1 Åfd. 7 Käft. Ii

Ang. anslag

till tekniska

skolan i

Stockholm.

[21—24. j

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

anslagen afse att fylla, äro af den beskaffenhet, att de samma, derest

skolan skall kunna på ett fullt ändamålsenligt sätt utöfva sin verksamhet,

böra tillgodoses. Af skäl, hvilka utskottet nu går att angifva,

har utskottet emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka Riksdagen att

oförändradt bifalla hvad Kongl. Maj:t i denna del föreslagit.

Till ifrågavarande skola, hvilken år 1844 grundades på enskilde

personers tillskyndan och först år 1859 öfvertogs af staten, som likväl

allt ifrån år 1849 lemnat skolan understöd, utgår för närvarande icke

något årligt bidrag från Stockholms stad, hvilken kommun dock det

ojemförligt största antalet af skolans lärjungar tillhör, enligt hvad framgår

af följande, utskottet under hand lemnade uppgift om lärjungarnes

‘mantalsskrifningsort läroåret 1888 —1889.

Mantalsskrif-

Antal.

Procent.

! ningsort.

Tekniska afton- och söndagsskolan ........

/Stockholm

582

73,49

/Landsorten

210

26,51

Tekniska skolan för qvinliga lärjungar

/Stockholm

/''Landsorten

206

99

67,54

32,46

Högre konstindustriella skolan .................

IlStockholm

26

44,0 7

/Landsorten

33

55,93

Byggnadsyrkesskolan.................................

/(Stockholm

28

60,87

* JLiAnd sorton

18

39,13

Samtlige lärjungar i dessa skolor............

/(Stockholm

842

70,05

/Landsorten

360

29,95

Stockholms stad har likväl förut lemnat bidrag till skolans underhåll.

Under de första åren af skolans verksamhet tillhandahöll staden

skolan hyresfri lokal, hvilket understöd år 1848 förändrades till ett

kontant årligt hyresbidrag af 1,800 kronor. Detta hyresbidrag höjdes

sedermera successivt och hade sedan år 1863 utgått med 8,000 kronor

årligen, då i slutet af 1860-talet fråga väcktes om anskaffande af

en särskild byggnad för skolan. Genom statens, kommunens och skolans

samverkan kom också eu sådan till stånd på det sätt, att staden

till ändamålet anslog det kapitaliserade beloppet, 160,000 kronor, af

nyssnämnda hyresbidrag, 8,000 kronor, skolan bidrog med eu till henne

testamenterad fond af 45,714 kronor, och staten anvisade 300,000 kronor

samt tillika upplät plats för byggnaden. Sedan dess har emellertid

Stockholms stad icke lemnat något bidrag till skolan.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

43

Då statsverkets utgifter för skolan år 1887 uppgingo till icke

mindre än 86,500 kronor, vill det likväl synas utskottet, som om billigheten

kräfde, att sådana åtgärder vidtoges, att jemväl Stockholms

stad för framtiden komme att i någon mån bidraga till den årliga kostnaden

för skolans underhåll. Utskottet anser sig hafva så mycket

större anledning att ifrågasätta något sådant, som Riksdagen de senare

åren vid beviljande af anslag till med skolan likartade läroanstalter —

såsom t. ex. väfskolan i Borås och fackskolan för finare smides- och

metallindustri i Eskilstuna — såsom vilkor för anslagets erhållande

föreskrifvit, att jemväl vederbörande kommuner eller enskilde skulle

lemna visst årligt bidrag till anstalterna.

De nya anslag och förhöjningar i äldre anslag, som Kong!. Magt

nu för olika skolans ändamål äskat, uppgå till sammanlagdt 15,150

kronor. Enligt utskottets förmenande skulle det vara ett billigt anspråk,

som stäldes på Stockholms stad, om Riksdagen ifrågasatte, att

staden skulle för ifrågavarande ändamål bidraga med hälften af nyssnämnda

belopp; och anser sig utskottet för den skull böra tillstyrka

Riksdagen att vid de nu ifrågavarande anslagsposterna bevilja allenast

hälften af hvad Kongl. Maj:t äskat och dervid fästa det uttryckliga

vilkor, att Stockholms stad skall å hvarje särskild post tillskjuta återstående

beloppet.

Utskottet får alltså, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställningar, hemställa:

a) att Riksdagen må på ordinarie stat bevilja

dels, för upprättande vid tekniska skolan i Stockholm

af en särskild maskinyrkesskola, till aflöningsförmåner

åt föreståndare och lärare enligt fördelning,

som af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1889 angifna grunder godkännes,

3,000 kronor;

dels till utvidgning, på sätt i nyssnämnda statsrådsprotokoll

närmare förmäles, af undervisningen i

tekniska skolans i Stockholm nuvarande afdelningar

1,125 kronor,

deraf 875 kronor till tekniska afton- och söndagsskolan,

» 125 » till tekniska skolan för qvin
liga

lärjungar och

)> 125 d till byggnadsyrkesskolan;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till en fackskola

i Eskilstuna

för

finare smidesoch

metallindustri.

[25.]

dels till anordnande vid tekniska skolan i Stockholm

af en undervisningskurs för utbildande af teckningslärare

750 kronor; och

_ dels till förhöjning af anslaget för underlärare»

aflöning samt anslaget till inventariers inköp och

underhåll äfvensom för anordnande af kemiska laborationer

vid tekniska skolan i Stockholm, enligt i omförmälda

statsrådsprotokoll närmare angifven fördelning,

2,700 kronor,

allt under vilkor att Stockholms stad till hvarje

särskilt nu angifvet ändamål bidrager med ett anslag

till lika stort belopp, som det Riksdagen anvisat;

samt

b) att Riksdagen må medgifva, att till förhöjning

af arfvodet åt bibliotekarien vid tekniska skolan

i Stockholm må användas ett numera obehöfligt predikantsarfvode

å 300 kronor.

. ^6:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för upprättande i

Eskilstuna af eu fackskola för finare smides- och metallindustri bevilja

ett ordinarie anslag af 4,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, har chefen för ecklesiastikdepartementet,

vid föredragningen af detta ärende erinrat, att Riksdagen

förlidet år, med anledning af Kongl. Maj:ts då gjorda framställning,

att för upprättande i Eskilstuna af en fackskola för finare smides- och

metallindustri måtte på ordinarie stat beviljas ett anslag af 5,500 kronor,

under vilkor att Eskilstuna stad tillhandahölle skolan nödig och

ändamålsenlig lokal med uppvärmning, anvisat på extra stat för år

1889 ett belopp af 4,000 kronor, under vilkor att från nämnda stad

eller eljest för samma ändamål tillhandahölles ett årligt belopp af 1,500

kronor jemte lämplig lokal med uppvärmning. Såsom anledning till

anslagets upptagande på extra stat hade Riksdagen anfört, att, då det

bidrag från Eskilstuna stad eller annat håll, hvilket Riksdagen ansett

sig höra uppställa såsom vilkor för sagda belopps beviljande, ännu icke

blifvit af någon vederbörande utfäst, det icke synts Riksdagen lämpligt

att för det dåvarande uppföra beloppet å ordinarie stat.

I följd af detta Riksdagens beslut hade, upplyser departementschefen

vidare, yttrande angående det faststälda vilkoret infordrats från

stadsfullmägtige i Eskilstuna, och hade dessa i skrifvelse den 13 sistlidne

september förklarat, att, så länge ifrågavarande fackskola åtnjöte

årligt statsanslag till det belopp af 4,000 kronor, som för år 1889 anvisats,

skulle staden Eskilstuna för samma ändamål tillhandahålla ett

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

45

årligt belopp af 1,500 kronor jemte för skolan lämplig lokal med uppvärmning.

Vid sådant förhållande ansåge sig departementschefen böra

hemställa, att Kongl. Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen att för upprättande

af ifrågavarande fackskola bevilja på ordinarie stat ett anslag af 4,000

kronor.

Efter den upplysning, som till statsrådsprotokollet meddelats

angående stadsfullmägtiges i Eskilstuna beslut i ämnet, har utskottet

icke något att erinra mot att det förlidet år för ifrågavarande fackskola

beviljade extra anslag från och med år 1890 uppföres på ordinarie

stat, likväl uttryckligen under enahanda vilkor, som förlidet år bestämdes.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen för upprättande ifEskilstuna af

en fackskola för finare smides- och metallindustri må

bevilja ett ordinarie anslag af 4,000 kronor, att utgå

under vilkor att från nämnda stad eller eljest för

samma ändamål tillhandahålles ett årligt belopp af

1,500 kronor jemte lämplig lokal med uppvärmning.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

27:o) I eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 118) har Ang. ifrågaherr

M. Andersson i Stigen hemstält, att Riksdagen måtte bevilja ett

årligt anslag af 3,000 kronor för ett nytt provinsialläkaredistrikt på tände af eu

Dalsland, omfattande Valbo härad och med station i Högsäter. ns!ltw°arT

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställ- distrikt på

ning, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen i fråga. Dalsland.

Ehuru utskottet erkänner det behjertansvärda i motionens syfte,

anser sig utskottet likväl, vid det förhållande att förslag till omreglering

af landets nuvarande indelning i läkaredistrikt i sin helhet inom

kort lärer vara att från Kongl. Maj:t förvänta, ej böra förorda bifall till

motionen.

Utskottet, hemställer för den skull,

att herr M. Anderssons förevarande motion ej

må af Riksdagen bifallas.

28:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 3) har herr Ang. ifrägaC.

von Bauvujarten föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig skrif- tiV^abSnvelse

till Kongl. Maj:t förklara sig villig ställa ett förslagsanslag af de af sjuksköterskor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

50,000 kronor till Kongl. Maj:ts disposition att, efter utredning i ämnet,

efter behof användas till bekostande af sjuksköterskors utbildning

vid flera eller färre länslasarett eller sjukhus i af motionären närmare

angifvet syfte.

Motionären bär till stöd för denna framställning anfört följande.

På landsbygden rådde, särdeles i de socknar, som läge flera mil

från närmaste lasarett och provinsialläkare, största brist på tillfällig

skjuksköterskehjelp, förutom det att vanlig läkarehjelp endast efter lång

tid och för dryga kostnader stode att erhålla. Månget dyrbart lifhade

kunnat räddas, mången sjukdomsvecka förkortas, om nödig sjuksköterska

funnits inom hvarje socken att tillgå vid förefallande behof.

Med afseende på denna för hela landet och den enskilda kommunen

nyttiga sak, ansåge motionären lämpligt:

att inom hvarje länslasarett och i hufvudstaden vid de större

sjukhusen ett begränsadt antal qvinnor finge under viss tid, t. ex.

högst ett år, utbildas till lämpliga sjuksköterskor;

att kostnader härför bestriddes till hälften af staten och till hälften

af landstinget eller af enskilda bidrag;

att sedan inom hvarje socken, främst inom de aflägsnast från

lasarett och provinsialläkare belägna, anstäldes en ordinarie sjuksköterska

med bostad, lön och vedbrand, hvartill staten med hälften och socknarne

med hälften bidroge, och med skyldighet för sjuksköterskan att

vid behof sköta de sjuka, tillhandahålla lämpliga af de mest nödvändiga

läkemedlen och vara ansvarig för det medikamentsförråds ändamålsenliga

användande, hvilket hon kunde komma att omhänderhafva;

att sjuksköterskan skulle vara skyldig närmast ställa sig provinsialläkarens

föreskrifter till efterrättelse i afseende på tvistiga sjukdomsfall

m. m.;

att, der sockenbor eller grannsocken kunde komma i behof af

sjuksköterskan, hon då skulle erhålla ett måttligt dagtraktamente eller

kost samt hemtas och hemforslas på patientens bekostnad, om denne

ej saknade medel, men i motsatt fall på kommunens.

Behofvet af förbättrade anordningar för sjukvården å landet torde

vara allmänt erkändt, och Kongl. Maj:t har jemväl tagit frågan om

åstadkommande af sådana förbättrade anordningar i ompröfning, då

Kongl. Maj:t föranstaltat om utredning i syfte att få till stånd en ombildning

af provinsialläkareinstitutionen. Den anbefalda utredningen

torde, på sätt utskottet jemväl ofvan i ett annat sammanhang antydt,

numera hafva framskridit så långt, att förslag i ämnet inom kort torde

vara att från Kongl. Maj:t förvänta.

Den tanke, som ligger till grund för motionärens ifrågavarande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutakottets Utlåtande N:o 9.

47

förslag, eller att staten skulle kunna befordra sjukvården på landsbygden

jemväl derigenom, att den lemnade bidrag till utbildandet af

sjuksköterskor, som sedermera skulle beredas anställning inom landets

särskilda socknar, der de skulle lemna sjuka hjelp och jemväl tillhandahålla

allmänheten de mest gängse Rike- och desinfektionsmedel,

synes utskottet vara i hög grad förtjent af uppmärksamhet. Utskottet

föreställer sig nemligen, att läkarne vid utöfvandet af sin verksamhet

skulle komma att erhålla högst värderika biträden i dessa sjuksköterskor

och att sjukvården på landet jemväl i flera andra afseenden skulle

vinna en väsentlig förbättring derigenom, att dylika sjuksköterskor anst-äldes

inom kommunerna.

Utskottet har ej varit i tillfälle underkasta detaljerna i motionärens

förslag någon fullständig granskning, men då motionären synes

utgå från den förutsättning att staten skulle lemna bidrag ej blott till

sjuksköterskors utbildning, utan ock till deras anställande i socknarne

och aflöning, vill utskottet här hafva anmärkt, att denna senare åtgärd

ingalunda synes ligga inom det naturliga området för statens

verksamhet, utan att det hellre bör bero på kommunerna att bevilja

sådana bidrag till aflöningen, om de dertill finna skäl. Icke heller

torde, i det outredda skick, hvari frågan för närvarande befinner sig,

Riksdagen böra, på sätt motionären föreslagit, anvisa medel för ändamålet.

Deremot föreställer sig utskottet, att Riksdagen borde fästa

Kongl. Majtts uppmärksamhet på det af motionären omförmälda behofvet

af sjuksköterskors utbildning, och det så mycket hellre, som

denna fråga synes lämpligen kunna behandlas i sammanhang med det

förslag om ombildning af provinsialläkare-institutionen, som inom kort

torde komma att Riksdagen föreläggas.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse hos Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t efter vederbörlig utredning

och om möjligt i sammanhang med blifvande

förslag om provinsialläkare-institutionens ombildning,

för Riksdagen framlägga förslag till åtgärder för sjuksköterskors

utbildning.

Veterinärundervisningen.

29:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att förhöjning af veterinärinstitutets

i Stockholm ordinarie anslag till diverse utgifter måtte beviljas

med 5,000 kronor.

Ang. anslag

till veterinärinstitutet

i

Stockholm.

[26.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari

1889 tiar föredragande departementschefen redogjort för de omständigheter,

som föranledde honom att tillstyrka aflåtande till Riksdagen af

en sådan framställning som den förevarande; och har departementschefen

i sammanhang dermed yttrat sig om en vid punkten 70:o) här

nedan förekommande framställning om anvisande af ett extra anslag,

jemväl till belopp af 5,000 kronor, afsedt att användas till bestridande

af vissa för ifrågavarande institut under innevarande år nödiga utgifter.

Departementsschefeu har i nyssnämnda hänseende anfört följande.

Sedan, i anledning af gjord framställning utaf direktionen för

veterinärinstitutet i Stockholm om beredande af ökade tillgångar för

institutet, Kongl. Maj:t i proposition till Riksdagen förlidet år föreslagit

förhöjning af institutets ordinarie anslag med 6,000 kronor, deraf

1,000 kronor till byggnaders och stängsels underhåll samt 5,000 kronor

till diverse utgifter, men Riksdagen endast på det sätt bifallit den

gjorda framställningen, att berörda anslag, för ökning med 1,000 kronor

af den deruti ingående anslagsposten byggnaders och stängsels

underhåll, höjdes med sistnämnda belopp, hade direktionen för institutet

i skrifvelse den 10 juli 1888 anfört, att, då, på sätt direktionen

förut framhållit, undervisningen vid institutet icke kunde utan den begärda

ökniugen i anslaget på ett tillfredsställande sätt bestridas, direktionen

funnit sig böra ånyo påkalla Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

för denna fråga, hvarvid direktionen dels hänvisat till sin förut lemnade

utredning angående orsakerna till den minskade behållningen af

institutets smedja, som väl lör ett år, eller 1876, lemnat en så hög

afkastning som 6,000 kronor, men hvaraf behållna inkomsten, numera

beräknad till endast 600 kronor, icke kunde antagas komma att betäcka

de för undervisningens behöriga meddelande nödiga utgifter,

hvilka af Kongl. Maj:t efter pröfning beräknats till 5,000 kronor, dels

ock anfört, att till följd af ökadt antal elever vid institutet en årlig

brist i staten uppkommit, men att denna hittills blifvit betäckt af en

sedan flera år befintlig behållning, hvaraf likväl vid 1887 års slut återstode

endast 329 kronor 62 öre; och hade direktionen anhållit, det

Kongl. Maj:t mätte för år 1889 ställa till direktionens förfogande det

belopp, hvarmed smedjans afkastning under året, utom af direktionen

beräknad behållning af 600 kronor, komme att understiga 5,000 kronor.

