Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om uppsägande af Sveriges med utländska magter ingångna handelsoch sjöfartsfördrag samt om tulltaxans förändrade uppställning.

1890-02-18 · 159 sidor, varav 135 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 135 av 159 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1890:1, Betänkande, i anledning af väckta motioner om uppsägande af Sveriges med utländska magter ingångna handelsoch sjöfartsfördrag samt om tulltaxans förändrade uppställning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

1

Nto 1.

Ant. till Riksd. kansli den 18 febr. 1890, kl. 6 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om uppsägande af

Sveriges med utländska magter ingångna handels- och

sjöfartsfördrag samt om tulltaxans förändrade uppställning.

Af till utskottet remitterade motioner beröra den af friherre

Klinckowström inom Första Kammaren afgifna motionen n:o 1 samt de

hos Andra Kammaren väckta motionerna n:o 108 af herr J. Eliasson

och n:o 181 af herr A. Bexell frågan om uppsägning af gällande handelsoch

sjöfartsfördrag med främmande magter samt den dermed sammanhängande

frågan om införandet af differentialtullar.

Friherre Klinckowström föreslår nemligen, bland annat, hvarom utskottet

framdeles kommer att afgifva betänkande, i punkt l:o af sin

motion:

l*o att Riksdagen ville för sin del besluta den förändring i vår

nu gällande tulltaxas uppställning, att densamma hädanefter kotnme att

bestå dels af en generel tulltaxa, innehållande alla importartiklar, som nu

deri förekomma, och att deri införas de förändrade införselsafgifter, hvilka

Riksdagen anser sig å dessa artiklar böra bestämma; och dels en speciel

tulltaxa, upptagande endast de artiklar, jemte dem åsätta införselsafgifter,

hvilka till följd af de mellan Sverige och några främmande

magter afslutade tariffhandelstraktater äro bestämda och hvilka införsels
Bih.

till Ritsa. Prof. 18.90. .5 Samt. 1 Afd. 1 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande JSf:o 1.

afgifter icke kunna ensidigt af Sverige förändras, så länge nyssnämnda

traktater äro gällande. Dessa nya tulltaxor torde böra förklaras lända

till efterrättelse snarast möjligt efter det att de i efterföljande 3:e punkt

nämnda traktater, till följd af vederbörligen skedd uppsägning, upphört

att vara gällande;

samt i punkterna 3:o och 4:o:

3:o att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

att alla de handelsfördrag äfvensom kombinerade handels- och sjöfartsfördrag

eller traktater, som svenska regeringen med främmande stater

afslutat och hvilka ännu äro gällande — undantagande de med Frankrike,

Spanien och Portugal senast afslutade tariffhandelstraktater och

hvilka senares tulltaxebestämmelser ensamt böra införas i den uti motionens

l:a punkt föreslagna speciella tulltaxan — måtte samtidigt, och så

snart detta lämpligen ske kan, å Sveriges sida uppsägas;

4:o att Riksdagen ville för sin del besluta, att de med Frankrike

och Spanien senast afslutade eller förnyade tariffhandelstraktater, hvilka

samtliga tidigast upphöra att vara gällande den 1 februari 1892, äfvensom

den med Portugal år 1885 afslutade tariffhandelstraktat, som tidigast

upphör att vara gällande år 1895, måtte så tidigt uppsägas, att de efter

omnämnda tider icke må vara gällande.

Herr Elicisson hemställer:

a) att Riksdagen ville för sin del besluta uppsägning af nu gällande

handels- och sjöfartstraktater med Frankrike af den 30 december 1881

och med Spanien af den 18 januari 1887; samt

b) att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl.

Maj:t måtte vidtaga sådana åtgärder, att traktaterna upphöra att vara

gällande den 1 februari 1892.

Herr Bexell åter anhåller:

att Riksdagen ville besluta, att ofördröjligen uppsäga de mellan

Sverige och tyska stater nu gällande handels- och sjöfartsfördrag.

Innan utskottet öfvergår till granskning af de skäl, som af de särskilda

motionärerna åberopats till stöd för ifrågavarande yrkanden, tilllåter

sig utskottet att lemna en kort öfversigt öfver de förenade rikenas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 3

med främmande magter afslutade, i kraft varande handels- och sjöfartsfördrag.

Dessa fördrag äro:

handels- och sjöfartstraktat med Turkiet af den 10 januari 1737;

handels- och sjöfartstraktat med Storbritannien af 18 mars 1826;

handels- och sjöfartstraktat med Danmark af den 2 november 1826;

handels- och sjöfartstraktat med Preussen af den 14 mars 1827;

vänskaps- och handelstraktat med Nordamerikas förenade stater af

den 4 juli 1827;

handels- och sjöfartstraktat med Hannover af den 16 mars 1837;

handels-, sjöfarts- och vänskapstraktat med Ryssland af den 8 maj

1838;

handels- och sjöfartstraktat med Bremen af den 1 maj 1841;

handels- och sjöfartstraktat med Hamburg af den 1 maj 1841;

deklaration till reglerande af handels- och sjöfartsförhållandena med

Oldenburg den 1 april 1843;

handels- och sjöfartstraktat med Mecklenburg-Schwerin af den 10

oktober 1846;

freds-, vänskaps- och handelstraktat med Kina af den 20 mars 1847;

handels- och sjöfartstraktat med Nederländerna af den 25 september

1847;

vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat med Hawai af den 1 juli

1852;

handels- och sjöfartstraktat med Liibeck af den 14 september 1852;

handels- och sjöfartstraktat med Grekland af den 27 oktober 1852;

vänskaps- och handelstraktat med Persien af den 17 november 1857;

handels- och sjöfartsfördrag med Italien af den 14 juni 1862;

handels- och sjöfartsfördrag med Belgien af den 26 juni 1863;

vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Liberia af den 1 september

1863;

vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Slam af den 18 maj

1868;

vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Japan af den 11 november

1868;

handels- och sjöfartstraktat med Österrike-Unqern af den 3 november

1873;

handels- och sjöfartstraktater med Frankrike af den 30 december

1881;

handels- och sjöfartstraktater med Spanien af den 15 mars 1883,

den förstnämnda förnyad den 18 januari 1887;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

handels- och sjöfartstraktat med Portugal af den 10 april 1885 -

vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Argentinska republiken

af den 17 juli 1885, ännu ej ratificeradt från Argentinska republikens

sida; samt

vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat med Mexiko af den 15 december

1885.

Tiden för dessa traktaters giltighet är i allmänhet så bestämd, att

desamma upphöra att vara gällande ett år efter det uppsägning skett.

Härifrån finnas dock följande undantag. För traktaten med Hawai utgör

uppsägningstiden 18 månader. Traktaterna med Frankrike och

Spanien gälla intill den 1 februari 1892 med bestämmelse att, derest

icke någondera parten 12 månader före utgången af denna tidrymd

tillkännagifvit sin afsigt att låta traktaten till kraft och verkan upphöra,

den skall lända till efterrättelse, intill dess att ett år förflutit ifrån den

dag, då endera parten uppsagt densamma. Traktaten med Portugal

eger giltighet till den 11 juli 1895 och derefter till dess ett år förflutit

från verkstäld uppsägning. Traktaten med Mexiko slutligen kan ej

uppsägas före den 30 augusti 1896.

Granskar man åter de särskilda fördragens innehåll, finner man, att

traktaterna med Frankrike och Spanien äro s. k. tarifftraktater, d. v. s.

innehålla ömsesidiga medgifvanden om vissa bestämda tullsatser för varuutbytet

de fördragsslutande länderna emellan. Hvad traktaten med

Portugal angår, är det endast med afseende på artikeln vin, som denna

traktat innehåller någon bestämmelse om införselstull i Sverige. Traktaten

stadgar nemligen, att så länge vin, som icke innehåller mer än

20 procent alkohol, vid införsel till Sverige belägges med fasta tullsatser

utan hänsyn till alkoholhalten, skall i Portugal produceradt vin, som

icke innehåller mer än 21 procent alkohol, vid införsel till Sverige eller

Norge icke kunna beläggas med högre tullsatser än dem, som drabba

vin, hvars alkoholhalt ej öfverstiger 20 procent. Som vin af till och

med 20 procents alkoholhalt endast i traktaten med Spanien, och så

länge denna varar, är i Sverige belagdt med fasta tullsatser utan hänsyn

till alkoholhalten, upphör traktaten med Portugal att vara tarifftraktat,

i och med det att traktaten med Spanien förlorar sin giltighet. Traktaterna

med Kina, Belgien, Siam och Japan innehålla tullsatser, som binda

dessa länder men icke Sverige, hvaremot alla tariffbestämmelser saknas

i de öfriga fördragen, hvilka deremot innehålla föreskrift om ömsesidig

behandling såsom den mest gynnade nation eller om likställighet mellan

de respektive ländernas fartyg samt deruti in- och utförda varor.

Ingåendet af tarifftraktater har från svensk sida afsett att genom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1. 5

nedsatt tull förskaffa vissa svenska varor lättadt tillträde till utländska

afsättningsområden. Men denna fördel har måst köpas genom att nedsätta

och för de olika traktatstiderna fastslå införselstullen i Sverige för

åtskilliga af nämnda länders hufvudsakligaste exportartiklar. De sålunda

bestämda tullsatserna hafva emellertid omedelbart måst tillämpas äfven

mot de länder, som enligt fördrag varit berättigade att i Sverige behandlas

såsom den mest gynnade nation, och hafva, i anseende till den

ringa betydelsen af handelsförbindelserna med öfriga stater, medgifvits

jemväl de länder, som med Sverige icke haft någon traktat.

Efter dessa förutskickade anmärkningar öfvergår utskottet till granskning

af de föreliggande motionerna.

Till stöd för de yrkanden friherre Klinckowström framstäf i l:a och

3:e punkterna af sin motion anför han, hurusom en orimlig åtgärd, som

beröfvat oss den fria bestämmelsen öfver vår tulltaxa och nära nog öfver

hela vår tullagstiftning, på samma gång den högst betydligt minskade

statens inkomster, vore att de tariffer, hvilka genom senaste handelstraktater

med Frankrike, Spanien och Portugal blifvit aftalade, införts

i vår s. k. generella tulltaxa, såsom gällande icke allenast för tarifftraktatsmagterna,

utan äfven för alla de magter, med hvilka Sverige

under ofta långt aflägsna tider afslutat handelsfördrag utan tariff, men

endast på grund af full reciprocitet och att behandlas såsom den mest

gynnade nation; och slutligen äfven för alla öfriga magter, hvilka drefve

handel med oss, äfven om dessa senare icke medgåfve oss någon reciprocitet,

utan mot oss uppstälde skyhöga tullar. Om än bestämmelserna

i våra med Frankrike, Spanien och Portugal afslutade tarifftraktater icke

stode att ändra, kunde vi likväl utan svårighet förhindra hela den öfriga

handelsverlden, med hvilken vi hade varuutbyte, att begagna sig af

Frankrikes, Spaniens och Portugals tariffer, så mycket hellre som alla

de handelstraktater, vi förut utan tariff afslutat, oftast ej beviljat oss

fördelar, som motsvarade dem, vi lättsinnigt och tanklöst dem tilldelat.

Rätta sättet vore att uppsäga alla de handelstraktater, som Sverige med

andra magter afslutat med försäkran att behandlas lika med den mest

gynnade nation, och att derefter omarbeta vår tulltaxa sålunda, att en

speciel tulltaxa upptoge alla de med Frankrike, Spanien och Portugal

aftalade tov/f-tullafgifter och en generel tulltaxa deremot tullafgifterna

för hela den öfriga handelsverlden, och i hvilken senare tulltaxa vi då

kunde bestämma sådana tullafgifter, som bäst gynnade våra intressen.

De flesta af de traktater, hvilkas upphäfvande sålunda ifrågasattes, vore

af den obetydlighet för vårt varubyte att de saklöst kunde upphöra utan

att vidare förnyas. Bland de europeiska handelsstaterna funnos nio, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

vore försedda med dubbla tulltaxor, en generel för de med det egna

landet handlande stater i allmänhet och en speciel för de stater, hvilka

afslutat tarifftraktater. Erfarenheten från dessa stater hade visat att

svårigheterna för tullpersonalen vid de dubbla taxornas tillämpning med

afseende på kontroll, uppbörd och expedition icke varit oöfvervinneliga.

Herr Bexell åter anför i sin motion, hurusom genom tulltaxan af

den 24 mars 1865 den i traktaten med Frankrike samma år öfverenskomna

tariff förvandlades till en för all import till Sverige gällande

allmän tariff, så att de förmåner, man ansett sig böra bevilja åt Frankrike

mot eftergifter å dess sida, utan något vederlag utsträcktes till alla

andra magter. Den magt, som af denna vår dåraktiga tullpolitik dragit

största gagnet, vore Tyskland. Införseln från Tyskland till Sverige hade

stigit i en förfärande grad. Under de fem åren 1874—1878 hade värdet

af vår införsel från Tyskland med i medeltal omkring 46 millioner öfverstigit

värdet af vår utförsel till detta land. Under nästa fem år, 1878

—1883 steg detta årliga införselöfverskott till i medeltal 55 millioner,

och under sista året af denna femårsperiod ända till 72 millioner. Äfven

om, såsom anmärkts, från vår införsel från Tyskland afdrag borde göras

för de betydliga men för en tillfredsställande statistik till större delen

oåtkomliga qvantiteter, hvilka, ehuru upptagna i våra tullspecialer såsom

införda från Tyskland, i sjelfva verket endast transiterat detta land, upphäfde

denna erinran om betydenheten af en handelsomsättning, deri Tyskland

hade den fördelaktiga rolen såsom mellanhand, icke det faktum, att

införseln af tyska varor stegrades, och att den växande underbalansen

å vår sida äfven berodde på, att ökad införsel af råämnena förblifvit

stationär eller i flera fall till och med minskad, hvilket förhållande ju

obestridligen antydde, att den inhemska industrien tillbakaträngdes uti

konkurrensen med den så oskäligt gynnade importen från Tyskland.

Under det vi skänkt Tyskland tillfälle till eu för detsamma högeligen

fördelaktig, men för våra egna näringar ruinerande utförselhandel på

Sverige, vore Tyskland oförhindradt att genom höjda tullsatser nära nog

utestänga den svenska industriens alster. Vårt land öfversvämmades af

ofta särdeles underhaltiga varor af tyskt ursprung, som här utprånglades

genom ett i utomordentlig grad uppdrifvet agenturväsendes mycket fria

konster. Lyckligtvis vore förhållandena sådana, att vi ej af politiska

skäl behöfde uppoffra ekonomiska intressen, i ty att dessa intressen ej

mindre än våra politiska förhoppningar visade åt samma håll, till England

och Frankrike. Statistiken öfver våra handelsförbindelser med England

och Frankrike under perioden 1879—1883 slutade med utförselöfverskott

af mer än resp. fyratio och tjugo millioner kronor årligen i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

medeltal, under det att vår införsel från Tyskland 1885 steg till mer än

fem gånger högre värde än vår utförsel till samma land. Om en uppsägning

af våra aftal med Tyskland, för att sätta oss i tillfälle att skydda

vår industri mot den tyska varuöfversvämningen, skulle — såsom differentialtullkomitén

yttrat — »försvåra vårt tillträde» till detta afsättningsområde,

så finge det väl medgifvas, att det icke vore något af våra

hufvudsakliga afsättningsområden, dit tillträdet försvårades.

De förslag om tillämpning af differentialtullsystemet, som sålunda

framkommit, äro icke de första i den svenska tullagstiftningens historia.

Vid 1885 års riksdag väcktes af friherre Klinckowström en motion med

enahanda syfte som den nu föreliggande. Bevillningsutskottet, som hade

att yttra sig öfver denna motion, framhöll i sitt betänkande hufvudsakligen,

att, om någon betydande skilnad i tullafgiften å en viss vara, som

till Sverige importerades, uppstäldes för tvenne olika länder, importen

från det land, för hvars produkt den drygare afgiften vore bestämd,

antagligen komme att verkställas öfver det land, som fått förmånligare

vilkor sig beviljade, hvarigenom den högre tullsatsen undginges, men

deremot sjelfva varan drabbades af högre transportkostnader till men

för handeln och industrien, men utan ringaste gagn för svenska statsverket.

Till motverkande af sådant kringgående af tulltaxans bestämmelser

måste derför den fordran uppställas, att alla varor af ifrågavarande

slag, som infördes från det mera gynnade landet, skulle åtföljas af så

kallade produktionsbevis, styrkande att de verkligen blifvit i detta land

tillverkade, men erfarenheten hade tillräckligt gifvit vid handen, hvilka

stora svårigheter det mötte att härvid förebygga underslef. För öfrigt

kunde hvad i motionen yrkats icke tillvägabringas med mindre, än att

våra utan tariff ingångna handels- och sjöfartstraktater, i hvilka ömsesidigt

utlofvades behandling lika med den mest gynnade nation, uppsades.

Ett dylikt uppsägande skulle emellertid medföra de betänkligaste

följder för vårt lands handelsintressen och förhållanden till andra länder.

På grund häraf hemstälde utskottet utan meningskiljaktighet, att hvad

i berörda motion föreslagits måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Denna utskottets hemställan blef af båda kamrarne utan nämnvärdt meningsbyte

godkänd.

Till annat resultat ledde icke heller de förslag i liknande syftning,

som vid 1886 års riksmöte framlades. Uti de stora med hvarandra lika

lydande motioner angående ändring i tulltaxan in. m., som vid denna

riksdag inom båda kamrarne framburos, föreslogs äfven uppsägandet af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

våra ifrågavarande utan tariff ingångna traktater i afsigt att derigenom

bereda tillfälle till införandet af differentialtullar. Bevillningsutskottet,

till hvilket motionerna hänvisats, afstyrkte desamma under åberopande

af de skäl utskottet, på sätt ofvan nämnts, anfört vid 1885 års riksdag,

och blef denna utskottets afstyrkande hemställan i båda kamrarne godkänd.

I Första Kammaren väcktes emellertid vid samma riksdag äfven en

annan motion i ämnet. Motionären hemstälde i denna motion, att Riksdagen

ville hos Kongl. Maj:t anhålla, att till näst sammanträdande Riksdag

måtte framläggas förslag till dubbla tulltaxor af enahanda beskaffenhet

med dem friherre Klinckowström nu föreslagit, samt att, i den

mån sådant befunnes nödigt, de handelsfördrag äfvensom handels- och

sjöfartsfördrag, som ej vore förenade med för längre tid bindande tariffer,

måtte varda uppsagda. Det tillfälliga utskott, som hade att häröfver

afgifva utlåtande, hemstälde på väsentligen samma grunder som

dem bevillningsutskottet i dess ofvanberörda betänkanden åberopat, att

motionen icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda, och detta

blef äfven kammarens beslut.

De röster, som sålunda inom representationen höjt sig för differentialtullsystemets

tillämpning, synas dock hafva föranledt tillsättandet af

den komité, som år 1886 af Kongl. Maj:t fick i uppdrag att efter verkstäld

utredning afgifva yttrande, huruvida det för de svenska näringarna

kunde vara fördelaktigt att upprätta dubbel tulltaxa af ofvan antydda

beskaffenhet.

I det betänkande, som denna komité afgaf, anfördes utom de skäl,

som af föregående års bevillningsutskott blifvit åberopade, bland annat

hufvudsakligen, att differentialtullsystemet visserligen vore ett partielt

skyddstullsystem, men att det hade äfven ett annat syfte. Det afsåge

att lemna ett vapen i regeringens hand vid underhandlingar om tarifftraktater,

i det den allmänna tariffen skulle innebära ett hot, hvarigenom

den främmande magten skulle förmås att mot billigare vederlag lemna

de fördelar, man med traktaten åsyftade att ernå, och skulle alltså de

allmänna tullsatserna vara, hvad man ofta benämnt dem, krigstullar. Ett

sådant system kunde ej hos oss vinna afsevärd tillämpning annorlunda

än genom en uppsägning af våra utan tariff ingångna handels- samt

kombinerade handels- och sjöfartstraktater, i hvilka ömsesidigt utlofvades

behandling lika med de mest gynnade länder. Härigenom skulle emellertid

Sverige omedelbart gå i mistning af den i dessa traktater detsamma

tillförsäkrade förmån af behandling i de respektive länderna såsom

den mest gynnade magt. Vi skulle icke längre få njuta till godo

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 9

de lägre tullsatser, som i de mellan främmande länder inbördes slutna

tarifftraktater nu på grund af berörda klausul komme äfven oss till del,

och vår införsel skulle i de länder, som egde dubbel tulltaxa, i bästa

fall hemfalla under den allmänna högre tariffen. Men icke nog härmed.

I vissa länders tullagstiftning vore regeringen dels förpligtigad, dels bemyndigad

att med en särskild tullförhöjning (strafftull) belägga varor

från det land, der det främmande landet i tullhänseende rönte en ogynsammare

behandling'' än andra stater. Och om än bestämmelse om åsättande

af dylika strafftullar i en del länder saknades, syntes det vara

högst sannolikt, att de flesta stater, hvilka komme att drabbas af de nya

eller höjda afgifter, som kunde varda, i sammanhang med införandet i

vårt land af differentialtullsystemet, upptagna i en blifvande svensk allmän

tulltariff, icke skulle underlåta att ofördröjligen vedergälla en sådan

åtgärd å vår sida med nya eller ökade införselafgifter å svenska varor

eller ock med hårda repressalier af annan art. På grund af dessa skäl

tvekade icke komitén, hvilken såsom kändt är bestod af representanter

för de olika tullpolitiska åsigterna, att enhälligt lemna ett nekande svar

på frågan, huruvida en tillämpning af differentialtullsystemet skulle tillskynda

vårt näringslif öfvervägande fördelar. Såsom ett ytterligare skäl

för denna åsigt anfördes i en vid betänkandet fogad reservation, att redan

tillvaron af ett differentierande tullsystem innebure eu direkt föranledning

till ständigt återkommande framställningar och underhandlingar

från främmande magters sfda om mer eller mindre omfångsrika tarifftraktaters

afslutande. Olägenheterna af sådana, i den mån de omfattade

ett flertal artiklar, synnerligast för nationer med mindre kapitalstyrka

och underlägsen industriel utveckling, syntes vara tillräckligt af erfarenheten

bekräftade. Genom handelsfördrag, med bindande tariffbestämmelser

för faststäld tid, kunde för en svagare stat gent emot en starkare

all möjlighet anses utskuren att vinna ändring uti hvarjehanda

åtagna förpligtelse!'', vid tiden för afslutandet skenbart ofarliga, hvilkas

konseqvenser måste bäras ända tills tiden för det afslutna fördraget

hunnit utlöpa, äfven om den egna industrien på mycket betydande områden

derigenom prisgåfves åt verkningarna af i utlandet genom öfverproduktion

uppkomna kriser eller andra tillfälliga svårigheter.

Sedan bevillningsutskottet vid 1885 och 1886 års riksdag afstyrkte

bifall till förslag af enahanda beskaffenhet som det af friherre Klinckowströrn

nu framlagda, hafva icke några förhållanden inträdt, som kunnat

bringa frågan om lämpligheten af differentialtullar i ett nytt läge. UtBih.

till Riksd. Frot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

skottet, som till fullo delar de åsigter, som vid nämnda riksdagar sålunda

blifvit framstälda, kan nu så mycket mindre tillstyrka bifall till ifrågavarande

förslag, som den tid, som återstår till dess våra med Frankrike

och Spanien afslutade tarifftraktater kunna efter uppsägning upphöra att

vara gällande, icke är synnerligen lång. Skulle nemligen dessa blifva

uppsagda, vunnes derigenom i mycket högre grad den handlingsfrihet

på tullagstiftningens område, som man afsett att förvärfva genom uppsägandet

af de öfriga generella traktaterna. I så fall vore dessa ändamålslöst

uppoffrade, och vi hade utan någon motsvarande nytta afsagt

oss fördelen af att ej blott i de flesta Europas stater utan äfven i många

utomeuropeiska länder behandlas såsom den mest gynnade nation.

Om utskottet sålunda icke kan tillstyrka ett allmänt uppsägande af

våra generella handelstraktater, finner utskottet en sådan åtgärd, rigtad

endast mot Tyskland, än mindre kunna försvaras. Ett dylikt uppsägande,

som utan tvifvel komme att medföra de flesta af ofvan antydda olägenheter,

skulle dessutom svårligen kunna undgå att upptagas såsom föranledt

af helt andra bevekelsegrunder än omsorgen om vårt näringslif

och skulle helt visst gifva anledning till repressalier af ganska betänklig

art. Särskildt Tyskland tillhör nemligen de länder, som med

strafftull belägga varor, hvilka komma från stater, som behandla tyska

varor ogynsammare än andra länders. Denna särskilda tullförhöjning

kan uppgå ända till 50 procent.

Då utskottet sålunda icke uti införandet af differentialtullar kunnat

finna något medel att förbättra vår tullpolitiska ställning gent emot utlandet

och i motsats mot motionärerna uti våra utan tariff ingångna

handels- samt kombinerade handels- och sjöfartsfördrag ser en synnerligen

lämplig form för ordnandet af våra internationella handels- och

sjöfartsförbindelser, öfvergår utskottet till skärskådande af de förslag

friherre Klinckowström i 4:e punkten af sin motion samt herr Eliasson

framstält, den förre om uppsägandet af traktaterna med Frankrike,

Spanien och Portugal, och den senare om uppsägandet af först nämnda

två traktater.

Till stöd för sina yrkanden uti detta afseende anför friherre Klinckowström

bland annat följande:

»Att de nu gällande tariffhandelstraktaterna böra uppsägas för att

måhända i en betydligt modifierad form förnyas, om sådant kan anses

nödigt — detta är en åsigt, hvilken delas af flertalet bland landets

befolkning, som tänkt sig in i dessa frågor. Den skada för Sveriges

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11

förädlingsindustri, som dessa traktater förorsakat; de band desamma

under mer än 30 år lågt på Riksdagens fria rätt att bestämma öfver

tulltaxan i hela dess vidd, på sätt grundlagen medgifver; den orättvisa,

som, tack vare dessa traktaters hämmande inflytande, fortfarande begås

i fördelningen af skattebördorna de olika samhällsklasserna emellan;

de företräden de bättre lottade ega, på grund af dessa handelstraktater,

att importera sina lyx- och öfverflödsvaror emot obetydliga tullafgifter,

då deremot de mindre bemedlade till följd af origtiga grunder vid tullsatsernas

beräkning nödgas erlägga för sina nödvändiga varor jemförelsevis

oskäliga tullar — alla dessa och ännu flera svåra anmärkningar

tala högt för dessa tariffhandelstraktaters öfvergifvande eller högst

betydliga förändring och inslående på en annan väg beträffande vår

tullagstiftning.»

Herr Eliasson åter anför följande:

»Redan när den med Frankrike nu gällande handels- och sjöfartstraktaten

ingicks, uttalades från flera håll, att det vore olämpligt att

genom tarifftraktater binda sin sjelfbestämningsrätt öfver tulltaxan. Det

vore så mycket olämpligare, som syftet med tullbeskattningen ej vore

endast att åt statsverket förskaffa inkomster, utan äfven att derigenom

bereda erforderligt skydd åt landets produktion gent emot utlandets.

Under de år, som gått till ända sedan traktaten afslöts, hafva olägenheterna

af dess bestämmelser allt tydligare framträdt, förorsakade af en

enorm öfverproduktion i utlandet och deraf uppkommen svårighet att

afsätta våra alster. Svårigheterna hafva väsentligen ökats derför, att

Sveriges med flertalet andra inagter ingångna fördrag om behandling

som den mest gynnade nation medförde, att åt Frankrike beviljade förmåner

komma alla andra stater till godo. Dessa olägenheter hafva ock

flere gånger blifvit så väl af regeringen som Riksdagen erkända. Så

anhöll Riksdagen i skrifvelse år 1886, att Kongl. Maj:t måtte hos franska

regeringen utverka sådan ändring i traktatens bestämmelser, att den ä

fransk sida betingade tullfrihet å jernvägsskenor, maskinerier, redskap

och verktyg måtte upphöra, hvarjemte påvisades, att till Sverige infördes

från Frankrike, mot den lägre tull, som för bränvin och sprit af vindrufvor

vid direkt införsel sjöledes på fat vore bestämd, dylika varor,

som påtagligen ej kunde vara tillverkade af vindrufvor, hvarför Riksdagen

anhöll, att Kongl. Maj:t ville med franska regeringen träffa aftal

om fastställande af mera tillfredsställande kontrollåtgärder. Framställningen

lemnades i förra delen utan afseende, men ledde i senare till

ändrade bestämmelser, om hvilka man dock kan utan fara för misstag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

säga, att de endast medförde en ändring i form, men ej i sak. I skrifvelse

1888 ’ upprepade Riksdagen sin år 1886 gjorda framställning i fråga

om utverkande af befrielse från traktatens bestämmelser om tullfrihet

för jernvägsskenor m. in., men de i anledning häraf uppkomna underhandlingarna

ledde ej till något resultat, då Frankrike förklarade sig

obenäget medgifva den begärda förändringen. Att äfven i andra afseenden

traktatens bestämmelser ej äro lämpliga, har flere gånger blifvit

af Riksdagen uttalad!.

Genom lemnande af uppdrag åt tullkomitén att utarbeta förslag

till tulltaxa, innefattande de bestämmelser, som finnas böra gälla efter

utgången af nu bestående tarifftraktater, har ock Kongl. Maj:t på det

otvetydigaste sätt erkänt behofvet af ändrade bestämmelser.

Hvad vår utförsel till Frankrike beträffar, så har den ingalunda af

traktaten haft de fördelar, som man hoppats, hvilket vår statistik till

fullo bekräftar. Denna utförsel består hufvudsakligen af hafre, jern och

trä, men afsättningen af dessa artiklar bestämmes visserligen ej af den

ringa tull-lindring, som traktaten förskaffar vissa af dem, utan den bestämmes

af Frankrikes behof af dessa råvaror och halffabrikat.

Angående sjöfartstraktaten åter, så äro de förmåner, som vi genom

den anses hafva förvärfvat, medgifna äfven andra sjöfartsidkande nationer,

och den mot traktatens anda om ock ej mot dess bokstaf stridande åtgärden

att bevilja seglationspremier har dertill i väsentlig grad paralyserat

de medgifna förmånerna.

Öfvergår man härefter till den spanska traktaten, så möta äfven der

förhoppningar, som visserligen ej realiserats. Det framgår, om, man

jemför de vunna resultaten med de förespeglingar, som i skrivelser och

telegram vid frågans behandling framkommo. Traktaten synes hufvudsakligen

tillkommen ur hänsyn till ett enda affärsintresse, att bereda

möjlighet att i Sverige rena utländsk sprit för utförsel till Spanien.

Någon större vinst för landet af denna industri har man väl ej erhållit,

men deremot hafva de förvecklingar med Spanien, hvartill traktatens

bestämmelser gifvit anledning, framkallat en önskan att så fort sig göra

låter få traktaten upphäfd.

Vid betraktandet af traktaternas olägenheter får man ej lemna ur

sigte, att deras bestämmelser vidt skilja sig från hvad som anses önskvärdt

och lämpligt vid hvarje tullbeskattning. Man önskar ju i främsta

rummet och såsom eu rättvisa att med hög tull, lämpad äfven något

efter varans värde, träffa hvad som rubriceras såsom lyx- och öfverflödsvaror,

men i traktaterna är en låg afgift bestämd för många af de

artiklar, hvilka som sådana anses. Så t. ex. får siden ej tullbeläggas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 13

med mer än 2 kronor 80 öre, då det i vårt närmaste grannland Danmark

drager en tull af 8 kronor, allt per kilogram. An mera träder

det antydda förhållandet i ögonen beträffande artiklarne konjak och vin.

Medan här i landet tillverkade spritvaror äro i nykterhetens och sedlighetens

intresse belagda med dryga tillverknings- och försäljningsafgifter,

får den s. k. konjaken införas mot en väsentligt lägre afgift än den eljest

bestämda, och vin, som ofta består endast af vederbörligen beredd sprit,

emot en afgift af 15 öre per liter, motsvarande ungefär 10V2 öre per

butelj. Dessutom finnes i den spanska traktaten en bestämmelse, som

förbjuder att pålägga det spanska vinet någon konsumtionsafgift, och

hvilken efter mitt förmenande kränker Riksdagens beskattningsrätt.

De med Frankrike och Spanien ingångna traktaterna löpa till ända

den 1 februari 1892, om de ett år förut blifvit uppsagda. Riksdagens

framställningar om ändringar i deras bestämmelser och Kongl. Maj:ts

erkännande af det berättigade i dessa framställningar gifva tydligt vid

handen, att traktaterna i sin nuvarande form ej äro för våra förhållanden

lämpliga. Då från svensk sida gjorda försök att utverka behöfliga förändringar

alltid strandat mot de respektive regeringarnas obenägenhet

att medgifva någon som helst sådan, medan traktaterna ännu äro i

gällande kraft, så synes häraf, att deras uppsägning är för vinnande af

rättelse det enda verksamma medlet».

Till ledning vid pröfningen af den vigtiga fråga, som sålunda kommit

under utskottets behandling, har utskottet fått emottaga, dels från

h. exc. herr ministern för utrikes ärendena en skriftlig promemoria i

ämnet jemte vid densamma fogade bilagor och tabeller, dels ock från

herr statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet åtskilliga

statistiska tabeller rörande våra handelsförhållanden till Frankrike och

Spanien, hvilka tabeller blifvit utarbetade af en af tullkomiténs ledamöter.

De af dessa handlingar, som synts utskottet vara af mesta vigt,

äfvensom tvenne tabeller öfver Sveriges sjöfart på nämnda länder under

de senaste åren återfinnas bland bilagorna till detta betänkande.

Vidkommande först den äskade uppsägningen af traktaten med Portugal

kan utskottet fatta sig kort. Som denna traktat, såsom ofvan anförts,

icke innehåller någon tariffbestämmelse, som är för Sverige bindande

under längre tid, än handelstraktaten med Spanien eger gällande

kraft, samt densamma, i händelse traktaten med Spanien upphör, antager

samma karakter som våra öfriga utan tariff ingångna traktater, hvilkas

bibehållande utskottet ofvan förordat, anser utskottet upphäfvandet af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

traktaten med Portugal både obehöfligt och ofördelaktigt. Härtill kominer,

att traktaten icke kan uppsägas förr än till den 11 juli 1895,

hvadan frågan om dess uppsägande i hvarje fall torde vara för tidigt

väckt.

Helt annorlunda ställer sig frågan om uppsägandet af handelstraktaien

med Frankrike. När man vill undersöka, huruvida denna traktat varit

för Sverige förmånlig eller icke, måste man i första rummet göra sig

reda för storleken af den ömsesidiga exporten af de varor, hvarå traktaten

stadgat tullnedsättningar, verkningarne af de tullindringar, som å

ömse sidor betingats, samt beskaffenheten af de varor, hvilkas lättade

tillträde till det ena eller det andra landet genom traktaten beredts.

Exporten från Sverige till Frankrike af ifrågavarande varor utgjorde

år 1887 — utskottet väijer detta år såsom det sista, för hvilket jemväl

franska statistiska uppgifter varit för utskottet tillgängliga — af 3,289,906

kronor. Enligt hvad i ofvanberörda promemoria anmärkes, är emellertid

uti kommersekollegii berättelse, hvarifrån nämnda siffra är hemtad, de

i exporten ingående artiklarne papp och papper upptagna till alldeles

för högt värde, så att, om detsamma beräknas efter den för samma utförsel

i norska statistiken upptagna värdeberäkning, från ofvannämnda

summa bör afdragas 798,055 kronor. Vid detta förhållande kan värdet

af Sveriges export till Frankrike under nämnda år af i traktaten upptagna

varor, för hvilka lägre tull är medgifven, icke uppskattas till högre

belopp än 2,491,851 kronor. Frankrikes export till Sverige af varor, för hvilka

de i traktaten stadgade tullafgifter, i händelse af traktatens upphörande,

antagas kunna förhöjas, utgjorde enligt nämnda promemoria 3,029,369 kronor.

Denna siffra är hemtad ur den franska statistiken. Rättvisan fordrar

nemligen, att, då vid bedömandet af Sveriges export till Frankrike lagts till

grund varornas värde vid afsändandet, samma grund användes äfven vid

uppskattandet af Frankrikes export till Sverige. Den siffra, den svenska

statistiken i detta hänseende upptager, inbegriper nemligen icke blott

varans värde vid afsändandet från Frankrike utan jemväl transportkostnad

och handelsvinst. Enligt denna beräkning skulle sålunda under

år 1887 värdet af Frankrikes export till Sverige af sådana varor, för

hvilka tullindring blifvit i traktaten bestämd, öfverskjutit Sveriges export

till Frankrike af dylika varor med ett belopp af 537,518 kronor. Denna

summa torde emellertid föga korrekt uttrycka förhållandet mellan de

båda ländernas verkliga handelsomsättning af dessa varor. Vid beräkningen

har nemligen alldeles lemnats å sido gods, som under transporten

från det ena landet till det andra transiterat tredje magts område och

sålunda i statistiken upptagits såsom exporteradt till eller importeradt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 15

från detta land. Visserligen kunde det tyckas, som om samma orsaker,

livilka föranleda, att Frankrike sänder varor till Sverige transito t. ex.

Tyskland, skulle göra det för Sverige förmånligt att föra gods till Frankrike

transito nämnda land, och att sålunda det transiterande godset,

borde utgöra ungefär samma procent af båda ländernas totalexport och

följaktligen här kunna lemnas ur räkningen. Härvid har man dock att

ihågkomma, det Sveriges export till Frankrike hufvudsakligen utgöres

af tungt och skrymmande gods såsom jern och trävaror, hvilka med

undantag af någon mindre del, som går öfver Antwerpen, helst föras

sjövägen direkte till Frankrike, under det Frankrikes export till Sverige

mestadels består af lättare och i förhållande till sin volym och vigt

dyrbarare artiklar, hvilka tåla drygare transportkostnader och, efter hvad

veterligt är, till största delen hitkomma transito dels landvägen öfver

Tyskland och Danmark dels sjövägen öfver England, Nederländerna och

Belgien. Att statistikens siffror i detta hänseende ej äro tillförlitliga

framgår deraf, att sådana varor som t. ex. fransyska helsidentyger, silkessammet,

finare ylleväfnader, plymer och alster af den s. k. pariserindustrien

m. m. endast till ett helt obetydligt belopp äro upptagna såsom importerade

från detta land, ehuru importen af dessa varor har ett värde, som måste

räknas i millioner. Denna import hitkommer således transito; och lärer

transitoimporten ökas i samma mån de stora parisermagasinens direkta förbindelser

med konsumenter i Sverige tilltaga. Visserligen anmärkes i

ofvanberörda promemoria, att i den franska statistiken varorna, så vidt

möjligt, antecknas såsom afsända till den slutliga bestämmelseorten. Men

att äfven den franska statistiken i detta afseene är otillförlitlig, framgår

t. ex. deraf, att i denna statistik för år 1887 af artikeln siden antecknats

såsom utfördt till Sverige allenast för ett värde af 133,147 francs. Enligt

hvad utskottet inhemta!, lärer deremot importen af franskt siden genom

en enda svensk firma årligen uppgå till närmare detta belopp. Tages sålunda

det transiterande godset med i räkningen, är det visst, att förhållandet

emellan de båda ländernas ifrågavarande export skulle visa sig helt annorlunda

än ofvanstående beräkning gifver vid handen, och att den ojemförligt

mycket större ökningen skulle komma på den franska exportens sida,

samt traktaten sålunda visa sig vara, från förevarande synpunkt betraktad,

i än högre grad ofördelaktig för Sverige.

Om man från att granska värdet af den ömsesidiga exporten af de

varor, som beröras af traktatens tullnedsättningar, öfvergår till en undersökning

af och jemförelse emellan storleken af den tullindring, som vid

denna export genom traktaten beredts de svenska exportörerna, och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

storleken af den nedsättning i de svenska införseltullarne, som man i

följd af traktaten nödgats medgifva införda franska varor, möta ganska

stora svårigheter för ernående af ett exakt resultat. Hvad den svenska

exporten till Frankrike angår, kan man visserligen uträkna, att, om de i

Frankrikes allmänna tariff upptagna tullsatser (se Tab. 4) under år 1888

tillämpats på införda svenska varor, tullafgifterna skulle ökats med

158,662 kronor (se Tab. 12). Men att beräkna den genom traktaten

förorsakade minskning i Sveriges inkomst af tullen på franska varor är

deremot svårligen utförbart af det skäl, att man saknar möjlighet att

afgöra, huru stor den svenska tullen på nämnda varor skulle hafva varit,

derest traktaten ej funnits, och sålunda icke eger någon jemförelsegrund.

På en af Frankrikes hufvudsakligaste exportartiklar, bränvin af vindrufvor,

finnes dock differentialtull, och skulle (se Tab. 14), om traktaten

ej funnits, och den vanliga bränvinstullen derå tillämpats, tullafgifterna

för år 1888 höjts med 167,187 kronor, hvilket belopp dock kan beräknas

till 192,032 kronor, om den högre tullafgift, som från den 3 april 1888

utgått, tillämpats på årets hela import från Frankrike. Detta land åtnjöt

sålunda på denna enda artikel större tullindring, än hvad i Frankrike

kommit den svenska exporten sammanlagdt till godo. Lägger man

härtill den höjning till Frankrikes fördel, som otvifvelaktigt skulle visa

sig, derest gods, som under transporten transiterat tredje magts område,

kunde af statistiken blifva rubriceradt efter dess verkliga ursprung, visar

sig oförtydbart, att Sverige genom de tullnedsättningar, traktaten förorsakat,

förlorat vida mer i tullinkomster, än de svenska exportörerna

vunnit genom lindringarne i de franska införseltullarna.

An ofördelaktigare ställer sig jemförelsen, om man gör sig reda för

beskaffenheten af de varor, hvilka i kraft af traktaten vunnit lättad t

tillträde till det ena eller andra landet. De varor, Sverige på grund af

traktaten mot lägre tull exporterar till Frankrike, utgöras (se Tab. 3)

förnämligast af jern jemte hyflade bräder och andra mer eller mindre

arbetade trävaror, sålunda hufvudsakligen råämnen och halffabrikat,

hvilka för Frankrikes förädlingsindustrier utgöra nödvändighetsartiklar.

Frankrike deremot inför till oss mot nedsatt tull i första rummet bränvin

af vindrufvor på fat samt vin men äfven icke obetydliga qvantiteter

siden- och ylleväfnader, bijouterivaror, konserver, konfityrer o. s. v.,

med ett ord nästan uteslutande lyx- och öfverflödsvaror. Under det

från synpunkten af ett sundt och rättvist tullbeskattningssystem föga

kan invändas mot de af Frankrike sålunda medgifna tullnedsättningarna,

kunna dylika invändningar med fog göras mot de af oss beviljade. Det

är nemligen en erkänd sak, att öfverflödsvaror äro de artiklar, som böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. '' 1?

drabbas af den relativt dyraste tullbeskattning. Särskilt med afseende

på den hufvudsakligaste franska exportartikeln bränvin af vindrufvor

står, såsom herr Eliasson anmärkt, tullnedsättningen å denna vara i föga

samklang med beskattningen af inom landet tillverkade spritdrycker,

med hvilken senare till stor del afses att genom rusdryckernas fördyrande

inskränka konsumtionen af desamma. I sammanhang härmed

vill utskottet erinra, hurusom vid innevarande riksdag väckts motioner,

afseende att stäfja det kringgående af bränvinslagstiftningens afsigt med

bestämmelserna om försäljningsställenas begränsning, som på senare tider

blifvit allt mera vanligt, och som består deruti, att bränvinsförsäljarne

genom ytsända reseombud i landsorten låta upptaga reqvisitioner på sin

vara. Åtgärder till förekommande af detta missbruk torde emellertid

icke blifva fullt verksamma, så länge handelstraktaten med Frankrike

gäller, hvilken i sin 17:de artikel medgifver franske handelsresande rätt

att obehindradt upptaga beställningar af hvilka varor som helst, således

äfven bränvin i mindre qvantiteter. Ett förbud mot användandet af

reseagenter vid bränvinsförsäljning skulle således icke kunna tillämpas

på franska handelshus, ej heller på handelsresande från sådana länder,

som i detta hänseende äro med Frankrike likstälda.

Ehuru således traktaten med afseende på handeln emellan de båda

rikena efter utskottets mening visat sig afgjordt förmånligare för Frankrike

än för Sverige, kunde man likväl ifrågasätta möjligheten, af att traktaten

det oaktadt beredt väsentliga fördelar för Sverige på grund af den

allmänna höjning i handeln på Frankrike och det lifiigare varubyte

emellan de båda rikena, densamma kunde hafva åstadkommit. Denna

invändning faller emellertid inför de siffror, som återfinnas i Tab. 1.

