Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21

1890-03-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1890:21, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

1

IN ro 21.

Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1890, kl. 10 f. m.

Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 7,

i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t rörande ändring i gällande bestämmelser om kostnadsersättningar

för syner och ekonomiska besigtningar

å ecklesiastika boställen.

_I kongl. kungörelsen den 28 maj 1830 föreskrifves, att ekonomiska

besigtningar å kyrkoherdeboställen, kapellans- och klockarebol samt de s. k.

pr estest omhemman, som icke äro till skatte köpta, skola förrättas af

kronofogden i orten eller den kronobetjent, Konungens befallningshafvande

i länet dertill förordnar, i närvaro af kontraktsprost eller af

honom förordnad ordinarie prestman i prosteriet, vederbörande boställsinnehafvare

och socknemän. Kostnadsersättningen för skjuts och traktamente

samt lösen för expeditionen af besigtningsinstrumentet skall enligt

8 § utgå af kyrkornas medel. Sedermera stadgades genom kongl.

kungörelsen den 19 juli 1841, att laga husesyn å klockarebol bör, när

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 17 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

ersättning för sådan kostnad eger ruin, gäldas på sätt om ekonomisk

besigtning finnes föreskrifvet i 8 § af kongl. kungörelsen den 28 maj

1830. Vidare är genom kongl. kungörelsen den 30 december 1863

7 § 2 mom. förordnadt rörande särskild ersättning till nämndemän, att

densamma skall utgå af kyrkornas medel eller, om tillgång dertill saknas,

af församlingarne.

Hvad åter beträffar husesyn å de till presterskapet anslagna boställen,

stadgas i kongl. resolutionen den 7 juli 1752, att kostnader för

husesyner å prestgård^ skola gäldas af tillträdaren, samt i kongl. resolutionen

den 12 januari 1857, att de, som förrätta husesyner å kapellansbol,

ej äro berättigade till arfvode derför, hvilket stadgande dock så

till vida är förändradt genom kongl. kungörelsen den 30 december 1863,

att nämndemän ega rätt till godtgörelse jemväl för sådana förrättningar

enligt gällande resereglemente, hvilken kostnad enligt 7 § 2 mom. skall

utgå af kyrkornas medel eller, om tillgång dertill saknas, af församlingarne.

Häraf framgår, att kyrkorna å landet äro skyldiga att bekosta

ekonomiska besigtningar å kyrkoherdeboställen, kapellans- och klockarebol

samt de prestestomhemman, som icke äro till skatte köpta, och

laga syner å klockarebol samt gälda ersättningen till nämndemän vid

syner å kapellansbol, äfvensom att, om i dessa fall kyrkorna sakna

tillgångar, ersättningen till nämndemän skall utgå af församlingarne.

I fråga om de grunder, efter hvilka ersättning för dessa förrättningar

gäldas, skall enligt kongl. kungörelsen den 30 december

1863 ersättningen till nämndemän utgå med dagtraktamente och skjutsersättning

enligt gällande resereglemente eller på grund af resereglemente!

den 11 februari 1881 i femte klassen med dagtraktamente af

4 kronor 50 öre och skjutslega för en häst.

Rörande ersättning till kronobetjent för dylika förrättningar föreskrifver

kongl. kungörelsen den 28 maj 1830, 8 §, att ersättningen till

den kronobetjent, som besigtningen förrättar, skall i öfverensstämmelse

med expeditionstaxan af den 15 maj 1821 utgöras med 32 skilling i

dagtraktamente och skjuts för en häst. Denna förordning är icke upphäfd,

ehuru nämnda expeditionstaxa icke längre eger giltighet. I kongl.

kungörelsen den 11 februari 1881 stadgas, att, så framt icke sådan förmån

är genom andra författningar redan bestämd eller särskild reseersättning

ingår i aflöningen, den landsstaten tillhörande fögderibetjeningen

skall för syner och besigtningar å boställen uppbära ersättning efter

den klass i gällande resereglemente, hvartill hvarje särskild tjensteman

är att hänföra, dock att dagtraktamente hvarken under resa eller för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21. 3

rättning må beräknas, och 1881 års nu gällande resereglemente, som

eger tillämpning i de fall, der ej genom instruktioner eller särskilda

föreskrifter annorlunda är stadgadt, hänför kronofogde till 4:de

klassen, der skjutsersättning utgår för två hästar, och länsman till

5:te klassen, der skjutsersättning utgår för en häst. — Osäkerhet,

huru ersättningen till kronobetjent skall beräknas, har länge varit

rådande, och olika praxis lärer hafva tillämpats på olika ställen.