I skrifvelse den 22 september 1888 hade direktionen vidare anhållit,

bland annat, det Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen detta år aflåta

proposition om höjande af ordinarie anslaget till veterinärinstitutet

med 5,000 kronor till diverse utgifter.

Till stöd härför hade direktionen hufvudsakligen åberopat samma

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande ST:o 9.

49

skäl, som anförts vid dess ofvanberörda framställning angående behofvet

af ett särskilt anslagsbelopp för år 1889, och dervid ytterligare

framhållit minskningen i afkomsten af hofbeslagssmedjan, i det att

sagda afkomst, förnämligast till följd af institutets aflägsna läge och

den stora konkurrens, som under senare åren äfven på detta område

uppstått inom hufvudstaden, så betydligt nedgått, att den exempelvis

utgjort under år 1881 ett belopp af 415 kronor 90 öre, år 1884 ännu

mindre, eller 290 kronor 85 öre, och år 1887 endast 228 kronor 45

öre, medan å andra sidan och särskildt med anledning af elevantalets

ökande utgifterna för undervisningens uppehållande i så väsentlig mån

stigit.

Båda dessa direktionens framställningar hade blifvit af medicinalstyrelsen

förordade.

Af hvad till 1888 års Riksdag i ämnet anförts och direktionen

nu ytterligare andragit samt då det redan ökade elevantalet vid institutet

helt säkert komme att stegras, sedan Skara veterinärinrättning

med den 1 juli 1889 upphörde att utbilda veterinärer, syntes departementschefen

uppenbart, att en tillökning af 5,000 kronor uti institutets

ordinarie anslag till diverse utgifter vore behöflig. Någon anledning

hade icke heller förekommit dertill, att hofbeslagssmedjans afkastning

för år 1889 skulle kunna öfverstiga den beräknade inkomsten af 600

kronor, hvilket belopp, såsom af statsrådsprotokollet den 12 januari

1888 närmare syntes, redan tagits i betraktande och afdragits, innan

anslagsförhöjningen upptagits till 5,''000 kronor. Således blefve äfven

för år 1889 af nöden att bereda institutet ett anslag af 5,000 kronor,

på det att brist ej måtte uppstå uti institutets anslag till diverse utgifter.

Detta särskilda för år 1889 erforderliga belopp borde lämpligast

utgå i form af ett anslag på extra stat.

I det yttrande, utskottet i sitt utlåtande n:o 9 vid senaste riksdag

afgaf med anledning af Kougl. Maj:ts då i ämnet framstälda förslag,

anförde utskottet, efter att hafva, med ledning af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1888, redogjort för

innehållet i den af departementschefen bär ofvan omförmälda framställning

från veterinärinstitutets direktion, som föranledt Kougl. Maj:ts

förslag, att äfven om afkastningen af den vid institutet befintliga

smedjan skulle kunna i viss mån stegras, hvilket syntes utskottet

sannolikt, om ändamålsenliga åtgärder i sådant syfte vidtoges, detta

till följd af de förhållanden, styrelsen åberopat, likväl icke torde kunna

ske till den grad, att deri af Ivongl. Maj:t äskade förhöjning i det till

institutet utgående anslag derigenom blefve obehöflig. Enligt hvad

Bill. till Riksd. Prot. 1S89. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

direktionens framställning gåfve vid handen, afsåge den ifrågasatta

anslagsförhöjningen att fylla sådana behof, som vore oundgängliga,

om institutet skulle kunna fylla sin uppgift i allmänhet och särskilt

såsom undervisningsanstalt, och utskottet ansåge det icke med god

hushållning förenligt att vid ett institut, som kräft och ännu kräfde

så stora kostnader som ifrågavarande, hänvisa institutet för sådana

behofs fyllande till den ovissa afkastningen af eu industri, som numera

ostridigt bedrefves under ganska ogynsamma förhållanden. Med förmälan

att utskottet för öfrigt hade all anledning att antaga, att institutets

styrelse komme att taga frågan om åtgärders vidtagande för att

höja inkomsten af hofbeslagssmedjan i allvarligt öfvervägande, hemstälde

utskottet äfven om bifall till Kongl. Maj:ts framställning. Denna

utskottets hemställan bifölls af Första Kammaren, men afslogs af Andra

Kammaren, hvilken för sin del fattade det beslut i ämnet, som sedermera

efter gemensam votering blef Riksdagens och hvarför i statsrådsprotokollet

nu redogjorts.

I fråga om de åtgärder för att höja inkomsten af hofbeslagssmedjan,

som utskottet i sitt nyssberörda utlåtande förmälte sig antaga

att institutets direktion skulle komma att vidtaga, har utskottet under

hand inhemtat, att direktionen under förra hälften af förlidet år nedsatt

priset för skoning af häst från 2 kronor 50 öre till 2 kronor och

öfrigt hofbeslagsarbete i förhållande derefter, samt att direktionen vidare

förlidet år genom annonser i allmänna tidningar för en kostnad af

mellan 200 och 300 kronor äfvensom genom utsändande af meddelanden

till ett stort antal hästegare kungjort den sålunda verkstälda prisnedsättningen,

men att hofbeslagssmedjan sådant oaktadt icke blifvit mera

anlitad.

Då utskottet redan förlidet år ansåg sig ega skäl att förorda den

nu åter äskade förhöjningen i institutets ordinarie anslag till diverse

utgifter, samt hvad till statsrådsprotokollet den 12 sistlidne januari i

ämnet anförts ytterligare torde hafva ådagalagt, att ifrågavarande förhöjning

är oundgängligen nödig, derest institutet skall kunna på ett

tillfredsställande sätt bedrifva sin verksamhet, finner utskottet sig icke

kunna underlåta att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, helst af hvad nu blifvit upplyst i fråga om smedjans

1 verksamhet under den sista tiden lärer framgå, att någon afsevärd

ökning i dennas inkomster icke, åtminstone för den närmaste framtiden,

kan vara att påräkna. Deremot, och då Riksdagen förlidet år

beslutat att icke anvisa medel till det ändamål, hvartill det af Kongl.

Maj:t nu å extra stat äskade beloppet 5,000 kronor i sjelfva verket

skulle komma att användas, anser sig utskottet icke kunna hos Riks
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

51

dagen förorda bifall till Kongl. Maj:ts förslag i denna del. Skulle beliofvet

i fråga verkligen visa sig vara oafvislig^, lärer väl Kongl. Maj:t

kunna från åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar bereda medel

för dess tillgodoseende.

Utskottet, som vid punkten 70:o) här nedan kommer att föreslå

Riksdagen att icke bevilja omförmälda extra anslag, får, med anledning

af den nu föreliggande framställningen, hemställa,

att Riksdagen må bevilja förhöjning af veterinärinstitutets

i Stockholm ordinarie anslag till diverse

utgifter med 5,000 kronor.

Vetenskapsakademien.

30:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Ang. använoch

under åberopande af de skäl, som till stöd derför anförts till stats- dai](lcvc^enett

rådsprotokollet (sid. 65—67), får utskottet hemställa, slcapsakade
mir.

ns stat

r>. i , o -it o uppfördt an
Htt

Kiksdagen ma medgnva, att ett pa veten- slag.

skapsakademiens stat uppfördt anslag å 1,050 kro- [27.]

nor till akademiens fysiker i stället må användas

såsom bidrag till bestridande af den under akademiens

inseende stälda meteorologiska centralanstaltens årliga

utgifter för väderlekstelegram m. m.

Lasaretts underhåll.

31:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Ang. indelunder

hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 67—68) till stöd

derför anförts, hemställer utskottet, Veckholms

hospital m. m.

att, med uteslutande ur riksstaten af det vid

förestående anslagstitel under rubrik »indelning och

dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

uppförda anslag, 1,500 kronor, anvisningen i kontant

må höjas från 40,803 kronor till 42,061 kronor, eller

med jernnt 1,258 kronor, deraf såsom indelningsersättning

till Veckholms kyrka och hospital samt

[28.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. nedsättning

i afgiften

för vissa

af tredje klassens

patienter

å rikets

hospital.

ri°

hospitalssysslomannen 1,072 kronor 57 öre och till

Veckholms församlings folkskoleväsende 185 kronor

22 öre, kommande härigenom anslagstiteln i dess helhet

att minskas med 242 kronor.

Hospitals underhåll.

32:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 41, har

herr C. J. Bladh hemstält, att Riksdagen ville för sin del besluta, att

afgiften för underhåll och vård å rikets hospitalsinrättningar för tredje

klassens patienter, hvilkas medellöshet blifvit behörigen styrkt, och

för hvilka kommunerna betalade afgiften, nedsattes till 25 öre om

dagen.

Till stöd för denna sin framställning har motionären anfört

följande.

Den svåraste af de bördor, som betungade en del kommuner,

under det att andra kommuner vore derifrån helt och hållet befriade,

vore utan tvifvel afgiften för medellöse sinnessjukes vård och underhåll

å rikets hospital. Enligt kongl. medicinalstyrelsens kungörelse den 3

december 1884 vore afgiften för patient af tredje betalningsklassen

bestämd till 55 öre om dagen, eller för helt år öfver 200 kronor.

Denna utgift vore, enligt motionärens åsigt, i och för sig sjelf ganska

känbar, i synnerhet då, såsom ofta vore fallet, en och samma, understundom

äfven mindre, kommuner hade att betala afgift för flere sinnessjuke;

men den kommunala bördan blefve i ännu betydligare mån

ökad, da det icke sällsynta förhållande inträffade, att den, som drabbades

af sinnessjukdom, vore familjefader och sin familjs enda stöd.

löljden blefve då den, att kommunen, dit den olycklige hörde, nödgades

icke allenast betala afgiften till hospitalet för den sinnessjukes vård

och underhåll, utan äfven draga försorg om dennes hemmavarande

familj.

En lindring i utgifterna för de så hårdt och olika betungade

kommunerna vore, enligt motionärens förmenande, både behöflig och

tillbörlig. Denna lindring skulle, enligt motionärens åsigt, lättast kunna

åstadkommas på det sätt, att afgiften för de sinnessjukes vård och

underhåll nedsattes, och staten åtoge sig större delen af kostnaden.

Den af motionären gjorda framställningen synes utskottet synnerligen

beaktansvärd. Onekligt är nemligen, att, på sätt motionären

framhållit, de utgifter, hvilka för närvarande af kommunerna erläggas

för underhåll och vård af å rikets hospital intagna medellösa patienter

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

iiro för flertalet af rikets kommuner ganska betungande. Att förorda

bifall. till motionen, sådan den nu föreligger, synes utskottet likväl ej

lämpligen böra ega ruin, då utredning saknas angående den ökning,

som, derest motionen bifölles, skulle komma att ske i statsverkets

utgifter för. rikets hospital. Utskottet föreställer sig dock, att en

förändring i den af motionären angifna rigtningen bör utan statsverkets

alltför stora betungande kunna vidtagas, i ty att, enligt utskottets

förmenande, möjlighet för Kongl. Maj:t ej torde saknas att af

landsting och stad, som ej deltager i landsting, till betäckande af

dessa ökade kostnader utverka bidrag, att utgå med visst belopp för

hvarje landstingsområdet eller staden hörande medellös person, som

måste å hospital underhallas och vårdas. Då utskottet hyser denna

uppfattning, anser sig utskottet böra hemställa,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om

icke afgiften för underhåll och vård å rikets hospitalsinrättningar

för tredje klassens patienter, hvilkas

medellöshet blifvit behörigen styrkt, må kunna, utan

att allt för mycket betunga statsverket, nedsättas.

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande.

33:o) . Kongl. Maj:t har föreslagit, att reservationsanslaget till

resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande måtte höjas

från nuvarande belopp, 24,000 kronor, till 30,000 kronor eller med

6,000 kronor.

I fråga om tillkomsten af berörda anslag har departementschefen

till statsrådsprotokollet erinrat, att Rikets ständer på Kongl. Maj:ts

framställning till 1840 års riksdag beviljade för sagda ändamål en

summa af 10,000 riksdaler banko, hvilket belopp med tillägg af 400

riksdaler samma mynt, som förut varit under sundhetskollegii stat

upptagna till reseunderstöd åt unga läkare, i riksstaten uppfördes såsom

reservationsanslag; att, då emellertid antalet af dem, som af

anslaget sökt understöd, särdeles för resor i vetenskapligt syftemål,

allt ifrån början varit högst betydligt, Kongl. Maj:t, med anledning

häraf och för vinnande af lättnad i afseende på anslagsmedlens fördelning,

under den 21 februari 1852 pröfvade skäligt förordna, att tills

vidare två resestipendier, ett större å 1,800 rikdaler och ett mindre å

1,500 riksdaler årligen Ange på förslag af sundhetskollegium åt läkare

Ang. förhöjning

af anslå - get Ull resestipendier

samt läroböckers

och lärda

verks utgifvande.

[29.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

utdelas samt dylika stipendier på förslag af de akademiska konsistorierna

och universitetskansleren tilldelas två vetenskapsidkare vid

hvardera universitetet; att anslaget vidare, på Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställningar, blifvit förköjdt vid 1862—1863 årens riksdag

till 20,000 riksdaler och vid riksdagen år 1872 till det nuvarande

beloppet, 24,000 kronor; samt att, enligt sedermera meddelade och

nu gällande bestämmelser, de förut nämnda stipendiebeloppen för

vetenskapsidkare vid universiteten och åt civila läkare utgå, det större

stipendiet med 2,000 kronor och det mindre med 1,500 kronor årligen.

Rörande behofvet af en förhöjning i anslaget har departementschefen

vidare anfört, att då den för nyssnämnda stipendier afsedda

delen af anslaget, eller 10,500 kronor, droges ifrån dess slutsumma,

återstode för öfriga, ej mindre angelägna ändamål, nemligen till reseunderstöd

åt andra vetenskapsidkare samt till understöd för utgifvande

af läroböcker och lärda arbeten, endast ett belopp af 13,500 kronor.

Att denna tillgång varit mycket knapp och dess fördelning särdeles

svår, kunde lätteligen bedömas redan deraf, att de under senare åren

ingångna ansökningarna städse stigit i antal i samma män som den

vetenskapliga verksamheten vunnit en allt större utsträckning och

mångsidigare utveckling, så att krafven på denna del af anslaget under

de sista tio åren uppgått till 25,000 å 30,000 kronor årligen. Härvid

borde jemväl tagas i betraktande, att vissa understödsbelopp årligen

utgått af detta anslag under en längre följd af år, nemligen 1,500

kronor till hvardera universitetet såsom bidrag till utgifvande af dess

årsskrift och 1,200 kronor för utgifvande af »Nordiskt medicinskt

arkiv» eller tillhopa 4,200 kronor, samt att förnyade och väl grundade

framställningar om förhöjning af de numera otillräckliga bidragen till

nämnda tidskrifter icke kunnat tillgodoses. Af allt detta hade departementschefen

funnit sig böra tillstyrka en förhöjning i det ifrågavarande

reservationsanslaget.

Denna förhöjning afsåge hufvudsakligen att vara en förstärkning

af medlen till understöd för utgifvande af läroböcker och lärda verk,

icke någon särskild tillökning af de ofvan omförmälda bestämda stipendiebeloppen,

helst tillfällen till resor för vetenskapliga ändamål i

senare tid och på flera olika områden beredts både af staten och enskilda.

Det kunde icke heller vara meuingen nu, lika litet som tillförene,

att på detta anslag förskaffa vetenskapsidkare några arfvoden eller full

ersättning för deras lärdomsalster, utan förnämligast att underlätta och

främja utgifvandet i tryck af värdefulla arbeten, som icke kunde påräkna

någon större afsättning, och hvilka eljest icke skulle komma den

vetenskapliga forskningen till godo.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Ulåtande N:o 9. 55

Då de af Kongl. Maj:t äskade förhöjningar i de under åttonde

hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, hvilka utskottet här ofvan funnit

sig böra tillstyrka, redan uppgå till ett ganska ansenligt belopp, samt

behofvet af den nu ifrågavarande anslagsförhöjningen icke är af så

trängande beskaffenhet, att icke med dess tillgodoseende skulle kunna

ännu någon tid utan olägenhet anstå, anser sig utskottet icke kunna

hos Riksdagen förorda denna anslagsförhöjning. Utskottet får alltså

hemställa,

att Kongl. Majrts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

(Kriga ordinarie anslag.

34:o) Beträffande öfriga, här ofvan ej särskilt nämnda ordinarie

anslag under åttonde hufvudtiteln har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan

ändring än att, för jemnande af hufvudtit.elns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för närvarande

upptaget till 22,763 kronor, måtte höjas med 393 kronor eller till

23,156 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, i hvilka utskottet icke här ofvan

föreslagit förändring, må för år 1890 fastställas till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

hafva följande framställningar blifvit gjorda.