Värdet af Sveriges export till Frankrike år 1864 — man måste i sina

undersökningar gå tillbaka ända till detta årtal, emedan den nu gällande

traktaten hade en föregångare i traktaten med Frankrike af den 14 februari

1865, som i väsentliga delar var af enahanda innehåll som den

nu gällande — utgjorde 9,405,000 kronor eller 10 procent af Sveriges

totalutförsel nämnda år. År 1888 hade utförseln visserligen stigit till

29,593,000 kronor, men denna summa utgjorde icke mer än 10,5 procent

af totalutförseln under samma år och utvisar sålunda endast, att exporten

på Frankrike hållit jemna steg med den ökning i Sveriges allmänna

exportrörelse, som varit en följd af de senare årtiondenas ekonomiska

utveckling inom landet. Den högsta siffra, exporten på Frankrike uppnådde

under tiden, emellan åren 1864 och 1888, faller på år 1882, då

den utgjorde 33,366,000 kronor eller 13,1 procent af totalutförseln.

Största värdet i förhållande till totalutförseln hade deremot exporten på

Bill. till Riksd. Prof. 18,90. 5 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande AJ:o 1.

Frankrike år 1879, då den uppgick till 27,829,000 kronor eller 14,9 procent

af totalutförseln; minsta värdet åter i förhållande till totalutförseln

åren 1871 och 1874 eller 8,5 procent.

Fn olägenhet af annan art än de hittills framhållna visade sig

traktaten innebära, då fråga vid sistlidet års riksdag väcktes om åsättande

af exporttull å jernmalm. De motioner, som i detta ämne afgåfvos,

afsågo att förekomma, det de stora malmrikedomar, som h vilade

i våra lappländska malmberg, utsläpptes i den utländska marknaden i

alltför stora qvantiteter. Om så skedde, skulle nemligen priset på svenskt

jern i utlandet kunna så sjunka, att vår redan betryckta jernhandtering

skulle få än svårare att uthärda konkurrensen med andra länder.

Ifrågavarande motioner rönte en gynsarn behandling i bevillningsutskottet,

som tillstyrkt exporttulls åsättande. Åtskilliga reservanter anförde

emellertid häremot, att den föreslagna tullen strede emot 4:de artikeln

i traktaten med Frankrike, som stadgade, att i afseende å utförseln af

varor från Sverige till Frankrike icke finge föreskrifvas en mindre gynsam

behandling än den vid traktatens ingående gällande. Förslaget blef

ock af Riksdagen afslaget.

Emot traktatens uppsägande har vidare det inkast blifvit gjordt,

att, om vi än ej genom traktaten beredt våra hufvudsakliga exportartiklar

jern och trä några synnerliga lättnader genom minskade tullar —

minskningen kan, såsom framgår af Tab. 12, för år 1888 icke beräknas

till högre belopp än omkring 150,000 kronor — så vore det dock en

fördel af stort värde, att Frankrike vore förhindradt att å dessa artiklar

pålägga nya eller förhöjda afgifter. Men detta inkast torde ej kunna

tillerkännas afgörande betydelse. Dessa våra hufvudsakliga exportartiklar

trä och träkolsjern produceras ej i tillräcklig mängd i Frankrike,

och då de äro nödvändighetsvaror för en del af dess industrier, ligger

det uppenbarligen i Frankrikes eget intresse att ej belägga dessa varor

med än högre tull. Detta bestyrkes af de bestämmelser, som Frankrike

efter en uttömmande undersökning af sin industris ställning och behof

år 1881 lät inflyta i sin allmänna nu gällande tariff.

Verkningarna af handelstraktatens upphörande kunna emellertid icke

till fullo bedömas, utan att hänsyn tages till betydelsen af den samtidigt

med handelstraktaten afslutade sjöfartstraktaten. Dessa båda fördrag

torde nemligen med hvarandra bilda ett oskiljaktigt helt, så att handelstraktatens

upphörande jemväl medför sjöfartstraktatens upphörande.

Omfattningen af Sveriges sjöfart på Frankrike framgår af Tab. 15. Tontalet

af de till franska hamnar ankomna och derifrån afgångna svenska

fartyg utgjorde år 1888 för ankomna fartyg 241,825 och för afgångna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

246,491. Detta är det högsta antal ton sjöfarten på Frankrike utvisat

under något år af den tid tabellen omfattar eller från och med år 1875.

Beloppet af inseglade bruttofrakter åter visar högsta siffran, så väl i och

för sig som i förhållande till sjöfarten på öfriga länder, för år 1882, då

den utgjorde 5,276,579 kronor eller 14,3 procent^, af samtliga i utrikes

sjöfart af svenska fartyg inseglade bruttofrakter. År 1888 utgjorde motsvarande

siffror 3,736,646 kronor och 11,l procent.

De direkta fördelar, som genom denna sjöfartstraktat beredts den

svenska sjöfarten på Frankrike, äro hufvudsakligen dels nedsättning i

vissa bamnumgälder, dels trygghet emot återinförandet af tonnageafgifter.

Dessa afgifter, som enligt Frankrikes lagstiftning före 1866 uttogos af

utländska fartyg för att dymedelst bereda skydd åt den franska sjöfartsnäringen,

blefvo visserligen genom lagen af den 19 maj nämnda år afskaffade

för alla sjöfartsidkande nationer, vare sig de med Frankrike

egde traktat eller ej. Men då den franska sjöfarten icke syntes kunna

undvara det skydd tonnageafgifterna beredt den samma, vidtogs genom

en lag af den 29 januari 1881 en åtgärd, afsedd att motverka de olägenheter

tonnageafgifternas afskaffande förorsakat. Denna åtgärd, hvilken

af dåvarande ministern för utrikes ärendena i ett yttrande till statsrådsprotokollet

af den 1 juli 1881 karakteriserades såsom stridande mot traktatens

anda om ock ej mot dess bokstaf, bestod i införandet af seglationsprernier

för franska fartyg vid segling på aflägsnare farvatten. Som

lagens tillämpning emellertid förorsakat franska statsverket betydliga

kostnader, har det ifrågasatts att i sammanhang med det ordnande

åt Frankrikes ekonomiska politik i dess helhet, som kan antagas komma

att ega ram, då i början af år 1892 de flesta af Frankrikes handelstraktater

med främmande magter kunna efter uppsägning upphöra

att vara gällande, taga under ompröfning frågan huruvida icke skydd

för franska handelsflottan skulle kunna vinnas på annat sätt än genom

seglationspremier.

Men äfven om möjligheten af tonnageafgifternas återinförande sålunda

torde kunna ifrågasättas, lärer denna möjlighet icke ökas, om traktaten

nu uppsäges af Sverige. Det är nemligen svårligen tänkbart, att

Frankrike såsom repressalier för eu uppsägning af traktaten, en handling

som är fullt lagligen berättigad och i traktaten förutsatt, skulle

vilja pålägga vår sjöfart afgifter, hvarifrån andra nationer skulle vara

befriade, i synnerhet som det ej lärer kunna från svensk sida ifrågakomma

annat än att äfven efter traktatens upphörande behandla Frankrike

såsom den mest gynnade nation. Beslutar Frankrike att till skydd

för franska sjöfarten återgå till systemet med tonnageafgifter, komma

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

dessa afgifter utan tvifvel att tillämpas på alla främmande magters fartyg,

och i så fall lärer en underlåten uppsägning af traktaten från vår

sida icke kunna förekomma, att ifrågavarande afgifter komma att,, sedan

traktaten blifvit af Frankrike uppsagd, drabba äfven den svenska sjöfarten.

Förhöjning i vissa hamnumgälder, särskildt lotspenningar och

skeppsklarerareafgifter, kommer deremot omedelbart att inträda, derest

traktaterna upphöra. Enligt den vid bilagda promemoria fogade Tab. F,

hvars uppgifter enligt utskottet tillhandakommet meddelande likväl icke

lära vara fullt tillförlitliga, i hvad de röra afgifterna i Marseilles distrikt,

skulle denna förhöjning, tillämpad på 1888 års sjöfart, uppgått till

93,000 kr. Denna summa torde emellertid icke vara så stor, att den

kan utöfva något väsentligt inflytande på den svenska sjöfartsnäringen.

I hvarje fall lärer den förtjena föga afseende vid sidan af de ekonomiska

olägenheter, handelstraktaten visat sig medföra.

Hittills har utskottet fäst sig vid verkningarna af ifrågavarande

handelstraktat endast, för såvidt desamma angått förhållandet emellan

Sverige och Frankrike. Undersökningen har gifvit till resultat, att traktaten

visat öfvervägande olägenheter. Dessa olägenheter vinna emellertid

än ytterligare betydelse, då man erinrar sig, att de i denna traktat

bestämda nedsatta tullafgifter måst tillämpas äfven på de öfriga nationer,

med hvilka Sverige står i nämnvärda handelsförbindelser. Härigenom

har till en början den af tullnedsättningarna förorsakade minskningen i

tullinkomsterna i ganska vidsträckt mån stegrats, men denna olägenhet,

ehuru högst känbar, är dock jemförelsevis obetydlig vid sidan af den

stora olägenhet traktaten medfört genom det band, den lagt på vår tulllagstiftning.

Så länge traktaten gäller, är det oss nemligen icke möjligt,

såsom vi under de senaste åren upprepade gånger fått erfara, att bringa

vår tullagstiftning i öfverensstämmelse med hvad rättvisa kräfver, och

omsorgen om våra näringars utveckling och förkofran framställer såsom

i högsta måtto önskvärdt.

Dessa olägenheter hafva isynnerhet varit känbara under tider med

nedgående konjunkturer, då utlandet hos oss beredt sig afsättning för öfverskottet

af sin produktion till pris ofta understigande produktionskostnaden,

under det vår industri, som sålunda inom eget land fått försvårad afsättning

för sina produkter, på den utländska marknaden flerstädes mötts

af nya och förhöjda tullafgifter. De svårigheter, som häraf uppstått ej

blott för den större industrien, såsom maskinindustrien, utan äfven för

den mindre industrien och särskildt för handtverkerierna, lärer utskottet

icke behöfva närmare skildra. Utskottet vill endast erinra, hurusom

mångenstädes kikare af svensk industri blifvit tvungna att hufvudsakligen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

blifva försäljare af motsvarande utländska industris tillverkningar och

inskränka sin industriella verksamhet till utförande af reparationer.

Behofvet af ändring i traktatens bestämmelser har ock, såsom herr

Eliasson i sin motion erinrar, blifvit erkändt af såväl Riksdagen som

Kongl. Maj:t. Men de försök i denna rigtning, som vidtagits, hafva städse

strandat på den franska regeringens obenägenhet att under den tid, traktaten

ännu är gällande, medgifva någon ändring i densamma.

Öfvergår man till en granskning af handelstraktaten med Spanien och

de verkningar densamma medfört, framgår af Tab. 1 och 2, att under år

1888 Sverige till Spanien exporterat varor för ett värde af 5,581,000

kronor, under det Spaniens utförsel till Sverige samtidigt utgjorde 956,000

kronor. Denna utförsel bestod å båda sidor hufvudsakligen af sådana

artiklar, å hvilka till följd af traktaten nedsatt tull skall beräknas.

Tab. 3 utvisar, att de varor, som under åren 1874—1888 i större

mängd utförts från Sverige till Spanien, utgjorts af:

Bränvin och sprit, hvaraf utförseln år 1888 utgjorde 22,372,654

liter, värderade till 2,237,265 kronor. Då denna artikel utgöres

af utländsk råvara, som blifvit förädlad i Sverige, torde, om man

vill vinna en fullt rigtig föreställning om den ekonomiska betydelsen

af denna utförsel, från sistnämnda belopp böra afdragas en ganska

betydlig, summa motsvarande råvarans inköpspris. För ifrågavarande

artikel utgör den genom traktaten utverkade tullnedsättningen i Spanien

2,65 pesetas per hektoliter. Tillämpad på 1888 års utförsel, utgjorde

denna tullnedsättning sammanlagdt omkring 430,000 kronor. Den betydelse,

spritutförseln till Spanien eger, får dock ej öfverskattas. Såsom

kändt är, bedrifves denna utförsel hufvudsakligen från en enda

ort och af ett enda bolag. Den är dessutom i hög grad beroende

af de utförselspremier Ryssland beviljar å den vid tillverkningen

använda råvaran, hvilken uteslutande tages från nämnda land. Härtill

kommer, att någon säkerhet ej tinnes för att i Sverige förädlad

sprit fortfarande, såsom hittills varit fallet, kommer att medgifvas samma

lindrigare tullbeskattning, som enligt traktaten, hvilken uteslutande talar

om i Sverige producerade varor, skall tillämpas å dessa. Vid traktatens

förnyande ifrågasattes visserligen ändring i ordalagen för att erhålla full

klarhet i detta afseende, men då den spanska representationen endast

medgifvit traktatens förlängning, kunde ej några ändringar i dess lydelse

påyrkas. Ej heller har denna utförsel medfört den ökade sysselsättning

för vår handelsflotta, som man förespått. Af den skrifvelse från svenske

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

och norske generalkonsuln i Barcelona, som finnes bilagd detta betänkande,

framgår nemligen, att transporten af den svenska spriten numera

uteslutande verkställes af utländska fartyg.

Stångjern och stål. Utförseln utgjorde år 1882 400,330 kilogram,

år 1885, då den uppnådde högsta beloppet, 1,421,582 kilogram och år

1888 386,776 kilogram. Utförseln till Spanien af dessa varor har icke

något år öfverstigit 1 procent af totalutförseln, och någon afsevärd tillväxt

i densamma efter traktatens ingående kan icke förmärkas. Tullnedsättningen

på denna artikel är 4,35 pesetas per 100 kilogram. 1888

års införsel har genom denna tullindring åtnjutit en minskad tullbeskattning

af omkring 12,000 kronor.

Trävaror. Någon nämnvärd export har icke egt rum af andra slag

af trävaror än nedannämnda, hvaraf exporten utgjorde:

Bjelkar öfver 20 cm....

Bjelkar under 20 cm.

Bräder och plankor......

hyflade eller falsade

1882.

11,143 kbm

5,496 »

122,666 »

1888.

9,383 kbm

1,138 »

126,598 »

1,840 »

Exporten af trävaror till Spanien är sålunda icke mycket betydande,

och någon lifligare stegring i rörelsen har icke efter traktatens ingående

kunnat åvägabringas. Om traktaten upphör, kommer tullen för denna

vara att höjas med 0,75 peseta per kubikmeter. Tillämpad på 1888 års

utförsel skulle denna tullförhöjning uppgått till sammanlagdt omkring

75,000 kronor.

Af tab. 3 och 5 framgår, hvilka varor i öfrigt blifvit under åren

1874—1888 utförda till Spanien, äfvensom hvilka tullindringar genom

traktaten kommit desamma till godo. Dessa exportartiklar äro icke af

någon nämnvärd betydenhet.

Spaniens export på Sverige, hvilken, såsom nämnts, under år

1888 icke uppgått till ens en million kronor, utgjordes hufvudsakligen

af de i traktaten upptagna artiklarne korkbark, oljor, russin, salt, vin

och vindrufvor, hvartill komma åtskilliga varor, som ej varit föremål

för traktatens bestämmelser, nemligen fikon, fjäder ospritad, mandel

och pomeransskal (se Tab. 6). En jemförelse mellan de för förstnämnda

varor genom traktaten bestämda tullsatser och de före traktaten gällande

finnes i Tab. 8.

Af hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att fördelarna för Sverige

visserligen ej kunna anses så stora, som af utförselsiffrorna vill framgå.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 23

Särskilt år fördelen vid spritutförseln beroende på en välvillig men ej

förbindande tolkning af traktaten. Men traktaten innehåller för öfrigt

bestämmelser, som göra dess upphörande önskvärdt. Så omöjliggör den

åsättande af införselstull å tackjern. Den stora vigt denna tull skulle

ega för en af våra hufvudsakligaste näringar, bergsbruket, framhölls

lifligt i de motioner, som derom afgåfvos vid 1888 års riksdag, och de

många framställningar om dylik tull, som då inkommo till bevillningsutskottet.

På utskottets hemställan beslöt jemväl Riksdagen att åsätta

denna tull. Detta beslut kunde emellertid icke bringas till verkställighet,

emedan spanska regeringen, oaktadt tackjern aldrig varit föremål

för utförsel från Spanien till Sverige, förklarade, att tackjern hemfölle

under rubriken »andra metaller, oarbetade», hvilka uti den vid traktaten

fogade tariffen öfver införselstullar i Sverige upptagits såsom tullfria.

Vidare upptager traktaten en artikel (art. 6) af enahanda innehåll som

art. 4 i franska traktaten, hvilken förhindrar åsättande af exporttullar.

Den betydelse, åsättande af sådan tull å jernmalm kan medföra, har förut

blifvit framhållen. Men om än meningarna kunna vara delade om

lämpligheten af begge dessa tullar, lärer någon meningsskiljaktighet dock

ej böra råda om olämpligheten deraf att med afseende på en näring,

hvaraf, såsom fallet är med jernhandteringen, direkt eller indirekt så

många af landets invånare äro beroende, låta binda sig i sin sjelfbestämningsrätt

genom överenskommelser med ett land, hvarmed Sverige

har så ringa kommersiel beröring som med Spanien.

Jemväl traktatens 5:te artikel innehåller ett stadgande, som här bör

anmärkas. Denna artikel föreskrifver nemligen bland annat, att spanska

viner icke kunna i Sverige till förmån för vare sig staten eller kommunerna

beläggas med något slags konsumtionsafgift. Denna Spanien beviljade

förmån motsvaras icke af någon liknande för Sverige. Den allmänna

regeln, som innehålles i artikel 9, är endast, att varor af hvad

slag som helst, som blifvit producerade i något af de fördragsslutande

länderna och införas till det andra landet., icke må underkastas högre

accis- eller konsumtionsafgifter än dem, som äro eller framdeles kunna

varda pålagda dylika varor af inhemsk produktion. Den lindriga tullsats

af 15 öre per liter, som är stadgad för införsel i Sverige af spanskt

vin af ända till 20 procent alkoholhalt jemte svårigheten att skilja

mellan verkligt vin och ojemförligt billigare spritblandningar, gör det

tänkbart, att under namn af vin skulle till riket kunna införas en vara,

som till följd af sin prisbillighet kunde blifva föremål för eu stor konsumtion

utan att drabbas af de tillverknings- och försäljningsafgifter,

som utgå af inhemska spritvaror.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

I detta sammanhang kan utskottet ej underlåta att erinra om den

behandling, som den från Sverige utförda spriten i Spanien haft att

utstå, och de väsentliga hinder i utförseln af densamma detta förorsakat.

Hvad sjöfartstraktaten med Spanien angår, torde densamma icke

behöfva utöfva mycket inflytande på afgörandet af frågan, huruvida

handelstraktaten bör uppsägas eller icke. Dessa båda traktater stå nemligen

icke till hvarandra i det oskiljaktiga sammanhang, som utmärker

de båda franska traktaterna. Ett uppsägande af handelstraktaten berör

icke i och för sig sjöfartstraktatens giltighet. Skulle emellertid spanska

regeringen icke vilja skilja de båda traktaterna åt, utan, i händelse af

uppsägning från vår sida af handelstraktaten, sjelf uppsäga sjöfartstraktaten,

skulle likväl enligt nu gällande förordningar i Spanien vår

sjöfart på detta land icke komma att drabbas af några förhöjda afgifter.

Storleken af svenska sjöfarten på Spanien framgår af Tab. 16.

Med anledning af hvad ofvanstående utredning gifvit vid handen,

hemställer utskottet:

l:o) att Riksdagen ville i skrifvelse till Ivongl.

Maj:t anhålla,- det täcktes Kong!. Maj:t vidtaga sådana

åtgärder, att handelstraktaterna med Frankrike af den

30 december 1881 och med Spanien af den 15 mars

1883 måtte upphöra att gälla vid utgången af den för

deras tillämpning faststälda tid, eller den 1 februari

1892;

2:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad

den afser uppsägande af handels- och sjöfartstraktaten

med Portugal af den 10 april 1885, icke måtte af

Riksdagen bifallas;

3:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad

den angår uppsägandet af våra öfriga med främmande

marter ingångna handels- och sjöfartsfördrag, äfvensom

herr Bexells om uppsägande af de mellan Sverige

och tyska staten nu gällande handels- och sjöfartsfördrag,

icke måtte föranleda till någon Riksdagens åtgärd;

samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

4:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad

den angår tulltaxans förändrade uppställning, icke måtte

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 18 februari 1890.

På utskottets vägnar:

ER. GUST. BOSTRÖM.

Reservation

af herr J. Bengtsson i Gullåkra:

För min del har jag ej kunnat biträda utskottets hemställan om

uppsägning af våra handelstraktater. Jag utgår nemligen från den synpunkten,

att det ovilkorligen måste vara förenadt med vida större risk

för ett mindre land att afbryta sina handels- och sjöfartsförbindelser

med ett större än tvärt om, i synnerhet då dessa förbindelser vunnit en

sådan omfattning till fördel för det mindre landet, såsom förhållandet

nu under en längre tid gestaltat sig, exempelvis mellan Sverige och

Frankrike. Under det att vår import från sistnämnda land i medeltal

under det senaste årtiondet uppgått till ett värde af mellan 6 ä 8 millioner

kronor, har vår export till samma land deremot uppgått till ej mindre

än 28 ä 34 millioner. De af svenska fartyg i skeppsfart på Frankrike

inseglade bruttofrakterna hafva under samma tid uppgått i årligt medeltal

till 4 å 5 millioner kronor. Tontalet af den svenska skeppsfarten till

Frankrike har årligen uppgått till öfver 200,000 ton, då deremot de

franska fartyg, som ankommit till Sverige, uppnått tiondedelen deraf,

eller omkring 22,000 ton. Häraf synes det mig vara alldeles klart, att

alltför stora intressen skulle ställas på spel genom en uppsägning från

vår sida af handels- och sjöfartstraktaterna med Frankrike, och enahanda

synes mig förhållandena vara äfven med den spanska traktaten,

Bih. till Rikscl. Prof. 18.90. ö Sami. 1 Afd. 1 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

ehuru dess verkningar till vår fördel under den korta tid, som denna

traktat varit gällande, ännu icke kunnat blifva så i ögonen fallande,

som här ofvan påpekats i afseende å den franska.

Emellertid torde ifrågavarande traktater komma att uppsägas utan

någon åtgärd från vår sida. Antydningar derom från utlandet hafva

icke saknats, och så skedde det ju med den första traktaten, som vi år

1865 ingingo med Frankrike, hvilken traktat den 8 maj 1881 från fransk

sida definitivt uppsades, i sammanhang hvarmed dock den franska regeringen

inbjöd till underhandlingar om nya aftal rörande vilkoren för

handels- och sjöfartsförbindelserna länderna emellan, hvilka underhandlingar

sedermera följande året ledde till den traktat, som man nu från

svensk sida skulle i första hand uppsäga. Det förefaller mig, som om

det ur flera synpunkter vore klokare att vi finge mottaga en dylik uppsägning,

än att förhållandet skulle blifva tvärt om; ty då jag tillika föreställer

mig att en uppsägning, från hvilkendera sidan den än må ske,

förr eller senare nödtvunget komme att föranleda nya traktatsunderhandlingar,

kan jag ej finna annat än att ställningen för oss, såsom den

svagare parten, ©vilkorligt måste blifva mera ogynsam, i händelse icke

det större och mägtigare landet funne sig manadt att öppna underhandlingarna.

Att kunna hoppas att, vid en dylik underhandling, vi ensamt

skulle kunna betinga oss alla fördelar, utan att lemna motsvarande eftergifter,

synes mig derjemte vara så pass omotiveradt, att någon vederläggning

deraf icke bör komma i fråga. Det torde för öfrigt vara väl

bekant, huruledes Frankrike under en längre tidrymd ihärdigt fullföljt

ett handelspolitiskt system, som fordrar antagandet af tarifftraktater

inom respektive kontraherande länder, och det torde vara lika kändt,

att endast en magt har lyckats att med Frankrike träffa ett aftal, som

innehåller allenast ömsesidig tillförsäkran af den behandling, som i hvardera

landet tillkommer den mest gynnade främmande nation. Detta

senare önskningsmål, som synes hägra för våra tullskyddsvänner i allmänhet,

har ensamt Tyskland kunnat vinna; men detta aftal utgör ock

en af bestämmelserna i det fredsfördrag, som undertecknades, då

dess segrande härar stodo i hjertat af Frankrike. Sådana vilkor ligga

utom möjlighetens gräns för oss att kunna uppnå.

Utom hvad jag sålunda tagit mig friheten vidröra i den föreliggande

traktatuppsägningsfrågan, må jemväl erinras om en annan omständighet,

hvilken icke torde böra lemnas utan all uppmärksamhet. En uppsägning

af våra traktater kan nemligen icke vara utan inflytande på våra

förhållanden i och till Norge.

Dessa förhållanden äro af så grannlaga art och natur, att de val

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 27

förtjena att noga öfvervägas, innan svenska Riksdagen genom en sådan

framställning som den, hvilken utskottet föreslagit, tillskapar nya unionella

svårigheter. Och äfven ur den internationella rättens vigtiga synpunkt

torde böra erinras att, då vid underhandlingarna om den senaste traktaten

med Spanien fråga väcktes om eu separattraktat för Norge, en

bestämd vägran att träffa aftal, som ej omfattade begge de förenade

rikena, blef svaret. Af alla dessa omständigheter och då, så vidt jag

kunnat erfara, hos vårt brödrafolk någon önskan om traktaternas uppsägning

icke blifvit spord, har jag ansett att utskottet åtminstone för

närvarande bort afstyrka bifall till den af motionärerna föreslagna traktatuppsägningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR.

Bill. till Rikscl. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 1.

Värdet af utförseln från Sverige under åren 18607-1888

Total-

Deraf till

Deraf till

utförseln.

Frankrike.

Spanien.

Kronor

Kronor.

procent.

Kronor.

procent.

O

År

1860 .....................

86,496,000

7,705,000

8,9

2,835,000

3,3

n

61 ........................

81,084,000

10,429,000

12,9

3,875,000

4,8

3 3

62 ...................

86,638,000

9,801,000

11,3

3,825,000

4,4

11

63 .......................

92,524,000

9,424,000

10,2

3,463,000

3,7

11

64 ........................

94,003,000

9,405,000

10,0

•4,705,000

5,0

33

65 ..........

108,086,000

11,343,000

10,5

4,038,000

3,7

11

66 ........................

107,066,000

12,623,000

11,8

2,252,000

2,1

11

67 .......................

128,639,000

18,306,000

14,2

2,564,000

2,0

11

68 ........................

119,524,000

16,912,000

14,1

1,890,000

1,6

11

69 ........................

125,883,000

16,507,000

13,1

1,500,000

1,2

11

1870 .......................

152,502,000

16,616,000

10,9

1,910,000

1,3

13

71 .......................

161,023,000

13,698,000

8,5

2,569,000

1,0

11

72 ........................

199,815,000

17,863,000

8,9

2,946,000

1,5

11

73 .......................

221,904,000

19,189,000

8,6

1,565,000

0,7

11

74 .....................

233,332,000

19,806,000

8,5

2,452,000

1,0

11

75 ...................

206,552,000

24,687,000

12,0

1.666,000

0,8

11

76 .......................

226,239,000

25,335,000

11,2

2,480,000

1,1

3?

77 ......................

215,913,000

24,943,000

11,6

2,216,000

1,0

11

78 ........................

184,320,000

26,002,000

14,1

2,062,000

1,1

11

79 ......................

186,164,000

27,829,000

14,9

1,543,000

0,8

11

1880 ........................

236,643,000

28,699,000

12,1

1,503,000

0,6

33

81 ........................

223,196,000

28,404,000

12,7

3,184,000

1,4

11

82 ...................

253,887,000

33,366,000

13,1

3,595,000

1,4

11

83 ........................

256,531,000

31,287,000

12,2

4,444,000

1,7

11

84 ......................

238,613,000

29,329,000

12,3

3,216,000

1,3

11

85 ........................

246,271,000

24,478,000

9,9

8,068,000

3,3

11

86 ........................

228,398,000

20,857,000

9,1

5,856,000

2,6

V

87 ........................

246,679,000

27,226,000

11,0

6,465,000

2,6

)1

88 ........................

281,753,000

29,593,000

10,5

5,581,000

2,0

Anm. Värdet af utförseln är upptaget i jemna tusental kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

3

Tab. N:o 2.

Värdet af införseln till Sverige under åren 1860—1888.

Total-

Deraf från

Deraf från

införseln.

Frankrike.

Spanien.

Kronor.

Kronor.

procent.

Kronor.

procent.

År

1860 .......................

82,469,000

1,792,000

2,1

677,000

0,8

11

61 ......................

106,570,000

1,503,000

1,4

551,000

0,5

11

62 .......................

98,520,000

1,845,000

1,9

575,000

0,6

11

63 ........................

96,627,000

2,570,000

2,7

869,000

0,9

11

64 ........................

96,549,000

2,261,000

2,3

575,000

0,6

11

65 .......................

105,863,000

3,715,000

3,5

845,000

0,8

11

66 .......................

112,910,000

3,212,000

2,8

657,000

0,6

11

67 ........................

134,181,000

4,170,000

3,1

1,019,000

0,8

11

68 ........................

137,740,000

4,039,000

2,9

669,000

0,5

11

69 ........................

136,615,000

3,770,000

2,8

679,000

0,5

11

1870 .......................

141,686,000

4,082,000

2,9

686,000

0,4

11

71 ........................

169,179,000

4,134,000

2,4

887,000

0,5

11

72 ......................

216,366,000

5,924,000

2,7

1,279,000

0,6

11

73 ......................

271,440,000

9,367,000

3,5

1,649,000

0,6

11

74 ........................

306,810,000

10,738,000

3,5

1,866,000

0,6

11

75 ........................

268,066,000

10,129,000

3,8

1,233,000

0,5

11

76 ........................

290,365,000

11,601,000

4,0

1,148,000

0,4

11

77 ........................

303,420,000

9,287,000

3,1

1,229,000

0,4

11

78 ......................

239,513,000

8,014,000

3,3

1,444,000

0,6''

11

79 ........................

226,442,000

5,470,000

2,4

986,000

0,4

11

1880 .......................

282,788,000

6,467,000

2,3

1,396,000

0,5

11

81 .......................

288,060,000

7,783,000

2,7

2,105,000

0,7

11

82 ........................

299,820,000

7,623,000

2,5

2,118,000

0,7

11

83 ......................

333,929,000

7,621,000

2,3

1,438,000

0,4

11

84 ........................

325,817,000

8,541,000

2.6

1,799,000

0,6

11

85 ........................

340,030,000

8,156,000

2,4

2,010,000

0,6

11

86 ........................

301,366,000

6,761,000

2,2

1,219,000

0,4

11

87 .......................

297,410,000

6,218,000

2,1

972,000

0,3

11

88 ........................

324,709,000

6,749,000

2,1

956,000

0,3

Anm. Yärdet af införseln är upptaget i jemna tusental kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tab. N:o 3.

Grund

för

beräk-

ningen.

Affall, spillning m. m....

............totalutförsel

till Frankrike

Kr.

»

till Spanien

JJ

Apoteksvaror, ej sp......

till Frankrike

Kr.

till Spanien

Bark................................

till Frankrike

hl.

7)

till Spanien

77

S*).

Beck och Beckolja........

........ totalutförsel

till Frankrike

kg-

n

till Spanien

77

F*).

Bly, oarbetadt...............

till Frankrike

kg.

77

till Spanien

7?

S.

Bränvin och sprit, af

på fat .......................

säd,

till Frankrike

1. å

50 »|0

77

till Spanien

77

F.

Böcker, tryckta.............

till Frankrike

Kr.

77

till Spanien

77

*) Bokstäfverna F. och S. i denna kolumn utmärka

traktaterna med Sverige.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Uppgift å de varor, som åren 1874-1888 utförts till Frankrike

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

26,773

43,062

37,243

41,502

41,387

32,590

---

- -

- -

- -

----

- -

—

— —

— —

—

—

— —

4,287

8,991

2,793

5,598

12,260

7,990

- -

4,000

■= 44,5 %

- -

- -

- -

---

-- -

- -

- -

- -

— —

—

58,420

70,150

82,750

97,630

58,300

65,000

- -

- -

- -

---

- -

- -

—

— —

—

—

—

—

112,433

97,342

109,670

44,888

70,818

73,751

- -

7,906

= 8,i %

---

- -

- -

- -

---

- -

- -

- -

- -

- -

274,004

127,438

214,919

117,321

22,061

25,802

—— -

12,370

= 47,9 %

'' -

—

- -

- -

- -

2,036

9,256

2,245

2,122

107,446

140,190

- -

- -

---

-

- -

- -

—

—

— —

—

—

—

289,607

368,708

319,462

387,875

463,174

423,561

8,730

= 1.» %

4,320

= Bo %

---

att tullsatsen ä varan blifvit för införsel i Frankrike eller Spanien bestämd genom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

5

och Spanien, samt totalutförseln af dessa varor.

1880.

1881.

1882.

1883,

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

49,243

46,129

58,451

68,999

82,757

96,461

161,619

190,645

180,595

- -

- -

3,000

- -

- -

---

- -

- -

- -

— —

— —

= 5,i %

— —

- -

- -

---

- -

- -

13,568

6,645

2,957

4,108

3,824

4,003

2,826

3,284

5,045

- -

---

- -

- -

- -

- -

---

- -

- -

—

—

—

—

—

—

—

—

— —

109,880

147,450

160,650

91,200

135,320

145,954

137,452

187,098

153,779

- -

- -

- -

- -

- -

- -

---

- -

---

_ _

- -- ■

_ _

_ __

_ _

_ _

3,471

_ ,

_ _

481,186

45,061

99,899

107,708

27,037

83,810

*= 2,5 %

164,850

166,181

50,917

- -

- -

- -

---

- -

- -

- -

- -

- -

Tulldiff. ingen.

13,262

288,658

289,908

255,885

273,315

154,261

256,532

141,039

110,363

- -

- -

- -

- -

— -

- -

---

- ---

Tulldiff. ingen.

— —

—

—

•--

— -

—

—

—

—

6,248,059

6,690,790

1,192,152

387,849

239,616

9,094,651

25,688,483

38,372,244

24,621,508

- -

10,039

---

- -

- -

---

- -

900,519

- -

= 0,2 %

2,264

8,636,380

23,865,858

= 2,3 %

31,427,738

22,372,654

Tulldiff. 2,6 5 pes. pr. hl.

495,136

= 0,03 %

484,279

625,241

488,035

355,712

= 95,o %

304,475

= 92,9 o/o

364,445

= 81,9 o/o

353,001

= 90,o o/o

325,640

4,635

8,225

2,700

- -

3,350

2,000

3,500

- -

6,850

Tulldiff. ingen.

= 0,9 %

= 1,7 %

= 0,4 o/o

- -

= 0,9 %

= 0,6 o/o

- 0,9 O/

_ _

= 2,1 °/o

s. 6 Kontrollera mot PDF

Tab. N:o 3 (forts.).

6

Bevillning sutskottets. Betänkande N:o 1.

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

Fartyg och båtar..........

......... totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

Kr.

»

})

---

300

590

39,360

14,470

14,000

= 96,7 %

1,660

Fernissa ......................

till Frankrike

kg-

))

5,407

4,515

3,971

5,421

1,333

2,155

till Spanien

b

—

—

—

—

—

— —

F.

Fisk, färsk ..................

......... totalutförsel

till Frankrike

kg-

»

82,805

53,347

47,609

22,657

953,615

430,007

till Spanien

B

F.&S.

salt, anjovis..........

......... totalutförsel

till Frankrike

kg.

B

23,492

52,569

63,225

77,026

85,608

132,597

till Spanien

B

F.&S.

sill...................

......... totalutförsel

till Frankrike

kbm.

B

1,213

839

1,011

2,551

5,538

.814

till Spanien

B

—

—

—

---

—

—

Flyttsaker ..................

........ totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

Kr.

n

B

135,240

95,440

346,915

3,200

= 0,9 %

208,193

31,500

= 15,1 %

128,434

9,425

= 7,3 %

110,242

Fläsk ...........................

till Frankrike

kg-

B

361,272

264,567

48,119

108,394

187,841

52,964

till Spanien

B

—

—

—

—

J_ _

—

Frö, rot-.......................

till Frankrike

till Spanien

kbm.

n

B

606

261

= 43,0 %

218

86

38

12

5

Gräs, färgad t ...............

....... totalutförsel

till Frankrike

kg-

»

—

8,726

26

— —

—

—

till Spanien

n

— __

— —

—

- -

- -

- -

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

7

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

219,475

9,270

28,880

39,460

37,245

10,300

977,941

581,095

108,125

3,000

- -

---

- -

- -

- -

---

- -

= 1,4 %

---

----

- -

- -

- -

- -

---

- -

—

3,170

7,316

4,294

2,011

18,971

18,419

26,740

3,629

20,403

765

_ _

-- -

---

-- -

- -

---

- -

_ _

= 24,1 %

- -

-- -

- -

- -

- -

---

- -

---

— -

1,116,250

2,034,644

4,581,093

4,301,869

2,025,225

12,096,516

22,131,309

34,095,987

39,144,092

f Tulldiff. å saltsjöfisk

7,736

= 0,o %

148,529

_ _

) ingen.

113,497

81,764

104,623

73,215

76,074

68,040

75,041

94,318

jDito å sötvattensfish 5 fr.

[ per 100 kg.

- -

- -

- -

- -

- -

- -

1,975

- -

Tulldiff. ingen.

= 2,7 %

„ 1 pes. pr 100 kg.

978

1,951

11,322

6,716

2,285

kg.

3,499,161

kg-

1,191,707

kg-

2,594,710

kg.

5,533,704

- -

- -

8

488

- -

- -

- -

- -

Tulldiff. ingen.

—

—

= 0,07 %

= 7,3 o/

—

—

—

—

—

„ 1 pes. pr 100 kg.

127,918

206,333

113,954

166,547

323,430

873,961

394,643

234,737

226,893

1,000

9,250

---

- -

7,000

16,360

19,680

- -

9,500

= 0,8 %

= 4,o %

= 0,2 o/o

40,000

= l,» %

= 4,9 %

= 4,2 %

1,900

143,421

391,905

314,508

152,708

= 12,3 %

323,236

1,242,168

1,588,346

3,125,192

= 0,8 %

4,734,635

- -

3,225

---

- -

- -

---

55,885

178,705

- -

= 0,8 %

1

'' Öl

] ss''

= 5,7 %

41

3

48

9

51

kg-

47,219

kg-

37,353

kg.

48,395

kg.

12,648

381

26,013

- -

-

- -

- -

- -

- -

- -

- -

5,000

- -

— -

■

- -

- -

- -

- -

- -

= 19,2 %

s. 8 Kontrollera mot PDF

Tab. Nio 3 (forts.).

8

F.

F.

F.&S.

Gödningsämnen .................... totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

Hudar ock Skinn, ej pelsverk,

oberedda........................ totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

beredda ........................ totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

pelsverk, oberedda................ totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

Hö........................................... totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

Inventarier, skepps- ................ totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

Jern, tack- och barlast- .... totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

skrot.................................... totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

smältstycken ..................... totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

kg.

J?

445,650

447,180

635,191

1,028,556

1,584,641

668,985

77

—

—

—

— —

—

—

kg.

889,684

695,509

401,654

579,209

781,162

1,331,508

42,891

27,417

7,736

77,832

131,859

109,329

= 4,8 o/o

= 3,9 %

= 1,9 %

= 13,4 %

= 16,9 %

= 8,2 %

n

4,038

= 0,40 %

—

"

''

kg-

2,066

6,837

9,256

14,785

20,413

21,312

77

1,488

= 16,1 %

kg-

5,582

34,655

8,520

72,628

6,031

14,207

77

---

- -

- -

- -

---

- -

n

—

—

—

—

—

—

kg.

788,440

2,933

2,253

7,481

3,401

47,015

77

77

Er.

18,140

4,834

6,858

3,190

560

1,495

77

3,000

= 43,7 %

__

))

- -

- -

- -

- -

- -

- -

kg-

41,853,536

48,742,912

26,487,421

29,227,503

27,993,593

34,569,221

375,130

713,828

349,073

639,312

488,753

553,577

= 0,9 %

= l,o %

= 1,3 %

= 2,2 %

= M %

= 1,6 %

kg-

3,430,363

102,571

= 3,o %

2,919,677

3,586,834

5,240,847

9,345,211

7,976,934

77

126,162

= 4,3 %

124,505

= 3,5 o/o

---

---

- -r

77

- -

—

— —

— -

---

- -

kg.

8,566,642

12,438,446

13,498,076

14,022,450

9,714,432

10,469,749

595,786

2,059,918

1,108,769

2,191,650

1,027,449

1,652,570

= 6,9 %

= 16,o %

= 8,2 %

= 15,c %

= 10,6 %

= 15,8 %

77

- -

- -

- -

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

9

1880.

•

1881.

1882.

1883.

1884.

1

1885.

1886.

1887.

1888.

916,330

1,337,317

1,655,740

3,633,785

4,251,883

4,306,248

3,276,815

2,342,769

1,784,736

- -

12,447

- -

— —

- -

- - ’

- -

___

—

= 0,9 %

— —

— —

— —

—• —

— —

- -

1,336,651

113,495

1,296,032

1,310,451

1,350,088

1,344,961

1,587,357

1,803,992

2,186,174

1.762.126

235,676

206,185

267,715

167,386

274,353

227,378

393,625

267.414iTulldiff. ingen.

= 8,5 %

= 18,1 o/o

= 15,7 %

= 19,8 %

= 12,4 %

= 17,3 %

= 12,o %

= 18,o %

= 15,2 %

- -

1,954

— —

- -

— —

---

1,908:

---

- '' -

= 0,2 %

= 0,i %

15,900

16,858

8,257

8,695

17,087

10,070

6,789

5,061

6,755

---

679

- -

- -

200

---

- - :

- -

---

= 4,o %

= 1,2 %

80,234

47,073

1,220

28,170

7,259

15,717

31,802

8,681

1,310

---

---

---

---

- -

959

2,203

- -

---

Tulidiff. ingen.

= 6,i %

= 7,i %

37,449

31,923

= 85,2 o/o

35,963

3,100

—

—

1,305

1,089

—

1,325

3,365

3,510

6,942

390

2,935

3,000

1,260

4,138

2,950

61,585,351

55.468,805

55,731,782

52,313,319

54,425,572

47,526,836

58,138,986

49,284,547

49,099.367

478,551

990,110

464,362

862,865

654,288

468,181

1,052,639

2,052,321

2,059,677:Tulidiff. o,so fr.priookg.j

= 0,7 %

= l,’ %

= 0,8 %

= 1,6 %

= 1,2 %

= l,o %

= 1,8 %

= 4,2 %

= 4,2 %

- -

76,200*

= 0,1 %

----

---|

— —

— —

9,403,786

1,710,927

4,764,694

5,508,829

6,399,624

6,069,544

11,235,433

24,362,898

5,533,166

[Tulidiff. kjemskrot ingen.!

---

- -

-- -

--- -

- ---

---

. ---;

216,600

- -

J ,, å stäUkrot 6 il 9 fr.

= 0,9 %

1 pr 100 kg.

8,860,497

8,809,385

7,759,897

5,909,552

8,-155,351

8,830,896

10,578,704;

10,683,903

14.535,566

[Tulidiff. med 4—6% slagg-!

1,794,752

= 20,2 %

2,205,883

= 25,0 %

760,478

= 9,8 %

1,247,711

= 21,1 %

1,680,938

= 20,o %

666,331

= 7,3 %

384,485!

= 3,e % ''

430,352

= 4,o %

878,794

= 6,o %

j halt—1,60 fr. pr 100kg.j

(Dito deröfver — ingen. \

---

- -

— —

•- -

271,486

- -

---!

75,000

102,000 Tulidiff.?

= 3,2 %

= 0,7 %

= 0,7 %

i

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Raft.

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bev illning s läska t tets Betänkande N:o 1.

Tal). N:o 3 (forts.).

''

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

•

F.&S.

F.&S.

Jern, stång- och platt- samt

stål.......................................

plåtar ................................

.totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

totalutförsel

till Frankrike

*

n

7?

kg-

77

114,414,031

8,233,506

= 7,2 %

160,636

= 0,14 %

835,912

136,713,198

15,063,630

= ll,o %

59,894

= 0,04 %

784,860

127,976,016

13,802,472

= 10,8 %

9,904

= 0,008 %

1,278,714

149,151,900

14,489,778

= 9,7 %

94,324

1= 0,oo %

942,521

152,230,215

19,815,967

== 13,o %

115,663

= 0,08 %

924,838

160,648,080

16,054,936

= 10,o %

81,913

= 0,05 %

2,055,412

till Spanien

>7

—

—

—

—

—

stångjernsafhugg ...............

. totalutförsel

till Frankrike

—

- -

- -

—

till Spanien

—

—

— —

—

— —

—

spislar, ugnar etc...............