Uttalanden härom förekomma i kommerskollegii utlåtande angående

ecklesiastik boställsordning den 29 april 1867, och komiterade för afgifvande

af förslag i samma ärende uppgifva i sitt den 28 mars 1879

afgifna betänkande, att ersättning till kronobetjent för ekonomiska besigtningar

i olika orter lärer beräknas än efter den ena, än efter den

andra af de i ärendet meddelade stadganden, såsom kongl. kungörelsen

den 28 maj 1830, kongl. förordningen den 30 november 1855, kongl.

kungörelsen den 30 december 1863 och resereglemente! den 10 november

1865 med deri sedermera gjorda förändringar. — De stadganden,

som numera, efter det flera förut gällande förordningar blifvit upphäfda,

skulle kunna tillämpas, äro kongl. kungörelsen den 28 maj 1830 och

kongl. kungörelsen den 11 februari 1881. Enligt den förra skulle ersättningen

utgå med dagtraktamente af 1 krona och skjuts efter en

häst, enligt den senare endast med skjuts efter en häst. Hvilkendera

författningen bör tillämpas, anser sig utskottet icke kunna afgöra.

I kongl. kungörelsen af den 30 december 1863 och kongl. kungörelsen

af den 11 februari 1881 angående kostnadsersättning för civile,

landsstats- och ecklesiastike tjenstemän för en del resor inom tjenstgöringsdistidkten

är väl stadgadt, att kostnadsersättning till Jconsistorieombud

vid förrättningar, som angå ecklesiastika boställshemmans och

lägenheters rätt, skall i likhet med den vederbörande enligt kongl.

kungörelsen den 28 maj 1830 och den 19 juli 1841 tillkommande godtgörelse

gäldas af kyrkornas medel eller, om tillgång dertill saknas, af

församlingarne, men i kongl. resolutionen den 26 september 1879

förklaras, att då på grund af 2 § i kongl. kungörelsen den 28 maj 1830

angående ekonomiska besigtningar å kyrkoherdeboställen in. in. kontraktsprost

åligger att sjelf eller genom af honom inom prosteriet utsedd

ordinarie prestman komma tillstädes vid ekonomisk besigtning å

ecklesiastika boställen, kan annan prestmans inställelse i stället för och

på uppdrag af vederbörande kontraktsprost vid ifrågavarande besigtning

ej vara att hänföra till sådan af konsistorieombud till följd af särskildt

förordnande företagen extra förrättning, för hvilken rese- och

traktamentsersättning skall af församlingens kyrkokassa utgå. Till följd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o21.

*Jv

häraf lärer ersättning till vid ekonomisk besigtning närvarande prestman

i allmänhet ej böra utgå, ehuru inom vissa orter lärer vara brukligt,

att sådan ersättning erlägges.

Lösen för besigtningsinstrument skall enligt kongl. förordningen

angående expeditionslösen den 7 december 1883, som upphäfver hvad

i afseende på expeditionslösen dittills varit föreskrifvet, utgå med 1

krona för första arket och 75 öre för hvarje af de öfriga.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 151, har herr A.

Persson i Mörarp erinrat, att enligt kongl. kungörelsen den 30 december

1863 den vederbörande syneförrättningsmän tillkommande ersättning

i vissa fall skall utgå af kyrkornas medel eller, om tillgång dertill saknas,

af församlingarne. Motionären anser emellertid, att de förmåner,

som härigenom beredts vederbörande boställshafvare, i det de befriats

från denna afgift, icke för alla, i synnerhet kyrkoherdarne, fortfarande

äro behöfliga. I allmänhet vore desse väl aflönade, och äfven klockarne

hade på många ställen en riklig aflöning, ehuru visserligen många af

de senare, liksom i allmänhet komministrarne, vore mycket ringa aflönade.

Å andra sidan funnes fattiga församlingar, der tillgång till ifrågavarande

afgifters erläggande icke kunnat erhållas utan utdebitering på

församlingens medlemmar. Enligt motionärens uppfattning vore det

billigt, att kyrkorna och församlingarne befrias från den dem nu åliggande

skyldighet. Det kunde visserligen sägas, att tillsynen öfver boställenas

häfd vore ett statens intresse, och att således kostnaden för

syneförrättningarne borde af statsverkets tillgångar bestridas, men å

andra sidan vore det ej obilligt, att denna kostnad drabbade boställshafvarne,

då de fleste af dem hade en god aflöning, allra helst de vore

i det närmaste de ende tjensteinnehafvare, som åtnjöte förmånen af

bostadslägenheter. Billigheten torde dock kräfva ett undantag för komministrar,

med en årsinkomst understigande 2,000 kronor, och för klockare,

med en årsinkomst understigande 1,000 kronor, för hvilka fall ifrågavarande

kostnader borde bestridas af statsverket.

Med anledning häraf föreslår motionären, att Riksdagen ville i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga i

öfvervägande, huruvida den nu kyrkorna eller församlingarne åliggande

skyldighet att bestrida kostnaderna för syner och ekonomiska besigtningar

å ecklesiastika boställen må kunna upphöra, samt derefter till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21. 5

Riksdagen framkomma med förslag till lagstadgande i ämnet, bygdt på

hufvudsakligen de af honom i motionen angifna grunder.