Jng. öfriga

ordinarie

anslag.

[30.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:0 9.

Ang. andag

till utgifvande

i tryck af

för fäderneslandets

historia

vigtiga

handlingar.

[31-]

Ang. anvisande

af bevil

jadt anslag

för tillbyggnad

till riks
-

arkivet,.

Ang. anslag

till inredning

af en källare

i biblioteksbyggnaden.

[33.]

Riksarkivet.

35:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som vore af vigt för fäderneslandets historia, har Kong]. Maj:t

för år 1890 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera

föregående år för berörda ändamål årligen beviljats; och hemställer

utskottet,

att Riksdagen, till fortsatt utgifvande i tryck af

sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för

fäderneslandets historia, må bevilja för år 1890 ett

extra anslag af 3,000 kronor.

36:o) Till fullbordande af arbetena å en tillbyggnad för riksarkivet

har Kongl. Maj:t äskat anvisande på extra stat för år 1890 af ett

anslag å 75,000 kronor.

För denna tillbyggnad har Riksdagen beviljat ett belopp af 575,000

kronor, hvaraf på extra stat anvisats 100,000 kronor för år 1886, 250,000

kronor för år 1887 och 75,000 kronor för hvartdera af åren 1888 och

1889, eller tillhopa 500,000 kronor; och får utskottet, som ej funnit

anledning till erinran mot Kongl. Maj:ts nu i ämnet gjorda framställning,

hemställa,

att Riksdagen till fullbordande af arbetena å en

tillbyggnad för riksarkivet må för år 1890 på extra

stat anvisa 75,000 kronor.

Kongl. biblioteket.

37:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till inredning af

eu källare i kongl. bibliotekets byggnad anvisa för år 1890 ett extra

anslag af 11,850 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran inhemtas af statsrådsprotokollet,

bland annat, att öfverbibliotekarien vid kongl. biblioteket i skrifvelse den

15 augusti 1888 anfört, hurusom den årligen tillväxande massan af

svenska tidningar sedan ett par år tillbaka icke kunnat inrymmas på

de för dem inom svenska samlingens boksalar afsedda hyllorna, utan

måst förvaras på högst olämpligt sätt å flera olika ställen derinom på

hyllor, som ursprungligen varit afsedda för mindre böcker. De för

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

57

tidningar afsedda hyllorna utgjorde sammanlagdt. 4,100 löpande fot,

under det de för närvarande å hyllorna upplagda svenska tidningarna

upptoge 5,044 sträckfot, hvadan sålunda ej mindre än 944 löpande fot

måst inkräktas på de för böcker afsedda hyllorna. Då emellertid dessa

hyllor inom en ej aflägsen framtid behöfdes för inrymmande af svenska

afdelningens tillväxt af böcker, vore det nödvändigt, att någon anstalt

vidtoges för tidningarnas ändamålsenliga förvarande. Den enda möjliga

utvägen i detta afseende syntes öfverbibliotekarien vara att härför

inreda biblioteksbyggnadens östra källare, hvilken genom sitt läge under

läse- och visningssalarne vore härtill synnerligen lämplig. Enligt

genom öfverintendentsembetets försorg utarbetade förslag med tillhörande

ritningar och kostnadsberäkning till nämnda källares inredningskulle

derigenom, för eu kostnad af 11,850 kronor, erhållas för tidningarnas

förvarande ändamålsenliga hyllor till en sammanlagd längd af

7,630 sträckfot, eller mer än dubbelt så mycket som landsortstidningarna

för närvarande upptoge, hvilket äfven syntes vara för längre tid till
-

Då, på sätt departementschefen jemväl anmärkt, afhjelpandet af

ifrågavarande behof icke lärer kunna utan olägenhet uppskjutas, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må till inredning af en källare i

kongl. bibliotekets byggnad anvisa för år 1890 ett extra

anslag af 11,850 kronor.

Nationalmuseum

38:o) Utskottet hemställer,

A ng. anslag

till statens

konst,industriella

samlingar.

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må för år 1890, i likhet

med hvad förut egt rum, bevilja ett extra anslag af

4,000 kronor för vård, underhåll och tillökning af

statens konstindustriella samlinga,r.

Lifrustkammaren.

39:o) Utskottet hemställer,

Ang. anslag

till Ufrnst
-

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj-.ts derom kammaren.

gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt [35.]

Bih. till Riksd. Prat. 1889. 4. Samt. I Afd. 7 Hälft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

för löneförbättring

åt

tjenstemänn

en vid domkapitlens

expeditioner.

[36.]

Ang. anvisande

af beviljade

anslag

till restaurering

af domkyrkorna

i

Upsala och

Skara.

Ang. ifrågasatt

anslag

till Flodd

församlings

kyrka.

58

rum, må på extra stat för år 1890 anvisa ett anslag

af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens

samlingar m. m.

Domkapitlens expeditioner.

40:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under

flera år egt rum, må anvisa på extra stat för år 1890

ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring

åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

Kyrkor.

41:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kong]. Maj:t

äskat och föreslagit, må af redan beviljade anslag

anvisa på extra stat för år 1890:

a) till fortsättande af restaureringsarbetena å

Upsala domkyrka 70,000 kronor; och

b) till fortsättande af restaureringsarbetena å

Skara domkyrka 35,000 kronor.

42:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1890 bevilja 6,000 kronor såsom bidrag till restaurering af Flöda

församlings gamla kyrka, med vilkor att församlingen ansvarade för

kyrkans framtida underhåll.

1 fråga om denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet den 12 januari 1889 anfört hufvudsakligen

följande.

Sedan Flöda församling i Södermanlands län, med anmälan att

församlingen ämnade å sin gamla kyrkas grund uppföra eu ny kyrkobyggnad,

i underdånighet anhållit, att, derest den gamla kyrkan såsom

en minnesrik fornlemning ansåges böra bibehållas, erforderligt anslagmåtte

anvisas till dess underhåll, att utgå från den dag kyrkan ej vidare

af församlingen begagnades, hade Kongl. Maj:t i proposition till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

59

1867 års Riksdag- föreslagit anvisande af 300 riksdaler årligen till

kyrkans underhåll, att utgå från den tid församlingen upphörde att af

ifrågavarande gamla kyrka sig begagna; och hade framställningen på

det sätt af Riksdagen bifallits, att till underhåll af nämnda gamla

kyrka anvisats ett årligt anslag af 300 riksdaler, att tilläggas sjunde

hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer i landsorterna.

Efter det emellertid inom församlingen fråga uppstått att, med

bibehållande af den gamla kyrkans minnesvärda del — det norra

skeppet — ombygga densamma för att fortfarande af församlingen

begagnas, och ritning i detta hänseende blifvit den 21 december 1883

af Kongl. Maj:t gillad, hade församlingen i underdånig ansökning af

den 30 november 1887 anfört: att omförmälda kyrkobyggnad, som

snart vore fullbordad, nödvändiggjort en grundlig och kostsam restaurering

af den gamla, mycket förfallna kyrkan, hvilken genom tillbyggnad

af två nya skepp nu sammanhängde med och bildade ett

sidoskepp i den nya kyrkan; att det byggnadsarbete församlingen sålunda

åtagit sig för att åstadkomma eu kyrka, som i byggnadsstil

kunde fullt motsvara den ursprungliga, kräft jemförelsevis stora kostnader;

att utom den byggnadskassa, som genom fleråriga sammanskott

blifvit bildad och uppgått till ett belopp af öfver 90,000 kronor,

för ifrågavarande byggnad ett amorteringslån å 35,000 kronor behöft,

upptagas; samt att, sedan de å gamla kyrkan erforderliga restaurering-sarbetena

blifvit fullbordade, församlingen derigenom sannolikt för all

framtid befriat staten från vidare kostnader för den gamla kyrkans

underhåll. Med åberopande häraf hade församlingen anhållit att utbekomma

de alltsedan år 1867 anvisade medlen, utgörande 300 kronor

årligen.

öfverintendentsembetet, som afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet,

hade dervid erinrat, att, då församlingen fortfarande begagnade

sin gamla kyrka, vilkoret för utbetalande af bidrag till dess underhåll

icke blifvit uppfyldt, men tillika på anförda skäl hemstält, att församlingen

måtte beredas något bidrag af allmänna medel till en fullständigare

restaurering, än församlingens för kyrkobyggnaden mycket anlitade

tillgångar medgåfve af kyrkans i konsthistoriskt hänseende märkliga

norra skepp.

För egen del ansåge departementschefen, att då Flöda församling

med stor offervillighet låtit restaurera sin gamla kj^rka, hvilken

vore af den märkvärdighet, att staten åtagit sig en årlig utgift af

300 kronor för kyrkans underhåll, det icke vore obilligt, att staten i

stället för detta årliga belopp lemnade församlingen ett bidrag för en

gång till restaureringen. Om det år 1867 beviljade årsanslaget tagits

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

Ang. anslag

till seminarier

vid universitetet

i

Upsaiu.

i anspråk för kyrkans räkning under åren 1868—1887, hade staten

måst för dessa 20 år vidkännas en utgift af tillhopa 6,000 kronor.

Tillädes församlingen detta belopp med skyldighet att ansvara för

kyrkans framtida underhåll, kunde, enligt departementschefens förmenande,

en sådan lösning af frågan icke anses ofördelaktig för vare

sig staten, församlingen eller det konsthistoriska intresset.

Vid senaste riksdag förehade utskottet till behandling en af herr

friherre C. Carlsson Bonde inom Andra Kammaren väckt motion (n:o

97), deruti bland annat föreslagits, att Riksdagen till bidrag för restaurering

och tillbyggnad af Flöda församlings kyrka måtte för år 1889

anvisa ett belopp af 7,500 kronor. I det yttrande, utskottet i sitt utlåtande

n:o 8, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjunde hufvudtitel, afgaf öfver berörda motion, anförde utskottet, efter

att hafva redogjort för tillkomsten af det här ofvan omförmälda, vid

1867 års riksdag beviljade anslag af 300 riksdaler till underhåll al

ifrågavarande gamla kyrka, att man vid anslagets beviljande tänkt sig,

att församlingen i en icke allt för aflägsen framtid skulle upphöra att

begagna och såsom sin egendom vårda den gamla kyrkan, hvars fortsatta

bevarande af konsthistoriska skäl borde genom statens mellankomst

betryggas, men att, då församlingen genom kyrkans restaurering

och tillbyggnad visat sig vilja fortfarande för egen räkning begagna

densamma, utskottet icke ansåge sig kunna tillstyrka, att, på

sätt motionären föreslagit, i stället för det äldre anslaget, statsbidrag

lemnades till kyrkans restaurering och tillbyggnad. Utskottet ville i

det afseendet endast erinra, att, då med undantag af några af landets

mest betydande domkyrkor staten i allmänhet icke bekostat reparations-

eller underhållsarbeten å kyrkor, kunde det befaras, att ett bifall

till ifrågavarande framställning möjligen komme att föranleda liknande

anspråk från andra håll. Att medgifva ett undantag frän nämnda,

hittills i allmänhet följda regel vore, enligt utskottets tanke, således

ej välbetänkt. I enlighet med utskottets hemställan blef jemväl omförmälda

motion af båda kamrarne afslagen.

De skäl, som föranledde utskottet att vid senaste riksdag afstyrka

bifall till nyssnämnda motion, synas utskottet ega full giltighet

jemväl med afseende å Kongl. Maj:ts nu i ämnet gjorda framställning;

och får utskottet för den skull hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

43:o) Med anledning af Kong], Maj:ts derigenom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» Utlåtande N:o 9.

(il

att Riksdagen må till de vid universitetet i Upsala

befintliga seminarier för språkvetenskap och matematik

för år 1890 bevilja extra anslag till samma

belopp som förut, nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet kronor 3,000: —

„ „ matematiska „ „ 1,500: —

44:o) Sedan Riksdagen år 1888 beviljat 36,000 kronor för anställande

vid Upsala universitet under sex år af lärare i tyska, franska, och engelska

språken enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde finna

godt meddela, samt anvisat af nämnda belopp 6,000 kronor för år

1889, bär Kongl. Maj:t nu föreslagit, att af omförmälda anslag måtte

för år 1890 anvisas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till anställande

af lärare

i tyska,

franska och

engelska

språken vid

Upsala

universitet.

att Riksdagen må till lärare i tyska:, franska och

engelska språken vid universitetet i Upsala på extra

stat för år 1890 anvisa 6,000 kronor.

[40.1

45:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa, viljadtomslag

till Carolina
att.

Riksdagen må till fortsättande af arbetena byggnaden i

för förändring af C ar o lin a-r edil''iv a-by g g nåden i Upsala Upsala.

af redan beviljadt anslag anvisa på extra stat för år ''• ''I

1890 50,000 kronor.

46:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, på det eu laborators- ^ö^tuisätf

tjenst i experimentet fysik och en observatorsbefattning i astronomi vid «/ en laborauniversitetet

i Upsala måtte kunna med ordinarie innehafvare förses, bevilja t0J''s'' 0CJl en

• » ■ ’>) observatörs
för

hvardera befattningen 3,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunkts- tjenst i

löner blefve härför tillgängliga, samt för ändamålet anvisa för år 1890 6,000 Upsala.

^ o o ’ ’ r,to i

kronor.

Beträffande de skäl, hvilka legat till grund för Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet (sid.

76 — 78) och vill här endast anmärka, att vid adjunktsinstitutionens ombildning

år 1877 i afseende på universitetet i Upsala bestämts, att i stället för

de indragna adjunkturerna i fysik och astronomi skulle inrättas en laboratorstjenst

i experimentel fysik och en observatorstjenst i astronomi, hvardera

med en aflöning'' af 3,000 kronor; att dessa fenster dock ännu icke kunnat

tillsättas åt'' brist på tillgängliga medel; samt att departementschefen vid

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till en c. o.

professur

inom juridiskafakulteten

vid universitetet

i Lund.

[43.]

ärendets föredragning af anförda skäl förklarat sig anse det vara af stor vigt

för universitetet att få de ifrågavarande två tjensterna besatta med ordinarie

innehafvare, oberoende deraf att medel genom indragning af adjunkturer

ännu icke blifvit tillgängliga.

Utskottet, som genom hvad till statsrådsprotokollet i sådant hänseende

anförts fått den öfvertygelse, att det för undervisningen i vederbörande discipliner

varit i hög grad menligt, att ifrågavarande laborators- och observatorstjenster

ännu icke kunnat tillsättas, får, under erinran tillika att förevarande

anslagsbehof endast är af öfvergående natur, hemställa,

att Riksdagen må, på det en laboratorstjenst i e£- perimentel fysik och en observatorsbefattning i astronomi

vid universitetet i Upsala må kunna med ordinarie innehafvare

förses, bevilja för hvardera befattningen 3,000

kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blifva

härför tillgängliga, samt för ändamålet anvisa för år 1890

6,000 kronor.

47:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, på det en extra ordinarie

professur inom juridiska fakulteten i Lund måtte kunna tillsättas, bevilja

ett anslag af 4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner

blefve härför tillgängliga, samt för ändamålet anvisa för år 1890 4,000

kronor.

Utskottet, som i fråga om de förhållanden, hvilka föranledt Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, i öfrigt tillåter sig hänvisa till departementschefens

yttrande i ämnet till statsrådsprotokollet (sid. 78—80), får ur berörda

protokoll här meddela, att vid adjunktsinstitutionens ombildning år

1877 bestämts, bland annat, att två e. o. professurer skulle inrättas inom

juridiska fakulteten i Lund och tillsättas i den mån genom qvarvarande adjunkters

afgång tillgångar kunde för ändamålet beredas; att en af dessa e. o.

professurer dock ännu ej kunnat besättas i brist på medel till afiöningen,

som blifvit bestämd till 4,000 kronor årligen; att det större akademiska

konsistoriet i Lund till stöd för en sådan åtgärd som den af Kongl. Maj:t

nu föreslagna åberopat, att vid universitetet i Upsala, der läroämnena vore

desamma som i Lund, funnes inom juridiska fakulteten två ordinarie lärare

mer än i Lund; att det blott vore fråga om påskyndande af en redan beslutad

åtgärd, hvars uppskjutande medförde betydliga olägenheter för den

juridiska undervisningen, och hvars åvägabringande endast återstälde den

juridiska fakultetens ordinarie lärare till det antal, som förut funnits; och

att statens uppoffring blott komme att afse en tid, som efter all sannolikhet ej

kunde blifva lång; samt att den nya c. o. professuren, enligt hvad denjuri
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

63

diska fakulteten i Lund föreslagit, skulle komma att omfatta statsrätt och

den dermed nära sammanhängande allmänna delen af administrativrätten,

kyrkorätt, folkrätt samt sjörätt.

Då genom hvad till statsrådsprotokollet anförts angelägenheten deraf,

att ifrågavarande e. o. professur redan nu tillsättes, enligt utskottets förmenande

blifvit till fullo ådagalagd, samt förevarande anslagsbehof, på sätt

jemväl det större akademiska konsistoriet anmärkt, endast under en kortare

tid torde komma att göra sig gällande, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, på det en extra ordinarie professur

inom juridiska fakulteten i Lund må kunna tillsättas,

bevilja ett anslag af 4,000 kronor årligen, att utgå intill

dess adjunktslöner blifva härför tillgängliga, samt för ändamålet

anvisa för år 1890 4,000 kronor.

48:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

1890 bevilja:

till det språkvetenskapliga seminariet i Lund ............ kronor 2,950:—

„ „ matematiska „ „ „ ............. „ 1,500:—

Kongl. Maj:ts förevarande framställning skiljer sig från de framställningar

i ämnet, som de senare åren förelagts Riksdagen och af denna godkänts,

allenast derutinnan, att för det matematiska seminariet nu begärts en

förhöjning i årsanslaget. af 500 kronor. Denna begäran har, enligt hvad

statsrådsprotokollet den 12 januari 1889 utvisar, föranledts af en af professorn

C. F. E. Björling hos det större akademiska konsistoriet gjord framställning,

ur hvilken, med ledning af statsrådsprotokollet, följande må anföras:

De studerande, hvilka nu för tiden, efter genomgåendet af de allmänna

läroverkens hel- och halfklassiska linier, ankomme till universitetet, medförde

dit ett kunskapsmått i matematik, hvilket äfven i de bättre fallen ej på långt

när vore tillräckligt, för att de med någon framgång skulle kunna begagna

sig af den offentliga undervisning i nämnda vetenskap, hvilken universitetet

dels genom föreläsningar, dels genom seminariet i dess nuvarande form

meddelade. Denna undervisning kunde uppenbarligen icke, för så vidt den

skulle kunna motsvara sitt egentliga ändamål, sträckas så långt ned, att

den blefve af gagn för de studerande, hvilkas närmaste mål vore att erhålla

betyget »godkänd» i filosofie-kandidatexamen eller juridisk-filosofisk examen.

Ehuru visserligen enskild undervisning stode dem till buds, kunde denna för

det närvarande, åtminstone ej i allmänhet, erbjudas kostnadsfritt.

Ifrågavarande brist skulle i väsentlig mån kunna afhjelpas derigenom,

att vid seminariet anstäldes ännu en amanuens, den der naturligtvis helst

borde vara docent i ämnet, med uppdrag att under åtminstone fyra timmar

Ang. anslag

till seminarier

vid universitetet

i

Lund.

[44.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

i veckan genomgå, i form af dels föreläsningar, dels examinatorier, med de

studerande, som dertill anmält sig, en kurs i elementär algebra och geometri,

trigonometri samt analytisk geometri. För utförandet af ett sådant arbete

kunde väl ett årligt arfvode af 1,000 kronor ej synas för högt. Men enär

genom en så stor tillökning af årsanslaget till det matematiska seminariet i

Lund detsamma skulle ställa sig högre än det för motsvarande institution i

Upsala, vågade man ej ifrågasätta något sådant. Med en förhöjning af 500

kronor i årsanslaget samt under förutsättning att föreståndaren Unge fritt

förfoga deröfver och använda för något år tilläfventyrs uppkommande besparingar

under derpå följande år, borde det afsedda ändamålet emellertid

kunna vinnas, åtminstone tills vidare.

Då, enligt hvad professorn Björlings omförmälda framställning gifver

vid handen, enskild undervisning, om också i allmänhet ej kostnadsfri, redan

nu star till buds för de studerande, hvilka skulle draga fördel af den nya

amanuensbefattningens inrättande, vill det synas utskottet, som om den äskade

anslagsförhöjningen ej är af angelägnare natur, än att Riksdagen utan olägenhet

kan afvakta ännu någon ytterligare tids erfarenhet af det matematiska

seminariets verksamhet, innan Riksdagen beslutar sig för att bevilja en dylik

förhöjning; och får utskottet fördenskull hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast

pa det sätt må af Riksdagen bifallas, att till de vid universitet

i Lund befintliga seminarier jäv språkvetenskap

och matematik beviljas för år 1890 extra anslag till enahanda

belopp, som under flera föregående år anvisats, eller

till det språkvetenskapliga seminariet kronor 2,950: —

” matematiska ” ” 1,000: —

Ang. anslag

till anställande

eif lärare

i tyska,

franska och

engelska

språken vid

Lunds

universitet.

[45.]

49:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anställande vid

universitetet i Lund under sex år af lärare i tyska, franska och engelska

språken, enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t meddelades,

pa extra stat bevilja 36,OoO kronor, deraf att utgå under år 1890 6.000

kronor.

Beträffande de skäl, som föranledt Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till departementschefens anförande till

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1889 (sid. 82—83)

och vill här endast meddela, att departementschefen, efter att hafva erinrat

att Riksdagen ar 1888 beviljat, lör anställande vid universitetet i Upsala

under sex ar af lärare i tyska, franska och engelska språken, ett anslag af

36,000 kronor, deraf 6,000 kronor att utgå för innevarande år, anmärkt,

att da universiteten väl borde vara likstälda i förmåga att meddela under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, N:o 9. 6 5

visning i så vigtiga läroämnen som moderna språk, billigheten syntes fordra,

att Lunds universitet äfven komme i åtnjutande af ifrågavarande anslag.

Då utskottet lika med departementschefen håller före, att Lunds universitet

i nu ifrågavarande hänseende bör blifva jemnstäldt med universitetet i Upsala,

tvekar utskottet icke att tillstyrka bifall till den föreliggande framställningen.

Dervid anser sig utskottet dock, i öfverensstämmelse med hvad utskottet förlidet

år uttalade vid förordandet af det då äskade anslaget till språklärare

vid Upsala universitet, böra framhålla önskvärdheten deraf, att afgifterna

för den enskilda undervisningen, som det, ehuru statsrådsprotokollet derom

icke innehåller någon upplysning, väl skulle tillkomma ifrågavarande lärare

att, i likhet med hvad för deras kolleger i Upsala föreslagits, vissa timmar

i veckan under läseterminerna meddela, måtte af vederbörande myndighet

bestämmas så låga att äfven ynglingar med knappa tillgångar kunde begagna

sig af samma undervisning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må för anställande vid universitetet

i Lund under sex år af lärare i tyska, franska och engelska

språken, enligt de närmare bestämmelser som af

Kongl. Maj:t meddelas, bevilja 36,000 kronor samt deraf

på extra stat för år 1890 anvisa 6,000 kronor.

50:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

1890 bevilja 2,000 kronor till särskildt arfvode åt docenten vid universitetet

i Lund Sven Söderberg, med vilkor att Söderberg under nämnda år egnade sin

tjenst åt universitetets historiska museum samt mynt- och medalj kabinett.

1 anledning af Kongl. Maj:ts framställningar hafva personliga anslag

å 1,500 kronor för hvardera afåren 1888 och 1889 af Riksdagen beviljats

åt Söderberg, med vilkor att Söderberg under nämnda år egnade sin tjenst

åt historiska museet och för detsamma utförde det arbete, som det mindre

konsistoriet på förslag af museets föreståndare funne skäl bestämma. Till

stöd för den nu äskade föi’höjningen af ifrågavarande arfvode har till statsrådsprotokollet

hufvudsakligen anförts, att Söderberg numera förordnats till

föreståndare för universitetets historiska museum samt mynt- och medaljkabinett,

och att således dessa institutioner i förökad grad komme att blifva

hufvudföremålet för hans verksamhet.

Då det synes utskottet vara med billighet öfverensstämmande, att någon

ersättning beredes Söderberg för den ökade tjenstgöring, som numera

åligger honom, samt det af Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna beloppet,

500 kronor, torde få anses skäligt, hemställer utskottet,

Bill. till Riksd. Prot. 1889. i Samt. 1 Afd. 7 Käft. 9

Ang. anslag

till särskildt

arfvode åt docenten

i Lund

S. Söäerberq.

[46-1

s. 66 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till löne t illägg

åt vice bibliotekarien

i

Lund A. J.

T. Palm.

[47.|

66 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att Riksdagen må till särskilt arfvode åt docenten

vid universitetet i Lund Sven Söderberg för år 1890 anvisa

ett extra anslag af 2,000 kronor, med vilkor att

Söderberg under nämnda år egnar sin tjenst åt universitetets

historiska museum samt mynt- och medaljkabinett.

51:o) Till personligt lönetillägg för år 1890 åt vice bibliotekarien vid

universitetsbiblioteket i Lund. August Jakob Theodor Palm har Kong],

Maj:t äskat ett extra anslag af 500 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört följande:

Redan förut hade det större akademiska konsistoriet i Lund anhållit,

att aflöningen åt vice bibliotekarien vid universitetet måtte varda höjd från

3,500 kronor till 4,000 kronor, eller att åtminstone ett personligt lönetillägg

af 500 kronor måtte beredas den nuvarande vice bibliotekarien August

Jakob Theodor Palm. Konsistoriet hade nu förnyat sin begäran härom och

dervid stödt sig på en af bibliotekarien vid universitetet E. Tegnér gjord

framställning, i hvilken såsom skäl härför åberopats, dels att vice bibliotekarien

vid Lunds universitet, med lika stor eller större tjenstgöring i jemförelse

med motsvarande tjenstemän vid universitetsbiblioteket i Upsala och kongl.

biblioteket i Stockholm, vore svagare aflönad än desse, hvilket icke kunde

anses vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande, dels att vice bibliotekarietjenstens

nuvarande innehafvare under mångårigt och träget arbete

gjort sig väl förtjent af den uppmuntran, som skulle kunna ligga i beviljandet

af ett personligt lönetillägg, till dess att ett högre lönebelopp kunde

varda å ordinarie stat upptaget; hvarjemte bibliotekarien Tegnér tillagt, att

i förhållande till tjenstgöringstidens utsträckning och förutsättningarna för

platsens fyllande vice bibliotekarietjensten kunde anses såsom den utan jemförelse

svagast aflönade beställning vid universitetet.

Det syntes departementschefen icke lämpligt att nu tillstyrka en särskild

tillökning i vice bibliotekariens aflöningsförmåner, utan borde sådant

pröfvas i sammanhang med eu mera allmän reglering af lönerna för tjenstemäunen

vid universiteten. Deremot ansåge departementschefen goda skäl

finnas derför, att den nuvarande, väl förtjente vice bibliotekarien Palm, som

redan vore öfver 60 år gammal, erhölle en sådan förhöjning i lön, som

någorlunda jomnstälde honom med de honom motsvarande tjenstemänuen vid

biblioteken i Upsala och Stockholm.

Med afseende å hvad departementschefen sålunda upplyst och meddelat

synes det utskottet billigt, att Palm kommer i åtnjutande af den ifrågasatta

löneförbättringen; och får utskottet alltså hemställa,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

67

att Riksdagen må såsom personligt lönetillägg för

år 1890 åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket

i Lund August Jakob Theodor Palm på extra stat för

samma år anvisa 500 kronor.

52:o) För ett hvart af åren 1886, 1887, 1888 och 1889 har Riksdagen

anvisat extra anslag å 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden

vid universitetsbiblioteket i Lund. Och enär enahanda arfvoden fortfarande

behöfvas, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må anvisa för år 1890 ett extra

anslag af 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden vid

universitetsbiblioteket i Lund.

53:o) Till fortsättande af arbetena å en byggnad för botaniska institutionen

vid Lunds universitet har Kongl. Maj:t för år 1890 äskat ett extra

anslag af 18,000 kronor.

Vid 1888 års riksdag beviljades på Kongl. Majrts framställning ett

extra anslag af 54,000 kronor till en ny byggnad för botaniska institutionen

vid universitetet i Lund. Af detta anslag, som var afsedt att fördelas på

tre år, anvisades för år 1889 ett belopp af 18,000 kronor; och får utskottet,

med anledning af Kongl. Majrts nu gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen må till fortsättande af arbetena å en

byggnad för botaniska institutionen vid universitetet i

Lund anvisa för år 1890 på extra stat 18,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

54:o) Med anledning af Kongl. Majrts derom framstälda förslag får

utskottet hemställa,

att till beredande af arfvode åt en amanuens vid,

karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik

må, i likhet med hvad under de senare åren egt rum,

jemväl för år 1890 på extra stat anvisas ett belopp af

900 kronor.

Ang. anslag

till arfvoden

åt extra biträden

vid

biblioteket i

Lund.

[48.]

Ang. anslag

till ny byggnad

för botaniska

institutionen

i

Lund.

[49.]

Ang. anslag

till arfvode

åt en amanuens.

[50,]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

Ang. anslag

till en amanuens

vid

karolinska

stitutets

kemiska laboratorium.

[51.]

Ang. anslag

till kliniker

för barnsjukdomar.

[52.]

55:o) Till beredande af arfvode åt en amanuens vid karolinska institutets

kemiska laboratorium har Kongl. Maj:t äskat anvisande på extra

stat för år 1890 af 900 kronor.

Beträffande de skäl, som föranledt denna Kongl. Maj:ts anslagsfordran,

tillåter sig utskottet i allmänhet hänvisa till statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1889, der departementschefen på

sid. 85—88 yttrat sig i ämnet, och vill här endast anmärka, det departementschefen

anfört, bland annat, att lärarekollegiet vid karolinska institutet

länge i sina skrifvelser angående institutets anslagskraf framhållit behofvet

af ett anslag å 900 kronor till aflönande af en amanuens å institutets kemiska

laboratorium; att lärarekollegiets hemställan härutinnan visserligen icke

hittills föranledt någon framställning af Kongl. Maj:t till Riksdagen, men att

deremot sedan början, af år 1884 till våren 1888 från den då besparade

lönen för extra ordinarie professuren i kemi, jemlikt Kongl. Maj:ts medgifvande,

arfvode till belopp af 900 kronor årligen utgått till en extra amanuens

vid nämnda laboratorium; samt att lärarekollegiet nu ånyo erinrat om

behofvet af amanuensbefattningens inrättande och dervid åberopat, att den

erfarenhet, som vunnits under tiden för den extra amanuensens anställning

bekräftat, att undervisningen å laboratoriet icke utan amanuensbiträde kunde

vederbörligen uppehållas.

Kongl. Map.ts förevarande framställning har icke gifvit anledning till

någon utskottets erinran; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må till beredande af arfvode åt en

amanuens vid karolinska institutets kemiska laboratorium

på extra stat för år 1890 bevilja 900 kronor.

56:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, må på extra stat för år 1890 anvisa

a) till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ett belopp

af 1,800 kronor;

b) till en poliklinik för barnsjukdomar ett belopp

af 2,800 kronor, att utgå under vilkor att Stockholms

stad för polikliniken tillskjuter enahanda belopp.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

69

57:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under åberopande af de skäl, som till stöd derför anförts till statsrådsprotokollet

(sid. 89), hemställer utskottet,

att Riksdagen må till utförande af teckningar i

vetenskapliga ändamål vid karolinska institutet bevilja ett

extra anslag för år 1890 af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken.

58:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till löneförbättring

åt lärarne vid de allmänna läroverken efter samma grunder som

för innevarande år för år 1890 anvisa ett extra anslag af 336,975 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

59:o) Vidare, med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må anvisa ett extra anslag för år

1890 af 6,000 kronor till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk.

60:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl. Maj:t

gjord framställning, må för år 1890 anvisa på extra stat

enahanda belopp af 40,000 kronor, som förut under flera

år beviljats till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna

läroverken.

Högre lärarinneseminariet.

61:o) För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1890, att utgå efter

samma grunder, som den för innevarande år beviljade, har Kongl. Maj:t

Ang. anslag

för utförande

af teckningar

i vetenskapliga

ändamål

vid karolinska

institutet.

[53.]

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

vid allmänna

läroverken.

[54.]

Ang. anslag

till resestipendier

åt

lärarei främmande

lefvande

språk.

[55.]

Ang. anslag

till arfvoden

åt extra

lärare.

[56.]

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

vid

högre lärarinneseminariet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till löneförbättring

vid

de en- och

tvåTclassiga

pedagogierna.

[58.]

Ang. anslag

till löneförbättring

m.

m. åt lärare

vid folkskolelärareseminarierna.

[59.]

Ang. anslag

till understöd

åt lärjungar

vid folkhögskolor.

[60.]

föreslagit Riksdagen att för år 1890 på extra stat anvisa enahanda belopp

som hittills, eller 4,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Pedogogierna.

6''2:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till af Kongl. Maj:t derom

gjord framställning och i likhet med hvad förut under

flera år skett, må bevilja på extra stat för år 1890 ett

anslag af 8,750 kronor till löneförbättring åt lärare vid

de en- och tvåklassiga pedogogierna efter samma grunder

som för innevarande år.

Folkundervisningen.

63:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och i

likhet med hvad förut under flera år egt rum, hemställer utskottet,

att Riksdagen, för tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till

arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma

grunder som för innevarande år må bevilja ett extra

anslag för år 1890 af 33,300 kronor.

64:o) Till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga eller

qvinliga lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1890 på

extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

71

65:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 61) har herr An9- tfrågaA.