. totalutförsel

till Frankrike

—

•

—

till Spanien

—

—

—

—

____

—

—

F.&S.

spik öfver 45 mm.............

totalutförsel

till Frankrike

kg-

n

1,374,143

1,168,279

1,154,804

985,241

990,130

781,077

till Spanien

»

—

—

—

—

—

—

S.

arbeten, ej spec., andra slag

totalutförsel

till Frankrike

kg-

77

261,193

222,983

115,069

215,524

216,810

176,391

i

till Spanien

77

— —

—

—

— —

—

—

F.

Oxal-

syra.

Kemiskt-tekniska preparater

totalutförsel

till Frankrike

Kr.

n

23,961

103,201

106,581

28,093

42,274

68,116

till Spanien

77

—

—

Kimrök....................................

totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

kg-

77

n

127,945

4,974

= 3,9 %

217,199

4,974

- 2,3 %

138,101

6,206

= 4,5 %

345,703

10,079

= 2,9 %

259,193

13,262

= 5,i %

127,117

Kläder ....................................

totalutförsel

till Frankrike

Kr.

n

118,236

131,902

144,364

183,843

141,302

100,825

till Spanien

77

—

— —

—

—

—

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

11

1

1880.

1881.

1882.

1883

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

188,085,844

195,728,361

217,676,946 205,757,726

206,923,874 177,316,300

165,066,753 193,738,337

188,005,043

Tulldiff. ä stångjern, m. mj

1 1 fr. pr 100 kg.

(Dito å bandjern och stål

! 14,611,664

20,208,545

14,720,002

16,026,717

15,558,716!

13,718,419

11,502,479

13,404,438

15,071,590

i = 7,8 *

= 10,3 %

= 6,7 %

= 7,8 o/o

= 7,8 %

= 7,7 %

= 7,o %

= 6,9 % j

= 8,6 o/o ''

'' ingen.

72,476

555,919

400,330

774,517

889,620:

1,421,582

984,705

1,258,658

386,776 Tulldiff. 4,35 pes. pr 100kg.

= 0,04 %

= 0,3 %

= 0,2 %

= 0,4 %

= 0,4 %

= 0,8 %

= 0,6 %

= 0,6 % ;

= 0,2 o/o ;

2,208,015

2,381,601

2,276,357

2,430,345

2,4)5,654;

3,350,473

3,169,526

3,640,284!

5,785,859

ITulldiff. ä jempldtar 0,50

J ä 1 fr. pr 100 kg.

(Dito å stålplåtar ingen.

(Tulldiff. å plätar af 6 mm. o.

''deröfver,30 pes.prlOOkg.

19,213

11,334

= 0,5 %

50,390

11,950

= 0,« %

53,054

= 2,2 %

35,640

= 1,4 % \

19,853

25,882

8,032

= 0,i %

17,118

i = 0.» %

= 2,i %

= 0,6 %

= 0,7 %

= 0,3 O/o

1 Dito ä plåtar under 6 mm.

_

2,639,645

2,939,110

3,022,134

2,993,847

''4,35 pes. pr 100 kg.

— —

- -

---

- -.

- - i

12,900

= 0,5 %

95,460

= 3,2 o/o

/(Tulldiff. antaglig. = den åj

Istångjern 1 fr. pr 100 kg.)!

—

.

125,125

97,221

112,973

145,970

191,667

158,094

151,375

_

5,025

5,111

= 3,o %

= 3,4 o/o

1,258,820

1,043,680

916,134

833,088

1,833,415

2,186,151

2,257,471

2,424,331

2,388,188

_ _

---

_ _

7,385

- -

—

Tulldiff. ingen.

= 0,3 %

— —

— —

— —

—

---

—

—

Tulldiff..5,15 pes.prlOOkg.

207,370

599,636

987,953

1,330,105

•

455,173

346,446

'' 332,605

707,246

859,611

4,402

- -

- -

—

— —

2,300

= 0,4 %

= 0,3 O/

I Tulldiff. å nitnaglar 2,3 0

_ _

_ _

2,660

- -

- -

- -

5,350

''pes. pr 100 kg

= 0,6 %

= 0,6 o/

jTulldiff. å skrufvar 5,15.

87,353

130,824

100,602

127,747

129,677

112,250

120,908

208,516

184,520

*pes. pr 100 kg.

j Tulldiff. å oxalsyra 2,5 0

_ _

31,031

3,739

- -

- -

11,868

— —

14,486

7,018

\fr. pr 100 kg.

= 23,7 %

= 3,7 o/0

= 10,i %

= 6,9 o/o

= 3,8 o/

80,555

346,312

350,732

296,413

351,691

342,828

291,760

363,024

328,456

_ _

15,200

6,225

- -

5,150

2,110

—

---

---

= 4,4 %

= 1,8 %

= 1,8 %

= 0,6 %

_ _

126,351

121,599

118,500

112,837

92,393

86,598

99,515

90,663

139,627

1,167

1,892

- -

1,196

—

1,200

—

— —

- -

= 0,9 %

= 1,0 %

= l,> %

= 1.4 %

- -

— —

---

- -

- -

- ——

r

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. N-.o 3 (forts.).

Grund

för

beräk
ningen.

F.

Koppar, garad.....................

... totalutförsel

till Frankrike

kg-

till Spanien

Kreatur, nötboskap ...........

till Frankrike

till Spanien

St.

n (

n j

Lim, andra slag.................

... totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

k8-

}*

»

IG

Malm .................................

.. totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

kg.

i

»

F.&S.

Maltdrycker, andra slag, på but. totalutförsel

till Frankrike

1.

» 1

till Spanien

a

F. & S.

Maskinerier och redskap .

... totalutförsel

K K.

\

till Frankrike

till Spanien

V

F''

Metallskrot .........................

.. totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

kg-

n

>y

Målningar .........................

.. totalutförsel

till Frankrike

till Spanien

Kr.

”

tf

Naturalier ........................

.. totalutförsel

till Frankrike

Kr.

tf

till Spanien

tf i

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

1874.

736,997

22,865

50''

= 0,2 %

5,834

26,299,069

566,685

1,694,723

67,970

11,350

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

566,159

80,127

= 14,1 %

394,938

344,354

5,016

= 1,8 %

625,329

150,052

= 24,o %

547,115:

105,376

1 = 19,3 %

20,263: 20,525

20,528

31,884

30,473

4,885

4,404

1,617

904

3,967

■

28,176,120

16,105,917

13,376,546

13,930,677

_ _

13,250,044

352,709

213,212

306,451

193,619

146,856''

1,316,864

5,438

= 0,i %

~ !

997,472

2,200

= 0,2 %

919,324

959,347

31,520

= 3,3 %

1,093,498

1,200

= 0,1 %

77,024-

98,235

164,717

112,943

1

146,524

15,950

14,587

24,320

13,130

15,586

1,990

3,265

6,587

6,891

2,415

973

1,990

3,265

2,415

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänlcande N:o 1.

13

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

-•]

617,805

691,337

437,863

276,073

85,616

199,617

78,673

242,427

414,593

176,491

; = 28,0 %

96,386

= 13,9 %

- -

11,023

= 4,o %

13,800

= 16,i %

- -

10,006

= 4,i %

5,100

= 1,2 %

Tulldiff. ingen.

— —

— —

- -

- -

- -

—

- -

— —

!

i

34,241

19,006

26,492

46,192

39,076

28,584

25,000

29,844

35,669

- -

- -

- -

- -

---

- -

- -

- -

- -

!

—

—

— —

—

—

—

—

|

1,594

493

__ _

._ ____

2,735

2,999

2,943

86,978

8,364

- -

- -

—

- -

---

- -

- -

4,392

= 52,6 %

- -

- -

- —

---

---

- -

-

---

j 31,064,384

20,653,077

21,262,966

34,214,151

41,839,353

57,327,816

49,769,985

75,236,802:153,203,534

'' -

---

---

262,885

= 0,8 %

_— -

- -

105,000

= 0,2 %

- -

Tulldiff. ingen.

- -

----

---

- -

---

—

- -

- -

90,287

95,829

115,929

75,860

27,381

10,132

15,054

10,173

7,828

3,141

= 3,3 %

- -

- -

- -

----

- -

- -

T— -

---

Tulldiff. ingen.

— —

---

- -

- -

2,190

= 8,o %

- -

11,252

= 74,7 %

4,298

= 42,2 %

1,311 Tulldiff. 2,7 8 pes. pv 1 hl.

= 16,7 % j

2,456,795

2,468,236

2,492,938

2,478,794

2,358,308

1,912,473

2,422,303

2,229,443

2,532,204

(Tulldiff. Maskiner för jord*

\bruket

74,280

36,435

52,995

41,000

59,110

37,336

42,290

32,275

6,175

= 3,o %

= 1,» %

= 2,1 %

= 1,7 %

= 2,5 %

= I,» %

= 1,7 %

= 1,3 %

= ''0,3 %

(Dito Symaskiner ingen.

- -

- -

—

10,305

= 0,4 %

6,600

= 0,3 %

4,824

= 0,2 %

8,462

= 0,4 %

83,846

= 3,3 %

|Tulldiff. AkcrbruJismasti- Iner 0,0 5 pes. pr 100 kg.

Tulldiff. Motorer 0,5 o pes.

215,769

276,759

356,583

579,883

347,439

343,906

288,865

380,500

437,077

ipr 100 kg.

---

7,530

= 2,7 %

- -

- -

- -

- -

Tulldiff. ingen.

— —

-- -

----

*- -

- -

— —

— —

13,241

124,530

29,311

118,184

57,523

106,341

21,645

142,010

31,703

- -

- -

1,000

= 3,4 %

5,000

= 4,2 %

- -

3,000

= 2,8 %

— —

- -

- -

- -*

- -

—

— —

— —

— —

2,271

4,099

4,445

6,346

7,187

1,965

2,405

5,082

OO

CO

>oT

- -

- -

- -

---

- -

- -

- -

- -

— —

—

— —

; ''--

— —

---

2,500

= 45,1 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 3 (forts.)-

Grund

för

beräk-

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

ningen.

Oljekakor.....................

........... totalutförsel

kg-

2,303,359

2,461,700

2,202,064

1,962,788

2,660,933

1,045,219

:

till Frankrike

tf

---

- -

- -

- -

- -

- -

till Spanien

tf

—

— -

—

—

—

--- :

Oljor, feta .................

kg-

41,912

31,508

53,582

34,074

37,888

125,076.

till Frankrike

tf

- -

- -

--- -

- -

- -

- - .

till Spanien

—

— —

-----

--i

F.

Papp.............................

........... totalutförsel

till Frankrike

kg-

3(1,147

76,038

200,751

474,736

810,146

797,166

10,466;

= 1,3 % :

till Spanien

---

— —

— —

---

- -

F. & S.

Papper.........................

kg-

2,954,661

3,400,764

4,682,250

3,992,821

5,250,875

7,034,660

till Frankrike

- -

- -

6,308

9,321

21,827

101,188

= 0,i %

- 0,2 %

= 0,4 o/o

= 1;* %

till Spanien

»''

Papperstapeter .........

.......... totalutförsel

kg-

44,035

51,926

48,221

45,634

45,217

36,559

till Frankrike

---

- -

765

- -

---

1,7431

= 1,6 %

= 4,8 o/o

till Spanien

77

- -

— —

- -

- -

- -

- -

Platina.........................

........... totalutförsel

kg-

- -

- -

15

- -

- -

- -

till Frankrike

tf

— —

—. —

— —

- -

- -

- -

till Spanien

tf

—

— —

—

—

—

---

Porslin, oäkta.............

kg-

108,392

118,811

109,002

104,591

111,810

89,672

till Frankrike

- -

- ---

- -

2,927

— —

= 2,6 %

till Spanien

— —

—

— _

— —

— —

Punsch.........................

........... total utförsel

1.

38,329

45,180

56,857

57,367

56,799

54,947

till Frankrike

„

1,303

- -

- -

- _

- -

— — |

= 3,4 %

till Spanien

tf

---

— —

— —

— _

- -

- -

Silfver, oarbetadt och arbetadt totalutförsel

kg-

23,892

9

8,538

34

53

94

till Frankrike

tf

—

i

till Spanien

7?

—

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

lo

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

1,003,859

23,461

2,782,669

2,335,187

1,430,023

800,952

1,120,003

2,307,220

1,725,440

42,500

100,000

- - i

= 1,8 %

= 9,o %

119,400

48,854

103,348

58,480

47,948

26,763

131,786

257,989

149,865

_ _

- -

- -

10,202

— —

— —

— -----

--:

= 21,3 %

''

!

—

— —

—

- -

— —

---

- -

- - j

1,043,014

838,670

1,196,700

1,225,993

1,798,446

1,725,767

1,853,932

1,478,922

2,430,016

25,762

34,000

17,100

37,600

59,030

146,970

125,152

141,946

86,666

Tulle!iff. 3 fr. pr 100 kg.

= 2,5 %

- 4,1 o/o

= 1,5 %

= 3,o o/o

= 3,2 o/o

= 8,5 o/o

= 6,7 %

= 9,i %

= 3,o %

—

rTulldiff. Papper,, färgadt.

! 7,094,896

5,415,050

6,029,911

6,508,628

6,664,798

7,837,188

8,597,172

9,801,062

11,268,306

etc. 10 fr. pr 100 kg.

90,137

56,657

63,516

20,445

15,470

— —

154,280

557,799

149,790

per (ko eko.

= 1,3 %

= l,o %

= l,o %

= 0,3 %

= 0,2 o/o

11,184

= 1,8 %

= 5,7 o/o

= 1,3 %

TulldifF. Papper, i långa\

- -

- -

—

1,130

— —

- -

banor, tryck- 0,50, pes. peri

= 0,1 %

= 0,oi o/o

100 kg.

32,882

56,982

47,712

555

60,990

76,072

68,507

53,381

94,517

99,899

D:o d:o kardusordinärt

1,6 5 pes. per d:o d:o.

= 1,2 %

—

—

—

— —

- -

---- -

- -

106

_ _

_ _

- -

- -

- -

- -

—

—

106

- -

- -

- -

- -

---

- -

- -

- -

= 100, o %

_ _

___

154,667

97,264

131,065

177,867

273,917

367,798

339,923

516,102

599,548

59,749

51,185

62,433

69,851

69,588

61,841

61,817

68,240

61,604

1,371

1,040

1,768

2,328

1,410

1,463

1,763

749

= 2,7 o/o

= 1,7 %

= 2,5 o/o

= 3,3 %

= 2,3 %

= 2,i %

= 2,0 o/o

= 1,2 %

_ _

2,298

2,289

1,855

- -

•

= 3,7 %

= 3,7 %

= 2,7 o/o

181

7

16

63

- -

27

286

73

108

85

4

— _

—--

.--

—

- -

— -

- —''

= 47,o %

= 57,i %

- -

2o

1

= 23,i %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. Ko 3 (forts.).

IG

1 }

Grund

för

! beräk-

1

j ningen.

!

Sirup .................................... totalutförsel

kg.

i

till Frankrike

i 11

till Spanien

n

Slöjdvaror................................ totalutförsel

Kr.

till Frankrike

71

i

till Spanien

11

Spanmål, omalen, hafre........ totalutförsel

kb in.

till Frankrike

11

till Spanien

11

hvete ........ totalutförsel

kbm.

till Frankrike

11

till Spanien

11

korn (o. malt) totalutförsel

kbm.

till Frankrike

11

|

till Spanien

”

malen, hvetemjöl .... totalutförsel

kg- |

till Frankrike

11

till Spanien

n i

Sprutor, brand- .................... totalutförsel

Kr.

till Frankrike

” 1

i

till Spanien

17 j

F.

Sten........................................ totalutförsel

Kr.

till Frankrike

11 \

!

till Spanien

” !

F.

Tegel, eldfast........................ totalutförsel

st.

till Frankrike

11 1

till Spanien

n

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

1874.

1875.

1876.

I 1

1877.

1878.

1879.

559

3,534

4,675

j

609

i

879

1,139

11,750

20,967

33,107

101,351

218,353

247,174

450,339

20,153

= 5,8 %

398,773

50,911

= 12,8 %

1

550,981

85,324

= 15,8 %

389,828!

4S,265;

= 12,i %

537,013

107,235

= 20,o %

640,528

139,753

= 21,8 %

7,186

15,252

16,533

5,979;

11,277

1,260

= ll,i %

12,963

2,176

= 16,8 %

41,643

50,661

45,448

40,053

51,408

233

= 0,4 °%

62,737

1,607;

= 2,6 %

2,089,716

2,823,312

2,665,567

2,256,558

2,892,047

2,312,158;

t

1,820

2,233

___ i

1,150

576

69,341

38,605

443,994

472,510

638,276

770,769

793,687

852,491

386,244

243,524

369,933

558,488

1,265,578!

3,183,542

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillning silf skottets Betänkande N:o 1. 17

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

616

91

2,449

1,327

170,758

41,409

557,331

1,317,292

3,991,041

170,312

- -

499,917

1,283,576

1,961,088

- -

- -

- -

- -

= 99,7 %

— —

= 91,5 %

= 97,4 %

= 98,» %

335,117

285,954

311,565

194,291

277,606

1,010,885

1,079,653

1,232,345

1,279,156

_ _

- -

1,030

- -

41,100

29,500

27,950

17,765

= 0,5 %

= 4,i %

= 2,7 %

= 2,2 %

= 1,8 %

566,332

420,718

515,506

555,979

361,085

kg-

233,323,817

kg-

245,109,334

kg-

247,666,704

kg-

165,419,586

101,722

49,576

83,890

67,881

74,850

25,223,430

20,484,897

54,390,120

49,344,676

= 18,o %

= 11,8 %

= 16,3 %

= 12,2 %

= 20,7 o/o

= 10,8 %

= 8,4 %

= 22,o %

= 29,8 %

- -

- -

- -

- -

- -

- -

- -

- -

- -

7,124

388

371

1,579

767

kg.

1,718,440

kg-

3,539,916

kg-

1,745,948

kg-

19,580

287

- -

- -

----

- -

- -

- -

---

- -

= 4,o %

53,916

30,201

59,320

44,543

33,744

kg.

15,047,689

kg.

35,473,208

kg-

37,289,390

kg-

25,117,514

1,784,214

627,463

4,451,611

6,868,548

7,253,232

6,860,650

6,145,594

5,359,994

2,035,293

7,500

43,981

39,822

28,051

60,933

11,810

= 0,1 %

57,017

16,566

32,587

24,975

11,500

934,680

930,244

1,060,853

1,248,803

1,435,863

= 20,2 %

1,668,644

1,590,557

1,878,901

2,329,090

.Tulldiff. Skiffer till tak- täckning, 2[ fr. per 1000 st-

1,000

3,300

_ _

- -

_ __

19,660

17,620

13,780

4,500

1 D o. Golfsten, mur- och

= 0,i %

= 0,4 %

= l,i %

= l,i %

= 0,7 %

4,500

= 0,2 o/o

_ _

taktegel, l"fr. per d:od:o.

t, D:o. Annan sten, ingen.

4,224,491

4,892,857

5,582,012

6,000,245

5,213,554

5,009,511

4,510,253

= 0,2 %

4,906,353

5,832,776

___

_ _

76,000

_ _

- -

- -

24,000

—

Tulldiff. 1 fr. pr 1000 st.

__ _

= I,» %

51,090

- -

_ __

_ _

= 0,5 %

- •--

■

i = 0,8 % |

Hth till Riksd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

O

O

s. 18 Kontrollera mot PDF

Tab. N:o 3 (forts.).

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

s.

1

Tjära................................... totalutförsel

kg-

6,430,55C

6,295,673

6,286,789

4,812,540

6,314,844

8,370,257

till Frankrike

tf

766,795

210,327

700,611

686,456

1,138,267

1,961,977

= 12,o %

= 3,8 %

= H,i %

= 14,i %

= 18,o %

= 23,4 o/o

till Spanien

24,102

—

10,669

20,191

- -

= 0,4 %

= 0,2 0/o

= 0,4 %

s.

Tran .................................. totalutförsel

kg-

4,642

28,404

30,576

31,366

19,760

36,842

till Frankrike

??

*

till Spanien

—

F.&S.

Träd, jern- och stål- ......... totalutförsel

kg-

883,106

857,759

339,916

222,687

462,063

572,810

till Frankrike

- -

2,856

- -

- -

---

- -

= 0,3 0/o

till Spanien

—

— .—

—

—

—

—

F.&S.

Trämassa............................. totalutförsel

kg.

5,600,291

5,152,134

5,917,908

6,148,257

5,179,721

9,822,401

till Frankrike

714,128

1,662,089

1,827,912

2,637,473

1,366,461

2,456,004

= 12,7 o/o

= 32,3 o/o

= 30,9 %

= 42,9 %

= 26,3 %

= 25,o o/0

till Spanien

»

— —

— —

- -

— —

— —

— —

F.&S.

Trävaror, oarb. timmer, öfver

25 cm......................... totalutförsel

kbm.

131,191

113,895

157,979

152,709

102,093

126,652

till Frankrike

97

368

692

1,639

1,108

527

= 0,07 O/o

= 0,3 o/o

= 0,4 %

= l,i %

= l,i %

= 0,4 0/o

till Spanien

tf

130

74

93

655

313

- -

= 0,i %

= 0,oc %

= 0,06 0/Q

= 0,4 %

= 0,3 %

F. & S.

spiror, under 25 cm....... totalutförsel

kbm.

17,332

13,219

13,373

17,779

10,876

11,761

till Frankrike

tf

- -

---

—

—

---

—

till Spanien

»

F. & S.

grufstolpar....................... totalutförsel

kbm.

327,103

193,924

268,738

273,688

229,239

239,352

till Frankrike

2,454

---

= 0,8 %

till Spanien

tf

—

—

—

—

—

—

F.&S.

bärlingar och bandstakar totalutförsel

st.

36,534

9,001

125,534

44,061

49,972

14,691

till Frankrike

tf

---

—

—

''--

— —

—

till Spanien

tf

—

—

—

—

—

— —

F.&S.

syllar................................. totalutförsel

kbm.

10,694

6,389

7,186

7,320

5,013

5,193

till Frankrike

•n

—

—

—

—

\ _ _

—

till Spanien

j)

1

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

19

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

9,434,307

6,556,566

7,026,031

6,570,253

12,085,288

9,467,910

5,730,781

6,381,729

4,119,474

1,214,185

865,571

1,622,412

1,204,021

3,612,338

2,440,180

1,144,534

680,724

537,526

= 12,» %

= 13,2 o/o

= 23,i %

= 18,3 %

= 29,» %

= 25,8 %

= 20,o o/o

= 10,7 %

= 13,o o/o

413,878

= 4,4 o/o

- -

9,690

= 0,i °/0

- -

Tulldiff. ingen.

251,974

149,952

143,703

120,834

61,230

63,935

53,486

52,855

191,635

- -

2,298

= I,® %

Tulldiff. ingen.

1,272,649

1,580,321

2,950,136

5,305,998

2,572,829

614,102

1,279,933

873,428

1,369,338

- -

- •-

99,883

= 3,4 o/o

7,527

= 0,i %

2,454

= 0,08 %

8,912

= 1,5 %

- -

- -

16,000

= 1,2 %

Tulldiff. ingen.

---

7,448

= 0,9 o/o

- -

Tulldiff. 1,45 pes. per

100 kg.

9,478,897

9,003,121

9,249,153

10,156,869

10,666,106

15,822,018

25,630,431

28,571,992

38,472,794

1,757,133

1,791,600

1.993,906

2,738,170

3,299,935

2,497,499

1,720,928

3,752,369

5,767,291

Tulldiff. ingen.

= 18,5 %

= 19,» %

= 25,9 »/o

= 26,2 o/0

= 30,9 %

= 15,8 %

= 6,7 %

= 13,1 %

= 15,o %

29,968

= 0,3 %

104,825

= 1,2 %

- -

25,000

= 0,2 O/o

- -

346,383

= 2,2 o/o

1,041,879

= .4,i %

■>#

a> äfc

(M

K «

II

Tulldiff 0,05 pes. per

100 kg.

122,363

167,105

164,700

190,943

186,705

134,646

129,732

162,018

194,822

477

= 0,4 %

914

= 0,5 %

1,265

= 0,8 %

757

= 0,4 %

1,049

= 0,6 %

- -

536

= 0,4 %

1,186

= 0,7 o/o

- -

Tulldiff. ingen.

142

= 0,1 %

35

= 0,02 %

244

= 0,i %

56

= 0,03 0/o

Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm.

30,774

25,472

13,390

* 18,179

23,078

22,004

31,232

28,640

34,320

- -

---

- -

1,989

= lO,» %

955

= 4,i o/o

1,513

= 6,9 %

923

= 3,0 o/o

1,150

= 4,o %

1,710

= 5,0 o/o

Tulldiff. ingen.

99

= 0,3 %

- -

- --

Tulldiff 0,75 pes. per kbm.

385,832

341,204

350,335

423,633

371,392

398,078

453,700

441,858

456,485

- -

- -

- -

- -

- -

- -

322

= 0,08 %

- -

Tulldiff. ingen.

674

= 0,2 o/o

- -

- -

Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm.

27,054

7,188

8,039

9,771

11,632

kbm. 1,342

kbm. 1,387

kbm. 553

kbm. 801

- -

- -

- -

3,124

= 32,0 o/o

- -

106

= 7,9 %

108

= 7,8 %

155

= 28,o o/o

- --

Tulldiff. ingen.

- -

- -

- -

- -

- -

- -

106

= 7,e %

- -

- -

Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm.

13,057

11,485

8,254

11,888

10,522

10,232

10,763

7,489

13,141

— —

—

—

— —

----

— -

- -

- —

- -

Tulldiff ingen.

—

—

— —

—

— —

583

= 5,7 %

—

—

—

Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Tab. 3Sr;o 3 (forts.).

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Grund

för

beräk-

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

ningen.

F.&S.

Trävaror, oart»., lister .......

totalutförsel

st.

713,382

633,603

568,694

455,358

784,719

1,037,894

till Frankrike

B

27,000

6,012

- -

- -

- -

= 3,8 %

= 0,9 %

till Spanien

B

---

— —

— —

— —

— —

---

F. & S.

bjelkar öfver 20 cm. ...

totalutförsel

kbm.

244,491

214,814

260,279

259,193

173,649

154,892

till Frankrike

B

21,738

24,113

32,549

28,685

29,835

35,019

= 8,9 %

= H,2 %

= 12,5 %

= ll,i %

= 17,2 %

= 22,6 %

till Spanien

B

8,666

3,084

5,245

5,804

3,623

5,505

= 3,8 %

= Iri %

= 2,o %

= 2,i,%

= 2,i %

= 3,6 %

F. & S.

bjelkar under 20 cm.

.... totalutförsel

kbm.

224,458

165,118

197,743

177,124

116,843

129,552

till Frankrike

B

20,088

20,016

17,932

29,239

20,320

27,783

= 8,9 %

= 12,4 %

= 9,1 %

= 16,5 %

= 17,4 %

= 21,4 %

i

till Spanien

77

672

705

937

760

1,171

495

= 0,3 %

= 0,4 %

= 0,5 %

= 0,4 %

= 1,0 %

= 0,3 %

F. * S

bräder och plankor ...

totalutförsel

kbm.

2,172,217

2,149,030

2,533,047

2,752,478

2,401,130

2,678,593

till Frankrike

77

367,725

473,592

476,451

529,650

632,215

743,979

= 16,9 %

= 22,o %

= 18,8 %

= 19,2 %

= 26,3 %

= 27,7 %

till Spanien

7?

55,793

48,063

74,075

61,452

83,395

69,820

= 2,5 %

= 2,2 %

= 2,9 %

= 2,2 %

= 3,5 %

= 2,6 %

IF. A S.

liv Både eller falsade*) totalutförsel

kbm.

—

—

—

— —

—

- -

till Frankrike

77

— —

- -

---

- -

— —

- -

•

till Spanien

77

—

—

—

—

—

—

F. * S.

bröd- och plankstump .

totalutförsel

kbm.

115,330

136,556

139,582

134,825

100,884

177,074

till Frankrike

77

2,631

1,728

615

1,102

314

1,040

= 2,3 %

= 1,3 %

= 0,4 %

= 0,8 %

= 0,3 %

= 0,7 o/o

till Spanien

7?

225

---

235

249

289

675

= 0,2 %

= 0,2 %

= 0,2 %

= 0,3 %

= 0,4 %

F.

stäfver........................

totalutförsel

st.

28,879,906

24,592,253

28,160,818

30,291,314

25,238,159

23,959,313

till Frankrike

77

1,715,154

- -

---

242,754

---

- -

= 5,9 %

= 0,8 %

till Spanien

77

118,196

186,936

= 0,4 %

= 0,8 %

F.

ved.............................

. totalutförsel

kbm.

56,092

68,928

68,150

64,704

62,640

74,176

till Frankrike

>7

till Spanien

77

— —

—

—

—

---

—

F.

andra slag..................

totalutförsel

kr.

202,492

139,813

149,948

115,532

122,217

76,614

till Frankrike

77

till Spanien

77

) Före år 1885 äro dessa upptagna i nästförestående rubrik.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande B:o 1.

21

1880.

1881.

1882.

1883.

1,118,318

1,695,810

2,326,423

2,552,210

- -

11,600

- -

— _

= 0,c %

205,313

194,928

230,964

233,928

39,319

37,372

59,653

50,283

= 19,1 %

= 19,2 %

= 25,8 %

= 21,5 %

6,022

7,438

11,143

14,064

= 2,9 %

= 3,8 %

= 4,8 %

= 6,o %

197,797

185,141

213,065

187,637

39,397

27,913

42,632

24,063

= 19,9 %

= 15,i %

= 20,o %

= 12,8 %

598

2,386

5,496

10,198

= 0,3 0/o

= 1,8 %

= 2,o %

= 5,4 o/o

2,732,120

2,854,305

3,348,003

3,454,903

640,064

756,161

897,265

967,378

= 23,4 %

= 26,5 %

= 26,8 %

= 28,o %

50,122

108.914

122,666

166,905

= 1,8 %

= 3,8 %

= 3,o %

= 4,8 %

163,700

181,160

197,207

239,966

625

276

1,696

1,813

= 0,4 %

= 0,2 %

= 0,9 %

= 0,8 o/o

- -

---

473

812

= 0,2 %

= 0,3 %

32,648,314

26,244,676

29,863,630

40,185,043

___

- -

218,900

259,899

= 0,7 %

= 0,6 0%

81,107

74,300

65,093

71,713

_ _

___

- -

540

= 0,7 %

48,583

88,67C

75,798

89,127

—

—

•--

—

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

kbm.

tbm.

kbm.

1,455,193

11,840

17,359

21,308

17,107

— —

78

= 0,4 o/o

410

= 1,9 %

—

212,380

139,233

108,550

86,008

90,246

41,955

21,913

19,513

16,174

17,812

= 19,8 o/o

= 15,8 o/o

= 13,7 0/o

= 18,8 o/o

= 19,7 %

10,014

8,490

10,136

4,910

9,383

= 5,o o/o

= 5,8 %

= 9,2 %

= 5,7 %

= 10,4 0/o

154,799

209,860

141,866

172,834

203,550

24,635

34,463

30,033

37,782

36,493

= 15,8 %

= 16,7 o/o

= 21,2 %

= 21,5 °/0

= 18,2 %

2,238

3,649

2,437

1,168

1,138

= 1,4''%

= 1,4 %

= 1,7 %

= 0,6 %

= 0,5 o/o

3,194,416

3,264,163

3,074,541

3,284,189

3,791,541

886,325

784,045

812,515

885,599

892,166

= 27,7 o/o

= 24,o %

= 26,4 o/o

= 27,o o/o

= 23,5 %

118,679

133,879

173,905

142,647

126,598

= 3,7 o/o

= 4,i %

= 5,6 %

= 4,3 %

= 3,3 %

_ _

124,147

148,456

169,514

188,394

—

20,417

= 16,4 o/o

17,619

= H,» %

16,087

= 9,4 %

12,520

= 6,6 o/o

—

2,591

= 2,1 %

2,838

= I,» %

2,420

= 1,4 %

1,840

= l,o %

. 226,900

244,372

240,828

251,006

258,174

1,164

1,179

1,687

2,479

654

= 0,5 %

= 0,5 o/o

= 0,7 %

= 0,9 %

= 0,3 %

i *

O

II

168

= 0,07 %

- -

- -

30,277,434

kbm. 35,136

kbm. 29,323

kbm. 27,105

kbm. 54,170

69,500

= 0,2 %

---

46

= 0,2 %

579

= l,i %

—

—

- -

---

- -

80,110

78,613

88,640

92,482

97,165

— —

- -

301

= 0,3 %

961

= l,o %

----

kbm.

kbm.

kbm.

kbm.

79,625

3,022

3,803

8,792

15,527

2.211

= 25,2 %

3,027

= 19,5 %

3,50C

= 4,4 %

—

- -

8i

= l,o %

- -

Tulldiff. ingen.

Tulldiff. 0,7ö pes. perkbm.

Tulldiff. ingen.

Tulldiff. 0,7 5 pes.perkbm j

Tulldiff''. ingen.

Tulldiff 0,75 pes perkbm.

Tulldiff. ingen.

Tulldiff.0,7 5 pes.perkbm.

Tulldiff. 0,oo fr. pr 100 kg.

Tulldiff. 0,75 pes. perkbm.

Tulldiff. ingen.

Tulldiff''. 0,7 5 pes.perkbm.

Tulldiff. ingen.

Tulldiff. ingen,

Tulldiff. ingen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Tab. N:o 3 (forts.).

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Grand

för

beräk-

1874

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

ningen.

F. &S

Trävaror, arbetade........... totalutförsel

kr.

1,876,090

2,934,672

3,327,083

2,547,148

1,959,878

1,607,825

till Frankrike

??

5,200

34,712

27,040

10,830

17,840

'' 36,185

= 0,3 %

= 1,2 %

= 0,8 %

= 0,4 %

= 0,9 %

= 2,2 %

till Spanien

Från och med år 1885 äro förestående ar-

n

"

- -

3,060

= 0,2 %

betade trävaror närmare specificerade så- lunda:

F. & S.

svarfvare-arbeten ............ totalutförsel

kr.

__

till Frankrike

J)

—

— —

—

—

—

—

till Spanien

n

—

—

—

—

- -

- -

F. & S.

tunnbindare-arbeten ......... totalutförsel

kr.

_ _

till Frankrike

))

—

—

—

— —

— ---

— -—

till Spanien

1 ”

— —

—

—

—

- -

- -

F. & S.

byggnadsmaterial, fönster,

dörrar etc...................... totalutförsel

kr.

- -

_ _

___

till Frankrike

tf

—

—

—

—

—

— —

till Spanien

tf

—

—

—

—

- -

- -

F. &S.

andra slag samt möbler... totalutförsel

kr.

__

till Frankrike

„

— —

till Spanien

tf

—

—

—

— —

- -

- -

F. AS.j

gröfre slag, handspakar,

takspån m. m................ totalutförsel

kr.

- -

_ _

_ _

____

till Frankrike

”

—

till Spanien

tf

S.

Tändstickor.......................... totalutförsel

kg-

7,345,944

8,836,979

9,157,108

8,367,078

7,061,475

7,213,076

till Frankrike

r,

55,390

30,182

75,879

144,271

139,589

270,340

= 0,r %

= 0,s o/6

= 0,8 %

= 1,7 %

= 2,o %

= 3,7 0/0

till Spanien

—

— —

- -

1,473

Väfnader, bomulls- ........... totalutförsel i

as

. tf*

o

o

Ö

II

kg-

138,730

128,943

106,741

153,720

152,585

177,236

till Frankrike

tf

—

—

— —

—

till Spanien

tf

—

—

- - j

---

- -

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

23

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

4,698,972

i

2,324,626

2,921,809

3,201,215

3,130,824

2,128,432

1,813,428

2,117,139

2,364,495

34,850

108,572

161,205

273,838

375,958

284,035

43,540

42,685

48,847

Tulldiff.; se nedan.

~ 2,3 %

= 7,o %

= 9,3 %

= 11,? %

= 9,1 %

= 2,o %

= 2,3 %

= 2,3 o/0

= 1,4 %

- -

- -

6,950

17,478

14,840

1,600

2,035

1,317

1,695

Tulldiff.; se nedan.

= 0,2 O/o

= 0,5 %

= 0,4 o/o

= 0,05 %

= 0,i %

= 0,05 %

= 0,08 o/0

46,714

35,839

30,014

21,674

(Tulldiff. af gran eller mjukt

- -

- -

— —

---

- -

— —

—

—

J trä, 2 fr. per 100 kg.

\D:o af ek eller häråt trä,

2,000

310

''ingen.

- -

Tulldiff. 1,25 pes. pr 100 kg.

= 5,5 %

= l,o %

- -

- -

— —

—

—

47,905

18,683

25,892

47,015

.Tulldiff. med träband, 2

Jfr. per 100 kg.

- -

- -

— —

- -

- -

_ _

_ _

30

10

= 0,05 %

= 0,1 o/0

|D:o med jernband, 1,5 0 IT.

per 100 kg.

Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg.

—

—

— —

- -

- -

1,410,406

1,280,493

1,459,126

1,714,337

.Tulldiff. af gran eller mjukt

““

42,750

= 3,o o/o

41,835

. = 3,2 %

48,757

= 3,3 o/o

33,850

= I,» %

Iträ, 2 fr. per 100 kg.

|D;o af ek eller hår dt* trä,

ingen.

"'''' ''

- ---

- -

1,500

—

600

1,325

Tulldiff. 0,7 5 pes. pr kbm.

= 0,i %

= 0,04 %

= 0,08 %

- -

- -

-— —

~ -

— —

43,260

50,403

77,607

63,604

.Tulldiff. af gran eller mjukt

560

700

50

1 000

lira, 2 fr. per 100 kg.

= 1,3 %

= 1,4 %

= 0,06 %

= \/%o

|D:o af ek eller häråt trä,

''ingen.

100

= 0,2 %

25

= 0,05 %

II

o

Cn

*<1

■370

= 0,6 %

Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg.

580,147

428,010

Tulldiff. af gran eller mjukt

- -

- -

- -

524,500

517,865

trä, 2 fr. per 100 kg.

- -

---

— —

- -

- -

230

150

10

_ _

D:o af ek eller häråt trä,

= 0,04 %

= 0,04 o/o

= 0,002 %

| ingen.

—

- -

---

—

—

— —

—

(Tulldiff. 0,7 5 pes. pr kbm.

\eller

9,716,711

10,683,109

10,595,940

11,953,827

12,401,406

13,860,434

14,997,670

12,599,843

13,231,261

1,658

2,104

67,014

35,273

3,965

4,605

18,825

7,570

5,060

= 0,02 %

= 0,02 %

= 0,e %

= 0,3 %

= 0,03 %

= 0,03 o/

= 0,i %

= 0,06 %

= 0,04 %

- -

— —

- -

- -

- -

—

1,541

—

—

Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg.

= 0,oi %

294,974

362,469

388,799

364,879

387,669

323,855

325,327

364,135

572,731

- -

- -

- -

- -

- -

400

_ _

_

.

= 0,i %

s. 24 Kontrollera mot PDF

Tal). N:o 3 (forts.).

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Grund

föi-

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

Väfnader, ylle-................... totalutförsel

till Frankrike

kg-

,,

53,385

64,868

62,106

89,892

104,372

87,320

till Spanien

JJ

----

Ångmaskiner....................... totalutförsel

till Frankrike

kr.

n

96,850

23,825

225,630

6,900

21,525

39,265

till Spanien

B

—

—

— —

—

—

— —

Varor, ej spec., råämnen..... totalutförsel

till Frankrike

kr.

n

5,158

5,307

2,122

1,975

9,711

5,398

till Spanien

T)

---

—

—

— —

—

—

arbetade...... totalutförsel

till Frankrike

kr.

14,130

24,123

4,254

10,567

5,481

504,770

till Spanien

ii

—

— —

— —-

—

— —

—

Värdet af öfriga till Frankrike utförda varor

» „ „ » Spanien

kr.

11

2,022

1,211

3,679

410

3,321

1,370

2,526

699

6,823

1,283

6,230

1,951

Sammanlagda värdet af utförseln ..............

deraf till Frankrike

. » Spanien

kr.

n

77

233,332,229

19.805,772

= 8,5 %

2,452,240

= 1,0 %

206,552,259

24,686,709

= 12,o %

1,666,270

= 0,8 o/o

226.239,205

25,334,644

= 11,* %

2,479,901

= l,i %

215,912,700

24,942,570

| = U,o %

2,215,952

! =1,0 °/o

184,320,355

26,001,818

= Hi %

2,062,157

= l.i JK

186,163,886

27,828,927

= 14,9 %

1,542,918

= 0,8 %

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

25

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

103,514

112,986

120,090

97,206

99,298

81,897

84,036

108,279

164,335

_ _

_ _

_1 -

---

- -

600

- -

- -

- -

= 0,7 %

—

—

— _

—

- -

- -

- -

- -

- -

33,340

251,925

57,910

61,570

37,090

69,275

283,893

88.255

173,568

___

_ _

_ _

_ _

- -

- -

11,500

- -

= 13,1 %

—

—

— —

— —

---

- -

- -

- -

- -

6,232

6,054

6,907

2,433

95,842

6,007

15,062

30,898

101,540

_ _

_ _

---

- -

12,000

—

— —

— _

— —

= 12,5 %

_ _

_ _

652,173

1,051,940

1,530,432

894,242

955,451

1,706,162

1,508,213

1,582,726

1,731,680

- -

1,080

- -

—

—

—

- -

- -

- -

= 0,i %

___

_ _

_ _

---

4,318

4,225

6,160

4,607

3,994

5,846

2,515

4,873

2,940

1,705

1,158

1,154

4,774

2,434

6,876

6,074

4,341

6,360

236,643,106

223,196,316

253,887,462

256,530,632 238,612,663

246,271,130

228,398,171

246,678,657

281,752,718

28,699,361

28,404,413

33,365,838

31,286.944

29,329,412

24,478,372

20,857,120

27,226,138

29.592,807

= 12,i %

= 12,7 %

= 13,1 %

= 12,2 %

= 12,a %

= 9,0 %

= 9,i %

= ll,o %

= 10,5 %

1,503,415

3,184,141

3,594,739

4,443,671

3,216,375

8,068,317

5,855,598

6,465,165

5,580,601

- O,o %

= 1,4 %

= 1,4 %

= 1,7 %

= 1,3 %

= 3,3 %

= 2,8 %

= 2,o %

= 2,o %

Bih. till Rilcsd. Prof. 1889. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 4.

Införselstullar i Frankrike å i traktaten upptagna varor.

Qvantitet

för tull- beräk-

Enligt all- männa tull- tarifen.

Enligt tmk- taftarifen.

ningen.

Francs.

c:r.

Francs. I c:r.

Hudar, oberedda, färska eller torra:

fria.

fria

fria

fria

fria

fria

Pp],$vp.rh nbp.rfidrla .........................................................

fria

fria

Djurfett *), undantagandes af fisk:

tåls ..........................................................

fritt

fritt

fria

fria

s. k. Degras *) ...........................................

fritt

fritt

Ost *) af mjuk beskaffenhet...........................................

100 kg.

6

—

3

—

af bård beskaffenhet .......................................

8

—

4

—

fimnr färskt eller smä.lt, ....................................

13

—

fritt

saltad t .......................................................

15

_

2

—

Pisk^ saltsjö-, färsk ...............................................

5

—

5

—

sötvattens- färsk.................................................

5

_

fri

torkad, saltad eller rökt: kabiljo, klippfisk der- under inbegripen ..........................................

48

48

stockfisk *)............................................................

48

—

10

—

andra slag.................................................

10

—

10

—

konserverad au naturel, marinerad eller på annat

sätt beredd *) ...........................................

10

10

Ostron *), friska yngel ....................................................

fria

fria

andra slag ... ..........................

1,000 st.

100 kg.

* 1

50

1

50

inlagda ...........................................................

10

_

10

—

Hummer *) och langouster, färsk....................................

5

—

5

—

konserverad au naturel eller beredd ........

WTusslnr *) och a.ndra, snä.ckdjnr, fylda.......................

ri

10

fria

—

10

fria

—

Bisk,fett, *1 ..............................................................

100 kg.

6

_

6

—

Hvalraf *). oberedd .......................................................

5

_

5

—

pressad ......... ..................................

10

—

10

—

raffinerad .....................................

15

—

15

—

Horn *), torsk- och makrill ............................................

_

60

_

60

Hvalfiskbarder *), oarbetade............................................

fria

fria

Sälskinn *), oberedda.......................................................

fria

fria

Hartser *), inhemska och andra hartsartade produkter

100 kg.

2

—

2

—

‘) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.

s. 27 Kontrollera mot PDF

jBevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

27

Tab. N:o 4 (forts.).