Om det är ett statens intresse, att boställena väl underhållas till

hus och jord, så kan enligt utskottets mening icke deraf dragas den

slutsats, att syner eller besigtningar å desamma böra i sin helhet eller

till en del bestridas af statsverkets tillgångar. Vore en sådan slutsats

riktig, skulle staten anses böra betala en mängd kostnader, som nu

åligga kommuner eller till och med enskilde personer, och det vore

svårt att uppdraga någon gräns för anspråken på statens mellankomst.

Visserligen ökas alltjemt statens bidrag till de kommunala behofvens

tillgodoseende, men man bör dervid iakttaga en viss varsamhet och

icke gå längre, än som af ett verkligt behof kräfves. Af den ofvan

lemnade framställningen torde emellertid framgå, att församlingarnes

kostnader för ifrågavarande förrättningar, som efter regeln endast hvart

femte år återkomma, icke kunna stiga till några särdeles stora belopp,

och att således statens mellankomst icke kan anses vara af något trängande

behof föranledt.

Utskottet kan ej heller dela motionärens åsigt om befogenheten af

att ålägga en del af boställshafvarne skyldighet att betala hela kostnaden

för dessa förrättningar. I största delen af landet åligger en

väsentlig del af byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdeboställen församlingen,

och då det icke kan anses hvila på hållbara grunder att ålägga

en tjensteman att brösta besigtningar å byggnader, hvilkas underhåll

åligger andra, skulle följaktligen boställshafvarnes betalningsskyldighet

icke med skäl kunna utsträckas längre än till så stor del af kostnaden

i sin helhet, som motsvarar hans byggnadsskyldighet. Det torde ock

kunna ifrågasättas, att ett sådant stadgande, som det motionären

åsyftat, skulle möta hinder på grund af presterskapets privilegier.

Motionären har icke i sitt förslag utgått från någon allmän

princip. Han har icke velat, fastställa ifrågavarande ersättningsskyldighet

i sin helhet hvarken såsom en statens skyldighet, ej heller såsom

ett boställshafvarnes åliggande. Han har egentligen utgått derifrån,

att en del boställshafvare böra hafva råd att betala. Men liksom en

sådan synpunkt i allmänhet icke är lämplig såsom grund för lagstiftning,

så framträder dess ohållbarhet i detta fall ganska tydligt, då man

finner, att motionären alldeles icke tagit någon hänsyn till församlingarnes

större eller mindre förmåga att bära de kostnader, hvarifrån

Bih. till Biksd. Prof. 1890. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 17 Käft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 21.

han anser dem böra befrias. Särskild! i Skåne, der församlingarne

äro helt och hållet befriade från prestgårdsbyggnadsskyldighet, lära

ifrågavarande jemförelsevis obetydliga kostnader icke kunna anses för

dem betungande.

Utskottet tillåter sig erinra, att i fråga om ekonomiska besigtningar

de nu gällande föreskrifterna bibehållits såväl i kammarkollegii

förslag till ecklesiastik boställsordning den 30 mars 1865 och den 29

april 1867 och i den för afgifvande af dylikt förslag tillsatta komiténs

den 28 mars 1879 afgifna betänkande, som ock i Kongl. Maj:ts för

nästlidna års Riksdag framlagda förslag till ecklesiastik boställsordning,

och att i fråga om husesyner ofvannämnda komité, som icke hänfört

klockarebol till ecklesiastika boställen, föreslagit, att vid laga _ syner

kostnaden skall gäldas på samma sätt som vid ekonomiska besigtningar,

men att vid af- och tillträdessyner synekostnaden vid kyrkoherdeboställen

skall gäldas af församlingen, afträdaren och tillträdaren till

en tredjedel hvardera, men vid komministersboställen af kyrkornas

medel eller, om sådana saknas, af församlingarne, hvilket förslag oförändradt

upptagits i Kongl. Maj:ts proposition vid nästlidna års riksdag.

Presterskapets aflönande är enligt nu gällande lagstiftning en

församlingarnes skyldighet, och deruti ingår jemväl ersättningen för

ekonomiska besigtningar och en del busesyner å de till presterskapet

anslagna boställen. Äfven om en reglering i afseende å dess aflöning

skulle anses behöflig, synes det dock utskottet icke lämpligt eller af

något särskild! behof påkalladt att söka på det af motionären föreslagna

sättet afhjelpa möjligen befintliga missförhållanden i det berörda

hänseendet, i synnerhet som en förändrad lagstiftning på detta område

ej torde kunna komma till stånd utan betydliga svårigheter.

I alla händelser lärer med nu föreliggande, enligt utskottets

uppfattning mindre betydande fråga utan olägenhet kunna anstå, till

dess den på dagordningen stående frågan om ny ecklesiastik boställsordning

kommer till slutligt afgörande, och hemställer utskottet på

grund af hvad sålunda blifvit anfördt,

att motionen icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1890.

På utskottets vägnar:

G. F. ÖSTBERG.

Stockholm, tryckt hos Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.