F. Liljeholm föreslagit, att Riksdagen måtte besluta dels att för år 1890 till underanvisa

ett belopp af 15,000 kronor att användas till understöd åt de för - »isning i qvinsamlingar,

som på lämpligt sätt beredt de i skolåldern varande flickor under- hg slugd''

visning i qvinlig slöjd, dels att öfverlemna åt Kongl. Maj:t att fördela detta

understöd samt att bestämma vilkoren för understödets erhållande.

Utskottet, som beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin

framställning, tillåter sig hänvisa till sjelfva motionen, vill i fråga om dennas

innehåll här endast anmärka, att motionären såsom sin åsigt uttalat, att slöjdundervisningen

borde hafva till mål att bibringa den unga qvinnan händighet

i sömnad, stickning, spånad, väfnad och tillklippning, samt att de vilkor,

under hvilka staten borde lemna understöd till skoldistrikt, som anordnade

undervisning i slöjd för flickor, borde blifva likartade med dem, som vore

gällande i afseende på slöjdskolor för gossar.

Med anledning af en då inom Andra Kammaren af herr M. Arhusiander

väckt motion (n:o 129) hemstälde förlidet år nämnda kammares första

tillfälliga utskott, till hvars förberedande behandling motionen hänvisats, att

Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till Kong]. Maj:t anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke ett lämpligt anslag af statsmedel

borde äskas att årligen utgå såsom bidrag till de kommuner, hvilka

anordnade undervisning i slöjd och handarbeten åt flickor i skolåldern, samt

att Kongl. Maj:t täcktes att, derest Kongl. Maj:t funne saken värd understöd,

till Riksdagen detta år inkomma med förslag dertill äfvensom till vilkoren

för ett sådant bidrags erhållande. Denna utskottets hemställan blef jemväl

af Andra Kammaren bifallen, hvaremot Första Kammaren, ehuru vederbörande

utskott tillstyrkte kammaren att biträda medkammarens beslut,

afslog det väckta skrifvelseförslaget.

Yid innevarande riksdag har af herr Arhusiander i motion (n:o 22)

inom Andra Kammaren väckts förslag om aflåtande till Kongl. Maj:t af en

skrifvelse af väsentligen samma innehåll, som den Andra Kammaren, enligt

hvad nyss nämnts, vid senaste riksdag för sin del beslutade. Det tillfälliga

utskott, till hvilket omförmälda motion remitterats, har dock, enligt hvad

utskottet inhemtat, ännu icke slutbehandlat densamma.

Att Riksdagen, på sätt herr Liljeholm föreslagit, skulle redan nu anvisa

medel till understöd åt sådana kommuner, som anordnade undervisning i qvinlig

slöjd, lärer väl i det outredda skick, hvari frågan för närvarande befinner

sig, icke kunna anses lämpligt. Utskottet hemställer för den skull,

att herr Liljeholms förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutsicotte/s Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till understöd

åt lägre tekniska

yrkesskolor

in. m.

[61.J

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

åt provinsialläkare.

[62.]

Ang. anslag

för granskning

af hospitalens

räkenskaper.

[63.]

De tekniska läroverken.

66:o) Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnader för deras inspektion har under de senaste åren anvisats ett belopp

af 35,000 kronor årligen, under vilkor att det bidrag, som af dessa

medel komme att utbetalas till understöd åt sådan skola, icke finge öfverstiga

hvad vederbörande kommun i kontant tillsköte för skolan. Då, enligt

hvad i statsrådsprotokollet upplyses, omförmälda belopp fortfarande är för

ifrågavarande ändamål erforderligt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Mai:ts derom

gjorda framställning, må till understöd åt lägre tekniska

yrkesskolor och till bestridande af kostnader för deras

inspektion på extra stat för år 1890 anvisa ett anslag af

35,000 kronor, med vilkor att det bidrag, som af dessa

medel kommer att utbetalas till understöd åt lägre teknisk

yrkesskola, icke får öfverstiga hvad vederbörande kommun

i kontant tillskjuter för skolan.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

67:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen i likhet med hvad förut under flera

år skett, må anvisa ett extra anslag för år 1890 af

20,000 kronor för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare.

68:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, må bevilja ett extra anslag för år

1890 af 1,200 kronor till arfvode för granskning af

hospitalens räkenskaper.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

73

69:o) Med anledning af Kong). Maj:t8 derom gjorda framställning och

under hänvisning till de i statsrådsprotokollet (sid. 92) derför anförda skäl, förtandhemställer

utskottet, sjukdomar.

[64.]

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år skett, må för år 1890 anvisa ett extra anslag af 4.000

kronor för uppehållande under samma år af en poliklinik

för tandsjukdomar.

Veterinärundervisningen.

70:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till veterinär- ring. anslag

institutet i Stockholm anvisa på extra stat ett belopp af 5,000 kronor. ^LlututeTi''

Under hänvisning till hvad utskottet vid punkten 29:o) här ofvan med- Stockholm.

delat och anfört, får utskottet hemställa.

[65.]

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må

af Riksdagen bifallas.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

71:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och -dng. anslag

då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, de extra anslag å tillsammans ^istori^oeh

9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit antiqvitetsför

innevarande likasom för flera föregående år beviljade, äro för samma aka^e^nändamål

fortfarande behöflig^, hemställer utskottet, 1° '' 1

att Riksdagen må på extra stat för år 1890 anvisa

följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
a)

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid

ordnandet och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 4,000

kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum in. m.

2,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afä. 7 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Naturhistoriska riksmuseum
-

Ang. anslag

till riksmuseets

afdelning

för

arkegoniater

in. m.

[67-1

72:o) Med anledning'' af Kongl. Maj:ts framställning får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för år 1890, i likhet med hvad

för innevarande år egt rum, anvisa, till inköp och insamling

af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid aldelningen

förenade utgifter, ett anslag på extra stat af

2,000 kronor.

Ang. ifrågasatt

anslag

till museets

etnografiska

samling.

[«»■]

7o:o) Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att till vård, underhåll och

förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling bevilja på extra

stat för år 1890 ett anslag af 4,000 kronor.

Eldigt hvad statsrådsprotokollet utvisar, har departementschefen vid

ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t anmält, att vetenskapsakademien

till Kongl. Maj:t öfverlemnat en af intendenten för naturhistoriska riksmuseets

vertebratafdelning professorn F. A. Smitt till akademien ingifven skrift, deruti

bemälde intendent, åt hvilken vården af museets etnografiska samling jemväl

vore anförtrodd, hemstält, att akademien måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om

aflåtande till Riksdagen af proposition om anvisande på ordinarie stat af

ett anslag till belopp af 4,000 kronor årligen för underhåll, tillsyn och förkofran

af sagda etnografiska samling.

Till stöd för denna hemställan hade professorn Smitt hufvudsakligen

anfört, att det extra anslag af 2,000 kronor, h vil ket Kongl. Maj:t af tillgängliga

medel under hvarje af de senare åren för detta ändamål beviljat,

icke varit tillräckligt ens för de oundgängligaste utgifterna, då ensamt aflöningarna

till de vid samlingen anstälda biträden uppgått till 2,220 kronor

årligen, hvartill kommit att numera ett extra biträde ytterligare måst anskaffas.

Den sålunda uppkomna bristen hade visserligen blifvit af vertebratafdelningens

anslag betäckt. Men uppenbart vore, att detta förhållande måst i sin mån

hämma arbetet vid nämnda afdelning och dennas förkofran. Från att vara

en ringa, i jemförelse med vertebratafdelningens öfriga samlingar obetydlig

de], som utan någon egentlig svårighet, om ock ej utan olägenhet, kunnat

skötas och tillgodoses af denna afdelnings intendent, hade den etnografiska

samlingen i sjelfva verket genom det stora, allmänna intresse, etnografien

äfven i vårt land tillvunnit sig, blifvit betydligt förökad. Hufvudsakligen

hade detta skett genom de senare årens sjöexpeditioner, i främsta rummet

Yegaexpeditionen, samt genom enskilda personers gåfvor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

75

Vid samlingen, som upptoge eu lokal af 14 rum, deraf 12 expositionsrum,

tillgängliga för allmänheten, vore för närvarande anstäldt ett vetenskapligt

biträde, aflönadt med 100 kronor i månaden. Men inom kort

skulle denna .aflöning visa sig alldeles otillräcklig, då en vetenskapligt

bildad person ej kunde för denna ersättning offra sin tid. Dessutom vore

för handräckning, städning, rengöring af lokalerna och tillsyn vid de

offentliga förevisningarna anstälda två biträden, det ena med aflöning af 45

kronor, det andra med 40 kronor i månaden. Under antagande att 200

kronor i månaden ej skulle anses vara för högt arfvode åt en vetenskapligt

bildad etnograf och med bibehållande af den nuvarande aflöningen för de

öfriga biträdena, skulle eu årlig summa af 3,420 kronor vara erforderlig

till aflöningar. För tillfälliga, nödvändiga utgifter samt för att i någon

mån kunna föröka samlingen, då inköp af synnerlig vigt erbjödes, vore ett

belopp af 580 kronor om året det minsta, som lämpligen kunde föreslås,

hvadan alltså för ändamålet erfordrades ett årligt anslag af åtminstone 4,000

kronor.

Enligt hvad departementschefen vidare meddelat, har vetenskapsakademien

på anförda skäl (sid. 94) förordat bifall till Smitts ifrågavarande

framställning.

För egen del har departementschefen icke haft något att erinra mot

den af Smitt uppgjorda kostnadsberäkningen, men icke ansett lämpligt att

anslaget redan nu uppfördes på ordinarie stat, utan i stället hemstält, att det

för år 1890 erforderliga beloppet måtte äskas på extra stat.

Det vill synas utskottet, som om vården och underhållet af ifrågavarande

etnografiska samling, derest lämpliga anordningar vidtoges, utan svårighet

skulle kunna bestridas med de medel, som enligt hvad statsrådsprotokollet

gifver vid handen, hitintills varit för ändamålet tillgängliga, helst

ett vid samlingen anstäldt vetenskapligt biträde uppenbarligen bör med

denna sysselsättning kunna förena jemväl annan verksamhet i ganska vidsträckt

omfattning. Något särskilt anslag till samlingens förkofran torde

icke heller vara nödvändigt, då erfarenheten visat, att samlingen derförutom

kunnat vinna riklig tillökning. Utskottet får för den skull hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må

af Riksdagen bifallas.

Undervisningsanstalter för döfstunima och blinda.

74:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 95) finnes i ämnet

anfördt, får utskottet hemställa,

Ang. anslag

till läroanstalter

för

öfveråriga

döfstumma.

[69.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till blindskolan

i Vexiö.

[70.]

Ang. anslag

till handtverksskolan

i Kristinehamn

för

blinda.

[71.]

Ang. anslag

till tryckning

af blindskrifter

m. in.

[72.]

Ang. anvisande

af beviljadt

anslag

till om- och

tillbyggnad af

serafimerlasarettet

i Stockholm.

[73.]

76 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum,

må till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma, nemligen i Vadstena, Skara

och Bollnäs, anvisa ett extra anslag för år 1890 af

49,200 kronor.

75:o) På grund af derom af Kongl. Maj:t gjord framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må till blindskolan i Vexiö för år

1890 anvisa ett extra anslag till enahanda belopp, som

flera föregående år beviljats, eller 11,000 kronor.

76:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må till handtverksskolan i Kristinehamn

för blinda för år 1890 anvisa ett extra anslag

till enahanda belopp, som för innevarande år beviljats,

eller 9,400 kronor.

77:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad under flera

föregående år egt rum, anvisa för år 1890 följande

extra anslag:

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt blindlär ar eelev er 1,200 kronor.

Serafimerla8arettet i Stockholm.

78:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 96—97) finnes i

ämnet anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må af det såsom bidrag till serafimerlasarettets

om- och tillbyggnad samt dess förseende med

nödig utredning redan beviljade anslag anvisa på extra

stat för år 1890 ett belopp af 135,000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

77

Hospitalsvården.

79:o) Sedan Riksdagen till uppförande af en asyl för sinnessjuke i

samband med Lunds hospital beviljat ett anslag af 1,181,750 kronor samt viljadt anderaf

anvisat för år 1887 200.000 kronor, för år 1888 360,000 kronor oeh

för innevarande år 311,000 kronor, eller tillsammans 871,000 kronor, har hospital.

Kongl. Maj:t nu förslagit Riksdagen att till fullbordande af berörda asyl [74.]

anvisa för år 1890 på extra stat ett belopp af 310,750 kronor.

Med erinran att denna Kongl. Maj:ts framställning står i öfverensstämmelse

med den för ifrågavarande byggnadsföretag upprättade plan, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må till fullbordande af asylen vid

Lunds hospital anvisa för år 1890 på extra stat ett belopp

af 310,750 kronor.

80:o) Till uppförande af ett hospital d Pitholmen i närheten af 4ng. anslag

Piteå har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat bevilja 965,200 rm,åeVai°''ett

kronor, deraf 120,000 kronor att utgå under år 1890. hospital nära

Rörande denna anslagsfordran har departementschefen vid ärendets Flje.a,

föredragning till en början erinrat, att, sedan medicinalstyrelsen, efter före- ''

tagen utredning och vederbörande myndigheters hörande, i skrifvelse den

20 april 1887 gjort framställning om uppförande af ett hospital, afsedt för

rikets två nordligaste län och dervid framlagt af hofintendenten A. Kumlien

utarbetade byggnadsritningar, situationsplan och kostnadsförslag, Kongl. Maj:t

föreslagit den senast församlade Riksdagen att på extra stat för år 1889

anvisa ett belopp af 25,000 kronor till förvärfvande af byggnadsplats och

erforderligt jordområde för ett hospital på den så kallade Pitholmen i närheten

af Piteå, äfvensom att Riksdagen vid behandlingen af denna framställning''

beslutat bevilja det sålunda begärda anslagsbeloppet, vare sig att det

nya hospitalet komme att förläggas på Pitholmen eller å annan plats, som

Kongl. Maj:t kunde finna för ändamålet lämplig, samt dervid tillika uttalat

den önskan, att det nya hospitalet om möjligt måtte så anordnas, att detsamma

kunde tjena jemväl såsom asyl. för sinnessjuke.

Efter det medicinalstyrelsen afgifvit med anledning af detta Riksdagens

beslut infordradt utlåtande och deri af anförda skäl förordat hospitalets

anläggning på Pitholmen, hade Kongl. Maj:t — anför departementschefen

vidare — den 12 oktober 1888 förordnat, att den af medicinalstyrelsen föreslagna,

å Pitholmen belägna mark skulle för statsverkets räkning förvärfvas

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till byggnadsplats för det afsedda nya hospitalet, samt i sammanhang dermed

anbefalt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län att ofördröjligen

gå i författning om förvärfvande af sagda mark äfvensom vidtaga

vissa andra dermed sammanhängande åtgärder samt till bestridande af de

härutaf föranledda kostnader bemyndigat Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att i mån af behof använda 20,000 kronor af ofvanberörda anslag å 25,000

kronor.

Härefter har departementschefen redogjort för den i medicinalstyrelsens

skrifvelse den 20 april 1887 framlagda plan för hospitalets anordning

samt i sådant hänseende erinrat, att medicinalstyrelsen, som ansett antalet

sjukplatser vid det föreslagna hospitalet — med hänsyn jemväl till behofvet

af hospitalsvård för idioter — icke böra bestämmas lägre än till omkring

240, på dessa grunder låtit upprätta de ofvan omförmälda byggnadsritningarna

enligt alternativa förslag. Jemlikt den af medicinalstyrelsen härför

lemnade redogörelse upptoge byggnadsplanen:

I, administrationshuset, som innehölle expeditionsrum för öfverläkaren

och sysslomannen samt rum för direktionens sammanträden, bostäder för

biträdande läkaren, uppsyningsmannen och förestånderskan jemte portvakt

samt kyrka och samlingsrum för patienterna vid samqväm m. m.

II och III bestode dels af afdelningarna A och A'', afsedda för lugna

sjuke, hvardera afdelningen äfven innehållande ett intirmeri, dels af afdelningarna

B och B'', afsedda för oroliga patienter.

IY och Y omfattade afdelningarna C och C’, afsedda för kroniskt

sjuke i allmänhet och vidare för med fallandesot behäftade sinnessjuke, derjemte

väl isolerade rum för vård af med smittosamma sjukdomar behäftade

patienter.

Yl och VII innehölle afdelningarna D och D'' och vore afsedda för

mera oroliga, osnygga och våldsamma patienter.

A alternativet n:o 1 vore dessa sistnämnda afdelningar, som der beräknats

för 41 sjuke, fördelade uti två sjelfständiga underafdelningar, en för

oroliga och osnygga, bestående af 31 platser, och en för stormande, innehållande

10 platser. Hvar och en af dessa underafdelningar vore förlagd

inom hvar sin särskilda byggnad, ehuru den ena sammanhängde med den

andra, samt hade särskilda dagrum med tillhörande diskkök, förrådsrum,

badrum, klosetter och promenadgårdar.