Vanliga trävaror: byggnadsvirke af ek, alm och

valnöt, i stock eller fyrhugget

byggnadsvirke af ek, alm och

valnöt, sågadt af alla dimensioner

....................................

byggnadsvirke af andra träslag,

i stock eller fyrhugget........

byggnadsvirke af andra träslag,

sågadt af alla dimensioner

master, masttoppar, sparrar,

båtshaksskaft, högaffelskaft

och skaft till tjärborstar,

åror och årämnen................

tunnstäfver ................................

träribbor ....................................

läkter............................................

stakar och störar........................

korkbark, rå, raspad eller i

skifvor * **))................................

brännved och träkol ................

andra slag ................................

Lump *) ........................................................................

Trämassa ....................................................................

Sten och jordarter för konstnärliga och industriella

ändamål, ej spec.........................

Byggnadsmaterial: oarbetad!; skiffer för byggnadsbruk

skiffer till taktäckning ................

golfsten, mur- och taktegel ........

eldfast tegel ................................

byggnadssten, oarbetad................

gatsten............................................

Jern: jernmalm............................................................

tackjern, raffin. tackjern (mazée) o. barlastjern

smältstycken, slagghaltiga ................................

(Smältstyckena skola icke anses innehålla

slagg, med mindre slagghalten uppgår

till minst 4 proc.),

stångjern, hörn och vinkeljern, T-jern, jernvägsskenor

af alla former och dimensioner

(axlar och hjulband, ej bearb.)........................

(Råstänger, som innehålla minst 4

proc. slagg, förtullas som smältstycken,

slagghaltiga).

Qvantitet

för tull- beräk- ningen.

Enligt all- männa tull- tarifen.

Enligt trak- tattarifen.

Francs.

c:r.

Francs.

c:r.

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

fria

fria

fria

fria

1,000 st.

—

10

—

10

fria

fria

1,000 st.

—

25

—

25

fri

fri

fria

fria

fria

fria

fri

fri

fri

fri

fria

fria

fri

fri

1,000 st.

4

—

2 |—

B

1

—

fria

1

—

fritt

fri

fri

fri

fri

fri

fri

100 kg.

2

—

1

50

B

6 å 4|50”)

4

50

100 kg.

6

—

5 |—

*) Till Frankrike bar af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.

**) Smältstycken, innehållande 6 proc. slagg eller mera, draga enligt Tarif général tull af 4,50

andra 6 Fr. per 100 kg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tab. N:o 4 (förta.).

Bevillningsutskottets Betänlamde N:o 1.

Jern: bandjern af mer än en m.m. i tjocklek............

af en m.m. i tjocklek eller derunder ................

valsade trådringar för tillverkning af jerntråd

plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en

m.m. i tjocklek, ej utklippt .......................

plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en

m.m. i tjocklek, klippt till hvilken form

som helst........................................................

plåt, tunn, och svartbleck, plana, af en m.m,

i tjocklek eller derunder, ej utklippt ........

plåt, tunn, och svartbleck, plana, af eu m.m.

i tjocklek eller derunder, klippt till hvilken

form som helst ............................................

förtent, förkoppradt, förzinkadt eller förblyadt

Jerntråd, förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, af

0,5 m.m. i diameter eller derunder

förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, andra

slag ................................................

Stål i stänger: jernvägsskenor, axlar och hjulringar,

ej bearbetade....................................................

i stänger, alla andra slag, äfvensom bandstål....

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än

en half m.m. i tjocklek, ej utklippta ........

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än

en half m.m. i tjocklek, klippta till hvilken

form som helst ................................*..........

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half

m.m. i tjocklek eller derunder, ej utklippta

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half

m.m. i tjocklek eller derunder, klippta till

hvilken form som helst................................

plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende

på tjocklek, ej utklippta ................

plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende

på tjockleken, klippta till hvilken

form som helst ............................................

dragen ståltråd, äfven blank, till instrumentsträngar

........................................................

Jernfilspån*) och sinner ................................................

j Jernskrot, smides- eller tackjerns- ................................

j Stålskrot............................................................................

Qvantitet

för tull- ber äk-

Enligt all- männa tull- tarifen.

Enligt trak- taftarifen.

ningen.

Francs.

c:r.

Francs.

c:r.

100 kg.

6

6

_

7

50

7

50

77

6

—

6

—

100 kg.

7

50

7

—

100 kg.

8

—

7

50

100 kg.

10

—

9

—

100 kg.

11

10

77

13

—

12

—

77

10

—

10

—

77

6

—

6

—

77

6

—

6

—

77

9

—

9

—

7?

9

—

9

—

77

9

90

9

90

77

15

—

15

77

16

50

16

50

77

15

—

15

—

77

16

50

16

50

77

20

fria

20

fria

—

100 kg.

2

_

2

—

77

6 ä 9

3

—

'') Till Frankrike bär af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 29

Tab. N;o 4 (forts.).

Qvantitet ]

för tull- beräk-

Enligt all-1

närma tull- j

tarifen. j

Enligt trak- tcrftarifen.

ningen.

Fraiics.

c:r.

Francs.

c:r.

Tlnwwnvolnnn nr,b färsksla£?2 ....................................

fria

fria

fri

fri

rå eller garad, ren'' eller legerad med zink

eller tenn, i stänger, tackor eller skifvor

valsad eller smidd, ren eller legerad med

zink eller tenn, i stänger eller plåtar*)

koppartråd, ren eller legerad med zink eller

tenn, af alla dim., polerad eller opolerad,

undantagandes förgyld eller försilfrad *)

förgyld eller försilfrad, i tackor, smidd, dra- gen, valsad eller spunnen på garn eller

silke *)........................................................

100 kg.

100 kg.

100 kg.

fri

10

10

100

—

fri

10

10

100

—

filspån onh skrot ............................................

fria

fria,

Tiln malm noll sla^p*. alla slasr ....................................

fritt

fritt,

i tackor urisar stänger eller plåtar ....................

fritt

fritt

legera dt med nntimon (\ tackor!............................

100 kg.

3

3

hamradt eller valsadt *) ........................................

3

3

filspån och skrot ....................................................

»

fria

fria

i Zink: malm, obränd eller rostad, pulveriserad eller ej

j tvekor unsar, st,ä,offer eller skifvor ............

fri

fri

fri

fri

valsad *) ................................................................

100 kg.

4

_

4

i_

filspån och skrot ................................................

fria

1

fria

Nirlc.pl.

fri

fri

speiss....................................................................

fri

fri

ren eller legerad med andra metaller, hufvud- sakligen koppar eller zink (argentan) i

göten eller tackor *) ................................

fri

fri

ren eller legerad med andra metaller, hufvud- sakligen koppar eller zink (argentan),

smidd valsad eller dragen *)...................

100 kg.

10

10

* malm .......................................................

fri

fri

■

svafvelantimonium, smält *) ...................

fri

fri

metallisk eller regulus *) .......................

100 kg.

6

i—

6

i_

A rsenik • malm ...............................................................

fri

fri

metallisk *).......................................................

fri

fri

nn.dmium oarbetad ...................................................

fri

fri

Vismut ...........................................................................

fri

fri

Mangan malm ...............................................................

fri

fri

1 Kobolt, föröda,säd i stycken eller i pulver*! ...............

fri

fri

| Malmer, ej specificerade ...............................................

fria

fria

Oxalsyra...........................................................................

100 kg.

12

j 5 Oj 10

—

*) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ruin.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 4 (forts.).

Qvantitet

för tull- beräk-

Enligt all- männa tull- tarifen.

Enligt trak- taftarifen.

ningen.

Francs.

c:r.

Francs.

c:r.

T/ius alla slaer ............................................................

100 kg.

19

16

40

40

Öl ...........................................................................

B

1 hl.

7

75

7

75

Papper, s. k. fantasi-, färgadt, marmoreradt, pressadt,

öfverdraget med metall eller icke............

100 kg.

25

11

15

8

alla andra slag ................................................

77

11

8

papifir ........................................................

77

11

8

Tlnr.hp.r ..........................................................................

77

fria

fria

Gravyrer *), kopparstick, litografier, fotografier och

ritningar af alla slag på papper ....

JTn.rtnr ^ ffAnffrfl.fiskä onh si ö kort ................................

fria

fria

fria

TMueiknJipr nraveradfi eller trvckta............................

fria.

fri a

(Eftertryck förblifva till införsel förbjudna.)

V.f.ihpf.f.pr *1 +.rvckta

100 kg.

1 dussin

11

1

1

Handskar *), af lamskinn eller kalfskinn, enkelt sydda

sydda med pikésöm ................................

50

50

75

af killing- eller getskinn, enkelt sydda

sydda med pikésöm ................................

7?

77

2

2

50

i

i

25

Pelsverk*), beredda eller i sammansydda stycken........

undantagandes följande slag, bvilka äro

tullfria:

1 af sjövarg och sjöutter....................

77

1 kg.

1

fria

i

fria

2 af säl och bluebacks........................

3 gråverk................................................

77

77

4. hamster och hvita kaninskinn ........

5 krimska och kalmuckskinn................

77

77

77

77

6. hvita harskinn....................................

77

77

7. getskinnsfällar....................................

77

77

arbetade, färdigsydda: vanliga....................

1 kg.

77

1

60

7?

1

60

fina ................................................................

5

5

Maskiner, andra än ångmaskiner, för jordbruket (motorn

ej inbegripen) ................................................

77

100 kg.

6

5

Arbeten af jern:

Ankare, kettingar och kedjor *) ............................

8

8

8

Spik, maskintillverkad ............................................

77

8

handsmidd........................................................

77

12

12

Symaskiner........................................................................

77

6

6

_

Knifsmide *), gröfre: köks- och slagtareknifvar samt

skräddaresaxar, vanliga ....................

77

125

125

rakknifvar, simpla...................,................

77

77

250

—

250

—

'') Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ruin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 3

_Tab. N:o 4 (forts.).

Qvantitet

för tull- beräk-

Enligt all- männa tull- tarifen.

Enligt trab- tattarifen.

ningen.

Francs.

c:r.

Francs.

c:r.

Knifsmide *), rakknifvar, andra slag ............................

100 kg.

375

_

375

_

finare ........................................................

B

600

—

600

—

Laggkärl, tomma, nya, ihopsatta eller i söndertagna

stycken:

fria

med band af trä............................................

100 kg.

2

—

med band af jern ........................................

Qvastar *), vanliga............................................................

77

2

fria

50

1

fria

Virke till timmermans- eller vagnmakarearbeten, oar-

fritt

fritt

betadt, fyrhugget eller sågadt....................

fasonerad! ............................................................

fritt

fritt

Knappformar *)................................................................

100 kg.

13

—

13

—

Träskor, vanliga................................................................

77

12

—

12

—

målade, lackerade eller fodrade med pelsverk

77

25

—

25

—

Askar af hvitt trä............................................................

77

2

—

2

—

Bräder samt frisbräder eller skifvor till parkettgolf,

hyflade med eller utan spåntning:

af ek eller hårdt trä ........................................

100 kg.

2

—

1

50

af gran eller mjukt trä ....................................

77

1

—

—

50

Träkärl, grafva................................................................

77

4

—

4

—

fina........................................................................

77

4

—

4

—

Andra arbeten af trä: af ek eller hårdt trä ............

7?

7

—

7

—

af gran eller mjukt trä ................................

77

7

—

5

—

*) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänlmnde N:o 1.

Tab. n:o 5.

Snförselstullar i Spanien å i traktaten upptagna varor.

Enligt all-

Enligt

Qvantitet

manna tull-

traktat-

för tull-

tariffen.

tariffen.

beräkning.

pesetas.

cent.

pesetas.

c:t.

Tjära, hartser, kåda, asfalt och jordbeck .......................

100 kg

_____

4 1

_

41

(-lins flaskor osv ..............

8

6

50

Tackjernsrör, alla slag .....................................................

11

V

4

70

3

50

Smältstycken0O).........................................................................

11

—

—

3

5 0

Jern och stål, i plåtar af 6 m.m. i tjocklek eller der-

öfver samt nitnaglar ..............................

11

9

—

6

70

„ i stänger af alla former i plåtar intill

6 m.m., axlar, hjulband, skifvor, vagns-

fjedrar och tunnband..............................

11

13

•—

8

6 5

,, träl/ .............................................................

11

8

—

6

55

Spik och skruf var af jern, äfven tenlikor°)....................

11

20

—

14

85

Knif var °) alla slag af jern eller stål .............................

1 kg

1

1

—

Tran, Fisklefver-, renad för medicinskt bruk ..............

100 kg

3

—

3

—

„ Torsk- och hval- samt andra slag af djurfett * **) ***)°°)

11

—

—

1

70

Papper, i långa banor, olimmadt eller halflimmadt

(till tryckning)......................................................

11

10

50

10

—

„ kardus-, ordinärt ...................................................

11

12

50

10

85

Trävaror, vanliga: bräder, äfven afskurna, hyflade,

med eller utan spåntning, till lådor eller golf,

vanliga dörrar, jalusier, spjelluckor (contra-

.

ventanas), plank, bjelkar, stockar, master samt

skeppsvirke..............................................................

1 kbm

2

75

2

*) Till Spanien har af denna \rara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ram.

**) Spanska tulltaxan upptager för »Gjutjern i stycken» 2,60 å 2 pesotas för 100 kg;

smältstycken äro ej upptagna.

***) Spanska tulltaxan upptager för Djurfett .................... 1 pesetas pr 100 kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Enligt

all-

Enligt

Qvantitet

manna tull-

traktat-

för tull-

tariffen.

tariffen.

beräkning.

pesetas.

cent.

pesetas.

c:t.

Träarbeten, vanliga: alla slag, skurna eller icke, må-

lade eller fernissade, lister, fernissade

eller beredde till förgyllning, möbler af

böjdt trä, äfven målade eller fernissade,

tändstickor af trä .........................................

100 kg

20

--

18

75

Trämassa för papperstillverkning ..................................

It

_

25

11

20

Fiskrom °) och andra djurprodukter, ej specificerade .

Jl

—

50

11

50

Akerbruksmaskiner ...............................................................

11

1

—

11

95

Motorer.....................................................................................

2

50

2

_

Fisk, klippfisk och stockfisk °) (alla afgifter deruti

inbegripna) ..................................................................

11

23

50

18

70

„ saltad, rökt och marinerad.......................................

11

12

11

—

Bränvin.................................................................................

1 hl.

20

_

17

3 5

Öfvergående afgift.....................................................

11

3

75

3

75

Öl och cider..........................................................................

11

12

50

9

75

*) Till Spanien har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.

Bill. till lliksd. Prot. 1890.

5 Sami. 1 Afd. 1 Bäft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 6.

Uppgift å införseln åren 1874—1888 af de i traktaterna

Anm. I införseln från Frankrike och Spanien upptagas endast de varor, som från

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

S."

Apelsiner............

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

n

B

220,231

255,005

260,525

312,192

16,960

269,330

7,957

253,881

F.*

Askar och Dosor

af sams. ämnen

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

}J

»

6,439

5,871

8,455

8,861

6,034

4,910

F.

Band, helsiden- och

silkessammet®- totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

5,603

5,264

6,986

5,295

3,917

2,053

[F-

[

halfsiden ........

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

))

n

2,291

1,949

2,318

3,560

2,910

2,250

F.

andra slag ....

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

n

92,423

106

79,708

100,948

91,157

75,985

77,377

F.

Ben, arbetadt,

elfenben ....

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien :

kg.

tf

})

434

366

460

499

383

338

F.

andra slag....

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

7?

■n

8,854

448

8,836

l

11,577

780

12,408

423

8,768

505

9,039

585

F.

Bijouterivaror ....

totalinförsel |

från Frankrike

från Spanien

kg-

n

77

34,368

,460

25,835

872

26,594

748

26,088

799

20,541

391

18,952

1921

* Bokstafvera» F..ocli S. i denna kolumn utmärka att införselstullen å varan blifvit i Sverige bestämd genom traktaterna

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

35

med Frankrike och Spanien upptagna varor.

dessa länder sjöledes införts till Sverige. Den verkliga införseln kan ej uppgifvas.

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

283,164

328,252

359,349

401,817

534,578

602,256

598,011

652,123

671,786

—

9,066

—

—

6,724

5,207

— —

—

— —

6,931

7,095

9,611

12,110

12,783

15,013

13,700

13,784

15,200

2,241

2,411

2,294

4,959

2,200

15

1,914

1,808

2,986

3,459

3,651

4,861

6,737

9,086

_

_ _

10,446

11,608

42

12,194

15,108

15,386

94,743

99,814

248

103,394

128

111,684

53

114,443

73

118,488

113,302

113,224

124,812

348

400

404

378

361

442

439

_ _

363

410

478

12,429

15,312

289

14,037

699

15,304

1,066

11,033

847

12,202

1,470

11,276

772

11,432

488

12,445

233

29,136

634

38,298

981

42,076

1,135

47,237

2,295

50,947

2,746

42,376

1,443

39,963

1,792

34,350

1,664

30,630

940

med Frankrike och Spanien.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutsltotfets Betänkande N:o 1.

Tab. ISr:o 6 (forts.).

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

i

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

F.

Blommor, konst-

gjorda ............ totalinförsel

kg-

1,321

1,519

1,667

1,538

1,628

1,289

från Frankrike

22

- -

---

23

_ _

_ -

från Spanien

n

— —■

---

—

—

—

F.

delar deraf .... totalinförsel

kg-

208

225

196

228

289

173

från Frankrike

från Spanien

—

—

— —

— —

—

—

S.

Bly, oarbetad!.... totalinförsel

kg-

377,978

619,421

799,866

767,305

525,351

445,395

från Frankrike

---

- -

___

_ _

_ _

___

från Spanien

tf

_

—

— --

—

—

F.

Borstbindarearbe-

ten....................totalinförsel

k".

23,437

23,543

21,221

26,225

18,111

16,709

från Frankrike

- -

552

584

524

600

729

från Spanien

—

— —

—

—

F.

Brefkuverter och

Papoerspåsar totalinförsel

kg.

36,454

48,793

48,809

53,604

49,833

47,421

från Frankrike

543

2,078

717

987

_ _

_ _

från Spanien

n

»

—

F.

Broderade arbeten totalinförsel

kr.

121,833

112,996

157,594

159,825

140,818

110,002

från Frankrike

_ _

- -

___

_ _

_ _

_ __

från Spanien

tf

—

—

— —

— —

—

—

F.

Bränvin, af vindraf-

•

vor, på fat .... totalinförsel

1.

1,238,885

1,324,658

1,581,344

1,460,923

1,615,786

1,719,027

från Frankrike

1,201,483

1,296,273

1,554,614

1,425,078

1,592,606

1,702,248

från Spanien

tf

S.

Citroner................ totalinförsel

kg-

49,932

50,335

50,345

55,338

46,579

52,927

från Frankrike

- -

- -

_ _

_ _

____

från Spanien

tf

9,587

12,216

8,140

7,832

7,792

5,284

F.

Etuis af sams.

ämnen ............ totalinförsel

kg.

11,481

10,397

10,956

12,281

9,254

7,814

från Frankrike

337

441

297

282

176

252

från Spanien

tf

—

—

—

—

—

F.

Fingerborgar och

Syringar ........ totalinförsel

kg-

2,675

1,377

1,623

2,253

1,280

1,549

från Frankrike

- -

---

___

_ _

___

_ _

från Spanien

7)

—

—

— _

— —

_

—

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

37

i

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1

1885.

1886.

1887.

1888.

1,957

2,850

19

|

3,644

12

4,893

33

3,992

62

4,093

10

2,728

2,203

1,901

19

250

_ _

273

353

19

220

371

210

266

241

166

429,284

663,424

410,938

412,481

416,389

393,266

322,973

338,554

436,993

20,957

566

21,736

584

17,915

912

18,660

1,271

16,737

1,505

16,441

1,099

13,575

1,125

13,118

1,164

18,391

1,143

.

58,876

I

74,181

90,429

728

122,039

115,382

130,956

143,633

158,014

180,124

z z

158,942

184,438

255,581

___

245,466

308,666

275,582

1,411

218,908

188,852

116,357

1,496,328

1,480,137

_ _

1,633,7 56

1,624,450

1,368,214

1,362,798

1,246,536

1,236,058

1,228,241

: 1,217,709

1,160,306

1,153,824

1,032,156

1,027,963

820,711

813,319

994,089

984,783

2,937

|

51,543

8,228

62,201

8,254

58,832

9,362

66,040

8,819

!

78,562

7,272

84,437

6,732

75,788

6,904

85,644

8,058

87,596

9,728

155

10,361

316

9,538

196

|

10,869

158

13,318

138

13,675

232

10,792

180

10,189

i ---

15,262

2,153

2,148

2,o3£

330

2,999

- -

2,368

409

2,301

1,704

2,109

2,194

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 6 (forts.). ,»...................■

Grund-

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

hd

0-

BO

Fjäder, spritad.... totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

T)

504

490

429

436

360

751

F.

Glas, bunkar ete.

och buteljer,

oslip............. totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

77

77

674,086

19,256

93,219

6,079

110,520

4,846

310,986

207,480

4,676

136,534

4,123

F.

optiska, lösa,

oinfattade... totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

77

366

354

145

147

307

93

F.

fönster- och spe- gel-, oslip..... totalinförsel

från Frankrike*

från Spanien

kg.

77

>7

2,168,239

4,442

1,297,704

3,357

2,056,120

9,057

2,106,314

439

1,845,437

629

1,846,288

F.

andra slag .... totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

55

77

268,004

10,452

247,604

10,609

272,781

9,208

270,804

8,196

206,878

6,400

207,097

2,816

S.

Gräs, esparto och

andra oarb..... totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

77

r)

109,499

95,845

31,541

95,812

66,015

52,667

___ j

• -

''

s.

Guld, oarbetadt totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

77

?)

2,758

2,113

2,308

1,082

1,777

1,076

F.

arbetadt ........ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

??

77

84

39

54

70

17

33

F,

bok-................ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

55

274

493

460

499

386

341

* Införsel» från Frankrike af slipadt spegelglas inberäkna!.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 39

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

1,342

1,547

.

6,629

■

5,232

500

6,732

4,390

2,735

2,998

2,819

127,990

129,835

148,477

227,871

4,876

111,621

126,981

108,993

55,645

45,593

185

254

767

957

956

180

584

51

528

1,297

104

408

2,110,819

2,165,906

1,366,759

5,227

1,281,262

2,254

1,382,937

1,802,521

14,125

1,860,166

8,379

1,781,587

1,362,278

7,151

275,666

5,725

282,295

5,464

325,569

4,635

333,171

6,650

333,562

4,808

338,620

4,494

294,820

4,721

330,950

4,720

435,309

3,345

58,321

73,241

69,871

101,875

134,062

140,191

150,902

114,471

108,440

---

- -

- -

- -

- -

z z

_ _

1,213

226

853

687

1,051

476

1,602

1,091

494

---

- -

---

---

‘ -

Z Z

_____

_____ _

_ _

56

33

56

69

75

83

18

24

26

- -

---

- -

---

---

i z

z z

_ _

440

620

877

818

781

645

677

667

560

- -

— —

—

—

— —

—

—

—

—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 6 (forts.)._____

!

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

F.

Guld-, musiv-, pu- der- eller unsen- totalinförsel

kg.

O

O

O

O

6

3

5

O

O

från Frankrike

från Spanien

n

---

—

—

—

—

—

F.

Gulddragarearb.....totalinförsel

kg-

238

150

257

193

438

243

från Frankrike

från Spanien

B

11

9

___

___

zz

F.

Handskar............ totalinförsel

kg.

2,465

3,281

4,133

6,051

2,993

2,517

från Frankrike

56

- -

- -

___

- -

från Spanien

?>

— —

—

—

—

—

—

F.

Handskskinn .... totalinförsel

kg-

22

4

7

4

3

25

från Frankrike

från Spanien

»

a

- -

- -

---

---

F.

Hattar................ totalinförsel

st.

538,095

425,925

440,676

487,671

336,824

322,241

från Frankrike

605

- -

---

- -

485

från Spanien

B

— —

— —

—

---

— —

—

F.

Horn, arb., knappar

och andra slag totalinförsel

kg.

29,876

20,635

34,502

39,247

37,545

37,880

från Frankrike

541

978

1,803

1,451

1,918

- -

från Spanien

n

— —

- -

—

—

— —

—

F.

Hudar och skinn,

ej pelsverk, be- redda .............. totalinförsel

kg-

966,458

827,855

1,586,774

1,492,698

1,642,267

1,671,751

från Frankrike

>7

791

804

408

626

1,498

1,346

från Spanien

V

-- -

- -

- -

- -

— —

— —

F.

Hår- och Tagel- arbeten............ totalinförsel

kg.

19

795

1

26

66

från Frankrike

---

- -

- -

- -

- .--

- -

från Spanien

77

— —

—

— —

—

— —

—

F.

Häktor, Hakar

och Hyskor.... totalinförsel

kg-

5,501

4,748

5,186

5,214

3,744

3,157

från Frankrike

- -

---

- -

- -

- -

- -

från Spanien

77

---

—

— —

--,

—

—

F.

Ilängslen ............ totalinförsel

kg.

26,685

24,805

32,466

34,447

27,054

23,689

från Frankrike

1,356

150

596

1,422

2,018

1,052

från Spanien

77

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

41

1

1880.

[

1881.

1

1882.

1

1883.

!

1884.

1885.

1

1886.

1887.

1888.

1

9;

i

,8j

7

13:

9

5;

11!

7

15!

313

''1

376

511

968;

1,270

1,407

1,229

22

971

16

1,148

4,688

6,146

6,594

6,817

44;

6,815

20

6,626

7,601

„_17

8,327

10,051

20

6

- =

2

—

—

24

1

— —

31

455,743

524,712

887

560,371

588,912''

666,047

680,044

543,667

477,982

355,851

55,868

626

57,076

350

66,318

845

55,490!

1,131

l

45,824

1,404

43,713

766

31,757

499

25,415

401

-

31,048

241

1,845,970

1,543

1,787,340

12,912

2,259,611

8,779

2,210,215

6,572

2,185,154

2,486

2,707,628

2,235

1,668,872

2,525

2,232,752

2,303

2,320,863

2,803

14

60

83

164:

33

31

48

431

40

4,772

5,847

6,682

7,176

8,734

8,681

12,216

12,468

13,662

33,781

1,256

33,561

748

40,179

776

59,527!

1,285

46,365

1,196

47,180

1,768

42,829

1,169

45,504

1,484

51,105

1,571

Bill. till Biksd. Birot. 1890. o Sami 1 Åfd. 1 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 6 (forts.).

iP.

Instrumenter, kirur-

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

''

1876.

1877.

1878.

1879.

giska; se Maskine- rier, Redskap och

Verktyg.

F.

optiska* ........ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

T)

tf

- .-

- -

*- -

- -

— —

—

S.

Jern, tack- och

barlast-............ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

B

B

16,657,241

17,924,180

25,335

21,258,561

68,905

17,658,932

16,450

13,297,227

11,313,738

F.

järnvägsskenor totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

B

B

59,452,405

581,972

54,843,348

32,665,305

47,921,921

21,600,109

19,803,653

F.

kassakistor och

sängar ........ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kr.

n

B

36,501

1,674

40,889

44,432

53,644

1,508

31,388

34,532:

_ _

F.

ej specificerade

jernvaror, för- nicklade eller

lackerade .... totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

B

B

151,097

134,205

116,827

130,773

95,299

85,159

F.

andra slag totalinförsel

från Frankrike**

från Spanien

kg-

B

B

382,293

12,471

356,179

5,751

454,435

10,304

525,210

6,919

333,398

3,021

331,683:

130

|P.

Kautschuk, arbe- tad ej specifice- rad, andra slag totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

B

78,869

85,052

623

116,151

522

183,437

553

150,060

384

109,994

F.

Kläder, nya gång- kläder etc..... totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kr.

tf

b :

1,663,343

4,229|

1,759,424

6,677

2,378,010

19,679

___ *

2,808,849

16,163

2,562,451

2,066

2,495,975

4,940

* Denna rubrik är gällande först från och med den 16 maj 1882.

**I införseln från Frankrike äro före år 1881 förnicklade och lackerade jernvaror inberäknade.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

43

1880.

1881.

1882.

i

1888.

:

1884,

1885.

1886.

1887.

1888.

;E

_ _

5,094

503

8,597

1,410

!

7,939

1,497

6,763

898,

6,470

804:

I

6,202

925

7,718

507

• 15,972,188

21,806

10,289,696

''

17,443,362

21,890,209

22,642,716

21,981,991

22,518,036

18,071,127

31,132,313

9,970,880

13,991,916

15,826,718

34,232,197

28,197,691

34,534,953

8,900

34,428,231

33,800,652

23,644,935

37,337

41,445

42,719

52,823

52,751

45,160

68,641

53,761

65,697

86,302

103,981

115,466

64.

124,757

1,866

130,535

1,659

108,369

2,032

110,943

527

102,339

2,176

93,945

672

116,907

593

426,936

3,600

465,301

2,949

497,881

1,153

650,451

7,191

751,903

4,417

736,782

6,436

728,639

1,087

696,916

3,533

942,181

971

120,374

181,439

184,760

224,988

455

244,527

202

248,930

251

204,500

212,942

286,331

413

3,747,740

16,521

3,669,604

6,997:

3,999,286

4,440

4,441,367

20,505

; 4,888,301

i 7,915

i 5,117,218

! 7,421

4,903,768

13,323

1

: 4,643,811

9,511

: 5,080,811

10,991

s. 44 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

44

Tab. N:o 6 (forts.).

Grund

för

boräk-

ningen.

1874.

!

1875.

1876.

1877.

1878.

1879

kg-

48,635

39,444

47,134

55,637

51,624

56,971

- -

—- —

276

—

- -

- -

---

- -

- -

— —

kg-

3,547

1,921

2,185

1,865

1,118

995

B

- -

-

---

- -

----

B

- -

---

- -

_ _

— —

—

kg-

2,623

2,822

3,083

3,051

1,629

1,089

>?

---

---

- -

- -

- -

- -

V

- -

- -

■---

— —

— —

—

kg-

12,770

10,283

7,235

7,455

3,978

2,444

n

---

----

----

---

- -

”

*- -

---

- -

— —

— —

kg.

98,226

72,083

69,466

72,548

35,870

26,793

Y

—

268

—

—

— —

Y)

- -

- -

- -

- -

—

kg-

■- -

- -

- ''-

106

- -

yi

---

- -

---

- -

y

- -

- -

---

—

— —

—

kg-

23,587

26,890

22,607

24,431

19,006

24,744

Y

6,131

7,224

5,399

7,310

5,084

3,480

- -

----

---

- -

- -

- --

kg-

- -

- -

- -

- ---

- -

- -

Y

---

- -

---

— —

—

_

Y

- -

- -

---

- -

- -

_ _

kg-

112,378

135,186

161,010

158,148

109,527

120,310

54,825

74,656

72,319

65,748

48,101

49,964

---

- -

- -

- -

- -

- -

kg.

6,759

27,205

14,028

47,438

33,113

17,513

---

----

---

— —

— —

1,913

»

- -

- -

- -

- -

- -

- -

kg.

11,392

4,166

5,441

38,257

20,744

23,167

V

''

---

- -

IF. Knappar af sammansatta

ämnen totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

F. Knifvar, rak-........ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

!f. penn- ............ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

F. talj- etc......... totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

F.j bords- och andra

slag .... totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

S. Kobolt, malm och

j metall ............ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

F.jKonfityrer............ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

F. Konserver, sardiner

i olja*) .... totalinförsel

från Frankrikes

från Spanien

F.| andra slag .... totalinförsel

från Frankrike*!

från Spanien

Koppar, rå ........ totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

-

S. | garad ............ totalinförsel

från Frankrike!

från Spanien

Sardiner i olja äro först från år 1882 upptagna i svenska tulltaxan. Införseln häraf dessförinnan, äfvensom införseln

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 45

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

.......................

1887.

I

1888.

75,352

85,137

86,435

382

101,321

473

90,775

- -

91,820

94,896

86,520

95,438

1,179

1,443

1,256

985

807

516

328

272

197

1,643

1,920

2,362

2,677

3,046

2,699

3,009

1,822

1,094

4,022

4,025

4,444

4,648

3,575

2,820

3,000

2,850

2,102

33,063

313

27,560

23,680

19,459

16,658

282

15,035

14,391

8,789

9,151

128

.

175

—

135

20

50

—

20

42,286

5,705

57,691

6,596

77,121

10,994

87,308

13,103

87,177

11,731

83.174

11.175

79,065

7,648

78,218

7,697

86,202

9,279

—

_ _

36,303

68,097

48,818

46,559

57,257

51,821

69,321

159,452

66,459

257,865

106,930

230,377

105,384

254,780

133,816

209,649

108,085

218,519

97,522

213,161

108,596

192,994

88,981

256,194

120,367

29,245

1,020

55,546

19,285

28,592

41,918

33,063

4,312

375

10,356

31,583

11,639

46,107

70,829

172,000

154,298

181,110

148,801

54,773

från Frankrike efter denna tid är upptagen under Konserver, andra slag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. N:o 6 (forts.).

40

Bevillningsutskottets

Betänkande

N:o /.

Grand

för

beräk-

ningen.

1874

187»>.

1876.

1877.

1878.

| ’ j

1879.

-

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

tf

77

3,400:

5,063

291:

4,097

4,732

297!

6,341

950

5,278:

402

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kr.

tf

tf

48,374

41,966!

53,370

1,207

77,3741

72,609

76,751

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

tf

tf

17,390

15,211

25,941

28,000

24,378

13,559

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

77

77

989,704

27,800

669,580

843,478;

56,102

896,528

768,962

70,776

35,706

675,743;

105,334;

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

77

9,267

9,794

10,191

10,168:

7,217

6,760;

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

77

77

240,844

288,615

378,977;

538,755:

357,565

520,286

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kr.

tf S

77

60,541

71,789

73,123.

1,057

68,351

62,095

1,834

57,473

2,421

totalinförsel

från Frankrike

''från Spanien

kg-

77

77

191,199

1,573

5,994

235,237''

62,826

15,473

60,276,

26.397

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kr.

77

77 .

17,217,873!

158,863''

14,523,555;

156,799

11,962,743;

73,402

9,273,392;

73,365

5,360,039

64,062;

3,740,546

76,947

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

tf

77

19,086

33,496

32,986

79,744

5,356

i

94,877

5,356

78,639

Koppar, andra hel

färdiga arbeten

iF-Kopparstick etc.

oinfattade, andra

slag

18

utan beslag ....

IS- Korkbark

F- Lack.

jLjus, andxva slag

|F.

js.

Läderarbeten, ej

specificerade....

Malm, alla slag

ej specificerade

Maskinerier, Redskap

och Verk
i

tyg....................

; Metaller, ej specificerade,

oarbetade

............

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

47

1880. 1881. i 1882. 1880. 1884. 1885. 1880. 1887. 1888.

j

5,128

8,203

5,521

7,150

7,099

5,946

8,328

7,057;

r4 9 0 0

0,000

- -

638

- -

- -

— —

—

—

— --

— —

121,077

173,02of kg. 79,725

kg. 44,596 kg. 50,472 k

g. 52,281 kg. 47,490

kg. 45,627!

kg. 56,278

---t

;

- -

- -

— —

1,329

---

232!

427;

17,040:

21,220!

11,309

18,086:

11,126;

11,480!

12,397!

19,180:

17,749

1,551)

1,504!

— —.

1,352

1,016!

1,040;

— —

---

— —

1,312,167

1,435,363:

1,383,930

|

1,250,959!

1,197,099

1,426,508

1,008,816!

1,016,540

1,472,950

9,989''

— — !

— —

5,198!

6,800''

2,545

2,020;

—

____ !

94,197;

81,329:

—

—

81,186

7,157

9,100

—

— ■—

7,527

7,804

8,760

11,370

7,195

7,110

6,485''

6,505!

6,688

_ . j

590,053

458,5431

313,914

364,370

223,726

166,992''

190,899;

138,586;

100,308.

- -

- -

— —

— —

—. —

— —

— —

—- —

2,205;

83,365

84,481

88,587

57,853

63,118

78,981

66,283!

117,518;

91,448

118,426

143,187

77,121

135,304

123,484

167,823

341,500

943,832

922,024!

38,257

— —

—

—

- -

i - -

---

— —

4,782,075

6,633,120

7,577,986

9,042,544

9,417,352

9,368,097

7,973,386

6,945,460

8,576,601

25,649

48,613

58,537

143,453

85,350!

69,402

96,445

61,827

50,316

- -

---

— -—

— —

4,003

— —

•— —

— —-

— —

78,724

69,082

58,898

i

32,730

87,333

38,556

60,674

53,125

68,949

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tal). N:o 6 (forts.).

!

Grand

för

beräk-

ningen.

|

1874.

i

1875.

1

1876.

1877.

1878.

•

1879.

F

[Metaller, bult och

spik till förhyd- ning ................ totalinförsel

i kg-

164,759

153,750

1 .

121,869

77,789

76,726

76,641

från Frankrike

[ - -

- -

----

____

från Spanien

B

- -

— —

- -

- -

- -

F.

arbetade, för- gylda............ totalinförsel

kg.

71,591

64,261

68,892

69,288

55,460

52,618

från Frankrike

n

- -

- -

---

- -

- --

---

från Spanien

B

— —

— —

— —

—

— --

—

F.

utan beläggning totalinförsel

kg-

116,257

115,931

118,445

117,437

96,004

82,994

från Frankrike*

3,728

5,135

3,909

4,473

3,579

1,313

från Spanien

»

- -

— —

— —

—

—

F.

Nålar, ej guld el- ler silfver........ totalinförsel

kg.

, 15,105

13,313

16,247

17,648

16,012

16,317

från Frankrike

i)

347

- -

- -

214

- -

181

från Spanien

B

- —

- -

_ _

—

—

F.

Nät, alla slag .... totalinförsel

kr.

15

53

6,765

8,242

3,375

2,594

från Frankrike

n

- -

- -

- -

- -

- -

från Spanien

?;

—

- -

S.

Oliv-

olja

pl

Oljor, feta, alla

slag ................ totalinförsel

kg-

2,563,210

3,105,347

3,914,960

3,576,768

3,555,650

4,199,6811

från Frankrike

20,854

28,754

19,574

36,456

20,361

19,919

fat.

från Spanien

739,548

186,402

33,128

197,879

502,923

242,292;

F.

j

Papp- och Pappers- arbeten............ totalinförsel

kg.

61,586

45.581

43,427

39,910

24,496

22,017

från Frankrike

446

723

548

505

717

706!

från Spanien

;;

- -

- -

— —

•--

—

---

fJ

Papper................ totalinförsel

kg

1,390,183

1,305,267

1,404,009

1,698,758

1,509,469

789,858

från Frankrike

59,955

51,791

13,432

14,253

4,670

6,135

från Spanien

JJ

''

—

F.

Papperstapeter och

Border ............totalinförsel J

kg-

112,272

88,986

74,688

107,142

89,697

88,220

från Frankrike

«

9,989

15,484

16,006!

12,666

6,139

1,3971

från Spanien

n i

—

- - i

F.

Paraplyer och

Parasoller........ totalinförsel

st. |

178,696''

157,033

156,345:

239,302

205,561

175,386

från Frankrike!

- -

--- |

- J—

- -

- -

_ _

från Spanien j

1

B !

.

i

—

— —

--;

Förgylla metallarbeten äro inberäknade före år 1881.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

49

1880.

1

1881.

I

.

1882.

1883.

1884.

1885.

I

1886.

1887.

1888.

78,427

131,492!

105,337

63,301

47,085

57,611

26,041

23,138

36,229

68,462

74,392

652

80,102

716

75,876

715

64,287

335

58,374

373

50,392

506

43,680

451

48,173

124

107,828

3,188

128,620

2,669

166,226

3,750

216,021

7,509

271,952

6,526

226,471

6,468

210,189

7,738

223,777

8,084

270,135

16,837

21,881

20,214

19,227

18,088

17,779

15,519

16,051

21,418

19,479

2,700

6,557

18,589

64,786

10,015

11,979

15,016

8,946

16,727

4,457,635

16,136

165,998

4,891,276

32,081

633,618

4,501,084

43,433

299,230

5,158,639

365,130

444,311

5,141,433

58,065

501,992

5,288,355

67,423

866,682

5,069,461

68,513

214,147

5,438,728

52,983

48,410

5,974,614|

53,368!

35,202

33,367

512

49,734

1,752

55,734

664

63,057

1,827

72,076

943

86,104

1,211

73,881

920

81,921

1,290

99,954

929

1,178,901

15,184

1,151,854

3,516

962,581

4,485

1,054,506

4,757

1,081,973

4,243

1,123,663

12,986

1,157,789

3,671

1,246,620

3,802

1,544,183

3,650

73,370

4,223

100,231

4,707

90,125

4,365

142,878

811

109,929

641

77,519

693

75,122

1,141

75,733

912

84,158

4,033

240,935

329

258,140

268

272,174

326,739

283,560

260

258,824

_ _

202,961

173,562

161,527

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bevillninqsutslcottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 6 (forts.).

Grund

föl-

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

p.

Perlor, oäkta .... totalinförsel

kg-

5,276

6,031

7,081

5,362

5,106

3,456

från Frankrike

från Spanien

—

—

—

—

—

—

s.

Platina, oarbetad totalinförsel

kg.

2

3

2

2

2

från Frankrike

- -

- -

- -

- -

_ _

från Spanien

77

F.

Plymer................ totalinförsel

kg-

353

387

404

588

669

546

från Frankrike

- -

- -

- ,-

- -

_ _

_ _

från Spanien

77

F.

Pomada................ totalinförsel

kcf.

3,761

4,488

3,854

3,470

2,528

2,627

från Frankrike

824

987

836

822

449

278

från Spanien

77

—

—

F.

Porslin, oäkta .... totalinförsel

kg-

140,918

130,344

132,799

144,230

155,155

130,484

från Frankrike

- -

- -

- -

- -

_ _

_ _

från Spanien

77

—

— —

—

—

—

—

F.

äkta .... totalinförsel

kg.

111.594

104,213

109,606

120,390

88,213

72,645

från Frankrike

14,475

9,424

10,769

13,211

8,052

7,216

från Spanien

tf

—

__

—

—

—

F.

Portföljer etc..... totalinförsel

kg-

49,491

42,467

39,921

40,091

25,052

19,146

från Frankrike

2,222

2,534

3,174

2,156

653

642

från Spanien

77

—

S.

Russin ................ totalinförsel

kg-

1,122,956

959,618

1,059,874

1,005,120

880,600

797,649

från Frankrike

- -

---

8,684

2,933

- -

_ _

från Spanien

560,151

489,916

607,605

508,417

456,941

462,828

F.

Sadelmakare-

arbeten............ totalinförsel

kg-

10,902

9,235

12,546

10,474

7,504

7,601

från Frankrike

- -

- -

----

443

---

från Spanien

77

S.

Salt, oraffineradt

berg- och kok- totalinförsel

bl.

938.310

703,660

599,270

743,840

799,770

625,680

från Frankrike

tf

46,230

21,740

23,320

69,150

21,430

33,910

!

från Spanien

tf

144,130

124,990

116,420

133,620

161,710

122,560

F.

Saxar, andra slag totalinförsel

kg-

6,416

5,280

5,440

5,538

4,227

4,266

från Frankrike

från Spanien

77

—

—

— —

—

—

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

51

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

4,848

4,519

5,482

3,892

3,114

1,775

2,002

I

2,963

1,249

Q

O

1

3

2

2

4

_ _

1

_ _

- -

— —

—--

— —

---

---

- -

--—-

—

----

— —

- -

---

---

- -

-- -

- -

792

622

1,155

2,114

2,918

4,416

3,545

2,673

2,593

- -

- -

11

—

—

—

—

— —

—

3,010

2,649

2,888

3,440

2,728

3,103

2,390

2,324

2,492

420

461

687

516

802

569

600

560

140,110

187,095

186,670

278,654

284,862

349,938

364,295

314,432

302,320

—

- -

— —

7,902

— —

—

—

—

104,893

124,187

112,695

130,355

125,756

128,791

113,037

112,101

132,698

7,752

7,094

7,766

12,897

7,059

6,271

4,073

3,041

2,353

—

—

- -

----

---

--, -•

- -

—

37,570

52,364

56,474

58,581

60,654

54,282

48,441

48,360

51,616

1,885

1,821

1,251

2,093

1,819

1,022

1,205

620

575

—

—

—

- -

- --

- -

- -

- ——

916,375

867,053

972,560

1,047,925

971,096

1,009,597

949,223

837,489

1,021,311

__

15,777

4,170

- -

17,362

33,992

16,640

9,623

227,177

485,050

466,908

562,943

656,109

492,820

300,634

372,106

354,027

10,298

12,765

15,481

18,067

19,924

19,107

15,244

14,095

15,140

- -

- -

337

260

207

232

248

— —

669,250

775,160

797,250

865,630

722,510

782,643

845,320

759,610

870,195

2,930

9,200

39,890

10,070

4,370

68,296

64,729

8,190

6,034

168,15C

247,070

179,680

157,990

161,490

143,966

58,336

58,407

97,766

6,105

7,13C

8,727

9,021

7,658

6,678

4,683

3,660

3,025

- -

—

— —

—

—

—

—

_ _

—

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 6 (forts.).

Grund

| för

j beräk- | ningen.

1874.

1875.

187C.

1877.

1878.

1879.

Silfver, oarbetadt totalinförsel

kg-

1,087

1,030

1,042

494

1,043

485

från Frankrike

---

- -

---

_ _

från Spanien

—

—

—

---

—

— —

arbetadt totalinförsel

kg-

1,250

597

497

460

345

342

från Frankrike

- -

- -

_ _

15

från Spanien

n

■— —

—

—

—

— —

Skodon................ totalinförsel

kg-

34,862

30,028

30,834

35,966

26,807

29,135

från Frankrike

161

359

153

326

från Spanien

r>

- -.

- -

- -

- -

_ _

__

Snörmakarearbe-

ten ................ totalinförsel

kg.

28,710

28,704

28,977

30,641

22,351

21,082

från Frankrike

167

36

43

72

_ _

från Spanien

T)

- -

- -

__ .

Spetsar, Uddar

och Blonder.... totalinförsel

kg-

5,316

5,461

5,191

4,371

3,589

4,545

från Frankrike

- -

- -

__ _

från Spanien

Strumpor och Strump-

__

—

—

- -

- -

stolsarbeten .... totaliuförsel

kg-

219,061

130,219

127,682

153,981

93,728

99,396

från Frankrike

-V

622

1,372

550

586

390

358

från Spanien

- -

----

___

_ _

_ __

Tenlikor och Mö-

belspik............ totalinförsel

från Frankrike

kg.

1,382

1,733

1,087

1,239

964

2,501

från Spanien

17

—

— —

—

—

—

—--

Tenn, oarbetadt totalinförsel

kg-

156,598

205,439

218,319

201,826

138,787

104,016

från Frankrike

- -

- -

___

, _

från Spanien

Tråd, guld- och

silfver-............ totalinförsel

från Frankrike

kg-

14

17

5

— —

1

2

från Spanien

- -

Trävaror, svarf-

varearbeten .... totalinförsel

kg-

13,035

12,655

15,813

18,749

15,352

16,205

från Frankrike

172

•- -

_ _

263

221

från Spanien

—

— —

Tvål.................... totalinförsel

kg-

32,250

38,054

34,164

44,866

44,892

37,368

från Frankrike

9,571

12,854

11,843

11,252

8,877

7,923

från Spanien

n

—

—

—

—

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

53

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888. |

1,944

841

350

315

439

183

321

664

746

414

344

1,174

747

818

6

811

582

535

680

31,758

35,230

54,737

69,434

87,283

113,386

90,108

109,958

124,528

27,522

135

27,229

49

26,164

65

32,775

132

29,982

25,040

20,863

25,513

30,483

36

7,386

30

10,165

38

19,399

26,773

27,195

52

30,995

32,537

27,451

24,195

26

147,254

482

181,861

268

209,592

221

255,129

414

235,766

247

201,685

186,219

166,399

170,969

2,244

2,533

3,325

2,844

2,985

2,642

2,233

3,834

4,832

143,506

170,368

245,320

5,022

236,610

630

242,213

245,459

210,165

187,651

277,280

2

6

11

7

16

8

23

18

9

20,355

329

17,967

258

21,773

211

25,024

805

25,021

279

24,938

537

19,795

455

18,616

650

20,788

429

54,076

8,318

56,182

3,129

60,699

6,336

93,378

2,704

130,279

10,530

89,154

12,783

81,612

11,648

67,888

8,748

71,268

976

opaginerad Kontrollera mot PDF

F. & S. F. & S.

5 4

Tall. N:o 6 (forts).

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

F.

F.

F.

F.

F.

S.

F.

S.

F.

Grund

för

beräk-

ningen.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

Ur, fick- ............ totalinförsel

st.

36,263

55,532

71,206

65,759

34,191

23,621

från Frankrike

n

—

- -

- --

- -

- -

43

från Spanien

JJ

— —

- -

-----

- -

- -

- -

skeppskrono-

metrar ........ totalinförsel

st.

11

9

---

2

6

3

från Frankrike

- -

- -

- -

- -

---

___

från Spanien

t)

—

—

—

—

— —

— —

vägg-, i foder totalinförsel

kg.

186,528

131,493

136,955

127,935

68,661

60,197

från Frankrike

3,424

3,360

1,606

1,742

706

275

från Spanien

- -

- -

- -

_ _

_ _

_ _

lösa urverk och

delar af ur totalinförsel

kg-

3,063

1,706

1,958

2,232

1,406

1,276

från Frankrike

59

107

62

87

50

58

från Spanien

)>

—

— —

—

—

---

—

Vantar................ totalinförsel

kg-

11,285

8,932

11,806

12,261

6,976

7,455

från Frankrike

- -

- -

---

- -

- -

- -

från Spanien

»

- -

—

- -

- -

- -

- -

Vin, under 21 °/0

på fat * ........ totalinförsel

1.

2,865,257

2,846,959

2,870,867

2,543,401

2,141,833

1,936,454

från Frankrike

895,460

1,015,494

987,262

776,328

565,795

553,727

från Spanien

n

407,942

360,818

554,140

669,346

704,415

536,617

på andra kärl * totalinförsel

i.

678,740

594,398

526,474

629,778

1,056,687

372,451

från Frankrike

520,363

464,620

393,576

496,000

933,807

272,604

från Spanien

n

—

—

568

1,518

2,387

770

Vindrufvor ........ totalinförsel

kg.

22,577

27,779

27,276

37,365

36,571

35,859

från Frankrike

- -

---

752

1,688

- -

från Spanien

9,344

15,187

13,976

11,990

8,272

5,620

Visitkort och

adresskort .... totalinförsel

kg-

597

1,042

1,208

3,264

3,252

2,604

från Frankrike

- -

- -

- -

---

_ _

från Spanien

77

— —

—

—

—

— —

—

Vismut................ totalinförsel

kg.

31

42

143

98

70

57

från Frankrike

- -.

-- -

---

- -

---

_ _

från Spanien

—

—

— —

--.

—

—

Väfnader, helsiden totalinförsel

kg-

24,019

22,548

24,003

20,405

17,277

15,623

från Frankrike

337

289

158

55

106

47

från Spanien

n

— —

— —

—

—

---

—

* För åren 1882 till och med 1885 är inberäknadt Vin af till och med 25 % alkohol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutslcotkets Betänkande N:o 1.

1880.

1881.

1

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

28,895

25,552

40,777

72

51,295

57,908

180

56,817

201

1

45,963

36,518

50

40,455

67

1

2

3

12

—

—

—

—

4

87,388

646

109,440

593

114,352

1,380

139,707

1,351

138,977

1,599

136,660

1,061

97,252

703

71,770

1,206

121,154

610

1,774

2,303

3,328

38

5,593

32

7,281

20

8,325

36

9,467

12,609

28

4,792

26

9,644

13,783

13,679

18,246

16,334

17,722

17,463

19,163

22,356

2,198,451

587,991

573,654

2,410,440

630,038

616,958

3,693,444

662,681

1,120,912

1,807,068

574,573

311,327

2,310,554

574,691

633,443

2,272,728

487,714

633,065

1,878,655

394.283

514,993

1,903,206

423,568

498,217

1,969,486

381,185

506,101

517,456

374,403

2,343

493.007

359,516

1,810

574,600

420,587

1,071

542,313

364,132

2,041

627,990

440,614

1,716

606,086

388,344

6,186

498,507

314.491

1,897

476,425

289,394

850

485,213

281,612

1,638

50,724

18,267

58,428

3,365

58,093

6,491

65,740

1,593

16,725

50,680

2,038

48,638

2,375

62,821

13,558

65,649

606

15,208

60,799

3,700

4,656

8,993

10,403

14,918

16,716

13,884

10,678

13,243

13,158

118

68

79

56

25

59

32

79

57

18,895

66

18,314

101

22,057

19

22,889

130

26,935

34

30,747

31,402

34,708

15

34,338

36

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 1.

Tal). N:o 6 (forts.).__

Grund

för

beräk-

ningen.

1874

1875.

1876.

1877.

1878.

1879.

F.

Vafnader, half- siden- ............

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

59,309

588

44,537

284

46,666

132

47,130

61

53,808

144

35,056

318

F.

bomulls- ........

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

B

b

1,441,189

1,033

1,139,374

613

921,198

171

1,018,338

3,064

658,917

1,524

650,240

2,089

F.

ylle-................

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

b

B

2,039,305

10,579

1,568,839

5,636

1,751,069

6,676

1,980,883

3,629

1,361,050

4,415

1,281,225

2,672

F.

linne-, hamp-,

etc. totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg.

655,315

1,297

437,199

3,094

412,075

551

386,983

244

273,139

242,316

1,047

F.

hår- och tagel-

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

}}

11,906

14,690

11,863

9,459

8,853

8,490

S.

F.

Zink, oarbetad*

Ångmaskiner och

Ångpannor....

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

totalinförsel

från Frankrike

från Spanien

kg-

>7

})

kr.

77

77

637,784

860,350

2,656

863,499

11,009

1,045,999

3,000

833,361

56,791

1,389,206

890,917

385,816

847,687

5,441

220,082

860,099

111,278

Sammanlagda värdet af införseln

deraf från Frankrike

„ „ Spanien

kr.

77

77

306,810,019

10,737,866

1,866,441

268,066,392

10,129,151

1,233,457

290,364,653

11,601,342

1,147,575

303,420,300

9,286,876

1,229,480

239,512,642

8,013,870

1,443,817

226,442,243

5,469,503

986,006

Införseln af plåt är inberäknad till och med år 1881.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutslcottets Befästande Av o 1.

57

1880.

1881.

1882.

1883.

1884.

<

1885.

1886,,

1887.

1888.

45,067

409

48,056

339

43,832

107

35,887

1,271

45,572

1,560

58,580

710

55,583

196

59,537

144

59,637

588

812,986

1,924

873,736

551

919,521

393

1,135,682

1,717

1,167,112

1,620

1,095,706

870

1,026.212

1,021

1,086,118

1,214

1,148,726

2,803

2,046,521

4,124

2,163,024

3,508

2,088,075

1,984

2,383,616

8,708

2,308,692

8,959

2,277,500

5,520

2,101,631

7,718

1,930,213

5,884

2,231,734

9,396

330,807

2,982

362,957

1,234

403,556

5,258

389,320

1,693

305,617

1,304

312,648

3,934

281,398

2,812

258,942

1,200

294,493

598

12,918

18,650

14,165

12,278

10,493

193

16,629

12,736

18,452

21,384

1,198,629

3,146

1,430,777

680,473

554,238

505,362

458,283

•

514,507

7,784

615,914

451,470

370,422

331,532

6,500

231,360

229,327

327,265

414,538

25,000

261,082

235,306

1,000

676,870

19,500

282,788,467

6,466,652

1,396,317

288,060,067

7,783,276

2,104,902

299,819,936

7,623,458

2,117,992

333,928,639

7,620,590

1,438,439

325,817,434

8,541,238

1,798,525

340,029,936

8,155,709

2,010.293

301,366,237

6,761,411

1,219,479

297,410,162

6,217,796

972,349

324,708,784

6,749,307

956,139

Bill. till Rilcsd. Prof. 1890.

Samt. 1 Afd. 1 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. n:o 7.

Uppgift å de i traktaten med Frankrike upptagna införselstullar i Sverige och å

de före första tariff-traktatens ingående (år 1884) gällande.

Enligt den faststälda

•

Enligt tulltaxan den 41,2

1863.

traktat-tariffen.

Gamla beräkningen.

Motsvarande nya.

Qvanti-

Qvantitet.

Kr.

öre

Qyantitet.

Edr

ore

tet.

Kr.

ore

Askar och Dosor af sams. ämnen...

1 skålp.

30

1 kg.

71

1 kg.

47

Band, helsiden-.....................................

1 „

6

—

11

14

11

11

2

80

silkessammet^-.........................

1 „

4

50

11

10

59

11

2

80

halfsiden-....................................

1 „

3

—

J1

7

06

11

2

35

andra slag ..............................

1 „

—

75

11

1

76

11

1

10

Ben, arb., elfenben .............................

1 „

1

50

11

3

5 3

11

1

18

andra slag......................................

1 „

—

40

11

—

94

11

—

35

Bijouterivaror ......................................

1 „

—

75

11

1

76

11

—

80

Blommor, konstgjorda...........................

1 „

22

50

11

52

93

v

2

50

delar deraf .........................

1 „

7

50

1)

17

64

11

1

—

Borstbinclarearbeten:

med inf. af opoleradt trä...............

1 „

—

25

V

—

59

11

—

12

„ „ „ poleradt „..............

1 V

■ —

50

11

1

1 8

11

—

24

„ ,, ., ben, horn m. m..........

1 „

1

—

11

2

35

11

—

47

Brefkuverter och Papperspåsar .........

1 „

—

20

11

—

47

11

—-

20

Broderade arbeten: tillägg å tullen

på tyget................................................

20,

50

å

L00 proc.

20 proc.

Bränvin och Sprit af vindrufvor, från

1

ti 11 verkningsafgiften

Frankrike .......................................

alkohol

45

1 kg.

1

06

+ 11 kr.

alkohol*).

pr hl.

ren

Etuis .........................................................

1 skålp.

—

75

11

—

76

1 kg.

—

80

Fingerborgar och Syring ar .................

1 „

—

40

11

—

94

11

—

35

Fjäder, spritad ....................................

1 „

—

15

11

—

35

V

—

20

Glas, buteljer.......................................

1 ct:ner

—

7 5

11

—

02

1 st.

—

1

optiska, lösa................................

1 skålp.

—

25

11

—

59

fria

fönster-.........................................

1 „

—

4

11

—

9

1 kg.

—

7

spegel-, råa, oslipade ..............

1 „

—

3

11

—

7

11

—

7

andra slag..................................

1 „

—

20

11

—

47j

11

—

35

*) Nuvarande tull 1 liter 50 °}0 — 55,6 öre.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

59

Enligt den faststälda

Enligt tulltaxan

den Vi2

1863.

trakta t-tariffen.

Gamla beräkningen.

Motsvarande nya.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Qvantitet.

Hd r.

ore.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Guld, arbetadt .......................................

1 ort

50

1 kg.

117

62

1 kg.

11

70

bok-, äkta...................................

—

4

9

41

2

35

musiv-, puder- eller unsen-...

—

2

4

71

2

35

Guldår agat earbeten, af guld eller silf-

ver:

kantiljer och paljetter:

äkta eller halfäkta ..................

_

6

14

16

2

3 5

oäkta.............................................

—

2

4

71

2

35

fransar, galoner, gramaner och

snören:

äkta eller halfäkta...............

__

16

37

64

2

35

oäkta ......................................

11

—

8

11

18

82

2

35

Handskar .............................................

1 skålp.

3

—

11

7

06

1

80

Handskskinn .........................................

1

50

3

53

_

70

Hattar, af siden ..................................

1 st.

4

—

1 st.

4

_

1 st.

1

50

af ull, hår etc.........................

2

—

2

_

__

40

af halm eller strå..................

1

50

1

50

_

40

andra slag ..............................

11

—

40

—

40

_

40

Horn, arb., knappar.............................

1 skålp.

—

40

1 kg.

—

94

1 kg.

—

40

andra slag..................................

11

1

—

2

35

1

18

Hudar och Skinn, beredda:

sulläder......................................

—

25

__

59

24

pergaments-, färgade, pres-

sade och tryckta skinn......

—

75

1

76

—

47

andra slag ochlackeradeskinn

—

40

_

94

_

47

Här- och Tagelarbeten ........................

?}

4

—

9

41

__

80

Häktor, Hakar och Hyskor..................

11

50

1

1 8

_

30

Hängslen, af siden.................................

11

2

25

5

28

2

3 5

andra slag...........................

11

—

75

1

76

—

60

Instrumenter: kirurgiska ....................

11

—

25

—

59

fr

a

optiska ...........................

11

—

25

—

59

__

35

Jern och Stål:

kassakistor och sängar .................

100 rdr

20

—

100 kr

20

_

100 kr.

10

__

jernvägsskenor....................................

—

—

—

fri

a

fr

a

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 7 (forts.)___

Enligt den faststälda

Enligt tulltaxan den 4/l2

1863.

traktat-tariffen.

Gamla beräkningen.

Motsvarande nya.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Qvantitet.

Rdr.

öre.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Jern och Stål:

bleckslagarearbeten, ej spec.:

olackerade......................................

1 skålp.

—

25

1 kg.

—

59

1 kg.

—

2 4 °)

lackerade........................................

—

40

—

94

—

35

stålarbeten, ej spec.:

polerade eller lackerade ...........

•n

—

50

i1

1

18

77

—

35

andra slag......................................

11

—

50

77

1

18

77

—

15

Kautschuk, arbeten deraf.....................

—

50

1

18

1

—

Kläder, ej spec.:

nya gångkläder, tillägg å tullen

för tyget..........................................

50 å

100 proc.

20

proc.

Knappar, af sammansatta eller såsom

arbetade ej spec. ämnen ...............

>7

—

60

1 kg.

1

41

1 kg.

—

50

Knif var: rak-.........................................

77

—

50

77

1

18

77

—

59

penn-.......................................

77

1

12

77

2

63

77

1

18

talj-........................................

77

—

15

77

—

35

77

—

14

bords-:

med skaft af silfver etc.

1

2

35

1

18

af andra ämnen

—

25

77

—

59

—

24

Konfityrer ................................................

77

—

40

77

—

94

77

—

47

Konserver, sardiner i olja .................

—

50

77

1

18

77

—

20

andra slag ...........................

)1

—

50

77

1

18

—

30

Koppar, andra helf. arbeten:

opolerade...............................

11

—

20

77

—

47

11

—

35

polerade...................................

11

—

50

77

1

18

77

—

70

Kopparstick etc. andra slag, oinf. ...

77

—

18

77

—-

42

77

—

15

Lack ........................................................

77

—

40

7 7

—

94

?7

—

47

Ljus, vax- och spermaceti- ...............

77

—

15

77

—

35

77

—

12

stearin- ..........................................

11

—

6

77

—

14

77

—

12

Läder arbeten, tillägg å tullen för lädret

5(

proc.

20

proc.

Maskinerier och Redskap....................

fria

fria

Metaller, ej sp., spik till förhydning

fri

fri

andra slag, förgylda..............

77

77

75

1 kg.

1

76

77

—

70

utan bestrykning

77

77

40

77

—

94

77

—

35

*) Nuvarande tull 1 kg. 15 öre.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

61

Enligt tulltaxan

den

4/ 1 2

1863.

Enligt den faststälda

traktat-tariffen.

Gamla beräkningen.

Motsvarande nya.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Qvantitet.

Kdr. |

öre.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Nålar af annat ämne..........................

1 skålp.

1

40

i

kg.

94

i kg.

40

Nät, tillägg å tullen för garnet......

25 proc.

10 p

roc.

Papp- och Pappersarbeten, olackerade

11

—

40

V

—

94

il

—

35

lackerade .

11

—

G 5

11

1

53

11

—

60

Tapper, kardus- och makulatur.........

11

—

6

11

—

14

il

—

2

sug-, tryck-, olimmadt och

tapet- .................................

11

--

6

11

—

14

11

—

10

skri!- och annat hvitt, ej sp.

ii

—

12

11

—

28

11

—

10

post- ..........................................

ii

—

15

11

—

35

—

10

färgadt, förgyldt etc............

ii

—

18

11

—

42

ii

—

20

Papperstapeter och Barder ................

ii

—

40

11

—

94

ii

—

13

Paraplyer och Parasoller:

af hel- eller halfsiden ...................

1 st.

1

50

1

st.

1

50

1 st.

—

75

andra slag.........................................

11

—

50

11

—■

50

11

—

25

Perlor, oäkta, glas..............................

1 skålp.

—

40

1

kg.

—

94

1 kg.

—

35

andra slag ................

11

2

—

11

4

71

11

1

18

Plymer .......................................................

11

15

—

•

V

35

29

11

Q

u

50

Pomada .................................................

11

—

50

11

1

18

11

—

35

Porslin, oäkta, hvitt eller enfärgadt:

tallrikar ............

11

—

4

—

9

11

—

10

andra pjeser.....

11

—

8

11

—

19

11

—

10

måladt eller tryckt:

tallrikar ...........

11

—

8

11

—

19

11

—

16

andra pjeser......

11

—

15

n

—

35

V

—

16

äkta, hvitt eller enfärgadt ...

11

—

20

11

—

47

11

—

24

förgyldt eller måladt...

11

—

40

11

—

94

11

—

47

Portföljer, af hel- eller halfsiden .....

11

2

11

4

7 1

11

2

andra slag ..........................

11

—

50

11

1

18

11

—

50

Sadelmakar earbeten:

med förgylda beslag........................

11

—

75

11

1

76

11

11

—

50

andra slag ........................................

11

—

50

11

1

18

—

50

Saxar, andra slag, opolerade ............

11

—

25

11

—

59

11

■—

24

polerade...............

11

50

11

1

18

11

—

59

Silfver, arbetad! ................................

1 ort.

7

11

16

47

11

7

—

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 7 (forts.)

Enligt den faststälda

Enligt tulltaxan den *7,2

1863.

traktat-tariffen.

Gamla beräkningen.

Motsvarande nya.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Qvantitet.

Kdr.

öre.

Qvantitet.

K,.

öre.

Skodon: af siden....................................

1 skålp.

3

1 kg.

7

6

1 kg.

2

35

af yllefilt med lädersulor

eller af segelduk...........

1>

2

—

1 >

4

71

__

80

af andra tyger samt af saf-

flan och färgade skinn etc.

2

11

4

71

1

40

becksöm^- och sjöstöflar......

1 par

—

50

1 par

—

50

—

94

andra slag...............................

1 skålp.

1

25

1 kg.

2

94

—

94

Snörmakarearbeten af siden..................

4

9

41

2

80

andra slag............

VI

1

50

1)

3

53

1

10

Spetsar, silkes-.......................................

V

6

11

14

12

2

80

linne- ......................................

V)

6

—

11

14

12

2

3 5

andra slag ..............................

V)

2

)1

4

7 1

2

35

Strumpor, hel- eller halfsiden- .........

V)

4

50

10

59

2

80

andra slag...........................

11

1

11

2

35

1

18

Tenlikor ...................................................

V)

—

30

11

--

7 1

—

35

Tråd, guld- och silfver- ....................

1 ort

—

1 2

28

23

2

35

Trävaror, svarfvarearb. under 1 kg. st.

1 skålp.

1

11

2

35

_

59

Tvål, parfymerad .................................

—

50

11

1

18

—

28

andra slag....................................

V

—

8

11

—

19

—

10~

Ur, fick-, med guldboett .................

1 st.

4

—

1 st.

4

—

1 st.

1

__

med boett af annat ämne

11

1

—

11

1

—

—

50

skeppskronometrar........................

11

20

—

11

20

—

1

__

vägg- och studsare i foder:

af brons etc..............................

1 skålp.

—

75

1 kg.

1

76

1 kg.

70

af trä ..........................................

V •

—

40

11

—

94

—

47

lösa eller oinfattade urverk, eller

delar af ur.................................

11

3

—

7

6

1

_

Vantar, hel- eller halfsiden-...............

11

4

50

10

59

2

80

andra slag .............................

11

1

—

11

2

35

V

1

18

Verktyg, ej spec....................................

100 Rdr

5

—

100 kr

5

—

fria

Vin, under 15 proc., på fat..............

1 skålp.

—

14

1 kg.

—

33

1 liter

—

16,6 °)

på buteljer ......

1 kanna

1

75

1 liter

—

67

—

16,5*1

Visitkort ................................................

1 skålp.

•-

25

1 kg.

—

59

1 kg.

—

15

*) Nuvarande tull å Vin under 21 proc. är 1 liter 15 öre.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

63

Väfunder, helsiden-, felb och plys...

sammet ............

andra slag ......

halfsiden-, felb och plys...

andra slag ......

bomulls-:

segelduk...........................

bokbindarecloth ............

felb och plys..................

tyll............................

gaz, halflinon, musslin,

etc..............................

alla täta väfnader, inneh.

öfver 80 trådar pr q v.cm.

andra slag: oblekta......

blekta ......

tryckta .....

bomulls- med blandning af

lin eller hampa:

bolstervar ......................

damast.............................

dräll ...............................

mattväfnad ...................

ylle-: pressduk .................

filtar och mattor...........

maskinfilt, rundväfd......

andra slag.......................

linne- och hamp-:

blaggarn, buldan etc...

bolstervar ......................

battist, flor etc............

lärft och damast...........

mattväfnad af hampa..

*) Nuvarande tull 1 kg. 20 öre.

Enligt tulltaxan den

4/

/ 1 2

1863.

Enligt den faststälda

traktat-tariffen.

Gamla beräkningen.

Motsvarande nya.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Qvantitet

Rdr.

öre.

Qvantitet.

Er.

öre.

1 skålp.

1

50

1

kg.

3

53

1 kg.

2

35

11

4

50

11

10

59

11

2

80

''il

6

—

11

14

12

11

2

80

11

1

50

11

3

53

11

2

35

11

3

—

11

7

06

11

2

35

il

—

6

11

—

14

11

—

14

11

—

20

11

—

47

11

—

50

11

—

40

11

—

94

11

—

90

11

2

25

11

5

2 9

11

2

50

11

1

11

2

35

11

1

75

11

1

75

il

—

40

a

—

94

11

—

50

H

—

70

ii

1

65

11

—

90

H

90

H

2

1 2

11

1

10

11

—

40

a

__

94

11

—

90

a

2

12

11

—

65

11

1

53

11

—

18

11

—

42

11

—

12

11

—

28

11

1

7 5*)

V

—

40

a

94

—

60

fri

fri

ii

1

50

a

3

53

11

1

75

ii

—

15

11

—

35

11

—

40

11

—

94

ii

3

—

ii

7

6

ii

1

—

ii

2

35

»i

—

18

ii

—

42

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

rao. jn:o ( (jons.j

Enligt tulltaxan

den V,,

1863.

Enligt den faststälda

traktat-tariffen.

Gamla beräkningen.

Motsvarande nya.

Qvantitet.

Kr.

öre.

Qvantitet.

Kdr.

öre

Qvantitet.

Kr.

öre.

Vaffläder, linne- och harnp-;

segel- och tältduk.........

1 skålp.

—

8

1 kg.

—

19

andra slag, dräll inbegr.

linne- och hamp-:

a) släta och kyprade (ej

mönsterväfda), som på 1

qv.cm. innehålla:

25 trådar, äfvensom all

segelduk .......................

11

6 5

11

1

53

1 kg.

—

19

mer än 25—35 trådar.

11

35

„ 35-50 „

11

—

90

„ so

11

1

50

b) till a) ej hänförlig matt-

väfnad ..............................

11

—

40

c) till a) ej hänförlig

bolstervarsväf................

11

—

90

d) andra slag.....................

11

1

50

hår- och tagel-: ..................

nöthårsfilt ...................

fn

11

—

6 0 **)

andra slag ..................

11

—

50

11

1

18

11

—

60

Ängmaskiner och ångpannor...........

fria

Ina

*) Nuvarande tull är å Hår- och Tagelväfnad: nöthårsfilt, pressad fri;

väfd 1 kg. 0,2 5 kr.

andra slag 1 kg. 0,6 o kr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

65

Talj. m0 8.

Uppgift å de genom traktaten med Spanien bestämda införselstullar i Sverige,

jemförda med de före traktatens ingående gällande.

Qvantitet

för tullbe- räkningen.

Enligt tull- taxan af den

12 Maj 1882.

Enligt den

fastställa

traktat- tariffen.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

j Apelsiner ................................................................

1 kg.

25

t

10

Bly, oarbetad ........................................................

frit

fritt

__

Citroner...................................................................

1 kg.

1 kg.

25

10

Fjäder, spritad ........................................................

—

20

_

20

Gräs, esparto, oarbetadt ........................................

fritt

fritt

arbetadt .......................................

1 kg.

-

7

fritt

Guld, oarbetadt........................................................

fritt

fritt

Jern, tack- och barlast- ........................................

fritt

fritt

Kobolt ....................................................................

fri

fri

Koppar, oarbetad, rå eller garad ........................

fri

fri

Korkar, skurna, utan beslag ................................

1 kg.

—

35

—

7

Korkbark ................................................................

fri

fri

Malm ........................................................................

fri

fri

Metaller, ej specificerade, oarbetade....................

fria

fria

Olja, oliv- på fat *) ................................................

1 kg.

__

02

_

02

Platina, oarbetad ....................................................

fri

fri

Russin.......................................................................

1 kg.

—

25

— 114

Salt, kok-, orafifinerädt (ordinärt) ........................

fritt

fritt

Silfver, oarbetadt...................................................

fritt

fritt

Tenn, oarbetadt.......................................................

fritt

fritt

Vin, af till och med 15 proc. alkohol ................

1 liter

—

16,5

—

_

af mer än 15 till och med 25 proc. alkohol:

på fat....................................................

1 kg.

—

30

—

—

på andra kärl ....................................

1 liter

—

65

—

—

af till och med 20 proc. alkohol ................

1 liter

—

—

—

15

Viudrufvor..........................................

1 kg.

—

25

—

10

Vismut ...................................................................

fr.

fri

Zink, oarbetad........................................................

fr

fri

*) Olivolja på fat är numera tullfri.

Bill. till Rilcsd. Brot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Håft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 9.

Från Frankrike under åren 1881—1888 införda i traktaterna med detta land

eller med Spanien för införseln till Sverige ej upptagna varor.

.

Qvantitet för

Iberäkningen.

1881.

~

1882.

1888.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

Affall, ej spec.............

kr.

23,004

__

_ _

____

1,015

- -

i Alun............................

kg-

- '' -

163,224

Anis............................

---

- -

--—

1,123

1,112

1,365

2,409

1,038

Antimonium................

) 5

- -

- -

1,850

1,029

Apoteksvaror, ej spec.

kr.

— —

— —

— —

—

— —

- -

- -

Asfalt ........................

kg.

42,500

Aska, pott-................

- -

6,400

— —

17,660

- -

i Bildhuggeriarb., konst- närs-....................

kr.

6,000

46,400

6,900

5,600

7,000

2,050

Blanksmörja................

kg-

- -

26,807

26,494

29,754

35,214

22,066

24,541

11,252

Blommor, naturliga....

---

---

---- -

---

- -

168

- -

Bläck, skrif-................

---

— —

2,022

— —

2,252

- -

- -

- -

Bokpermar ................

> J

- -

359

—

-- -

—

- -

Bokstafsstämplar........

kr.

— —

— —

—

— —

- -

- -

3,000

- -

Bomull........................

kg.

218,076

38,090

270,769

183,488

35,839

8,799

- -

16,288

Bränvin och sprit,....

på fat, rum........

1. k

50°[o

4,467

7,582

5,786

4,653

3,557

1,166

2,752

1,944

på andra kärl....

1-

115,154

104,609

100,952

103,056

114,938

61,203

59,583

69,059

Bröd............................

kg-

2,028

- ---

- -

- -

1,017

---

— —

— —

1 Böcker, tryckta ........

kr.

1,460

1,630

1,392

4,975

—

1,847

1,751

1,437

med inb. papper

kr.

1,477

2,885

1,604

— —

1,475

330

- -

- -

Celluloid, arb.............

kg-

- -

---

- -

75

- -

216

- -

Cbocolad ....................

--- -

- -

- -

353

— —

507

2,353

1,653

Champignoner............

)>

5,558

—

---

Dadlar ........................

798

---

---

i Etiketter ....................

---

293

459

439

467

5,002

686

502

Fartyg och båtar ....

kr.

---

— —

— —

120,000

—

— —

9,200

Fernissa ....................

kg.

427

- -

417

938

2,160

— —

— —

- -

Fikon ........................

2.072

— _

— —

— —

Fisk, salt, sill............

J)

- -

—

— —

—

153,000

- -

- -

- -

anjovis ....

- -

- -

1,814

- -

- -

----

- -

- -

1 Fjäder, ospritad........

79,151

93,912

43,601

16,694

19,547

43,335

44,794

176,373

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

67

''Qvantitet för

beräkningen.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

Flyttsaker ................

kr.

8,320

56,285

13,645

25,525

16,153

4,336

28,429

44,888

Fläsk ........................

kg.

3,700

167,060

1,275

92,565

__

- --

30,168

Folier ........................

--- -

- -

- -

- -

500

Fosfor ........................

- -

---

- -.

- -

300

9,699

15,956

FrukterochBär, friska

21,510

59,662

21,552

53,352

19,884

37,853

28,013

62,810

inlagda

3,672

1,361

---

995

---

- -

862

—

torkade

1,512

5,064

1,194

1,367

3,611

2,433

2,896

3,121

Frö, kanarie- ............

- -

_ _

- -

- -

- -

4,317

- -

- - >

blomster-............

---

_ _

380

- -

- -

- -

- -

- -

gräs- och klöfver-

- -

_ _

- -

2,202

2,592

6,895

5,431

- -

andra slag, ej spec.

- -

948

1,193

- -

- -

- -

700

Färger, indigo och ko- chenill ............

1,028

363

435

566

1,706

1,202

2,281

1,179

ej spec.........

kr.

109,837

105,058

103,628

101,060

109,301

127,583

107,764

128,982

Färglådor....................

kg.

- -

- -

- -

_ _

396

466

454

Färgträ........................

425,652

234,074

215,004

74,100

61,552

29,000

- -

_■_■

Galanteri varor............

_

184

458

152

221

377

456

234

Galläpplen ................

- -

1,260

- -

650

- -

- -

3,338

---

Garn, ull- ................

- -

_ _

- -

- -

_ _

346

381

1,388

linne- ............

- __

1,237

- -

- -

---

532

- -

Gevär ........................

- -

- -

- -

- -

- -

- -

- -

1,189

Gips och gipssten ....

691,950

962,100

646,880

742,490

864,840

324,700

379,650

1,769,967

Gipsarbeten, ej spec..

kr.

1,272

- -

Gryn, ej af spannmål,

andra slag........

kg.

10,358

14,722

14,262

8,583

35,935

6,353

12,629

Gräs, färgadt ............

J J

- -

74,841

92,303

50,857

67,306

16,509

- -

—

Gummi........................

4,166

5,821

6,619

7,570

10,216

3,354

---

1,900

Gödningsämnen ........

----

- -

- -

- -

360,000

265,404

3,031,586

Halmarbeten ............

- -

752

- -

- -

■— -

- -

- -

Harts ........................

299,819

463,793

382,630

627,106

585,353

337,437

320,645

398,551

Hudar, ej pelsv. ober.

206,015

206,703

124,296

195,313

181,233

81,097

125,595

181,962

pelsverk, ber. ej sp.

*)

841

1,124

Hår, häst- ................

kg.

- -

---

- -

-- -

- -

766

- -

---- -

Hö................................

40,000

- -

---

- -

---

- -

- -

- -

Instrumenter, musika- liska :

flöjter etc.....

st.

124

119

fortepianon ....

- -

3

- -

- -

- -

—

- -

—

speldosor........

kg-

44

orgelverk........

kr.

2,844

2,425

4,874

2,683

1,828

- -

---

---

Inventarier, skepps-...

- ■-

- -

- -

1,000

---

—

- -

2,150

Ister ............................

kg-

— —

—

2,650

1,890

—

---

—

2,400

*) 13,675 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Talj. Ko 9 (forts.)

Qvantitet för

j beräkningen.

1881.

•

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

Jern, stång-................

kg.

17,832

platt- ................

>>

- -

— —

35,674

- -

- -

— —

- -

---

muttrar ............

>>

- -

— —

- -

- _

4,600

5,060

- -

- -

plåtar ................

---

— —

- -

- -

272,118

257,000

- -

10,092

finare gjutgods

n

- -

— —

- -

__

353

_ -

- -

- -

Jernvägsmateriel........

kr.

- -

— —

- -

1,500

3,000

4,200

4,900

4,102

Kaffe ........................

kg.

107,0611

200,397

273,885

822,826

590,824

746,572

721,350

593,251

Kakao ........................

n

- -

1,153

- -

7,040

17,687

- -

- -

- -

Kapris ........................

1,499

2,125

1,698

4,570

4,074

1,934

2,254

1,485

Kardborrar ................

„

8,418

- -

6,807

9,098

3,878

5,256

4,665

- -

Kautschuk, arb., rör..

- -

- -

- -

- -

---

- -

240

- -

Kem. tekn. preparater

kr.

7,663

2,956

6,895

2,672

3,517

1,744

1,031

2,047

Klorsyradt kali ........

kg.

---

- -

- -

- -

- -

2,298

Koppar, plåtar ........

- -

- -

- -

---

- -

- -

- -

1,479

Korgmakarearb.........

, ,

595

374

664

—--

- -

. - -

- -

---

Kreatursfoder ............

----

- -

- -

- -

48,750

15,000

Krita, hvit, omalen....

hl.

---

2,150

---

570

589

- -

1,000

- -

Krokar till fiske........

kg.

- -

- -

- -

86

- -

230

- -

Kött............................

n

- -

- -

1,700

----

- -

___

- -

Lakrits........................

>5

15,268

24,223

27,431

35,459

29,592

27,198

26,854

34,463

Leksaker ....................

897

801

1,745

1,951

1,215

1,369

1,437

1,072

Lera............................

kr.

7,461

11,415

6,397

7,980

12,550

1,070

3,297

5,700

Likör ........................

i.

11,549

13,552

14,491

20,248

22,264

24,671

28,361

31,164

Lim ............................

kg-

35,091

57,642

30,367

28,583

53,469

37,265

39,470

39,110

Luktvatten ................

814

588

508

668

579

821

627

589

Lök ............................

7,521

11,639

---

9,493

- -

- -

- -

- -

Mandel ....................

11,960

15,836

10,720

22,512

17,437

24,658

22,581

7,550

Målningar^''................

kr.

1,760

1,650

23,825

8,325

1,460

9,500

18,725

- -

! Natron........................

kg-

---

---

- -

12,190

---

- -

---

200,000

Nötter, hassel etc.....

15,320

9,428

15,496

27,723

21,554

22,359

19,972

17,783

Olein............................

„

- -

- -

9,930

---

----

- -

Oliver ........................

5 5

1,445

1,253

1,325

2,122

1,192

1,393

1,052

! Oljekakor....................

• 5

2,713,082

828,775

1,526,335

2,568,350

5,592,795

3,432,457

2,580,844

2,362.301

i Oljor, flygtiga............

5 5

1,079

1,555

2,145

1,416

1,600

1,664

1,788

1,014

mineral-, råa....

----

10,252

----

. - -

-i -

- -

46,444

Ost ............................

> 5

4,810

5,334

5,363

5,684

5,725

5,413

5,272

6,805

Parfymer ....................

5 1

. - -

82

- -

- -

- -

131

— 286

383

1 Pennskaft....................

n

_ -

285

355

262

- -

168

- --

Perlemor ....................

- -

— —

51

- -

- -

j Piphufvuden................

5 5

___

- -

— —

586

546

224

272

---

Plommon ....................

373,594

432,009

474,686

474,070

517,091

478,888

322,946

213,219

Pomeransblomvatten..

55

2,132

1,365

2,100

1,785

1,421

1,489

1,272

1,031

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

69

Qvantitet för

beräkningen.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

Pomeransknopp och

skal ....................

kg-

1,751

- -

- -

2,613

---

- -

Saffran........................

n

- -

—

- —

---

100

56

28

- -

Salmiak ....................

- -

- -

12,019

---

-- -

- -

---

---

Salpeter ....................

j)

—

- -

11,200

- -

- -

-- -

- -

Salt, Glauber-............

jj

—

—

- -

- -

- -

- -

142,370

293,074

Sand .......................

kr.

9,218

10,660

10,986

14,877

4,275

13,590

3,061

10,098

Senap, malen............

kg.

4,552

9,269

14,734

11,997

10,304

9,455

11,975

11,162

Silke ........................

> >

60

- -

- -

- -

- -

_ _

_ _

- -

Sirap ........................

n

- -

38,803

- -

- -

---

___

---

- -

Slöjdvaror..................

kr.

5,794

5,028

11,113

o,B54

5,910

4,262

5,818

3,674

Smör, naturligt.........

kg.

—

- -

- -

— —

- -

- -

- -

2,533

konstgjordt.....

5?

- -

- -

- -

— —

- -

— -

- -

5,422

Socker, raffineradt ....

J J

230,023

170,693

95,772

30,328

12,425

---

15,632

oraffineradt....

148,633

272,841

15,179

27,664

10,947

7,623

_ _

---

Solfjädrar................

n

25

30

42

- -

- -

---

- -

Soja...........................

?i

- -

---

- _

1,495

1,275

945

1,265

1,440

Spanmål, omaien, råg

kbm.

1,747

507

- -

1,228

- -

- -

- -

kbm. 1

kbm.

korn

kg-

---

- -

1,484

1.938,170

- -

----

majs

kg-

- -

- -

197,650

458,575

41,000

- -

- -

---

malen, hvetemjöl

kg-

84,515

- -

- -

---

- -

---

---

- -

Speglar .....................

5 J

- -

620

902

512

-----

572

- —

- -

Sten..........................

kr.

18,090

45,204

18,784

10,045

14,853

15,474

22,886

12,128

Strängar, ej spec. slag

kg-

- -

---

15

-

---

Svampar,sug- och tvätt-

kg.

---

- -

— —

400

130

- -

- -

241

ätbara ........

5 3

- -

4,897

4,700

5,012

2,351

1,968

3,240

2,149

Sängkläder ..............

kr

■- -

1,263

- -

---

---

---

- -

Talg...........................

kg.

- -

10,182

- -

- -

- -

- -

- -

Tenn, arbetadt .........

3,710

- -

4,424

4,755

6,708

8,991

4,489

3,800

Tennsalt....................

33

1,340

1,383

1,578

620

---

- -

- -

Terpentin ................

33

.1,170

1,057

- -

---

3,184

---

_____

- -

Terpentinolja ............

,,

62,401

89,984

134,407

155,849

78,163

80,414

123,748

119,025

Tobak, arbetad........

- -

- -

158

----

- -

535

273

582

Tryffel........................

33

1,734

-----

---

- -

- -

---

----

- -

Träd, koppar- .........

3 3

- -

976

1,015

1,255

2,658

----

854

linne-.............

324

331

---

---

_ _

_ _

585

Trävaror, oarb. af inb.

träslag..............

kr.

- -

1,279

1,293

- -

___

_ _

---

---

faner..................

kg.

8,901

18,150

955

10,288

5,169

9,836

3,241

9,906

tunnbindarearb...

33

- -

9,229

16,956

15,269

14,566

15,900

9,942

14,622

snickarearb.........

3 3

22,980

9,653

4,106

3,738

1,961

5,049

2,200

6,236

möbler ..............

kr.

----

-----

3,362

1,539

2,216

—

-----j

s. 70 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

70

Tab. N:o 9 (forts.)

Qvantitet för

beräkningen.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

Tågvirke .................

kg.

1,400

_ _

1,434

Ull ...........................

46,757

25,933

28,385

9,673

1,595

2,959

- -

28,052

Vagnar .....................

st.l.kr.

St. 2

2

2

2

12

—

—

fa. 6,605

Vanilj.......................

kg.

44

36

42

96

85

87

96

52

Vatten, mineral-.........

1.

5,139

3,519

4,727

4,347

5,447

5,040

6,233

6,251

Vax..........................

kg.

- -

- -

- -

1,150

- -

- -

---

Vekar ........................

- -

— —:

163

- -

- -

- -

Vinsten ....... ............

8,223

3,565

3,940

3,554

3,093

6,548

4,358

2,814

Växter, lefvande ......

kr.

1,100

- -

1,251

1,594

1,020

---

--- -

- -

Zink, arbetad..........

kg-

---

- -

8,211

- -

- -

- -

-, -

- -

Ättika.......................

19,832

23,917

26,263

21,754

21,290

25,108

21,831

19,868

Varor, ej spec., råämn.

kr.

---

- -

- -

— -

1,702

3,050

2,506

1,185

arbetade .

14,909

11,285

47,100

16,223

7,154

5,184

5,613

6,151

öfriga varor ...........

5 5

40,696

29,351

30,801

26,595

30,248

40,399

32,777

29,207

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 10.

Från Spanien under åren 1881—1888 införda, i traktaterna med detta land eller med

Frankrike för införseln til! Sverige ej upptagna varor.

Qvantitet för

beräkningen.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

Anis ........................................

kg.

13,074

19,475

8,821

12,100

10,849

5,880

3,737

1,270

Fartyg och båtar ....................

kr.

- -

- -

—

—

5,600

—

—

Fikon ........................................

kg.

147,053

144,526

229,167

92,743

94,179

111,441

91,122

56,832

Fjäder, ospritad........................