Deremot vore på alternativet n:o 2 afdelningarna D och D'', beräknade

för 32 patienter, förlagda på eu afdelning med ett gemensamt badrum, dagrum

med tillhörande diskkök, klosett, förrådsrum och promenadgård. Hvardera

afdelningen vore å n:o 2 så fördelad, att de stormande och våldsamme

sjuke kunde upptagas i 6 celler, förlagda på nedre bottnen, samt de orolige

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sjuke uti 6 isoleringsrum i våningen eu trappa upp, och de återstående

patienterna fördelade uti två salar i samma våning.

I bada alternativen vore de båda korridorerna beräknade att äfven

begagnas till matsalar.

Vill, ekonomihuset, innehållande kök och bagarstuga, tvättstuga, ruin

för betjening, förrådsrum för matvaror o. d., äfvensom maskinhus i källaren

in. in. Köket vore beräknadt för eu s. k. Beckers köksapparat och tvättstugan

för en tvättmaskin af det s. k. amerikanska systemet.

Alternativet n:o 1 upptoge sjuksängarnes antal till 250, hvartill komme

erforderliga reservsängar samt platser för infirmeri och för patienter behäftade

med smittosamma sjukdomar, tillsammans 46 sängar; hvaremot alternativet

n:o 2 omfattade 232 sjuksängar förutom nyssnämnda 46 sängar.

De sjuke vore fördelade på följande sätt:

Afdelningarna A och A'' för 20 patienter hvardera, tillsammans 40 platser,

» B » B'' å 40 platser ........................................ 80 »

» C » C'' å 24 » 48 »

» D » D'' alternativet n:o 1 å 41 platser........... 82 »

summa 250 platser.

Alternativet n:o 2 upptoge för afdelningarna D och I)'' endast 32

platser å hvardera, under det att de öfriga afdelningarna vore lika med

alternativet n:o 1, hvadan hela antalet platser å alternativet n:o 2 utgjorde:

för afdelningarna D och D'' tillsammans .................................... 64 platser,

öfriga platser.................................................................................. 164 »

summa 232 platser.

Härtill komme för båda alternativen de ofvan nämnda, för sjukvården

oundgängliga reservplatser jemte platser för infirmeri och för patienter med

smittosamma sjukdomar, tillsammans 46 platser, samt dessutom för afdelningarna

C och C'' de för dessa afdelningar behöfliga isoleringsrum, till antalet 8.

Sjukvaktarnes antal vore enligt alternativet n:o 1 beräknadt till 26

och efter alternativet n:o 2 till 22.

Kostnadssumman för alternativet n:o 1 utgjorde 1,120,000 kronor och

för alternativet n:o 2 deremot 947,000 kronor, hvartill i begge fallen komme

kostnaden för byggnadsplatsen och det erforderliga jordområdet.

Byggnaderna vore afsedda att uppföras af tegel gå grund af granit.

Ofverläkarens och sysslomannens bostäder, hvartill ritningar hittills ej upprättats,

vore beräknade till i kostnadsförslag^ angifna pris samt afsedda

att uppföras af timmer.

Medicinalstyrelsen hade till utförande förordat alternativet n:o 2.

Efter att sålunda hafva redogjort för den ursprungliga planen för

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

hospitalets anordning har departementschefen vidare meddelat, att medicinalstyrelsen

i skrifvelse den 5 december 1888 anmält, att, för vinnande af

förut nämnda, af Riksdagen angifna ändamål, eller att hospitalet måtte om

möjligt så anordnas, att detsamma kunde tjena jemväl till asyl för sinnessjuke,

styrelsen med biträde af hofintendenten Kumlien företagit en omarbetning

af de omförmälda byggnadsritningarna i de delar, som för ändamålet

erfordrades.

Genom de sålunda i den ursprungliga byggnadsplanen föreslagna förändringarne,

för hvilka närmare redogöres på sid. 101 och 102 i statsrådsprotokollet,

skulle, enligt medicinalstyrelsens beräkning, platser kunna

beredas åt ytterligare 30 patienter utöfver alternativet n:o 1 och 48 utöfver

det af medicinalstyrelsen redan förut förordade alternativet n:o 2, eller åt

tillsammans 280 sinnessjuke, deraf 90 asylpatienter, allt mot en ökad kostnad

af endast något öfver 18,000 kronor.

Efter den sålunda verkstälda omarbetningen skulle hospitalet, enligt

hvad medicinalstyrelsen i sin nyssnämnda skrifvelse anfört, komma att innehålla

följande antal platser eller sängar, nemligen å afdelningen för män:

A. Lugna patienter....................................................... 28 platser.

B. Halflugna (asylafdelningen).................................... 45 »

C. Nyintagne (upptagningsafdelningen) .................. 31 »

D. Orolige, osnygge och våldsamme .................... 36 »

summa 140 platser.

Afdelningen för qvinnor vore lika stor som den för män och omfattade

således äfven 140 platser.

I nämnda 280 platser vore ej inberäknade 10 sängar i epidemiafdelii

i ngen, för hvilken afdelning enligt detta förslag en särskild fristående byggnad

skulle uppföras af trä.

Genom det nya förslaget komme kostnadsberäkningen att undergå

följande förändring. Kostnadsförslaget af år 1887, alternativet n:o 2, upptog

såsom slutsumma 947,000 kronor, deruti paviljongerna IV och Y ingingo

med tillsammans 106,800 kronor. Om detta belopp droges ifrån nyssnämnda

slutsumma, återstode alltså

Till denna summa skulle nu läggas:

kostnaderna för de nya afdelningarna C ocl

ligt kostnadsförslag uppgående till......

samt epidemiafdelningen

............ kronor

840,200; —

, en-

.............. »

116,000: —

............... j>

9,000: —

summa kronor

965,200: —

O

denna slutsumma fördelades på alla de beräknade sjukplatserna,

tillsammans 290, visade sig, att hvarje sådan plats kostade vid pass 3,328

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

81

kronor, hvilket belopp betydligt understege motsvarande siffra vid förut och

nyligen här i riket uppförda hospital, nemligen de vid Lund och vid Upsala.

På grund af dessa och förut anförda skäl hade medicinalstyrelsen

hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till uppförande

af ett hospital på Pitholmen bevilja en summa af 965,200 kronor samt deraf

för år 1890 anvisa ett belopp af 120,000 kronor för grundläggningens påbörjande,

markens planering och dränering, förskott vid kontrakts uppgörande

med flera nödvändiga förberedande arbeten.

Ofverintendentsembetet, som redan förut granskat byggnadsritningarna

och kostnadsförslagen rörande alternativen u:o 1 och n:o 2, hade, meddelar

departementschefen vidare, efter remiss, i skrifvelse den 18 december 1888,

anmält, att embetet vid granskning af de omarbetade ritningarna och dertill

hörande kostnadsförslag icke funnit skäl till någon anmärkning.

För egen del har departementschefen af anförda skäl hemstält, att

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till uppförande af det ifrågasatta

hospitalet å Pitholmen enligt medicinalstyrelsens senast framlagda förslag

jemte ritningar — dock med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att beträffande

ritningarna tillåta sådana jemkningar, som på grund af sig företeende omständigheter

kunde anses erforderliga eller lämpliga, utan att den beräknade

kostnaden öfverskredes — bevilja det af medicinalstyrelsen i sådant hänseende

föreslagna beloppet af 965,200 kronor, samt deraf på extra stat för år

1890 anvisa 120,000 kronor.

Genom att förlidet år bevilja medel till inköp af byggnadsplats och

erforderligt jordområde har Riksdagen redan godkänt förslaget att för rikets

två nordligaste län anlägga ett särskildt hospital. Då utskottet icke heller

funnit något att erinra mot den af Kongl. Maj:t nu framlagda plan för

hospitalets anordning med tillhörande kostnadsförslag och ritningar, samt den

anslagssumma af 120,000 kronor, hvars anvisande för år 1890 Kongl. Maj:t

äskat, synes utskottet vara till beloppet väl afvägd, anser sig utskottet böra

hos Riksdagen förorda bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må till uppförande af ett hospital

på Pitholmen i närheten af Piteå, enligt medicinalstyrelsens

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den

12 januari 1889 omförmälda, år 1888 framlagda förslag

jemte ritningar — dock med Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att beträffande ritningarna tillåta sådana jemkningar,

som på grund af sig företeende omständigheter må kunna

anses erforderliga eller lämpliga, utan att den beräknade

Bill. till Bikscl. Prof. 1889. 4 Sami 1 Afä. 7 Käft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kostnaden öfverskrides — bevilja ett anslag af 965,200

kronor samt deraf på extra stat för år 1890 anvisa ett

belopp af 120,000 kronor.

An<j. anslag 81:o) På grund af derom af Kong!. Makt gjord framställning får ut
niet

i Jersfö sköttel, hemställa,

för spetelske.

|7b.| att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, må för år 1890 på extra stat bevilja ett anslag

af 14,000 kronor till understöd åt det i Jerf so socken

inrättade sjukhem för spetelske, under vilkor att 4,000

kronor dertill af landstinget i Gefieborgs län anvisas för

samma år.

Diverse anslag.

Auliforn 9 82:o) Med anledning af Kong], Majrts derom gjorda framställningar

sicriftsali■ hemställer utskottet,

slcapet in. in.

[77 o.78.j att Riksdagen, i likhet med hvad för flere före
gående

år egt rum, må för år 1890 anvisa följande extra

anslag, nemligen:

a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor; och

b) till beredande af religionsvärd åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar 10,000 kronor.

Ang. anslag

till Nordiska,

museet.

17 9-i

83:o) Under åberopande af flere föregående Riksdagars beslut om anvisande

af extra årsanslag till nordiska museet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts no

derom gjorda framställning, må på extra stat för år 1890

anvisa ett anslag af 16,000 kronor till nordiska museet.

Ang. anslag

till eu tidskrift

för

landsmål

jk. m.

[80. |

84:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts derom

gjorda framställning, och i likhet med hvad under flera

föregående år egt rum, må för år 1890 anvisa ett extra

anslag af 6,150 kronor, att, på de vilkor Kong!. Maj:t

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

83

kan finna godt bestämma, användas till understöd för

fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare bidrag till kännedom

om de svenska landsmålen och svenskt folklifl.

85:o) Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

samt under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 104 och

105) derom anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må för år 1890 anvisa ett extra

anslag af 4,000 kronor, eller samma belopp som för flera

föregående år beviljats, till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften “Acta maternatica‘L.

86:o) Till understöd för fortsatt utgifvande af “Nordisk familjebok''1

har Kongl. Maj:t äskat 5,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,

må för är 1890 anvisa af redan beviljade 25,000

kronor ett belopp på extra stat af 5,000 kronor, till

understöd för fortsatt utgifvande af “Nordisk familjebok“.

87 :o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts derom

gjorda framställning, och i likhet med hvad under de

senare åren skett, må anvisa på extra stat för år 1890

ett anslag af 20.000 kronor att användas till understöd

åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser

för arbetsklassen, dock under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt

eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor för

år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika

mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,

som antager föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal

timmar i veckan under fem till åtta månader och i väl

afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,

för denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig

och passande undervisningsmateriel;

Ant). <msla</

Ull ‘''Acta

matematica.“.

[81.]

-Ant) anslag

Ull utgifvande

af “Nordisk

familjeboks
[82.

j

Ang. anslag

till föreläsningskurser

för arbetsklassen.

[83.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

Ant/, anslag

till prccisiunsnivellcringsarlietcn

■m. m.

[84.]

84 Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar

vid föreläsningarna eller undervisningen blifva förbjudna;

samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att

underkasta sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af

Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller lämpliga.

88:o. Till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i södra och

mellersta Sverige, underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer m. m.

har Kongl. Maj:t för år 1890 äskat ett extra anslag af 12,700 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet yttrat följande:

“Styrelsen för nautisk-meteorologiska byrån har i särskilda skrivelser

anhållit om beredande af anslag för sammanställning och bearbetning af de

vattenhöjdsobservationer, som insamlats från de under år 1886 vid Sveriges

kuster anordnade, under nämnda styrelses vård stälda vattenhöjdmätningsstationer;

varande af styrelsen begärd t ett anslag till belopp af 2,000 kronor

för år 1890. Och har styrelsen anfört, att det årliga anslag af 1,700

kronor, som Riksdagen beviljat för underhåll och tillsyn af dessa stationer

in. m., icke leinnade något öfverskott till bearbetning af det betydliga materialet

af registrerade vattenhöjder, hvilket, så framt det skulle kunna tillgodogöras

och sålunda blifva af värde, måste sammanföras i lämplig tabellarisk

form, samt att styrelsen icke förfogade öfver några andra medel, som

kunde användas för ifrågavarande ändamål.

Häröfver har vetenskapsakademien afgifvit infordrade utlåtanden samt

dervid öfverlemnat och såsom uttryck för sina egna åsigter åberopat två

yttranden, afgifna, det ena af professorerna E. Edlund och D. G. Lindhagen

samt det andra af den sistnämnde och professorn P. G. Rosén. I dessa

yttranden anföres, hurusom de registrerande apparater, med hvilka observationerna

verkstäldes, icke gåfve vattenhöjderna direkt i siffror, utan i form

af kurvor på ett i rätlinig rörelse försatt, spändt pappersark. De ark, som

efter hand genomgått apparaten, bildade således tillsammans den ursprungliga

observationsjournalen, men uppgifterna å dem måste, för att vidare användas,

evalveras i verkliga längdmått (vattenhöjder), hvilka borde införas i lämpliga

tabeller för att sedan användas. Om det i allmänhet måste anses för mindre

välbetänkt att uppskjuta bearbetningen åt en längre observationsserie till en

obestämd framtid, med risk att denna bearbetning aldrig komme till stånd,

vore det så mycket mera angeläget, att åtminstone den första, nödvändiga

bearbetningen verkstäldes så fort ske kunde, då det gälde ett så utförligt

observationsmaterial som det, hvilket insamlades vid registreringsstationer.

Detta material växte nemligen så hastigt med hvarje dag, att det efter en

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

följd af år, om det icke under tiden bearbetades, icke utan ganska känbara

uppoffringar skulle kunna göras fruktbringande. Ett annat skäl, som talade

för dessa observationers omedelbart börjande och successivt fortgående bearbetning,

vore, att de bland annat åsyftade att bereda kännedom om medelvattenstandet

vid de svenska kusterna — eu kännedom, som vore behöflig

för det på statens bekostnad inom landet pågående precisionsnivellement,

hvilket inom en ganska begränsad tid borde blifva fullbordadt. På grund

häraf har vetenskapsakademien tillstyrkt bifall till hvad styrelsen för nautiskmeteorologiska

byrån i ämnet hemstält.

Behofvet åt särskilt anslag för berörda ändamål synes vara ådagalagdt,

och det torde ej vara skäl att längre uppskjuta den i allt fall nödvändiga

bearbetningen af det omförmälda observationsmaterialet. Då detta

material redan föreligger för flera år, lärer det äskade beloppet, 2,000 kronor,

icke kunna anses för högt.

Jemte detta nya anslag erfordras för år 1890 enahanda belopp, 10,700

kronor, som Riksdagen för innevarande år anslagit till fortsättande af

precisionsnivelleringsarbetena i södra och mellersta Sverige samt för underhåll

och tillsyn af de fyra der inrättade vattenhöjdmätningsstationerna m. m.

Jag hemställer derför i underdånighet, det Eders'' Kong], Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1890 bevilja 12,700 kronor, deraf

9.000 kronor till fortsättande af berörda precisionsnivelleringsarbeten, 1,700

kronor för underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna m. m. samt

2.000 kronor till sammanställning och bearbetande af anteckningarna öfver

de vid dessa stationer registrerade vattenhöjder.u

Emot; anvisande jemväl för år 1890 af det belopp, 10,700 kronor,

som under de senare åren för hithörande ändamål beviljats, har utskottet,

då departementschefen vitsordat beloppets fortfarande behöflighet, icke något

att erinra. Deremot har utskottet af hvad till statsrådsprotokollet anförts

rörande den af Kong!. Maj:t nu för första gången framstälda begäran om

anslag till sammanställning'' och bearbetande af anteckningarna öfver de vid

vattenhöjdmätningsstationerna registrerade vattenhöjder fått den uppfattning,

att ifrågavarande anslagsbehof icke är af så trängande beskaffenhet, att icke

med dess tillgodoseende ännu någon tid skulle kunna utan olägenhet anstå.

Utskottet får för den skull hemställa,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning endast

på det sätt må af Riksdagen bifallas, att Riksdagen anvisar

på extra stat för år 1890 ett anslag af 10,700

kronor till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i

södra och mellersta Sverige samt underhåll och tillsyn

af vattenhöjdmätningsstationer m. m.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

Ang. anslag

till ersättning

för förskott.

[85.]

Ant/. anslag

till nykterhetens

befrämjande

in. m.