)»

3,100

8,580

28,497

17,807

25,248

18,838

20,276

28,268

Galläpplen................................

) 5

- -

- -

- --

—

—

——> -

—

650

Gryn, ej af spanmål, a. sl.....

) J

- -

- -

---

—

—

- -

10,000

Gräs, färgadt............................

55

- -

- -

- -

—

6,037

---

— —

—

Inventarier, skepps-................

kr.

1,800

- -

— -

—

—

- -

—

—

Kaffe ........................................

kg-

---

- _

---

—

1,164

- -

—

—

Lakrits ....................................

- -

792

- -

—

—

---

—

—

Mandel ....................................

4,688

4,166

6,603

5,989

5,889

5,939

3,207

3,527

Nötter, hassel- ........................

- —

2,051

- -

—

- -

—

2,114

Pomeransknopp och skal........

5 5

47,382

40,242

55,147

33,749

15,970

27,577

31,497

38,854

Rör, rotting ............................

n

- -

- -

---

4,900

—

2,000

—

underbäddnings- ............

kr.

3,150

6,228

4,130

4,065

6,650

---

—

4,575

Spanmål. omalen, råg ............

kbm.

790

---

— —

—

—

—

Sten ........................................

kr.

- -

- -

- -

—

15,002

2,720

—

___1

Vin, öfver 21 °/«> på fat........

kg-

1.

- -

- -

- -

—

—

1,376

3,532

1,438

på andra kärl

- -

- -

- -

---

—

398

—

—

Öfriga varor ............................

kr.

2,288

2,858

7,810

5,419

8,470

7,415

3,731

6,481

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets Betänlmnde N:o 1.

Tab. JSk:o 11.

Tabell, utvisande för åren 1864 och 1869 införseln af och tullinkomsterna å de varor, som äro upptagna

i traktaten med Frankrike af den 14 Febr. 1865.

Anm. Då genom 1865 års traktat med Frankrike tullsatserna i Sverige å en del varor skulle under 4 år successivt nedsättas, är

för jemförelse upptaget tullintraderna för åren 1864 och 1869, eller året närmast före det, då traktaten började tillämpas,

och året närmast efter det, då traktaten trädt i sin fulla kraft.

Införsel år 1864.

Införsel år 1869.

Ökning

Minskning

af tull- |

Tull-

Tull-

inkom-

inkom-

Qvantitet.

Tullsats.

inkomst.

Qvantitet.

Tullsats.

inkomst.

sterna.

sterna. j

Rdr.

Riksdaler.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Riksdaler, j

Agat, arbetad, omfattad ................

it 14

1,50

21

rdr 80

fri

_

_

21

Alabaster, arbetad, hvit ................

239

0,60

143

l 2 848

fri

497!

andra slag ........

U81

0,30

354

Ammoniak *) ....................................

- -

—

---

— —

fri

—

—

— —

Antimonium crudum........................

,, 17,553

0,03

527

U 17,506

fri

—

—

527

Arsenik ............................................

„ 14,125

0,02

282

5,878

fri

—

—

.282

Askar och Dosor af sam. amu.....

„ 10,762

0,30

3,229

„ 5,776

0,20

1,155

—

2,074

Balsam ............................................

2,107

0,15

316

956

fri

—

—

316

Band, silkessammets-........................

1,118

4,50

5,031

l 6 234

1,50

9,351

25,050

siden- ....................................

„ 4,89-j

6,—

29,370

halfsiden-................................

2,183

3,—

6,549

„ 2,992

1,-

2,992

—

3,557

andra slag ............................

„ 79,630

0,75

59,722

„ 87,276

0,50

43,638

—

16,084

Ben, arbetadt, elfenben....................

768

1,50

1,152

749

0,50

374

—

778

andra slag...............

9,423

0,40

3,769

„ 13,087

0,15

1,963

—

1,806

Bensvart och Benkol.......................

ctr 2,192

1,50

3,288

ctr 2,392

0,75

1,794

■—

1,494

Bernsten, arb., oinf.........................

a 8

1,50

12

rdr 500

fri

—

—

12

Bijouterivaror....................................

16,892

0,75

12,669

U 15,039

0,35

5,264

*> _

7,405

Bildhuggeri arb., andra slag ........

02

0,25

13

rdr 270

fria

—

—

13

Bleckslagare arb., olackerade ........

„ 11,692

0,25

2,923

U 25,997

0,10

2,600

—

323

lackerade ........

92,051

0,40

36,820

„ 81,043

0,15

12,156

—

24,664

Blommor, konstgjorda ....................

815

22,50

18,337

1,297

6 —

6,485

—

11,852

delar deraf ....................

178

7,50

1,335

228

9 _

— J

456

_

879

Bly, arbetadt, omåladt....................

3,952

0,05

198

„ 1,944

0,03

58

—

140

måladt........................

2,883

0,20

577

,, 454

0,15

68

—

509

Blyertspennor, timmermans-............

3,964

0,15

595

\ „ 14,331

0,15

2,150

3,308

andra slag................

9,726

0,50

4,863

Transport

101,591

•) Upptagen i traktaten, men ej i tulltaxorna, hvarigenom införseln^ej kan uppgifvas å kaustik ammoniak; a Salmiak

var införseln år 1864 32,165 skålp. ä 3 öre = kr. 965; införseln 1869 28,496 skålp. varan tullfri.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

73

Införsel år 1864.

Transport

Blysocker.......................................

Bläck, skrif- ........*......................

Boktrycksvärta ...........................

Borax ...........................................

Borstbindarearbeten:

med inf. af opol. trä...........

„ „ „ pol. trä ...........

,, ,, „ ben, horn, etc

Brefkuverter ...............................

Broderade arbeten:

å 20 % förhöjning*)

å 50 °/n

*)

Införsel år 1869.

Brodérduk:

af silke ..............

af silke med an. materiel....!

af ull ........................

af papper ................

andra slag ................

påbörjade arbeten *)

Brodérmönster ................

{Bränvin, konjak**), fr. Frank.),

på fat...

på but.

fr. an. länder....

; Böcker på fram. språk..........

med inb. papper*) ..

Champignoner ***)..................

Citronsaft ..............................

Citronsalt ..............................

i Etuis .....................................

Fingerborgar och Syringar ..

! Fosfor......................................

: Frukter och Bär friska..........

| Färger, blyhvitt o. zinkhvitt

Qvantitet.

Tullsats.

Tull-

inkomst.

Qvantitet.

Tullsats.

Tull-

inkomst.

inkom-

sterna.

inkom-

sterna.

Rdr.

Riksdaler.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Riksdaler.

101,591:

a

9,781

0,03

293

u

54,898

fritt

—

—

293

k:r

2,899

0,50

1,449

k:r

14,549

0,05

727

—

722''

tt

28,948

0,10

2,895

tt

43,476

0,03

1,304

—

1,591

5 )

43,783

0,04

1,751

) >

34,767

fri

—

—

1,751

J>

762

0,25

190

3,133

0,05

157

33

5 >

3,257

0,50

1,628

1,582

0,10

158

—

1,470

5 1

3,203

1

3,203

5 >

3,274

0,20

655

—

2,548

>)

20,819

0,20

4,164

5)

27,414

0,10

2,741

—

1,423

rdr

»>

19,736

31,276

_ _

»rdr

54,277

20 °!0

_

—

it

3

6-

18

it

2

1,50

3

_

15

) t

4

B,-

12

1

1

1

—

11

” ""

_ -

1,25

- -

1

0,75

1

1

---

314

0,18

57

266

0,15

40

—

17

2,907

1,-

2,907

3,247

0,50

1,623

—

1,284

rdr

6,562

20 °/

- -

rdr

2,418

20 «|0

—

—

- -

1 it

209

0,20

42

it

225

0,08

18

—

24

!■

264,421

0,45

118,9891

k:r

kr.

168,826

3,200

0,85

1,70

143,077

5,440

—

1

1

32,152

1,20

38,582

—

---

rdr

119,137

fria

- -

rdr

216,458

fria

—

—

- -

”

29,139

50 %

- -

34,296

20 ° 0

—

—

- -

it

-

0,50

- -

it

482

0,16

77

—

- -

k:r

no

0,16

18

k:r

36

fri

—

—

18

tt

415

0,35

145

tt

365

fritt

—

—

145

J1

10,243

0,75

7,682

10,794

0,35

3,778

—

3,904

1 n

3,202

0,40

1,281

3,945

0,15

592

—

689

»

7,001

0,15

1,050

17,514

0,08

1,401

351

- -

i ctr

2,647

0,50

1,323

ctr

2,603

fria

—

—

1,323

tt

946,487

0,05

47,324

tf 1,031,790

0,03

30,954

—

16,370

Transport

Ökning Minskning 1

3521 135,222!

*) Tullbeloppet kan ej beräknas.

**) Tullsatsen ändrad och år 1869 efter annan grund beräknad. Den tullnedsättning som franskt drufbränvin på

fat detta år åtnjöt utgjorde rdr 58,914.

***) Införseln häraf ej särskildt upptagen i 1864 års tulltaxa.

Bill. till Riksd. Prof. 1800. 5 Sctml. 1 Afd. 1 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

74

Tab. N:o 11 (forts.).

Införsel år 1864.

Införsel år 1869.

Ökning

Minskning

Tull-

Tull-

inkom-

inkom-

Qvantitet.

Tullsats.

inkomst.

Qvantitet.

Tullsats.

inkomst.

sterna.

sterna.

Rdr.

Riksdaler.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Riksdaler.

Transport

352

135,222

Garn, bomulls-, ofärgadt ............

it 458,706

0,12

55,045

it 575,748

0,08

46,Q*30

—

8,985

färgadt ............

„ 14,435

0,20

2,887

„ 267,837

0,14

37,497

34,610

—

ull-, ofärgadt ....................

„ 167,882

0,15

25,182

„ 125,858

0,10

12,586

—

12,596

färgadt........................

„ 200,190

0,20

40,038

„ 284,967

0,15

42,745

2,707

—

linne-, ofärgadt ................

„ 22,041

0,25

5,510

„ 29,968

0,10

2,997

—

2,513

färgadt....................

5,032

0,40

2,013

7,540

0,20

1,508

—

505

Gipsarbeten, ej specificerade ....

4,233

0,25

1,058

2,811

fria

—

—

1,058

Glas, fönster-................................

„ 636,463

0,04

25,459

,, 95,602

0,03

2,868

—

22,591

ljuskron- ............................

,, 8,564

0,12

1,028

4,293

0,05

215

—

813

optiska ................................

449

0,25

112

449

fria

—

—

112

spegel-, slipade:

ofolierade................

„ 37,514

0,08

3,001

„ 29,473

0,05

1,474

—

1,527

folierade ................

77,643

0,18

13,976

„ 55,515

0,10

5,551

—

8,425

andra slag ........................

„ 237,536

0,20

47,507

„ 181,495

0,15

27,224

—

20,283

Glete eller Glitt............................

9,558

0,02

191

„ 33,961

fritt

—

—

191

Guld, arbetadt ............................

ort 2,549

0,50

1,274

ort 3,701

0,05

185

—

1,089

bok-, äkta ........................

2,112

0,04

84

*l„ 25,161

0,01

252

176

oäkta ........................

i, 34,3/5

0,01

344

musiv-, puder-....................

636

0,02

13

436

0,01

4

—

9

Gulddragarearbeten:

kantiljer och paljetter:

äkta eller halfäkta........

ort — —

0,06

- -

oäkta ............................

1,162

0,02

23

fransar, galoner etc.:

„ 37,219

0,01

372

62

—

äkta eller halfäkta........

1,428

0,16

228

oäkta ............................

742

0,08

59

Gummi, ej specificeradt ............

ti 70,729

0,01

707

it 125,644

fritt

—

—

707

Guttaperchaarbeten, andra slag

„ 20,984

0,50

10,492

„ 13,594

0,40

5,438

—

5,054

Handskar ....................................

4,093

3,-

12,279

2,399

1 -

2,399

—

9,8S0

Handskskinn ................................

22

1,50

33

„ 67

0,30

20

—

13

Harts ............................................

638,859

0,01

6,389

„ 893,675

fritt

—

—

6,389

Hattar, af siden............................

st. 373

4,-

1,492

st. 2,396

1,50

3,594

2,102

af ull, filt etc.................

11,217

2,-

22,434

„ 52,692

0,40

21,077

—

1,357

af halm............................

6,323

1,50

9,484

„ 12,251

0,40

4,900

—

4,584

andra slag ....................

9,620

0,40

3,848

,. 20,901

0,40

8,360

4,512

_ _

Hattflätor af halm........................

fl 4,108

1,50

6,162

it 4,099

0,40

1,640

—

4,522

Hattfoder af siden........................

„ 3,098

1,50

4,647

2,229

0,75

1,672

—

2,975

Horn, arbetadt:

knappar ............................

„ 39,310

0,40

15,724

„ 34,801

0,20

6,960

—

8,764

andra slag ........................

,, 5,757

1

5,757

4,348

0,50

2,174

—

3,583

Transport

44,345; 263,923

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

to

Transport

Hudar och Skinn, ej pelsverk,

beredda:

sulläder *) ....................

pergament, färgade och

pressade skinn .

andra slag .............

Hår- och Tagelarbeten.........

Häktor, Hakar och Hyskor .

Hängslen, af siden.................

andra slag.............

Instrumenter:

fältskärs- etc..................

musikaliska:

flöjter etc.................

guitarrer.....................

violer .........................

violonceller.................

valdhorn.....................

post- och signalhorn.

trummor.....................

klavér och positiv.....

harpor.........................

fortepianon:

tafflar .....................

flygel-.....................

speldosor.....................

orgelverk.....................

tillbehör till instrumenter

Jern:

gjutet, finare a) ................

gröfre b) ................

smidt eller valsadt:

jernvägsskenor ................

kassakistor och sängar....

skostift ............................

manufaktursmide, ej spec.:

poleradt ........................

andra slag ....................

Transport|44,345

Införsel år 1864.

Införsel år 1869.

Ökning

af tull- inkom- sterna.

Rdr.

Minskning

af tull- inkom- sterna.

| Riksdaler.

Qvantitet.

Tullsats.

Rdr.

Tull-

inkomst.

Riksdaler.

Qvantitet.

Tullsats.

Rdr.

Tull- | inkomst.

Rdr.

44,345

263,923

il

380,705

0,25

13,806

it

468,213

0,10

4,935

—

8,871

) > *

28,947

39,002

0,75

0,40

21,710

15,601

1

1 ”

85,075

0,20

17,015

—

20,296

57

4-

228

13

0,35

p

0

—

223

6,694

0,50

3,347

4,648

0,15

697

—

2,650

632

2,25

1,422

288

1-

288

—

1,134

J)

30,057

0,75

22,543

>>

26,616

0,50

13,308

—

9,235

J)

15,326

0,25

3,831

> >

14,344

0,15

2,152

—

1,679

st.

312

0,75

234

st.

241

0,50

120

_

114!

33

2-

66

14

1

14

—

521

681

1-

681

M

343

343

—

338!

4

4,50

18

6

1-

6

—

12

114

3,-

342

95

1,-

95

—

247!

348

1 —

348

no

1-

no

—

238

55

O

o,—

165

19

1-

19

—

146

22

7,50

165

J >

32

1-

32

—

133

J)

— •—

15,—

—

n

- —

1

—

—

— —

84

60,-

5,040

105

40,-

4,200

_

840

37

120,-

4,440

8

60,-

480

—

3,960

it

553

1,50

829

u

642

0,50

321

—

508

rdr

11,931

15 °lo

1,790

rdr

15,317

^ °l

^ io

766

—

1,024

>>

17,152

1 5 o

10 lo

2,573

7,126

10 °l

AV lo

713

—

1860

it

9,395

0,25

2,349

it

6,079

0,10

608

_

1,741

>>

29,303

0,12

3,516

n

26,695

0,06

1,602

—

1,914

ctr

400,270

fria

___

ctr

133,801

fria

__

_

_ _

rdr

7,522

20 «|0

1,504

rdr

5,080

10

508

—

996

U

19,666

0,05

983

a

26,640

0,03

799

—

184

14,469

0,25

3,617

15,500

0,15

2,325

_

1,292

5 J

232,521

0,15

34,878

> j

210,148

0,06

12,609

—

22,269

345,879

‘) Hufvudsakliga införseln af sulläder egde rum landvägen från Norge; varan således tullfri.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

76

Tab. N:o 11 (forts.).

Införsel år 1864.

Införsel år 1869.

Ökning

Minskning

Qvantitet.

Tullsats.

Rdr.

Tull-

inkomst.

Riksdaler.

Qvantitet.

(Tullsats.

Rdr.

Tull-

inkomst.

Rdr.

inkom-

sterna.

Rdr.

inkom-

sterna.

Riksdaler.

Transport

Kastanier ..................................

U

11,399

93,389

251 279

0,06

0,50

0,02

50 °|„

‘ 684

it 12,983

„ 62,881

„ 446,710

[rdr 518,923

456

fria

44,345

345,879

684

Kautschuk, arbetad, ej spec.....

Klorkalk.......................................

5 >

46,694

5,026

0,40

0,01

25,152

4,467

—

21,542

559

Kläder, nya gångkläder *):

å 50 °L förhöjning............

rdr

828,085

37,259

å 100 °L „ ............

ioo °L

20 ®|0

—

—

---

oljade ....................................

1,119

19,473

3,413

2,065

Knappar af sam. ämnen ............

U

'',0,60

0,50

1 12

11,684

1 706

it 30,603

2,759

1,598

,, 6,697

408

„ 23,349

18,484

93,708

1,482

258

0,30

0,25

0,50

0,06

0,50

0,10

0,20

0,16

0,15

0,30

0,OS

fria

9,181

690

2,503

1,016

1,514

1,147

556

8,092

3,036

2,951

Knifvar:

rak-........................................

perm- ....................................

2,313

1,549

799

talj- och sjömans-................

10,329

760

41,707

16,832

35,888

827

0,15

1-

0,25

0,40

0,50

0,20

0,50

0,18

1,50

1,12

0,02

0,10

0,15

0,03

0,10

0,40

K—

0,04

0,08

0,03

1,50

3,-

402

bords- och andra slag:

med skaft af silfver ........

„ „ „ an. ämnen..

Konfityrer ...................................

J J

J)

760

10,427

6,733

17,944

165

204

2,335

3,697

14,993

222

—

Konserver ....................................

Koppararbeten:

opolerade ............................

57

polerade ................................

589

294

77

217

Kopparstick, andra slag:

oinfattade ............................

23,087

2

4,156

3

„ 19,084

212

1,527

2,629

Koraller, arbetade, oinf.............

3

Korgar, finare slag ....................

1,266

15,305

335

1,418

306

3,746

}„ 28,626

3,015

}„ 17,619

„ 13,062

4

0,25

936

482

Krita, röd och svart....................

pastellkrita ........................

33

fri

•-

—

339

Krokar till fiske...........................

2,166

3,392

14,380

6,524

2

18

325

fria

325

Krukmakarearbeten, oglaserade..

glaserade....

Lack ..........................................

>>

)>

102

1,438

2,610

2

1

0,03

0,20

0,20

fri

529

2 612

2

1,011

Lackerade arbeten, ej spec.........

Lacmus ........................................

) J

1

1

1

Lakrits ........................................

136,385

3,720

20,217

4,899

10,911

112

„ 141,326

452

0 05

7,066

3,845

112

Lakritsrot ....................................

fri

Leksaker af trä eller sams. ämnen

Likör ............................................

))

k:r

30,325

14,697

., 47,403

k:r 9,279

0,25

2,-

11,851

18,558

3,861

18,474

Transport

48,265

416,918

•) Tullbeloppen kunna ej beräknas.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande- N:o 1,

77

Transport

Ljus, vax- och spermaceti- ........

andra slag (stearin-)............

Läderarbeten*) ............................

Masker ........................................

Metaller, sam., arb., förgylda ....

andra slag...

Nålar af annat ämne ................

Nät*) ............................................

Oljor, feta, oliv- ........................

hamp-, kokos-, palmoch

spermaceti- **)

Papparbeten, olackerade ............

lackerade................

Papper:

kardus-, sug-, makulatur-....

skrif- och andra slags hvitt

post- ...........................

färgadt, pressadt etc.

Papperstapeter och Border

Paraplyer: af siden ...........

andra slag .......

ställningar .......

Perlemor, arb., oinf............

Perlor, oäkta, glas- ...........

andra slag...

Perukmakarearbeten

Plymer

Pomada

Porslin, oäkta, hvitt, tallrikar....

a. pjeser....

måladt, tallrikar

a. pjeser....

äkta, hvitt ....................

förgyldt 1. måladt

*) Tullbeloppet kan ej beräknas.

**) Dessa oljor äro ej omnämnda i franska traktaten,

med bom- eller olivolja.

— —

rdr

48,928

20 °j0

—

—

---

288

st.

1,637

0,lo

164

-.

124

31,365

It

44,680

0,30

13,404

—

17,961

31,921

) 5

81,713

0,15

12,257

—

19,664

8,764

19,673

0,25

4,918

—

3,846

---

rdr

4S

10 «!„

—

—

- -

it 1

588,253

| 0,01 å

16,220

\

58,364

i 0,02

\

> J

920,716

0,02

18,414

i -

23,730

2,928

) •>

10,878

0,15

1,632

—

1,296

11,108

i)

10,938

0,25

2,734

—

8,374

0,01

1

2,849

it

107,924

0,04

j 2,798

—

51

11,771

14,160

\

262,835

0,08

21,027

11,081

6,177

f

8,720

5 5

83,975

0,08

6,718

—

2,002

7,231

st.

12.364

0,75

9,273

2,042

- -

11,056

* J

28,613

0,25

7,153

—

3,903

4,468

it

10,754

0,15

1,613

—

2,855

1,227

231

0,35

81

—

1,146

8,909

8,831

0,15

1,325

—

7,584

452

) J

208

0,50

104

—

348

36

28

0,50

14

—

22

5,115

190

Q

3,—

570

—

4} £)4t)

2,606

4,765

0,15

715

.--

1,891

121

3,307

0,03

99

—

22

5,127

100,923

0,05

5,046

—

81

3,299

>)

20,291

0,06

1,217

—

2,082

20,529

> 5

97,942

0,08

7,835

—

12,694

5,723

5)

24,673

0,10

2,467

—

3,256

44,111

55

90,984

0,20

18,197

—

25,914

Transport

50,307

585,166

men upptagas derföre att de under år 1864 voro sammanförda

Införsel år 1864.

Qvantitet. jTullbatsj inkomst.

Rdr. I Riksdaler.

it

)•>

rdr

st.

it

rdr

858|

365,507

34,086

1,920

41,820

79,802

21,9091

427

U 2,918,224

„ 7,320

„ 17,090

47,486

98,098

94,399

34,319

21,799

4,821

22,113

17,873

818

22,273

226

6

341

5,213

3,026

64,088

41,232

136,863

28,617

110,278

st.

)>

it

0,15

0,06

50

0,15

0,75

0,40

0,40

25 “jo

0,02

0,40

0,65

0,06

0,12

0,15

0,18

0,40

1,50

0,50

0,25

1,50

0,40

2- 6,—

15,—

0,50

0,04

0,08

0,08

0,15

0,20

0,40

129

21,930 /''

Införsel år 1869.

Qvantitet.

! Tullsats. ;

Tull
-

inkomst.

Rdr. I Rdr.

it 161,658 0,05

8,283

Ökning

af tullinkomsterna.

Rdr.

48,265

Minskning

af tullinkomsterna.

Riksdaler.

416,918

13,776

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tall. bho 11 (forts.).

Införsel år 1864.

Införsel år 1869.

Ökning

Minskning

Tull-

Tull-

inkom-

inkom-

Qvantitet.

Tullsats.

inkomst.

Qvantitet.

Tullsats.

inkomst.

sterna.

sterna.

Rdr.

Riksdaler.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Riksdaler.

Transport

50,307

585,166

Portföljer, af siden ....................

it

49

2-

98

it

88

i-

88

—

10

andra slag ................

41,413

0,50

20,706

43,005

0,25

10,751

—

9,955

Redskap och Maskinerier............

rdr 1,886,027

fria

---

rdr 1,878,635

fria

—

—

— —

Sadelmakarearb. med torg. beslag

n

309

0,75

232

it

351

0,25

88

—

144

andra slag........

10,535

0,50

5,267

5,893

0,20

1,179

—

4,088

Salt, glauber-................................

kbfot

620

0,10

62

''it

47,729

fritt

—

—

62

Saltsyra ........................................

n

129,904

0,01

1,299

721,766

fri

—

—

1,299

Saxar, andra slag, opolerade ....

„

. 6,831

0,25

1,708

5?

5,278

. 0,10

528

—

1,180

polerade........

ii

1,426

0,50

713

V

932

0,25

233

—

480

Silfver, arbetad!............................

ort

12,156

0,07

851

ort

30,401

0,03

912

61

— —

Silke, färgadt................................

it

4.943

1,50

7,414

it

9,596

0,40

3,838

—

3,576

Skedvatten och Salpetersyra........

11

75,362

0,05

3,768

11

77,162

fritt

—

--

3,768

Skomakarearbeten:

af siden ................................

33

3-

99

93

1-

93

—

6

af andra tyger, saffian etc.

1,379

2__

2,758

1,718

0,60

1,031

—

1,727

andra slag ............................

1,311

1,25

1,639

2.023

0,40

809

—

830

Slöjdvaror ....................................

rdr

74,512

20 °!0

14,902

rdr

94,310

10 \

9,431

—

5,471

Smink............................................

it

179

0,50

89

it

21

fritt

—

—

89

Snörmakarearbeten, af siden ....

2,471

4,

9,884

2,657

1,50

3,985

—

5,899

andra slag....

10,149

1,50

15,223

13,988

0,75

10,491

—

4,732

Soda, kaustik *)............................

—

5 %

- -

— —

fri

—

—

— —

Soja och Såser ............................

k:r

1,699

1,50

2,548

14,953

0,16

2,392

—

156

Solfjädrar ....................................

it

46

3;

138

1''!

277

0,50

138

—

—

Spanskgröna **)............................

—

—

— .—

—

fri

—•

—

—--

Speglar och Lampetter................

11

22,765

0,25

5,691

V)

18,126

0,10

1,813

—-

3,878

Spetsar, silkes- och linne- ........

1,712

6,-

10,272

1,355

1,50

2,032

—

8,240

andra slag ....................

2,502

2 —

5,004

1,860

1-

1,860

—

3,144

Spännhalsdukar:

af siden ....................

3,015

5-

15,075

3,213

1,50

4,819

—

10,256

af andra tyger............

96

1,50

144

19

0,75

14

—

130

Sten, arbetad, ej specificerad ....

82,036

0,01

820

rdr

13,332

fri

—

—

820

Strumpor, af siden........................

1,085

4,50

4,882

it

629

1,50

943

—

3,939

andra slag....................

68,056

1-

68,056

96,900

0,50

48,450

—

19,606

Strumpstickor................................

7,644

0,25

1,911

10,744

0.10

1,074

—

837

Transport

50,368

679,488

*) Hänfördes år 1864 till kem. tekn. preparater, hvadan införseln och tullbeloppet ej kunna uppgifvas.

**) Ej upptagen i 1864 års tulltaxa.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

79

Transport

Strängar, af metall....................

andra slag ..................

Stålarbeten, opolerade ...............

polerade..................

Svafvel, sicilianskt .....................

andra slag.....................

Svafvelblomma ...........................

Svafvelsyra .................................

Tennlikor....................................

Tenn, arbetadt, olackeradt........

lackeradt ........

Tennsalt*) .................................

Terpentin....................................

Tryffel **).................................

Träd, guld- och silfver- ...........

koppar- etc., förgyld.......

bomulls- ...........................

linne-, oblekt ..................

blekt....................

Trävaror, svarfvare arbeten ......

snickarearbeten:

af furu eller gran...

af and. inh. träslag

af utländska „

möbler ***)..................

Tvål, parfymerad .''......................

andra slag .......................

Tändstickor.................................

Ur-, fick-, med boett af guld .....

,, ,, af an. ämne

skeppskronometrar..............

vägg-, i fodex-, af brons......

af trä .........

lösa urverk och delar.........

Införsel år 1864.

Qvantitet. jTulIsats''| inkomst.

Införsel år 1869.

Qvantitet.

|Tullsats.

Tull
inkomst.

Ökning

af tullinkomsterna.

Minskning

af tullinkomsterna.

M 2,573

„ 582|

9,633

„ 329,980

20,718

10,642

„ 329,090

„ 3,636

17,607

„ 7,929

„ 15,617

ort — —

tt

45

yy

48,521

V

767

y y

36,387

5 5

3,076

> »

y y

23,898

84,067

yy

48,357

rdr

7,688

n

3,997

y J

54,541

yy

357

st.

707

yy

3,352

yy

4

it

4,247

yy

57,546

yy

609

Rdr.

Riksdaler.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Riksdaler.

50,368

679,488

0,20

515

U

2,255

0,10

225

—

290

1-

582

y y

427

0,50

213

—

369

0,50

4,816j

yy

yy

24,529

1,579

0,10

0,25

2,453

395

1 __

)

1,968

fritt

0,01

207

\

1”

847,098

fritt

—

207

0,02

213

yy

19,996

fri

—

—

213

0,01

3,291

y y

572,500

0,005

2,862

—

429

0,30

1,091

y y

1,913

0,15

287

—

804

0,25

4,402

yy

9.649

0,15

1,447

—

2,955

0,40

3,172

y y

4,036

0,30

1,211

—

1,961

5 Oj

^ 0

- -

yy

15,628

fritt

—

—

- -

0,01

156

yy

12.041

fri

—

—

156

0,50

- -

yy

648

0,16

104

—

---

0,12

---

_ -

0,01

—

—

- -

1,25

56

— -

1-

—

—

56

0,40

19,408

yy

80,385

0,20

16,077

—

3,331

0,40

307

yy

632

0,20

126

—

181

0,50

18,193

y y

68,195

0,30

20,458

2,265

- -

I—

3,076

»

'' 8,418

0,25

2,104

—

972

0,03

717

yy

21,768

0,01

218

_

499

• 0,10

8,407

y y

51,469

0,03

1,544

—

6,863

0,15

7,254

y y

25,797

0,05

1,290

—

5,964

50 °j0

— -

rdr

4,570

20 °!0

—

—

- -

0,50

1,998

a

4,283

0,12

514

—

1,484

0,08

4,363

yy

60,119

0,05

3,006

—

1,357

0,12

43

y y

407

0,02

8

—

35

4,-

1,—

2.828

3,352

|st.

4,945

1-

4,945

—

1,235

20,-

80

yy

7

1-

7

—

73

0,75

3,185

u

1,947

. 0,30

584

—

2,601

0,40

23,018

y y

46,333

0,20

9,267

—

13,751

3-

1,827

yy

987

0,75

740

—

1,087

Transport

52,633

728,329

*) Hänfördes år 1864 till kem. tekn. preparater, hvadan införseln och tullbeloppet ej kunna uppgifvas.

**) Ej upptagen i 1864 års tulltaxa.

***) Tullbeloppet kan ej beräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

SO

Tab. N:o 11 (forts.).

Införsel år 1864.

Transport

Vagnar och Åkdon:

arbetsfordon ........................

tvåhjuliga och droskor ......

öfriga slag.........................

Vantar, af siden ........................

andra slag .....................

Vatten, mineral- ........................

Vin*), på fat, t. o. m. 21 °|0...|

öfver 21 °|0 /

på buteljer, t. o. m. 21 °j0\

öfver 21 °0 ......J

Vindrufvor ................................

Vinsten .......................................

Vinstenssalt.................................

Visitkort ...................................

Vitriol, grön ...........................

andra slag .....................

Väfnader:

helsiden-, felb och plys.....

sammet...............

andra slag ........

halfsiden-:

felb och plys ..................

andra slag........................

bomulls-:

gas, halflinon etc.............

tyll .................................

andra slag:

oblekta ........................

blekta eller färgade ...

tryckta eller pressade...

bomulls- med blandning af

lin: damast ...............

ylle: filtar och mattor...

pressduk...............

andra slag .............

Införsel år 1869.

Qvantitet.

Tullsats.

Rdr.

_ Tull- inkomst.

Riksdaler.

Qvantitet, j

st.

17

5,—

85

st.

1

14

33

7

20,-

140

33

17

15

100,-

1,500

3 3

4

it

152

4,50

684

a

42

8,201

1-

8,201

9,112

k:r

48,121

0,10

4,812

k:r

80,206

U ?

,101,888

0,14

434,264

it

33

3,042,111

523,421

k:r

63,998

1,75

111,996

k:r

’ ’

75,774

1,311

U

7,197

0,20

1,439

It

12,357

69,656

0,03

2,090

31

70,802

'' J

34

0,14

5

3 3

65

180

0.25

45

’ ''

2091

1 ’

33

213,915

64,451

0,01

0,03

2,139

1,934

l

1”

541,207!

1,094

1,50

1,641

33

863

> 1

2,471

4,50

11,119

1

99 /1£Q

n

22,761

6-

136,566

r

645

1,50

967

5 >

394

j 3

29,242

3-

87,726

5)

43,248

65.311

1-

65,311

81,605

3 3

6,857

2,25

15,428

j j

7,689

44,286

0,40

17,714

3 3

47,375

244,481

0,70

171.137

5 ,

291,413

33

200,979

0,90

180,881

'' •

438,859

2,032

0,90

1,829

'' ''

1,686

131,079

0,40

52,432

3 3

137,231

4,793

0,12

575

'' ''

5,557

33

933,964

1,50

1.400,946

3 3

1,177,634

Itdr.

; Tulli

inkomst.

j Rdr.

20-

100,—

1,50

0,50

fritt

0,07

0,14

0,55

1,75

fria

fri

fritt

0,08

fri

1-

1,50

1-

1-

0,75

1,25

0,25

0,40

0,50

0,50

0,25

0,10

0,75

Ökning | Minskning

af tull- af tullinkom-

inkomsterna.

I sterna.

Rdr.

70

340

400

63

4,556

212,948

73,279

41,676

2,294

17

863

33,694

394

43,248

61,204

9,611

11,844

116,565

219,429

843

34,308

556

883,225

Riksdaler.

52,633

200

\ _

I

38,548

728,329

15

!

1,100

''621

3,645

4.812

- |

148,037

I

1)8,026

1,439

2,090j

5

28

4,073|

778''

113,99l|

573|

44,478

4,107

5,817

5,870

54,572

986

18,124

19

517,721

Transport|91,381|l,729,256|

*) I franska traktaten är tullbeloppet bestämdt endast för Vin af till och med SI %, men då före år 1865 tullsatsen

å Vin var oberoende af alkobolhalten, upptages hela införseln.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

81

Väfnader:

linne''

Transport

och hamn-:

batist, flor etc.........

lärft och damast .....

hår- och tagel-:

nöthårsfilt .................

andra slag.................

Zink, arbetad, omålad ..............

målad................

q förgyld .............

Ångmaskiner och Ångpannor..

Varor, ej specificerade, arbetad(

Införsel år 1864.

Införse

år 1869.

Ökning

af tull- inkom- sterna.

Minskning

af tull- inkom- sterna.

Qvantitet.

Tullsats.

Tull-

inkomst.

Qvantitet.

Tullsats.

_ Tull- inkomst.

Rdr.

Riksdaler.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Riksdaler.

91,381

1,729,256!

! //

: 5 J

97

45,800

3,—

1-

291

45,800

}"

64,773

0.75

48,580

2,489

—

t?

15.548

fri

_ _

))

3,592

fri

__

_,

____

j ,,

262

0,50

131

2,875

0,25

719

588

- - I

j ,,

5,928

0,07

415

6,430

0,03

0,15

193

—

222''

1 >>

22,044

0,20

4,409

.

28,915

4,337

—

72!

J >

777

0,75

583

146

0,30

44

—

539!

: rdr

365,100

fria

- -

rdr

48,117

fria

—

--

- __

20.798

20 %

4.160

20,231

10 %

2,023

—

2,137

Summa rdr

94,4581,732,226

Minskning kronor

—

1,637,768

Sand. 7 Afd. 1 Iläft.

Bill. till Ritcsd. Brok 7890.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Idb. N:o 12.

Beräknad tull-lindring, till följd af traktaten med Frankrike, å de varor, som dit införts

under åren 1886, 1887 och 1888.

Tull- differens per

100 kg.

År 1886.

År 1887.

År 1888.

ng.

Qvantitet, ! Tull-lindring,

Qvantitet. } Tull-lindring.

Qvantitet.

Tull-lindri

Fränes

; Francs

C:t

Francs

c:t

Francs

c:t 1

Jern, tack- och barlast-

0,60

kg. 1,052,639 5.263

20

kg. 2,052.321 10,261

61

kg. 2,059,677

10,298

39!

„ smältstycken ..

1 a 1,50

„ 384,485 5,767

28

„ 430,352! 6.455

28

878,794

13,181

91

„ stång- och Stål

0, å 1,

„ 11,502,479''115,024

79

„ 13,404,438 134,044

3 8

,, 15,071,590

150,715

90

„ Plåtar............

0,50 å 1,

- --- ! -

—

- - --

—

„ 8,032

80

32

„ stångjernsafhugg

1,

---! —

—

„ 12,900 129

—

„ 95,460

954

60

Maskinerier och Bed-

skap .....................

0 å 1

kr 42,290''

kr 32,275:

kr 6,175

!

= kg. 42,290! 422

90

= kg. 32,275 322

7 5

— kg. 6,175

61

75

Papp ........................

3,

„ 125,152! 3,754

5 6

, 141,946} 4,258

38

„ 86,666

2,599

98''

Papper ...................

3,

„ 154,280'' 4.628

to

557,799! 16,733

97

„ 149,790

4,493

70

i Sten......per 1,000 st. |0, 1, å 2,

kr 17,620:

kr 13,780:

kr 4,500

= st. 440,500! 881

= st. 344,500! 689

—

= st. 112,500

225

—

Tegel, eldfast, per

1,000 st.

1,

- - 1 -

—

„ 24,000 24

—

- -

—

—

Trävaror, bräder hyf-

hide .........

0,5 0

kbm. 17,619!

kbm. 16,087

kbm. 12,520

[

-~kg.10.042,

15

=kg. 9,169,590! 45,847 9 5

= kg. 7,186,400

35,682

—

„ arb. bygg-

nadsmaterial

kr 41,835}

kr 48,7571

kr 33,850

= kg. 125,505 2,510

10

= kg. 146,271 2,925

42

— kg. 101,550

2,031

—

„ andra slag,

j

möbler etc.

■)

kr 700

kr 50

kr 1,000

= kg. 1,400 28

—

= kg. 100} 2

—

= kg. 2,000

40

—

„ gröfre slag

2,

kr 150

kr 101

= kg. 2,850 57

—

= kg. 190 3

80

- -

- .

—

tunnbindare-

arb.............

2,

- - j -

—

kr 30

—

—

—

- kg. 90} 1

80

Summa Francs

—

— — ! 188,551

38

--1221,699

34

- -

220,364

5 0

1

= Kr| 135,756

99

= Kr} 159,623

52

= Kr

158,662

48

Anm. Vid beräkningen bär iakttagits:

Jern, smältstycken. Tulldifferensen är upptageu till 1,50 fr. per 100 kg.; innehålla de öfver 6

procent slagg, är tulldifferensen ingen, och innehålla de under 4 procent, behandlas

de antagligen som stångjern med tulldifferens af 1 fr. per 100 kg.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bevillningsutskottets Betänkande N:o /.

Jern, stång- och Stål. Beräkningen är gjord efter tulldifferensen för stångjern. För Stål,

som äfven ingår i vigt q vanti teten, är tulldifferensen ingen; utförseln

häraf antagligen ej stor.

stång jer nsafhugg. Tulldifferensen är heräknad som för stångjern.

Maskinerier. Eu kilogram antages vara värd 1 krona.

Papper. Beräkningen är gjord efter tulldifferensen för papper, andra slag, då s. k.

Fantasipapper, färgadt papper etc., hvarå tulldifferensen är 10 fr., antagligen ej

exporteras.

Sten. Ett tusen stycken anses hafva ett värde af 40 kr.; högsta tulldifferensen 2 kr

är beräknad.

Trävaror, hy flöde bräder. En kubikmeter antages väga 570 kg.

tunnbindare-arbeten och

byggnadsmaterial. 3 kg. antagas vara värda 1 kr.

andra slag och möbler. 2 kg. » » » 1 kr.

gröfre slag, handspakar, etc. 19 kg. » » » 1 kr.

Den tull-lindring, som möjligen erhållits å från Sverige utförda Jernarbeten, ej

spec., Kemiskt tekniska prepararater (oxalsyra) och Ångmaskiner (Lokomotiver), är obetydlig

och har ej upptagits.

En franc är beräknad lika med 72 öre.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. N:o 13.

Beräknad tull-lindring, till följd af traktaten med Spanien å de varor, som dit utförts

under åren 1886, 1887 och 1888.

Bränvin och Sprit, af säd

Jern, smältstycken .........

stång- och Stål ......

plåtar ..................

-Maltdrycker, andra slag .

! Maskinerier och Redskap

Tull- År 1886. År 1887. År 1888.

amerens

i per 100 kg.

Qvantitet.

Tull-

lindring.

Qvantitet.

Tull-

lindring

Qvantitet.

Tull-

lindring.

Pesetas.

2,6 5

1. 23,865.858

Pesetas.

632,445

c:t.

24

1. 31.427,738

Pesetas.

832,835

c:t.

06

1. 22.372,654

Pesetas.

592,875

c:t.

33

—

—

—

—

kg. 75,000

—

—

kg. 102,000

., 386,776

—

—

4,3 5

kg. 984.705

42,834

67

„ 1,258,658

54,751

62

16,824

7 5

2,3 0 il 4,35

—

—

—

„ 25,882

1.125

87

17.118

744

63

2,73

1. 11,252

309

4 3

1. 4,298

118

20

1. 1,311

36

05

0,0 5 it 0,5 0

—

—

—

kr. 8,462

-- kg. 8,462

42

31

kr. 83,846

~kg. 83,846

419

23

j Papper ......................................iO,so

''Träd, jern- och stål- .................... |

j Trämassa ...............................

| Trävaror, oarbetade, äfvensom hyflade!

bräder ............pr kbm.

arbetade: dörrar etc. pr kbm.

öfriga slag ...................

| Tändstickor ... .......... ..................;

Summa Pesetas:

a 1,65

kg-

1.130

18

65

—

1,45

—

—

kg. 7.448

0,03

kg. 1,041,879

520

9 4

„ 722,814

0,7 5

kbm. 189,493

142,119

7 5

kbm. 151,230

0,7 5

—

—

kr. 600

= kbm. 5

1,23

kr.

2.035

kr. 717

-- kg.

4,070

50

88

kg. 1,138

1,2 5

kg.

1,541

19

26

—

I 818,318j 8 21 =

kr.i 589,189! so i kr.

108

—

—

—

—

361

41

—

—

—

113,422

50

kbm. 138,959

kr. 1,325

104,219

20:

3

75

= kbm. 11

kr. 370

8

25:

17

1)8

= kg. 740

9

25;

—

—

—

—

—

002,786

70

---

715,136

7 4

722,006

42

kr.

514,898

45

Vid beräkningen har iakttagits:

Jern, smältstycken. Tulldifferensen kan ej uppgifva!.

„ plåtar, j

Maskinerier. ; Beräkningen är gjord efter den största tulldifferensen.

Papper. J

Trävaror, arb., dörrar och andra byggnadsmaterial. 1 kbm. antages värd 120 kronor.

öfriga slag, svarfva rcarb. inberäknade. 2 kg. „ ,, 1 krona.

flen tull-lindring, som möjligen erhållits å från Sverige utförda jernarbeten och arbetad sten, är obetydlig och har här

ej kunnat beräknas.

En pese ta är upptagen till 72 öre.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

85

Talj. n:o 14.

Beräknad tull-lindring å från Frankrike infördt bränvin af

vinår ufv or på fat under åren 1886, 1887 och 1888.

Totalinförsel

från

Frankrike.

Qvantitet

hvarå tull- lindring

åtnjutits.

Skilnad i tull- satserna mellan

franskt

vindrufsbränvin

och annat.

Tull-lindring för franskt

vindrufsbränvin.

i

Kr.

ö.

Kr. i ö.

Kr.

ö. 1

År 1886 .................

1. 1,027,963

1. 1,021,658

—

15

j

153,248

70

„ 1887 ................

,, 1888 före den 3

„ 813,319

1

809,622

—

15

- J-

121,443

SO:

april.............

1. 984,783

533,671

—

15

80,050 i 6 5

efter denna tid

J

446,856

—

19,5

87,136 92

167,187

57 i

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab.

N;o 15.

Till Frankrike ankomna och derifrån afgångna svenska fartygs antal och

tontal samt af desamma inseglade bruttofrakter, jemförda med de bruttofrakter

som influtit af hela den utrikes sjöfarten.