8l.):o) Sedan statskontoret anhållit om anvisande af ersättning för

förskott till sammanlagdt belopp af 5,780 kronor 33 öre, afseende kostnader

för att till slutlig handläggning bereda frågan om ecklesiastik boställsordning,

har Kongl. Maj:t för återgäldande af berörda förskott af Riksdagen

äskat ett extra anslag för år 1890, hvilket Kongl. Maj:t till undvikande

af öretal i riksstaten ansett böra bestämmas till 5,781 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

90:o) 1 fråga om statens medverkan till nykterhetens befrämjande hafva

följande förslag blifvit framstälda:

af herr vice talmannen L. O. Larsson (motion i Andra Kammaren

n:o 33),

att Riksdagen måtte på extra stat för år 1890 anvisa och ställa

till Kong]. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor, för att, på sätt

Kongl. Maj:t pröfvade lämpligast, användas för nykterhetens befrämjande

inom landet;

af herr G. Erikson i Myckelgård (motion n:o 15 i Andra Kammaren),

att Riksdagen måtte besluta ställa till regeringens disposition ett belopp

af 20,000 kronor årligen i 5 år för att efter eget bepröfvande använda till

nykterhetens befrämjande; samt

af herr E. W. Wretlind (motion n:o 1G7 i Andra Kammaren),

att Riksdagen måtte ställa ett anslag af 100,000 kronor till regeringens

förfogande för att i mån af behof anordna offentliga eller understödja

enskilda asyler, hvilka hade till syfte drinkares återupprättelse till normal

kropps- och själsbeskaffenhet.

Beträffande de skäl, motionärerne åberopat till stöd för sina framställningar,

tillåter sig- utskottet hänvisa till de särskilda motionerna

och vill här endast anmärka, att herr Wretlind, bland annat, anfört,

att i Förenta Staterna, England och Norge samt flera andra länder inrättats

privata asyler för drinkare; att det emellertid läge i sakens

natur, att dessa asyler icke kunde komma annat än de förmögna eller

välbergade drinkarne till del, enär anordnandet af dem medförde så

stora kostnader, att afgifterna blefve rätt höga; att här i vårt land

flertalet drinkare vore fattiga och således icke kunde uppsöka utländska

anstalter, samt hvarje sådan slags anstalt saknades, sedan doktor P.

A. Levins försök att vid Bie upprätta en dylik privat anstalt gått om

intet, delvis på grund af de flestes oförmåga att betala de beliöfliga

afgifterna.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

87

Det ändamål, som ifrågavarande motioner afse att befordra, synes

utskottet vara väl förtjent af statens understöd, helst den sedan en tid

tillbaka i vårt land pågående nykterhetsrörelsen, enligt hvad allmänt

erkännes, åstadkommit stora och glädjande resultat. Utskottet tillåter

sig jemväl att erinra, att Riksdagen redan visat sig benägen att lemna

nykterhetssaken understöd, i det att Riksdagen år 1886 stälde till

Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 8,000 kronor att i mån af

behof användas såsom understöd till utgifning och spridning på lämpligt

sätt af sådana skrifter, som afsåge att utbreda kännedomen om

rusdryckernas'' verkan på menuiskokroppens organism och särskildt de

vådliga följderna af dessa dryckers missbruk.

Hvad nu beträffar herrar L. O. Larssons och Eriksons motioner,

så synas dessa motionärer hafva gifvit sina förslag en allt för obestämd

affattning för att utskottet skulle kunna tillstyrka Riksdagen att

bifalla desamma i den form, hvari de föreligga. Utskottet föreställer

sig nemligen, att Riksdagen icke bör ställa så stora belopp, som de af

motionärerna föreslagna, till Kongl. Maj:ts förfogande utan att närmare

angifva de ändamål, hvartill Riksdagen anser, att beloppen böra användas.

Vidkommande åter herr Wretlinds förslag, så synes detta utskottet

vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet. Genom inrättandet

af asyler för drinkares kurativa behandling skulle nemligen, föreställer

sig utskottet, nykterhetssaken komma att på verksamt och verkligt

praktiskt sätt befrämjas, och då, på sätt motionären omförmält, flera

andra länder anordnat dylika asyler, vill det synas utskottet, som om

vårt land borde följa det gifna exemplet. Att staten emellertid, på

sätt motionären i första hand ifrågasatt, skulle sjelf ombesörja anordnandet

af dylika asyler, lärer väl dock af flere skäl icke vara lämpligt,

utan torde statens medverkan för ändamålet böra inskränkas dertill,

att staten, såsom motionären jemväl eventuel! föreslagit, skulle lemna

understöd åt asyler, som på enskildt initiativ inrättats.

Då någon utredning angående kostnaderna för dylika asyler icke

af motionären lemnats och icke heller kunnat af utskottet åstadkommas,

saknar utskottet visserligen förutsättningen för att kunna bedöma storleken

af det anslag, som för nu ifrågavarande ändamål bör ställas till

Kongl. Maj:ts förfogande, men utskottet har likväl förestält sig, att, åtminstone

för närvarande, anslaget icke bör sättas högre än till 25,000

kronor.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ant), ifrågasatt

anslag

till svenska

turistföreningen.

Ang. ifrågasatt

anslag

till beredande

af lättnad i

kommunernas

bördor

för fattigvård

och folkskolelärares

aflöning

m. m.

att Riksdagen, med anledning af förevarande

motioner, må på extra stat för år 1890 anvisa ock

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 25,000

kronor, att på de vilkor, Kongl. Maj:t må ega att

bestämma, användas till understöd åt enskilda, för

drinkares kurativa behandling upprättade asyler.

91:o) I två med hvarandra lika lydande motioner, väckta den ena

inom Första Kammaren (n:o 34) af herr C. O. Bergman och den andra

inom Andra Kammaren (n:o 94) af herr V. B. Wittrock, har föreslagits,

att Riksdagen ville bevilja svenska turistföreningen ett penningeunderstöd

af 3,000 kronor att utgå under loppet af år 1890.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet i allmänhet hänvisa till motionerna i fråga

och vill här endast anmärka, att motionärerna meddelat att turistföreningen,

hvilken bildats år 1885, vid början af år 1887 räknat

knappast 100 medlemmar, under det att ledamotsantalet för närvarande

uppginge till omkring 1,300; samt att uti turistföreningens uppgift

inginge såsom hufvudsak icke allenast att bland landsmännen väcka

och underhålla lusten att se och lära känna vårt fädernesland utan

äfven att fästa främmande turisters uppmärksamhet på detsamma.

Det synes utskottet tvifvelaktigt, huruvida eu verksamhet sådan

som turistföreningens bör medelst statsmedel befrämjas och icke hellre

helt och hållet öfverlemnas åt den enskilda företagsamheten. I allt

fall lärer väl något statsunderstöd åt turistföreningen för närvarande

ej böra ifrågakomma, då någon erfarenhet rörande resultaten af föreningens

verksamhet ännu ej kan anses vunnen.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Bergmans och Wittrocks förevarande

motioner ej må af Riksdagen bifallas.

92:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 7) har herr

F. von StroJcirch hemstält, att Riksdagen ville bevilja ett ordinarie anslag,

beräknadt efter 50 öre för hvarje person af Sveriges år 1886 till

4,717,189 invånare uppgifna folkmängd, att från och med 1890 årligen

utgå med 2,358,535 kronor för att, fördeladt efter folkmängden inom

hvarje landstingsområde eller stad, som icke hörde till landsting, med

två lika stora lotter och med iakttagande af vissa, af motionären angifna

grunder och undantag användas till lättnad af kommunalutskylder

i hvad de rörde fattigvården och aflöning samt pensionering af folkskolans

lärare och lärarinnor äfvensom underhåll af skolans materiel.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

89

Utskottet, som beträffande hvad motionären anfört till utveckling

af sin framställning i öfrigt hänvisar till sjelfva motionen, får här endast

anmärka, att motionären i sitt förslag utgått från den förutsättning,

att medel till det ifrågasatta anslaget skulle kunna beredas från

det öfverskott i statskassan, som, enligt motionärens antagande, skulle

uppkomma i följd af den nyligen vidtagna förändringen i tullagstiftningen

och höjningen af bränvinstillverkningsskatten.

Då ett förslag af den synnerligt vidsträckta omfattning, som det

föreliggande, uppenbarligen icke bör af Riksdagen, utan att en särdeles

omsorgsfull utredning af alla på frågan inverkande omständigheter

föregått, till närmare pröfning upptagas, men en sådan utredning

icke lärer kunna af utskottet med dess begränsade arbetstid åstadkommas,

får utskottet hemställa,

att herr von Strokirchs förevarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

93:o) Öfver Kongl. Maj:ts proposition om ordnande af döfstum- Ang. ordundervisningen

i riket lärer sammansatt stats- och lagutskott framdeles

komma att afgifva utlåtande; hvilket utskottet ansett sig böra nu nndervisnin
gen.

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 9 april 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

nid punkten 2:6) (angående anslag till samlingar och inrättningar

vid universitetet i Upsala):

af herrar F. Boström, P. J. von Ehrenheim och C. E. Casparsson,

hvilka yrkat, att utskottet, utöfver de anslagsförhöjningar, utskottets

Bih. till Iiiksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vid denna punkt gjorda hemställan afser, måtte föreslå beviljande af

följande belopp, nemligen:

till den psykiatriska kliniken: för aflöning åt en amanuens 500 kronor

och till materiel 300 kronor; samt

till myntkabinettet: för arfvode åt en amanuens 300 kronor och för

förhöjning i det årliga anslaget 150 kronor;

af herr E. V. R. L. Königsfeldt, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts

under denna punkt af utskottets utlåtande behandlade förslag; samt

af herr A. Persson, som yrkat, att Kongl. Maj:ts i denna punkt

förevarande framställning måtte på det sätt af Riksdagen bifallas, att

Riksdagen beviljade förhöjning på ordinarie stat i de till samlingar och

inrättningar vid universitetet i Upsala utgående anslag på följande sätt:

till den medicinska kliniken: för materiel 1,200 kronor och för

vård af instrument m. m. 150 kronor;

till poliklinikerna: för materiel 1,000 kronor;

till den anatomiska institutionen: för förhöjning i årsanslaget 1,500

kronor;

till den meteorologiska institutionen: för förhöjning i årsanslaget till

materiel 1,000 kronor;

till det botaniska laboratoriet: för materiel 500 kronor; samt

till det zoologiska museet: för materiel 850 kronor;

således med tillhopa 6,200 kronor;

vid punkten 11:o) (angående utsträckning i tiden för innehafvande

af docentstipendier):

af herrar *8. Nilsson, A. Persson och N. Petersson, hvilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag i detta ämne bort hafva följande

lydelse och innehåll:

»Enligt hvad utskottet inhemtat, afgafs mot det större akademiska

konsistoriets af motionären åberopade uttalande i föreliggande fråga en

reservation af universitetets rektor, professorn C. Y. Sahlin. I denna

sin reservation anförde professorn Sahlin följande:

Enligt min uppfattning har afsigten med docentstipendierna

varit att bereda docenter tillfälle att under några års vistelse vid

universitetet få egna sig åt vetenskapligt arbete utan att allt för

mycket blifva upptagna af omsorg och möda för sitt uppehälle. Fortfarande

känner jag mig fullt öfvertygad derom, att det är af stor

vigt för en ung mans vetenskapliga utbildning, att han icke allt för

länge behöfver vänta på det understöd, hvarigenom sådant tillfälle

beredes honom. Erfarenheten har mer än tillräckligt ådagalagt, att

denna väntan för universitetets docenter under nuvarande förhållan
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåt ande \'':o 9.

91

den, med undantag af några få fall, blifvit vida längre än som är förenligt

med universitetets bästa. Det synes mig då icke vara välbetänkt

att införa en förändring, genom hvilken detta missförhållande

kommer att blifva ännu svårare. Att följden af den nu begärda förändringen

blifver sådan, kan jag för min del icke betvifla, då det genom

en lång erfarenhet visat sig, att, med få undantag, docentstipendier

bortgifvas efter tjensteålder, och förlängning i tiden för deras åtnjutande

medgifves, så vidt sådan är lagligen möjlig, och då svårigheten

att införa ett annat förfaringssätt icke blott på grund af konsiderationer

för tjensteålder utan äfven på grund af den väl kända vanskligheten

vid olikartade vetenskapliga meriters vägande mot hvarandra

är synerligen stor. Mig synes derför den enda rigtiga utvägen vara

att strängare begränsa möjligheten af stipendietidens förlängning till

sex år och på annat sätt än genom stipendier på viss tid sörja för

arfvode!! åt docenter, som innehaft docentstipendium i sex år och anses

böra fortfarande vid universitetet qvarhållas. Men om en sådan åtgärd

icke finnes antaglig eller möjlig, anser jag det nödvändigt att

icke vidtaga den af konsistoriet begärda åtgärden förr än man på annat

sätt sörjt för det behof, för hvilket de nuvarande docentstipendierna

inrättats.’

Af hvad professorn Sahlin sålunda anfört har utskottet fått den

uppfattning, att genom ett bifall till hvad motionären nu föreslagit

afsigten med docentstipendiernas inrättande, sådan densamma af professorn

Sahlin angifvits, skulle komma att väsentligen förfelas. I

öfverensstämmelse med den åsigt, professorn Sahlin synts velat göra

gällande, föreställer sig nemligen utskottet, att följden af den föreslagna

förändringen skulle blifva den, att den docent, som en gång fått ett

dylikt stipendium sig tilldeladt, enligt regeln komme att, oafsedt graden

af vetenskaplig duglighet, få behålla detsamma, intill dess han

erhölle befordran till ordinarie tjenst. Derigenom skulle emellertid ifrågavarande

stipendier i sjelfva verket få karakteren af vanliga löner,

men något sådant var ingalunda afsedt, då dessa stipendier af Riksdagen

beviljades.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att herr Alins förevarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda»;

vid punkten 17:o) (angående ifrågasatt anslag till understöd åt

enskilda skolor):

af herrar grefve G. Sparre, E. V. R. L. Königsfeldt, P. J. von Ehrenheitn

och C. E. Casparason;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vid punkten 22:o) mom. a) (angående förhöjning af statsbidraget

till aflöning af folkskolelärare m. m.):

af herr A. Peterson, som yrkat bifall till den af honom m. fl. i

ämnet väckta motion;

vid punkten 24:o) (angående anslag till ett lektorat i husbyggnadskonst

vid tekniska högskolan):

af herrar grefve G. Sparre, Ghr. Lundeberg, F. Boström, E. V. R.

L. Königsfeldt och P. J. von Ehrenlieim;

vid punkten 28:o) (angående anslag till utbildande af sjuksköterskor):
af

herrar A. P. Danielson, J. Jonson, L. Jönsson, vice talmannen

L. O. Larsson, H. Andersson, J. Anderson och A. Peterson;

vid punkten 33:o) (angående anslag till resestipendier samt läroböckers

och lärda verks utgifvande):

af herrar P. J. von Elirenheim och C. E. Caparsson;

vid punkten 42:o) (angående anslag till Flöda församlings kyrka):

af herrar F. Boström och C. E. Casparsson;

vid punkten 51:o) (angående lönetillägg åt vice bibliotekarien i

Lund A. J. T. Palm):

af herrar S. Nilsson, A. Persson, N. Petersson, L. Jönsson, J. Anderson

och A. Peterson, livilka yttrat:

»Då en aflöning af 3,500 kronor i och för sig synes vara fullt

tillräcklig för ifrågavarande tjenstebefattning, samt några särskilda omständigheter,

så vidt vi kunnat finna, icke föreligg''a af beskaffenhet att

böra föranleda beviljande af ett personligt lönetillägg åt Palm, få vi

hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas»;

vid punkten 70:o) (angående anslag på extra stat till veterinärinstitutet

i Stockholm):

af herrar F. Boström, P. J. von Elirenheim och C. E. Casparsson;

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

93

vid jmnkten .90:6) (angående anslag till nykterhetens befrämjande):

af herr vice talmannen L. 0. Larsson, som yttrat:

»Mycket beklagar jag eu hvar, som i dryckenskapslasten sjunkit

så djupt, att för honom återstår såsom ett sista försök till räddning

endast intagning å för drinkare särskilt inrättade asyler för att der

undergå kurativ behandling. Och om sådana privata asyler funnes i

vårt land af den beskaffenhet, att de förtjenade statsbidrag och deraf

vore i behof, så skulle iag gerna vara med om att bevilja sådant understöd,

men så länge sådana asyler icke finnas, gagnar man icke nykterhetssaken

genom att anslå medel för intagning af drinkare å anstalter,

de der icke finnas till. Mig synes icke främsta målet böra vara att

genom kurativa åtgärder söka, om möjligt, rädda dem, som redan blifva,

hvad man i dagligt tal kallar, ohjelpliga drinkare, utan främsta

och förnämsta målet måste vara att söka rädda folk från att blifva

drinkare. Hur många tusendel! och åter tusendel! hafva icke genom

den enskilda nykterhetsverksamheten blifvit räddade derifrån, huru

många hafva icke genom samma ädla verksamhet blifvit räddade från

eu djup förnedring? För uppmuntrande och understödjande af eu sådan

verksamhet vill man ej lemna några medel, och detta oaktadt staten

af bränvinskonsumtionen årligen drager en så oerhördt stor inkomst,

och ehuru man vet, huru oändligt knappa de penningmedel äro, öfver

hvilka de förfoga, som arbeta på att rädda medmenniskor undan superiets

förbannelser.