År.

Ankomna.

Afgångna.

Samtliga af svenska

fartyg i utrikes

sjöfart inseglade

bruttofrakter.

Deraf i sjöfarten på

Frankrike.

Antal.

Ton.

Antal.

Ton.

Kronor.

Procent.;

1875

403

150,163

408

153,081

31,189,843

3,960,354

12,7

1876

389

140,745

389

138,723

36,1 17,392

3,571,695

9,9

1877

357

127,205

353

125,339

38,427,040

3,873,402

10,1

1878

488

171,763

484

170,817

34,458,639

4,536,962

13,2

1879

574

197,060

577

199,982

31,990,388

4,460,215

14

1880

594

211,568

598

212,611

36,577,399

4,985,673

13,6

1881

537

195,516

524

189,683

33,957,148

4,604,756

13,6

1882

542

216,042

549

219,747

36,842,086

5,276,579

14,3

1883

537

226,487

541

229,350

36,491,349

4,719,013

12,9 1

1884-

495

222,684

489

217,791

33,307,201

4,152,770

12,5 i

1885

400

186,518

408

191,166

28,983,717

3,160,919

10,9!

1886

395

193,384

396

192,907

27,611,327

2,773,881

10,

1887

460

231,799

457

229,541

29,834,666

3,196,056

10,7 j

1888

469

241,825

465

246,491

33,709,775

3,736,646

11,11

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

87

Tab. N:o 16.

Till Spanien ankomna och derifrån afgångna svenska fartygs antal och tontal

samt af desamma inseglade bruttofrakter, jemförda med de bruttofrakter, som

influtit af hela den utrikes sjöfarten.

t ■

År.

Ankomna.

Afgångna.

Samtliga af svenska ,

fartyg i utrikes

sjöfart inseglade

bruttofrakter.

Deraf i sjöfarten på j

Spanien.

Antal.

Ton.

Antal.

Ton.

Kronor.

Procent, j

1875

100

34,174

107

37,205

31,189,843

642,564

2,1 |

1876

158

52,884

158

52,772

36,117,392

1,012,695

2,8 i

1877

109

33,925

108

33,603

38,427,040

844,919

2,2

1878

136

42,169

143

44,484

34,458,639

965,203

2,8

1879

112

38,661

107

36,601

31,990,388

1,016,236

3,2 ''

1880

134

51,447

135

51,652

36,577,399

1,115,912

3,0

1881

139

53,864

140

54,704

33,957,148

1,194,756

O r 1

0,0

1882

152

62,332

139

56,099

36,842,086

1,379,342

3,7 :

1883

170

77,221

176

80,547

36,491,349

1,670,859

4,6 ■

1884

166

80,920

165

79,266

33,307,201

1,298,947

3,9

1885

164

81,190

164

82,132

28,983,717

1,184,062

4,1

1886

197

105,983

200

107,155

27,611,327

1,403,671

5,1

1887

265

167,765

260

165,846

29,834,666

1,075,298

3,6

! 1888

195

121,905

195

122,399

33,709,775

933,365

2,8

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

1

P. M.

angående

Franska traktaten.

Frågan huruvida en handelstraktat bör anses fördelaktigare för den

ena eller för den andra parten är vanligen en omtvistad fråga på så

sätt, att å båda sidor den åsigten uttalas, att traktaten är mera förmånlig

för den andra parten, och så synes äfven förhållandet vara med

den af Sverige och Norge med Frankrike afslutade traktaten. Den åsigt

som uttalas i Frankrike är, att, i händelse af ny traktat, sådana vilkor

som de i denna traktat stadgade icke skulle komma att från fransk sida

medgifvas, enär traktaten visat sig förmånligare för Sverige och Norge,

och såsom grund för detta påstående anföres, att en af de förnämsta

anledningarna hvarför Frankrike afslöt traktaten var den, att Frankrike

hoppades att spritutförseln skulle ökas, men att denna utförsel — om

hvilken, för hvad Sverige angår, närmare uppgifter lemnas i tabell A — i

stället för att ökas tvärtom minskats; att i allmänhet en traktat är förmånligare

för det land, som exporterar mest, samt att både i Sverige och

i Norge utförseln till Frankrike är betydligt större än införseln. Frankrikes

införsel från Sverige uppgick år 1887 enligt fransk statistik, ur

hvilken utdrag meddelas i tabellerna B och C, till ett värde af

37,815,557 kronor och införseln från Norge till 15,555,942 kronor, under

det att Frankrikes utförsel nämnda år endast utgjorde till Sverige

4,788,490 kronor och till Norge 3,270,357 kronor.

Häremot kan anföras, att då frågan är beroende af hvilka förhållanden

antagas skola uppkomma i händelse af traktatens upphörande,

hänsyn icke torde böra tagas till annan handel än sådan, för hvilken

förhöjda tullar skulle uppkomma, och att en jemförelse mellan ofvannämnda

belopp synes mindre lämplig derför, att värdet af utförseln från

Frankrike är grundadt på varans värde i Frankrike, under det att värdet

af införseln inbegriper handelsvinst, transportkostnad och tull. Om

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

en jemförelse skall anställas mellan de båda ländernas utförsel för bedömande

af frågan hvilketdera landets handel har största fördelen af

traktaten, torde det derför vara lämpligare att jemföra värdet vid afsändandet

i båda länderna.

Enligt den svenska statistiken öfver värdet af utförseln till Frankrike

vid afsändandet från Sverige uppgick hela denna utförsel år 1887

till ett värde af 26,428,083 kronor, hvaraf, på sätt närmare inhemtas af

tabell D, ett belopp af 18,272,299 kronor utgjordes af oarbetade trävaror,

som för närvarande äro tullfria i Frankrike från alla länder, och

ehuru det ingalunda är säkert att denna tullfrihet i händelse af traktatens

upphörande kommer att fortfara under alla omständigheter, enär

motion om tull redan blifvit väckt i franska parlamentet, antager jag

likväl för tillfället, att förhållandena skulle blifva sådana, att denna artikel

icke kommer att beläggas med tull. Fn del artiklar, och bland

dem spanmål, fins icke upptagen i traktaten, och efter afdrag af dessa

nämnda artiklar torde utförseln från Sverige af artiklar, för hvilka tullen

antages blifva förändrad i Frankrike i händelse af traktatens uppsägning,

kunna anses hafva uppgått till 2,491,851 kronor. Om å andra sidan

enligt tabell C öfver Frankrikes utförsel till Sverige värdet af sådan

utförsel, för hvilken i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten

nu stadgade tullafgifter antagas kunna komma att förhöjas i Sverige,

beräknas till 3,029,369 kronor, skulle Frankrikes af traktaten beroende

handel på Sverige öfverstiga Sveriges handel på Frankrike med ett

värde af 537,518 kronor. Detta belopp kan ej sägas vara betydligt, då

enligt denna beräkning Frankrikes af traktaten beroende handel på

Sverige således endast skulle öfverstiga Sveriges handel på Frankrike

med något öfver 1/5, och då vid afsändandet från Frankrike varan så

vidt möjligt antecknas såsom afsänd till den slutliga bestämmelseorten,

är det föga troligt att någon ytterligare betydlig utförsel blifvit gjord

till Sverige under rubrik af något tredje land. Det är visserligen bekant

att en del af införseln från Frankrike i den svenska statistiken

upptages såsom ankommen från annat land, t. ex. Tyskland eller Belgien,

men denna beräkning är redan jemförelsevis högre än de svenska

uppgifterna, emedan enligt tabell 3 hela införseln med handelsvinst och

transportkostnad beräknas till 3,045,814 kronor. Häremot kan visserligen

anmärkas att alla »ej specificerade varor» till ett belopp af 705,708

kronor blifvit beräknade såsom oberoende af traktaten och att, om detta

belopp tvärt om tillädes, Frankrikes utförsel skulle komma att öfverstiga

Sveriges med 1,243,226 kronor eller ungefär 1/s — men den frågan på

hvad sätt »ej specificerade varor» i detta fall böra upptagas, synes åtrnin
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 1. 3

stone mycket tvifvelaktig, emedan den svenska statistiken å tabell E

äfven upptager en grupp af ej specificerade varor till belopp af 958,648

kronor. Samtidigt med att en utförlig förteckning lemnas öfver införseln

af ett stort antal artiklar, som äro bundna af traktaten, ehuru införseln

af flere af dessa artiklar är mindre betydlig.

Ett annat sätt att "beräkna fördelen af en traktat är att å ena sidan

uppföra de ökade tullafgifter, som i händelse af traktatens upphörande

koinme att drabba ifrågavarande utförsel till Frankrike och å den andra

den förhöjning af tullinkomster, som skulle hafva uppkommit i Sverige,

om vissa högre tullsatser blifvit uppburna å denna införsel från Frankrike,

så att nedsättningen i Frankrike beräknas som vinst för de svenska

exportörerne, och nedsättningen i Sverige som förlust för svenska statsverket,

men mot detta beräkningssätt kan anföras å ena sidan, att om

nedsättningar icke blifvit gjorda i Frankrike, följden deraf icke blifvit

den, att de svenska exportörerne kommit att betala högre tull för samma

qvantiteter, utan den att utförseln till Frankrike af jern och arbetade

trävaror kommit att betydligt minskas, och å andra sidan hade utan

tvifvel införseln från Frankrike till Sverige genom högre tullar äfven

kommit att minskas, så att, då högre tullinkomster för samma qvantiteter

icke kommit att erhållas, svenska statsverket, i händelse att tullen kunnat

förhöjas, i hvarje fall icke gjort så stor vinst, som beräknats.

Om åter utförseln af jern och arbetade trävaror till Frankrike betydligt

minskades, skulle följden troligen blifva den, att tillverkningen i

Sverige minskades eller att med lika tillverkning priset å dessa artiklar

komrne att falla, då nya afsättningsorter för de qvantiteter, som förut

utfördes till Frankrike, i annat fall sannolikt icke kunde erhållas.

Generalkonsuln i Havre, som på min begäran afgifvit yttrande, har

i skrifvelse den 29 sistlidne oktober uttalat den åsigten, att om den

enda följden af en uppsägning af traktaten från de förenade rikenas

sida blefve, att utförseln af dessa omnämnda artiklar för framtiden till

större eller mindre del inskränktes, under det att för öfrigt alla andra

förhållanden bevarades oförändrade, denna olägenhet, ehuru känbar för

vår industri, näppeligen skulle kunna sägas motväga fördelen för de

förenade rikena af att återfå fri disposition öfver sina tulltariffer, men

att ställningen blefve annorlunda, om gentemot en uppsägning af traktaten

och möjligen derpå följande förhöjning af tullen i de förenade

rikena å sådana artiklar, som särskildt införas från Frankrike, detta

land i sin ordning höjde de tullsatser i den allmänna tariffen, som berörde

vår handel eller ock, på sätt förut gentemot andra länder egt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

ruin, införde differentialafgifter icke blott för handeln utan äfven för

sjöfarten.

Frågan om fördelen af handelstraktaten med Frankrike kan äfven,

enligt min åsigt, icke afgöras utan att hänsyn jemväl tages till att sjöfartstraktaten

är sammanbunden med handelstraktaten, så att en uppsägning

af handelstraktaten äfven nödvändigt medför uppsägning af

sjöfartstraktaten. ds är 1865 års traktat afslöts, var en af de förnämsta

eftergifter som gjordes från fransk sida, en högst betydlig nedsättning i

tonnageafgifter för svenska och norska fartyg. Genom franska lagen

om handelsflottan den 19 maj 1866 upphäfdes dessa afgifter fullständigt

för alla nationer, oafsedt om de egde traktat, och denna lag är fortfarande

gällande, men det finnes ingen säkerhet för att, om traktaterna

upphöra, dessa afgifter icke kunna komma att i större eller mindre mån

å nyo införas. Franska regeringen ansåg redan 1881, att den franska

handelsflottan behöfde skydd för att uthärda konkurrensen med utländska

fartyg, och på grund deraf utfärdades den 29 januari 1881 en lag om

seglationspremier för fart å aflägsnare farvatten. Det skydd, som sjöfarten

sålunda erhöll, anses fortfarande nödvändigt, och då den nämnda

lagen, som endast antogs på 10 år, utlöper den 29 januari 1891, har

motion blifvit väckt i parlamentet om fortfarande skydd, och denna

motion innehåller härom följande:

_ »Den bästa lösningen vore naturligtvis att förlänga lagen för en ny

period af 10 år, men då utgifterna äro betydliga, årligen uppgående till

11 millioner, och frågan om skydd för handelsflottan är sammanbunden

med den om vårt ekonomiska system, synes det lämpligt att uppskjuta

densamma till den icke aflägsna tidpunkt, då parlamentet kommer att

fatta beslut om hela vårt ekonomiska och kommersiella system.

Som de flesta af våra handelstraktater utlöpa år 1892 och systemet

således intill dess förblifver oförändradt, synes det naturligt att tillsvidare

bibehålla den nuvarande ordningen för handelsflottan, ty om

premierna afskaffades, skulle traktaterna hindra oss att införa skyddsåtgärder

af annat slag.

Utan att på förhand uttala oss om det system, som i detta afseende

kan komma att framdeles införas, synes det derför rättast att ej införa

någon ändring förr än traktaterna utlöpa, och vi anhålla i enlighet härmed

att lagen förlänges på ett år eller till den 29 januari 1892.»

Denna motion synes således utgå från antagandet, att det vore bäst

för Frankrike att efter traktaternas upphörande i stället för seglationspremier

åter införa tonnageafgifter. Vissa lotspenningar och andra afgifter,

som på grund af ännu gällande föreskrifter utgå med större belopp

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5

för länder utan traktater, skulle i hvarje fall, i händelse af traktatens

upphörande, genast komma att för svenska och norska fartyg förhöjas

med 50 proc., och denna förhöjning skulle enligt tabell F komma att

för svenska fartyg uppgå till 93,000 kronor pr år och för norska till

240,000 kronor, om sjöfarten äfven i händelse af traktatens upphörande

antages blifva lika stor som 1888.

Den svenska sjöfarten på Frankrike, som enligt tabell G år 1880

uppgick till 608 ankomna fartyg om 217,594 tons, uppgifves för år 1888

till 482 ankomna fartyg om 248,724 tons och antalet ankomna fartyg

var således sistnämnda år ej obetydligt mindre, men drägtigheten större,

hvilket förmodligen föranleddes deraf, att ett visst antal större ångfartyg

nu mera användas i denna fart. Sammanlagda beloppet af bruttofrakterna

för ankomna och afgångna fartyg minskades från 5,383,061 kronor

år 1880 till 4,263,835 kronor år 1888, men denna minskning synes till

en del hafva varit en följd af de år 1888 i allmänhet dåliga konjunkturerna

för fraktfarten, enär hela beloppet af bruttofrakterna för i utländsk

sjöfart använda svenska fartyg, som år 1880 uppgifves till

36,577,399 kronor, år 1888 minskades till 33,709,775 kronor. Dessa

siffror utvisa likväl, att sjöfarten på Frankrike är af ganska stor betydenhet

för Sveriges handelsflotta, och som en förändring, hvarigenom

Sveriges sjöfart kommer i ofördelaktigare ställning i Frankrike än andra

länders måste komma att medföra en betydlig förlust för sjöfarten, synes

mig att blotta möjligheten af ett återinförande af de förra tonnageafgifterna

i Frankrike är en fara, som icke bör lemnas ur sigte, och den

omnämnda förhöjningen af lotspenningar in. m. kan icke sägas vara utan

betydelse, ehuru densamma icke anses komma att utgöra mer än i medeltal

6 procent förhöjning af nu utgående afgifter.

Några underhandlingar kunna icke inledas förr än Frankrike bestämt

sitt nya tullsystem, och förr än så skett kunna derför några närmare

underrättelser om de åtgärder Frankrike efter traktaternas upphörande

kommer att vidtaga icke erhållas, men i hvarje fall synes det sannolikt,

att dessa åtgärder, för hvad Sverige angår, äfven komma att blifva beroende

af de förhöjningar af tullen å franska varor, som komma att beslutas

i Sverige. Alla traktater äro grundade på, att den ena parten

medgifver tullnedsättningar å vissa för den ena parten vigtiga utförselsvaror

i utbyte mot nedsättningar i tullen å andra varor, och i enlighet

härmed torde, äfven om traktaten upphör och tullen från svensk

sida höjes, förhöjningar i Frankrike böra förutses. Sådana förhöjningar

hafva i Frankrike förut vidtagits vid ett par tillfällen, då andra länder

infört förhöjningar, som ansetts ofördelaktiga för Frankrike, och ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

sådant reciprocitetssystem, som enligt min åsigt är fullkomligt berättigad^

har äfven af andra länder tillämpats. Någon uppsägning af traktaten

från de förenade rikenas sida synes vidare efter all sannolikhet icke

blifva erforderlig, emedan alla underrättelser från Frankrike gifva vid

handen, att traktaten kommer att så fort som traktaten medgifver och

således före den 1 februari 1891 uppsägas af Frankrike. Under de senare

åren har en stor omkastning egt rum inom franska parlamentet

rörande frågan om det nuvarande tullsystemets lämplighet på så sätt,

att flertalet, som förut var till förmån för frihandel, numera anses utgöras

af anhängare af skyddstullsystemet, och som en följd häraf är det

äfven möjligt, att i sammanhang med traktaternas uppsägning yrkanden

komma att framställas om införande af något system utan tarifftraktater

eller till och med att Frankrike bör helt och hållet undvika alla handelstraktater.

Frankrike har för närvarande en s. k. allmän tariff med högre

tullsatser och en lägre s. k. konventionstariff. Den förra tillämpas för länder

utan handelstraktater, men som i verkligheten nästan alla länder i Europa

hafva dylika traktater och på grund af särskild lag erhållit samma rätt

som den mest gynnade nation, är det konventionstariffen, som med

undantag för ett par länder, hvaribland Italien, är den tariff som tilllämpas

för länder i Europa; och hvilket än det ekonomiska system må

blifva som antages i Frankrike, är det sannolikt, att äfven för framtiden

två behandlingssätt komma att användas, så att de magter, som

förvärfva samma rätt som den mest gynnade nation, komma att erhålla

fördelar, som icke medgifvas andra magter. Länder, som i likhet med

de förenade rikena ega stor sjöfart på Frankrike, under det att Frankrikes

icke blott sjöfart utan äfven handel på dessa länder är af mindre

betydenhet, kunna, enligt min åsigt, icke påräkna, att Frankrike kommer

att medgifva sjöfartstraktater, om inga handelstraktater afslutas, och det

kan anses mycket säkert, att Frankrike icke kommer att utsluta traktater

endast innehållande bestämmelser om samma rätt som den mest gynnade

nation. Om emellertid uppsägningen göres från fransk sida, kommer

i hvarje fall tillfälle att lemnas till underhandlingar, och någon beräkning

kan göras rörande det förhållande som bör uppkomma i händelse

att traktaten upphör, men om Frankrike mot förmodan, t. ex. derför

att vederbörande komitéer ej afslutat sina arbeten, icke skulle komma

att göra uppsägningen redan innan den 1 februari 1891, och traktaten

icke desto mindre före den dagen uppsades af Kongl. Maj:ts regering,

synes det som om en sådan åtgärd åtminstone för Sverige måste medföra

den oundvikliga påföljden, att Sverige efter den 1 februari 1892

blefve utan traktat med Frankrike, ehuru nästan alla andra magter egde

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 7

traktater. Endast utsigten till ett sådant afbrott i traktatförbindelserna

skulle efter uppsägningen den 1 februari 1891 genast verka på handeln,

emedan leveranskontrakt ej kunde uppgöras.

För livad Norge angår skulle, då traktaten är gemensam för Sverige

och Norge, en uppsägning komma att gälla äfven för Norge, men det

finnes ingen anledning att förmoda annat än att kongl. norska regeringen

skulle komma att samtidigt afgifva betänkande innehållande begäran om

framställning till Frankrike om traktatens förlängning för Norge, intill

dess att Frankrike fattat beslut om uppsägning. Franska regeringen

skulle icke ega befogenhet att utan parlamentets hörande bifalla en sådan

framställning, och det är icke sannolikt, att framställningen kunde komma

att af parlamentet behandlas förr än parlamentet fattat beslut om uppsägning

af traktaterna med andra länder, men framställningen skulle

deremot kunna komma att behandlas samtidigt med ett sådant beslut,

och om man antager, att beslutet komme att fattas före vår traktats

utlöpande den 1 februari 1892, vore det åtminstone icke omöjligt att

en förlängning af traktaten för Norges del kunde medgifvas till den tid,

då på grund af Frankrikes uppsägning alla nuvarande tarifftraktater

skulle komma att utlöpa. Någon säker beräkning skulle dock aldrig

kunna uppgöras i det afseendet, och samma rubbning i handeln, som

efter uppsägningen från de förenade rikenas sida måste inträffa för

Sverige, skulle således äfven uppkomma för Norges del. Framställningen

från Norge skulle i hvarje fall komma att möta motstånd, då på sätt

förut nämndt åsigten i Frankrike är, att traktaten icke är förmånlig för

Frankrike, och parlamentets beslut skulle äfven blifva beroende deraf,

huru vida Frankrike beslöte differentialafgifter för sjöfarten.

Så snart Frankrike fattat beslut om nytt tullsystem, kunde naturligtvis

underhandlingar inledas mellan Frankrike och alla länder, och

äfven om traktaten uppsäges af Kongl. Maj:ts regering, kunna både

Sverige och Norge då underhandla om nya överenskommelser antingen

genom en ny gemensam traktat eller genom särskilda traktater.

Häraf framgår således att efter all sannolikhet traktaten kommer

att uppsägas af Frankrike redan före den 1 februari 1891, men att, om

mot förmodan så icke sker och traktaten kommer att uppsägas af Kongl.

Maj:ts regering, Sverige måste komma att blifva utan traktat med Frankrike

samtidigt med att nästan alla andra magter i Europa och bland

dem möjligen äfven Norge fortfarande ega traktater, samt att det är

omöjligt att, innan Frankrike fattat beslut om nytt tullsystem, erhålla

närmare upplysning om de vilkor, som efter traktatens upphörande

kunde komma att beredas de förenade rikenas handel och sjöfart på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Frankrike, enär dessförinnan inga underhandlingar härom kunna inledas

med franska regeringen.

Tab. A. Dm franska statistiken innehåller följande uppgifter rörande utförseln

till Sverige.

Utförsel till Sverige:

1882 1885 1886 1887 1888

liter liter liter liter liter

Bränvin, sprit och likörer 685,154 945,240 943,251 617,392 566,323

Vin..................................... 971,285 1,118,852 930,985 898,529 842,254

Tab. B. Enligt den franska statistiken kan införseln till Frankrike från

Sverige år 1887 beräknas sålunda:

Trävaror, oarbetade kg....... 516,729,000 fr. 40,069,636 = kr. 28,850,137

Hafre, centner........................ 467,203 » 6,400,682= » 4,608,491.

Varor belagda med olika tullsatser

efter tarif général

och traktattariffen:

Jern m. m. kg. 15,914,717 fr. 2,633,448

afgår bandjern och stål ... » 122,581

fr. 2,510,861.

Trävaror,

arbetade kg. 6,907,449...... » 1,094,882

maskiner................................. » 45,185

papper kg. 54,103 ............... » 33,000

papp kg. 164,768................. » 49,000 fr. 3,732,928 = kr. 2,687,008

bandjern och stål ......................................... » 122,587 = » 88,262

trämassa kg. 4,126,300................................ » 784,098= » 564,550

hudar, oarbetade kg. 482,954 ................. » 660,748= » 475,738

totalinförsel...................................................... fr. 52,521,608 = kr. 37,815,557.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Hela införseln år 1887 var enligt följande tabell betydligt mindre

än medelinförseln under de tio nästföregående åren.

1877—86 1867—76

1857-66

Trävaror, oarbetade...................... fr. 50,966,452 34,103,660

hafre.................................................... » 8,235,109 4,403,466

jern och stål ................................... » 4,202,555 4,855,628

beck och tjära .................................. » 147,899 195,057

andra varor ............................. » 2,803,930_679,123

tillsammans fr. 66,355,945 44,236,934

19,884,918

520,159

2,143,515

265,434

134,960

22,948,986.

Tab. C. Enligt fransk statistik för år 1887 kan värdet af från Frankrike

till Sverige utförda varor beräknas sålunda:

Varor för hvilka i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten

nu stadgade tullafgifter antagas kunna komma att förhöjas i Sverige:

Bränvin och sprit .................. fr

vin ............................................... »

ylle väfnad er .............................. »

bijouterivaror ............. »

sidenväfnader ........................ »

konserver................................. »

hudar, arbetade....................... »

verktyg ...................................... »

fisk, inlagd................................. »

krukmakeriarbeten.................. »

slöjdvaror................................... »

maskiner .................................. »

papper......................................... »

1,793,885

1,320,166

163,043

156,400

133,147

108,984

103,861

100,980

94,060

86,516

53,760

47,460

45,195 fr. 4,207,457 = kr.

3,029,369.

Andra varor:

fr. 1,246,742

» 618,410

» 215,606

» 181,022

» 175,270__

Transport fr. 2,437,050 fr. 4,207,457 = kr. 3,029,369.

Bih. till Riksd. Prat. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 2

Kaffe..............................

oljekakor ...................

träextrakt.....................

hudar, oberedda.......

frukter..........................

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Transport fr. 2,437,050 fr. 4,207,457 = kr. 3,029,369

harts........................................

))

139,098

fjäder .....................................

»

133,857

olja...........................................

))

72,900

lim ...........................................

))

36,662

indigo ......................................

»

30,842

varor ej specificerade .......

»

980,151 fr. 3,830,560 =

kr.

2,758,003

Summa fr. 8,038,017 =

kr.

5,787,372.

Om afdrag göres för

kaffe

och den

del af andra varor, som

endast

kommit

transito öfver Frankrike,

utgjorde denna

utförsel ...................................

............... fr. 6,650,681 =

kr.

4,788,490.

Tab. D. Enligt kommer skollegii berättelse för år 1887 utgjorde

värdet af från Sverige till Frankrike utförda varor:

Trävaror, oarbetade kbm. 959,668 ..............

hafre kg. 54,390,120 ..........................................

varor belagda med olika tullsatser efter

»tarif général" och traktattariffen:

tackjern, stångjern m. in. kg. 16,116,611

afgår bandjern och stål .................................

kr.

»

kr.

falsade,

papper, kg. 557,799

papp, kg. 141,946 ...

bräder, hyflade och

(kbin. 21,663) ........................

trävaror, andra slag (kbm.

2,217) .....................................»

trävaror, arbetade ..................... »

maskinerier, redskap och verkty,

bandjern och stål ............................

trämassa, kg. 3,752,369..................

andra varor .......................................

kr. 427,140

» 22,170

» 48,847

kr.

1,904,254

88,262

1,815,992

831,525

111,957

498,157

32,275

18,272,299

4,242,429

3,289,906

88,262

375,237

958,005

kr. 27,226,138.

Den ofvannämnda utförseln af papper och papp upptages i den

franska statistiken till lägre belopp, men detta förhållande föranledes

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11

förmodligen deraf att en del qvantiteter i Frankrike antecknats såsom

inkomna från England eller annat land, öfver hvilket utförseln egt rum.

Det i kommerskollegii berättelse angifna värde torde dock i hvarje fall

böra anses alltför högt, och om värdet beräknas efter den för samma

utförsel i norska statistiken upptagna värdeberäkning, torde hela denna

utförsel böra anses hafva uppgått till

papp........................................................................ kr. 22,711

papper ............................................................... ” 122,716

kr. 145,427.

Om i enlighet härmed ofvannämnda summor minskas med ett belopp

af kronor 798,055, bör utförseln af varor belagda med olika tullsatser

beräknas till 2,491,851 och hela utförseln till kronor 26,428,083.

Tab. E. Enligt kommerskollegii berättelse för är 1887 utgjorde värdet

af till Sverige från Frankrike införda varor:

bränvin och sprit (icke af

vindrufvor) .................................................................................... kr. 241,045

Varor för hvilka i händelse af traktatens uppsägning

de i traktaten stadgade tullafgifter antagas kunna förhöjas:

bränvin och sprit af vin
-

drufvor....................................

liter

813,319

kr.

1,379,315

vin .............................................

»

712,962

))

1,002,356

konserver .................................

kg.

88,981

))

207,105

instrument, optiska ...........

»

925

»

69,375

maskinerier, redskap och

verktyg...................................

ylleväfnader ...........................

5,884

»

»

61,827

56,738

metaller, sammansatta, ar- betade utan beläggning ...

»

8,084

»

48,504

konfityrer .............................

»

7,697

))

23,091

hudar och skinn, beredda

»

2,303

))

22,030

bijouterivaror .......................

»

1,664

»

16,640

ur och delar deraf...............

»

1,234

))

14,331

jern och stålarbeten, ej spe- cificerade ..............................

«

4,205

»

13,287

Transport kr. 2,914,499 kr.

241,045.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

borstbindarearbeten ............ kg.

hängslen................................... »

kläder .....................................

glas, ej specificerade slag »

bomullsväfhader................... »

galanterivaror ........................ »

porslin, äkta ........................... »

tvål............................................. »

etiketter................................... »

papp- och pappersarbeten »

papper.................................. »

halfsidenväfnader.................. »

portföljer ................................. »

svarfvarearbeten af trä ...... »

papperstapeter........................ »

metaller, sammansatta, arbetade,

förgylda................ »

horn, arbetadt........................ »

linneväfnader........................... »

gulddragarearbeten............... »

ben, arbetadt ........................ »

pomada .................................... »

glas, optiska ........................... »

ullgarn....................................... »

kautschuk, arbetad............... »

helsiden, väfnader ............... »

frukter, inlagda..................... »

sadelmakarearbeten............... »

lingarn....................................... »

kopparstick.............................. »

ångmaskiner ...........................

kaffe ......................................... »

plommon ................................. »

oljekakor ................................ »

andra varor ..........................

Transport kr.

2,914,499

kr. 241,045,

1,164 »

10,415

1,484 »

10,388

»

9,510

4,720 »

9,440

1,214 »

9,217

456 »

9,120

3,041 »

5,930

8.748 »

5,986

686 »

5,488

1,290 »

5,456

3,802 »

5,244

144 »

4,320

620 »

3,729

650 »

3,900

912 »

3,648

451 »

3,608

401 »

3,208

1,200 »

2,735

16 »

2,720

488 »

2,440

600 »

2,400

104 »

2,080

381 »

1,543

240 »

1,440

15 »

1,350

862 »

1,293

248 »

1,240

532 »

1,207

232 »

1,160

))

1,000

kr. 3,045,814

721,350

» 1,168,587

322,946

» 400,454

2,580,844

» 303,248

» 958,648

kr. 6,217,796.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Talj. F. Beräkning rörande beloppet af de ökade utgifter, som skulle

komma att drabba de förenade rikenas sjöfart på Frankrike för den händelse

att, såsom en följd af händelseaktatens uppsägning, sjöfartstraktaten mellan

de förenade rikena och Frankrike upphörde att vara gällande:

Lotspenningar erlagda år 1888 af

svenska fartyg norska fartyg

i Havres distrikt ..................................... fr. 132,333: 50 fr. 315,614: 46

i Nantes » .................................... » 8,606: 19 » 37,308: 93

Beräkning rörande beloppet af

dessa afgifter i Marseilles distrikt ...... » 91,613: — » 229,387: —

fr. 232,552: 69 fr. 582,310: 39

50% förhöjning » 116,276: 35 » 291,155: 20

Skeppsklarerareafgifter, erlagda år 1888 i hamnar, hvarest dessa

afgifter utgå med 50 % förhöjning för fartyg, som icke genom traktat

blifvit likstälda med de franska:

af svenska fartyg norska fartyg

i Havres distrikt.......................................... fr. 20,411: 30 fr. 54,321: 58

i Nantes » » 8,713: 15 » 33,492: 14

fr. 29,124: Tö fr. 87,813: 72

50 °ju förhöjning » 14,562: 22 » 43,906: 86

Sammandrag:

svenska fartyg norska fartyg

Lotspenningar......................................... fr. 232,552: 69 fr. 582,310: 39

Skeppsklarerareafgifter ...................... » 29,124: 45 » 87,813: 72

fr. 261,677: 14 fr. 670,124: 11

50% förhöjning » 130,838: 57 » 335,062: 06

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. G. Sveriges sjöfart pa Frankrike under nedanstående är enligt

konsulsbercittelser:

1888. 1880.

till Frankrike ankomna fartyg 482 om 248,724 tons, 608 om 217,594 tons.

Bruttofrakter:

totalbelopp för ankomna och

afgångna fartyg........................ kr. 4,263,835 kr. 5,383,061

deraf för fartyg ankomna från

Sverige......................................... » 1,981,947 » 2,133,028.

Bruttofrakterna minskades redan 1881 till kronor 4,917,348 förnämligast

derför att spanmålsinförseln från Amerika till större delen

verkstäldes med ångfartyg, men äfven derför att utförseln från Sverige

af trävaror var mindre.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

15

Bil. 1.

Afskrift af skrifvelse från svenske och norske generalkonsuln i

Havre till Kongl. Maj:ts beskickning i Paris den 24 oktober

1889.

Uti skrifvelse af den 16 innevarande månad har kongl. beskickningen

anmodat mig att afgifva yttrande angående den påföljd en ifrågasatt

uppsägning från de förenade rikenas sida af handelstraktaten med

Frankrike enligt min åsigt skulle komma att utöfva med afseende på de

förnämsta artiklar, hvilka nu utgöra föremål för utförsel från Sverige

och Norge till Frankrike, för den händelse att Frankrikes »tarif général»

skulle komma att tillämpas på våra produkter, under det att andra länder

fortfarande åtnjöte traktattariffer.

Derest vid besvarandet af detta spörsmål till utgångspunkt tages

den tullregime, som för. närvarande följes i Frankrike, synes ett upphörande

af handelstraktaten icke skola medföra någon ändring för exporten

till franska marknaden af bland andra följande af våra mera betydande

artiklar, förutsatt att dessa öfverföras direkt, nemligen: oförarbetadt

trä, trämassa, tjära, spanmål (hafre), oberedda hudar och skinn,

hafsfiskeriprodukter i allmänhet med undantag dock af stockfisk, som

efter Frankrikes allmänna tarif drager samma tull som klippfisk, eller

48 francs pr 100 kg., vidare jern- och kopparmalm, stål (i stänger), spik

och hästskosöm, öl samt is, hvilken sistnämnda artikel icke finnes i

tariferi upptagen.

A andra sidan skulle dock med traktatens upphäfvande en högre

tullsats drabba sådana produkter som jern, papp och papper, förarbetade

trä- och jernvaror samt kemikalier (oxalsyra). Hvad angår förstnämnda

artikel skulle tullen å tackjern under nämnda förutsättning ökas med

50 centimes eller från 1 franc 50 centimes till 2 francs pr 100 kg. Vi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(5 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

dåre korame slagghaltiga smältstycken och råstänger icke att kunna införas

under den lägre tullsatsen af 4 francs 50 centimes pr 100 kg.,

utan för såvidt slagghalten uppginge till minst 6 % — i stället för enligt

vår nuvarande traktattarif 4 % — under det att med mindre slagghalt

tullen blefve densamma som för stångjern efter »tarif général» eller

6 francs pr 100 kg. Beträffande vigten af denna förändring har från

sakkunnigt håll upplysts, att i Sverige smältstycken och råstänger i allmänhet

endast innehålla en ringare slagghål^ hvarför dessa produkter

såsom regel icke skulle kunna undgå att drabbas af den högre tullsatsen,

hvilken måste antagas blifva för mycket betungande för att medgifva en

fortsatt export, medan deremot samma slags jern från England, Tyskland

och Belgien öfver hufvud egde större slaggprocent. För stångjern

skulle derhos den nuvarande tullsatsen 5 francs pr 100 kg. komma att

enligt »tarif général», såsom förut antydts, förhöjas till 6 francs.

Sveriges jern- och stålutförsel till Frankrike har, efter hvad detta

sistnämnda lands statistiska tabeller angifva, icke ens under nu rådande

förhållanden kunnat bibehålla sig vid den utveckling som tidigare uppnåtts.

Sålunda utgjorde under årtiondet 1867—1876 nämnda export i medeltal

årligen 4,855,628 francs, men sjönk under det närmast följande

årtiondet 1877-—1886 till 4,202,555 francs. Under år 1887 nedgick den

effektiva exportsiffran till 2,633,448 francs, och ehuru den under sistlidet

år åter något höjde sig eller till 2,974,691 francs, är fortfarande

afståndet stort från den forna lyckligare ställningen. Största delen af

det jern, som från Sverige inkommer till Frankrike, består af stångjern,

träkolsjern och smältstycken, hvilka båda slag af produkter, såsom anförts,

skulle, derest traktaten upphörde, komma under en mindre gynsam

behandling, hvaraf följden med skäl kan befaras blifva, att denna

utförsel då lede ett icke obetydligt afbräck, så mycket mera som redan

nu den svenska tillverkningen lärer hafva ytterst svårt att trots den erkändt

goda beskaffenheten täfla med den prisbilligare vara, som dels

förekommer å den inhemska franska marknaden, dels hemtas från andra

jernproducerande länder. Det torde emellertid vara att anmärka att för

trådjern och bandjern, af hvilka produkter från Sverige till Frankrike

år 1888 infördes en sammanlagd qvantitet af 539,637 kg., någon skiljaktighet

i tullbehandlingen icke skulle uppstå med traktatens upphörande.

Med afseende å papp och papper är införseln deraf till Frankrike

för närvarande visserligen icke mycket betydande vare sig från Sverige

eller Norge, men med den ansenligt högre tullsatsen, som med »tarif

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o i.

general» skulle komma till användning, antages någon fortsatt import

öfver hufvud svårligen kunna komma i fråga af dessa artiklar.

En industri i de förenade rikena, om hvilken man hoppats, att dess

alster med tiden skulle i tilltagande proportion kunna utföras jemväl till

Frankrike, är deremot den mekaniska snickerifabrikationen. Hvad Sverige

beträffar hafva emellertid dessa förhoppningar icke uppfylts, enär

enligt franska tullverkets siffror värdet af importen till Frankrike af

svenska träarbeten från att år 1883 hafva utgjort 1,808,040 francs småningom

nedgått så att detsamma under nästlidet år endast motsvarade

904,199 francs. För Norges del har likväl ett motsatt förhållande varit

rådande, i det att exporten från detta land till Frankrike af sistnämnda

produkt på senare tiden i väsentlig mån tilltagit och under sistlidet år

uppgifves hafva nått ett värde af icke mindre än 3,317,238 francs. De

snickerivaror, som förekomma vid denna införsel, äro förnämligast hyflade

golf- och lådbräder, enligt traktaten belagda med eu tullafgift af

50 centimes pr 100 kg., samt andra arbeten af gran eller mjukt trä (såsom

fönster, dörrar, lister, spånpersienner o. d.), för hvilka artiklar tullsatsen

också enligt traktaten utgör 5 francs pr 100 kg. Det synes vara

allt skäl för antagandet, att ett tillämpande af »tarif général» komme att

ansenligt försvåra en vidare införsel af dessa produkter, enär nemligen

då tullsatsen skulle för hyflade bräder ökas till 1 francs och för andra

arbeten af trä till 7 francs, hvilka tullafgifter förmälas i det hufvudsakligaste

skola motsvara hela värdet af den förädling, som varan undergått

genom förarbetningen.

Hvad beträffar arbeten af jern, synes särskildt böra anmärkas den

förhöjning uti införseltullen för knifsmide, som med traktatens bortfallande

skulle inträda för vårt fabrikat af nämnda slag. På grund af vår

genom traktaten tillförsäkrade behandling såsom den mest gynnade nation

kunna nemligen nu i kraft af Frankrikes öfverenskommelse med Sclnveiz

såväl gröfre och simplare som finare knifsmide från de förenade rikena

ingå under en nedsatt tullafgift, hvilket ock i icke obetydlig mån underlättat

försäljningen af Eskilstuna artiklar, som sedan någon tid börjat

finna marknad i Frankrike. Det förmodas, att denna import med den

allmänna tariffens ökade tullsatser skulle, om icke upphöra, dock i viss

mån inskränkas.

Från Norge har sedan längre tid tillbaka årligen till Frankrike införts

vissa qvantiteter oxalsyra, hvilken import sistlidet år uppgick till

ett värde af 76,496 francs. Antagligen blefve denna införsel icke lätt

att hålla vid magt med traktatens bortfallande, hvarigenom nemligen

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Hlift. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

tullsatsen å artikeln skulle höjas från 10 francs till 12 francs 50 centimes

pr 100 kg.

Det är förut nämndt att med tillämpande af »tarif général» på våra

produkter, stockfisk skulle assimileras med klippfisk. Den tullsats, som

då komme till användning, skulle naturligtvis omöjliggöra all vidare införsel

af varan till Frankrike, hvars import af stockfisk från Norge år

1888 dock uppgick till 135,333 kg.*), af hvilken qvantitet icke mindre

än 105,286 kg. konsumerades inom landet.

Efter hvad ofvan framhållits skulle sålunda en uppsägning af traktaten

med Frankrike icke kunna undgå att vålla en del mer eller mindre

känbara olägenheter för de förenade rikenas direkta export på detta

land. Till dessa olägenheter kan också fogas den tilläggsafgift af 1 francs

pr 100 kg. som med traktatens upphörande skulle drabba oarbetade trävaror,

som från de förenade rikena införas till Frankrike öfver Belgien.

Men hvad som derhos icke torde böra lemnas utan särskild! beaktande

är, att Frankrike efter traktatens upphäfvande skulle kunna ytterligare

öka de tullsatser, som nu äro gällande enligt den allmänna tariffen i

likhet med hvad på senare tider egt rum för spanmål och på detta sätt

lägga ännu större vanskligheter i vägen för vår export — likasom upphörandet

af Frankrikes sjöfartsfördrag skulle, om ock mindre troligt,

kunna föranleda de franska kamrarne att till förmån för den inhemska

sjöfarten å nyo kalla till lif de gamla restriktiva lagarne mot den utländska

konkurrensen till sjös. Den i landet numera rådande starka

protektionistiska strömningen gör en sådan eventualitet som den förstnämnda

icke alldeles osannolik, helst som en anledning till åtgärdens

vidtagande väl kunde anses gifven genom det förhållande, att Frankrike

å sin sida tillskyndades förluster genom traktatens upphäfvande. I hvarje

fall synes, äfven om ett egentligt tarifkrig kunde undvikas, framtiden

skola blifva osäker och detta, såsom det förefaller, icke minst derest

uppsägningen af traktaten komme från de förenade rikenas sida, enär

man tilläfventyrs i Frankrike skulle få svårt att fatta befogenheten af

ett sådant steg, då enligt den franska statistiken de förenade rikenas utförsel

till Frankrike nu uppgår till sammanlagdt nära 89 millioner francs,

under det att Frankrikes utförsel till Sverige och Norge tillsammans

icke mycket öfverstiger 14 millioner francs.

*) Värde ä 80 centimes 108,266 francs 40 centimes.

Da niet Danielsson.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 19

Frankrikes införsel från Sverige år 1888.

(Commerce général.)

Tab. I. Införseln i sin helhet:

Värden i fränes.

Oarbetade trävaror ................................................................................ 40,126,281

Spanmål (omalen)................................................................................... 9,483,418

Tackjern, stångjern och stål ............................................................. 2,974,961

Lump af alla slag, trämassa .............................................................. 2,205,366

Arbeten af trä......................................................................................... 904,199

Oberedda hudar och skinn................................................................. 438,586

Porslinslera .................................................................... 244,229

''Sirap .......................................................................................................... 136,120

Andra varor............................................................................................ 343,450

Summa 56,856,610

Tab. II. Införseln af varor upptagna i traktattariffen:

Värden i francs.

Oarbetade trävaror ................................................................................ 40,126,281

Tackjern, stångjern och stål ...................................................... 2,974,961

Lump af alla slag (trämassa)............................................................... 2,205,366

Arbeten af trä....................................................................................... 904,199

Oberedda hudar och skinn........................ 438,586

Porslinslera........................... 244,229

Andra varor*) .................................................................. 343,450

Summa 47,237,072

Tab. III. Införseln af varor icke upptagna i traktattariffen:

Värden i francs.

Spanmål (omalen) ...................................................................................... 9,483,418

Sirap ............................................................................................................ 136,120

Summa 9,619,538

*) Artiklarne under denna rubrik förmodas åtminstone till största delen vara upptagna

i traktattariffen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. IV. Införseln af varor på lika sätt behandlade i tarif general

och traktattariffen *) .•

Värden i francs.

Oarbetade trävaror ......................................................................... 40,126,281

Band- och trådjern in. in. samt stål ........................................ 258,262**)

Lump af alla slag (trämassa) ...................................................... 2,205,366

Oberedda hudar och skinn ........................................................... 438,586

Porslinslera .......................................................................................... 244,229

Summa 43,272,724

Tab. V. Införseln af varor belagda med olika tullsatser efter tarif

general och traktattariffen:

Värden i francs.

Smältstycken ................

Stångjern: träkolsjern

)) kokesjern ..

Arbeten af trä.............

.............. 132,570**)

.............. 2,571,730**)

.............. 12,399**)

.............. 904,199

Summa 3,620,898

Frankrikes införsel från Norge år 1888.

(Commerce général.)

Tab. VI. Införseln i sin helhet:

Värden i francs.

Oarbetade trävaror ............................................................................... 13,675,425

Lump af alla slag .................................................................................. 9,132,958

Arbeten af trä .......................................................................................... 3,317,238

Torsk- och makrillrom.......................................................................... 2,137,946

Kopparmalm...................................................................... 1,271,865

Transport 29,535,432

*) Artiklar upptagna under rubriken andra varor till ett värde af 343,450 francs

här uteslutna.

**) Approximativ siffra, då franska statistiken upptager endast qvantiten men icke värdet.

(Under år 1888 motsvarade Frankrikes utförsel till Sverige (commerce général) ett

värde af 8,915,866 francs, af hvilken utförsel varor upptagna i traktattariffen utgjorde

6,131,601 francs.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o

1. 21

Värden i francs.

Transport 29,535,432

Verktyg och arbeten af metall.....................................

...................... 788,607

Oberedda hudar, råa eller torra..................................

....................... 293,878

Fartyg, hafsgående..............................................................

..................... 247,720

Hvalbarder, oarbetade ....................................................

..................... 242,828

Hval- och torsktran........................................................

..................... 229,536

Fisklim ..................................................................................

...................... 222,960

Is............................................................................................

...................... 205,413

Hafre (omalen) ................................................................

...................... 141,787

Oxalsyra ................................................................................

...................... 76,496

Andra varor....................................................................

..................... 643,100

Summa 32,627,757

Tab. VII. Införseln af varor upptagna i traktattariffen:

Värden i francs.

Oarbetade trävaror ..........................................

....................................... 13,675,425

Lump af alla slag (trämassa).......................

....................................... 9,132,958

Arbeten af trä ...................................................

...................................... 3,317,238

Torsk- och makrillrom ....................................

....................................... 2,137,946

Kopparmalm........................................................

...................................... 1,271,865

Verktyg och arbeten af metall.....................

...................................... 788,607

Oberedda hudar, råa eller torra..................

....................................... 293,878

Fartyg, hafsgående.............................................

...................................... 247,720

Hvalbarder, oarbetade ..................................

..................................... 242,828

Hval- och torsktran.........................................

...................................... 229,536

Fisklim ...............................................................

....................................... 222,960

Oxalsyra ..............................................................

....................................... 76,496

Andra varor*)....................................................

....................................... 643,100

Summa 32,280,557

Talj. VIII. Införseln af varor icke

upptagna i traktattariffen:

Värden i francs.

Is.............................................................................

............................................ 205,413

Hafre (omalen)...................................................

........................................... 141,787

Summa 347,200

*) Artiklarne under denna rubrik förmodas

åtminstone till största delen vara upp-

tagna i traktattariffen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Tab. IX. Införseln af varor på lika sätt behandlade i tarf general och

traktattariffen *):

Värden i francs.

Oarbetade trävaror ................................................................................. 13,675,425

Lump af alla slag (trämassa)............................................................... 9,132,958

Torsk- och makrillrom ......................................................................... 2,137,946

Kopparmalm.............................................................................................. 1,271,865

Verktyg och arbeten af metall........................................................... 788,607

Oberedda hudar, torra eller råa......................................................... 293,878

Fartyg, hafsgående................................................................................... 247,720

Hvalbarder, oarbetade ........................................................................ 242,828

Hval- och torsktran............................................................................... 229,536

Fisklim ................................................................................ 222,960

Summa 28,243,723

Tab. X. Införseln af varor, belagda med olika tullsatser efter tarf

general och traktattarffen*):

Värden i francs.

Arbeten af trä**) .................................................................................... 3,317,238

Oxalsyra ...................................................................................................... 76,496

Summa 3,393,734

*) Artiklar upptagna under rubriken andra varor till ett värde af 643,100 francs

här uteslutna.

**) Endast en obetydligare del af denna införsel torde hafva utgjorts af varor lika

tqriffierade.

(Under år 1888 motsvarade Frankrikes utförsel till Norge (commerce general) ett

värde af 5,223,151 francs, af hvilken utförsel varor upptagna i traktattariffen utgjorde

3,531,154 francs.)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

23

Bil. 2.

Afskrift af skrifvelse från svenske och norske generalkonsuln i

Havre till Kongl. Maj:ts beskickning i Paris den 2.9

oktober 1889.

Jag har haft äran emottaga kongl. beskickningens telegram af den

20 innevarande månad.

Enligt franska tullväsendets siffror uppgick under år 1888 hela införseln

till Frankrike från Sverige (commerce général) till ett sarnmanlagdt

värde af 56,856,610 francs (tab. n:o 1) i närslutna bilaga.

Af denna införsel representerade de i handelstraktaten upptagna

artiklarne tillsammans omkring 47 millioner francs (tab. n:o 2), under

det att återstoden af importen, motsvarande i värde omkring 9 mill.

francs, utgjordes af varor, hvilka icke finnas i traktattarififen omförmälda

(tab. n:o 3).

Af nyssnämnda belopp 47 mill. francs fördelade sig den vida öfvervägande

anparten eller omkring 43 mill. francs på artiklar, som äro lika

behandlade i »tarif général» och »tarif conventionnel» (tab. n:o 4), medan

å andra sidan värdet af de införda artiklar, som äro skiljaktigt tariflierade,

inskränkte sig till omkring 3V2 mill. francs (tab. n:o 5).

Under samma år uppgick Frankrikes hela utförsel till Sverige (likaledes

commerce général) till 8,915,866 francs, af hvilket belopp omkring

6,130,000 francs representerades af varor upptagna i traktaten.

Hvad vidare beträffar införseln till Frankrike från Norge (commerce

général) uppgick densamma under berörda år inalles till 32,627,757 francs

(tab. n:o 6).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.

Af denna införsel utgjorde:

Artiklar upptagna i traktattariffen.......................................

» icke )) )) )) .......................................

)) lika behandlade i tarif général och tarif con
ventionnel

............................................................

» belagda med olika tullsatser efter tarif général

och tarif conventionnel......................................

32,280,557 francs

(tab. n:o 7).

347,200 francs

(tab. n:o 8).

28,243,723 francs

(tab. n:o 9).

3,393,734 francs

(tab. n:o 10).

Ä andra sidan uppgick under år 1888 Frankrikes utförsel till Norge

(commerce général) till ett värde af 5,223,151 francs, deraf omkring

3,500,000 francs kommande på artiklar upptagna i traktaten.

För så vidt det sålunda gäller att angifva betydelsen af handelsomsättningen

emellan de förenade rikena och Frankrike i hvad angår

de artiklar, hvilka intagits i traktattarifferna, skulle, i enlighet med hvad

förut upplysts, utförseln från Sverige och Norge till Frankrike under

år 1888 af nämnda slags varor hafva sammanlagdt uppgått till omkring

79 mill. francs, under det att motsvarande export från Frankrike till

de förenade rikena utgjort omkring 9J/2 mill. francs.

År frågan deremot att endast taga i betraktande de produkter,

hvilka i traktaten blifvit föremål för nedsatta tullafgifter, kan utförseln

från de förenade rikena till Frankrike sistlidet år af sådana artiklar icke

angifvas till högre värde än omkring 7 mill. francs, medan Frankrikes

motsvarande export till Sverige och Norge i det väsentligaste antages

fortfarande böra uppskattas till förut omförmälda belopp af omkring

972 mill. francs.

Det torde icke lida något tvifvel att, om enda följden för de förenade

rikena af uppsägningen af vår traktat med Frankrike blefve, att

berörda utförselsiffra af 7 mill. francs för framtiden till större eller

mindre del reducerades, under det att för öfrigt alla andra förhållanden

bevarades oförändrade, denna olägenhet, ehuru känbar för vår industri,

näppeligen skulle kunna sägas motväga fördelen för de förenade rikena

af att återfå fri disposition af sina tulltariffer. Helt annorlunda blefve

emellertid i min tanke ställningen, om, såsom jag tillåtit mig antyda i

min nästföregående skrifvelse till kongl. beskickningen, gentemot de

förenade rikenas åtgärd att uppsäga traktaten samt i sammanhang dermed

öka tullsatserna å särskild!, sådana varor, som från Frankrike in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 25

föras till våra länder, Frankrike skulle i sin ordning höja de tullsatser

i tarif général, som anginge vår utförsel eller till och med uppträda,

på liknande sätt som nu senast mot Italien och kort förut mot Rumänien

d. v. s. i en eller annan form pålägga våra artiklar differentialafgifter i

jemförelse med andra länders produkter af samma slag — för att icke

tala om att, derest jemväl sjöfartstraktaten upphäfdes, vår skeppsfart

på ett eller annat sätt komme att likaledes utsättas för mindre gynsam

behandling. I dessa fall skulle nemligen, såvidt inses, utgången visa

sig för våra intressen särdeles betungande, hvarför, derest någon bestämd

säkerhet mot inträffandet af nämnda eventualiteter icke på

förhand kunde vinnas, det enligt min öfvertygelse vore försigtigast

att icke från vår sida uppsäga traktaterna med Frankrike, hvilket land

svårligen torde kunna bringas att frångå den uppfattningen, att de förenade

rikena draga största fördelen af nu bestående förhållanden.

Daniel Danielsson.

*

Bill. till Rihsd. Prat. 1890. .5 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Afskrift af en skrifvelse från kongl. svenska och norska generalkonsulatet

i Håvre till kongl. utrikesdepartementet, daterad

den 18 januari 1890.

Under franska deputeradekammarens sammankomst den 19 sistlidne

november blef af ett antal af kammarens medlemmar väckt ett förslag

till ändring af Frankrikes allmänna tulltarif, enligt hvilket dels nya

tullafgifter skulle fastställas å vissa främmande, hittills tullfria alster af

jordbruk och dermed nära sammanhängande industrigrenar, dels redan

befintliga tullsatser å andra artiklar af ifrågavarande slag skulle i icke

obetydlig grad höjas.

Af de tullsatser, som i berörda motion föreslås till antagande och

hvilka, enligt hvad upplyses, blifvit gillade af franska jordbrukarnes

förening (Société des agriculteurs de France), tillåter jag mig anföra

följande, såsom berörande införseln från de förenade rikena:

Saltadt kött........................................................................... pr 100 kg. 20 francs

Oberedda hudar .................................................................. » » » 20 »

Hafre, mjöl .......................................................................... » » » 6 »

Bränsleved.............................................................................. » » » 0,20 »

Träkol .................................................................................. » » » 2 »

Byggnadsvirke, i stock eller fyrhugget, af hårdt

träslag................................................................................. » » » 1 »

D:o af annat träslag ......................................................... » » » 0,50 »

Trä, sågadt af alla dimensioner, af hårdt slag ...... » » » 2 »

D:o d:o af annat slag....................................... » » » 1,20 »

Trämassa................................................................................ » » » 2 »

Alkohol, bränvin och likörer........................................ » hl. 1,50 »

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. ■ 27

Enligt, hvad framhålles i motiven till ofvannämnda lagförslag afser

man med dessa tullsatser att fullfölja den reform till skyddande af inhemska

produkter gent emot utländsk konkurrens, som påbörjats genom

tidigare utfärdade lagar angående tullförhöjningar å spanmål, qvarnprodukter

samt boskap m. m. och hvilka lagar uppgifvas hafva i märkbar

mån bidragit till franska produktionens utveckling.

Med inberättande härom får jag äran meddela, att jag under korsomslag

bifogat texten till omförmälda lagförslag, som offentliggjorts i

ett bihang till Journal Officiel för den 16 dennes.

Daniel Danielsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Spanska traktaten.

Deri mellan de förenade rikena och Spanien den 18 januari 1887

afslutade konvention om förlängning af handelstraktaten af den 15 mars

1883 innehåller i art. 1 att nämnda traktat skall förblifva gällande till

den 1 februari 1892, och derest icke någondera af parterna tolf månader

före utgången af denna tidrymd uppsagt traktaten, skall den fortfarande

gälla intill dess att ett år förflutit ifrån den dag, då endera af parterna

uppsagt densamma.

Frågan huruvida traktaten kommer att uppsägas af Spanien blifver

förmodligen beroende af det beslut, spanska regeringen kommer att i

allmänhet fatta med afseende å uppsägning af Spaniens traktater med

andra länder.

Hvad angår frågan huruvida traktaten bör uppsägas af Sverige

torde en uppsägning af franska traktaten nödvändigtvis medföra uppsägning

af den spanska, då bestämmelserna i den senare till stor del

äro desamma som i den förra, men i annat fall synes det som om fördelen

af traktaten vore afgjordt till förmån för Sverige, då enligt tabell

A värdet af utförseln från Sverige år 1887 utgjorde i svensk hamn

6,465,165 kronor, under det att enligt tabell B hela införseln med tilllägg

af handelsvinst och transportkostnad endast värderats till 972,349

kronor och hela denna handel å ömse sidor så godt som uteslutande

utgjorts af artiklar, för hvilka tullen skulle komma att förhöjas i händelse

af traktatens upphörande.

Utförseln från Sverige utgöres förnämligast af sprit, trävaror och

jern.

Hvad spritutförseln angår, kan anmärkning göras, att då denna utförsel

består af utländsk råvara, som blifvit förädlad i Sverige, hela

värdet af utförseln icke bör upptagas i beräkningen öfver Sveriges ut
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 29

försel, men äfven om hälften af värdet fråndrages på grund deraf, att

råvaran är utländsk, och äfven om den i tabell A uppgifna utförsel af

31,427,788 liter år 1887 antages vara ovanligt hög, återstår dock i hvarje

fäll ett mycket betydligt belopp, som måste anses vara tillkommet genom

svenskt arbete. År 1888 var denna utförsel 22,372,654 liter, värderade

till 2,237,265 kronor. Om traktaten upphörde, skulle tullen i Spanien

komma att höjas från 17,35 till 20 pesetas pr hl., men oafsedt denna

förhöjning skulle det i sådant fall uppkommande osäkerhetstillstånd

säkert komma att utöfva ett mycket ofördelaktigt inflytande på denna

industri, som för närvarande sysselsätter ett betydligt, till flere hundra

personer uppgående antal arbetare.

För vanliga trävaror skulle tullen i händelse af uppsägning komma

att, enligt den allmänna tariffen, ökas från 2 till 2,75 pesetas pr kbm.

Denna vara drager således redan för närvarande en hög tull i Spanien,

ehuru den måste betraktas som eu nödvändighetsvara, och det synes

icke kunna vara något tvifvel om, att den nämnda förhöjningen verkligen

skulle komma att tillämpas, emedan densamma ända till sistlidet

år, då Finland erhöll samma rätt som den mest gynnade nation, verkligen

varit tillämpad för finska trävaror. Förtjensten på de finska trävarorna

var således 75 centimer lägre pr kbm. på grund af tullen, och

om de det oaktadt kunde täfla med våra trävaror, måste ställningen

för vår trävaruutförsel blifva desto svårare, om förhållandet skulle blifva

omvändt, så att tullen för de svenska trävarorna blefve högre. Om förhöjningen

infördes, skulle utförseln förmodligen minskas, men om den

beräknas till sin nuvarande qvantitet 150,000 kbm., skulle totalbeloppet

af tullen ökas med ett belopp af 112,500 pesetas.

År 1888 uppgick enligt spansk statistik trävaruinförseln till Spanien

till 346,000 kbm., hvaraf från Sverige 103,000, Norge 30,000, Ryssland

56,000, Finland 44,000, Frankrike 53,000, Förenta staterna 17,000, Canada

9,000 kbm.

Sveriges utförsel till Spanien af jern och stål, som enligt tabell C

år 1882 uppgick till ett värde af 60,611 kronor, beräknas för 1887 till

178,964 kronor. Denna utförsel är obetydlig i förhållande till de qvantiteter,

som årligen från andra länder införas till Spanien och som för

1888 uppgifvas till 80 millioner kg. till ett värde af 19 millioner pesetas,

men det finnes icke något tvifvel om att den ökning af denna

utförsel, som egt rum, bör tillskrifvas traktaten och att denna utförsel

kommer att mycket betydligt minskas, om traktaten upphör, emedan

tullen i sådant fall skulle komma att höjas från 8,65 till 13 pesetas pr

100 kg. för jern och stål i stänger.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Den svenska sjöfarten, som enligt tabell D år 1888 uppgick till

195 ankomna fartyg om 121,905 tons, skulle naturligtvis komma att

lida genom en minskad afsättning på Spanien, men enligt nu gällande

förordningar i nämnda land skulle densamma icke komma att omedelbart

drabbas af högre algifter i händelse af traktatens upphörande. Det

är dock alltid en fördel att ega genom traktat bestämd rätt till samma

behandling som den mest gynnade nation, och den fördelen skulle

komma att förloras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell A. Enligt kommerskollegii berättelse för år 1887 utgjorde värdet af från Sverige

till Spanien utförda varor:

Varor belagda med olika tullsatser efter spanska allmänna tulltaxan och traktattariffen:

Bränvin och sprit, af säd, på fat..................... liter 31,427,738

Trävaror, oarbetade ............................................. kbm. 151,230

Jern och stål:

smältstycken, stång- och plåtar ................. kg. 1,359,540

Trämassa .................................................................. » 722,814

Maskinerier och redskap .....................................................................

Tråd: jern- och stål-............................................. kg. 7,448

Maltdrycker..................................................... liter 4,298

Punsch ........................................................................ » 1,855

Trävaror, arbetade ................................................................................

Sten...............................................................................................................

Tjära ...........................................................................................................

öfriga varor ...

Kr. 3,142,774

» 3,045,142

» 175,240

» 72,281

» 8,462

» 3,724

» 3,438

» 2,783

“_1,317 Kr.

6,455,161

4,500

1,163

4,341

Kr. 6,465,165

OO

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell B. Enligt kommer skollegii berättelse för år 1887 utgjorde värdet af till Sverige

från Spanien införda varor:

Varor, för hvilka i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten stadgade tullsatser

antagas kunna komma att förhöjas:

Vin af t. o. m. 21 % på fat ....................

..................... liter

498,217

Kr. 498,217

på andra kärl............................................

»

850

» 1,700

öfver 21 fo på fat ...................................

................... kg.

3,532

» 5,298

Russin ...............................................................

........................ kg.

354,027

Kr. 505,215

» 198,255

Salt.....................................................................

........................ hl.

58,407

» 110,970

Oljor, feta ......................................................

Vindrufvor ......................................................

....................... kg.

48,410

» 29,288

»

15,208

» 25,854

Citroner ............................................................

»

8,058

» 3,223

Kr. 872,805

Fikon ................................................................

.. kg. 91,122

» 45,561

Pomeransknoppar och skal.......................

.. » 31,497

» 25,198

Fjäder, ospritad.............................................

.. » 20,276

» 13,180

Mandel...............................................................

.. » 3,207

» 4,137

Gryn, ej specificerade slag........................

.. » 10,000

» 4,000

Anis ..................................................................

.. » 3,737

» 3,737

Öfriga varor...................................................

» 3,731

Kr. 972,349

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bill. till Piksd. Prat. 1890. 5 Sami. 1 Åfd. 1 Käft.

Tabell C.

oarbetade,

timmer ............... kbm. 55 Kr. 1,256

bjelkar och sparrar » 16,639 » 300,997

bräder och plankor » 122,666 » 3,216,302

brädstump...............» 473 » 3,320

arbetade ...................................... » 6,950

Kr. 3,528,825.

Jern,

stål ........................... kg. 7,005 Kr. 1,611

stångjern.................. » 393,325 » 59,000

Kr. 60,611.

Trävaror, Värde,

af furu och gran oarbetade,

bjelkar.................... kbm. 4,910 Kr. 93,437

sparrar .................. » 1,168 » 14,705

bräder, plankor

och battens...... » 145,067 » 2,935,725

af andra inhemska

träslag ............... » 85 )) 1,275

arbetade.......................................... »_1,317

Kr. 3,046,459.

Jern och stål,

smältstycken ...... kg. 75,000 Kr. 6,750

stångjern............... » 1,258,658 » 163,625

plåtar ..................... » 25,882 » 4,865

tråd ..................... » 7,448 » 3,724

Kr. 178,964.

Utförsel från Sverige till Spanien enligt kommerskollegii berättelse.

1882. 1887.

Trävaror,

Värde.

ao

CO

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

Sveriges sjöfart på Spanien enligt konsulernas

Tabell B.

Ankomna fartyg.........

Bruttofrakter för fartyg

ankomna till

och afgångna från

Spanien.....................

Deraf för fartyg ankomna

från Sverige

Bruttofrakter försvenska

fartyg i utrikes

sjöfart........................

1888.

195 om 121,905 tons,

Kr. 1,381,705,

» 492,155,

» 33,709,775,

1886.

197 om 105,983 tons,

Kr. 1,824,228,

» 500,211,

» 27,611,327,

berättelser:

1882.

152 om 62,332 tons.

Kr. 1,607,712.

» 591,775.

» 36,842,086.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

35

Kongl. svenske och norske konsuln i Bilbao till Kongl. Maj:ts t. f.

Chargé d''Affaires i Madrid den 31 oktober 1889.

Ved Circuläre af 18 Dennes har Gesandtskabet begjärt Konsulatets

Udtalelse beträffende de Fölger en Opsigelse fra vor Side af deri gjäldende

Handelstraktat med Spanien antages åt kunne medföre for vore

vigtigste Exportartikler, samt särskilt hviiket Toldsystem eventuelt vilde

blive Fölgen af en saadan Opsigelse.

I den Anledning har jeg den Are åt anföre Fölgende:

Under den herskende Uvished om Beskaffenheden af den Handelspolitik

der definitivt vil väre fastslaaet ved det Tidspunkt da Spörgsmålet

om Traktaternes Opsigelse eller Förnyelse opstaar, ligger det när

åt anskue Forholdene kun forudsätningsvis, idet en Flerhed af de til et

bestemt Resultat i den ene eller anden Retning samvirkende Faktorer

nödvendigvis savnes.

Resultatet af den under 10 Dennes nedsatte Kongelige spanske Komitees

Arbeider specielt med Hensyn til den i Lov af 6 Juli 1882 Art.

5 omhandlede endelige Nedsättelse i de s. k. »derechos extraordinarios»;

Retningen af den franske Handelspolitik i Forhold til andre Stater; eu

eventuel Gjenoptagelse af Traktat-Underhandlingerne mellem Spanien og

Danmark; hvorvidt Storbritannien, Canada og Finland vis-ä-vis Spanien

vil vedblivende nyde godt af Stillingen som den »mest begunstigede

Nation» ere alle Spörgsmaal, hvis Lösning i mere eller mindre Grad formentlig

bör ansees bestemmende for os.

Som Forholdene for Öieblikket stiller sig vil en Opsigelse fra vor

Side saameget mere väre uheldig og utvivlsomt lede til de stärkeste

Repressalier fra vore Medkontrahenter som disse ere särdeles ogunstigt

stillede i sin Bytteforbindelse med os. Dette fremgaar tilsträkkeligt af

de statistiska Opgaver fra begge Lande, der for Tiden foreligge. Som

en Illustration af Forholdet har jeg udarbeidet under Bilag A en tabellarisk

Oversigt over Värdien af Total Ind- og Udförselen mellem SverigeNorge

og Spanien, omfattande Tiden for Afsluttelsen af Traktaterne hen
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.

lioldsvis af 1871 og 1883 samt för og efter den sidste Forlängelse i

Aar 1887.

En Handelsbalance, der stiller sig saavidt ugunstig for den ene Kontrahent,

kan det saavel fra et protektionistisk som frihandelsk og ikke mindst

opportunistisk*) Ståndpunkt ikke väre saa särdeles lokkende att se fornyet.

Vore Exportprodukter ere ikke af textil Art eller overhovedet

Gjenstand for spansk Industribearbeidelse; for den konsummerende Almenhed

hernede er vor Kontribution af Skov- og Fiskeprodukter ikke

af saa speciel Betydning åt de ikke skulle kunna

de c:a 1 a lVa Million Ivroner vi give i Melleinlag kunne med mindre Opofrelser

indvindes for den spanske Exporthandel paa andre og större Felter.

Paa den anden Side turde det, selv for en sangvinsk Betragning

stille sig temmelig problematisk hvorvidt den Formindskelse i vore Toldintrader,

som man ved Förnyelsen af Traktaten i 1883 anslog for begge

Riger til c:a Va Millon Kröner og som nu fra visse Hold anföres som

bestemmende for Opsigelse om ikke af exklusivt protektionistiske Grunde

(thi derom kan der jo in casu ikke väre Tale) som af statsfiskale Hensyn,

i Virkeligheden derved vil kunne udjevnes. Det er tvertimod åt

forudse åt en Tarifforhöielse fra svensk Side ligeoverfor spanske Produkter

vil virke prohibitivt paa Indförselen fra Spanien da denne väsentlig

bestaar i Artikler, der i större eller mindre Grad kunne undväres i

det almindelige Forbrug.

Att det för Sverige maa ansees särdeles fordelagtigt åt kunne bibeholde

et Marked, der har vist sig saavidt modtageligt for Udvidelse åt

den samlede Export'' af svenske Varer i mindre end tvenne Aartier har

lcunnet arbeide op en Saldo af over 4V2 Million Kröner, synes noksaa

indlysende. Foruden de betydeligere Udförselsartikler der her har fast

Fod: Trälast, hvis Exportvärdi til dette Land Aar om andet andrager

til over 3 Millioner Kröner, og Sprit, hvilken Artikel siden Ophävelsen

af den fatale spanske Skattelov af 1888 igjen arbeider sig betydelig

fremad, vinde svensk Jern- og Staalvarer efter ihärdige Besträbelser

mere og mere Indpas paa det spanske Marked. »Statistiska Centralbureauets»

Opgaver viser for de tvende sidste Aar 1886 og 1887 en

Exportvärdi til Spanien af Jern og Staal af over 300,000 Kröner. For

Nordspaniens Vedkommende kan jeg nävne åt en svensk Agent nylig

i Bilbao har aabnet et större Agentur for Sälg af Dannemora Staal

samt åt et Udsalg paatänkes istandbragt her af Fagersta Bruks Aktie
-

*) Opportunismen paa Handelspolitikens Omraade täller for Tiden en Flerhed af

fremstaaende Tilhängere inden Cortes.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Be,vulning sutskottets Betänkande N:o 1. 37

bolag for Sälg af dets forskjellige Jern- og Staalprodukter. Den för

Tiden gjäldende ubetydelige Toldsats for Trämasse 20 c:mos pr 100

Kgr. der närmest kan betragtes som en Registrerings Afgift, har bragt

denne Exportartikel et betydeligt Skridt fremad. Den svenske Statistik

angiver Värdien heraf for Aarene 1886 og 1887 til 228,563 Kröner.

Värdien saavel for Jern og Staal som Trämasse kan vistnok sättes betydeligt

höiere idet större Kvanta transiteres hid via England, Belgien

og Tyskland.

Finder imidlertid Sverige det stemmende med sine Interesser åt opsige

Handelstraktaten med Spanien og den spanske Regjering fremdeles

fastholder sin i Note fra den davärende spanske Udenrigsminister til

Legationen af 25 November 1882 fremsatte kategoriske Vågring åt afslutte

en udelukkende norsk Traktat, vil en Afbrytelse i de i 20 Aar

etablerede Forholde blive skjäbnesvanger for den norske Klipfiskexport.

Hvad Hans Excellence Udenrigsrninisteren i svensk Statsraad den 10

Februar 1887 anförte om Norges vigtigste Exportartikel, Klipfisk, åt

den indtager på den spanske Marknaden en så dominerande ställning, att

den sannolikt äfven utan traktat, skulle kunna hålla sig qvar derstädes,

turde kun gjälde med betydelse Modifikationer. För Traktaten Aar

1871 eller Aar 1870 udgjorde Värdien af den norske Klipfiskexport til

Spanien c:a 6 Millioner Kröner, 12 Aar derefter havde denne under Ly

af Traktaten mere end fordoblet sig, idet den norske Statistik viser et

Exportkvantum af over 12 Millioner Kröner. Under 16 Mai 1882 traadte

den franske Traktat i Kraft og allerede Aaret efter se vi den norske

Exportvärdi af Klipfisk til Spanien gaa ned med c:a 1 Million Kröner,

medens det franske Exportkvantum til Nordspanien — det er väsentligt

hertil den franske Vare udföres — pludselig fra 5 % af den samlede

Export gik op til 25 %. Konventionen mellem England og Spanien af

26 April 1886 traadte i Kraft 1 Juli samme Aar. Shetlandsfisken, der

i nävnte Aar udgjorde blot 0,85 af Totalimporten til Nordspanien, steg

det fölgende Aar til 4,49 og i 1888 til 4,70. Hvorledes vil nu Norge

blive stillet i Konkurencen under Forudsätning af Traktatens Opsigelse?

Naar der tales om vor »dominerende Stilling» saa menes herved i Virkeligheden

blot en gammel Koutume oparbeidet gjennem stabile Handelsförbindelser

og en udpräget tilvandt Smag i enkelte Inlandsprovindser.

Den norske Vare har ingenlunde noget särligt tilträkkende ved sig —

med Hensyn til Udstyr ligger den fuldständig under for samtlige Konkurenter.

Den vil ikke kunne naa, med Undtagelse maaske af enkelte

specielle Nyfiskpartier tidligt paa Varen, over de Gjennemgangspriser,

hvortil den i de sidste Aar sälges og kommer under Forudsätning af

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

»ugunstigere» Behandling end dens Konkurenter lidt efter lidt åt fortränges

af disse. Den gamle tilvante Smag hos den spanske Forbruger

vil utvivlsomt give efter for det her altopslugende Hensyn — Prisbillighed.

Förnyelsen af den franske Traktat i Förbindelse med Bibeholdelsen

af Prämiesystemet, for Klipfiskens Vedkominende 16 Frcs pr 100

Kgr., kommer til åt bestemme vor Vares Skjäbne. Et Toldpaaläg som

det nu gjäldende eller Pts 18,70 per 100 Kgr. er allerede betyngende

nok og burde ved eventuel Förnyelse ubetinget paastaaes nedsat da det

ikke stemmer med Principet i den ovenberörte spanske Lov af 6 Juli

1882. Og det er til Bestemmelserne i denne Lov åt Hensyn vil blive

taget i den ene eller anden Retning. Skulde nu Komiteens endelige

Förslag gaa i den Retning, åt den 2 og 3 Nedsättelse i de extraordinäre

Toldsatser eller 15 ad valorem anbefalles og den i Overensstemmelse

dermed udarbeidede Tarif träder i Kraft fra 1 Juli 1892 vil Norge

i Tilfälde af definitiv Opsigelse af Traktaten iflg. Art. 5 og 6 i nävnte

Lov komme ind under Bestemmelserne i Tarif Général. För åt vise Forskjellen

i Tarifsatserne for vore vigtigste Udförselsprodukter saaledes som

de for Tiden opkräves vedlägges under Bilag B en Tabel over den bestående

konventionale Tarif og den samme for Lande uden Traktat.

For Klipfisk er Forskjellen Pts 4,80 pr 100 Kgr. Men ikke nok hermed.

Bestemmelsen Art. 6 af Loven af 1882 kan endog före til åt det

antikverede Differentialsystem paa Varer igjen anvendes, ligeoverfor vore

Produkter saavelsom Paalägget af en speciel Accise ved Indförsel til

Kommunerne — for ikke åt tale om Uleilighederne ved Oprindelsecertificater

som Traktatens Art. 4, 2:en Passus nu befrier os for.

Den norske Trälastexport til Spanien har vistnok väret af mindre

Betydning i Sammenligning med den svenske närmest paa Grund af

Vanskeligheden ved fra Norge åt faa de Dimensioner og Kvaliteter man

hernede önsker. Den nylig udkomne norske Statistik for 1888 viser dog

en Exportvärdi af over Million Kröner. Hertil kommer i de senere Aar

Trämasse til samlet Värdi for 1887 og 1888 af 132,200 Kröner, Rogn

og Tran 213,600 Kr., Sprit og Öl 16,000 Kr. En Forögelse af Trälasttolden

fra Pts 2 til Pts 2,75 pr Kubikmeter for svensk og norsk Virke

vil utvivlsomt have til Fölge åt de spanske Importörer i störst mulig

Udsträkning söge sit Behov däkket fra Finland og Nordamerika.

Alfred Kirsejbom.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

39

A.

Sverige—Spanien.

För Traktaten af 1871.

Total Import til Sverige fra Spanien 1870 .........

Bdlr

686,000

—

» Export fra d:o til d:o 1870 .........

»

1,910,000

—

Forskjel i Sveriges Favör

Rdr.

1,224,000

—

För Traktaten af 1883:

Total Import til Sverige fra Spanien 1882 ........

Kr.

2,117,992

—

» Export fra d:o til d:o 1882 .........

»

3,594,739

—

Forskjel i Sveriges Favör

»

1,475,947

—

För Forlcengelsen af 1887:

Total Import til Sverige fra Spanien 1886 .........

»

1,219,479

—

» Export fra d:o til d:o 1886 ........

5)

5,855,598

—

Forskjel i Sveriges Favör

»

4,636,119

—

Total Import til Sverige fra Spanien 1887 ........

))

972,349

—

» Export fra d:o til d:o 1887 .........

))

6,465,165

—

Forskjel i Sveriges Favör

»

5,492,816

—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

.Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

A.

Norge—Spanien.

För Traktaten af 1871:

Total Import, til Norge fra Spanien 1870 ...........

Spd.

211,782

—

» Export fra d:o til d:o 1870 ...........

»

1,664,565

—

Förskjul i Norges Favör

»

1,452,783

—

= Kr.

5,810,932

—

För Traktaten af 1883:

Total Import til Norge fra Spanien 1882 ............

))

812,800

—

» Export fra d:o til d:o 1882 ............

»

12,854,100

—

Förskjul i Norges Favör

»

12,041,300

—

För Forlcmgelsen af 1887:

Total Import til Norge fra Spanien 1886 ............

»

388,400

—

» Export fra d:o til d:o 1886 ............

»

8,245,600

—

Förskjul i Norges Favör

)>

7,857,200

—

Total Import til Norge fra Spanien 1887 ...........

»

388,800

—

» Export fra d:o til d:o 1887 ............

»

9,880,900

—

Forskjel i Norges Favör

»

9,492,100

—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande AT:o 1.

41

B.

Varesort.

Maal, Vaägt

Told for

Lande med

Traktat.

Told for

Lande uden

Traktat.

Difference.

Klipfisk o g Törfisk..............

100 kg.

P:tas

18

70

23

50

4

80

Trgelast, Döre og Vinduer...

M:kub

»

2

—

2

75

—

75

Lister, Möbler og Fyrestik- ker..........................................

100 kg.

»

18

75

20

.

1

25

Saltede og rögede Fiske-

varer.......................................

100 »

»

11

--

12

—

1

—

Tran, Rogn, Tjeere og Trse-

kan ansees toldfrie, da Satserne alene

udgjör Registerings Afgifter (Gerecbos

masse ....................................

Braendevin ..............................

de b

100 kg.

alanza''

P:tas

21

10

23

75

2

65

Öl................................................

100 »

»

9

75

12

50

2

75

Pakpapir....................................

K-4

O

O

»

10

85

12

50

1

65

Trykpapir.................................

100 »

»

10

—

10

50

—

50

Jern i Rör ...........................

100 »

»

3

50

4

70

1

20

Staal i Plader ........................

100 »

)>

6

70

9

—

2

30

d:o i Stgenger.....................

100 ))

»

8

65

13

—

4

35

d:o i Traad .......................

100 »

»

6

55

8

—

1

45

Spiger og Söm ....................

100 »

)>

14

85

20

—

5

15

Bih. till Rilesd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Kongl. svenske och norske generalkonsuln i Barcelona till Kongl.

Maj:ts tillförordnade chargé d’affaires i Madrid den 21

oktober 1889.

I hörsamt besvarande af kongl. beskickningens skrifvelse af den 18

dennes skyndar jag hafva äran i fortsättning framställa min ödmjuka

åsigt angående den påföljd, uppsägningen af nu gällande handelstraktat

med Spanien skulle komma att hafva med afseende å de förenade rikenas

förnämsta exportartiklar till detta land.

Den tullregime, som i sådant fall af svenska regeringen skulle vidtagas

enligt art. 4 af lagen den 6 juli 1882, vore att tillämpa de i lista

kolumnen af tulltaxan föreskrifna högre tullumgälder för produkter och

alster af nationer ej gynnade genom traktat (Naciones no convenidas).

De nationer, hvilka genom traktater anses såsom gynnade och således

för närvarande åtnjuta fördelen af de i 2:dra kolumnen af taxan

bestämda lägre afgifterna äro:

Tyskland, Annam, Österrike-Ungarn, Belgien, Kina, Columbias

förenade stater, Frankrike, Hawaii, Italien, Japan, Marocko, Paraguay

Persien, Peru, Portugal, Storbritannien, Finland, Siam, Sverige, Norge

Venezuela, Nederländerna och Nordamerikas förenade stater.

Traktaterna med dessa länder antingen upphöra att vara gällande

eller uppsägas i tid, för att spanska regeringen må ega fria händer

för att kunna vidtaga den tullregime den 1 februari 1892, som må konvenera.

Den skilnad, som enligt nu gällande tulltaxa skulle uppstå i umgälderna

för de i traktaten uppräknade varor, producerade i Sverige

eller Norge, skulle blifva:

Art. i tulltaxan

6. Tjära etc. samma afgift som för närvarande peseta 0,41 pr

100 kg.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

10. Glas (flaskor o. s. v.) pesetas 8 i stället för 6,50 pr 100 kg.

22. Tackjernsrör pesetas 4,70 i stället för 3,50 pr 100 kg.

27. Bis. smältstycken pesetas 13 i stället för 3,50 pr 100 kg.

26. Jern och stål i plåtar etc. pesetas 9 i stället för 6,70 pr 100 kg.

27. Jern och stål i stänger etc. etc. pesetas 13 i stället för 8,65 pr

100 kg.

29. Jern och ståltråd pesetas 8 i stället för 6,35 pr 100 kg.

30. Spik och skrufvar af jern etc. pesetas 20 i stället för 14,85 pr

100 kg.

38. Knifvar etc. etc. samma afgift som för närvarande, nemligen 1

peseta pr kg.

64. Fisklefvertran, renad etc. samma afgift som för närvarande,

nemligen 3 pesetas pr 100 kg.

162. Papper i långa banor etc. etc. pesetas 10,50 i stället för 10

pesetas pr 100 kg.

170. Karduspapper etc. pesetas 12,50 i stället för 10,85 pr 100 kg.

175. Vanliga trävaror pesetas 2,75 i stället för 2 pr kubm.

Vanliga dörrar, jalusier och spjelluckor, som för närvarande belastas

2 pesetas pr kubm., skulle enligt all trolighet komma att erlägga enligt

art. 179 pesetas 20 pr 100 kg.

179. Vanliga träarbeten och tändstickor af trä pesetas 20 i stället

för 18,75 pr 100 kg.

185. Trämassa etc. peseta 0,25 i stället för 0,20 pr 100 kg.

206. Torsk- och hvaltran etc. etc. samma afgift som för närvarande

nemligen 1 peseta pr 100 kg.

209. Fiskrom etc. etc. samma afgift som för närvarande, nemligen

peseta 0,50opr 100 kg.

217. Åkerbruksmaskiner peseta 1 i stället för 0,95 pr 100 kg.

218. Motorer pesetas 2,50 i stället för 2 pr 100 kg.

236. Klipp- och stockfisk pesetas 23,50 i stället för 18,70 pr 100

kg., alla afgifter inbegripna.

238. Fisk, saltad, rökt etc. etc. pesetas 12 i stället för 5 pr 100 kg.

259. Bränvin pesetas 20 i stället för 17,35 pr hektol. samt dessutom

i ena och andra fallet:

pesetas 3,75 öfvergångsafgift ! , , . ,

» 25 konsumtionsafgift) P

261. Öl etc. pesetas 12,50 i stället för 9,35 pr hektol. _

Förutom ofvanstående skulle följande varor, hvilka enligt art. 7 af

traktaten åtnjuta förmån af de lägre umgälderna, belastas de högre i

lista kolumnen, nemligen:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Art. af taxan

21. Jern, gjutet i tackor, pesetas 2,50 i stället för 2 pr 100 kg.

33. Jern- och stålarbeten pesetas 24 i stället för 19,84 pr 100 kg.

172. Papp pesetas 8 i stället för 6,95 pr 100 kg.

178. Tunnbindarearbeten pesetas 10 i stället för 9,15 pr 100 kg.

194. Hudar och skinn, ogarfvade, samma afgift som för närvarande,

nemligen pesetas 6 pr 100 kg.

198. Pelsverk, oberedda och beredda, peseta 0,64 i stället för 0,50

pr kg.

207. Fiskguano peseta 0,05 i stället för 0,04 pr 100 kg.

235. Smör pesetas 56 i stället för 52,50 pr 100 kg.

260. Punsch peseta 1 i stället för 0,76 pr liter.

266. Konserver peseta 1 i stället för 0,90 pr kg.

271. Ost peseta 0,36 i stället för 0,35 pr kg.

Is tullfri såväl i ena som andra fallet.

De förhoppningar som vid afslutandet af traktaten hystes, hvilka

dock. af mig ingalunda delades, om en i hög grad förökad export till

Spanien från de förenade rikena, hafva tyvärr icke realiserats och inskränker

sig såsom förut till plankor, bräder, klippfisk, något stångjern

samt numera sprit från Karlshamnsbolaget utan att nedsättningen i tullumgälderna

förorsakat någon stor tillökning i importen.

Finland .med den högre afgiften å trävaror af peseta 0,75 pr kubm.,

till dess förlidet, år den nya traktaten med Ryssland trädde i utöfning,

konkurrerade med Sverige och Norge med fördel.

Importen af klippfisk från Island har fortfarit såsom förut, ehuru

Danmark ej ingått traktat med Spanien, och således erlägger pesetas

4,80 pr 100 kg. högre afgift.

Tillökningen i importen af norsk klippfisk uppstår snarare genom

underlättade, konimunikationsmedel och genom tilltagande förbrukning

deraf i provinserna vid Medelhafvet söder om Ebrofloden.

Äfven med högre afgifter skulle efter min åsigt förbrukningen af

norsk fisk fortfara att vara ungefär densamma, såsom var förhållandet

med den från Newfoundland, då den, innan konvention med Britiska

riket, erlade de högre umgälderna. Naturligtvis, om Norge blefve den

enda nation, såsom är för närvarande förhållandet med Danmark, som

hade att betala, de högre afgifterna, skulle varans fördyrande något

minska förbrukningen.

Oaktadt de låga umgälderna å smältstycken och dörrar etc. har

förbrukningen deraf ej kunnat ernås, och de få partier, som i början på

försök infördes, lemnade endast förlust.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Af svenskt stångjern har importen såväl direkt som indirekt varierat

mellan 1,000—1,500 tons årligen eller endast en ringa tillökning i hvad

som förut infördes. Som dess användande är inskränkt till vissa ändamål

och priset redan utfaller dyrt, skulle numera en förhöjning i

tullumgälderna af pesetas 4,35 utan tvifvel medföra en förminskning i

förbrukningen. Den enda vara, hvars producering traktaten framkallat,

är den genom Karlshamnsbolaget importerade spriten. Huruvida detta

för Sverige medfört någon verklig fördel, tillkommer ej mig att bedöma.

För dess sjöfart har det ej medfört någon sådan, som spriten förut till

större delen och numera uteslutande transporterats i utländska fartyg.

Alla de öfriga artiklarne importeras i så ringa mängd, att en förhöjning

i tullafgiften ej skulle medföra något känbart men.

Äfven om sjöfartstraktaten uppsades, skulle med nu gällande författningar

inga högre afgifter drabba de svenska och norska fartygen.

Spanska regeringen har dock i sina händer ett vapen, genom lagen

af den 6 Juli 1882, som i art. 6 bemyndigar den att förhöja införselstullumgälderna

å varor och navigationsafgifterna för fartyg för länder,

hvilka på något sätt speciel skada de spanska produkterna eller Spaniens

handel. Af detta bemyndigande har hittills icke gjorts bruk.

För att ej göra detta utlåtande ännu vidlyftigare underlåter jag att

nedskrifva de statistiska uppgifterna angående importen, hvarpå det

stöder sig.

C. A. Dalilander.

Bill. till Riksd. Prof.. 1890. S Sami. 1 Afd. 1 Håfu

1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:15 Skrifvelse till Ronungen, angående uppsägande af gällande handelstraktater med Frankrike och Spanien. a1 i texten