År 1886 beviljade Riksdagen 8,000 kronor till nykterhetens befrämjande,

och dermed skulle staten hafva uppfylt all rättfärdighet; och nu

skulle staten hjelpa till först då man fått fullt utbildade drinkare! Man

stiftar lagar för olycksfall under arbete, men man anser sig icke böra

gorå något vidare från statens sida för att förebygga just de olycksfall,

som äro talrikare än alla andra olycksfall tillsammantagna - jag

menar superiet och dess olyckliga följder.

Flera sätt finnas för att med statsmedel understödja nykterhetssträfvandet,

och 1886 års Riksdag anvisade ett sådant; ett annat är att

lemna bidrag för mindre bemedlade drinkares intagande å asyler, i fall

sådana af enskilde eller föreningar upprättas. Mig synes derför, att

man med fullt förtroende kan ställa till Kongl. Maj:ts förfogande den

summa, utskottet tillstyrkt, utan annan föreskrift om dess användande,

än att beloppet må, på det sätt Kongl. Majd pröfvar bäst befrämja

ändamålet, användas till nykterhetens befrämjande, och tillåter jag mig

alltså föreslå:

att Riksdagen på extra stat för år 1890 anvisar

och ställer till Kongl. Maj ds förfogande ett belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

04

Statsutskottets inlåtande N:o !>.

af 25,000 kronor att, på sätt Kongl. Maj:t pröfvar

lämpligast, användas för nykterhetens befrämjande.»

Herr H. P. P. Tamm, har begärt få antecknadt, att lian ej deltagit

i behandlingen inom utskottet af denna hufvudtitel, herr C hr.

Lundeberg, att han ej deltagit i handläggningen af de under punkterna

28:o—49:o och 70:o omförmälda ärenden.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

I

Tabell öfver ordinarie anslagen lind

1889 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och d

anvisning,

Friheter och

kyrkotionde.

armed jemförlig;

oå förslag.

Summa. j

Ersättningar. !

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö. Kronor. 1 ö.

17,000

_

___

____

17,000-

77,100

—

— —

—

— —

77,100 —

38,500

—

— —

—

•— —

38,500 -

62,700

—

_

— —

— 62,700 —

46,350

—

— —

—

— —

46,350 —

10,819

—

18,000

—

346,900

375,719; —

19,159

_

__

5,841

25,000;—!

55,000

—

- -

55,000 —!

656,201

—

35,820

—

. ..

— 692.021

145,950!—----;

2,867,443 —

145,950 -

--j—j 2,867,443,— 1

| 3,996,222; -| 53,280!—| 852,7411—1 4,402,783;—:

Ecklesiasti

Departementschefen ....................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli....

Riksarkivet ....................................................................

Kongl. biblioteket ........................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda rcservationsansi

Kleresistaten :

Anvisningen i kontant ökas med 9,813 kronor, un<

Domkapitlens expeditioner ........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ............

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsansla

Tillkommer: Förhöjning i anslagen till samling

Upsala................................................................

För ombildning af prosektorsbefattningen i z<

sala till eu e. o. professur i jemförande anato

Till två fästa docentstipendier vid universitete

„ årligt arfvode åt en amanuens vid histologis

Förhöjning af årsanslaget till materielen för fysio

versitetet i Lund ............................................

Till två fasta docentstipendier vid universitete

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarar

Tillkommer: Till en prosektor, en preparator c

Till förändring af e. o. professuren i rätts- c

professur ........................................................

„ två rörliga docentstipendier ........................

„ årligt arfvode åt kanslerssekreteraren ........

,, förhöjning af anslaget till bibliotekarie, sek

Allmänna läroverken, reservationsanslag....................

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

97

tt. A.

ksstatens Åttonde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och „ .... .

kyrkotionde. Ers"gar-

partementet.

tillhopa 14,300 kronor)...............................................

t att “Ersättningar" minskas med samma summa..

[varande anvisning i kontant............

i inrättningar vid universitetet i

656,201:

ni vid universitetet i Up
isala.

...............................

ititutionen i Lund ........

ka institutionen vid uni
nd

Z.ZZ.Z..Z..........

9,130:

1,000: —

3,000: —

500: —

1,000: —

3,000: —

dag ....................................................

amanuens, tillsammans 4,500: —

tsmedicin till ordinarie

...................... 1,500: —

.................... 2,000: —

........................................ 750: -

are och kamererare .... 500: —

17,630:

145,950:

9,250:

Kronor.

17.000

77,100

38,500

62,700

46,350

20,632

19,159

55.000

673,831!

Kronor, i ö.

155,200

2,867,443 —

Transport) 4.032,915 —

Bik. till Rilcsd. Prut. 1889. 4 Sami. 1 Aftl. 7 Haft.

18,000

Kronor,

337,087

5,841

35,820

53,820|—| 342,928-

Kronor.

17,000

77,100

38,500

62,700

46,350

375,719

25.000

55.000

709,651

155.200

2,867^443

4,429,663)-

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1889 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och 1 ^ .... .

i i i.» i i Frsattningar.

kyrkotionde. 1 °

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

[pt

3,996,222

—

53,820

—

352,741

—

4,402,783

—

70,000

_

70,000

_

43,500

—

- -

—

---

—

43.500

—

62,547

—

1,010

—

1,100

—

64,657

—

4,101,825

4,101,825

370,400

370,400

37,150

37,150

389,675

—

- -

—

- -

—

389,675

_

32,741

—

700

—

- -

—

33,441

_

8,250

8,250

_

45,500

—

— —

—

— —

—

45,500

—

7,700

—

7,700

l’ptl

9,165,510

—

55,530

—

353,841|—

9,574,881

Högre skolor för qvinlig ungdom...................................

Högre lärarinneseminariet...............................................

Pedagogier och folkskolor...............................................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. '' Nuvarand

Ökas med ..............................................................

Stipendier för seminarieelever ..................................

Arfvoden och resekostnadsersättningar åt folkskole

Undervisningsmateriel nr m. för folkskolor ..........

Understöd åt högre folkskolor..................................

eller ett gemensamt reservationsanslag ...............

Till befrämjande af folkundervisningen bland de

förslagsanslag. Nuvarande belopp.......................

Ökas med ..............................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskoloi

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag..............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättnings

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folk

belopp......................................................................

Ökas med ..............................................................

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp ..............

Tillkommer: för en maskinyrkesskola vid teknisk

för utvidgning af undervisningen vid tekniska ske

till anordnande af undervisningskursderstädesföru

till förhöjning af anslaget för underlärares aflönin

för upprättande i Eskilstuna af en fackskola för finar

Gymnastiska centralinstitutet .......................................

Medicinalstyielsen med dithörande stater ...................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen..........

Ortopediska institutet ..................................................

Veterinärundervisningen. Nuvarande belopp..............

Ökas å anslaget till veterinärinstitutet i Stock

Vaccinationens befrämjande..........................................

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

99

1

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

4,032,915

53,820

—

342,828

—

4,429,663

—

70,000

43,500

70,000

43,500

_

62,547

1,010

_

1,100

_

64,657

_

opp ............................

289,825: —

7,200: —

297,025

75.000

95.000

__

_

15,000

_

20,000

—

502,025

25,000

_

ets nordligare trakter bosatta finnar,

.......................... 12,000: —

................... 13,000: —

statsanslag....................

3,500,000

40,000

—

lian, förslagsanslag ....

■loma, förslag sanslag.

Nuvarande

25,000: —

50,000: —

30.000

75.000

4,172,025

4,172,025

370,400: -

lian i Stockholm ........

i Stockholm................

lande af teckningslärare

m. vid samma skola....

ides- och metallindustri

3,000: —

1,125: —

750: —

2,700: —

4,000: —

11,575: —

381,975

381,975

37,150

389,675

—

- -

—

- -

—

37,150

—

—

- -

—

- -

389,675

—

32,741

—

700

—

- -

33,441

—

8,250

—

8,250

—

45,500

; —

m med...........................

5,000

: —

50,500

—

— —

—

—

—

50,500

—

7,700 —

—

—

- -

—

7,700

—

Transport 9,288,978 —

55,530

—

344,028 —

9,688,536

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Tpt

1889 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och .

i , , Jhrsattningar.

Kyrkotionde. ö

Kronor. ö.

Kronor. ö. Kronor. °.

Kronor. ö.

9,165,510

100,000

3,000

8,250

44,980

28,750

61,300

44,900

67.550

160*150

9,564

75.000

40,803

600,000

78.000

2,750

28,380

25.000

6,528

24.000

80.000

1,500

22,763

15,000

55,530

4,360

353,841

1,500

193,300

170,000

S:a|10,693,678)—j 253,190,—

9,574,881

100,000

3,000

8,250

44,980

28,750

61,300

44,900

67,550

160,150

9,564

75,000j
46,

663j

600,000j
78,

000-

2,750j
28,

380;-

25,000[-

369,8281-

24,000!-

80,000i -

1,500 - 22,763 -

15,000

up

525,341)—111,472,209)—!

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, fl

Svenska läkaresällskapet ............................................

Svenska akademien ....................................................

jVetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor resen

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (dej

|Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne •,

jMusikaliska akademien................................................

Naturhistoriska riksmuseum........................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet för döfstumma........................

Institutet för blinda................................................

j Till understöd och uppmuntran åt mindre

stumma och blinda barn ....................................

[Fattigvården i Stockholm och landsorten ................

-jFattigvården i allmänhet, förslagsanslag ................

■''Lasaretts underhåll:

| Anvisningen i kontant liöjes med 1.258 krön''

Hospitals underhåll, förslagsanslag............................

jStora barnhuset i Stockholm ....................................

Frimurarebarnhuset ....................................................

.Barnhusen i landsorterna............................................

[Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsansl

| Kyrkors underhåll..............................................).........

jResestipendier samt läroböckers och lärda verks utg:

jAlderstillägg, förslagsanslag.........................................

[Rese- och traktamentspenningar, '' förslagsanslag .....

[Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsansla

| Okas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ro

Extra utgifter, reservationsanslag .............................

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

101

isanslag

isanslag)........................................

> kronor reservationsanslag)........

•;at länsanslag å tillhopa 21,400).

;ringsanstalter för medellösa döf
-

remot “Ersättningar14 uteslutas

de, reservationsanslag

arande belopp

Förslag till blifvande riksstat:

Transport

00,000: —

50,150: —

50,000: —

22,763: —

393: —

Summa

Anvisning

kontant.

Indelning och d

anvisning,

Friheter och

kyrkotionde.

ermed jemförlig

på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

9,288,978

55,530

—

344,028

—

9,688,536

-

100,000

---

_

_ _

100,000

3,000

—

- -

—

- -

—

3,000

—

8,250

—

- -

—

- -

—

8,250

—

41,980

—

- -

—

---

—

44,980

—

28,750

—

- -

—

- -

—

28,750

—

61,300

—

- -

—

- -

—

61,300

—

44,900

—

- -

—

---

—

44,900

—

67,550

67,550

160,150

160,150

9,564

—

- -

—

- -

—

9,564

—

75,000

—

---

—

— —

—

75,000

—

42,061

_

4,360

_

__

_

46,421

_

600,000

—

- -

—

- -

—

600,000

—

78,000

—

- -

—

- -

—

78,000

—

2,750

—

- -

—

- -

—

2,750

—

28,380

—

- -

—

---

—

28,380

—

25,000

—

- -

—

- -

—

25,000

—

6,528

—

193,300

—

170,000

—

369,828

—

24,000

—

-

24,000

—

80,000

—

- -

—

- -

—

80,000

—

1,500

—

1,500

—

23,156

_ _

_

_ , .

_

23,156

_

15,000

-

—

15,000

—

10,818,797

-

253,190

—

514,028 —

11,586,015

—

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde

hufvudtitel.

Kronor.

ö.

Ecklesiastikdepartementet.

Riksarkivet:

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och

handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets hi- storia ............................................................................ B,000: —

„ fullbordande af en tillbyggnad för riksarkivet........ 75,000: —

78,000

Kong!, biblioteket:

Till inredning af eu källare i kongl. bibliotekets byggnad...................

11,850

—

Nationalmuseum:

Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella sam- lingar ....................................................................................................

4,000

Lifrustkmnmaren:

i

1

1

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarne m. m.........................

5,800

—

Dornlcapitlcns expeditioner:

För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner

3,716

—

Domkyrkorna i Upsala och Skara:

Till fortsättande af restaureringsarbetena å Upsala dom- kyrka 70,000: —

» „ „ „ n Skara „ 35,000: —

105,000

Universiteten:

Till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala ............ 3,000: —

„ „ matematiska „ „ ............ 1,500: —

„ lärare i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Upsala ................................................ 6,000: —

Transport 10,500: —

208,366

i

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

103

Transport 10,500:

Till fortsättande af arbetena för förändring af Carolina
rediviva-byggnaden

i Upsala .................................... 50,000:

„ en laboratorstjenst i experimentet fysik och en observatorsbefattning

i astronomi vid universitetet i

Upsala, 3,000 kronor hvardera ................................

„ en extra ordinarie professur inom juridiska fakulteten

i Lund ................................................................

,, det språkvetenskapliga seminariet i Lund................

„ matematiska „ „ ................

„ anställande vid universitetet i Lund af lärare i tyska,

franska och engelska språken.................................... 6,000.

,, särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund

Sven Söderberg............................................................

,, personligt lönetillägg för 1890 åt vice bibliotekarien

vid universitetsbiblioteket i Lund August

Jakob Theodor Palm....................................................

,, arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund............................................................................

,, fortsättande af arbetena å en byggnad för botaniska

institutionen vid Lunds universitet............................ 18,000

6,000: —

4,000: —

2,950: —

1,000: —

2,000: —

500

1,500

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till arfvode åt eu amanuens vid institutets gynekologiska

klinik ............................................................................

„ arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium

....................................................................

,, en medicinsk-pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn............................

„ en poliklinik för barnsjukdomar................................ 2,800:

„ utförande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet..........................................

900: —

900: —

1,800: —

1,500:

Allmänna läroverken:

Till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk............ 336,975

„ resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000

„ arfvoden åt extra lärare ............................................ 40,000

Högre lärarinneseminariet:

Till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk

Pcdagogierna:

Till löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna

Transport

Kronor.

208,366

102,450

7,900

382,975

4,000

8,750

714,441

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

Kronor. ö.

714,441

Folkundervisningen:

Till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier ........................ 33,300: —

„ understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel .... 15,000: —

48,300

De. tekniska läroverken:

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af

kostnaderna för deras inspektion........................................................

35,000

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

För tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare ............ 20,000: —

,, arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper 1,200: —

„ uppehållande af en poliklinik för tandsjukdomar.... 4,000: —

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 4,000: —

,, undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

.................................................................... 3,200: —

,, utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m.m. 2,000: —

Naturhistoriska riksmuseum :

25,200 —

9,200

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater

och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande

af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter

2,000 -

Undervisningsanstalter för döfstum ma och blinda:

Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma............................................ 49,200: —

„ blindskolan i Yexiö .................................................... 11,000: —

„ handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ............ 9,400: —

,, tryckning af blindskrifter............................................ 2,500: — I i

„ understöd åt blindlärareelever.................................... 1,200: — 73 300—

Transport j 907,441]—

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. N:o 9.

105

Serafvmerlasarettet i Stockholm :

Bidrag till lasarettets om- och tillbyggnad m. in..........

Hospitalsvården :

Till fullbordande af asylen vid Lunds hospital................

„ uppförande af ett hospital å Pitholmeu i närheten

af Piteå ........................................................................

„ understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetelske ................................................................

Diverse anslå;/ :

Till svenska fornskriftsällskapet ........................................

„ beredande åt religionsvård åt svenske sjömän in. fl.

i utländska hamnar ...................................................

nordiska museet............................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

“Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen

och svenskt folklif11 ........................................

,, understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

“Acta matliematica“....................................................

,, understöd för fortsatt utgifvande af “Nordisk fa
miljebok“.

.......................................................................

„ understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen............

,, fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i södra

och mellersta Sverige samt underhåll och tillsyn

af vattenhöjdmätniugsstationer m. m.........................

„ ersättning för af statskontoret förskottsvis utbetalda

belopp............................................................................

„ understöd åt enskilda asyler för drinkares kurativa

behandling....................................................................

Kronor. ö.

1

Transport 1

907,441 -

135,000 —

310,750: •—

120,000: —

14.000: -

444,750 —

2,000: —

10,000: —

16,000: —

: j

3,150: -

i

• i

4,000: —

i i

i

5,000: —

20,000: —

| :

10,700: —

1

• !

5,781: —

25,000: —

101,631; — !

Summa

1,588,8221- |

Bill. till Riksd. Drot. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 7 Käft.

H

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:69 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten