Betänkande, i anledning af väckta motioner om uppsägande af Sveriges med utländska magter ingångna handelsoch sjöfartsfördrag samt om tulltaxans förändrade uppställning.
1890-02-18 · 159 sidor, varav 135 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 135 av 159 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1890:1, Betänkande, i anledning af väckta motioner om uppsägande af Sveriges med utländska magter ingångna handelsoch sjöfartsfördrag samt om tulltaxans förändrade uppställning.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1
Nto 1.
Ant. till Riksd. kansli den 18 febr. 1890, kl. 6 e. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om uppsägande af
Sveriges med utländska magter ingångna handels- och
sjöfartsfördrag samt om tulltaxans förändrade uppställning.
Af till utskottet remitterade motioner beröra den af friherre
Klinckowström inom Första Kammaren afgifna motionen n:o 1 samt de
hos Andra Kammaren väckta motionerna n:o 108 af herr J. Eliasson
och n:o 181 af herr A. Bexell frågan om uppsägning af gällande handelsoch
sjöfartsfördrag med främmande magter samt den dermed sammanhängande
frågan om införandet af differentialtullar.
Friherre Klinckowström föreslår nemligen, bland annat, hvarom utskottet
framdeles kommer att afgifva betänkande, i punkt l:o af sin
motion:
l*o att Riksdagen ville för sin del besluta den förändring i vår
nu gällande tulltaxas uppställning, att densamma hädanefter kotnme att
bestå dels af en generel tulltaxa, innehållande alla importartiklar, som nu
deri förekomma, och att deri införas de förändrade införselsafgifter, hvilka
Riksdagen anser sig å dessa artiklar böra bestämma; och dels en speciel
tulltaxa, upptagande endast de artiklar, jemte dem åsätta införselsafgifter,
hvilka till följd af de mellan Sverige och några främmande
magter afslutade tariffhandelstraktater äro bestämda och hvilka införsels
Bih.
till Ritsa. Prof. 18.90. .5 Samt. 1 Afd. 1 Raft.
1
2
Bevillningsutskottets Betänkande JSf:o 1.
afgifter icke kunna ensidigt af Sverige förändras, så länge nyssnämnda
traktater äro gällande. Dessa nya tulltaxor torde böra förklaras lända
till efterrättelse snarast möjligt efter det att de i efterföljande 3:e punkt
nämnda traktater, till följd af vederbörligen skedd uppsägning, upphört
att vara gällande;
samt i punkterna 3:o och 4:o:
3:o att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att alla de handelsfördrag äfvensom kombinerade handels- och sjöfartsfördrag
eller traktater, som svenska regeringen med främmande stater
afslutat och hvilka ännu äro gällande — undantagande de med Frankrike,
Spanien och Portugal senast afslutade tariffhandelstraktater och
hvilka senares tulltaxebestämmelser ensamt böra införas i den uti motionens
l:a punkt föreslagna speciella tulltaxan — måtte samtidigt, och så
snart detta lämpligen ske kan, å Sveriges sida uppsägas;
4:o att Riksdagen ville för sin del besluta, att de med Frankrike
och Spanien senast afslutade eller förnyade tariffhandelstraktater, hvilka
samtliga tidigast upphöra att vara gällande den 1 februari 1892, äfvensom
den med Portugal år 1885 afslutade tariffhandelstraktat, som tidigast
upphör att vara gällande år 1895, måtte så tidigt uppsägas, att de efter
omnämnda tider icke må vara gällande.
Herr Elicisson hemställer:
a) att Riksdagen ville för sin del besluta uppsägning af nu gällande
handels- och sjöfartstraktater med Frankrike af den 30 december 1881
och med Spanien af den 18 januari 1887; samt
b) att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl.
Maj:t måtte vidtaga sådana åtgärder, att traktaterna upphöra att vara
gällande den 1 februari 1892.
Herr Bexell åter anhåller:
att Riksdagen ville besluta, att ofördröjligen uppsäga de mellan
Sverige och tyska stater nu gällande handels- och sjöfartsfördrag.
Innan utskottet öfvergår till granskning af de skäl, som af de särskilda
motionärerna åberopats till stöd för ifrågavarande yrkanden, tilllåter
sig utskottet att lemna en kort öfversigt öfver de förenade rikenas
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 3
med främmande magter afslutade, i kraft varande handels- och sjöfartsfördrag.
Dessa fördrag äro:
handels- och sjöfartstraktat med Turkiet af den 10 januari 1737;
handels- och sjöfartstraktat med Storbritannien af 18 mars 1826;
handels- och sjöfartstraktat med Danmark af den 2 november 1826;
handels- och sjöfartstraktat med Preussen af den 14 mars 1827;
vänskaps- och handelstraktat med Nordamerikas förenade stater af
den 4 juli 1827;
handels- och sjöfartstraktat med Hannover af den 16 mars 1837;
handels-, sjöfarts- och vänskapstraktat med Ryssland af den 8 maj
1838;
handels- och sjöfartstraktat med Bremen af den 1 maj 1841;
handels- och sjöfartstraktat med Hamburg af den 1 maj 1841;
deklaration till reglerande af handels- och sjöfartsförhållandena med
Oldenburg den 1 april 1843;
handels- och sjöfartstraktat med Mecklenburg-Schwerin af den 10
oktober 1846;
freds-, vänskaps- och handelstraktat med Kina af den 20 mars 1847;
handels- och sjöfartstraktat med Nederländerna af den 25 september
1847;
vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat med Hawai af den 1 juli
1852;
handels- och sjöfartstraktat med Liibeck af den 14 september 1852;
handels- och sjöfartstraktat med Grekland af den 27 oktober 1852;
vänskaps- och handelstraktat med Persien af den 17 november 1857;
handels- och sjöfartsfördrag med Italien af den 14 juni 1862;
handels- och sjöfartsfördrag med Belgien af den 26 juni 1863;
vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Liberia af den 1 september
1863;
vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Slam af den 18 maj
1868;
vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Japan af den 11 november
1868;
handels- och sjöfartstraktat med Österrike-Unqern af den 3 november
1873;
handels- och sjöfartstraktater med Frankrike af den 30 december
1881;
handels- och sjöfartstraktater med Spanien af den 15 mars 1883,
den förstnämnda förnyad den 18 januari 1887;
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
handels- och sjöfartstraktat med Portugal af den 10 april 1885 -
vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag med Argentinska republiken
af den 17 juli 1885, ännu ej ratificeradt från Argentinska republikens
sida; samt
vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat med Mexiko af den 15 december
1885.
Tiden för dessa traktaters giltighet är i allmänhet så bestämd, att
desamma upphöra att vara gällande ett år efter det uppsägning skett.
Härifrån finnas dock följande undantag. För traktaten med Hawai utgör
uppsägningstiden 18 månader. Traktaterna med Frankrike och
Spanien gälla intill den 1 februari 1892 med bestämmelse att, derest
icke någondera parten 12 månader före utgången af denna tidrymd
tillkännagifvit sin afsigt att låta traktaten till kraft och verkan upphöra,
den skall lända till efterrättelse, intill dess att ett år förflutit ifrån den
dag, då endera parten uppsagt densamma. Traktaten med Portugal
eger giltighet till den 11 juli 1895 och derefter till dess ett år förflutit
från verkstäld uppsägning. Traktaten med Mexiko slutligen kan ej
uppsägas före den 30 augusti 1896.
Granskar man åter de särskilda fördragens innehåll, finner man, att
traktaterna med Frankrike och Spanien äro s. k. tarifftraktater, d. v. s.
innehålla ömsesidiga medgifvanden om vissa bestämda tullsatser för varuutbytet
de fördragsslutande länderna emellan. Hvad traktaten med
Portugal angår, är det endast med afseende på artikeln vin, som denna
traktat innehåller någon bestämmelse om införselstull i Sverige. Traktaten
stadgar nemligen, att så länge vin, som icke innehåller mer än
20 procent alkohol, vid införsel till Sverige belägges med fasta tullsatser
utan hänsyn till alkoholhalten, skall i Portugal produceradt vin, som
icke innehåller mer än 21 procent alkohol, vid införsel till Sverige eller
Norge icke kunna beläggas med högre tullsatser än dem, som drabba
vin, hvars alkoholhalt ej öfverstiger 20 procent. Som vin af till och
med 20 procents alkoholhalt endast i traktaten med Spanien, och så
länge denna varar, är i Sverige belagdt med fasta tullsatser utan hänsyn
till alkoholhalten, upphör traktaten med Portugal att vara tarifftraktat,
i och med det att traktaten med Spanien förlorar sin giltighet. Traktaterna
med Kina, Belgien, Siam och Japan innehålla tullsatser, som binda
dessa länder men icke Sverige, hvaremot alla tariffbestämmelser saknas
i de öfriga fördragen, hvilka deremot innehålla föreskrift om ömsesidig
behandling såsom den mest gynnade nation eller om likställighet mellan
de respektive ländernas fartyg samt deruti in- och utförda varor.
Ingåendet af tarifftraktater har från svensk sida afsett att genom
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1. 5
nedsatt tull förskaffa vissa svenska varor lättadt tillträde till utländska
afsättningsområden. Men denna fördel har måst köpas genom att nedsätta
och för de olika traktatstiderna fastslå införselstullen i Sverige för
åtskilliga af nämnda länders hufvudsakligaste exportartiklar. De sålunda
bestämda tullsatserna hafva emellertid omedelbart måst tillämpas äfven
mot de länder, som enligt fördrag varit berättigade att i Sverige behandlas
såsom den mest gynnade nation, och hafva, i anseende till den
ringa betydelsen af handelsförbindelserna med öfriga stater, medgifvits
jemväl de länder, som med Sverige icke haft någon traktat.
Efter dessa förutskickade anmärkningar öfvergår utskottet till granskning
af de föreliggande motionerna.
Till stöd för de yrkanden friherre Klinckowström framstäf i l:a och
3:e punkterna af sin motion anför han, hurusom en orimlig åtgärd, som
beröfvat oss den fria bestämmelsen öfver vår tulltaxa och nära nog öfver
hela vår tullagstiftning, på samma gång den högst betydligt minskade
statens inkomster, vore att de tariffer, hvilka genom senaste handelstraktater
med Frankrike, Spanien och Portugal blifvit aftalade, införts
i vår s. k. generella tulltaxa, såsom gällande icke allenast för tarifftraktatsmagterna,
utan äfven för alla de magter, med hvilka Sverige
under ofta långt aflägsna tider afslutat handelsfördrag utan tariff, men
endast på grund af full reciprocitet och att behandlas såsom den mest
gynnade nation; och slutligen äfven för alla öfriga magter, hvilka drefve
handel med oss, äfven om dessa senare icke medgåfve oss någon reciprocitet,
utan mot oss uppstälde skyhöga tullar. Om än bestämmelserna
i våra med Frankrike, Spanien och Portugal afslutade tarifftraktater icke
stode att ändra, kunde vi likväl utan svårighet förhindra hela den öfriga
handelsverlden, med hvilken vi hade varuutbyte, att begagna sig af
Frankrikes, Spaniens och Portugals tariffer, så mycket hellre som alla
de handelstraktater, vi förut utan tariff afslutat, oftast ej beviljat oss
fördelar, som motsvarade dem, vi lättsinnigt och tanklöst dem tilldelat.
Rätta sättet vore att uppsäga alla de handelstraktater, som Sverige med
andra magter afslutat med försäkran att behandlas lika med den mest
gynnade nation, och att derefter omarbeta vår tulltaxa sålunda, att en
speciel tulltaxa upptoge alla de med Frankrike, Spanien och Portugal
aftalade tov/f-tullafgifter och en generel tulltaxa deremot tullafgifterna
för hela den öfriga handelsverlden, och i hvilken senare tulltaxa vi då
kunde bestämma sådana tullafgifter, som bäst gynnade våra intressen.
De flesta af de traktater, hvilkas upphäfvande sålunda ifrågasattes, vore
af den obetydlighet för vårt varubyte att de saklöst kunde upphöra utan
att vidare förnyas. Bland de europeiska handelsstaterna funnos nio, som
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
vore försedda med dubbla tulltaxor, en generel för de med det egna
landet handlande stater i allmänhet och en speciel för de stater, hvilka
afslutat tarifftraktater. Erfarenheten från dessa stater hade visat att
svårigheterna för tullpersonalen vid de dubbla taxornas tillämpning med
afseende på kontroll, uppbörd och expedition icke varit oöfvervinneliga.
Herr Bexell åter anför i sin motion, hurusom genom tulltaxan af
den 24 mars 1865 den i traktaten med Frankrike samma år öfverenskomna
tariff förvandlades till en för all import till Sverige gällande
allmän tariff, så att de förmåner, man ansett sig böra bevilja åt Frankrike
mot eftergifter å dess sida, utan något vederlag utsträcktes till alla
andra magter. Den magt, som af denna vår dåraktiga tullpolitik dragit
största gagnet, vore Tyskland. Införseln från Tyskland till Sverige hade
stigit i en förfärande grad. Under de fem åren 1874—1878 hade värdet
af vår införsel från Tyskland med i medeltal omkring 46 millioner öfverstigit
värdet af vår utförsel till detta land. Under nästa fem år, 1878
—1883 steg detta årliga införselöfverskott till i medeltal 55 millioner,
och under sista året af denna femårsperiod ända till 72 millioner. Äfven
om, såsom anmärkts, från vår införsel från Tyskland afdrag borde göras
för de betydliga men för en tillfredsställande statistik till större delen
oåtkomliga qvantiteter, hvilka, ehuru upptagna i våra tullspecialer såsom
införda från Tyskland, i sjelfva verket endast transiterat detta land, upphäfde
denna erinran om betydenheten af en handelsomsättning, deri Tyskland
hade den fördelaktiga rolen såsom mellanhand, icke det faktum, att
införseln af tyska varor stegrades, och att den växande underbalansen
å vår sida äfven berodde på, att ökad införsel af råämnena förblifvit
stationär eller i flera fall till och med minskad, hvilket förhållande ju
obestridligen antydde, att den inhemska industrien tillbakaträngdes uti
konkurrensen med den så oskäligt gynnade importen från Tyskland.
Under det vi skänkt Tyskland tillfälle till eu för detsamma högeligen
fördelaktig, men för våra egna näringar ruinerande utförselhandel på
Sverige, vore Tyskland oförhindradt att genom höjda tullsatser nära nog
utestänga den svenska industriens alster. Vårt land öfversvämmades af
ofta särdeles underhaltiga varor af tyskt ursprung, som här utprånglades
genom ett i utomordentlig grad uppdrifvet agenturväsendes mycket fria
konster. Lyckligtvis vore förhållandena sådana, att vi ej af politiska
skäl behöfde uppoffra ekonomiska intressen, i ty att dessa intressen ej
mindre än våra politiska förhoppningar visade åt samma håll, till England
och Frankrike. Statistiken öfver våra handelsförbindelser med England
och Frankrike under perioden 1879—1883 slutade med utförselöfverskott
af mer än resp. fyratio och tjugo millioner kronor årligen i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
medeltal, under det att vår införsel från Tyskland 1885 steg till mer än
fem gånger högre värde än vår utförsel till samma land. Om en uppsägning
af våra aftal med Tyskland, för att sätta oss i tillfälle att skydda
vår industri mot den tyska varuöfversvämningen, skulle — såsom differentialtullkomitén
yttrat — »försvåra vårt tillträde» till detta afsättningsområde,
så finge det väl medgifvas, att det icke vore något af våra
hufvudsakliga afsättningsområden, dit tillträdet försvårades.
De förslag om tillämpning af differentialtullsystemet, som sålunda
framkommit, äro icke de första i den svenska tullagstiftningens historia.
Vid 1885 års riksdag väcktes af friherre Klinckowström en motion med
enahanda syfte som den nu föreliggande. Bevillningsutskottet, som hade
att yttra sig öfver denna motion, framhöll i sitt betänkande hufvudsakligen,
att, om någon betydande skilnad i tullafgiften å en viss vara, som
till Sverige importerades, uppstäldes för tvenne olika länder, importen
från det land, för hvars produkt den drygare afgiften vore bestämd,
antagligen komme att verkställas öfver det land, som fått förmånligare
vilkor sig beviljade, hvarigenom den högre tullsatsen undginges, men
deremot sjelfva varan drabbades af högre transportkostnader till men
för handeln och industrien, men utan ringaste gagn för svenska statsverket.
Till motverkande af sådant kringgående af tulltaxans bestämmelser
måste derför den fordran uppställas, att alla varor af ifrågavarande
slag, som infördes från det mera gynnade landet, skulle åtföljas af så
kallade produktionsbevis, styrkande att de verkligen blifvit i detta land
tillverkade, men erfarenheten hade tillräckligt gifvit vid handen, hvilka
stora svårigheter det mötte att härvid förebygga underslef. För öfrigt
kunde hvad i motionen yrkats icke tillvägabringas med mindre, än att
våra utan tariff ingångna handels- och sjöfartstraktater, i hvilka ömsesidigt
utlofvades behandling lika med den mest gynnade nation, uppsades.
Ett dylikt uppsägande skulle emellertid medföra de betänkligaste
följder för vårt lands handelsintressen och förhållanden till andra länder.
På grund häraf hemstälde utskottet utan meningskiljaktighet, att hvad
i berörda motion föreslagits måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.
Denna utskottets hemställan blef af båda kamrarne utan nämnvärdt meningsbyte
godkänd.
Till annat resultat ledde icke heller de förslag i liknande syftning,
som vid 1886 års riksmöte framlades. Uti de stora med hvarandra lika
lydande motioner angående ändring i tulltaxan in. m., som vid denna
riksdag inom båda kamrarne framburos, föreslogs äfven uppsägandet af
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
våra ifrågavarande utan tariff ingångna traktater i afsigt att derigenom
bereda tillfälle till införandet af differentialtullar. Bevillningsutskottet,
till hvilket motionerna hänvisats, afstyrkte desamma under åberopande
af de skäl utskottet, på sätt ofvan nämnts, anfört vid 1885 års riksdag,
och blef denna utskottets afstyrkande hemställan i båda kamrarne godkänd.
I Första Kammaren väcktes emellertid vid samma riksdag äfven en
annan motion i ämnet. Motionären hemstälde i denna motion, att Riksdagen
ville hos Kongl. Maj:t anhålla, att till näst sammanträdande Riksdag
måtte framläggas förslag till dubbla tulltaxor af enahanda beskaffenhet
med dem friherre Klinckowström nu föreslagit, samt att, i den
mån sådant befunnes nödigt, de handelsfördrag äfvensom handels- och
sjöfartsfördrag, som ej vore förenade med för längre tid bindande tariffer,
måtte varda uppsagda. Det tillfälliga utskott, som hade att häröfver
afgifva utlåtande, hemstälde på väsentligen samma grunder som
dem bevillningsutskottet i dess ofvanberörda betänkanden åberopat, att
motionen icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda, och detta
blef äfven kammarens beslut.
De röster, som sålunda inom representationen höjt sig för differentialtullsystemets
tillämpning, synas dock hafva föranledt tillsättandet af
den komité, som år 1886 af Kongl. Maj:t fick i uppdrag att efter verkstäld
utredning afgifva yttrande, huruvida det för de svenska näringarna
kunde vara fördelaktigt att upprätta dubbel tulltaxa af ofvan antydda
beskaffenhet.
I det betänkande, som denna komité afgaf, anfördes utom de skäl,
som af föregående års bevillningsutskott blifvit åberopade, bland annat
hufvudsakligen, att differentialtullsystemet visserligen vore ett partielt
skyddstullsystem, men att det hade äfven ett annat syfte. Det afsåge
att lemna ett vapen i regeringens hand vid underhandlingar om tarifftraktater,
i det den allmänna tariffen skulle innebära ett hot, hvarigenom
den främmande magten skulle förmås att mot billigare vederlag lemna
de fördelar, man med traktaten åsyftade att ernå, och skulle alltså de
allmänna tullsatserna vara, hvad man ofta benämnt dem, krigstullar. Ett
sådant system kunde ej hos oss vinna afsevärd tillämpning annorlunda
än genom en uppsägning af våra utan tariff ingångna handels- samt
kombinerade handels- och sjöfartstraktater, i hvilka ömsesidigt utlofvades
behandling lika med de mest gynnade länder. Härigenom skulle emellertid
Sverige omedelbart gå i mistning af den i dessa traktater detsamma
tillförsäkrade förmån af behandling i de respektive länderna såsom
den mest gynnade magt. Vi skulle icke längre få njuta till godo
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 9
de lägre tullsatser, som i de mellan främmande länder inbördes slutna
tarifftraktater nu på grund af berörda klausul komme äfven oss till del,
och vår införsel skulle i de länder, som egde dubbel tulltaxa, i bästa
fall hemfalla under den allmänna högre tariffen. Men icke nog härmed.
I vissa länders tullagstiftning vore regeringen dels förpligtigad, dels bemyndigad
att med en särskild tullförhöjning (strafftull) belägga varor
från det land, der det främmande landet i tullhänseende rönte en ogynsammare
behandling'' än andra stater. Och om än bestämmelse om åsättande
af dylika strafftullar i en del länder saknades, syntes det vara
högst sannolikt, att de flesta stater, hvilka komme att drabbas af de nya
eller höjda afgifter, som kunde varda, i sammanhang med införandet i
vårt land af differentialtullsystemet, upptagna i en blifvande svensk allmän
tulltariff, icke skulle underlåta att ofördröjligen vedergälla en sådan
åtgärd å vår sida med nya eller ökade införselafgifter å svenska varor
eller ock med hårda repressalier af annan art. På grund af dessa skäl
tvekade icke komitén, hvilken såsom kändt är bestod af representanter
för de olika tullpolitiska åsigterna, att enhälligt lemna ett nekande svar
på frågan, huruvida en tillämpning af differentialtullsystemet skulle tillskynda
vårt näringslif öfvervägande fördelar. Såsom ett ytterligare skäl
för denna åsigt anfördes i en vid betänkandet fogad reservation, att redan
tillvaron af ett differentierande tullsystem innebure eu direkt föranledning
till ständigt återkommande framställningar och underhandlingar
från främmande magters sfda om mer eller mindre omfångsrika tarifftraktaters
afslutande. Olägenheterna af sådana, i den mån de omfattade
ett flertal artiklar, synnerligast för nationer med mindre kapitalstyrka
och underlägsen industriel utveckling, syntes vara tillräckligt af erfarenheten
bekräftade. Genom handelsfördrag, med bindande tariffbestämmelser
för faststäld tid, kunde för en svagare stat gent emot en starkare
all möjlighet anses utskuren att vinna ändring uti hvarjehanda
åtagna förpligtelse!'', vid tiden för afslutandet skenbart ofarliga, hvilkas
konseqvenser måste bäras ända tills tiden för det afslutna fördraget
hunnit utlöpa, äfven om den egna industrien på mycket betydande områden
derigenom prisgåfves åt verkningarna af i utlandet genom öfverproduktion
uppkomna kriser eller andra tillfälliga svårigheter.
Sedan bevillningsutskottet vid 1885 och 1886 års riksdag afstyrkte
bifall till förslag af enahanda beskaffenhet som det af friherre Klinckowströrn
nu framlagda, hafva icke några förhållanden inträdt, som kunnat
bringa frågan om lämpligheten af differentialtullar i ett nytt läge. UtBih.
till Riksd. Frot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
skottet, som till fullo delar de åsigter, som vid nämnda riksdagar sålunda
blifvit framstälda, kan nu så mycket mindre tillstyrka bifall till ifrågavarande
förslag, som den tid, som återstår till dess våra med Frankrike
och Spanien afslutade tarifftraktater kunna efter uppsägning upphöra att
vara gällande, icke är synnerligen lång. Skulle nemligen dessa blifva
uppsagda, vunnes derigenom i mycket högre grad den handlingsfrihet
på tullagstiftningens område, som man afsett att förvärfva genom uppsägandet
af de öfriga generella traktaterna. I så fall vore dessa ändamålslöst
uppoffrade, och vi hade utan någon motsvarande nytta afsagt
oss fördelen af att ej blott i de flesta Europas stater utan äfven i många
utomeuropeiska länder behandlas såsom den mest gynnade nation.
Om utskottet sålunda icke kan tillstyrka ett allmänt uppsägande af
våra generella handelstraktater, finner utskottet en sådan åtgärd, rigtad
endast mot Tyskland, än mindre kunna försvaras. Ett dylikt uppsägande,
som utan tvifvel komme att medföra de flesta af ofvan antydda olägenheter,
skulle dessutom svårligen kunna undgå att upptagas såsom föranledt
af helt andra bevekelsegrunder än omsorgen om vårt näringslif
och skulle helt visst gifva anledning till repressalier af ganska betänklig
art. Särskildt Tyskland tillhör nemligen de länder, som med
strafftull belägga varor, hvilka komma från stater, som behandla tyska
varor ogynsammare än andra länders. Denna särskilda tullförhöjning
kan uppgå ända till 50 procent.
Då utskottet sålunda icke uti införandet af differentialtullar kunnat
finna något medel att förbättra vår tullpolitiska ställning gent emot utlandet
och i motsats mot motionärerna uti våra utan tariff ingångna
handels- samt kombinerade handels- och sjöfartsfördrag ser en synnerligen
lämplig form för ordnandet af våra internationella handels- och
sjöfartsförbindelser, öfvergår utskottet till skärskådande af de förslag
friherre Klinckowström i 4:e punkten af sin motion samt herr Eliasson
framstält, den förre om uppsägandet af traktaterna med Frankrike,
Spanien och Portugal, och den senare om uppsägandet af först nämnda
två traktater.
Till stöd för sina yrkanden uti detta afseende anför friherre Klinckowström
bland annat följande:
»Att de nu gällande tariffhandelstraktaterna böra uppsägas för att
måhända i en betydligt modifierad form förnyas, om sådant kan anses
nödigt — detta är en åsigt, hvilken delas af flertalet bland landets
befolkning, som tänkt sig in i dessa frågor. Den skada för Sveriges
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11
förädlingsindustri, som dessa traktater förorsakat; de band desamma
under mer än 30 år lågt på Riksdagens fria rätt att bestämma öfver
tulltaxan i hela dess vidd, på sätt grundlagen medgifver; den orättvisa,
som, tack vare dessa traktaters hämmande inflytande, fortfarande begås
i fördelningen af skattebördorna de olika samhällsklasserna emellan;
de företräden de bättre lottade ega, på grund af dessa handelstraktater,
att importera sina lyx- och öfverflödsvaror emot obetydliga tullafgifter,
då deremot de mindre bemedlade till följd af origtiga grunder vid tullsatsernas
beräkning nödgas erlägga för sina nödvändiga varor jemförelsevis
oskäliga tullar — alla dessa och ännu flera svåra anmärkningar
tala högt för dessa tariffhandelstraktaters öfvergifvande eller högst
betydliga förändring och inslående på en annan väg beträffande vår
tullagstiftning.»
Herr Eliasson åter anför följande:
»Redan när den med Frankrike nu gällande handels- och sjöfartstraktaten
ingicks, uttalades från flera håll, att det vore olämpligt att
genom tarifftraktater binda sin sjelfbestämningsrätt öfver tulltaxan. Det
vore så mycket olämpligare, som syftet med tullbeskattningen ej vore
endast att åt statsverket förskaffa inkomster, utan äfven att derigenom
bereda erforderligt skydd åt landets produktion gent emot utlandets.
Under de år, som gått till ända sedan traktaten afslöts, hafva olägenheterna
af dess bestämmelser allt tydligare framträdt, förorsakade af en
enorm öfverproduktion i utlandet och deraf uppkommen svårighet att
afsätta våra alster. Svårigheterna hafva väsentligen ökats derför, att
Sveriges med flertalet andra inagter ingångna fördrag om behandling
som den mest gynnade nation medförde, att åt Frankrike beviljade förmåner
komma alla andra stater till godo. Dessa olägenheter hafva ock
flere gånger blifvit så väl af regeringen som Riksdagen erkända. Så
anhöll Riksdagen i skrifvelse år 1886, att Kongl. Maj:t måtte hos franska
regeringen utverka sådan ändring i traktatens bestämmelser, att den ä
fransk sida betingade tullfrihet å jernvägsskenor, maskinerier, redskap
och verktyg måtte upphöra, hvarjemte påvisades, att till Sverige infördes
från Frankrike, mot den lägre tull, som för bränvin och sprit af vindrufvor
vid direkt införsel sjöledes på fat vore bestämd, dylika varor,
som påtagligen ej kunde vara tillverkade af vindrufvor, hvarför Riksdagen
anhöll, att Kongl. Maj:t ville med franska regeringen träffa aftal
om fastställande af mera tillfredsställande kontrollåtgärder. Framställningen
lemnades i förra delen utan afseende, men ledde i senare till
ändrade bestämmelser, om hvilka man dock kan utan fara för misstag
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
säga, att de endast medförde en ändring i form, men ej i sak. I skrifvelse
1888 ’ upprepade Riksdagen sin år 1886 gjorda framställning i fråga
om utverkande af befrielse från traktatens bestämmelser om tullfrihet
för jernvägsskenor m. in., men de i anledning häraf uppkomna underhandlingarna
ledde ej till något resultat, då Frankrike förklarade sig
obenäget medgifva den begärda förändringen. Att äfven i andra afseenden
traktatens bestämmelser ej äro lämpliga, har flere gånger blifvit
af Riksdagen uttalad!.
Genom lemnande af uppdrag åt tullkomitén att utarbeta förslag
till tulltaxa, innefattande de bestämmelser, som finnas böra gälla efter
utgången af nu bestående tarifftraktater, har ock Kongl. Maj:t på det
otvetydigaste sätt erkänt behofvet af ändrade bestämmelser.
Hvad vår utförsel till Frankrike beträffar, så har den ingalunda af
traktaten haft de fördelar, som man hoppats, hvilket vår statistik till
fullo bekräftar. Denna utförsel består hufvudsakligen af hafre, jern och
trä, men afsättningen af dessa artiklar bestämmes visserligen ej af den
ringa tull-lindring, som traktaten förskaffar vissa af dem, utan den bestämmes
af Frankrikes behof af dessa råvaror och halffabrikat.
Angående sjöfartstraktaten åter, så äro de förmåner, som vi genom
den anses hafva förvärfvat, medgifna äfven andra sjöfartsidkande nationer,
och den mot traktatens anda om ock ej mot dess bokstaf stridande åtgärden
att bevilja seglationspremier har dertill i väsentlig grad paralyserat
de medgifna förmånerna.
Öfvergår man härefter till den spanska traktaten, så möta äfven der
förhoppningar, som visserligen ej realiserats. Det framgår, om, man
jemför de vunna resultaten med de förespeglingar, som i skrivelser och
telegram vid frågans behandling framkommo. Traktaten synes hufvudsakligen
tillkommen ur hänsyn till ett enda affärsintresse, att bereda
möjlighet att i Sverige rena utländsk sprit för utförsel till Spanien.
Någon större vinst för landet af denna industri har man väl ej erhållit,
men deremot hafva de förvecklingar med Spanien, hvartill traktatens
bestämmelser gifvit anledning, framkallat en önskan att så fort sig göra
låter få traktaten upphäfd.
Vid betraktandet af traktaternas olägenheter får man ej lemna ur
sigte, att deras bestämmelser vidt skilja sig från hvad som anses önskvärdt
och lämpligt vid hvarje tullbeskattning. Man önskar ju i främsta
rummet och såsom eu rättvisa att med hög tull, lämpad äfven något
efter varans värde, träffa hvad som rubriceras såsom lyx- och öfverflödsvaror,
men i traktaterna är en låg afgift bestämd för många af de
artiklar, hvilka som sådana anses. Så t. ex. får siden ej tullbeläggas
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 13
med mer än 2 kronor 80 öre, då det i vårt närmaste grannland Danmark
drager en tull af 8 kronor, allt per kilogram. An mera träder
det antydda förhållandet i ögonen beträffande artiklarne konjak och vin.
Medan här i landet tillverkade spritvaror äro i nykterhetens och sedlighetens
intresse belagda med dryga tillverknings- och försäljningsafgifter,
får den s. k. konjaken införas mot en väsentligt lägre afgift än den eljest
bestämda, och vin, som ofta består endast af vederbörligen beredd sprit,
emot en afgift af 15 öre per liter, motsvarande ungefär 10V2 öre per
butelj. Dessutom finnes i den spanska traktaten en bestämmelse, som
förbjuder att pålägga det spanska vinet någon konsumtionsafgift, och
hvilken efter mitt förmenande kränker Riksdagens beskattningsrätt.
De med Frankrike och Spanien ingångna traktaterna löpa till ända
den 1 februari 1892, om de ett år förut blifvit uppsagda. Riksdagens
framställningar om ändringar i deras bestämmelser och Kongl. Maj:ts
erkännande af det berättigade i dessa framställningar gifva tydligt vid
handen, att traktaterna i sin nuvarande form ej äro för våra förhållanden
lämpliga. Då från svensk sida gjorda försök att utverka behöfliga förändringar
alltid strandat mot de respektive regeringarnas obenägenhet
att medgifva någon som helst sådan, medan traktaterna ännu äro i
gällande kraft, så synes häraf, att deras uppsägning är för vinnande af
rättelse det enda verksamma medlet».
Till ledning vid pröfningen af den vigtiga fråga, som sålunda kommit
under utskottets behandling, har utskottet fått emottaga, dels från
h. exc. herr ministern för utrikes ärendena en skriftlig promemoria i
ämnet jemte vid densamma fogade bilagor och tabeller, dels ock från
herr statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet åtskilliga
statistiska tabeller rörande våra handelsförhållanden till Frankrike och
Spanien, hvilka tabeller blifvit utarbetade af en af tullkomiténs ledamöter.
De af dessa handlingar, som synts utskottet vara af mesta vigt,
äfvensom tvenne tabeller öfver Sveriges sjöfart på nämnda länder under
de senaste åren återfinnas bland bilagorna till detta betänkande.
Vidkommande först den äskade uppsägningen af traktaten med Portugal
kan utskottet fatta sig kort. Som denna traktat, såsom ofvan anförts,
icke innehåller någon tariffbestämmelse, som är för Sverige bindande
under längre tid, än handelstraktaten med Spanien eger gällande
kraft, samt densamma, i händelse traktaten med Spanien upphör, antager
samma karakter som våra öfriga utan tariff ingångna traktater, hvilkas
bibehållande utskottet ofvan förordat, anser utskottet upphäfvandet af
14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
traktaten med Portugal både obehöfligt och ofördelaktigt. Härtill kominer,
att traktaten icke kan uppsägas förr än till den 11 juli 1895,
hvadan frågan om dess uppsägande i hvarje fall torde vara för tidigt
väckt.
Helt annorlunda ställer sig frågan om uppsägandet af handelstraktaien
med Frankrike. När man vill undersöka, huruvida denna traktat varit
för Sverige förmånlig eller icke, måste man i första rummet göra sig
reda för storleken af den ömsesidiga exporten af de varor, hvarå traktaten
stadgat tullnedsättningar, verkningarne af de tullindringar, som å
ömse sidor betingats, samt beskaffenheten af de varor, hvilkas lättade
tillträde till det ena eller det andra landet genom traktaten beredts.
Exporten från Sverige till Frankrike af ifrågavarande varor utgjorde
år 1887 — utskottet väijer detta år såsom det sista, för hvilket jemväl
franska statistiska uppgifter varit för utskottet tillgängliga — af 3,289,906
kronor. Enligt hvad i ofvanberörda promemoria anmärkes, är emellertid
uti kommersekollegii berättelse, hvarifrån nämnda siffra är hemtad, de
i exporten ingående artiklarne papp och papper upptagna till alldeles
för högt värde, så att, om detsamma beräknas efter den för samma utförsel
i norska statistiken upptagna värdeberäkning, från ofvannämnda
summa bör afdragas 798,055 kronor. Vid detta förhållande kan värdet
af Sveriges export till Frankrike under nämnda år af i traktaten upptagna
varor, för hvilka lägre tull är medgifven, icke uppskattas till högre
belopp än 2,491,851 kronor. Frankrikes export till Sverige af varor, för hvilka
de i traktaten stadgade tullafgifter, i händelse af traktatens upphörande,
antagas kunna förhöjas, utgjorde enligt nämnda promemoria 3,029,369 kronor.
Denna siffra är hemtad ur den franska statistiken. Rättvisan fordrar
nemligen, att, då vid bedömandet af Sveriges export till Frankrike lagts till
grund varornas värde vid afsändandet, samma grund användes äfven vid
uppskattandet af Frankrikes export till Sverige. Den siffra, den svenska
statistiken i detta hänseende upptager, inbegriper nemligen icke blott
varans värde vid afsändandet från Frankrike utan jemväl transportkostnad
och handelsvinst. Enligt denna beräkning skulle sålunda under
år 1887 värdet af Frankrikes export till Sverige af sådana varor, för
hvilka tullindring blifvit i traktaten bestämd, öfverskjutit Sveriges export
till Frankrike af dylika varor med ett belopp af 537,518 kronor. Denna
summa torde emellertid föga korrekt uttrycka förhållandet mellan de
båda ländernas verkliga handelsomsättning af dessa varor. Vid beräkningen
har nemligen alldeles lemnats å sido gods, som under transporten
från det ena landet till det andra transiterat tredje magts område och
sålunda i statistiken upptagits såsom exporteradt till eller importeradt
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 15
från detta land. Visserligen kunde det tyckas, som om samma orsaker,
livilka föranleda, att Frankrike sänder varor till Sverige transito t. ex.
Tyskland, skulle göra det för Sverige förmånligt att föra gods till Frankrike
transito nämnda land, och att sålunda det transiterande godset,
borde utgöra ungefär samma procent af båda ländernas totalexport och
följaktligen här kunna lemnas ur räkningen. Härvid har man dock att
ihågkomma, det Sveriges export till Frankrike hufvudsakligen utgöres
af tungt och skrymmande gods såsom jern och trävaror, hvilka med
undantag af någon mindre del, som går öfver Antwerpen, helst föras
sjövägen direkte till Frankrike, under det Frankrikes export till Sverige
mestadels består af lättare och i förhållande till sin volym och vigt
dyrbarare artiklar, hvilka tåla drygare transportkostnader och, efter hvad
veterligt är, till största delen hitkomma transito dels landvägen öfver
Tyskland och Danmark dels sjövägen öfver England, Nederländerna och
Belgien. Att statistikens siffror i detta hänseende ej äro tillförlitliga
framgår deraf, att sådana varor som t. ex. fransyska helsidentyger, silkessammet,
finare ylleväfnader, plymer och alster af den s. k. pariserindustrien
m. m. endast till ett helt obetydligt belopp äro upptagna såsom importerade
från detta land, ehuru importen af dessa varor har ett värde, som måste
räknas i millioner. Denna import hitkommer således transito; och lärer
transitoimporten ökas i samma mån de stora parisermagasinens direkta förbindelser
med konsumenter i Sverige tilltaga. Visserligen anmärkes i
ofvanberörda promemoria, att i den franska statistiken varorna, så vidt
möjligt, antecknas såsom afsända till den slutliga bestämmelseorten. Men
att äfven den franska statistiken i detta afseene är otillförlitlig, framgår
t. ex. deraf, att i denna statistik för år 1887 af artikeln siden antecknats
såsom utfördt till Sverige allenast för ett värde af 133,147 francs. Enligt
hvad utskottet inhemta!, lärer deremot importen af franskt siden genom
en enda svensk firma årligen uppgå till närmare detta belopp. Tages sålunda
det transiterande godset med i räkningen, är det visst, att förhållandet
emellan de båda ländernas ifrågavarande export skulle visa sig helt annorlunda
än ofvanstående beräkning gifver vid handen, och att den ojemförligt
mycket större ökningen skulle komma på den franska exportens sida,
samt traktaten sålunda visa sig vara, från förevarande synpunkt betraktad,
i än högre grad ofördelaktig för Sverige.
Om man från att granska värdet af den ömsesidiga exporten af de
varor, som beröras af traktatens tullnedsättningar, öfvergår till en undersökning
af och jemförelse emellan storleken af den tullindring, som vid
denna export genom traktaten beredts de svenska exportörerna, och
16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
storleken af den nedsättning i de svenska införseltullarne, som man i
följd af traktaten nödgats medgifva införda franska varor, möta ganska
stora svårigheter för ernående af ett exakt resultat. Hvad den svenska
exporten till Frankrike angår, kan man visserligen uträkna, att, om de i
Frankrikes allmänna tariff upptagna tullsatser (se Tab. 4) under år 1888
tillämpats på införda svenska varor, tullafgifterna skulle ökats med
158,662 kronor (se Tab. 12). Men att beräkna den genom traktaten
förorsakade minskning i Sveriges inkomst af tullen på franska varor är
deremot svårligen utförbart af det skäl, att man saknar möjlighet att
afgöra, huru stor den svenska tullen på nämnda varor skulle hafva varit,
derest traktaten ej funnits, och sålunda icke eger någon jemförelsegrund.
På en af Frankrikes hufvudsakligaste exportartiklar, bränvin af vindrufvor,
finnes dock differentialtull, och skulle (se Tab. 14), om traktaten
ej funnits, och den vanliga bränvinstullen derå tillämpats, tullafgifterna
för år 1888 höjts med 167,187 kronor, hvilket belopp dock kan beräknas
till 192,032 kronor, om den högre tullafgift, som från den 3 april 1888
utgått, tillämpats på årets hela import från Frankrike. Detta land åtnjöt
sålunda på denna enda artikel större tullindring, än hvad i Frankrike
kommit den svenska exporten sammanlagdt till godo. Lägger man
härtill den höjning till Frankrikes fördel, som otvifvelaktigt skulle visa
sig, derest gods, som under transporten transiterat tredje magts område,
kunde af statistiken blifva rubriceradt efter dess verkliga ursprung, visar
sig oförtydbart, att Sverige genom de tullnedsättningar, traktaten förorsakat,
förlorat vida mer i tullinkomster, än de svenska exportörerna
vunnit genom lindringarne i de franska införseltullarna.
An ofördelaktigare ställer sig jemförelsen, om man gör sig reda för
beskaffenheten af de varor, hvilka i kraft af traktaten vunnit lättad t
tillträde till det ena eller andra landet. De varor, Sverige på grund af
traktaten mot lägre tull exporterar till Frankrike, utgöras (se Tab. 3)
förnämligast af jern jemte hyflade bräder och andra mer eller mindre
arbetade trävaror, sålunda hufvudsakligen råämnen och halffabrikat,
hvilka för Frankrikes förädlingsindustrier utgöra nödvändighetsartiklar.
Frankrike deremot inför till oss mot nedsatt tull i första rummet bränvin
af vindrufvor på fat samt vin men äfven icke obetydliga qvantiteter
siden- och ylleväfnader, bijouterivaror, konserver, konfityrer o. s. v.,
med ett ord nästan uteslutande lyx- och öfverflödsvaror. Under det
från synpunkten af ett sundt och rättvist tullbeskattningssystem föga
kan invändas mot de af Frankrike sålunda medgifna tullnedsättningarna,
kunna dylika invändningar med fog göras mot de af oss beviljade. Det
är nemligen en erkänd sak, att öfverflödsvaror äro de artiklar, som böra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. '' 1?
drabbas af den relativt dyraste tullbeskattning. Särskilt med afseende
på den hufvudsakligaste franska exportartikeln bränvin af vindrufvor
står, såsom herr Eliasson anmärkt, tullnedsättningen å denna vara i föga
samklang med beskattningen af inom landet tillverkade spritdrycker,
med hvilken senare till stor del afses att genom rusdryckernas fördyrande
inskränka konsumtionen af desamma. I sammanhang härmed
vill utskottet erinra, hurusom vid innevarande riksdag väckts motioner,
afseende att stäfja det kringgående af bränvinslagstiftningens afsigt med
bestämmelserna om försäljningsställenas begränsning, som på senare tider
blifvit allt mera vanligt, och som består deruti, att bränvinsförsäljarne
genom ytsända reseombud i landsorten låta upptaga reqvisitioner på sin
vara. Åtgärder till förekommande af detta missbruk torde emellertid
icke blifva fullt verksamma, så länge handelstraktaten med Frankrike
gäller, hvilken i sin 17:de artikel medgifver franske handelsresande rätt
att obehindradt upptaga beställningar af hvilka varor som helst, således
äfven bränvin i mindre qvantiteter. Ett förbud mot användandet af
reseagenter vid bränvinsförsäljning skulle således icke kunna tillämpas
på franska handelshus, ej heller på handelsresande från sådana länder,
som i detta hänseende äro med Frankrike likstälda.
Ehuru således traktaten med afseende på handeln emellan de båda
rikena efter utskottets mening visat sig afgjordt förmånligare för Frankrike
än för Sverige, kunde man likväl ifrågasätta möjligheten, af att traktaten
det oaktadt beredt väsentliga fördelar för Sverige på grund af den
allmänna höjning i handeln på Frankrike och det lifiigare varubyte
emellan de båda rikena, densamma kunde hafva åstadkommit. Denna
invändning faller emellertid inför de siffror, som återfinnas i Tab. 1.
Värdet af Sveriges export till Frankrike år 1864 — man måste i sina
undersökningar gå tillbaka ända till detta årtal, emedan den nu gällande
traktaten hade en föregångare i traktaten med Frankrike af den 14 februari
1865, som i väsentliga delar var af enahanda innehåll som den
nu gällande — utgjorde 9,405,000 kronor eller 10 procent af Sveriges
totalutförsel nämnda år. År 1888 hade utförseln visserligen stigit till
29,593,000 kronor, men denna summa utgjorde icke mer än 10,5 procent
af totalutförseln under samma år och utvisar sålunda endast, att exporten
på Frankrike hållit jemna steg med den ökning i Sveriges allmänna
exportrörelse, som varit en följd af de senare årtiondenas ekonomiska
utveckling inom landet. Den högsta siffra, exporten på Frankrike uppnådde
under tiden, emellan åren 1864 och 1888, faller på år 1882, då
den utgjorde 33,366,000 kronor eller 13,1 procent af totalutförseln.
Största värdet i förhållande till totalutförseln hade deremot exporten på
Bill. till Riksd. Prof. 18,90. 5 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 3
18
Bevillningsutskottets Betänkande AJ:o 1.
Frankrike år 1879, då den uppgick till 27,829,000 kronor eller 14,9 procent
af totalutförseln; minsta värdet åter i förhållande till totalutförseln
åren 1871 och 1874 eller 8,5 procent.
Fn olägenhet af annan art än de hittills framhållna visade sig
traktaten innebära, då fråga vid sistlidet års riksdag väcktes om åsättande
af exporttull å jernmalm. De motioner, som i detta ämne afgåfvos,
afsågo att förekomma, det de stora malmrikedomar, som h vilade
i våra lappländska malmberg, utsläpptes i den utländska marknaden i
alltför stora qvantiteter. Om så skedde, skulle nemligen priset på svenskt
jern i utlandet kunna så sjunka, att vår redan betryckta jernhandtering
skulle få än svårare att uthärda konkurrensen med andra länder.
Ifrågavarande motioner rönte en gynsarn behandling i bevillningsutskottet,
som tillstyrkt exporttulls åsättande. Åtskilliga reservanter anförde
emellertid häremot, att den föreslagna tullen strede emot 4:de artikeln
i traktaten med Frankrike, som stadgade, att i afseende å utförseln af
varor från Sverige till Frankrike icke finge föreskrifvas en mindre gynsam
behandling än den vid traktatens ingående gällande. Förslaget blef
ock af Riksdagen afslaget.
Emot traktatens uppsägande har vidare det inkast blifvit gjordt,
att, om vi än ej genom traktaten beredt våra hufvudsakliga exportartiklar
jern och trä några synnerliga lättnader genom minskade tullar —
minskningen kan, såsom framgår af Tab. 12, för år 1888 icke beräknas
till högre belopp än omkring 150,000 kronor — så vore det dock en
fördel af stort värde, att Frankrike vore förhindradt att å dessa artiklar
pålägga nya eller förhöjda afgifter. Men detta inkast torde ej kunna
tillerkännas afgörande betydelse. Dessa våra hufvudsakliga exportartiklar
trä och träkolsjern produceras ej i tillräcklig mängd i Frankrike,
och då de äro nödvändighetsvaror för en del af dess industrier, ligger
det uppenbarligen i Frankrikes eget intresse att ej belägga dessa varor
med än högre tull. Detta bestyrkes af de bestämmelser, som Frankrike
efter en uttömmande undersökning af sin industris ställning och behof
år 1881 lät inflyta i sin allmänna nu gällande tariff.
Verkningarna af handelstraktatens upphörande kunna emellertid icke
till fullo bedömas, utan att hänsyn tages till betydelsen af den samtidigt
med handelstraktaten afslutade sjöfartstraktaten. Dessa båda fördrag
torde nemligen med hvarandra bilda ett oskiljaktigt helt, så att handelstraktatens
upphörande jemväl medför sjöfartstraktatens upphörande.
Omfattningen af Sveriges sjöfart på Frankrike framgår af Tab. 15. Tontalet
af de till franska hamnar ankomna och derifrån afgångna svenska
fartyg utgjorde år 1888 för ankomna fartyg 241,825 och för afgångna
19
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
246,491. Detta är det högsta antal ton sjöfarten på Frankrike utvisat
under något år af den tid tabellen omfattar eller från och med år 1875.
Beloppet af inseglade bruttofrakter åter visar högsta siffran, så väl i och
för sig som i förhållande till sjöfarten på öfriga länder, för år 1882, då
den utgjorde 5,276,579 kronor eller 14,3 procent^, af samtliga i utrikes
sjöfart af svenska fartyg inseglade bruttofrakter. År 1888 utgjorde motsvarande
siffror 3,736,646 kronor och 11,l procent.
De direkta fördelar, som genom denna sjöfartstraktat beredts den
svenska sjöfarten på Frankrike, äro hufvudsakligen dels nedsättning i
vissa bamnumgälder, dels trygghet emot återinförandet af tonnageafgifter.
Dessa afgifter, som enligt Frankrikes lagstiftning före 1866 uttogos af
utländska fartyg för att dymedelst bereda skydd åt den franska sjöfartsnäringen,
blefvo visserligen genom lagen af den 19 maj nämnda år afskaffade
för alla sjöfartsidkande nationer, vare sig de med Frankrike
egde traktat eller ej. Men då den franska sjöfarten icke syntes kunna
undvara det skydd tonnageafgifterna beredt den samma, vidtogs genom
en lag af den 29 januari 1881 en åtgärd, afsedd att motverka de olägenheter
tonnageafgifternas afskaffande förorsakat. Denna åtgärd, hvilken
af dåvarande ministern för utrikes ärendena i ett yttrande till statsrådsprotokollet
af den 1 juli 1881 karakteriserades såsom stridande mot traktatens
anda om ock ej mot dess bokstaf, bestod i införandet af seglationsprernier
för franska fartyg vid segling på aflägsnare farvatten. Som
lagens tillämpning emellertid förorsakat franska statsverket betydliga
kostnader, har det ifrågasatts att i sammanhang med det ordnande
åt Frankrikes ekonomiska politik i dess helhet, som kan antagas komma
att ega ram, då i början af år 1892 de flesta af Frankrikes handelstraktater
med främmande magter kunna efter uppsägning upphöra
att vara gällande, taga under ompröfning frågan huruvida icke skydd
för franska handelsflottan skulle kunna vinnas på annat sätt än genom
seglationspremier.
Men äfven om möjligheten af tonnageafgifternas återinförande sålunda
torde kunna ifrågasättas, lärer denna möjlighet icke ökas, om traktaten
nu uppsäges af Sverige. Det är nemligen svårligen tänkbart, att
Frankrike såsom repressalier för eu uppsägning af traktaten, en handling
som är fullt lagligen berättigad och i traktaten förutsatt, skulle
vilja pålägga vår sjöfart afgifter, hvarifrån andra nationer skulle vara
befriade, i synnerhet som det ej lärer kunna från svensk sida ifrågakomma
annat än att äfven efter traktatens upphörande behandla Frankrike
såsom den mest gynnade nation. Beslutar Frankrike att till skydd
för franska sjöfarten återgå till systemet med tonnageafgifter, komma
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
dessa afgifter utan tvifvel att tillämpas på alla främmande magters fartyg,
och i så fall lärer en underlåten uppsägning af traktaten från vår
sida icke kunna förekomma, att ifrågavarande afgifter komma att,, sedan
traktaten blifvit af Frankrike uppsagd, drabba äfven den svenska sjöfarten.
Förhöjning i vissa hamnumgälder, särskildt lotspenningar och
skeppsklarerareafgifter, kommer deremot omedelbart att inträda, derest
traktaterna upphöra. Enligt den vid bilagda promemoria fogade Tab. F,
hvars uppgifter enligt utskottet tillhandakommet meddelande likväl icke
lära vara fullt tillförlitliga, i hvad de röra afgifterna i Marseilles distrikt,
skulle denna förhöjning, tillämpad på 1888 års sjöfart, uppgått till
93,000 kr. Denna summa torde emellertid icke vara så stor, att den
kan utöfva något väsentligt inflytande på den svenska sjöfartsnäringen.
I hvarje fall lärer den förtjena föga afseende vid sidan af de ekonomiska
olägenheter, handelstraktaten visat sig medföra.
Hittills har utskottet fäst sig vid verkningarna af ifrågavarande
handelstraktat endast, för såvidt desamma angått förhållandet emellan
Sverige och Frankrike. Undersökningen har gifvit till resultat, att traktaten
visat öfvervägande olägenheter. Dessa olägenheter vinna emellertid
än ytterligare betydelse, då man erinrar sig, att de i denna traktat
bestämda nedsatta tullafgifter måst tillämpas äfven på de öfriga nationer,
med hvilka Sverige står i nämnvärda handelsförbindelser. Härigenom
har till en början den af tullnedsättningarna förorsakade minskningen i
tullinkomsterna i ganska vidsträckt mån stegrats, men denna olägenhet,
ehuru högst känbar, är dock jemförelsevis obetydlig vid sidan af den
stora olägenhet traktaten medfört genom det band, den lagt på vår tulllagstiftning.
Så länge traktaten gäller, är det oss nemligen icke möjligt,
såsom vi under de senaste åren upprepade gånger fått erfara, att bringa
vår tullagstiftning i öfverensstämmelse med hvad rättvisa kräfver, och
omsorgen om våra näringars utveckling och förkofran framställer såsom
i högsta måtto önskvärdt.
Dessa olägenheter hafva isynnerhet varit känbara under tider med
nedgående konjunkturer, då utlandet hos oss beredt sig afsättning för öfverskottet
af sin produktion till pris ofta understigande produktionskostnaden,
under det vår industri, som sålunda inom eget land fått försvårad afsättning
för sina produkter, på den utländska marknaden flerstädes mötts
af nya och förhöjda tullafgifter. De svårigheter, som häraf uppstått ej
blott för den större industrien, såsom maskinindustrien, utan äfven för
den mindre industrien och särskildt för handtverkerierna, lärer utskottet
icke behöfva närmare skildra. Utskottet vill endast erinra, hurusom
mångenstädes kikare af svensk industri blifvit tvungna att hufvudsakligen
21
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
blifva försäljare af motsvarande utländska industris tillverkningar och
inskränka sin industriella verksamhet till utförande af reparationer.
Behofvet af ändring i traktatens bestämmelser har ock, såsom herr
Eliasson i sin motion erinrar, blifvit erkändt af såväl Riksdagen som
Kongl. Maj:t. Men de försök i denna rigtning, som vidtagits, hafva städse
strandat på den franska regeringens obenägenhet att under den tid, traktaten
ännu är gällande, medgifva någon ändring i densamma.
Öfvergår man till en granskning af handelstraktaten med Spanien och
de verkningar densamma medfört, framgår af Tab. 1 och 2, att under år
1888 Sverige till Spanien exporterat varor för ett värde af 5,581,000
kronor, under det Spaniens utförsel till Sverige samtidigt utgjorde 956,000
kronor. Denna utförsel bestod å båda sidor hufvudsakligen af sådana
artiklar, å hvilka till följd af traktaten nedsatt tull skall beräknas.
Tab. 3 utvisar, att de varor, som under åren 1874—1888 i större
mängd utförts från Sverige till Spanien, utgjorts af:
Bränvin och sprit, hvaraf utförseln år 1888 utgjorde 22,372,654
liter, värderade till 2,237,265 kronor. Då denna artikel utgöres
af utländsk råvara, som blifvit förädlad i Sverige, torde, om man
vill vinna en fullt rigtig föreställning om den ekonomiska betydelsen
af denna utförsel, från sistnämnda belopp böra afdragas en ganska
betydlig, summa motsvarande råvarans inköpspris. För ifrågavarande
artikel utgör den genom traktaten utverkade tullnedsättningen i Spanien
2,65 pesetas per hektoliter. Tillämpad på 1888 års utförsel, utgjorde
denna tullnedsättning sammanlagdt omkring 430,000 kronor. Den betydelse,
spritutförseln till Spanien eger, får dock ej öfverskattas. Såsom
kändt är, bedrifves denna utförsel hufvudsakligen från en enda
ort och af ett enda bolag. Den är dessutom i hög grad beroende
af de utförselspremier Ryssland beviljar å den vid tillverkningen
använda råvaran, hvilken uteslutande tages från nämnda land. Härtill
kommer, att någon säkerhet ej tinnes för att i Sverige förädlad
sprit fortfarande, såsom hittills varit fallet, kommer att medgifvas samma
lindrigare tullbeskattning, som enligt traktaten, hvilken uteslutande talar
om i Sverige producerade varor, skall tillämpas å dessa. Vid traktatens
förnyande ifrågasattes visserligen ändring i ordalagen för att erhålla full
klarhet i detta afseende, men då den spanska representationen endast
medgifvit traktatens förlängning, kunde ej några ändringar i dess lydelse
påyrkas. Ej heller har denna utförsel medfört den ökade sysselsättning
för vår handelsflotta, som man förespått. Af den skrifvelse från svenske
22
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
och norske generalkonsuln i Barcelona, som finnes bilagd detta betänkande,
framgår nemligen, att transporten af den svenska spriten numera
uteslutande verkställes af utländska fartyg.
Stångjern och stål. Utförseln utgjorde år 1882 400,330 kilogram,
år 1885, då den uppnådde högsta beloppet, 1,421,582 kilogram och år
1888 386,776 kilogram. Utförseln till Spanien af dessa varor har icke
något år öfverstigit 1 procent af totalutförseln, och någon afsevärd tillväxt
i densamma efter traktatens ingående kan icke förmärkas. Tullnedsättningen
på denna artikel är 4,35 pesetas per 100 kilogram. 1888
års införsel har genom denna tullindring åtnjutit en minskad tullbeskattning
af omkring 12,000 kronor.
Trävaror. Någon nämnvärd export har icke egt rum af andra slag
af trävaror än nedannämnda, hvaraf exporten utgjorde:
Bjelkar öfver 20 cm....
Bjelkar under 20 cm.
Bräder och plankor......
hyflade eller falsade
1882.
11,143 kbm
5,496 »
122,666 »
1888.
9,383 kbm
1,138 »
126,598 »
1,840 »
Exporten af trävaror till Spanien är sålunda icke mycket betydande,
och någon lifligare stegring i rörelsen har icke efter traktatens ingående
kunnat åvägabringas. Om traktaten upphör, kommer tullen för denna
vara att höjas med 0,75 peseta per kubikmeter. Tillämpad på 1888 års
utförsel skulle denna tullförhöjning uppgått till sammanlagdt omkring
75,000 kronor.
Af tab. 3 och 5 framgår, hvilka varor i öfrigt blifvit under åren
1874—1888 utförda till Spanien, äfvensom hvilka tullindringar genom
traktaten kommit desamma till godo. Dessa exportartiklar äro icke af
någon nämnvärd betydenhet.
Spaniens export på Sverige, hvilken, såsom nämnts, under år
1888 icke uppgått till ens en million kronor, utgjordes hufvudsakligen
af de i traktaten upptagna artiklarne korkbark, oljor, russin, salt, vin
och vindrufvor, hvartill komma åtskilliga varor, som ej varit föremål
för traktatens bestämmelser, nemligen fikon, fjäder ospritad, mandel
och pomeransskal (se Tab. 6). En jemförelse mellan de för förstnämnda
varor genom traktaten bestämda tullsatser och de före traktaten gällande
finnes i Tab. 8.
Af hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att fördelarna för Sverige
visserligen ej kunna anses så stora, som af utförselsiffrorna vill framgå.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 23
Särskilt år fördelen vid spritutförseln beroende på en välvillig men ej
förbindande tolkning af traktaten. Men traktaten innehåller för öfrigt
bestämmelser, som göra dess upphörande önskvärdt. Så omöjliggör den
åsättande af införselstull å tackjern. Den stora vigt denna tull skulle
ega för en af våra hufvudsakligaste näringar, bergsbruket, framhölls
lifligt i de motioner, som derom afgåfvos vid 1888 års riksdag, och de
många framställningar om dylik tull, som då inkommo till bevillningsutskottet.
På utskottets hemställan beslöt jemväl Riksdagen att åsätta
denna tull. Detta beslut kunde emellertid icke bringas till verkställighet,
emedan spanska regeringen, oaktadt tackjern aldrig varit föremål
för utförsel från Spanien till Sverige, förklarade, att tackjern hemfölle
under rubriken »andra metaller, oarbetade», hvilka uti den vid traktaten
fogade tariffen öfver införselstullar i Sverige upptagits såsom tullfria.
Vidare upptager traktaten en artikel (art. 6) af enahanda innehåll som
art. 4 i franska traktaten, hvilken förhindrar åsättande af exporttullar.
Den betydelse, åsättande af sådan tull å jernmalm kan medföra, har förut
blifvit framhållen. Men om än meningarna kunna vara delade om
lämpligheten af begge dessa tullar, lärer någon meningsskiljaktighet dock
ej böra råda om olämpligheten deraf att med afseende på en näring,
hvaraf, såsom fallet är med jernhandteringen, direkt eller indirekt så
många af landets invånare äro beroende, låta binda sig i sin sjelfbestämningsrätt
genom överenskommelser med ett land, hvarmed Sverige
har så ringa kommersiel beröring som med Spanien.
Jemväl traktatens 5:te artikel innehåller ett stadgande, som här bör
anmärkas. Denna artikel föreskrifver nemligen bland annat, att spanska
viner icke kunna i Sverige till förmån för vare sig staten eller kommunerna
beläggas med något slags konsumtionsafgift. Denna Spanien beviljade
förmån motsvaras icke af någon liknande för Sverige. Den allmänna
regeln, som innehålles i artikel 9, är endast, att varor af hvad
slag som helst, som blifvit producerade i något af de fördragsslutande
länderna och införas till det andra landet., icke må underkastas högre
accis- eller konsumtionsafgifter än dem, som äro eller framdeles kunna
varda pålagda dylika varor af inhemsk produktion. Den lindriga tullsats
af 15 öre per liter, som är stadgad för införsel i Sverige af spanskt
vin af ända till 20 procent alkoholhalt jemte svårigheten att skilja
mellan verkligt vin och ojemförligt billigare spritblandningar, gör det
tänkbart, att under namn af vin skulle till riket kunna införas en vara,
som till följd af sin prisbillighet kunde blifva föremål för eu stor konsumtion
utan att drabbas af de tillverknings- och försäljningsafgifter,
som utgå af inhemska spritvaror.
24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
I detta sammanhang kan utskottet ej underlåta att erinra om den
behandling, som den från Sverige utförda spriten i Spanien haft att
utstå, och de väsentliga hinder i utförseln af densamma detta förorsakat.
Hvad sjöfartstraktaten med Spanien angår, torde densamma icke
behöfva utöfva mycket inflytande på afgörandet af frågan, huruvida
handelstraktaten bör uppsägas eller icke. Dessa båda traktater stå nemligen
icke till hvarandra i det oskiljaktiga sammanhang, som utmärker
de båda franska traktaterna. Ett uppsägande af handelstraktaten berör
icke i och för sig sjöfartstraktatens giltighet. Skulle emellertid spanska
regeringen icke vilja skilja de båda traktaterna åt, utan, i händelse af
uppsägning från vår sida af handelstraktaten, sjelf uppsäga sjöfartstraktaten,
skulle likväl enligt nu gällande förordningar i Spanien vår
sjöfart på detta land icke komma att drabbas af några förhöjda afgifter.
Storleken af svenska sjöfarten på Spanien framgår af Tab. 16.
Med anledning af hvad ofvanstående utredning gifvit vid handen,
hemställer utskottet:
l:o) att Riksdagen ville i skrifvelse till Ivongl.
Maj:t anhålla,- det täcktes Kong!. Maj:t vidtaga sådana
åtgärder, att handelstraktaterna med Frankrike af den
30 december 1881 och med Spanien af den 15 mars
1883 måtte upphöra att gälla vid utgången af den för
deras tillämpning faststälda tid, eller den 1 februari
1892;
2:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad
den afser uppsägande af handels- och sjöfartstraktaten
med Portugal af den 10 april 1885, icke måtte af
Riksdagen bifallas;
3:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad
den angår uppsägandet af våra öfriga med främmande
marter ingångna handels- och sjöfartsfördrag, äfvensom
herr Bexells om uppsägande af de mellan Sverige
och tyska staten nu gällande handels- och sjöfartsfördrag,
icke måtte föranleda till någon Riksdagens åtgärd;
samt
25
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
4:o) att friherre Klinckowströms motion, i hvad
den angår tulltaxans förändrade uppställning, icke måtte
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 18 februari 1890.
På utskottets vägnar:
ER. GUST. BOSTRÖM.
Reservation
af herr J. Bengtsson i Gullåkra:
För min del har jag ej kunnat biträda utskottets hemställan om
uppsägning af våra handelstraktater. Jag utgår nemligen från den synpunkten,
att det ovilkorligen måste vara förenadt med vida större risk
för ett mindre land att afbryta sina handels- och sjöfartsförbindelser
med ett större än tvärt om, i synnerhet då dessa förbindelser vunnit en
sådan omfattning till fördel för det mindre landet, såsom förhållandet
nu under en längre tid gestaltat sig, exempelvis mellan Sverige och
Frankrike. Under det att vår import från sistnämnda land i medeltal
under det senaste årtiondet uppgått till ett värde af mellan 6 ä 8 millioner
kronor, har vår export till samma land deremot uppgått till ej mindre
än 28 ä 34 millioner. De af svenska fartyg i skeppsfart på Frankrike
inseglade bruttofrakterna hafva under samma tid uppgått i årligt medeltal
till 4 å 5 millioner kronor. Tontalet af den svenska skeppsfarten till
Frankrike har årligen uppgått till öfver 200,000 ton, då deremot de
franska fartyg, som ankommit till Sverige, uppnått tiondedelen deraf,
eller omkring 22,000 ton. Häraf synes det mig vara alldeles klart, att
alltför stora intressen skulle ställas på spel genom en uppsägning från
vår sida af handels- och sjöfartstraktaterna med Frankrike, och enahanda
synes mig förhållandena vara äfven med den spanska traktaten,
Bih. till Rikscl. Prof. 18.90. ö Sami. 1 Afd. 1 Haft. 4
26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
ehuru dess verkningar till vår fördel under den korta tid, som denna
traktat varit gällande, ännu icke kunnat blifva så i ögonen fallande,
som här ofvan påpekats i afseende å den franska.
Emellertid torde ifrågavarande traktater komma att uppsägas utan
någon åtgärd från vår sida. Antydningar derom från utlandet hafva
icke saknats, och så skedde det ju med den första traktaten, som vi år
1865 ingingo med Frankrike, hvilken traktat den 8 maj 1881 från fransk
sida definitivt uppsades, i sammanhang hvarmed dock den franska regeringen
inbjöd till underhandlingar om nya aftal rörande vilkoren för
handels- och sjöfartsförbindelserna länderna emellan, hvilka underhandlingar
sedermera följande året ledde till den traktat, som man nu från
svensk sida skulle i första hand uppsäga. Det förefaller mig, som om
det ur flera synpunkter vore klokare att vi finge mottaga en dylik uppsägning,
än att förhållandet skulle blifva tvärt om; ty då jag tillika föreställer
mig att en uppsägning, från hvilkendera sidan den än må ske,
förr eller senare nödtvunget komme att föranleda nya traktatsunderhandlingar,
kan jag ej finna annat än att ställningen för oss, såsom den
svagare parten, ©vilkorligt måste blifva mera ogynsam, i händelse icke
det större och mägtigare landet funne sig manadt att öppna underhandlingarna.
Att kunna hoppas att, vid en dylik underhandling, vi ensamt
skulle kunna betinga oss alla fördelar, utan att lemna motsvarande eftergifter,
synes mig derjemte vara så pass omotiveradt, att någon vederläggning
deraf icke bör komma i fråga. Det torde för öfrigt vara väl
bekant, huruledes Frankrike under en längre tidrymd ihärdigt fullföljt
ett handelspolitiskt system, som fordrar antagandet af tarifftraktater
inom respektive kontraherande länder, och det torde vara lika kändt,
att endast en magt har lyckats att med Frankrike träffa ett aftal, som
innehåller allenast ömsesidig tillförsäkran af den behandling, som i hvardera
landet tillkommer den mest gynnade främmande nation. Detta
senare önskningsmål, som synes hägra för våra tullskyddsvänner i allmänhet,
har ensamt Tyskland kunnat vinna; men detta aftal utgör ock
en af bestämmelserna i det fredsfördrag, som undertecknades, då
dess segrande härar stodo i hjertat af Frankrike. Sådana vilkor ligga
utom möjlighetens gräns för oss att kunna uppnå.
Utom hvad jag sålunda tagit mig friheten vidröra i den föreliggande
traktatuppsägningsfrågan, må jemväl erinras om en annan omständighet,
hvilken icke torde böra lemnas utan all uppmärksamhet. En uppsägning
af våra traktater kan nemligen icke vara utan inflytande på våra
förhållanden i och till Norge.
Dessa förhållanden äro af så grannlaga art och natur, att de val
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 27
förtjena att noga öfvervägas, innan svenska Riksdagen genom en sådan
framställning som den, hvilken utskottet föreslagit, tillskapar nya unionella
svårigheter. Och äfven ur den internationella rättens vigtiga synpunkt
torde böra erinras att, då vid underhandlingarna om den senaste traktaten
med Spanien fråga väcktes om eu separattraktat för Norge, en
bestämd vägran att träffa aftal, som ej omfattade begge de förenade
rikena, blef svaret. Af alla dessa omständigheter och då, så vidt jag
kunnat erfara, hos vårt brödrafolk någon önskan om traktaternas uppsägning
icke blifvit spord, har jag ansett att utskottet åtminstone för
närvarande bort afstyrka bifall till den af motionärerna föreslagna traktatuppsägningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BILAGOR.
Bill. till Rikscl. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
0
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 1.
Värdet af utförseln från Sverige under åren 18607-1888
Total-
Deraf till
Deraf till
utförseln.
Frankrike.
Spanien.
Kronor
Kronor.
procent.
Kronor.
procent.
O
År
1860 .....................
86,496,000
7,705,000
8,9
2,835,000
3,3
n
61 ........................
81,084,000
10,429,000
12,9
3,875,000
4,8
3 3
62 ...................
86,638,000
9,801,000
11,3
3,825,000
4,4
11
63 .......................
92,524,000
9,424,000
10,2
3,463,000
3,7
11
64 ........................
94,003,000
9,405,000
10,0
•4,705,000
5,0
33
65 ..........
108,086,000
11,343,000
10,5
4,038,000
3,7
11
66 ........................
107,066,000
12,623,000
11,8
2,252,000
2,1
11
67 .......................
128,639,000
18,306,000
14,2
2,564,000
2,0
11
68 ........................
119,524,000
16,912,000
14,1
1,890,000
1,6
11
69 ........................
125,883,000
16,507,000
13,1
1,500,000
1,2
11
1870 .......................
152,502,000
16,616,000
10,9
1,910,000
1,3
13
71 .......................
161,023,000
13,698,000
8,5
2,569,000
1,0
11
72 ........................
199,815,000
17,863,000
8,9
2,946,000
1,5
11
73 .......................
221,904,000
19,189,000
8,6
1,565,000
0,7
11
74 .....................
233,332,000
19,806,000
8,5
2,452,000
1,0
11
75 ...................
206,552,000
24,687,000
12,0
1.666,000
0,8
11
76 .......................
226,239,000
25,335,000
11,2
2,480,000
1,1
3?
77 ......................
215,913,000
24,943,000
11,6
2,216,000
1,0
11
78 ........................
184,320,000
26,002,000
14,1
2,062,000
1,1
11
79 ......................
186,164,000
27,829,000
14,9
1,543,000
0,8
11
1880 ........................
236,643,000
28,699,000
12,1
1,503,000
0,6
33
81 ........................
223,196,000
28,404,000
12,7
3,184,000
1,4
11
82 ...................
253,887,000
33,366,000
13,1
3,595,000
1,4
11
83 ........................
256,531,000
31,287,000
12,2
4,444,000
1,7
11
84 ......................
238,613,000
29,329,000
12,3
3,216,000
1,3
11
85 ........................
246,271,000
24,478,000
9,9
8,068,000
3,3
11
86 ........................
228,398,000
20,857,000
9,1
5,856,000
2,6
V
87 ........................
246,679,000
27,226,000
11,0
6,465,000
2,6
)1
88 ........................
281,753,000
29,593,000
10,5
5,581,000
2,0
Anm. Värdet af utförseln är upptaget i jemna tusental kronor
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
3
Tab. N:o 2.
Värdet af införseln till Sverige under åren 1860—1888.
Total-
Deraf från
Deraf från
införseln.
Frankrike.
Spanien.
Kronor.
Kronor.
procent.
Kronor.
procent.
År
1860 .......................
82,469,000
1,792,000
2,1
677,000
0,8
11
61 ......................
106,570,000
1,503,000
1,4
551,000
0,5
11
62 .......................
98,520,000
1,845,000
1,9
575,000
0,6
11
63 ........................
96,627,000
2,570,000
2,7
869,000
0,9
11
64 ........................
96,549,000
2,261,000
2,3
575,000
0,6
11
65 .......................
105,863,000
3,715,000
3,5
845,000
0,8
11
66 .......................
112,910,000
3,212,000
2,8
657,000
0,6
11
67 ........................
134,181,000
4,170,000
3,1
1,019,000
0,8
11
68 ........................
137,740,000
4,039,000
2,9
669,000
0,5
11
69 ........................
136,615,000
3,770,000
2,8
679,000
0,5
11
1870 .......................
141,686,000
4,082,000
2,9
686,000
0,4
11
71 ........................
169,179,000
4,134,000
2,4
887,000
0,5
11
72 ......................
216,366,000
5,924,000
2,7
1,279,000
0,6
11
73 ......................
271,440,000
9,367,000
3,5
1,649,000
0,6
11
74 ........................
306,810,000
10,738,000
3,5
1,866,000
0,6
11
75 ........................
268,066,000
10,129,000
3,8
1,233,000
0,5
11
76 ........................
290,365,000
11,601,000
4,0
1,148,000
0,4
11
77 ........................
303,420,000
9,287,000
3,1
1,229,000
0,4
11
78 ......................
239,513,000
8,014,000
3,3
1,444,000
0,6''
11
79 ........................
226,442,000
5,470,000
2,4
986,000
0,4
11
1880 .......................
282,788,000
6,467,000
2,3
1,396,000
0,5
11
81 .......................
288,060,000
7,783,000
2,7
2,105,000
0,7
11
82 ........................
299,820,000
7,623,000
2,5
2,118,000
0,7
11
83 ......................
333,929,000
7,621,000
2,3
1,438,000
0,4
11
84 ........................
325,817,000
8,541,000
2.6
1,799,000
0,6
11
85 ........................
340,030,000
8,156,000
2,4
2,010,000
0,6
11
86 ........................
301,366,000
6,761,000
2,2
1,219,000
0,4
11
87 .......................
297,410,000
6,218,000
2,1
972,000
0,3
11
88 ........................
324,709,000
6,749,000
2,1
956,000
0,3
Anm. Yärdet af införseln är upptaget i jemna tusental kronor.
4
Tab. N:o 3.
Grund
för
beräk-
ningen.
Affall, spillning m. m....
............totalutförsel
till Frankrike
Kr.
»
till Spanien
JJ
Apoteksvaror, ej sp......
till Frankrike
Kr.
till Spanien
Bark................................
till Frankrike
hl.
7)
till Spanien
77
S*).
Beck och Beckolja........
........ totalutförsel
till Frankrike
kg-
n
till Spanien
77
F*).
Bly, oarbetadt...............
till Frankrike
kg.
77
till Spanien
7?
S.
Bränvin och sprit, af
på fat .......................
säd,
till Frankrike
1. å
50 »|0
77
till Spanien
77
F.
Böcker, tryckta.............
till Frankrike
Kr.
77
till Spanien
77
*) Bokstäfverna F. och S. i denna kolumn utmärka
traktaterna med Sverige.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Uppgift å de varor, som åren 1874-1888 utförts till Frankrike
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
26,773
43,062
37,243
41,502
41,387
32,590
---
- -
- -
- -
----
- -
—
— —
— —
—
—
— —
4,287
8,991
2,793
5,598
12,260
7,990
- -
4,000
■= 44,5 %
- -
- -
- -
---
-- -
- -
- -
- -
— —
—
58,420
70,150
82,750
97,630
58,300
65,000
- -
- -
- -
---
- -
- -
—
— —
—
—
—
—
112,433
97,342
109,670
44,888
70,818
73,751
- -
7,906
= 8,i %
---
- -
- -
- -
---
- -
- -
- -
- -
- -
274,004
127,438
214,919
117,321
22,061
25,802
—— -
12,370
= 47,9 %
'' -
—
- -
- -
- -
2,036
9,256
2,245
2,122
107,446
140,190
- -
- -
---
-
- -
- -
—
—
— —
—
—
—
289,607
368,708
319,462
387,875
463,174
423,561
8,730
= 1.» %
4,320
= Bo %
---
att tullsatsen ä varan blifvit för införsel i Frankrike eller Spanien bestämd genom
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
5
och Spanien, samt totalutförseln af dessa varor.
1880.
1881.
1882.
1883,
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
49,243
46,129
58,451
68,999
82,757
96,461
161,619
190,645
180,595
- -
- -
3,000
- -
- -
---
- -
- -
- -
— —
— —
= 5,i %
— —
- -
- -
---
- -
- -
13,568
6,645
2,957
4,108
3,824
4,003
2,826
3,284
5,045
- -
---
- -
- -
- -
- -
---
- -
- -
—
—
—
—
—
—
—
—
— —
109,880
147,450
160,650
91,200
135,320
145,954
137,452
187,098
153,779
- -
- -
- -
- -
- -
- -
---
- -
---
_ _
- -- ■
_ _
_ __
_ _
_ _
3,471
_ ,
_ _
481,186
45,061
99,899
107,708
27,037
83,810
*= 2,5 %
164,850
166,181
50,917
- -
- -
- -
---
- -
- -
- -
- -
- -
Tulldiff. ingen.
13,262
288,658
289,908
255,885
273,315
154,261
256,532
141,039
110,363
- -
- -
- -
- -
— -
- -
---
- ---
Tulldiff. ingen.
— —
—
—
•--
— -
—
—
—
—
6,248,059
6,690,790
1,192,152
387,849
239,616
9,094,651
25,688,483
38,372,244
24,621,508
- -
10,039
---
- -
- -
---
- -
900,519
- -
= 0,2 %
2,264
8,636,380
23,865,858
= 2,3 %
31,427,738
22,372,654
Tulldiff. 2,6 5 pes. pr. hl.
495,136
= 0,03 %
484,279
625,241
488,035
355,712
= 95,o %
304,475
= 92,9 o/o
364,445
= 81,9 o/o
353,001
= 90,o o/o
325,640
4,635
8,225
2,700
- -
3,350
2,000
3,500
- -
6,850
Tulldiff. ingen.
= 0,9 %
= 1,7 %
= 0,4 o/o
- -
= 0,9 %
= 0,6 o/o
- 0,9 O/
_ _
= 2,1 °/o
Tab. N:o 3 (forts.).
6
Bevillning sutskottets. Betänkande N:o 1.
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
Fartyg och båtar..........
......... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Kr.
»
})
---
300
590
39,360
14,470
14,000
= 96,7 %
1,660
Fernissa ......................
till Frankrike
kg-
))
5,407
4,515
3,971
5,421
1,333
2,155
till Spanien
b
—
—
—
—
—
— —
F.
Fisk, färsk ..................
......... totalutförsel
till Frankrike
kg-
»
82,805
53,347
47,609
22,657
953,615
430,007
till Spanien
B
F.&S.
salt, anjovis..........
......... totalutförsel
till Frankrike
kg.
B
23,492
52,569
63,225
77,026
85,608
132,597
till Spanien
B
F.&S.
sill...................
......... totalutförsel
till Frankrike
kbm.
B
1,213
839
1,011
2,551
5,538
.814
till Spanien
B
—
—
—
---
—
—
Flyttsaker ..................
........ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Kr.
n
B
135,240
95,440
346,915
3,200
= 0,9 %
208,193
31,500
= 15,1 %
128,434
9,425
= 7,3 %
110,242
Fläsk ...........................
till Frankrike
kg-
B
361,272
264,567
48,119
108,394
187,841
52,964
till Spanien
B
—
—
—
—
J_ _
—
Frö, rot-.......................
till Frankrike
till Spanien
kbm.
n
B
606
261
= 43,0 %
218
86
38
12
5
Gräs, färgad t ...............
....... totalutförsel
till Frankrike
kg-
»
—
8,726
26
— —
—
—
till Spanien
n
— __
— —
—
- -
- -
- -
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
7
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
219,475
9,270
28,880
39,460
37,245
10,300
977,941
581,095
108,125
3,000
- -
---
- -
- -
- -
---
- -
= 1,4 %
---
----
- -
- -
- -
- -
---
- -
—
3,170
7,316
4,294
2,011
18,971
18,419
26,740
3,629
20,403
765
_ _
-- -
---
-- -
- -
---
- -
_ _
= 24,1 %
- -
-- -
- -
- -
- -
---
- -
---
— -
1,116,250
2,034,644
4,581,093
4,301,869
2,025,225
12,096,516
22,131,309
34,095,987
39,144,092
f Tulldiff. å saltsjöfisk
7,736
= 0,o %
148,529
_ _
) ingen.
113,497
81,764
104,623
73,215
76,074
68,040
75,041
94,318
jDito å sötvattensfish 5 fr.
[ per 100 kg.
- -
- -
- -
- -
- -
- -
1,975
- -
Tulldiff. ingen.
= 2,7 %
„ 1 pes. pr 100 kg.
978
1,951
11,322
6,716
2,285
kg.
3,499,161
kg-
1,191,707
kg-
2,594,710
kg.
5,533,704
- -
- -
8
488
- -
- -
- -
- -
Tulldiff. ingen.
—
—
= 0,07 %
= 7,3 o/
—
—
—
—
—
„ 1 pes. pr 100 kg.
127,918
206,333
113,954
166,547
323,430
873,961
394,643
234,737
226,893
1,000
9,250
---
- -
7,000
16,360
19,680
- -
9,500
= 0,8 %
= 4,o %
= 0,2 o/o
40,000
= l,» %
= 4,9 %
= 4,2 %
1,900
143,421
391,905
314,508
152,708
= 12,3 %
323,236
1,242,168
1,588,346
3,125,192
= 0,8 %
4,734,635
- -
3,225
---
- -
- -
---
55,885
178,705
- -
= 0,8 %
1
'' Öl
] ss''
= 5,7 %
41
3
48
9
51
kg-
47,219
kg-
37,353
kg.
48,395
kg.
12,648
381
26,013
- -
-
- -
- -
- -
- -
- -
- -
5,000
- -
— -
■
- -
- -
- -
- -
- -
= 19,2 %
Tab. Nio 3 (forts.).
8
F.
F.
F.&S.
Gödningsämnen .................... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Hudar ock Skinn, ej pelsverk,
oberedda........................ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
beredda ........................ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
pelsverk, oberedda................ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Hö........................................... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Inventarier, skepps- ................ totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Jern, tack- och barlast- .... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
skrot.................................... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
smältstycken ..................... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
kg.
J?
445,650
447,180
635,191
1,028,556
1,584,641
668,985
77
—
—
—
— —
—
—
kg.
889,684
695,509
401,654
579,209
781,162
1,331,508
42,891
27,417
7,736
77,832
131,859
109,329
= 4,8 o/o
= 3,9 %
= 1,9 %
= 13,4 %
= 16,9 %
= 8,2 %
n
4,038
= 0,40 %
—
"
''
kg-
2,066
6,837
9,256
14,785
20,413
21,312
77
1,488
= 16,1 %
kg-
5,582
34,655
8,520
72,628
6,031
14,207
77
---
- -
- -
- -
---
- -
n
—
—
—
—
—
—
kg.
788,440
2,933
2,253
7,481
3,401
47,015
77
77
Er.
18,140
4,834
6,858
3,190
560
1,495
77
3,000
= 43,7 %
__
))
- -
- -
- -
- -
- -
- -
kg-
41,853,536
48,742,912
26,487,421
29,227,503
27,993,593
34,569,221
375,130
713,828
349,073
639,312
488,753
553,577
= 0,9 %
= l,o %
= 1,3 %
= 2,2 %
= M %
= 1,6 %
kg-
3,430,363
102,571
= 3,o %
2,919,677
3,586,834
5,240,847
9,345,211
7,976,934
77
126,162
= 4,3 %
124,505
= 3,5 o/o
---
---
- -r
77
- -
—
— —
— -
---
- -
kg.
8,566,642
12,438,446
13,498,076
14,022,450
9,714,432
10,469,749
595,786
2,059,918
1,108,769
2,191,650
1,027,449
1,652,570
= 6,9 %
= 16,o %
= 8,2 %
= 15,c %
= 10,6 %
= 15,8 %
77
- -
- -
- -
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
9
1880.
•
1881.
1882.
1883.
1884.
1
1885.
1886.
1887.
1888.
916,330
1,337,317
1,655,740
3,633,785
4,251,883
4,306,248
3,276,815
2,342,769
1,784,736
- -
12,447
- -
— —
- -
- - ’
- -
___
—
= 0,9 %
— —
— —
— —
—• —
— —
- -
1,336,651
113,495
1,296,032
1,310,451
1,350,088
1,344,961
1,587,357
1,803,992
2,186,174
1.762.126
235,676
206,185
267,715
167,386
274,353
227,378
393,625
267.414iTulldiff. ingen.
= 8,5 %
= 18,1 o/o
= 15,7 %
= 19,8 %
= 12,4 %
= 17,3 %
= 12,o %
= 18,o %
= 15,2 %
- -
1,954
— —
- -
— —
---
1,908:
---
- '' -
= 0,2 %
= 0,i %
15,900
16,858
8,257
8,695
17,087
10,070
6,789
5,061
6,755
---
679
- -
- -
200
---
- - :
- -
---
= 4,o %
= 1,2 %
80,234
47,073
1,220
28,170
7,259
15,717
31,802
8,681
1,310
---
---
---
---
- -
959
2,203
- -
---
Tulidiff. ingen.
= 6,i %
= 7,i %
37,449
31,923
= 85,2 o/o
35,963
3,100
—
—
1,305
1,089
—
1,325
3,365
3,510
6,942
390
2,935
3,000
1,260
4,138
2,950
61,585,351
55.468,805
55,731,782
52,313,319
54,425,572
47,526,836
58,138,986
49,284,547
49,099.367
478,551
990,110
464,362
862,865
654,288
468,181
1,052,639
2,052,321
2,059,677:Tulidiff. o,so fr.priookg.j
= 0,7 %
= l,’ %
= 0,8 %
= 1,6 %
= 1,2 %
= l,o %
= 1,8 %
= 4,2 %
= 4,2 %
- -
76,200*
= 0,1 %
----
---|
— —
— —
9,403,786
1,710,927
4,764,694
5,508,829
6,399,624
6,069,544
11,235,433
24,362,898
5,533,166
[Tulidiff. kjemskrot ingen.!
---
- -
-- -
--- -
- ---
---
. ---;
216,600
- -
J ,, å stäUkrot 6 il 9 fr.
= 0,9 %
1 pr 100 kg.
8,860,497
8,809,385
7,759,897
5,909,552
8,-155,351
8,830,896
10,578,704;
10,683,903
14.535,566
[Tulidiff. med 4—6% slagg-!
1,794,752
= 20,2 %
2,205,883
= 25,0 %
760,478
= 9,8 %
1,247,711
= 21,1 %
1,680,938
= 20,o %
666,331
= 7,3 %
384,485!
= 3,e % ''
430,352
= 4,o %
878,794
= 6,o %
j halt—1,60 fr. pr 100kg.j
(Dito deröfver — ingen. \
---
- -
— —
•- -
271,486
- -
---!
75,000
102,000 Tulidiff.?
= 3,2 %
= 0,7 %
= 0,7 %
i
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Raft.
O
10
Bev illning s läska t tets Betänkande N:o 1.
Tal). N:o 3 (forts.).
''
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
•
F.&S.
F.&S.
Jern, stång- och platt- samt
stål.......................................
plåtar ................................
.totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
totalutförsel
till Frankrike
*
n
7?
kg-
77
114,414,031
8,233,506
= 7,2 %
160,636
= 0,14 %
835,912
136,713,198
15,063,630
= ll,o %
59,894
= 0,04 %
784,860
127,976,016
13,802,472
= 10,8 %
9,904
= 0,008 %
1,278,714
149,151,900
14,489,778
= 9,7 %
94,324
1= 0,oo %
942,521
152,230,215
19,815,967
== 13,o %
115,663
= 0,08 %
924,838
160,648,080
16,054,936
= 10,o %
81,913
= 0,05 %
2,055,412
till Spanien
>7
—
—
—
—
—
stångjernsafhugg ...............
. totalutförsel
till Frankrike
—
- -
- -
—
till Spanien
—
—
— —
—
— —
—
spislar, ugnar etc...............
. totalutförsel
till Frankrike
—
•
—
till Spanien
—
—
—
—
____
—
—
F.&S.
spik öfver 45 mm.............
totalutförsel
till Frankrike
kg-
n
1,374,143
1,168,279
1,154,804
985,241
990,130
781,077
till Spanien
»
—
—
—
—
—
—
S.
arbeten, ej spec., andra slag
totalutförsel
till Frankrike
kg-
77
261,193
222,983
115,069
215,524
216,810
176,391
i
till Spanien
77
— —
—
—
— —
—
—
F.
Oxal-
syra.
Kemiskt-tekniska preparater
totalutförsel
till Frankrike
Kr.
n
23,961
103,201
106,581
28,093
42,274
68,116
till Spanien
77
—
—
Kimrök....................................
totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
kg-
77
n
127,945
4,974
= 3,9 %
217,199
4,974
- 2,3 %
138,101
6,206
= 4,5 %
345,703
10,079
= 2,9 %
259,193
13,262
= 5,i %
127,117
Kläder ....................................
totalutförsel
till Frankrike
Kr.
n
118,236
131,902
144,364
183,843
141,302
100,825
till Spanien
77
—
— —
—
—
—
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
11
1
1880.
1881.
1882.
1883
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
188,085,844
195,728,361
217,676,946 205,757,726
206,923,874 177,316,300
165,066,753 193,738,337
188,005,043
Tulldiff. ä stångjern, m. mj
1 1 fr. pr 100 kg.
(Dito å bandjern och stål
! 14,611,664
20,208,545
14,720,002
16,026,717
15,558,716!
13,718,419
11,502,479
13,404,438
15,071,590
i = 7,8 *
= 10,3 %
= 6,7 %
= 7,8 o/o
= 7,8 %
= 7,7 %
= 7,o %
= 6,9 % j
= 8,6 o/o ''
'' ingen.
72,476
555,919
400,330
774,517
889,620:
1,421,582
984,705
1,258,658
386,776 Tulldiff. 4,35 pes. pr 100kg.
= 0,04 %
= 0,3 %
= 0,2 %
= 0,4 %
= 0,4 %
= 0,8 %
= 0,6 %
= 0,6 % ;
= 0,2 o/o ;
2,208,015
2,381,601
2,276,357
2,430,345
2,4)5,654;
3,350,473
3,169,526
3,640,284!
5,785,859
ITulldiff. ä jempldtar 0,50
J ä 1 fr. pr 100 kg.
(Dito å stålplåtar ingen.
(Tulldiff. å plätar af 6 mm. o.
''deröfver,30 pes.prlOOkg.
19,213
11,334
= 0,5 %
50,390
11,950
= 0,« %
53,054
= 2,2 %
35,640
= 1,4 % \
19,853
25,882
8,032
= 0,i %
17,118
i = 0.» %
= 2,i %
= 0,6 %
= 0,7 %
= 0,3 O/o
1 Dito ä plåtar under 6 mm.
_
2,639,645
2,939,110
3,022,134
2,993,847
''4,35 pes. pr 100 kg.
— —
- -
---
- -.
- - i
12,900
= 0,5 %
95,460
= 3,2 o/o
/(Tulldiff. antaglig. = den åj
Istångjern 1 fr. pr 100 kg.)!
—
.
125,125
97,221
112,973
145,970
191,667
158,094
151,375
_
5,025
5,111
= 3,o %
= 3,4 o/o
1,258,820
1,043,680
916,134
833,088
1,833,415
2,186,151
2,257,471
2,424,331
2,388,188
_ _
---
_ _
7,385
- -
—
Tulldiff. ingen.
= 0,3 %
— —
— —
— —
—
---
—
—
Tulldiff..5,15 pes.prlOOkg.
207,370
599,636
987,953
1,330,105
•
455,173
346,446
'' 332,605
707,246
859,611
4,402
- -
- -
—
— —
2,300
= 0,4 %
= 0,3 O/
I Tulldiff. å nitnaglar 2,3 0
_ _
_ _
2,660
- -
- -
- -
5,350
''pes. pr 100 kg
= 0,6 %
= 0,6 o/
jTulldiff. å skrufvar 5,15.
87,353
130,824
100,602
127,747
129,677
112,250
120,908
208,516
184,520
*pes. pr 100 kg.
j Tulldiff. å oxalsyra 2,5 0
_ _
31,031
3,739
- -
- -
11,868
— —
14,486
7,018
\fr. pr 100 kg.
= 23,7 %
= 3,7 o/0
= 10,i %
= 6,9 o/o
= 3,8 o/
80,555
346,312
350,732
296,413
351,691
342,828
291,760
363,024
328,456
_ _
15,200
6,225
- -
5,150
2,110
—
---
---
= 4,4 %
= 1,8 %
= 1,8 %
= 0,6 %
_ _
126,351
121,599
118,500
112,837
92,393
86,598
99,515
90,663
139,627
1,167
1,892
- -
1,196
—
1,200
—
— —
- -
= 0,9 %
= 1,0 %
= l,> %
= 1.4 %
- -
— —
---
- -
- -
- ——
r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. N-.o 3 (forts.).
Grund
för
beräk
ningen.
F.
Koppar, garad.....................
... totalutförsel
till Frankrike
kg-
till Spanien
Kreatur, nötboskap ...........
till Frankrike
till Spanien
St.
n (
n j
Lim, andra slag.................
... totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
k8-
}*
»
IG
Malm .................................
.. totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
kg.
i
»
F.&S.
Maltdrycker, andra slag, på but. totalutförsel
till Frankrike
1.
» 1
till Spanien
a
F. & S.
Maskinerier och redskap .
... totalutförsel
K K.
\
till Frankrike
till Spanien
V
F''
Metallskrot .........................
.. totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
kg-
n
>y
Målningar .........................
.. totalutförsel
till Frankrike
till Spanien
Kr.
”
tf
Naturalier ........................
.. totalutförsel
till Frankrike
Kr.
tf
till Spanien
tf i
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1874.
736,997
22,865
50''
= 0,2 %
5,834
26,299,069
566,685
1,694,723
67,970
11,350
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
566,159
80,127
= 14,1 %
394,938
344,354
5,016
= 1,8 %
625,329
150,052
= 24,o %
547,115:
105,376
1 = 19,3 %
20,263: 20,525
20,528
31,884
30,473
4,885
4,404
1,617
904
3,967
■
28,176,120
16,105,917
13,376,546
13,930,677
_ _
13,250,044
352,709
213,212
306,451
193,619
146,856''
1,316,864
5,438
= 0,i %
~ !
997,472
2,200
= 0,2 %
919,324
959,347
31,520
= 3,3 %
1,093,498
1,200
= 0,1 %
77,024-
98,235
164,717
112,943
1
146,524
15,950
14,587
24,320
13,130
15,586
1,990
3,265
6,587
6,891
2,415
973
1,990
3,265
2,415
Bevillningsutskottets Betänlcande N:o 1.
13
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
-•]
617,805
691,337
437,863
276,073
85,616
199,617
78,673
242,427
414,593
176,491
; = 28,0 %
96,386
= 13,9 %
- -
11,023
= 4,o %
13,800
= 16,i %
- -
10,006
= 4,i %
5,100
= 1,2 %
Tulldiff. ingen.
— —
— —
- -
- -
- -
—
- -
— —
!
i
34,241
19,006
26,492
46,192
39,076
28,584
25,000
29,844
35,669
- -
- -
- -
- -
---
- -
- -
- -
- -
!
—
—
— —
—
—
—
—
|
1,594
493
__ _
._ ____
2,735
2,999
2,943
86,978
8,364
- -
- -
—
- -
---
- -
- -
4,392
= 52,6 %
- -
- -
- —
---
---
- -
-
---
j 31,064,384
20,653,077
21,262,966
34,214,151
41,839,353
57,327,816
49,769,985
75,236,802:153,203,534
'' -
---
---
262,885
= 0,8 %
_— -
- -
105,000
= 0,2 %
- -
Tulldiff. ingen.
- -
----
---
- -
---
—
- -
- -
90,287
95,829
115,929
75,860
27,381
10,132
15,054
10,173
7,828
3,141
= 3,3 %
- -
- -
- -
----
- -
- -
T— -
---
Tulldiff. ingen.
— —
---
- -
- -
2,190
= 8,o %
- -
11,252
= 74,7 %
4,298
= 42,2 %
1,311 Tulldiff. 2,7 8 pes. pv 1 hl.
= 16,7 % j
2,456,795
2,468,236
2,492,938
2,478,794
2,358,308
1,912,473
2,422,303
2,229,443
2,532,204
(Tulldiff. Maskiner för jord*
\bruket
74,280
36,435
52,995
41,000
59,110
37,336
42,290
32,275
6,175
= 3,o %
= 1,» %
= 2,1 %
= 1,7 %
= 2,5 %
= I,» %
= 1,7 %
= 1,3 %
= ''0,3 %
(Dito Symaskiner ingen.
- -
- -
—
10,305
= 0,4 %
6,600
= 0,3 %
4,824
= 0,2 %
8,462
= 0,4 %
83,846
= 3,3 %
|Tulldiff. AkcrbruJismasti- Iner 0,0 5 pes. pr 100 kg.
Tulldiff. Motorer 0,5 o pes.
215,769
276,759
356,583
579,883
347,439
343,906
288,865
380,500
437,077
ipr 100 kg.
---
7,530
= 2,7 %
- -
- -
- -
- -
Tulldiff. ingen.
— —
-- -
----
*- -
- -
— —
— —
13,241
124,530
29,311
118,184
57,523
106,341
21,645
142,010
31,703
- -
- -
1,000
= 3,4 %
5,000
= 4,2 %
- -
3,000
= 2,8 %
— —
- -
- -
- -*
- -
—
— —
— —
— —
2,271
4,099
4,445
6,346
7,187
1,965
2,405
5,082
OO
CO
>oT
- -
- -
- -
---
- -
- -
- -
- -
— —
—
— —
; ''--
— —
---
2,500
= 45,1 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
It
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 3 (forts.)-
Grund
för
beräk-
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
ningen.
Oljekakor.....................
........... totalutförsel
kg-
2,303,359
2,461,700
2,202,064
1,962,788
2,660,933
1,045,219
:
till Frankrike
tf
---
- -
- -
- -
- -
- -
till Spanien
tf
—
— -
—
—
—
--- :
Oljor, feta .................
kg-
41,912
31,508
53,582
34,074
37,888
125,076.
till Frankrike
tf
- -
- -
--- -
- -
- -
- - .
till Spanien
—
— —
-----
--i
F.
Papp.............................
........... totalutförsel
till Frankrike
kg-
3(1,147
76,038
200,751
474,736
810,146
797,166
10,466;
= 1,3 % :
till Spanien
---
— —
— —
---
- -
F. & S.
Papper.........................
kg-
2,954,661
3,400,764
4,682,250
3,992,821
5,250,875
7,034,660
till Frankrike
- -
- -
6,308
9,321
21,827
101,188
= 0,i %
- 0,2 %
= 0,4 o/o
= 1;* %
till Spanien
»''
Papperstapeter .........
.......... totalutförsel
kg-
44,035
51,926
48,221
45,634
45,217
36,559
till Frankrike
---
- -
765
- -
---
1,7431
= 1,6 %
= 4,8 o/o
till Spanien
77
- -
— —
- -
- -
- -
- -
Platina.........................
........... totalutförsel
kg-
- -
- -
15
- -
- -
- -
till Frankrike
tf
— —
—. —
— —
- -
- -
- -
till Spanien
tf
—
— —
—
—
—
---
Porslin, oäkta.............
kg-
108,392
118,811
109,002
104,591
111,810
89,672
till Frankrike
- -
- ---
- -
2,927
— —
= 2,6 %
till Spanien
— —
—
— _
— —
— —
Punsch.........................
........... total utförsel
1.
38,329
45,180
56,857
57,367
56,799
54,947
till Frankrike
„
1,303
- -
- -
- _
- -
— — |
= 3,4 %
till Spanien
tf
---
— —
— —
— _
- -
- -
Silfver, oarbetadt och arbetadt totalutförsel
kg-
23,892
9
8,538
34
53
94
till Frankrike
tf
—
i
till Spanien
7?
—
—
—
—
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
lo
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
1,003,859
23,461
2,782,669
2,335,187
1,430,023
800,952
1,120,003
2,307,220
1,725,440
42,500
100,000
- - i
= 1,8 %
= 9,o %
119,400
48,854
103,348
58,480
47,948
26,763
131,786
257,989
149,865
_ _
- -
- -
10,202
— —
— —
— -----
--:
= 21,3 %
''
!
—
— —
—
- -
— —
---
- -
- - j
1,043,014
838,670
1,196,700
1,225,993
1,798,446
1,725,767
1,853,932
1,478,922
2,430,016
25,762
34,000
17,100
37,600
59,030
146,970
125,152
141,946
86,666
Tulle!iff. 3 fr. pr 100 kg.
= 2,5 %
- 4,1 o/o
= 1,5 %
= 3,o o/o
= 3,2 o/o
= 8,5 o/o
= 6,7 %
= 9,i %
= 3,o %
—
rTulldiff. Papper,, färgadt.
! 7,094,896
5,415,050
6,029,911
6,508,628
6,664,798
7,837,188
8,597,172
9,801,062
11,268,306
etc. 10 fr. pr 100 kg.
90,137
56,657
63,516
20,445
15,470
— —
154,280
557,799
149,790
per (ko eko.
= 1,3 %
= l,o %
= l,o %
= 0,3 %
= 0,2 o/o
11,184
= 1,8 %
= 5,7 o/o
= 1,3 %
TulldifF. Papper, i långa\
- -
- -
—
1,130
— —
- -
banor, tryck- 0,50, pes. peri
= 0,1 %
= 0,oi o/o
100 kg.
32,882
56,982
47,712
555
60,990
76,072
68,507
53,381
94,517
99,899
D:o d:o kardusordinärt
1,6 5 pes. per d:o d:o.
= 1,2 %
—
—
—
— —
- -
---- -
- -
106
_ _
_ _
- -
- -
- -
- -
—
—
106
- -
- -
- -
- -
---
- -
- -
- -
= 100, o %
_ _
___
154,667
97,264
131,065
177,867
273,917
367,798
339,923
516,102
599,548
59,749
51,185
62,433
69,851
69,588
61,841
61,817
68,240
61,604
1,371
1,040
1,768
2,328
1,410
1,463
1,763
749
= 2,7 o/o
= 1,7 %
= 2,5 o/o
= 3,3 %
= 2,3 %
= 2,i %
= 2,0 o/o
= 1,2 %
_ _
2,298
2,289
1,855
- -
•
= 3,7 %
= 3,7 %
= 2,7 o/o
181
7
16
63
- -
27
286
73
108
85
4
— _
—--
.--
—
- -
— -
- —''
= 47,o %
= 57,i %
- -
2o
1
= 23,i %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. Ko 3 (forts.).
IG
1 }
Grund
för
! beräk-
1
j ningen.
!
Sirup .................................... totalutförsel
kg.
i
till Frankrike
i 11
till Spanien
n
Slöjdvaror................................ totalutförsel
Kr.
till Frankrike
71
i
till Spanien
11
Spanmål, omalen, hafre........ totalutförsel
kb in.
till Frankrike
11
till Spanien
11
hvete ........ totalutförsel
kbm.
till Frankrike
11
till Spanien
11
korn (o. malt) totalutförsel
kbm.
till Frankrike
11
|
till Spanien
”
malen, hvetemjöl .... totalutförsel
kg- |
till Frankrike
11
till Spanien
n i
Sprutor, brand- .................... totalutförsel
Kr.
till Frankrike
” 1
i
till Spanien
17 j
F.
Sten........................................ totalutförsel
Kr.
till Frankrike
11 \
!
till Spanien
” !
F.
Tegel, eldfast........................ totalutförsel
st.
till Frankrike
11 1
till Spanien
n
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1874.
1875.
1876.
I 1
1877.
1878.
1879.
559
3,534
4,675
j
609
i
879
1,139
11,750
20,967
33,107
101,351
218,353
247,174
450,339
20,153
= 5,8 %
398,773
50,911
= 12,8 %
1
550,981
85,324
= 15,8 %
389,828!
4S,265;
= 12,i %
537,013
107,235
= 20,o %
640,528
139,753
= 21,8 %
7,186
15,252
16,533
5,979;
11,277
1,260
= ll,i %
12,963
2,176
= 16,8 %
41,643
50,661
45,448
40,053
51,408
233
= 0,4 °%
62,737
1,607;
= 2,6 %
2,089,716
2,823,312
2,665,567
2,256,558
2,892,047
2,312,158;
t
1,820
2,233
___ i
1,150
576
69,341
38,605
443,994
472,510
638,276
770,769
793,687
852,491
386,244
243,524
369,933
558,488
1,265,578!
3,183,542
Bevillning silf skottets Betänkande N:o 1. 17
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
616
91
2,449
1,327
170,758
41,409
557,331
1,317,292
3,991,041
170,312
- -
499,917
1,283,576
1,961,088
- -
- -
- -
- -
= 99,7 %
— —
= 91,5 %
= 97,4 %
= 98,» %
335,117
285,954
311,565
194,291
277,606
1,010,885
1,079,653
1,232,345
1,279,156
_ _
- -
1,030
- -
41,100
29,500
27,950
17,765
= 0,5 %
= 4,i %
= 2,7 %
= 2,2 %
= 1,8 %
566,332
420,718
515,506
555,979
361,085
kg-
233,323,817
kg-
245,109,334
kg-
247,666,704
kg-
165,419,586
101,722
49,576
83,890
67,881
74,850
25,223,430
20,484,897
54,390,120
49,344,676
= 18,o %
= 11,8 %
= 16,3 %
= 12,2 %
= 20,7 o/o
= 10,8 %
= 8,4 %
= 22,o %
= 29,8 %
- -
- -
- -
- -
- -
- -
- -
- -
- -
7,124
388
371
1,579
767
kg.
1,718,440
kg-
3,539,916
kg-
1,745,948
kg-
19,580
287
- -
- -
----
- -
- -
- -
---
- -
= 4,o %
53,916
30,201
59,320
44,543
33,744
kg.
15,047,689
kg.
35,473,208
kg-
37,289,390
kg-
25,117,514
1,784,214
627,463
4,451,611
6,868,548
7,253,232
6,860,650
6,145,594
5,359,994
2,035,293
7,500
43,981
39,822
28,051
60,933
11,810
= 0,1 %
57,017
16,566
32,587
24,975
11,500
934,680
930,244
1,060,853
1,248,803
1,435,863
= 20,2 %
1,668,644
1,590,557
1,878,901
2,329,090
.Tulldiff. Skiffer till tak- täckning, 2[ fr. per 1000 st-
1,000
3,300
_ _
- -
_ __
19,660
17,620
13,780
4,500
1 D o. Golfsten, mur- och
= 0,i %
= 0,4 %
= l,i %
= l,i %
= 0,7 %
4,500
= 0,2 o/o
_ _
taktegel, l"fr. per d:od:o.
t, D:o. Annan sten, ingen.
4,224,491
4,892,857
5,582,012
6,000,245
5,213,554
5,009,511
4,510,253
= 0,2 %
4,906,353
5,832,776
___
_ _
76,000
_ _
- -
- -
24,000
—
Tulldiff. 1 fr. pr 1000 st.
__ _
= I,» %
51,090
- -
_ __
_ _
= 0,5 %
- •--
■
i = 0,8 % |
Hth till Riksd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
O
O
Tab. N:o 3 (forts.).
18
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
s.
1
Tjära................................... totalutförsel
kg-
6,430,55C
6,295,673
6,286,789
4,812,540
6,314,844
8,370,257
till Frankrike
tf
766,795
210,327
700,611
686,456
1,138,267
1,961,977
= 12,o %
= 3,8 %
= H,i %
= 14,i %
= 18,o %
= 23,4 o/o
till Spanien
24,102
—
10,669
20,191
- -
= 0,4 %
= 0,2 0/o
= 0,4 %
s.
Tran .................................. totalutförsel
kg-
4,642
28,404
30,576
31,366
19,760
36,842
till Frankrike
??
*
till Spanien
—
F.&S.
Träd, jern- och stål- ......... totalutförsel
kg-
883,106
857,759
339,916
222,687
462,063
572,810
till Frankrike
- -
2,856
- -
- -
---
- -
= 0,3 0/o
till Spanien
—
— .—
—
—
—
—
F.&S.
Trämassa............................. totalutförsel
kg.
5,600,291
5,152,134
5,917,908
6,148,257
5,179,721
9,822,401
till Frankrike
714,128
1,662,089
1,827,912
2,637,473
1,366,461
2,456,004
= 12,7 o/o
= 32,3 o/o
= 30,9 %
= 42,9 %
= 26,3 %
= 25,o o/0
till Spanien
»
— —
— —
- -
— —
— —
— —
F.&S.
Trävaror, oarb. timmer, öfver
25 cm......................... totalutförsel
kbm.
131,191
113,895
157,979
152,709
102,093
126,652
till Frankrike
97
368
692
1,639
1,108
527
= 0,07 O/o
= 0,3 o/o
= 0,4 %
= l,i %
= l,i %
= 0,4 0/o
till Spanien
tf
130
74
93
655
313
- -
= 0,i %
= 0,oc %
= 0,06 0/Q
= 0,4 %
= 0,3 %
F. & S.
spiror, under 25 cm....... totalutförsel
kbm.
17,332
13,219
13,373
17,779
10,876
11,761
till Frankrike
tf
- -
---
—
—
---
—
till Spanien
»
F. & S.
grufstolpar....................... totalutförsel
kbm.
327,103
193,924
268,738
273,688
229,239
239,352
till Frankrike
2,454
---
= 0,8 %
till Spanien
tf
—
—
—
—
—
—
F.&S.
bärlingar och bandstakar totalutförsel
st.
36,534
9,001
125,534
44,061
49,972
14,691
till Frankrike
tf
---
—
—
''--
— —
—
till Spanien
tf
—
—
—
—
—
— —
F.&S.
syllar................................. totalutförsel
kbm.
10,694
6,389
7,186
7,320
5,013
5,193
till Frankrike
•n
—
—
—
—
\ _ _
—
till Spanien
j)
1
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
19
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
9,434,307
6,556,566
7,026,031
6,570,253
12,085,288
9,467,910
5,730,781
6,381,729
4,119,474
1,214,185
865,571
1,622,412
1,204,021
3,612,338
2,440,180
1,144,534
680,724
537,526
= 12,» %
= 13,2 o/o
= 23,i %
= 18,3 %
= 29,» %
= 25,8 %
= 20,o o/o
= 10,7 %
= 13,o o/o
413,878
= 4,4 o/o
- -
9,690
= 0,i °/0
- -
Tulldiff. ingen.
251,974
149,952
143,703
120,834
61,230
63,935
53,486
52,855
191,635
- -
2,298
= I,® %
Tulldiff. ingen.
1,272,649
1,580,321
2,950,136
5,305,998
2,572,829
614,102
1,279,933
873,428
1,369,338
- -
- •-
99,883
= 3,4 o/o
7,527
= 0,i %
2,454
= 0,08 %
8,912
= 1,5 %
- -
- -
16,000
= 1,2 %
Tulldiff. ingen.
---
7,448
= 0,9 o/o
- -
Tulldiff. 1,45 pes. per
100 kg.
9,478,897
9,003,121
9,249,153
10,156,869
10,666,106
15,822,018
25,630,431
28,571,992
38,472,794
1,757,133
1,791,600
1.993,906
2,738,170
3,299,935
2,497,499
1,720,928
3,752,369
5,767,291
Tulldiff. ingen.
= 18,5 %
= 19,» %
= 25,9 »/o
= 26,2 o/0
= 30,9 %
= 15,8 %
= 6,7 %
= 13,1 %
= 15,o %
29,968
= 0,3 %
104,825
= 1,2 %
- -
25,000
= 0,2 O/o
- -
346,383
= 2,2 o/o
1,041,879
= .4,i %
■>#
a> äfc
(M
K «
II
Tulldiff 0,05 pes. per
100 kg.
122,363
167,105
164,700
190,943
186,705
134,646
129,732
162,018
194,822
477
= 0,4 %
914
= 0,5 %
1,265
= 0,8 %
757
= 0,4 %
1,049
= 0,6 %
- -
536
= 0,4 %
1,186
= 0,7 o/o
- -
Tulldiff. ingen.
142
= 0,1 %
35
= 0,02 %
244
= 0,i %
56
= 0,03 0/o
Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm.
30,774
25,472
13,390
* 18,179
23,078
22,004
31,232
28,640
34,320
- -
---
- -
1,989
= lO,» %
955
= 4,i o/o
1,513
= 6,9 %
923
= 3,0 o/o
1,150
= 4,o %
1,710
= 5,0 o/o
Tulldiff. ingen.
99
= 0,3 %
- -
- --
Tulldiff 0,75 pes. per kbm.
385,832
341,204
350,335
423,633
371,392
398,078
453,700
441,858
456,485
- -
- -
- -
- -
- -
- -
322
= 0,08 %
- -
Tulldiff. ingen.
674
= 0,2 o/o
- -
- -
Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm.
27,054
7,188
8,039
9,771
11,632
kbm. 1,342
kbm. 1,387
kbm. 553
kbm. 801
- -
- -
- -
3,124
= 32,0 o/o
- -
106
= 7,9 %
108
= 7,8 %
155
= 28,o o/o
- --
Tulldiff. ingen.
- -
- -
- -
- -
- -
- -
106
= 7,e %
- -
- -
Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm.
13,057
11,485
8,254
11,888
10,522
10,232
10,763
7,489
13,141
— —
—
—
— —
----
— -
- -
- —
- -
Tulldiff ingen.
—
—
— —
—
— —
583
= 5,7 %
—
—
—
Tulldiff. 0,7 5 pes. per kbm.
Tab. 3Sr;o 3 (forts.).
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Grund
för
beräk-
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
ningen.
F.&S.
Trävaror, oart»., lister .......
totalutförsel
st.
713,382
633,603
568,694
455,358
784,719
1,037,894
till Frankrike
B
27,000
6,012
- -
- -
- -
= 3,8 %
= 0,9 %
till Spanien
B
---
— —
— —
— —
— —
---
F. & S.
bjelkar öfver 20 cm. ...
totalutförsel
kbm.
244,491
214,814
260,279
259,193
173,649
154,892
till Frankrike
B
21,738
24,113
32,549
28,685
29,835
35,019
= 8,9 %
= H,2 %
= 12,5 %
= ll,i %
= 17,2 %
= 22,6 %
till Spanien
B
8,666
3,084
5,245
5,804
3,623
5,505
= 3,8 %
= Iri %
= 2,o %
= 2,i,%
= 2,i %
= 3,6 %
F. & S.
bjelkar under 20 cm.
.... totalutförsel
kbm.
224,458
165,118
197,743
177,124
116,843
129,552
till Frankrike
B
20,088
20,016
17,932
29,239
20,320
27,783
= 8,9 %
= 12,4 %
= 9,1 %
= 16,5 %
= 17,4 %
= 21,4 %
i
till Spanien
77
672
705
937
760
1,171
495
= 0,3 %
= 0,4 %
= 0,5 %
= 0,4 %
= 1,0 %
= 0,3 %
F. * S
bräder och plankor ...
totalutförsel
kbm.
2,172,217
2,149,030
2,533,047
2,752,478
2,401,130
2,678,593
till Frankrike
77
367,725
473,592
476,451
529,650
632,215
743,979
= 16,9 %
= 22,o %
= 18,8 %
= 19,2 %
= 26,3 %
= 27,7 %
till Spanien
7?
55,793
48,063
74,075
61,452
83,395
69,820
= 2,5 %
= 2,2 %
= 2,9 %
= 2,2 %
= 3,5 %
= 2,6 %
IF. A S.
liv Både eller falsade*) totalutförsel
kbm.
—
—
—
— —
—
- -
till Frankrike
77
— —
- -
---
- -
— —
- -
•
till Spanien
77
—
—
—
—
—
—
F. * S.
bröd- och plankstump .
totalutförsel
kbm.
115,330
136,556
139,582
134,825
100,884
177,074
till Frankrike
77
2,631
1,728
615
1,102
314
1,040
= 2,3 %
= 1,3 %
= 0,4 %
= 0,8 %
= 0,3 %
= 0,7 o/o
till Spanien
7?
225
---
235
249
289
675
= 0,2 %
= 0,2 %
= 0,2 %
= 0,3 %
= 0,4 %
F.
stäfver........................
totalutförsel
st.
28,879,906
24,592,253
28,160,818
30,291,314
25,238,159
23,959,313
till Frankrike
77
1,715,154
- -
---
242,754
---
- -
= 5,9 %
= 0,8 %
till Spanien
77
118,196
186,936
= 0,4 %
= 0,8 %
F.
ved.............................
. totalutförsel
kbm.
56,092
68,928
68,150
64,704
62,640
74,176
till Frankrike
>7
till Spanien
77
— —
—
—
—
---
—
F.
andra slag..................
totalutförsel
kr.
202,492
139,813
149,948
115,532
122,217
76,614
till Frankrike
77
till Spanien
77
) Före år 1885 äro dessa upptagna i nästförestående rubrik.
Bevillningsutskottets Betänkande B:o 1.
21
1880.
1881.
1882.
1883.
1,118,318
1,695,810
2,326,423
2,552,210
- -
11,600
- -
— _
= 0,c %
205,313
194,928
230,964
233,928
39,319
37,372
59,653
50,283
= 19,1 %
= 19,2 %
= 25,8 %
= 21,5 %
6,022
7,438
11,143
14,064
= 2,9 %
= 3,8 %
= 4,8 %
= 6,o %
197,797
185,141
213,065
187,637
39,397
27,913
42,632
24,063
= 19,9 %
= 15,i %
= 20,o %
= 12,8 %
598
2,386
5,496
10,198
= 0,3 0/o
= 1,8 %
= 2,o %
= 5,4 o/o
2,732,120
2,854,305
3,348,003
3,454,903
640,064
756,161
897,265
967,378
= 23,4 %
= 26,5 %
= 26,8 %
= 28,o %
50,122
108.914
122,666
166,905
= 1,8 %
= 3,8 %
= 3,o %
= 4,8 %
163,700
181,160
197,207
239,966
625
276
1,696
1,813
= 0,4 %
= 0,2 %
= 0,9 %
= 0,8 o/o
- -
---
473
812
= 0,2 %
= 0,3 %
32,648,314
26,244,676
29,863,630
40,185,043
___
- -
218,900
259,899
= 0,7 %
= 0,6 0%
81,107
74,300
65,093
71,713
_ _
___
- -
540
= 0,7 %
48,583
88,67C
75,798
89,127
—
—
•--
—
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
kbm.
tbm.
kbm.
1,455,193
11,840
17,359
21,308
17,107
— —
78
= 0,4 o/o
410
= 1,9 %
—
212,380
139,233
108,550
86,008
90,246
41,955
21,913
19,513
16,174
17,812
= 19,8 o/o
= 15,8 o/o
= 13,7 0/o
= 18,8 o/o
= 19,7 %
10,014
8,490
10,136
4,910
9,383
= 5,o o/o
= 5,8 %
= 9,2 %
= 5,7 %
= 10,4 0/o
154,799
209,860
141,866
172,834
203,550
24,635
34,463
30,033
37,782
36,493
= 15,8 %
= 16,7 o/o
= 21,2 %
= 21,5 °/0
= 18,2 %
2,238
3,649
2,437
1,168
1,138
= 1,4''%
= 1,4 %
= 1,7 %
= 0,6 %
= 0,5 o/o
3,194,416
3,264,163
3,074,541
3,284,189
3,791,541
886,325
784,045
812,515
885,599
892,166
= 27,7 o/o
= 24,o %
= 26,4 o/o
= 27,o o/o
= 23,5 %
118,679
133,879
173,905
142,647
126,598
= 3,7 o/o
= 4,i %
= 5,6 %
= 4,3 %
= 3,3 %
_ _
124,147
148,456
169,514
188,394
—
20,417
= 16,4 o/o
17,619
= H,» %
16,087
= 9,4 %
12,520
= 6,6 o/o
—
2,591
= 2,1 %
2,838
= I,» %
2,420
= 1,4 %
1,840
= l,o %
. 226,900
244,372
240,828
251,006
258,174
1,164
1,179
1,687
2,479
654
= 0,5 %
= 0,5 o/o
= 0,7 %
= 0,9 %
= 0,3 %
i *
O
II
168
= 0,07 %
- -
- -
30,277,434
kbm. 35,136
kbm. 29,323
kbm. 27,105
kbm. 54,170
69,500
= 0,2 %
---
46
= 0,2 %
579
= l,i %
—
—
- -
---
- -
80,110
78,613
88,640
92,482
97,165
— —
- -
301
= 0,3 %
961
= l,o %
----
kbm.
kbm.
kbm.
kbm.
79,625
3,022
3,803
8,792
15,527
2.211
= 25,2 %
3,027
= 19,5 %
3,50C
= 4,4 %
—
- -
8i
= l,o %
- -
Tulldiff. ingen.
Tulldiff. 0,7ö pes. perkbm.
Tulldiff. ingen.
Tulldiff. 0,7 5 pes.perkbm j
Tulldiff''. ingen.
Tulldiff 0,75 pes perkbm.
Tulldiff. ingen.
Tulldiff.0,7 5 pes.perkbm.
Tulldiff. 0,oo fr. pr 100 kg.
Tulldiff. 0,75 pes. perkbm.
Tulldiff. ingen.
Tulldiff''. 0,7 5 pes.perkbm.
Tulldiff. ingen.
Tulldiff. ingen,
Tulldiff. ingen.
Tab. N:o 3 (forts.).
22
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Grand
för
beräk-
1874
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
ningen.
F. &S
Trävaror, arbetade........... totalutförsel
kr.
1,876,090
2,934,672
3,327,083
2,547,148
1,959,878
1,607,825
till Frankrike
??
5,200
34,712
27,040
10,830
17,840
'' 36,185
= 0,3 %
= 1,2 %
= 0,8 %
= 0,4 %
= 0,9 %
= 2,2 %
till Spanien
Från och med år 1885 äro förestående ar-
n
"
- -
3,060
= 0,2 %
betade trävaror närmare specificerade så- lunda:
F. & S.
svarfvare-arbeten ............ totalutförsel
kr.
__
till Frankrike
J)
—
— —
—
—
—
—
till Spanien
n
—
—
—
—
- -
- -
F. & S.
tunnbindare-arbeten ......... totalutförsel
kr.
_ _
till Frankrike
))
—
—
—
— —
— ---
— -—
till Spanien
1 ”
— —
—
—
—
- -
- -
F. & S.
byggnadsmaterial, fönster,
dörrar etc...................... totalutförsel
kr.
- -
_ _
___
till Frankrike
tf
—
—
—
—
—
— —
till Spanien
tf
—
—
—
—
- -
- -
F. &S.
andra slag samt möbler... totalutförsel
kr.
__
till Frankrike
„
— —
till Spanien
tf
—
—
—
— —
- -
- -
F. AS.j
gröfre slag, handspakar,
takspån m. m................ totalutförsel
kr.
- -
_ _
_ _
____
till Frankrike
”
—
till Spanien
tf
S.
Tändstickor.......................... totalutförsel
kg-
7,345,944
8,836,979
9,157,108
8,367,078
7,061,475
7,213,076
till Frankrike
r,
55,390
30,182
75,879
144,271
139,589
270,340
= 0,r %
= 0,s o/6
= 0,8 %
= 1,7 %
= 2,o %
= 3,7 0/0
till Spanien
—
— —
- -
1,473
Väfnader, bomulls- ........... totalutförsel i
as
. tf*
o
o
Ö
II
kg-
138,730
128,943
106,741
153,720
152,585
177,236
till Frankrike
tf
—
—
— —
—
till Spanien
tf
—
—
- - j
---
- -
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
23
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
4,698,972
i
2,324,626
2,921,809
3,201,215
3,130,824
2,128,432
1,813,428
2,117,139
2,364,495
34,850
108,572
161,205
273,838
375,958
284,035
43,540
42,685
48,847
Tulldiff.; se nedan.
~ 2,3 %
= 7,o %
= 9,3 %
= 11,? %
= 9,1 %
= 2,o %
= 2,3 %
= 2,3 o/0
= 1,4 %
- -
- -
6,950
17,478
14,840
1,600
2,035
1,317
1,695
Tulldiff.; se nedan.
= 0,2 O/o
= 0,5 %
= 0,4 o/o
= 0,05 %
= 0,i %
= 0,05 %
= 0,08 o/0
46,714
35,839
30,014
21,674
(Tulldiff. af gran eller mjukt
- -
- -
— —
---
- -
— —
—
—
J trä, 2 fr. per 100 kg.
\D:o af ek eller häråt trä,
2,000
310
''ingen.
- -
Tulldiff. 1,25 pes. pr 100 kg.
= 5,5 %
= l,o %
- -
- -
— —
—
—
47,905
18,683
25,892
47,015
.Tulldiff. med träband, 2
Jfr. per 100 kg.
- -
- -
— —
- -
- -
_ _
_ _
30
10
= 0,05 %
= 0,1 o/0
|D:o med jernband, 1,5 0 IT.
per 100 kg.
Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg.
—
—
— —
- -
- -
1,410,406
1,280,493
1,459,126
1,714,337
.Tulldiff. af gran eller mjukt
““
42,750
= 3,o o/o
41,835
. = 3,2 %
48,757
= 3,3 o/o
33,850
= I,» %
Iträ, 2 fr. per 100 kg.
|D;o af ek eller hår dt* trä,
ingen.
"'''' ''
- ---
- -
1,500
—
600
1,325
Tulldiff. 0,7 5 pes. pr kbm.
= 0,i %
= 0,04 %
= 0,08 %
- -
- -
-— —
~ -
— —
43,260
50,403
77,607
63,604
.Tulldiff. af gran eller mjukt
560
700
50
1 000
lira, 2 fr. per 100 kg.
= 1,3 %
= 1,4 %
= 0,06 %
= \/%o
|D:o af ek eller häråt trä,
''ingen.
100
= 0,2 %
25
= 0,05 %
II
o
Cn
*<1
■370
= 0,6 %
Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg.
580,147
428,010
Tulldiff. af gran eller mjukt
- -
- -
- -
524,500
517,865
trä, 2 fr. per 100 kg.
- -
---
— —
- -
- -
230
150
10
_ _
D:o af ek eller häråt trä,
= 0,04 %
= 0,04 o/o
= 0,002 %
| ingen.
—
- -
---
—
—
— —
—
(Tulldiff. 0,7 5 pes. pr kbm.
\eller
9,716,711
10,683,109
10,595,940
11,953,827
12,401,406
13,860,434
14,997,670
12,599,843
13,231,261
1,658
2,104
67,014
35,273
3,965
4,605
18,825
7,570
5,060
= 0,02 %
= 0,02 %
= 0,e %
= 0,3 %
= 0,03 %
= 0,03 o/
= 0,i %
= 0,06 %
= 0,04 %
- -
— —
- -
- -
- -
—
1,541
—
—
Tulldiff. 1,2 5 pes. pr 100 kg.
= 0,oi %
294,974
362,469
388,799
364,879
387,669
323,855
325,327
364,135
572,731
- -
- -
- -
- -
- -
400
_ _
_
.
= 0,i %
Tal). N:o 3 (forts.).
24
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Grund
föi-
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
Väfnader, ylle-................... totalutförsel
till Frankrike
kg-
,,
53,385
64,868
62,106
89,892
104,372
87,320
till Spanien
JJ
----
Ångmaskiner....................... totalutförsel
till Frankrike
kr.
n
96,850
23,825
225,630
6,900
21,525
39,265
till Spanien
B
—
—
— —
—
—
— —
Varor, ej spec., råämnen..... totalutförsel
till Frankrike
kr.
n
5,158
5,307
2,122
1,975
9,711
5,398
till Spanien
T)
---
—
—
— —
—
—
arbetade...... totalutförsel
till Frankrike
kr.
14,130
24,123
4,254
10,567
5,481
504,770
till Spanien
ii
—
— —
— —-
—
— —
—
Värdet af öfriga till Frankrike utförda varor
» „ „ » Spanien
kr.
11
2,022
1,211
3,679
410
3,321
1,370
2,526
699
6,823
1,283
6,230
1,951
Sammanlagda värdet af utförseln ..............
deraf till Frankrike
. » Spanien
kr.
n
77
233,332,229
19.805,772
= 8,5 %
2,452,240
= 1,0 %
206,552,259
24,686,709
= 12,o %
1,666,270
= 0,8 o/o
226.239,205
25,334,644
= 11,* %
2,479,901
= l,i %
215,912,700
24,942,570
| = U,o %
2,215,952
! =1,0 °/o
184,320,355
26,001,818
= Hi %
2,062,157
= l.i JK
186,163,886
27,828,927
= 14,9 %
1,542,918
= 0,8 %
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
25
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
103,514
112,986
120,090
97,206
99,298
81,897
84,036
108,279
164,335
_ _
_ _
_1 -
---
- -
600
- -
- -
- -
= 0,7 %
—
—
— _
—
- -
- -
- -
- -
- -
33,340
251,925
57,910
61,570
37,090
69,275
283,893
88.255
173,568
___
_ _
_ _
_ _
- -
- -
11,500
- -
= 13,1 %
—
—
— —
— —
---
- -
- -
- -
- -
6,232
6,054
6,907
2,433
95,842
6,007
15,062
30,898
101,540
_ _
_ _
---
- -
12,000
—
— —
— _
— —
= 12,5 %
_ _
_ _
652,173
1,051,940
1,530,432
894,242
955,451
1,706,162
1,508,213
1,582,726
1,731,680
- -
1,080
- -
—
—
—
- -
- -
- -
= 0,i %
___
_ _
_ _
---
4,318
4,225
6,160
4,607
3,994
5,846
2,515
4,873
2,940
1,705
1,158
1,154
4,774
2,434
6,876
6,074
4,341
6,360
236,643,106
223,196,316
253,887,462
256,530,632 238,612,663
246,271,130
228,398,171
246,678,657
281,752,718
28,699,361
28,404,413
33,365,838
31,286.944
29,329,412
24,478,372
20,857,120
27,226,138
29.592,807
= 12,i %
= 12,7 %
= 13,1 %
= 12,2 %
= 12,a %
= 9,0 %
= 9,i %
= ll,o %
= 10,5 %
1,503,415
3,184,141
3,594,739
4,443,671
3,216,375
8,068,317
5,855,598
6,465,165
5,580,601
- O,o %
= 1,4 %
= 1,4 %
= 1,7 %
= 1,3 %
= 3,3 %
= 2,8 %
= 2,o %
= 2,o %
Bih. till Rilcsd. Prof. 1889. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft.
4
26
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 4.
Införselstullar i Frankrike å i traktaten upptagna varor.
Qvantitet
för tull- beräk-
Enligt all- männa tull- tarifen.
Enligt tmk- taftarifen.
ningen.
Francs.
c:r.
Francs. I c:r.
Hudar, oberedda, färska eller torra:
fria.
fria
fria
fria
fria
fria
Pp],$vp.rh nbp.rfidrla .........................................................
fria
fria
Djurfett *), undantagandes af fisk:
tåls ..........................................................
fritt
fritt
fria
fria
s. k. Degras *) ...........................................
fritt
fritt
Ost *) af mjuk beskaffenhet...........................................
100 kg.
6
—
3
—
af bård beskaffenhet .......................................
8
—
4
—
fimnr färskt eller smä.lt, ....................................
13
—
fritt
saltad t .......................................................
15
_
2
—
Pisk^ saltsjö-, färsk ...............................................
5
—
5
—
sötvattens- färsk.................................................
5
_
fri
torkad, saltad eller rökt: kabiljo, klippfisk der- under inbegripen ..........................................
48
48
stockfisk *)............................................................
48
—
10
—
andra slag.................................................
10
—
10
—
konserverad au naturel, marinerad eller på annat
sätt beredd *) ...........................................
10
10
Ostron *), friska yngel ....................................................
fria
fria
andra slag ... ..........................
1,000 st.
100 kg.
* 1
50
1
50
inlagda ...........................................................
10
_
10
—
Hummer *) och langouster, färsk....................................
5
—
5
—
konserverad au naturel eller beredd ........
WTusslnr *) och a.ndra, snä.ckdjnr, fylda.......................
ri
10
fria
—
10
fria
—
Bisk,fett, *1 ..............................................................
100 kg.
6
_
6
—
Hvalraf *). oberedd .......................................................
5
_
5
—
pressad ......... ..................................
10
—
10
—
raffinerad .....................................
15
—
15
—
Horn *), torsk- och makrill ............................................
_
60
_
60
Hvalfiskbarder *), oarbetade............................................
fria
fria
Sälskinn *), oberedda.......................................................
fria
fria
Hartser *), inhemska och andra hartsartade produkter
100 kg.
2
—
2
—
‘) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
jBevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
27
Tab. N:o 4 (forts.).
Vanliga trävaror: byggnadsvirke af ek, alm och
valnöt, i stock eller fyrhugget
byggnadsvirke af ek, alm och
valnöt, sågadt af alla dimensioner
....................................
byggnadsvirke af andra träslag,
i stock eller fyrhugget........
byggnadsvirke af andra träslag,
sågadt af alla dimensioner
master, masttoppar, sparrar,
båtshaksskaft, högaffelskaft
och skaft till tjärborstar,
åror och årämnen................
tunnstäfver ................................
träribbor ....................................
läkter............................................
stakar och störar........................
korkbark, rå, raspad eller i
skifvor * **))................................
brännved och träkol ................
andra slag ................................
Lump *) ........................................................................
Trämassa ....................................................................
Sten och jordarter för konstnärliga och industriella
ändamål, ej spec.........................
Byggnadsmaterial: oarbetad!; skiffer för byggnadsbruk
skiffer till taktäckning ................
golfsten, mur- och taktegel ........
eldfast tegel ................................
byggnadssten, oarbetad................
gatsten............................................
Jern: jernmalm............................................................
tackjern, raffin. tackjern (mazée) o. barlastjern
smältstycken, slagghaltiga ................................
(Smältstyckena skola icke anses innehålla
slagg, med mindre slagghalten uppgår
till minst 4 proc.),
stångjern, hörn och vinkeljern, T-jern, jernvägsskenor
af alla former och dimensioner
(axlar och hjulband, ej bearb.)........................
(Råstänger, som innehålla minst 4
proc. slagg, förtullas som smältstycken,
slagghaltiga).
Qvantitet
för tull- beräk- ningen.
Enligt all- männa tull- tarifen.
Enligt trak- tattarifen.
Francs.
c:r.
Francs.
c:r.
fritt
fritt
fritt
fritt
fritt
fritt
fritt
fritt
fria
fria
fria
fria
1,000 st.
—
10
—
10
fria
fria
1,000 st.
—
25
—
25
fri
fri
fria
fria
fria
fria
fri
fri
fri
fri
fria
fria
fri
fri
1,000 st.
4
—
2 |—
B
1
—
fria
1
—
fritt
fri
fri
fri
fri
fri
fri
100 kg.
2
—
1
50
B
6 å 4|50”)
4
50
100 kg.
6
—
5 |—
*) Till Frankrike bar af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
**) Smältstycken, innehållande 6 proc. slagg eller mera, draga enligt Tarif général tull af 4,50
andra 6 Fr. per 100 kg.
28
Tab. N:o 4 (förta.).
Bevillningsutskottets Betänlamde N:o 1.
Jern: bandjern af mer än en m.m. i tjocklek............
af en m.m. i tjocklek eller derunder ................
valsade trådringar för tillverkning af jerntråd
plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en
m.m. i tjocklek, ej utklippt .......................
plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en
m.m. i tjocklek, klippt till hvilken form
som helst........................................................
plåt, tunn, och svartbleck, plana, af en m.m,
i tjocklek eller derunder, ej utklippt ........
plåt, tunn, och svartbleck, plana, af eu m.m.
i tjocklek eller derunder, klippt till hvilken
form som helst ............................................
förtent, förkoppradt, förzinkadt eller förblyadt
Jerntråd, förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, af
0,5 m.m. i diameter eller derunder
förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, andra
slag ................................................
Stål i stänger: jernvägsskenor, axlar och hjulringar,
ej bearbetade....................................................
i stänger, alla andra slag, äfvensom bandstål....
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än
en half m.m. i tjocklek, ej utklippta ........
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än
en half m.m. i tjocklek, klippta till hvilken
form som helst ................................*..........
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half
m.m. i tjocklek eller derunder, ej utklippta
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half
m.m. i tjocklek eller derunder, klippta till
hvilken form som helst................................
plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende
på tjocklek, ej utklippta ................
plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende
på tjockleken, klippta till hvilken
form som helst ............................................
dragen ståltråd, äfven blank, till instrumentsträngar
........................................................
Jernfilspån*) och sinner ................................................
j Jernskrot, smides- eller tackjerns- ................................
j Stålskrot............................................................................
Qvantitet
för tull- ber äk-
Enligt all- männa tull- tarifen.
Enligt trak- taftarifen.
ningen.
Francs.
c:r.
Francs.
c:r.
100 kg.
6
6
_
7
50
7
50
77
6
—
6
—
100 kg.
7
50
7
—
100 kg.
8
—
7
50
100 kg.
10
—
9
—
100 kg.
11
10
77
13
—
12
—
77
10
—
10
—
77
6
—
6
—
77
6
—
6
—
77
9
—
9
—
7?
9
—
9
—
77
9
90
9
90
77
15
—
15
77
16
50
16
50
77
15
—
15
—
77
16
50
16
50
77
20
fria
20
fria
—
100 kg.
2
_
2
—
77
6 ä 9
3
—
'') Till Frankrike bär af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 29
Tab. N;o 4 (forts.).
Qvantitet ]
för tull- beräk-
Enligt all-1
närma tull- j
tarifen. j
Enligt trak- tcrftarifen.
ningen.
Fraiics.
c:r.
Francs.
c:r.
Tlnwwnvolnnn nr,b färsksla£?2 ....................................
fria
fria
fri
fri
rå eller garad, ren'' eller legerad med zink
eller tenn, i stänger, tackor eller skifvor
valsad eller smidd, ren eller legerad med
zink eller tenn, i stänger eller plåtar*)
koppartråd, ren eller legerad med zink eller
tenn, af alla dim., polerad eller opolerad,
undantagandes förgyld eller försilfrad *)
förgyld eller försilfrad, i tackor, smidd, dra- gen, valsad eller spunnen på garn eller
silke *)........................................................
100 kg.
100 kg.
100 kg.
fri
10
10
100
—
fri
10
10
100
—
filspån onh skrot ............................................
fria
fria,
Tiln malm noll sla^p*. alla slasr ....................................
fritt
fritt,
i tackor urisar stänger eller plåtar ....................
fritt
fritt
legera dt med nntimon (\ tackor!............................
100 kg.
3
3
hamradt eller valsadt *) ........................................
3
3
filspån och skrot ....................................................
»
fria
fria
i Zink: malm, obränd eller rostad, pulveriserad eller ej
j tvekor unsar, st,ä,offer eller skifvor ............
fri
fri
fri
fri
valsad *) ................................................................
100 kg.
4
_
4
i_
filspån och skrot ................................................
fria
1
fria
Nirlc.pl.
fri
fri
speiss....................................................................
fri
fri
ren eller legerad med andra metaller, hufvud- sakligen koppar eller zink (argentan) i
göten eller tackor *) ................................
fri
fri
ren eller legerad med andra metaller, hufvud- sakligen koppar eller zink (argentan),
smidd valsad eller dragen *)...................
100 kg.
10
10
* malm .......................................................
fri
fri
■
svafvelantimonium, smält *) ...................
fri
fri
metallisk eller regulus *) .......................
100 kg.
6
i—
6
i_
A rsenik • malm ...............................................................
fri
fri
metallisk *).......................................................
fri
fri
nn.dmium oarbetad ...................................................
fri
fri
Vismut ...........................................................................
fri
fri
Mangan malm ...............................................................
fri
fri
1 Kobolt, föröda,säd i stycken eller i pulver*! ...............
fri
fri
| Malmer, ej specificerade ...............................................
fria
fria
Oxalsyra...........................................................................
100 kg.
12
j 5 Oj 10
—
*) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ruin.
30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 4 (forts.).
Qvantitet
för tull- beräk-
Enligt all- männa tull- tarifen.
Enligt trak- taftarifen.
ningen.
Francs.
c:r.
Francs.
c:r.
T/ius alla slaer ............................................................
100 kg.
19
16
40
40
Öl ...........................................................................
B
1 hl.
7
75
7
75
Papper, s. k. fantasi-, färgadt, marmoreradt, pressadt,
öfverdraget med metall eller icke............
100 kg.
25
11
15
8
alla andra slag ................................................
77
11
8
papifir ........................................................
77
11
8
Tlnr.hp.r ..........................................................................
77
fria
fria
Gravyrer *), kopparstick, litografier, fotografier och
ritningar af alla slag på papper ....
JTn.rtnr ^ ffAnffrfl.fiskä onh si ö kort ................................
fria
fria
fria
TMueiknJipr nraveradfi eller trvckta............................
fria.
fri a
(Eftertryck förblifva till införsel förbjudna.)
V.f.ihpf.f.pr *1 +.rvckta
100 kg.
1 dussin
11
1
1
Handskar *), af lamskinn eller kalfskinn, enkelt sydda
sydda med pikésöm ................................
50
50
75
af killing- eller getskinn, enkelt sydda
sydda med pikésöm ................................
7?
77
2
2
50
i
i
25
Pelsverk*), beredda eller i sammansydda stycken........
undantagandes följande slag, bvilka äro
tullfria:
1 af sjövarg och sjöutter....................
77
1 kg.
1
fria
i
fria
2 af säl och bluebacks........................
3 gråverk................................................
77
77
4. hamster och hvita kaninskinn ........
5 krimska och kalmuckskinn................
77
77
77
77
6. hvita harskinn....................................
77
77
7. getskinnsfällar....................................
77
77
arbetade, färdigsydda: vanliga....................
1 kg.
77
1
60
7?
1
60
fina ................................................................
5
5
Maskiner, andra än ångmaskiner, för jordbruket (motorn
ej inbegripen) ................................................
77
100 kg.
6
5
Arbeten af jern:
Ankare, kettingar och kedjor *) ............................
8
8
8
Spik, maskintillverkad ............................................
77
8
handsmidd........................................................
77
12
12
Symaskiner........................................................................
77
6
6
_
Knifsmide *), gröfre: köks- och slagtareknifvar samt
skräddaresaxar, vanliga ....................
77
125
125
rakknifvar, simpla...................,................
77
77
250
—
250
—
'') Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ruin.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 3
_Tab. N:o 4 (forts.).
Qvantitet
för tull- beräk-
Enligt all- männa tull- tarifen.
Enligt trab- tattarifen.
ningen.
Francs.
c:r.
Francs.
c:r.
Knifsmide *), rakknifvar, andra slag ............................
100 kg.
375
_
375
_
finare ........................................................
B
600
—
600
—
Laggkärl, tomma, nya, ihopsatta eller i söndertagna
stycken:
fria
med band af trä............................................
100 kg.
2
—
med band af jern ........................................
Qvastar *), vanliga............................................................
77
2
fria
50
1
fria
Virke till timmermans- eller vagnmakarearbeten, oar-
fritt
fritt
betadt, fyrhugget eller sågadt....................
fasonerad! ............................................................
fritt
fritt
Knappformar *)................................................................
100 kg.
13
—
13
—
Träskor, vanliga................................................................
77
12
—
12
—
målade, lackerade eller fodrade med pelsverk
77
25
—
25
—
Askar af hvitt trä............................................................
77
2
—
2
—
Bräder samt frisbräder eller skifvor till parkettgolf,
hyflade med eller utan spåntning:
af ek eller hårdt trä ........................................
100 kg.
2
—
1
50
af gran eller mjukt trä ....................................
77
1
—
—
50
Träkärl, grafva................................................................
77
4
—
4
—
fina........................................................................
77
4
—
4
—
Andra arbeten af trä: af ek eller hårdt trä ............
7?
7
—
7
—
af gran eller mjukt trä ................................
77
7
—
5
—
*) Till Frankrike har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
32
Bevillningsutskottets Betänlmnde N:o 1.
Tab. n:o 5.
Snförselstullar i Spanien å i traktaten upptagna varor.
Enligt all-
Enligt
Qvantitet
manna tull-
traktat-
för tull-
tariffen.
tariffen.
beräkning.
pesetas.
cent.
pesetas.
c:t.
Tjära, hartser, kåda, asfalt och jordbeck .......................
100 kg
_____
4 1
_
41
(-lins flaskor osv ..............
8
6
50
Tackjernsrör, alla slag .....................................................
11
V
4
70
3
50
Smältstycken0O).........................................................................
11
—
—
3
5 0
Jern och stål, i plåtar af 6 m.m. i tjocklek eller der-
öfver samt nitnaglar ..............................
11
9
—
6
70
„ i stänger af alla former i plåtar intill
6 m.m., axlar, hjulband, skifvor, vagns-
fjedrar och tunnband..............................
11
13
•—
8
6 5
,, träl/ .............................................................
11
8
—
6
55
Spik och skruf var af jern, äfven tenlikor°)....................
11
20
—
14
85
Knif var °) alla slag af jern eller stål .............................
1 kg
1
1
—
Tran, Fisklefver-, renad för medicinskt bruk ..............
100 kg
3
—
3
—
„ Torsk- och hval- samt andra slag af djurfett * **) ***)°°)
11
—
—
1
70
Papper, i långa banor, olimmadt eller halflimmadt
(till tryckning)......................................................
11
10
50
10
—
„ kardus-, ordinärt ...................................................
11
12
50
10
85
Trävaror, vanliga: bräder, äfven afskurna, hyflade,
med eller utan spåntning, till lådor eller golf,
vanliga dörrar, jalusier, spjelluckor (contra-
.
ventanas), plank, bjelkar, stockar, master samt
skeppsvirke..............................................................
1 kbm
2
75
2
*) Till Spanien har af denna \rara ingen eller högst obetydlig utförsel egt ram.
**) Spanska tulltaxan upptager för »Gjutjern i stycken» 2,60 å 2 pesotas för 100 kg;
smältstycken äro ej upptagna.
***) Spanska tulltaxan upptager för Djurfett .................... 1 pesetas pr 100 kg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Enligt
all-
Enligt
Qvantitet
manna tull-
traktat-
för tull-
tariffen.
tariffen.
beräkning.
pesetas.
cent.
pesetas.
c:t.
Träarbeten, vanliga: alla slag, skurna eller icke, må-
lade eller fernissade, lister, fernissade
eller beredde till förgyllning, möbler af
böjdt trä, äfven målade eller fernissade,
tändstickor af trä .........................................
100 kg
20
--
18
75
Trämassa för papperstillverkning ..................................
It
_
25
11
20
Fiskrom °) och andra djurprodukter, ej specificerade .
Jl
—
50
11
50
Akerbruksmaskiner ...............................................................
11
1
—
11
95
Motorer.....................................................................................
2
50
2
_
Fisk, klippfisk och stockfisk °) (alla afgifter deruti
inbegripna) ..................................................................
11
23
50
18
70
„ saltad, rökt och marinerad.......................................
11
12
11
—
Bränvin.................................................................................
1 hl.
20
_
17
3 5
Öfvergående afgift.....................................................
11
3
75
3
75
Öl och cider..........................................................................
11
12
50
9
75
*) Till Spanien har af denna vara ingen eller högst obetydlig utförsel egt rum.
Bill. till lliksd. Prot. 1890.
5 Sami. 1 Afd. 1 Bäft.
34
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6.
Uppgift å införseln åren 1874—1888 af de i traktaterna
Anm. I införseln från Frankrike och Spanien upptagas endast de varor, som från
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
S."
Apelsiner............
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
n
B
220,231
255,005
260,525
312,192
16,960
269,330
7,957
253,881
F.*
Askar och Dosor
af sams. ämnen
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
}J
»
6,439
5,871
8,455
8,861
6,034
4,910
F.
Band, helsiden- och
silkessammet®- totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
5,603
5,264
6,986
5,295
3,917
2,053
[F-
[
halfsiden ........
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
))
n
2,291
1,949
2,318
3,560
2,910
2,250
F.
andra slag ....
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
n
92,423
106
79,708
100,948
91,157
75,985
77,377
F.
Ben, arbetadt,
elfenben ....
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien :
kg.
tf
})
434
366
460
499
383
338
F.
andra slag....
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
7?
■n
8,854
448
8,836
l
11,577
780
12,408
423
8,768
505
9,039
585
F.
Bijouterivaror ....
totalinförsel |
från Frankrike
från Spanien
kg-
n
77
34,368
,460
25,835
872
26,594
748
26,088
799
20,541
391
18,952
1921
* Bokstafvera» F..ocli S. i denna kolumn utmärka att införselstullen å varan blifvit i Sverige bestämd genom traktaterna
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
35
med Frankrike och Spanien upptagna varor.
dessa länder sjöledes införts till Sverige. Den verkliga införseln kan ej uppgifvas.
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
283,164
328,252
359,349
401,817
534,578
602,256
598,011
652,123
671,786
—
9,066
—
—
6,724
5,207
— —
—
— —
6,931
7,095
9,611
12,110
12,783
15,013
13,700
13,784
15,200
2,241
2,411
2,294
4,959
2,200
15
1,914
1,808
2,986
3,459
3,651
4,861
6,737
9,086
_
_ _
10,446
11,608
42
12,194
15,108
15,386
94,743
99,814
248
103,394
128
111,684
53
114,443
73
118,488
113,302
113,224
124,812
348
400
404
378
361
442
439
_ _
363
410
478
12,429
15,312
289
14,037
699
15,304
1,066
11,033
847
12,202
1,470
11,276
772
11,432
488
12,445
233
29,136
634
38,298
981
42,076
1,135
47,237
2,295
50,947
2,746
42,376
1,443
39,963
1,792
34,350
1,664
30,630
940
med Frankrike och Spanien.
36 Bevillningsutsltotfets Betänkande N:o 1.
Tab. ISr:o 6 (forts.).
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
i
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
F.
Blommor, konst-
gjorda ............ totalinförsel
kg-
1,321
1,519
1,667
1,538
1,628
1,289
från Frankrike
22
- -
---
23
_ _
_ -
från Spanien
n
— —■
---
—
—
—
F.
delar deraf .... totalinförsel
kg-
208
225
196
228
289
173
från Frankrike
från Spanien
—
—
— —
— —
—
—
S.
Bly, oarbetad!.... totalinförsel
kg-
377,978
619,421
799,866
767,305
525,351
445,395
från Frankrike
---
- -
___
_ _
_ _
___
från Spanien
tf
_
—
— --
—
—
F.
Borstbindarearbe-
ten....................totalinförsel
k".
23,437
23,543
21,221
26,225
18,111
16,709
från Frankrike
- -
552
584
524
600
729
från Spanien
—
— —
—
—
F.
Brefkuverter och
Papoerspåsar totalinförsel
kg.
36,454
48,793
48,809
53,604
49,833
47,421
från Frankrike
543
2,078
717
987
_ _
_ _
från Spanien
n
»
—
F.
Broderade arbeten totalinförsel
kr.
121,833
112,996
157,594
159,825
140,818
110,002
från Frankrike
_ _
- -
___
_ _
_ _
_ __
från Spanien
tf
—
—
— —
— —
—
—
F.
Bränvin, af vindraf-
•
vor, på fat .... totalinförsel
1.
1,238,885
1,324,658
1,581,344
1,460,923
1,615,786
1,719,027
från Frankrike
1,201,483
1,296,273
1,554,614
1,425,078
1,592,606
1,702,248
från Spanien
tf
S.
Citroner................ totalinförsel
kg-
49,932
50,335
50,345
55,338
46,579
52,927
från Frankrike
- -
- -
_ _
_ _
____
från Spanien
tf
9,587
12,216
8,140
7,832
7,792
5,284
F.
Etuis af sams.
ämnen ............ totalinförsel
kg.
11,481
10,397
10,956
12,281
9,254
7,814
från Frankrike
337
441
297
282
176
252
från Spanien
tf
—
—
—
—
—
F.
Fingerborgar och
Syringar ........ totalinförsel
kg-
2,675
1,377
1,623
2,253
1,280
1,549
från Frankrike
- -
---
___
_ _
___
_ _
från Spanien
7)
—
—
— _
— —
_
—
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
37
i
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1
1885.
1886.
1887.
1888.
1,957
2,850
19
|
3,644
12
4,893
33
3,992
62
4,093
10
2,728
2,203
1,901
19
250
_ _
273
353
19
220
371
210
266
241
166
429,284
663,424
410,938
412,481
416,389
393,266
322,973
338,554
436,993
20,957
566
21,736
584
17,915
912
18,660
1,271
16,737
1,505
16,441
1,099
13,575
1,125
13,118
1,164
18,391
1,143
.
58,876
I
74,181
90,429
728
122,039
115,382
130,956
143,633
158,014
180,124
z z
158,942
184,438
255,581
___
245,466
308,666
275,582
1,411
218,908
188,852
116,357
1,496,328
1,480,137
_ _
1,633,7 56
1,624,450
1,368,214
1,362,798
1,246,536
1,236,058
1,228,241
: 1,217,709
1,160,306
1,153,824
1,032,156
1,027,963
820,711
813,319
994,089
984,783
2,937
|
51,543
8,228
62,201
8,254
58,832
9,362
66,040
8,819
!
78,562
7,272
84,437
6,732
75,788
6,904
85,644
8,058
87,596
9,728
155
10,361
316
9,538
196
|
10,869
158
13,318
138
13,675
232
10,792
180
10,189
i ---
15,262
2,153
2,148
2,o3£
330
2,999
- -
2,368
409
2,301
1,704
2,109
2,194
38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.). ,»...................■
Grund-
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
hd
0-
BO
Fjäder, spritad.... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
T)
504
490
429
436
360
751
F.
Glas, bunkar ete.
och buteljer,
oslip............. totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
77
77
674,086
19,256
93,219
6,079
110,520
4,846
310,986
207,480
4,676
136,534
4,123
F.
optiska, lösa,
oinfattade... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
77
366
354
145
147
307
93
F.
fönster- och spe- gel-, oslip..... totalinförsel
från Frankrike*
från Spanien
kg.
77
>7
2,168,239
4,442
1,297,704
3,357
2,056,120
9,057
2,106,314
439
1,845,437
629
1,846,288
F.
andra slag .... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
55
77
268,004
10,452
247,604
10,609
272,781
9,208
270,804
8,196
206,878
6,400
207,097
2,816
S.
Gräs, esparto och
andra oarb..... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
77
r)
109,499
95,845
31,541
95,812
66,015
52,667
___ j
• -
''
s.
Guld, oarbetadt totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
77
?)
2,758
2,113
2,308
1,082
1,777
1,076
F.
arbetadt ........ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
??
77
84
39
54
70
17
33
F,
bok-................ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
55
274
493
460
499
386
341
* Införsel» från Frankrike af slipadt spegelglas inberäkna!.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 39
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
1,342
1,547
.
6,629
■
5,232
500
6,732
4,390
2,735
2,998
2,819
127,990
129,835
148,477
227,871
4,876
111,621
126,981
108,993
55,645
45,593
185
254
767
957
956
180
584
51
528
1,297
104
408
2,110,819
2,165,906
1,366,759
5,227
1,281,262
2,254
1,382,937
1,802,521
14,125
1,860,166
8,379
1,781,587
1,362,278
7,151
275,666
5,725
282,295
5,464
325,569
4,635
333,171
6,650
333,562
4,808
338,620
4,494
294,820
4,721
330,950
4,720
435,309
3,345
58,321
73,241
69,871
101,875
134,062
140,191
150,902
114,471
108,440
---
- -
- -
- -
- -
z z
_ _
1,213
226
853
687
1,051
476
1,602
1,091
494
---
- -
---
---
‘ -
Z Z
_____
_____ _
_ _
56
33
56
69
75
83
18
24
26
- -
---
- -
---
---
i z
z z
_ _
440
620
877
818
781
645
677
667
560
- -
— —
—
—
— —
—
—
—
—
40 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.)._____
!
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
F.
Guld-, musiv-, pu- der- eller unsen- totalinförsel
kg.
O
O
O
O
6
3
5
O
O
från Frankrike
från Spanien
n
---
—
—
—
—
—
F.
Gulddragarearb.....totalinförsel
kg-
238
150
257
193
438
243
från Frankrike
från Spanien
B
11
9
___
___
zz
F.
Handskar............ totalinförsel
kg.
2,465
3,281
4,133
6,051
2,993
2,517
från Frankrike
56
- -
- -
___
- -
från Spanien
?>
— —
—
—
—
—
—
F.
Handskskinn .... totalinförsel
kg-
22
4
7
4
3
25
från Frankrike
från Spanien
»
a
- -
- -
---
---
F.
Hattar................ totalinförsel
st.
538,095
425,925
440,676
487,671
336,824
322,241
från Frankrike
605
- -
---
- -
485
från Spanien
B
— —
— —
—
---
— —
—
F.
Horn, arb., knappar
och andra slag totalinförsel
kg.
29,876
20,635
34,502
39,247
37,545
37,880
från Frankrike
541
978
1,803
1,451
1,918
- -
från Spanien
n
— —
- -
—
—
— —
—
F.
Hudar och skinn,
ej pelsverk, be- redda .............. totalinförsel
kg-
966,458
827,855
1,586,774
1,492,698
1,642,267
1,671,751
från Frankrike
>7
791
804
408
626
1,498
1,346
från Spanien
V
-- -
- -
- -
- -
— —
— —
F.
Hår- och Tagel- arbeten............ totalinförsel
kg.
19
795
1
26
66
från Frankrike
---
- -
- -
- -
- .--
- -
från Spanien
77
— —
—
— —
—
— —
—
F.
Häktor, Hakar
och Hyskor.... totalinförsel
kg-
5,501
4,748
5,186
5,214
3,744
3,157
från Frankrike
- -
---
- -
- -
- -
- -
från Spanien
77
---
—
— —
--,
—
—
F.
Ilängslen ............ totalinförsel
kg.
26,685
24,805
32,466
34,447
27,054
23,689
från Frankrike
1,356
150
596
1,422
2,018
1,052
från Spanien
77
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
41
1
1880.
[
1881.
1
1882.
1
1883.
!
1884.
1885.
1
1886.
1887.
1888.
1
9;
i
,8j
7
13:
9
5;
11!
7
15!
313
''1
376
511
968;
1,270
1,407
1,229
22
971
16
1,148
4,688
6,146
6,594
6,817
44;
6,815
20
6,626
7,601
„_17
8,327
10,051
20
6
- =
2
—
—
24
1
— —
31
455,743
524,712
887
560,371
588,912''
666,047
680,044
543,667
477,982
355,851
55,868
626
57,076
350
66,318
845
55,490!
1,131
l
45,824
1,404
43,713
766
31,757
499
25,415
401
-
31,048
241
1,845,970
1,543
1,787,340
12,912
2,259,611
8,779
2,210,215
6,572
2,185,154
2,486
2,707,628
2,235
1,668,872
2,525
2,232,752
2,303
2,320,863
2,803
14
60
83
164:
33
31
48
431
40
4,772
5,847
6,682
7,176
8,734
8,681
12,216
12,468
13,662
33,781
1,256
33,561
748
40,179
776
59,527!
1,285
46,365
1,196
47,180
1,768
42,829
1,169
45,504
1,484
51,105
1,571
Bill. till Biksd. Birot. 1890. o Sami 1 Åfd. 1 Höft. 6
42 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.).
iP.
Instrumenter, kirur-
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
''
1876.
1877.
1878.
1879.
giska; se Maskine- rier, Redskap och
Verktyg.
F.
optiska* ........ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
T)
tf
- .-
- -
*- -
- -
— —
—
S.
Jern, tack- och
barlast-............ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
B
B
16,657,241
17,924,180
25,335
21,258,561
68,905
17,658,932
16,450
13,297,227
11,313,738
F.
järnvägsskenor totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
B
B
59,452,405
581,972
54,843,348
32,665,305
47,921,921
21,600,109
19,803,653
F.
kassakistor och
sängar ........ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kr.
n
B
36,501
1,674
40,889
44,432
53,644
1,508
31,388
34,532:
_ _
F.
ej specificerade
jernvaror, för- nicklade eller
lackerade .... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
B
B
151,097
134,205
116,827
130,773
95,299
85,159
F.
andra slag totalinförsel
från Frankrike**
från Spanien
kg-
B
B
382,293
12,471
356,179
5,751
454,435
10,304
525,210
6,919
333,398
3,021
331,683:
130
|P.
Kautschuk, arbe- tad ej specifice- rad, andra slag totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
B
78,869
85,052
623
116,151
522
183,437
553
150,060
384
109,994
F.
Kläder, nya gång- kläder etc..... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kr.
tf
b :
1,663,343
4,229|
1,759,424
6,677
2,378,010
19,679
___ *
2,808,849
16,163
2,562,451
2,066
2,495,975
4,940
* Denna rubrik är gällande först från och med den 16 maj 1882.
**I införseln från Frankrike äro före år 1881 förnicklade och lackerade jernvaror inberäknade.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
43
1880.
1881.
1882.
i
1888.
:
1884,
1885.
1886.
1887.
1888.
;E
_ _
5,094
503
8,597
1,410
!
7,939
1,497
6,763
898,
6,470
804:
I
6,202
925
7,718
507
• 15,972,188
21,806
10,289,696
''
17,443,362
21,890,209
22,642,716
21,981,991
22,518,036
18,071,127
31,132,313
9,970,880
13,991,916
15,826,718
34,232,197
28,197,691
34,534,953
8,900
34,428,231
33,800,652
23,644,935
37,337
41,445
42,719
52,823
52,751
45,160
68,641
53,761
65,697
86,302
103,981
115,466
64.
124,757
1,866
130,535
1,659
108,369
2,032
110,943
527
102,339
2,176
93,945
672
116,907
593
426,936
3,600
465,301
2,949
497,881
1,153
650,451
7,191
751,903
4,417
736,782
6,436
728,639
1,087
696,916
3,533
942,181
971
120,374
181,439
184,760
224,988
455
244,527
202
248,930
251
204,500
212,942
286,331
413
3,747,740
16,521
3,669,604
6,997:
3,999,286
4,440
4,441,367
20,505
; 4,888,301
i 7,915
i 5,117,218
! 7,421
4,903,768
13,323
1
: 4,643,811
9,511
: 5,080,811
10,991
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
44
Tab. N:o 6 (forts.).
Grund
för
boräk-
ningen.
1874.
!
1875.
1876.
1877.
1878.
1879
kg-
48,635
39,444
47,134
55,637
51,624
56,971
- -
—- —
276
—
- -
- -
---
- -
- -
— —
kg-
3,547
1,921
2,185
1,865
1,118
995
B
- -
-
---
- -
----
B
- -
---
- -
_ _
— —
—
kg-
2,623
2,822
3,083
3,051
1,629
1,089
>?
---
---
- -
- -
- -
- -
V
- -
- -
■---
— —
— —
—
kg-
12,770
10,283
7,235
7,455
3,978
2,444
n
---
----
----
---
- -
”
*- -
---
- -
— —
— —
kg.
98,226
72,083
69,466
72,548
35,870
26,793
Y
—
268
—
—
— —
Y)
- -
- -
- -
- -
—
kg-
■- -
- -
- ''-
106
- -
yi
---
- -
---
- -
y
- -
- -
---
—
— —
—
kg-
23,587
26,890
22,607
24,431
19,006
24,744
Y
6,131
7,224
5,399
7,310
5,084
3,480
- -
----
---
- -
- -
- --
kg-
- -
- -
- -
- ---
- -
- -
Y
---
- -
---
— —
—
_
Y
- -
- -
---
- -
- -
_ _
kg-
112,378
135,186
161,010
158,148
109,527
120,310
54,825
74,656
72,319
65,748
48,101
49,964
---
- -
- -
- -
- -
- -
kg.
6,759
27,205
14,028
47,438
33,113
17,513
---
----
---
— —
— —
1,913
»
- -
- -
- -
- -
- -
- -
kg.
11,392
4,166
5,441
38,257
20,744
23,167
V
''
---
- -
IF. Knappar af sammansatta
ämnen totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F. Knifvar, rak-........ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
!f. penn- ............ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F. talj- etc......... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F.j bords- och andra
slag .... totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
S. Kobolt, malm och
j metall ............ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F.jKonfityrer............ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
F. Konserver, sardiner
i olja*) .... totalinförsel
från Frankrikes
från Spanien
F.| andra slag .... totalinförsel
från Frankrike*!
från Spanien
Koppar, rå ........ totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
-
S. | garad ............ totalinförsel
från Frankrike!
från Spanien
Sardiner i olja äro först från år 1882 upptagna i svenska tulltaxan. Införseln häraf dessförinnan, äfvensom införseln
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 45
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
.......................
1887.
I
1888.
75,352
85,137
86,435
382
101,321
473
90,775
- -
91,820
94,896
86,520
95,438
1,179
1,443
1,256
985
807
516
328
272
197
1,643
1,920
2,362
2,677
3,046
2,699
3,009
1,822
1,094
4,022
4,025
4,444
4,648
3,575
2,820
3,000
2,850
2,102
33,063
313
27,560
23,680
19,459
16,658
282
15,035
14,391
8,789
9,151
128
.
175
—
135
20
50
—
20
42,286
5,705
57,691
6,596
77,121
10,994
87,308
13,103
87,177
11,731
83.174
11.175
79,065
7,648
78,218
7,697
86,202
9,279
—
_ _
36,303
68,097
48,818
46,559
57,257
51,821
69,321
159,452
66,459
257,865
106,930
230,377
105,384
254,780
133,816
209,649
108,085
218,519
97,522
213,161
108,596
192,994
88,981
256,194
120,367
29,245
1,020
55,546
19,285
28,592
41,918
33,063
4,312
375
10,356
31,583
11,639
46,107
70,829
172,000
154,298
181,110
148,801
54,773
från Frankrike efter denna tid är upptagen under Konserver, andra slag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. N:o 6 (forts.).
40
Bevillningsutskottets
Betänkande
N:o /.
Grand
för
beräk-
ningen.
1874
187»>.
1876.
1877.
1878.
| ’ j
1879.
-
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
tf
77
3,400:
5,063
291:
4,097
4,732
297!
6,341
950
5,278:
402
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kr.
tf
tf
48,374
41,966!
53,370
1,207
77,3741
72,609
76,751
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
tf
tf
17,390
15,211
25,941
28,000
24,378
13,559
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
77
77
989,704
27,800
669,580
843,478;
56,102
896,528
768,962
70,776
35,706
675,743;
105,334;
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
77
9,267
9,794
10,191
10,168:
7,217
6,760;
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
77
77
240,844
288,615
378,977;
538,755:
357,565
520,286
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kr.
tf S
77
60,541
71,789
73,123.
1,057
68,351
62,095
1,834
57,473
2,421
totalinförsel
från Frankrike
''från Spanien
kg-
77
77
191,199
1,573
5,994
235,237''
62,826
15,473
60,276,
26.397
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kr.
77
77 .
17,217,873!
158,863''
14,523,555;
156,799
11,962,743;
73,402
9,273,392;
73,365
5,360,039
64,062;
3,740,546
76,947
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
tf
77
19,086
33,496
32,986
79,744
5,356
i
94,877
5,356
78,639
Koppar, andra hel
färdiga arbeten
iF-Kopparstick etc.
oinfattade, andra
slag
18
utan beslag ....
IS- Korkbark
F- Lack.
jLjus, andxva slag
|F.
js.
Läderarbeten, ej
specificerade....
Malm, alla slag
ej specificerade
Maskinerier, Redskap
och Verk
i
tyg....................
; Metaller, ej specificerade,
oarbetade
............
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
47
1880. 1881. i 1882. 1880. 1884. 1885. 1880. 1887. 1888.
j
5,128
8,203
5,521
7,150
7,099
5,946
8,328
7,057;
r4 9 0 0
0,000
- -
638
- -
- -
— —
—
—
— --
— —
121,077
173,02of kg. 79,725
kg. 44,596 kg. 50,472 k
g. 52,281 kg. 47,490
kg. 45,627!
kg. 56,278
---t
;
- -
- -
— —
1,329
---
232!
427;
17,040:
21,220!
11,309
18,086:
11,126;
11,480!
12,397!
19,180:
17,749
1,551)
1,504!
— —.
1,352
1,016!
1,040;
— —
---
— —
1,312,167
1,435,363:
1,383,930
|
1,250,959!
1,197,099
1,426,508
1,008,816!
1,016,540
1,472,950
9,989''
— — !
— —
5,198!
6,800''
2,545
2,020;
—
____ !
94,197;
81,329:
—
—
81,186
7,157
9,100
—
— ■—
7,527
7,804
8,760
11,370
7,195
7,110
6,485''
6,505!
6,688
_ . j
590,053
458,5431
313,914
364,370
223,726
166,992''
190,899;
138,586;
100,308.
- -
- -
— —
— —
—. —
— —
— —
—- —
2,205;
83,365
84,481
88,587
57,853
63,118
78,981
66,283!
117,518;
91,448
118,426
143,187
77,121
135,304
123,484
167,823
341,500
943,832
922,024!
38,257
— —
—
—
- -
i - -
---
— —
4,782,075
6,633,120
7,577,986
9,042,544
9,417,352
9,368,097
7,973,386
6,945,460
8,576,601
25,649
48,613
58,537
143,453
85,350!
69,402
96,445
61,827
50,316
- -
---
— -—
— —
4,003
— —
•— —
— —-
— —
78,724
69,082
58,898
i
32,730
87,333
38,556
60,674
53,125
68,949
48 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tal). N:o 6 (forts.).
!
Grand
för
beräk-
ningen.
|
1874.
i
1875.
1
1876.
1877.
1878.
•
1879.
F
[Metaller, bult och
spik till förhyd- ning ................ totalinförsel
i kg-
164,759
153,750
1 .
121,869
77,789
76,726
76,641
från Frankrike
[ - -
- -
----
____
från Spanien
B
- -
— —
- -
- -
- -
F.
arbetade, för- gylda............ totalinförsel
kg.
71,591
64,261
68,892
69,288
55,460
52,618
från Frankrike
n
- -
- -
---
- -
- --
---
från Spanien
B
— —
— —
— —
—
— --
—
F.
utan beläggning totalinförsel
kg-
116,257
115,931
118,445
117,437
96,004
82,994
från Frankrike*
3,728
5,135
3,909
4,473
3,579
1,313
från Spanien
»
- -
— —
— —
—
—
F.
Nålar, ej guld el- ler silfver........ totalinförsel
kg.
, 15,105
13,313
16,247
17,648
16,012
16,317
från Frankrike
i)
347
- -
- -
214
- -
181
från Spanien
B
- —
- -
_ _
—
—
F.
Nät, alla slag .... totalinförsel
kr.
15
53
6,765
8,242
3,375
2,594
från Frankrike
n
- -
- -
- -
- -
- -
från Spanien
?;
—
- -
S.
Oliv-
olja
pl
Oljor, feta, alla
slag ................ totalinförsel
kg-
2,563,210
3,105,347
3,914,960
3,576,768
3,555,650
4,199,6811
från Frankrike
20,854
28,754
19,574
36,456
20,361
19,919
fat.
från Spanien
739,548
186,402
33,128
197,879
502,923
242,292;
F.
j
Papp- och Pappers- arbeten............ totalinförsel
kg.
61,586
45.581
43,427
39,910
24,496
22,017
från Frankrike
446
723
548
505
717
706!
från Spanien
;;
- -
- -
— —
•--
—
---
fJ
Papper................ totalinförsel
kg
1,390,183
1,305,267
1,404,009
1,698,758
1,509,469
789,858
från Frankrike
59,955
51,791
13,432
14,253
4,670
6,135
från Spanien
JJ
''
—
F.
Papperstapeter och
Border ............totalinförsel J
kg-
112,272
88,986
74,688
107,142
89,697
88,220
från Frankrike
«
9,989
15,484
16,006!
12,666
6,139
1,3971
från Spanien
n i
—
- - i
F.
Paraplyer och
Parasoller........ totalinförsel
st. |
178,696''
157,033
156,345:
239,302
205,561
175,386
från Frankrike!
- -
--- |
- J—
- -
- -
_ _
från Spanien j
1
B !
.
i
—
— —
--;
Förgylla metallarbeten äro inberäknade före år 1881.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
49
1880.
1
1881.
I
.
1882.
1883.
1884.
1885.
I
1886.
1887.
1888.
78,427
131,492!
105,337
63,301
47,085
57,611
26,041
23,138
36,229
68,462
74,392
652
80,102
716
75,876
715
64,287
335
58,374
373
50,392
506
43,680
451
48,173
124
107,828
3,188
128,620
2,669
166,226
3,750
216,021
7,509
271,952
6,526
226,471
6,468
210,189
7,738
223,777
8,084
270,135
16,837
21,881
20,214
19,227
18,088
17,779
15,519
16,051
21,418
19,479
2,700
6,557
18,589
64,786
10,015
11,979
15,016
8,946
16,727
4,457,635
16,136
165,998
4,891,276
32,081
633,618
4,501,084
43,433
299,230
5,158,639
365,130
444,311
5,141,433
58,065
501,992
5,288,355
67,423
866,682
5,069,461
68,513
214,147
5,438,728
52,983
48,410
5,974,614|
53,368!
35,202
33,367
512
49,734
1,752
55,734
664
63,057
1,827
72,076
943
86,104
1,211
73,881
920
81,921
1,290
99,954
929
1,178,901
15,184
1,151,854
3,516
962,581
4,485
1,054,506
4,757
1,081,973
4,243
1,123,663
12,986
1,157,789
3,671
1,246,620
3,802
1,544,183
3,650
73,370
4,223
100,231
4,707
90,125
4,365
142,878
811
109,929
641
77,519
693
75,122
1,141
75,733
912
84,158
4,033
240,935
329
258,140
268
272,174
326,739
283,560
260
258,824
_ _
202,961
173,562
161,527
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 7
50 Bevillninqsutslcottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.).
Grund
föl-
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
p.
Perlor, oäkta .... totalinförsel
kg-
5,276
6,031
7,081
5,362
5,106
3,456
från Frankrike
från Spanien
—
—
—
—
—
—
s.
Platina, oarbetad totalinförsel
kg.
2
3
2
2
2
från Frankrike
- -
- -
- -
- -
_ _
från Spanien
77
F.
Plymer................ totalinförsel
kg-
353
387
404
588
669
546
från Frankrike
- -
- -
- ,-
- -
_ _
_ _
från Spanien
77
F.
Pomada................ totalinförsel
kcf.
3,761
4,488
3,854
3,470
2,528
2,627
från Frankrike
824
987
836
822
449
278
från Spanien
77
—
—
F.
Porslin, oäkta .... totalinförsel
kg-
140,918
130,344
132,799
144,230
155,155
130,484
från Frankrike
- -
- -
- -
- -
_ _
_ _
från Spanien
77
—
— —
—
—
—
—
F.
äkta .... totalinförsel
kg.
111.594
104,213
109,606
120,390
88,213
72,645
från Frankrike
14,475
9,424
10,769
13,211
8,052
7,216
från Spanien
tf
—
__
—
—
—
F.
Portföljer etc..... totalinförsel
kg-
49,491
42,467
39,921
40,091
25,052
19,146
från Frankrike
2,222
2,534
3,174
2,156
653
642
från Spanien
77
—
S.
Russin ................ totalinförsel
kg-
1,122,956
959,618
1,059,874
1,005,120
880,600
797,649
från Frankrike
- -
---
8,684
2,933
- -
_ _
från Spanien
560,151
489,916
607,605
508,417
456,941
462,828
F.
Sadelmakare-
arbeten............ totalinförsel
kg-
10,902
9,235
12,546
10,474
7,504
7,601
från Frankrike
- -
- -
----
443
---
från Spanien
77
S.
Salt, oraffineradt
berg- och kok- totalinförsel
bl.
938.310
703,660
599,270
743,840
799,770
625,680
från Frankrike
tf
46,230
21,740
23,320
69,150
21,430
33,910
!
från Spanien
tf
144,130
124,990
116,420
133,620
161,710
122,560
F.
Saxar, andra slag totalinförsel
kg-
6,416
5,280
5,440
5,538
4,227
4,266
från Frankrike
från Spanien
77
—
—
— —
—
—
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
51
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
4,848
4,519
5,482
3,892
3,114
1,775
2,002
I
2,963
1,249
Q
O
1
3
2
2
4
_ _
1
_ _
- -
— —
—--
— —
---
---
- -
--—-
—
----
— —
- -
---
---
- -
-- -
- -
792
622
1,155
2,114
2,918
4,416
3,545
2,673
2,593
- -
- -
11
—
—
—
—
— —
—
3,010
2,649
2,888
3,440
2,728
3,103
2,390
2,324
2,492
420
461
687
516
802
569
600
560
140,110
187,095
186,670
278,654
284,862
349,938
364,295
314,432
302,320
—
- -
— —
7,902
— —
—
—
—
104,893
124,187
112,695
130,355
125,756
128,791
113,037
112,101
132,698
7,752
7,094
7,766
12,897
7,059
6,271
4,073
3,041
2,353
—
—
- -
----
---
--, -•
- -
—
37,570
52,364
56,474
58,581
60,654
54,282
48,441
48,360
51,616
1,885
1,821
1,251
2,093
1,819
1,022
1,205
620
575
—
—
—
- -
- --
- -
- -
- ——
916,375
867,053
972,560
1,047,925
971,096
1,009,597
949,223
837,489
1,021,311
__
15,777
4,170
- -
17,362
33,992
16,640
9,623
227,177
485,050
466,908
562,943
656,109
492,820
300,634
372,106
354,027
10,298
12,765
15,481
18,067
19,924
19,107
15,244
14,095
15,140
- -
- -
337
260
207
232
248
— —
669,250
775,160
797,250
865,630
722,510
782,643
845,320
759,610
870,195
2,930
9,200
39,890
10,070
4,370
68,296
64,729
8,190
6,034
168,15C
247,070
179,680
157,990
161,490
143,966
58,336
58,407
97,766
6,105
7,13C
8,727
9,021
7,658
6,678
4,683
3,660
3,025
- -
—
— —
—
—
—
—
_ _
—
52
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 6 (forts.).
Grund
| för
j beräk- | ningen.
1874.
1875.
187C.
1877.
1878.
1879.
Silfver, oarbetadt totalinförsel
kg-
1,087
1,030
1,042
494
1,043
485
från Frankrike
---
- -
---
_ _
från Spanien
—
—
—
---
—
— —
arbetadt totalinförsel
kg-
1,250
597
497
460
345
342
från Frankrike
- -
- -
_ _
15
från Spanien
n
■— —
—
—
—
— —
Skodon................ totalinförsel
kg-
34,862
30,028
30,834
35,966
26,807
29,135
från Frankrike
161
359
153
326
från Spanien
r>
- -.
- -
- -
- -
_ _
__
Snörmakarearbe-
ten ................ totalinförsel
kg.
28,710
28,704
28,977
30,641
22,351
21,082
från Frankrike
167
36
43
72
_ _
från Spanien
T)
- -
- -
__ .
Spetsar, Uddar
och Blonder.... totalinförsel
kg-
5,316
5,461
5,191
4,371
3,589
4,545
från Frankrike
- -
- -
__ _
från Spanien
Strumpor och Strump-
__
—
—
- -
- -
stolsarbeten .... totaliuförsel
kg-
219,061
130,219
127,682
153,981
93,728
99,396
från Frankrike
-V
622
1,372
550
586
390
358
från Spanien
- -
----
___
_ _
_ __
Tenlikor och Mö-
belspik............ totalinförsel
från Frankrike
kg.
1,382
1,733
1,087
1,239
964
2,501
från Spanien
17
—
— —
—
—
—
—--
Tenn, oarbetadt totalinförsel
kg-
156,598
205,439
218,319
201,826
138,787
104,016
från Frankrike
- -
- -
___
, _
från Spanien
Tråd, guld- och
silfver-............ totalinförsel
från Frankrike
kg-
14
17
5
— —
1
2
från Spanien
- -
Trävaror, svarf-
varearbeten .... totalinförsel
kg-
13,035
12,655
15,813
18,749
15,352
16,205
från Frankrike
172
•- -
_ _
263
221
från Spanien
—
— —
Tvål.................... totalinförsel
kg-
32,250
38,054
34,164
44,866
44,892
37,368
från Frankrike
9,571
12,854
11,843
11,252
8,877
7,923
från Spanien
n
—
—
—
—
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
53
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888. |
1,944
841
350
315
439
183
321
664
746
414
344
1,174
747
818
6
811
582
535
680
31,758
35,230
54,737
69,434
87,283
113,386
90,108
109,958
124,528
27,522
135
27,229
49
26,164
65
32,775
132
29,982
25,040
20,863
25,513
30,483
36
7,386
30
10,165
38
19,399
26,773
27,195
52
30,995
32,537
27,451
24,195
26
147,254
482
181,861
268
209,592
221
255,129
414
235,766
247
201,685
186,219
166,399
170,969
2,244
2,533
3,325
2,844
2,985
2,642
2,233
3,834
4,832
143,506
170,368
245,320
5,022
236,610
630
242,213
245,459
210,165
187,651
277,280
2
6
11
7
16
8
23
18
9
20,355
329
17,967
258
21,773
211
25,024
805
25,021
279
24,938
537
19,795
455
18,616
650
20,788
429
54,076
8,318
56,182
3,129
60,699
6,336
93,378
2,704
130,279
10,530
89,154
12,783
81,612
11,648
67,888
8,748
71,268
976
opaginerad Kontrollera mot PDF
F. & S. F. & S.
5 4
Tall. N:o 6 (forts).
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
F.
F.
F.
F.
F.
S.
F.
S.
F.
Grund
för
beräk-
ningen.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
Ur, fick- ............ totalinförsel
st.
36,263
55,532
71,206
65,759
34,191
23,621
från Frankrike
n
—
- -
- --
- -
- -
43
från Spanien
JJ
— —
- -
-----
- -
- -
- -
skeppskrono-
metrar ........ totalinförsel
st.
11
9
---
2
6
3
från Frankrike
- -
- -
- -
- -
---
___
från Spanien
t)
—
—
—
—
— —
— —
vägg-, i foder totalinförsel
kg.
186,528
131,493
136,955
127,935
68,661
60,197
från Frankrike
3,424
3,360
1,606
1,742
706
275
från Spanien
- -
- -
- -
_ _
_ _
_ _
lösa urverk och
delar af ur totalinförsel
kg-
3,063
1,706
1,958
2,232
1,406
1,276
från Frankrike
59
107
62
87
50
58
från Spanien
)>
—
— —
—
—
---
—
Vantar................ totalinförsel
kg-
11,285
8,932
11,806
12,261
6,976
7,455
från Frankrike
- -
- -
---
- -
- -
- -
från Spanien
»
- -
—
- -
- -
- -
- -
Vin, under 21 °/0
på fat * ........ totalinförsel
1.
2,865,257
2,846,959
2,870,867
2,543,401
2,141,833
1,936,454
från Frankrike
895,460
1,015,494
987,262
776,328
565,795
553,727
från Spanien
n
407,942
360,818
554,140
669,346
704,415
536,617
på andra kärl * totalinförsel
i.
678,740
594,398
526,474
629,778
1,056,687
372,451
från Frankrike
520,363
464,620
393,576
496,000
933,807
272,604
från Spanien
n
—
—
568
1,518
2,387
770
Vindrufvor ........ totalinförsel
kg.
22,577
27,779
27,276
37,365
36,571
35,859
från Frankrike
- -
---
752
1,688
- -
från Spanien
9,344
15,187
13,976
11,990
8,272
5,620
Visitkort och
adresskort .... totalinförsel
kg-
597
1,042
1,208
3,264
3,252
2,604
från Frankrike
- -
- -
- -
---
_ _
från Spanien
77
— —
—
—
—
— —
—
Vismut................ totalinförsel
kg.
31
42
143
98
70
57
från Frankrike
- -.
-- -
---
- -
---
_ _
från Spanien
—
—
— —
--.
—
—
Väfnader, helsiden totalinförsel
kg-
24,019
22,548
24,003
20,405
17,277
15,623
från Frankrike
337
289
158
55
106
47
från Spanien
n
— —
— —
—
—
---
—
* För åren 1882 till och med 1885 är inberäknadt Vin af till och med 25 % alkohol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutslcotkets Betänkande N:o 1.
1880.
1881.
1
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
28,895
25,552
40,777
72
51,295
57,908
180
56,817
201
1
45,963
36,518
50
40,455
67
1
2
3
12
—
—
—
—
4
87,388
646
109,440
593
114,352
1,380
139,707
1,351
138,977
1,599
136,660
1,061
97,252
703
71,770
1,206
121,154
610
1,774
2,303
3,328
38
5,593
32
7,281
20
8,325
36
9,467
12,609
28
4,792
26
9,644
13,783
13,679
18,246
16,334
17,722
17,463
19,163
22,356
2,198,451
587,991
573,654
2,410,440
630,038
616,958
3,693,444
662,681
1,120,912
1,807,068
574,573
311,327
2,310,554
574,691
633,443
2,272,728
487,714
633,065
1,878,655
394.283
514,993
1,903,206
423,568
498,217
1,969,486
381,185
506,101
517,456
374,403
2,343
493.007
359,516
1,810
574,600
420,587
1,071
542,313
364,132
2,041
627,990
440,614
1,716
606,086
388,344
6,186
498,507
314.491
1,897
476,425
289,394
850
485,213
281,612
1,638
50,724
18,267
58,428
3,365
58,093
6,491
65,740
1,593
16,725
50,680
2,038
48,638
2,375
62,821
13,558
65,649
606
15,208
60,799
3,700
4,656
8,993
10,403
14,918
16,716
13,884
10,678
13,243
13,158
118
68
79
56
25
59
32
79
57
18,895
66
18,314
101
22,057
19
22,889
130
26,935
34
30,747
31,402
34,708
15
34,338
36
56 Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 1.
Tal). N:o 6 (forts.).__
Grund
för
beräk-
ningen.
1874
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
F.
Vafnader, half- siden- ............
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
59,309
588
44,537
284
46,666
132
47,130
61
53,808
144
35,056
318
F.
bomulls- ........
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
B
b
1,441,189
1,033
1,139,374
613
921,198
171
1,018,338
3,064
658,917
1,524
650,240
2,089
F.
ylle-................
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
b
B
2,039,305
10,579
1,568,839
5,636
1,751,069
6,676
1,980,883
3,629
1,361,050
4,415
1,281,225
2,672
F.
linne-, hamp-,
etc. totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg.
655,315
1,297
437,199
3,094
412,075
551
386,983
244
273,139
242,316
1,047
F.
hår- och tagel-
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
}}
11,906
14,690
11,863
9,459
8,853
8,490
S.
F.
Zink, oarbetad*
Ångmaskiner och
Ångpannor....
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
totalinförsel
från Frankrike
från Spanien
kg-
>7
})
kr.
77
77
637,784
860,350
2,656
863,499
11,009
1,045,999
3,000
833,361
56,791
1,389,206
890,917
385,816
847,687
5,441
220,082
860,099
111,278
Sammanlagda värdet af införseln
deraf från Frankrike
„ „ Spanien
kr.
77
77
306,810,019
10,737,866
1,866,441
268,066,392
10,129,151
1,233,457
290,364,653
11,601,342
1,147,575
303,420,300
9,286,876
1,229,480
239,512,642
8,013,870
1,443,817
226,442,243
5,469,503
986,006
Införseln af plåt är inberäknad till och med år 1881.
Bevillningsutslcottets Befästande Av o 1.
57
1880.
1881.
1882.
1883.
1884.
<
1885.
1886,,
1887.
1888.
45,067
409
48,056
339
43,832
107
35,887
1,271
45,572
1,560
58,580
710
55,583
196
59,537
144
59,637
588
812,986
1,924
873,736
551
919,521
393
1,135,682
1,717
1,167,112
1,620
1,095,706
870
1,026.212
1,021
1,086,118
1,214
1,148,726
2,803
2,046,521
4,124
2,163,024
3,508
2,088,075
1,984
2,383,616
8,708
2,308,692
8,959
2,277,500
5,520
2,101,631
7,718
1,930,213
5,884
2,231,734
9,396
330,807
2,982
362,957
1,234
403,556
5,258
389,320
1,693
305,617
1,304
312,648
3,934
281,398
2,812
258,942
1,200
294,493
598
12,918
18,650
14,165
12,278
10,493
193
16,629
12,736
18,452
21,384
1,198,629
3,146
1,430,777
680,473
554,238
505,362
458,283
•
514,507
7,784
615,914
451,470
370,422
331,532
6,500
231,360
229,327
327,265
414,538
25,000
261,082
235,306
1,000
676,870
19,500
282,788,467
6,466,652
1,396,317
288,060,067
7,783,276
2,104,902
299,819,936
7,623,458
2,117,992
333,928,639
7,620,590
1,438,439
325,817,434
8,541,238
1,798,525
340,029,936
8,155,709
2,010.293
301,366,237
6,761,411
1,219,479
297,410,162
6,217,796
972,349
324,708,784
6,749,307
956,139
Bill. till Rilcsd. Prof. 1890.
Samt. 1 Afd. 1 Häft.
8
58
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. n:o 7.
Uppgift å de i traktaten med Frankrike upptagna införselstullar i Sverige och å
de före första tariff-traktatens ingående (år 1884) gällande.
Enligt den faststälda
•
Enligt tulltaxan den 41,2
1863.
traktat-tariffen.
Gamla beräkningen.
Motsvarande nya.
Qvanti-
Qvantitet.
Kr.
öre
Qyantitet.
Edr
ore
tet.
Kr.
ore
Askar och Dosor af sams. ämnen...
1 skålp.
30
1 kg.
71
1 kg.
47
Band, helsiden-.....................................
1 „
6
—
11
14
11
11
2
80
silkessammet^-.........................
1 „
4
50
11
10
59
11
2
80
halfsiden-....................................
1 „
3
—
J1
7
06
11
2
35
andra slag ..............................
1 „
—
75
11
1
76
11
1
10
Ben, arb., elfenben .............................
1 „
1
50
11
3
5 3
11
1
18
andra slag......................................
1 „
—
40
11
—
94
11
—
35
Bijouterivaror ......................................
1 „
—
75
11
1
76
11
—
80
Blommor, konstgjorda...........................
1 „
22
50
11
52
93
v
2
50
delar deraf .........................
1 „
7
50
1)
17
64
11
1
—
Borstbinclarearbeten:
med inf. af opoleradt trä...............
1 „
—
25
V
—
59
11
—
12
„ „ „ poleradt „..............
1 V
■ —
50
11
1
1 8
11
—
24
„ ,, ., ben, horn m. m..........
1 „
1
—
11
2
35
11
—
47
Brefkuverter och Papperspåsar .........
1 „
—
20
11
—
47
11
—-
20
Broderade arbeten: tillägg å tullen
på tyget................................................
20,
50
å
L00 proc.
20 proc.
Bränvin och Sprit af vindrufvor, från
1
ti 11 verkningsafgiften
Frankrike .......................................
alkohol
45
1 kg.
1
06
+ 11 kr.
alkohol*).
pr hl.
ren
Etuis .........................................................
1 skålp.
—
75
11
—
76
1 kg.
—
80
Fingerborgar och Syring ar .................
1 „
—
40
11
—
94
11
—
35
Fjäder, spritad ....................................
1 „
—
15
11
—
35
V
—
20
Glas, buteljer.......................................
1 ct:ner
—
7 5
11
—
02
1 st.
—
1
optiska, lösa................................
1 skålp.
—
25
11
—
59
fria
fönster-.........................................
1 „
—
4
11
—
9
1 kg.
—
7
spegel-, råa, oslipade ..............
1 „
—
3
11
—
7
11
—
7
andra slag..................................
1 „
—
20
11
—
47j
11
—
35
*) Nuvarande tull 1 liter 50 °}0 — 55,6 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
59
Enligt den faststälda
Enligt tulltaxan
den Vi2
1863.
trakta t-tariffen.
Gamla beräkningen.
Motsvarande nya.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Qvantitet.
Hd r.
ore.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Guld, arbetadt .......................................
1 ort
50
1 kg.
117
62
1 kg.
11
70
bok-, äkta...................................
—
4
9
41
2
35
musiv-, puder- eller unsen-...
—
2
4
71
2
35
Guldår agat earbeten, af guld eller silf-
ver:
kantiljer och paljetter:
äkta eller halfäkta ..................
_
6
14
16
2
3 5
oäkta.............................................
—
2
4
71
2
35
fransar, galoner, gramaner och
snören:
äkta eller halfäkta...............
__
16
37
64
2
35
oäkta ......................................
11
—
8
11
18
82
2
35
Handskar .............................................
1 skålp.
3
—
11
7
06
1
80
Handskskinn .........................................
1
50
3
53
_
70
Hattar, af siden ..................................
1 st.
4
—
1 st.
4
_
1 st.
1
50
af ull, hår etc.........................
2
—
2
_
__
40
af halm eller strå..................
1
50
1
50
_
40
andra slag ..............................
11
—
40
—
40
_
40
Horn, arb., knappar.............................
1 skålp.
—
40
1 kg.
—
94
1 kg.
—
40
andra slag..................................
11
1
—
2
35
1
18
Hudar och Skinn, beredda:
sulläder......................................
—
25
__
59
24
pergaments-, färgade, pres-
sade och tryckta skinn......
—
75
1
76
—
47
andra slag ochlackeradeskinn
—
40
_
94
_
47
Här- och Tagelarbeten ........................
?}
4
—
9
41
__
80
Häktor, Hakar och Hyskor..................
11
50
1
1 8
_
30
Hängslen, af siden.................................
11
2
25
5
28
2
3 5
andra slag...........................
11
—
75
1
76
—
60
Instrumenter: kirurgiska ....................
11
—
25
—
59
fr
a
optiska ...........................
11
—
25
—
59
__
35
Jern och Stål:
kassakistor och sängar .................
100 rdr
20
—
100 kr
20
_
100 kr.
10
__
jernvägsskenor....................................
—
—
—
fri
a
fr
a
60 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 7 (forts.)___
Enligt den faststälda
Enligt tulltaxan den 4/l2
1863.
traktat-tariffen.
Gamla beräkningen.
Motsvarande nya.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Qvantitet.
Rdr.
öre.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Jern och Stål:
bleckslagarearbeten, ej spec.:
olackerade......................................
1 skålp.
—
25
1 kg.
—
59
1 kg.
—
2 4 °)
lackerade........................................
—
40
—
94
—
35
stålarbeten, ej spec.:
polerade eller lackerade ...........
•n
—
50
i1
1
18
77
—
35
andra slag......................................
11
—
50
77
1
18
77
—
15
Kautschuk, arbeten deraf.....................
—
50
1
18
1
—
Kläder, ej spec.:
nya gångkläder, tillägg å tullen
för tyget..........................................
50 å
100 proc.
20
proc.
Knappar, af sammansatta eller såsom
arbetade ej spec. ämnen ...............
>7
—
60
1 kg.
1
41
1 kg.
—
50
Knif var: rak-.........................................
77
—
50
77
1
18
77
—
59
penn-.......................................
77
1
12
77
2
63
77
1
18
talj-........................................
77
—
15
77
—
35
77
—
14
bords-:
med skaft af silfver etc.
1
2
35
1
18
af andra ämnen
—
25
77
—
59
—
24
Konfityrer ................................................
77
—
40
77
—
94
77
—
47
Konserver, sardiner i olja .................
—
50
77
1
18
77
—
20
andra slag ...........................
)1
—
50
77
1
18
—
30
Koppar, andra helf. arbeten:
opolerade...............................
11
—
20
77
—
47
11
—
35
polerade...................................
11
—
50
77
1
18
77
—
70
Kopparstick etc. andra slag, oinf. ...
77
—
18
77
—-
42
77
—
15
Lack ........................................................
77
—
40
7 7
—
94
?7
—
47
Ljus, vax- och spermaceti- ...............
77
—
15
77
—
35
77
—
12
stearin- ..........................................
11
—
6
77
—
14
77
—
12
Läder arbeten, tillägg å tullen för lädret
5(
proc.
20
proc.
Maskinerier och Redskap....................
fria
fria
Metaller, ej sp., spik till förhydning
fri
fri
andra slag, förgylda..............
77
77
75
1 kg.
1
76
77
—
70
utan bestrykning
77
77
40
77
—
94
77
—
35
*) Nuvarande tull 1 kg. 15 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
61
Enligt tulltaxan
den
4/ 1 2
1863.
Enligt den faststälda
traktat-tariffen.
Gamla beräkningen.
Motsvarande nya.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Qvantitet.
Kdr. |
öre.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Nålar af annat ämne..........................
1 skålp.
1
40
i
kg.
94
i kg.
40
Nät, tillägg å tullen för garnet......
25 proc.
10 p
roc.
Papp- och Pappersarbeten, olackerade
11
—
40
V
—
94
il
—
35
lackerade .
11
—
G 5
11
1
53
11
—
60
Tapper, kardus- och makulatur.........
11
—
6
11
—
14
il
—
2
sug-, tryck-, olimmadt och
tapet- .................................
11
--
6
11
—
14
11
—
10
skri!- och annat hvitt, ej sp.
ii
—
12
11
—
28
11
—
10
post- ..........................................
ii
—
15
11
—
35
—
10
färgadt, förgyldt etc............
ii
—
18
11
—
42
ii
—
20
Papperstapeter och Barder ................
ii
—
40
11
—
94
ii
—
13
Paraplyer och Parasoller:
af hel- eller halfsiden ...................
1 st.
1
50
1
st.
1
50
1 st.
—
75
andra slag.........................................
11
—
50
11
—■
50
11
—
25
Perlor, oäkta, glas..............................
1 skålp.
—
40
1
kg.
—
94
1 kg.
—
35
andra slag ................
11
2
—
11
4
71
11
1
18
Plymer .......................................................
11
15
—
•
V
35
29
11
Q
u
50
Pomada .................................................
11
—
50
11
1
18
11
—
35
Porslin, oäkta, hvitt eller enfärgadt:
tallrikar ............
11
—
4
—
9
11
—
10
andra pjeser.....
11
—
8
11
—
19
11
—
10
måladt eller tryckt:
tallrikar ...........
11
—
8
11
—
19
11
—
16
andra pjeser......
11
—
15
n
—
35
V
—
16
äkta, hvitt eller enfärgadt ...
11
—
20
11
—
47
11
—
24
förgyldt eller måladt...
11
—
40
11
—
94
11
—
47
Portföljer, af hel- eller halfsiden .....
11
2
11
4
7 1
11
2
andra slag ..........................
11
—
50
11
1
18
11
—
50
Sadelmakar earbeten:
med förgylda beslag........................
11
—
75
11
1
76
11
11
—
50
andra slag ........................................
11
—
50
11
1
18
—
50
Saxar, andra slag, opolerade ............
11
—
25
11
—
59
11
■—
24
polerade...............
11
50
11
1
18
11
—
59
Silfver, arbetad! ................................
1 ort.
7
11
16
47
11
7
—
62 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 7 (forts.)
Enligt den faststälda
Enligt tulltaxan den *7,2
1863.
traktat-tariffen.
Gamla beräkningen.
Motsvarande nya.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Qvantitet.
Kdr.
öre.
Qvantitet.
K,.
öre.
Skodon: af siden....................................
1 skålp.
3
1 kg.
7
6
1 kg.
2
35
af yllefilt med lädersulor
eller af segelduk...........
1>
2
—
1 >
4
71
__
80
af andra tyger samt af saf-
flan och färgade skinn etc.
2
11
4
71
1
40
becksöm^- och sjöstöflar......
1 par
—
50
1 par
—
50
—
94
andra slag...............................
1 skålp.
1
25
1 kg.
2
94
—
94
Snörmakarearbeten af siden..................
4
9
41
2
80
andra slag............
VI
1
50
1)
3
53
1
10
Spetsar, silkes-.......................................
V
6
11
14
12
2
80
linne- ......................................
V)
6
—
11
14
12
2
3 5
andra slag ..............................
V)
2
)1
4
7 1
2
35
Strumpor, hel- eller halfsiden- .........
V)
4
50
10
59
2
80
andra slag...........................
11
1
11
2
35
1
18
Tenlikor ...................................................
V)
—
30
11
--
7 1
—
35
Tråd, guld- och silfver- ....................
1 ort
—
1 2
28
23
2
35
Trävaror, svarfvarearb. under 1 kg. st.
1 skålp.
1
11
2
35
_
59
Tvål, parfymerad .................................
—
50
11
1
18
—
28
andra slag....................................
V
—
8
11
—
19
—
10~
Ur, fick-, med guldboett .................
1 st.
4
—
1 st.
4
—
1 st.
1
__
med boett af annat ämne
11
1
—
11
1
—
—
50
skeppskronometrar........................
11
20
—
11
20
—
1
__
vägg- och studsare i foder:
af brons etc..............................
1 skålp.
—
75
1 kg.
1
76
1 kg.
70
af trä ..........................................
V •
—
40
11
—
94
—
47
lösa eller oinfattade urverk, eller
delar af ur.................................
11
3
—
7
6
1
_
Vantar, hel- eller halfsiden-...............
11
4
50
10
59
2
80
andra slag .............................
11
1
—
11
2
35
V
1
18
Verktyg, ej spec....................................
100 Rdr
5
—
100 kr
5
—
fria
Vin, under 15 proc., på fat..............
1 skålp.
—
14
1 kg.
—
33
1 liter
—
16,6 °)
på buteljer ......
1 kanna
1
75
1 liter
—
67
—
16,5*1
Visitkort ................................................
1 skålp.
•-
25
1 kg.
—
59
1 kg.
—
15
*) Nuvarande tull å Vin under 21 proc. är 1 liter 15 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
63
Väfunder, helsiden-, felb och plys...
sammet ............
andra slag ......
halfsiden-, felb och plys...
andra slag ......
bomulls-:
segelduk...........................
bokbindarecloth ............
felb och plys..................
tyll............................
gaz, halflinon, musslin,
etc..............................
alla täta väfnader, inneh.
öfver 80 trådar pr q v.cm.
andra slag: oblekta......
blekta ......
tryckta .....
bomulls- med blandning af
lin eller hampa:
bolstervar ......................
damast.............................
dräll ...............................
mattväfnad ...................
ylle-: pressduk .................
filtar och mattor...........
maskinfilt, rundväfd......
andra slag.......................
linne- och hamp-:
blaggarn, buldan etc...
bolstervar ......................
battist, flor etc............
lärft och damast...........
mattväfnad af hampa..
*) Nuvarande tull 1 kg. 20 öre.
Enligt tulltaxan den
4/
/ 1 2
1863.
Enligt den faststälda
traktat-tariffen.
Gamla beräkningen.
Motsvarande nya.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Qvantitet
Rdr.
öre.
Qvantitet.
Er.
öre.
1 skålp.
1
50
1
kg.
3
53
1 kg.
2
35
11
4
50
11
10
59
11
2
80
''il
6
—
11
14
12
11
2
80
11
1
50
11
3
53
11
2
35
11
3
—
11
7
06
11
2
35
il
—
6
11
—
14
11
—
14
11
—
20
11
—
47
11
—
50
11
—
40
11
—
94
11
—
90
11
2
25
11
5
2 9
11
2
50
11
1
11
2
35
11
1
75
11
1
75
il
—
40
a
—
94
11
—
50
H
—
70
ii
1
65
11
—
90
H
90
H
2
1 2
11
1
10
11
—
40
a
__
94
11
—
90
a
2
12
11
—
65
11
1
53
11
—
18
11
—
42
11
—
12
11
—
28
11
1
7 5*)
V
—
40
a
94
—
60
fri
fri
ii
1
50
a
3
53
11
1
75
ii
—
15
11
—
35
11
—
40
11
—
94
ii
3
—
ii
7
6
ii
1
—
ii
2
35
»i
—
18
ii
—
42
64 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
rao. jn:o ( (jons.j
Enligt tulltaxan
den V,,
1863.
Enligt den faststälda
traktat-tariffen.
Gamla beräkningen.
Motsvarande nya.
Qvantitet.
Kr.
öre.
Qvantitet.
Kdr.
öre
Qvantitet.
Kr.
öre.
Vaffläder, linne- och harnp-;
segel- och tältduk.........
1 skålp.
—
8
1 kg.
—
19
andra slag, dräll inbegr.
linne- och hamp-:
a) släta och kyprade (ej
mönsterväfda), som på 1
qv.cm. innehålla:
25 trådar, äfvensom all
segelduk .......................
11
6 5
11
1
53
1 kg.
—
19
mer än 25—35 trådar.
11
35
„ 35-50 „
11
—
90
„ so
11
1
50
b) till a) ej hänförlig matt-
väfnad ..............................
11
—
40
c) till a) ej hänförlig
bolstervarsväf................
11
—
90
d) andra slag.....................
11
1
50
hår- och tagel-: ..................
nöthårsfilt ...................
fn
11
—
6 0 **)
andra slag ..................
11
—
50
11
1
18
11
—
60
Ängmaskiner och ångpannor...........
fria
Ina
*) Nuvarande tull är å Hår- och Tagelväfnad: nöthårsfilt, pressad fri;
väfd 1 kg. 0,2 5 kr.
andra slag 1 kg. 0,6 o kr.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
65
Talj. m0 8.
Uppgift å de genom traktaten med Spanien bestämda införselstullar i Sverige,
jemförda med de före traktatens ingående gällande.
Qvantitet
för tullbe- räkningen.
Enligt tull- taxan af den
12 Maj 1882.
Enligt den
fastställa
traktat- tariffen.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
j Apelsiner ................................................................
1 kg.
25
t
10
Bly, oarbetad ........................................................
frit
fritt
__
Citroner...................................................................
1 kg.
1 kg.
25
10
Fjäder, spritad ........................................................
—
20
_
20
Gräs, esparto, oarbetadt ........................................
fritt
fritt
arbetadt .......................................
1 kg.
-
7
fritt
Guld, oarbetadt........................................................
fritt
fritt
Jern, tack- och barlast- ........................................
fritt
fritt
Kobolt ....................................................................
fri
fri
Koppar, oarbetad, rå eller garad ........................
fri
fri
Korkar, skurna, utan beslag ................................
1 kg.
—
35
—
7
Korkbark ................................................................
fri
fri
Malm ........................................................................
fri
fri
Metaller, ej specificerade, oarbetade....................
fria
fria
Olja, oliv- på fat *) ................................................
1 kg.
__
02
_
02
Platina, oarbetad ....................................................
fri
fri
Russin.......................................................................
1 kg.
—
25
— 114
Salt, kok-, orafifinerädt (ordinärt) ........................
fritt
fritt
Silfver, oarbetadt...................................................
fritt
fritt
Tenn, oarbetadt.......................................................
fritt
fritt
Vin, af till och med 15 proc. alkohol ................
1 liter
—
16,5
—
_
af mer än 15 till och med 25 proc. alkohol:
på fat....................................................
1 kg.
—
30
—
—
på andra kärl ....................................
1 liter
—
65
—
—
af till och med 20 proc. alkohol ................
1 liter
—
—
—
15
Viudrufvor..........................................
1 kg.
—
25
—
10
Vismut ...................................................................
fr.
fri
Zink, oarbetad........................................................
fr
fri
*) Olivolja på fat är numera tullfri.
Bill. till Rilcsd. Brot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Håft. 9
66
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 9.
Från Frankrike under åren 1881—1888 införda i traktaterna med detta land
eller med Spanien för införseln till Sverige ej upptagna varor.
.
Qvantitet för
Iberäkningen.
1881.
~
1882.
1888.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
Affall, ej spec.............
kr.
23,004
__
_ _
____
1,015
- -
i Alun............................
kg-
- '' -
163,224
Anis............................
---
- -
--—
1,123
1,112
1,365
2,409
1,038
Antimonium................
) 5
- -
- -
1,850
1,029
Apoteksvaror, ej spec.
kr.
— —
— —
— —
—
— —
- -
- -
Asfalt ........................
kg.
42,500
Aska, pott-................
- -
6,400
— —
17,660
- -
i Bildhuggeriarb., konst- närs-....................
kr.
6,000
46,400
6,900
5,600
7,000
2,050
Blanksmörja................
kg-
- -
26,807
26,494
29,754
35,214
22,066
24,541
11,252
Blommor, naturliga....
---
---
---- -
---
- -
168
- -
Bläck, skrif-................
---
— —
2,022
— —
2,252
- -
- -
- -
Bokpermar ................
> J
- -
359
—
-- -
—
- -
Bokstafsstämplar........
kr.
— —
— —
—
— —
- -
- -
3,000
- -
Bomull........................
kg.
218,076
38,090
270,769
183,488
35,839
8,799
- -
16,288
Bränvin och sprit,....
på fat, rum........
1. k
50°[o
4,467
7,582
5,786
4,653
3,557
1,166
2,752
1,944
på andra kärl....
1-
115,154
104,609
100,952
103,056
114,938
61,203
59,583
69,059
Bröd............................
kg-
2,028
- ---
- -
- -
1,017
---
— —
— —
1 Böcker, tryckta ........
kr.
1,460
1,630
1,392
4,975
—
1,847
1,751
1,437
med inb. papper
kr.
1,477
2,885
1,604
— —
1,475
330
- -
- -
Celluloid, arb.............
kg-
- -
---
- -
75
- -
216
- -
Cbocolad ....................
--- -
- -
- -
353
— —
507
2,353
1,653
Champignoner............
)>
5,558
—
---
Dadlar ........................
798
---
---
i Etiketter ....................
---
293
459
439
467
5,002
686
502
Fartyg och båtar ....
kr.
---
— —
— —
120,000
—
— —
9,200
Fernissa ....................
kg.
427
- -
417
938
2,160
— —
— —
- -
Fikon ........................
2.072
— _
— —
— —
Fisk, salt, sill............
J)
- -
—
— —
—
153,000
- -
- -
- -
anjovis ....
- -
- -
1,814
- -
- -
----
- -
- -
1 Fjäder, ospritad........
79,151
93,912
43,601
16,694
19,547
43,335
44,794
176,373
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
67
''Qvantitet för
beräkningen.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
Flyttsaker ................
kr.
8,320
56,285
13,645
25,525
16,153
4,336
28,429
44,888
Fläsk ........................
kg.
3,700
167,060
1,275
92,565
__
- --
30,168
Folier ........................
--- -
- -
- -
- -
500
Fosfor ........................
- -
---
- -.
- -
300
9,699
15,956
FrukterochBär, friska
21,510
59,662
21,552
53,352
19,884
37,853
28,013
62,810
inlagda
3,672
1,361
---
995
---
- -
862
—
torkade
1,512
5,064
1,194
1,367
3,611
2,433
2,896
3,121
Frö, kanarie- ............
- -
_ _
- -
- -
- -
4,317
- -
- - >
blomster-............
---
_ _
380
- -
- -
- -
- -
- -
gräs- och klöfver-
- -
_ _
- -
2,202
2,592
6,895
5,431
- -
andra slag, ej spec.
- -
948
1,193
- -
- -
- -
700
Färger, indigo och ko- chenill ............
1,028
363
435
566
1,706
1,202
2,281
1,179
ej spec.........
kr.
109,837
105,058
103,628
101,060
109,301
127,583
107,764
128,982
Färglådor....................
kg.
- -
- -
- -
_ _
396
466
454
Färgträ........................
425,652
234,074
215,004
74,100
61,552
29,000
- -
_■_■
Galanteri varor............
_
184
458
152
221
377
456
234
Galläpplen ................
- -
1,260
- -
650
- -
- -
3,338
---
Garn, ull- ................
- -
_ _
- -
- -
_ _
346
381
1,388
linne- ............
- __
1,237
- -
- -
---
532
- -
Gevär ........................
- -
- -
- -
- -
- -
- -
- -
1,189
Gips och gipssten ....
691,950
962,100
646,880
742,490
864,840
324,700
379,650
1,769,967
Gipsarbeten, ej spec..
kr.
1,272
- -
Gryn, ej af spannmål,
andra slag........
kg.
10,358
14,722
14,262
8,583
35,935
6,353
12,629
Gräs, färgadt ............
J J
- -
74,841
92,303
50,857
67,306
16,509
- -
—
Gummi........................
4,166
5,821
6,619
7,570
10,216
3,354
---
1,900
Gödningsämnen ........
----
- -
- -
- -
360,000
265,404
3,031,586
Halmarbeten ............
- -
752
- -
- -
■— -
- -
- -
Harts ........................
299,819
463,793
382,630
627,106
585,353
337,437
320,645
398,551
Hudar, ej pelsv. ober.
206,015
206,703
124,296
195,313
181,233
81,097
125,595
181,962
pelsverk, ber. ej sp.
*)
841
1,124
Hår, häst- ................
kg.
- -
---
- -
-- -
- -
766
- -
---- -
Hö................................
40,000
- -
---
- -
---
- -
- -
- -
Instrumenter, musika- liska :
flöjter etc.....
st.
124
119
fortepianon ....
- -
3
- -
- -
- -
—
- -
—
speldosor........
kg-
44
orgelverk........
kr.
2,844
2,425
4,874
2,683
1,828
- -
---
---
Inventarier, skepps-...
- ■-
- -
- -
1,000
---
—
- -
2,150
Ister ............................
kg-
— —
—
2,650
1,890
—
---
—
2,400
*) 13,675 kr.
68 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Talj. Ko 9 (forts.)
Qvantitet för
j beräkningen.
1881.
•
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
Jern, stång-................
kg.
17,832
platt- ................
>>
- -
— —
35,674
- -
- -
— —
- -
---
muttrar ............
>>
- -
— —
- -
- _
4,600
5,060
- -
- -
plåtar ................
---
— —
- -
- -
272,118
257,000
- -
10,092
finare gjutgods
n
- -
— —
- -
__
353
_ -
- -
- -
Jernvägsmateriel........
kr.
- -
— —
- -
1,500
3,000
4,200
4,900
4,102
Kaffe ........................
kg.
107,0611
200,397
273,885
822,826
590,824
746,572
721,350
593,251
Kakao ........................
n
- -
1,153
- -
7,040
17,687
- -
- -
- -
Kapris ........................
1,499
2,125
1,698
4,570
4,074
1,934
2,254
1,485
Kardborrar ................
„
8,418
- -
6,807
9,098
3,878
5,256
4,665
- -
Kautschuk, arb., rör..
- -
- -
- -
- -
---
- -
240
- -
Kem. tekn. preparater
kr.
7,663
2,956
6,895
2,672
3,517
1,744
1,031
2,047
Klorsyradt kali ........
kg.
---
- -
- -
- -
- -
2,298
Koppar, plåtar ........
- -
- -
- -
---
- -
- -
- -
1,479
Korgmakarearb.........
, ,
595
374
664
—--
- -
. - -
- -
---
Kreatursfoder ............
----
- -
- -
- -
48,750
15,000
Krita, hvit, omalen....
hl.
---
2,150
---
570
589
- -
1,000
- -
Krokar till fiske........
kg.
- -
- -
- -
86
- -
230
- -
Kött............................
n
- -
- -
1,700
----
- -
___
- -
Lakrits........................
>5
15,268
24,223
27,431
35,459
29,592
27,198
26,854
34,463
Leksaker ....................
897
801
1,745
1,951
1,215
1,369
1,437
1,072
Lera............................
kr.
7,461
11,415
6,397
7,980
12,550
1,070
3,297
5,700
Likör ........................
i.
11,549
13,552
14,491
20,248
22,264
24,671
28,361
31,164
Lim ............................
kg-
35,091
57,642
30,367
28,583
53,469
37,265
39,470
39,110
Luktvatten ................
814
588
508
668
579
821
627
589
Lök ............................
7,521
11,639
---
9,493
- -
- -
- -
- -
Mandel ....................
11,960
15,836
10,720
22,512
17,437
24,658
22,581
7,550
Målningar^''................
kr.
1,760
1,650
23,825
8,325
1,460
9,500
18,725
- -
! Natron........................
kg-
---
---
- -
12,190
---
- -
---
200,000
Nötter, hassel etc.....
15,320
9,428
15,496
27,723
21,554
22,359
19,972
17,783
Olein............................
„
- -
- -
9,930
---
----
- -
Oliver ........................
5 5
1,445
1,253
1,325
2,122
1,192
1,393
1,052
! Oljekakor....................
• 5
2,713,082
828,775
1,526,335
2,568,350
5,592,795
3,432,457
2,580,844
2,362.301
i Oljor, flygtiga............
5 5
1,079
1,555
2,145
1,416
1,600
1,664
1,788
1,014
mineral-, råa....
----
10,252
----
. - -
-i -
- -
46,444
Ost ............................
> 5
4,810
5,334
5,363
5,684
5,725
5,413
5,272
6,805
Parfymer ....................
5 1
. - -
82
- -
- -
- -
131
— 286
383
1 Pennskaft....................
n
_ -
285
355
262
- -
168
- --
Perlemor ....................
- -
— —
51
- -
- -
j Piphufvuden................
5 5
___
- -
— —
586
546
224
272
---
Plommon ....................
373,594
432,009
474,686
474,070
517,091
478,888
322,946
213,219
Pomeransblomvatten..
55
2,132
1,365
2,100
1,785
1,421
1,489
1,272
1,031
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
69
Qvantitet för
beräkningen.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
Pomeransknopp och
skal ....................
kg-
1,751
- -
- -
2,613
---
- -
Saffran........................
n
- -
—
- —
---
100
56
28
- -
Salmiak ....................
- -
- -
12,019
---
-- -
- -
---
---
Salpeter ....................
j)
—
- -
11,200
- -
- -
-- -
- -
Salt, Glauber-............
jj
—
—
- -
- -
- -
- -
142,370
293,074
Sand .......................
kr.
9,218
10,660
10,986
14,877
4,275
13,590
3,061
10,098
Senap, malen............
kg.
4,552
9,269
14,734
11,997
10,304
9,455
11,975
11,162
Silke ........................
> >
60
- -
- -
- -
- -
_ _
_ _
- -
Sirap ........................
n
- -
38,803
- -
- -
---
___
---
- -
Slöjdvaror..................
kr.
5,794
5,028
11,113
o,B54
5,910
4,262
5,818
3,674
Smör, naturligt.........
kg.
—
- -
- -
— —
- -
- -
- -
2,533
konstgjordt.....
5?
- -
- -
- -
— —
- -
— -
- -
5,422
Socker, raffineradt ....
J J
230,023
170,693
95,772
30,328
12,425
---
15,632
oraffineradt....
148,633
272,841
15,179
27,664
10,947
7,623
_ _
---
Solfjädrar................
n
25
30
42
- -
- -
---
- -
Soja...........................
?i
- -
---
- _
1,495
1,275
945
1,265
1,440
Spanmål, omaien, råg
kbm.
1,747
507
- -
1,228
- -
- -
- -
kbm. 1
kbm.
korn
kg-
---
- -
1,484
1.938,170
- -
----
majs
kg-
- -
- -
197,650
458,575
41,000
- -
- -
---
malen, hvetemjöl
kg-
84,515
- -
- -
---
- -
---
---
- -
Speglar .....................
5 J
- -
620
902
512
-----
572
- —
- -
Sten..........................
kr.
18,090
45,204
18,784
10,045
14,853
15,474
22,886
12,128
Strängar, ej spec. slag
kg-
- -
---
15
-
---
Svampar,sug- och tvätt-
kg.
---
- -
— —
400
130
- -
- -
241
ätbara ........
5 3
- -
4,897
4,700
5,012
2,351
1,968
3,240
2,149
Sängkläder ..............
kr
■- -
1,263
- -
---
---
---
- -
Talg...........................
kg.
- -
10,182
- -
- -
- -
- -
- -
Tenn, arbetadt .........
3,710
- -
4,424
4,755
6,708
8,991
4,489
3,800
Tennsalt....................
33
1,340
1,383
1,578
620
---
- -
- -
Terpentin ................
33
.1,170
1,057
- -
---
3,184
---
_____
- -
Terpentinolja ............
,,
62,401
89,984
134,407
155,849
78,163
80,414
123,748
119,025
Tobak, arbetad........
- -
- -
158
----
- -
535
273
582
Tryffel........................
33
1,734
-----
---
- -
- -
---
----
- -
Träd, koppar- .........
3 3
- -
976
1,015
1,255
2,658
----
854
linne-.............
324
331
---
---
_ _
_ _
585
Trävaror, oarb. af inb.
träslag..............
kr.
- -
1,279
1,293
- -
___
_ _
---
---
faner..................
kg.
8,901
18,150
955
10,288
5,169
9,836
3,241
9,906
tunnbindarearb...
33
- -
9,229
16,956
15,269
14,566
15,900
9,942
14,622
snickarearb.........
3 3
22,980
9,653
4,106
3,738
1,961
5,049
2,200
6,236
möbler ..............
kr.
----
-----
3,362
1,539
2,216
—
-----j
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
70
Tab. N:o 9 (forts.)
Qvantitet för
beräkningen.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
Tågvirke .................
kg.
1,400
_ _
1,434
Ull ...........................
46,757
25,933
28,385
9,673
1,595
2,959
- -
28,052
Vagnar .....................
st.l.kr.
St. 2
2
2
2
12
—
—
fa. 6,605
Vanilj.......................
kg.
44
36
42
96
85
87
96
52
Vatten, mineral-.........
1.
5,139
3,519
4,727
4,347
5,447
5,040
6,233
6,251
Vax..........................
kg.
- -
- -
- -
1,150
- -
- -
---
Vekar ........................
- -
— —:
163
- -
- -
- -
Vinsten ....... ............
8,223
3,565
3,940
3,554
3,093
6,548
4,358
2,814
Växter, lefvande ......
kr.
1,100
- -
1,251
1,594
1,020
---
--- -
- -
Zink, arbetad..........
kg-
---
- -
8,211
- -
- -
- -
-, -
- -
Ättika.......................
19,832
23,917
26,263
21,754
21,290
25,108
21,831
19,868
Varor, ej spec., råämn.
kr.
---
- -
- -
— -
1,702
3,050
2,506
1,185
arbetade .
14,909
11,285
47,100
16,223
7,154
5,184
5,613
6,151
öfriga varor ...........
5 5
40,696
29,351
30,801
26,595
30,248
40,399
32,777
29,207
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 10.
Från Spanien under åren 1881—1888 införda, i traktaterna med detta land eller med
Frankrike för införseln til! Sverige ej upptagna varor.
Qvantitet för
beräkningen.
1881.
1882.
1883.
1884.
1885.
1886.
1887.
1888.
Anis ........................................
kg.
13,074
19,475
8,821
12,100
10,849
5,880
3,737
1,270
Fartyg och båtar ....................
kr.
- -
- -
—
—
5,600
—
—
Fikon ........................................
kg.
147,053
144,526
229,167
92,743
94,179
111,441
91,122
56,832
Fjäder, ospritad........................
)»
3,100
8,580
28,497
17,807
25,248
18,838
20,276
28,268
Galläpplen................................
) 5
- -
- -
- --
—
—
——> -
—
650
Gryn, ej af spanmål, a. sl.....
) J
- -
- -
---
—
—
- -
10,000
Gräs, färgadt............................
55
- -
- -
- -
—
6,037
---
— —
—
Inventarier, skepps-................
kr.
1,800
- -
— -
—
—
- -
—
—
Kaffe ........................................
kg-
---
- _
---
—
1,164
- -
—
—
Lakrits ....................................
- -
792
- -
—
—
---
—
—
Mandel ....................................
4,688
4,166
6,603
5,989
5,889
5,939
3,207
3,527
Nötter, hassel- ........................
- —
2,051
- -
—
- -
—
2,114
Pomeransknopp och skal........
5 5
47,382
40,242
55,147
33,749
15,970
27,577
31,497
38,854
Rör, rotting ............................
n
- -
- -
---
4,900
—
2,000
—
underbäddnings- ............
kr.
3,150
6,228
4,130
4,065
6,650
---
—
4,575
Spanmål. omalen, råg ............
kbm.
790
---
— —
—
—
—
Sten ........................................
kr.
- -
- -
- -
—
15,002
2,720
—
___1
Vin, öfver 21 °/«> på fat........
kg-
1.
- -
- -
- -
—
—
1,376
3,532
1,438
på andra kärl
- -
- -
- -
---
—
398
—
—
Öfriga varor ............................
kr.
2,288
2,858
7,810
5,419
8,470
7,415
3,731
6,481
72
Bevillningsutskottets Betänlmnde N:o 1.
Tab. JSk:o 11.
Tabell, utvisande för åren 1864 och 1869 införseln af och tullinkomsterna å de varor, som äro upptagna
i traktaten med Frankrike af den 14 Febr. 1865.
Anm. Då genom 1865 års traktat med Frankrike tullsatserna i Sverige å en del varor skulle under 4 år successivt nedsättas, är
för jemförelse upptaget tullintraderna för åren 1864 och 1869, eller året närmast före det, då traktaten började tillämpas,
och året närmast efter det, då traktaten trädt i sin fulla kraft.
Införsel år 1864.
Införsel år 1869.
Ökning
Minskning
af tull- |
Tull-
Tull-
inkom-
inkom-
Qvantitet.
Tullsats.
inkomst.
Qvantitet.
Tullsats.
inkomst.
sterna.
sterna. j
Rdr.
Riksdaler.
Rdr.
Rdr.
Rdr.
Riksdaler, j
Agat, arbetad, omfattad ................
it 14
1,50
21
rdr 80
fri
_
_
21
Alabaster, arbetad, hvit ................
239
0,60
143
l 2 848
fri
497!
andra slag ........
U81
0,30
354
Ammoniak *) ....................................
- -
—
---
— —
fri
—
—
— —
Antimonium crudum........................
,, 17,553
0,03
527
U 17,506
fri
—
—
527
Arsenik ............................................
„ 14,125
0,02
282
5,878
fri
—
—
.282
Askar och Dosor af sam. amu.....
„ 10,762
0,30
3,229
„ 5,776
0,20
1,155
—
2,074
Balsam ............................................
2,107
0,15
316
956
fri
—
—
316
Band, silkessammets-........................
1,118
4,50
5,031
l 6 234
1,50
9,351
25,050
siden- ....................................
„ 4,89-j
6,—
29,370
halfsiden-................................
2,183
3,—
6,549
„ 2,992
1,-
2,992
—
3,557
andra slag ............................
„ 79,630
0,75
59,722
„ 87,276
0,50
43,638
—
16,084
Ben, arbetadt, elfenben....................
768
1,50
1,152
749
0,50
374
—
778
andra slag...............
9,423
0,40
3,769
„ 13,087
0,15
1,963
—
1,806
Bensvart och Benkol.......................
ctr 2,192
1,50
3,288
ctr 2,392
0,75
1,794
■—
1,494
Bernsten, arb., oinf.........................
a 8
1,50
12
rdr 500
fri
—
—
12
Bijouterivaror....................................
16,892
0,75
12,669
U 15,039
0,35
5,264
*> _
7,405
Bildhuggeri arb., andra slag ........
02
0,25
13
rdr 270
fria
—
—
13
Bleckslagare arb., olackerade ........
„ 11,692
0,25
2,923
U 25,997
0,10
2,600
—
323
lackerade ........
92,051
0,40
36,820
„ 81,043
0,15
12,156
—
24,664
Blommor, konstgjorda ....................
815
22,50
18,337
1,297
6 —
6,485
—
11,852
delar deraf ....................
178
7,50
1,335
228
9 _
— J
456
_
879
Bly, arbetadt, omåladt....................
3,952
0,05
198
„ 1,944
0,03
58
—
140
måladt........................
2,883
0,20
577
,, 454
0,15
68
—
509
Blyertspennor, timmermans-............
3,964
0,15
595
\ „ 14,331
0,15
2,150
3,308
andra slag................
9,726
0,50
4,863
Transport
101,591
•) Upptagen i traktaten, men ej i tulltaxorna, hvarigenom införseln^ej kan uppgifvas å kaustik ammoniak; a Salmiak
var införseln år 1864 32,165 skålp. ä 3 öre = kr. 965; införseln 1869 28,496 skålp. varan tullfri.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
73
Införsel år 1864.
Transport
Blysocker.......................................
Bläck, skrif- ........*......................
Boktrycksvärta ...........................
Borax ...........................................
Borstbindarearbeten:
med inf. af opol. trä...........
„ „ „ pol. trä ...........
,, ,, „ ben, horn, etc
Brefkuverter ...............................
Broderade arbeten:
å 20 % förhöjning*)
å 50 °/n
*)
Införsel år 1869.
Brodérduk:
af silke ..............
af silke med an. materiel....!
af ull ........................
af papper ................
andra slag ................
påbörjade arbeten *)
Brodérmönster ................
{Bränvin, konjak**), fr. Frank.),
på fat...
på but.
fr. an. länder....
; Böcker på fram. språk..........
med inb. papper*) ..
Champignoner ***)..................
Citronsaft ..............................
Citronsalt ..............................
i Etuis .....................................
Fingerborgar och Syringar ..
! Fosfor......................................
: Frukter och Bär friska..........
| Färger, blyhvitt o. zinkhvitt
Qvantitet.
Tullsats.
Tull-
inkomst.
Qvantitet.
Tullsats.
Tull-
inkomst.
inkom-
sterna.
inkom-
sterna.
Rdr.
Riksdaler.
Rdr.
Rdr.
Rdr.
Riksdaler.
101,591:
a
9,781
0,03
293
u
54,898
fritt
—
—
293
k:r
2,899
0,50
1,449
k:r
14,549
0,05
727
—
722''
tt
28,948
0,10
2,895
tt
43,476
0,03
1,304
—
1,591
5 )
43,783
0,04
1,751
) >
34,767
fri
—
—
1,751
J>
762
0,25
190
3,133
0,05
157
33
5 >
3,257
0,50
1,628
1,582
0,10
158
—
1,470
5 1
3,203
1
3,203
5 >
3,274
0,20
655
—
2,548
>)
20,819
0,20
4,164
5)
27,414
0,10
2,741
—
1,423
rdr
»>
19,736
31,276
_ _
»rdr
54,277
20 °!0
_
—
it
3
6-
18
it
2
1,50
3
_
15
) t
4
B,-
12
1
1
1
—
11
” ""
_ -
1,25
- -
1
0,75
1
1
---
314
0,18
57
266
0,15
40
—
17
2,907
1,-
2,907
3,247
0,50
1,623
—
1,284
rdr
6,562
20 °/
- -
rdr
2,418
20 «|0
—
—
- -
1 it
209
0,20
42
it
225
0,08
18
—
24
!■
264,421
0,45
118,9891
k:r
kr.
168,826
3,200
0,85
1,70
143,077
5,440
—
1
1
32,152
1,20
38,582
—
---
rdr
119,137
fria
- -
rdr
216,458
fria
—
—
- -
”
29,139
50 %
- -
34,296
20 ° 0
—
—
- -
it
-
0,50
- -
it
482
0,16
77
—
- -
k:r
no
0,16
18
k:r
36
fri
—
—
18
tt
415
0,35
145
tt
365
fritt
—
—
145
J1
10,243
0,75
7,682
10,794
0,35
3,778
—
3,904
1 n
3,202
0,40
1,281
3,945
0,15
592
—
689
»
7,001
0,15
1,050
17,514
0,08
1,401
351
- -
i ctr
2,647
0,50
1,323
ctr
2,603
fria
—
—
1,323
tt
946,487
0,05
47,324
tf 1,031,790
0,03
30,954
—
16,370
Transport
Ökning Minskning 1
3521 135,222!
*) Tullbeloppet kan ej beräknas.
**) Tullsatsen ändrad och år 1869 efter annan grund beräknad. Den tullnedsättning som franskt drufbränvin på
fat detta år åtnjöt utgjorde rdr 58,914.
***) Införseln häraf ej särskildt upptagen i 1864 års tulltaxa.
Bill. till Riksd. Prof. 1800. 5 Sctml. 1 Afd. 1 Häft.
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
74
Tab. N:o 11 (forts.).
Införsel år 1864.
Införsel år 1869.
Ökning
Minskning
Tull-
Tull-
inkom-
inkom-
Qvantitet.
Tullsats.
inkomst.
Qvantitet.
Tullsats.
inkomst.
sterna.
sterna.
Rdr.
Riksdaler.
Rdr.
Rdr.
Rdr.
Riksdaler.
Transport
352
135,222
Garn, bomulls-, ofärgadt ............
it 458,706
0,12
55,045
it 575,748
0,08
46,Q*30
—
8,985
färgadt ............
„ 14,435
0,20
2,887
„ 267,837
0,14
37,497
34,610
—
ull-, ofärgadt ....................
„ 167,882
0,15
25,182
„ 125,858
0,10
12,586
—
12,596
färgadt........................
„ 200,190
0,20
40,038
„ 284,967
0,15
42,745
2,707
—
linne-, ofärgadt ................
„ 22,041
0,25
5,510
„ 29,968
0,10
2,997
—
2,513
färgadt....................
5,032
0,40
2,013
7,540
0,20
1,508
—
505
Gipsarbeten, ej specificerade ....
4,233
0,25
1,058
2,811
fria
—
—
1,058
Glas, fönster-................................
„ 636,463
0,04
25,459
,, 95,602
0,03
2,868
—
22,591
ljuskron- ............................
,, 8,564
0,12
1,028
4,293
0,05
215
—
813
optiska ................................
449
0,25
112
449
fria
—
—
112
spegel-, slipade:
ofolierade................
„ 37,514
0,08
3,001
„ 29,473
0,05
1,474
—
1,527
folierade ................
77,643
0,18
13,976
„ 55,515
0,10
5,551
—
8,425
andra slag ........................
„ 237,536
0,20
47,507
„ 181,495
0,15
27,224
—
20,283
Glete eller Glitt............................
9,558
0,02
191
„ 33,961
fritt
—
—
191
Guld, arbetadt ............................
ort 2,549
0,50
1,274
ort 3,701
0,05
185
—
1,089
bok-, äkta ........................
2,112
0,04
84
*l„ 25,161
0,01
252
176
oäkta ........................
i, 34,3/5
0,01
344
musiv-, puder-....................
636
0,02
13
436
0,01
4
—
9
Gulddragarearbeten:
kantiljer och paljetter:
äkta eller halfäkta........
ort — —
0,06
- -
oäkta ............................
1,162
0,02
23
fransar, galoner etc.:
„ 37,219
0,01
372
62
—
äkta eller halfäkta........
1,428
0,16
228
oäkta ............................
742
0,08
59
Gummi, ej specificeradt ............
ti 70,729
0,01
707
it 125,644
fritt
—
—
707
Guttaperchaarbeten, andra slag
„ 20,984
0,50
10,492
„ 13,594
0,40
5,438
—
5,054
Handskar ....................................
4,093
3,-
12,279
2,399
1 -
2,399
—
9,8S0
Handskskinn ................................
22
1,50
33
„ 67
0,30
20
—
13
Harts ............................................
638,859
0,01
6,389
„ 893,675
fritt
—
—
6,389
Hattar, af siden............................
st. 373
4,-
1,492
st. 2,396
1,50
3,594
2,102
af ull, filt etc.................
11,217
2,-
22,434
„ 52,692
0,40
21,077
—
1,357
af halm............................
6,323
1,50
9,484
„ 12,251
0,40
4,900
—
4,584
andra slag ....................
9,620
0,40
3,848
,. 20,901
0,40
8,360
4,512
_ _
Hattflätor af halm........................
fl 4,108
1,50
6,162
it 4,099
0,40
1,640
—
4,522
Hattfoder af siden........................
„ 3,098
1,50
4,647
2,229
0,75
1,672
—
2,975
Horn, arbetadt:
knappar ............................
„ 39,310
0,40
15,724
„ 34,801
0,20
6,960
—
8,764
andra slag ........................
,, 5,757
1
5,757
4,348
0,50
2,174
—
3,583
Transport
44,345; 263,923
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
to
Transport
Hudar och Skinn, ej pelsverk,
beredda:
sulläder *) ....................
pergament, färgade och
pressade skinn .
andra slag .............
Hår- och Tagelarbeten.........
Häktor, Hakar och Hyskor .
Hängslen, af siden.................
andra slag.............
Instrumenter:
fältskärs- etc..................
musikaliska:
flöjter etc.................
guitarrer.....................
violer .........................
violonceller.................
valdhorn.....................
post- och signalhorn.
trummor.....................
klavér och positiv.....
harpor.........................
fortepianon:
tafflar .....................
flygel-.....................
speldosor.....................
orgelverk.....................
tillbehör till instrumenter
Jern:
gjutet, finare a) ................
gröfre b) ................
smidt eller valsadt:
jernvägsskenor ................
kassakistor och sängar....
skostift ............................
manufaktursmide, ej spec.:
poleradt ........................
andra slag ....................
Transport|44,345
Införsel år 1864.
Införsel år 1869.
Ökning
af tull- inkom- sterna.
Rdr.
Minskning
af tull- inkom- sterna.
| Riksdaler.
Qvantitet.
Tullsats.
Rdr.
Tull-
inkomst.
Riksdaler.
Qvantitet.
Tullsats.
Rdr.
Tull- | inkomst.
Rdr.
44,345
263,923
il
380,705
0,25
13,806
it
468,213
0,10
4,935
—
8,871
) > *
28,947
39,002
0,75
0,40
21,710
15,601
1
1 ”
85,075
0,20
17,015
—
20,296
57
4-
228
13
0,35
p
0
—
223
6,694
0,50
3,347
4,648
0,15
697
—
2,650
632
2,25
1,422
288
1-
288
—
1,134
J)
30,057
0,75
22,543
>>
26,616
0,50
13,308
—
9,235
J)
15,326
0,25
3,831
> >
14,344
0,15
2,152
—
1,679
st.
312
0,75
234
st.
241
0,50
120
_
114!
33
2-
66
14
1
14
—
521
681
1-
681
M
343
343
—
338!
4
4,50
18
6
1-
6
—
12
114
3,-
342
95
1,-
95
—
247!
348
1 —
348
no
1-
no
—
238
55
O
o,—
165
19
1-
19
—
146
22
7,50
165
J >
32
1-
32
—
133
J)
— •—
15,—
—
n
- —
1
—
—
— —
84
60,-
5,040
105
40,-
4,200
_
840
37
120,-
4,440
8
60,-
480
—
3,960
it
553
1,50
829
u
642
0,50
321
—
508
rdr
11,931
15 °lo
1,790
rdr
15,317
^ °l
^ io
766
—
1,024
>>
17,152
1 5 o
10 lo
2,573
7,126
10 °l
AV lo
713
—
1860
it
9,395
0,25
2,349
it
6,079
0,10
608
_
1,741
>>
29,303
0,12
3,516
n
26,695
0,06
1,602
—
1,914
ctr
400,270
fria
___
ctr
133,801
fria
__
_
_ _
rdr
7,522
20 «|0
1,504
rdr
5,080
10
508
—
996
U
19,666
0,05
983
a
26,640
0,03
799
—
184
14,469
0,25
3,617
15,500
0,15
2,325
_
1,292
5 J
232,521
0,15
34,878
> j
210,148
0,06
12,609
—
22,269
345,879
‘) Hufvudsakliga införseln af sulläder egde rum landvägen från Norge; varan således tullfri.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
76
Tab. N:o 11 (forts.).
Införsel år 1864.
Införsel år 1869.
Ökning
Minskning
Qvantitet.
Tullsats.
Rdr.
Tull-
inkomst.
Riksdaler.
Qvantitet.
(Tullsats.
Rdr.
Tull-
inkomst.
Rdr.
inkom-
sterna.
Rdr.
inkom-
sterna.
Riksdaler.
Transport
Kastanier ..................................
U
11,399
93,389
251 279
0,06
0,50
0,02
50 °|„
‘ 684
it 12,983
„ 62,881
„ 446,710
[rdr 518,923
456
fria
44,345
345,879
684
Kautschuk, arbetad, ej spec.....
Klorkalk.......................................
5 >
46,694
5,026
0,40
0,01
25,152
4,467
—
21,542
559
Kläder, nya gångkläder *):
å 50 °L förhöjning............
rdr
828,085
37,259
å 100 °L „ ............
ioo °L
20 ®|0
—
—
---
oljade ....................................
1,119
19,473
3,413
2,065
Knappar af sam. ämnen ............
U
'',0,60
0,50
1 12
11,684
1 706
it 30,603
2,759
1,598
,, 6,697
408
„ 23,349
18,484
93,708
1,482
258
0,30
0,25
0,50
0,06
0,50
0,10
0,20
0,16
0,15
0,30
0,OS
fria
9,181
690
2,503
1,016
1,514
1,147
556
8,092
3,036
2,951
Knifvar:
rak-........................................
perm- ....................................
2,313
1,549
799
talj- och sjömans-................
10,329
760
41,707
16,832
35,888
827
0,15
1-
0,25
0,40
0,50
0,20
0,50
0,18
1,50
1,12
0,02
0,10
0,15
0,03
0,10
0,40
K—
0,04
0,08
0,03
1,50
3,-
402
bords- och andra slag:
med skaft af silfver ........
„ „ „ an. ämnen..
Konfityrer ...................................
J J
J)
760
10,427
6,733
17,944
165
204
2,335
3,697
14,993
222
—
Konserver ....................................
Koppararbeten:
opolerade ............................
57
polerade ................................
589
294
77
217
Kopparstick, andra slag:
oinfattade ............................
23,087
2
4,156
3
„ 19,084
212
1,527
2,629
Koraller, arbetade, oinf.............
3
Korgar, finare slag ....................
1,266
15,305
335
1,418
306
3,746
}„ 28,626
3,015
}„ 17,619
„ 13,062
4
0,25
936
482
Krita, röd och svart....................
pastellkrita ........................
33
fri
•-
—
339
Krokar till fiske...........................
2,166
3,392
14,380
6,524
2
18
325
fria
325
Krukmakarearbeten, oglaserade..
glaserade....
Lack ..........................................
>>
)>
102
1,438
2,610
2
1
0,03
0,20
0,20
fri
529
2 612
2
1,011
Lackerade arbeten, ej spec.........
Lacmus ........................................
) J
1
1
1
Lakrits ........................................
136,385
3,720
20,217
4,899
10,911
112
„ 141,326
452
0 05
7,066
3,845
112
Lakritsrot ....................................
fri
Leksaker af trä eller sams. ämnen
Likör ............................................
))
k:r
30,325
14,697
., 47,403
k:r 9,279
0,25
2,-
11,851
18,558
3,861
18,474
Transport
48,265
416,918
•) Tullbeloppen kunna ej beräknas.
Bevillningsutskottets Betänkande- N:o 1,
77
Transport
Ljus, vax- och spermaceti- ........
andra slag (stearin-)............
Läderarbeten*) ............................
Masker ........................................
Metaller, sam., arb., förgylda ....
andra slag...
Nålar af annat ämne ................
Nät*) ............................................
Oljor, feta, oliv- ........................
hamp-, kokos-, palmoch
spermaceti- **)
Papparbeten, olackerade ............
lackerade................
Papper:
kardus-, sug-, makulatur-....
skrif- och andra slags hvitt
post- ...........................
färgadt, pressadt etc.
Papperstapeter och Border
Paraplyer: af siden ...........
andra slag .......
ställningar .......
Perlemor, arb., oinf............
Perlor, oäkta, glas- ...........
andra slag...
Perukmakarearbeten
Plymer
Pomada
Porslin, oäkta, hvitt, tallrikar....
a. pjeser....
måladt, tallrikar
a. pjeser....
äkta, hvitt ....................
förgyldt 1. måladt
*) Tullbeloppet kan ej beräknas.
**) Dessa oljor äro ej omnämnda i franska traktaten,
med bom- eller olivolja.
— —
rdr
48,928
20 °j0
—
—
---
288
st.
1,637
0,lo
164
-.
124
31,365
It
44,680
0,30
13,404
—
17,961
31,921
) 5
81,713
0,15
12,257
—
19,664
8,764
19,673
0,25
4,918
—
3,846
---
rdr
4S
10 «!„
—
—
- -
it 1
588,253
| 0,01 å
16,220
\
58,364
i 0,02
\
> J
920,716
0,02
18,414
i -
23,730
2,928
) •>
10,878
0,15
1,632
—
1,296
11,108
i)
10,938
0,25
2,734
—
8,374
0,01
1
2,849
it
107,924
0,04
j 2,798
—
51
11,771
14,160
\
262,835
0,08
21,027
11,081
6,177
f
8,720
5 5
83,975
0,08
6,718
—
2,002
7,231
st.
12.364
0,75
9,273
2,042
- -
11,056
* J
28,613
0,25
7,153
—
3,903
4,468
it
10,754
0,15
1,613
—
2,855
1,227
231
0,35
81
—
1,146
8,909
8,831
0,15
1,325
—
7,584
452
) J
208
0,50
104
—
348
36
28
0,50
14
—
22
5,115
190
Q
3,—
570
—
4} £)4t)
2,606
4,765
0,15
715
.--
1,891
121
3,307
0,03
99
—
22
5,127
100,923
0,05
5,046
—
81
3,299
>)
20,291
0,06
1,217
—
2,082
20,529
> 5
97,942
0,08
7,835
—
12,694
5,723
5)
24,673
0,10
2,467
—
3,256
44,111
55
90,984
0,20
18,197
—
25,914
Transport
50,307
585,166
men upptagas derföre att de under år 1864 voro sammanförda
Införsel år 1864.
Qvantitet. jTullbatsj inkomst.
Rdr. I Riksdaler.
it
)•>
rdr
st.
it
rdr
858|
365,507
34,086
1,920
41,820
79,802
21,9091
427
U 2,918,224
„ 7,320
„ 17,090
47,486
98,098
94,399
34,319
21,799
4,821
22,113
17,873
818
22,273
226
6
341
5,213
3,026
64,088
41,232
136,863
28,617
110,278
st.
)>
it
0,15
0,06
50
0,15
0,75
0,40
0,40
25 “jo
0,02
0,40
0,65
0,06
0,12
0,15
0,18
0,40
1,50
0,50
0,25
1,50
0,40
2- 6,—
15,—
0,50
0,04
0,08
0,08
0,15
0,20
0,40
129
21,930 /''
Införsel år 1869.
Qvantitet.
! Tullsats. ;
Tull
-
inkomst.
Rdr. I Rdr.
it 161,658 0,05
8,283
Ökning
af tullinkomsterna.
Rdr.
48,265
Minskning
af tullinkomsterna.
Riksdaler.
416,918
13,776
78 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tall. bho 11 (forts.).
Införsel år 1864.
Införsel år 1869.
Ökning
Minskning
Tull-
Tull-
inkom-
inkom-
Qvantitet.
Tullsats.
inkomst.
Qvantitet.
Tullsats.
inkomst.
sterna.
sterna.
Rdr.
Riksdaler.
Rdr.
Rdr.
Rdr.
Riksdaler.
Transport
50,307
585,166
Portföljer, af siden ....................
it
49
2-
98
it
88
i-
88
—
10
andra slag ................
41,413
0,50
20,706
43,005
0,25
10,751
—
9,955
Redskap och Maskinerier............
rdr 1,886,027
fria
---
rdr 1,878,635
fria
—
—
— —
Sadelmakarearb. med torg. beslag
n
309
0,75
232
it
351
0,25
88
—
144
andra slag........
10,535
0,50
5,267
5,893
0,20
1,179
—
4,088
Salt, glauber-................................
kbfot
620
0,10
62
''it
47,729
fritt
—
—
62
Saltsyra ........................................
n
129,904
0,01
1,299
721,766
fri
—
—
1,299
Saxar, andra slag, opolerade ....
„
. 6,831
0,25
1,708
5?
5,278
. 0,10
528
—
1,180
polerade........
ii
1,426
0,50
713
V
932
0,25
233
—
480
Silfver, arbetad!............................
ort
12,156
0,07
851
ort
30,401
0,03
912
61
— —
Silke, färgadt................................
it
4.943
1,50
7,414
it
9,596
0,40
3,838
—
3,576
Skedvatten och Salpetersyra........
11
75,362
0,05
3,768
11
77,162
fritt
—
--
3,768
Skomakarearbeten:
af siden ................................
33
3-
99
93
1-
93
—
6
af andra tyger, saffian etc.
1,379
2__
2,758
1,718
0,60
1,031
—
1,727
andra slag ............................
1,311
1,25
1,639
2.023
0,40
809
—
830
Slöjdvaror ....................................
rdr
74,512
20 °!0
14,902
rdr
94,310
10 \
9,431
—
5,471
Smink............................................
it
179
0,50
89
it
21
fritt
—
—
89
Snörmakarearbeten, af siden ....
2,471
4,
9,884
2,657
1,50
3,985
—
5,899
andra slag....
10,149
1,50
15,223
13,988
0,75
10,491
—
4,732
Soda, kaustik *)............................
—
5 %
- -
— —
fri
—
—
— —
Soja och Såser ............................
k:r
1,699
1,50
2,548
14,953
0,16
2,392
—
156
Solfjädrar ....................................
it
46
3;
138
1''!
277
0,50
138
—
—
Spanskgröna **)............................
—
—
— .—
—
fri
—•
—
—--
Speglar och Lampetter................
11
22,765
0,25
5,691
V)
18,126
0,10
1,813
—-
3,878
Spetsar, silkes- och linne- ........
1,712
6,-
10,272
1,355
1,50
2,032
—
8,240
andra slag ....................
2,502
2 —
5,004
1,860
1-
1,860
—
3,144
Spännhalsdukar:
af siden ....................
3,015
5-
15,075
3,213
1,50
4,819
—
10,256
af andra tyger............
96
1,50
144
19
0,75
14
—
130
Sten, arbetad, ej specificerad ....
82,036
0,01
820
rdr
13,332
fri
—
—
820
Strumpor, af siden........................
1,085
4,50
4,882
it
629
1,50
943
—
3,939
andra slag....................
68,056
1-
68,056
96,900
0,50
48,450
—
19,606
Strumpstickor................................
7,644
0,25
1,911
10,744
0.10
1,074
—
837
Transport
50,368
679,488
*) Hänfördes år 1864 till kem. tekn. preparater, hvadan införseln och tullbeloppet ej kunna uppgifvas.
**) Ej upptagen i 1864 års tulltaxa.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
79
Transport
Strängar, af metall....................
andra slag ..................
Stålarbeten, opolerade ...............
polerade..................
Svafvel, sicilianskt .....................
andra slag.....................
Svafvelblomma ...........................
Svafvelsyra .................................
Tennlikor....................................
Tenn, arbetadt, olackeradt........
lackeradt ........
Tennsalt*) .................................
Terpentin....................................
Tryffel **).................................
Träd, guld- och silfver- ...........
koppar- etc., förgyld.......
bomulls- ...........................
linne-, oblekt ..................
blekt....................
Trävaror, svarfvare arbeten ......
snickarearbeten:
af furu eller gran...
af and. inh. träslag
af utländska „
möbler ***)..................
Tvål, parfymerad .''......................
andra slag .......................
Tändstickor.................................
Ur-, fick-, med boett af guld .....
,, ,, af an. ämne
skeppskronometrar..............
vägg-, i fodex-, af brons......
af trä .........
lösa urverk och delar.........
Införsel år 1864.
Qvantitet. jTulIsats''| inkomst.
Införsel år 1869.
Qvantitet.
|Tullsats.
Tull
inkomst.
Ökning
af tullinkomsterna.
Minskning
af tullinkomsterna.
M 2,573
„ 582|
9,633
„ 329,980
20,718
10,642
„ 329,090
„ 3,636
17,607
„ 7,929
„ 15,617
ort — —
tt
45
yy
48,521
V
767
y y
36,387
5 5
3,076
> »
y y
23,898
84,067
yy
48,357
rdr
7,688
n
3,997
y J
54,541
yy
357
st.
707
yy
3,352
yy
4
it
4,247
yy
57,546
yy
609
Rdr.
Riksdaler.
Rdr.
Rdr.
Rdr.
Riksdaler.
50,368
679,488
0,20
515
U
2,255
0,10
225
—
290
1-
582
y y
427
0,50
213
—
369
0,50
4,816j
yy
yy
24,529
1,579
0,10
0,25
2,453
395
1 __
)
1,968
fritt
0,01
207
\
1”
847,098
fritt
—
207
0,02
213
yy
19,996
fri
—
—
213
0,01
3,291
y y
572,500
0,005
2,862
—
429
0,30
1,091
y y
1,913
0,15
287
—
804
0,25
4,402
yy
9.649
0,15
1,447
—
2,955
0,40
3,172
y y
4,036
0,30
1,211
—
1,961
5 Oj
^ 0
- -
yy
15,628
fritt
—
—
- -
0,01
156
yy
12.041
fri
—
—
156
0,50
- -
yy
648
0,16
104
—
---
0,12
---
_ -
0,01
—
—
- -
1,25
56
— -
1-
—
—
56
0,40
19,408
yy
80,385
0,20
16,077
—
3,331
0,40
307
yy
632
0,20
126
—
181
0,50
18,193
y y
68,195
0,30
20,458
2,265
- -
I—
3,076
»
'' 8,418
0,25
2,104
—
972
0,03
717
yy
21,768
0,01
218
_
499
• 0,10
8,407
y y
51,469
0,03
1,544
—
6,863
0,15
7,254
y y
25,797
0,05
1,290
—
5,964
50 °j0
— -
rdr
4,570
20 °!0
—
—
- -
0,50
1,998
a
4,283
0,12
514
—
1,484
0,08
4,363
yy
60,119
0,05
3,006
—
1,357
0,12
43
y y
407
0,02
8
—
35
4,-
1,—
2.828
3,352
|st.
4,945
1-
4,945
—
1,235
20,-
80
yy
7
1-
7
—
73
0,75
3,185
u
1,947
. 0,30
584
—
2,601
0,40
23,018
y y
46,333
0,20
9,267
—
13,751
3-
1,827
yy
987
0,75
740
—
1,087
Transport
52,633
728,329
*) Hänfördes år 1864 till kem. tekn. preparater, hvadan införseln och tullbeloppet ej kunna uppgifvas.
**) Ej upptagen i 1864 års tulltaxa.
***) Tullbeloppet kan ej beräknas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
SO
Tab. N:o 11 (forts.).
Införsel år 1864.
Transport
Vagnar och Åkdon:
arbetsfordon ........................
tvåhjuliga och droskor ......
öfriga slag.........................
Vantar, af siden ........................
andra slag .....................
Vatten, mineral- ........................
Vin*), på fat, t. o. m. 21 °|0...|
öfver 21 °|0 /
på buteljer, t. o. m. 21 °j0\
öfver 21 °0 ......J
Vindrufvor ................................
Vinsten .......................................
Vinstenssalt.................................
Visitkort ...................................
Vitriol, grön ...........................
andra slag .....................
Väfnader:
helsiden-, felb och plys.....
sammet...............
andra slag ........
halfsiden-:
felb och plys ..................
andra slag........................
bomulls-:
gas, halflinon etc.............
tyll .................................
andra slag:
oblekta ........................
blekta eller färgade ...
tryckta eller pressade...
bomulls- med blandning af
lin: damast ...............
ylle: filtar och mattor...
pressduk...............
andra slag .............
Införsel år 1869.
Qvantitet.
Tullsats.
Rdr.
_ Tull- inkomst.
Riksdaler.
Qvantitet, j
st.
17
5,—
85
st.
1
14
33
7
20,-
140
33
17
15
100,-
1,500
3 3
4
it
152
4,50
684
a
42
8,201
1-
8,201
9,112
k:r
48,121
0,10
4,812
k:r
80,206
U ?
,101,888
0,14
434,264
it
33
3,042,111
523,421
k:r
63,998
1,75
111,996
k:r
’ ’
75,774
1,311
U
7,197
0,20
1,439
It
12,357
69,656
0,03
2,090
31
70,802
'' J
34
0,14
5
3 3
65
180
0.25
45
’ ''
2091
1 ’
33
213,915
64,451
0,01
0,03
2,139
1,934
l
1”
541,207!
1,094
1,50
1,641
33
863
> 1
2,471
4,50
11,119
1
99 /1£Q
n
22,761
6-
136,566
r
645
1,50
967
5 >
394
j 3
29,242
3-
87,726
5)
43,248
65.311
1-
65,311
81,605
3 3
6,857
2,25
15,428
j j
7,689
44,286
0,40
17,714
3 3
47,375
244,481
0,70
171.137
5 ,
291,413
33
200,979
0,90
180,881
'' •
438,859
2,032
0,90
1,829
'' ''
1,686
131,079
0,40
52,432
3 3
137,231
4,793
0,12
575
'' ''
5,557
33
933,964
1,50
1.400,946
3 3
1,177,634
Itdr.
; Tulli
inkomst.
j Rdr.
20-
100,—
1,50
0,50
fritt
0,07
0,14
0,55
1,75
fria
fri
fritt
0,08
fri
1-
1,50
1-
1-
0,75
1,25
0,25
0,40
0,50
0,50
0,25
0,10
0,75
Ökning | Minskning
af tull- af tullinkom-
inkomsterna.
I sterna.
Rdr.
70
340
400
63
4,556
212,948
73,279
41,676
2,294
17
863
33,694
394
43,248
61,204
9,611
11,844
116,565
219,429
843
34,308
556
883,225
Riksdaler.
52,633
200
\ _
I
38,548
728,329
15
!
1,100
''621
3,645
4.812
- |
148,037
I
1)8,026
1,439
2,090j
5
28
4,073|
778''
113,99l|
573|
44,478
4,107
5,817
5,870
54,572
986
18,124
19
517,721
Transport|91,381|l,729,256|
*) I franska traktaten är tullbeloppet bestämdt endast för Vin af till och med SI %, men då före år 1865 tullsatsen
å Vin var oberoende af alkobolhalten, upptages hela införseln.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
81
Väfnader:
linne''
Transport
och hamn-:
batist, flor etc.........
lärft och damast .....
hår- och tagel-:
nöthårsfilt .................
andra slag.................
Zink, arbetad, omålad ..............
målad................
q förgyld .............
Ångmaskiner och Ångpannor..
Varor, ej specificerade, arbetad(
Införsel år 1864.
Införse
år 1869.
Ökning
af tull- inkom- sterna.
Minskning
af tull- inkom- sterna.
Qvantitet.
Tullsats.
Tull-
inkomst.
Qvantitet.
Tullsats.
_ Tull- inkomst.
Rdr.
Riksdaler.
Rdr.
Rdr.
Rdr.
Riksdaler.
91,381
1,729,256!
! //
: 5 J
97
45,800
3,—
1-
291
45,800
}"
64,773
0.75
48,580
2,489
—
t?
15.548
fri
_ _
))
3,592
fri
__
_,
____
j ,,
262
0,50
131
2,875
0,25
719
588
- - I
j ,,
5,928
0,07
415
6,430
0,03
0,15
193
—
222''
1 >>
22,044
0,20
4,409
.
28,915
4,337
—
72!
J >
777
0,75
583
146
0,30
44
—
539!
: rdr
365,100
fria
- -
rdr
48,117
fria
—
--
- __
20.798
20 %
4.160
20,231
10 %
2,023
—
2,137
Summa rdr
94,4581,732,226
Minskning kronor
—
1,637,768
Sand. 7 Afd. 1 Iläft.
Bill. till Ritcsd. Brok 7890.
11
82
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Idb. N:o 12.
Beräknad tull-lindring, till följd af traktaten med Frankrike, å de varor, som dit införts
under åren 1886, 1887 och 1888.
Tull- differens per
100 kg.
År 1886.
År 1887.
År 1888.
ng.
Qvantitet, ! Tull-lindring,
Qvantitet. } Tull-lindring.
Qvantitet.
Tull-lindri
Fränes
; Francs
C:t
Francs
c:t
Francs
c:t 1
Jern, tack- och barlast-
0,60
kg. 1,052,639 5.263
20
kg. 2,052.321 10,261
61
kg. 2,059,677
10,298
39!
„ smältstycken ..
1 a 1,50
„ 384,485 5,767
28
„ 430,352! 6.455
28
878,794
13,181
91
„ stång- och Stål
0, å 1,
„ 11,502,479''115,024
79
„ 13,404,438 134,044
3 8
,, 15,071,590
150,715
90
„ Plåtar............
0,50 å 1,
- --- ! -
—
- - --
—
„ 8,032
80
32
„ stångjernsafhugg
1,
---! —
—
„ 12,900 129
—
„ 95,460
954
60
Maskinerier och Bed-
skap .....................
0 å 1
kr 42,290''
kr 32,275:
kr 6,175
!
= kg. 42,290! 422
90
= kg. 32,275 322
7 5
— kg. 6,175
61
75
Papp ........................
3,
„ 125,152! 3,754
5 6
, 141,946} 4,258
38
„ 86,666
2,599
98''
Papper ...................
3,
„ 154,280'' 4.628
to
557,799! 16,733
97
„ 149,790
4,493
70
i Sten......per 1,000 st. |0, 1, å 2,
kr 17,620:
kr 13,780:
kr 4,500
= st. 440,500! 881
= st. 344,500! 689
—
= st. 112,500
225
—
Tegel, eldfast, per
1,000 st.
1,
- - 1 -
—
„ 24,000 24
—
- -
—
—
Trävaror, bräder hyf-
hide .........
0,5 0
kbm. 17,619!
kbm. 16,087
kbm. 12,520
[
-~kg.10.042,
15
=kg. 9,169,590! 45,847 9 5
= kg. 7,186,400
35,682
—
„ arb. bygg-
nadsmaterial
kr 41,835}
kr 48,7571
kr 33,850
= kg. 125,505 2,510
10
= kg. 146,271 2,925
42
— kg. 101,550
2,031
—
„ andra slag,
j
möbler etc.
■)
kr 700
kr 50
kr 1,000
= kg. 1,400 28
—
= kg. 100} 2
—
= kg. 2,000
40
—
„ gröfre slag
2,
kr 150
kr 101
= kg. 2,850 57
—
= kg. 190 3
80
- -
- .
—
tunnbindare-
arb.............
2,
- - j -
—
kr 30
—
—
—
- kg. 90} 1
80
Summa Francs
—
— — ! 188,551
38
--1221,699
34
- -
220,364
5 0
1
= Kr| 135,756
99
= Kr} 159,623
52
= Kr
158,662
48
Anm. Vid beräkningen bär iakttagits:
Jern, smältstycken. Tulldifferensen är upptageu till 1,50 fr. per 100 kg.; innehålla de öfver 6
procent slagg, är tulldifferensen ingen, och innehålla de under 4 procent, behandlas
de antagligen som stångjern med tulldifferens af 1 fr. per 100 kg.
83
Bevillningsutskottets Betänkande N:o /.
Jern, stång- och Stål. Beräkningen är gjord efter tulldifferensen för stångjern. För Stål,
som äfven ingår i vigt q vanti teten, är tulldifferensen ingen; utförseln
häraf antagligen ej stor.
stång jer nsafhugg. Tulldifferensen är heräknad som för stångjern.
Maskinerier. Eu kilogram antages vara värd 1 krona.
Papper. Beräkningen är gjord efter tulldifferensen för papper, andra slag, då s. k.
Fantasipapper, färgadt papper etc., hvarå tulldifferensen är 10 fr., antagligen ej
exporteras.
Sten. Ett tusen stycken anses hafva ett värde af 40 kr.; högsta tulldifferensen 2 kr
är beräknad.
Trävaror, hy flöde bräder. En kubikmeter antages väga 570 kg.
tunnbindare-arbeten och
byggnadsmaterial. 3 kg. antagas vara värda 1 kr.
andra slag och möbler. 2 kg. » » » 1 kr.
gröfre slag, handspakar, etc. 19 kg. » » » 1 kr.
Den tull-lindring, som möjligen erhållits å från Sverige utförda Jernarbeten, ej
spec., Kemiskt tekniska prepararater (oxalsyra) och Ångmaskiner (Lokomotiver), är obetydlig
och har ej upptagits.
En franc är beräknad lika med 72 öre.
84
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. N:o 13.
Beräknad tull-lindring, till följd af traktaten med Spanien å de varor, som dit utförts
under åren 1886, 1887 och 1888.
Bränvin och Sprit, af säd
Jern, smältstycken .........
stång- och Stål ......
plåtar ..................
-Maltdrycker, andra slag .
! Maskinerier och Redskap
Tull- År 1886. År 1887. År 1888.
amerens
i per 100 kg.
Qvantitet.
Tull-
lindring.
Qvantitet.
Tull-
lindring
Qvantitet.
Tull-
lindring.
Pesetas.
2,6 5
1. 23,865.858
Pesetas.
632,445
c:t.
24
1. 31.427,738
Pesetas.
832,835
c:t.
06
1. 22.372,654
Pesetas.
592,875
c:t.
33
—
—
—
—
kg. 75,000
—
—
kg. 102,000
., 386,776
—
—
4,3 5
kg. 984.705
42,834
67
„ 1,258,658
54,751
62
16,824
7 5
2,3 0 il 4,35
—
—
—
„ 25,882
1.125
87
17.118
744
63
2,73
1. 11,252
309
4 3
1. 4,298
118
20
1. 1,311
36
05
0,0 5 it 0,5 0
—
—
—
kr. 8,462
-- kg. 8,462
42
31
kr. 83,846
~kg. 83,846
419
23
j Papper ......................................iO,so
''Träd, jern- och stål- .................... |
j Trämassa ...............................
| Trävaror, oarbetade, äfvensom hyflade!
bräder ............pr kbm.
arbetade: dörrar etc. pr kbm.
öfriga slag ...................
| Tändstickor ... .......... ..................;
Summa Pesetas:
a 1,65
kg-
1.130
18
65
—
1,45
—
—
kg. 7.448
0,03
kg. 1,041,879
520
9 4
„ 722,814
0,7 5
kbm. 189,493
142,119
7 5
kbm. 151,230
0,7 5
—
—
kr. 600
= kbm. 5
1,23
kr.
2.035
kr. 717
-- kg.
4,070
50
88
kg. 1,138
1,2 5
kg.
1,541
19
26
—
I 818,318j 8 21 =
kr.i 589,189! so i kr.
108
—
—
—
—
361
41
—
—
—
113,422
50
kbm. 138,959
kr. 1,325
104,219
20:
3
75
= kbm. 11
kr. 370
8
25:
17
1)8
= kg. 740
9
25;
—
—
—
—
—
002,786
70
---
715,136
7 4
722,006
42
kr.
514,898
45
Vid beräkningen har iakttagits:
Jern, smältstycken. Tulldifferensen kan ej uppgifva!.
„ plåtar, j
Maskinerier. ; Beräkningen är gjord efter den största tulldifferensen.
Papper. J
Trävaror, arb., dörrar och andra byggnadsmaterial. 1 kbm. antages värd 120 kronor.
öfriga slag, svarfva rcarb. inberäknade. 2 kg. „ ,, 1 krona.
flen tull-lindring, som möjligen erhållits å från Sverige utförda jernarbeten och arbetad sten, är obetydlig och har här
ej kunnat beräknas.
En pese ta är upptagen till 72 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
85
Talj. n:o 14.
Beräknad tull-lindring å från Frankrike infördt bränvin af
vinår ufv or på fat under åren 1886, 1887 och 1888.
Totalinförsel
från
Frankrike.
Qvantitet
hvarå tull- lindring
åtnjutits.
Skilnad i tull- satserna mellan
franskt
vindrufsbränvin
och annat.
Tull-lindring för franskt
vindrufsbränvin.
i
Kr.
ö.
Kr. i ö.
Kr.
ö. 1
År 1886 .................
1. 1,027,963
1. 1,021,658
—
15
j
153,248
70
„ 1887 ................
,, 1888 före den 3
„ 813,319
1
809,622
—
15
- J-
121,443
SO:
april.............
1. 984,783
533,671
—
15
80,050 i 6 5
efter denna tid
J
446,856
—
19,5
87,136 92
167,187
57 i
86
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab.
N;o 15.
Till Frankrike ankomna och derifrån afgångna svenska fartygs antal och
tontal samt af desamma inseglade bruttofrakter, jemförda med de bruttofrakter
som influtit af hela den utrikes sjöfarten.
År.
Ankomna.
Afgångna.
Samtliga af svenska
fartyg i utrikes
sjöfart inseglade
bruttofrakter.
Deraf i sjöfarten på
Frankrike.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Kronor.
Procent.;
1875
403
150,163
408
153,081
31,189,843
3,960,354
12,7
1876
389
140,745
389
138,723
36,1 17,392
3,571,695
9,9
1877
357
127,205
353
125,339
38,427,040
3,873,402
10,1
1878
488
171,763
484
170,817
34,458,639
4,536,962
13,2
1879
574
197,060
577
199,982
31,990,388
4,460,215
14
1880
594
211,568
598
212,611
36,577,399
4,985,673
13,6
1881
537
195,516
524
189,683
33,957,148
4,604,756
13,6
1882
542
216,042
549
219,747
36,842,086
5,276,579
14,3
1883
537
226,487
541
229,350
36,491,349
4,719,013
12,9 1
1884-
495
222,684
489
217,791
33,307,201
4,152,770
12,5 i
1885
400
186,518
408
191,166
28,983,717
3,160,919
10,9!
1886
395
193,384
396
192,907
27,611,327
2,773,881
10,
1887
460
231,799
457
229,541
29,834,666
3,196,056
10,7 j
1888
469
241,825
465
246,491
33,709,775
3,736,646
11,11
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
87
Tab. N:o 16.
Till Spanien ankomna och derifrån afgångna svenska fartygs antal och tontal
samt af desamma inseglade bruttofrakter, jemförda med de bruttofrakter, som
influtit af hela den utrikes sjöfarten.
t ■
År.
Ankomna.
Afgångna.
Samtliga af svenska ,
fartyg i utrikes
sjöfart inseglade
bruttofrakter.
Deraf i sjöfarten på j
Spanien.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Kronor.
Procent, j
1875
100
34,174
107
37,205
31,189,843
642,564
2,1 |
1876
158
52,884
158
52,772
36,117,392
1,012,695
2,8 i
1877
109
33,925
108
33,603
38,427,040
844,919
2,2
1878
136
42,169
143
44,484
34,458,639
965,203
2,8
1879
112
38,661
107
36,601
31,990,388
1,016,236
3,2 ''
1880
134
51,447
135
51,652
36,577,399
1,115,912
3,0
1881
139
53,864
140
54,704
33,957,148
1,194,756
O r 1
0,0
1882
152
62,332
139
56,099
36,842,086
1,379,342
3,7 :
1883
170
77,221
176
80,547
36,491,349
1,670,859
4,6 ■
1884
166
80,920
165
79,266
33,307,201
1,298,947
3,9
1885
164
81,190
164
82,132
28,983,717
1,184,062
4,1
1886
197
105,983
200
107,155
27,611,327
1,403,671
5,1
1887
265
167,765
260
165,846
29,834,666
1,075,298
3,6
! 1888
195
121,905
195
122,399
33,709,775
933,365
2,8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1
P. M.
angående
Franska traktaten.
Frågan huruvida en handelstraktat bör anses fördelaktigare för den
ena eller för den andra parten är vanligen en omtvistad fråga på så
sätt, att å båda sidor den åsigten uttalas, att traktaten är mera förmånlig
för den andra parten, och så synes äfven förhållandet vara med
den af Sverige och Norge med Frankrike afslutade traktaten. Den åsigt
som uttalas i Frankrike är, att, i händelse af ny traktat, sådana vilkor
som de i denna traktat stadgade icke skulle komma att från fransk sida
medgifvas, enär traktaten visat sig förmånligare för Sverige och Norge,
och såsom grund för detta påstående anföres, att en af de förnämsta
anledningarna hvarför Frankrike afslöt traktaten var den, att Frankrike
hoppades att spritutförseln skulle ökas, men att denna utförsel — om
hvilken, för hvad Sverige angår, närmare uppgifter lemnas i tabell A — i
stället för att ökas tvärtom minskats; att i allmänhet en traktat är förmånligare
för det land, som exporterar mest, samt att både i Sverige och
i Norge utförseln till Frankrike är betydligt större än införseln. Frankrikes
införsel från Sverige uppgick år 1887 enligt fransk statistik, ur
hvilken utdrag meddelas i tabellerna B och C, till ett värde af
37,815,557 kronor och införseln från Norge till 15,555,942 kronor, under
det att Frankrikes utförsel nämnda år endast utgjorde till Sverige
4,788,490 kronor och till Norge 3,270,357 kronor.
Häremot kan anföras, att då frågan är beroende af hvilka förhållanden
antagas skola uppkomma i händelse af traktatens upphörande,
hänsyn icke torde böra tagas till annan handel än sådan, för hvilken
förhöjda tullar skulle uppkomma, och att en jemförelse mellan ofvannämnda
belopp synes mindre lämplig derför, att värdet af utförseln från
Frankrike är grundadt på varans värde i Frankrike, under det att värdet
af införseln inbegriper handelsvinst, transportkostnad och tull. Om
Bill. till Riksd. Prot. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
en jemförelse skall anställas mellan de båda ländernas utförsel för bedömande
af frågan hvilketdera landets handel har största fördelen af
traktaten, torde det derför vara lämpligare att jemföra värdet vid afsändandet
i båda länderna.
Enligt den svenska statistiken öfver värdet af utförseln till Frankrike
vid afsändandet från Sverige uppgick hela denna utförsel år 1887
till ett värde af 26,428,083 kronor, hvaraf, på sätt närmare inhemtas af
tabell D, ett belopp af 18,272,299 kronor utgjordes af oarbetade trävaror,
som för närvarande äro tullfria i Frankrike från alla länder, och
ehuru det ingalunda är säkert att denna tullfrihet i händelse af traktatens
upphörande kommer att fortfara under alla omständigheter, enär
motion om tull redan blifvit väckt i franska parlamentet, antager jag
likväl för tillfället, att förhållandena skulle blifva sådana, att denna artikel
icke kommer att beläggas med tull. Fn del artiklar, och bland
dem spanmål, fins icke upptagen i traktaten, och efter afdrag af dessa
nämnda artiklar torde utförseln från Sverige af artiklar, för hvilka tullen
antages blifva förändrad i Frankrike i händelse af traktatens uppsägning,
kunna anses hafva uppgått till 2,491,851 kronor. Om å andra sidan
enligt tabell C öfver Frankrikes utförsel till Sverige värdet af sådan
utförsel, för hvilken i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten
nu stadgade tullafgifter antagas kunna komma att förhöjas i Sverige,
beräknas till 3,029,369 kronor, skulle Frankrikes af traktaten beroende
handel på Sverige öfverstiga Sveriges handel på Frankrike med ett
värde af 537,518 kronor. Detta belopp kan ej sägas vara betydligt, då
enligt denna beräkning Frankrikes af traktaten beroende handel på
Sverige således endast skulle öfverstiga Sveriges handel på Frankrike
med något öfver 1/5, och då vid afsändandet från Frankrike varan så
vidt möjligt antecknas såsom afsänd till den slutliga bestämmelseorten,
är det föga troligt att någon ytterligare betydlig utförsel blifvit gjord
till Sverige under rubrik af något tredje land. Det är visserligen bekant
att en del af införseln från Frankrike i den svenska statistiken
upptages såsom ankommen från annat land, t. ex. Tyskland eller Belgien,
men denna beräkning är redan jemförelsevis högre än de svenska
uppgifterna, emedan enligt tabell 3 hela införseln med handelsvinst och
transportkostnad beräknas till 3,045,814 kronor. Häremot kan visserligen
anmärkas att alla »ej specificerade varor» till ett belopp af 705,708
kronor blifvit beräknade såsom oberoende af traktaten och att, om detta
belopp tvärt om tillädes, Frankrikes utförsel skulle komma att öfverstiga
Sveriges med 1,243,226 kronor eller ungefär 1/s — men den frågan på
hvad sätt »ej specificerade varor» i detta fall böra upptagas, synes åtrnin
-
Bevillningsutskottets Betänkande N;o 1. 3
stone mycket tvifvelaktig, emedan den svenska statistiken å tabell E
äfven upptager en grupp af ej specificerade varor till belopp af 958,648
kronor. Samtidigt med att en utförlig förteckning lemnas öfver införseln
af ett stort antal artiklar, som äro bundna af traktaten, ehuru införseln
af flere af dessa artiklar är mindre betydlig.
Ett annat sätt att "beräkna fördelen af en traktat är att å ena sidan
uppföra de ökade tullafgifter, som i händelse af traktatens upphörande
koinme att drabba ifrågavarande utförsel till Frankrike och å den andra
den förhöjning af tullinkomster, som skulle hafva uppkommit i Sverige,
om vissa högre tullsatser blifvit uppburna å denna införsel från Frankrike,
så att nedsättningen i Frankrike beräknas som vinst för de svenska
exportörerne, och nedsättningen i Sverige som förlust för svenska statsverket,
men mot detta beräkningssätt kan anföras å ena sidan, att om
nedsättningar icke blifvit gjorda i Frankrike, följden deraf icke blifvit
den, att de svenska exportörerne kommit att betala högre tull för samma
qvantiteter, utan den att utförseln till Frankrike af jern och arbetade
trävaror kommit att betydligt minskas, och å andra sidan hade utan
tvifvel införseln från Frankrike till Sverige genom högre tullar äfven
kommit att minskas, så att, då högre tullinkomster för samma qvantiteter
icke kommit att erhållas, svenska statsverket, i händelse att tullen kunnat
förhöjas, i hvarje fall icke gjort så stor vinst, som beräknats.
Om åter utförseln af jern och arbetade trävaror till Frankrike betydligt
minskades, skulle följden troligen blifva den, att tillverkningen i
Sverige minskades eller att med lika tillverkning priset å dessa artiklar
komrne att falla, då nya afsättningsorter för de qvantiteter, som förut
utfördes till Frankrike, i annat fall sannolikt icke kunde erhållas.
Generalkonsuln i Havre, som på min begäran afgifvit yttrande, har
i skrifvelse den 29 sistlidne oktober uttalat den åsigten, att om den
enda följden af en uppsägning af traktaten från de förenade rikenas
sida blefve, att utförseln af dessa omnämnda artiklar för framtiden till
större eller mindre del inskränktes, under det att för öfrigt alla andra
förhållanden bevarades oförändrade, denna olägenhet, ehuru känbar för
vår industri, näppeligen skulle kunna sägas motväga fördelen för de
förenade rikena af att återfå fri disposition öfver sina tulltariffer, men
att ställningen blefve annorlunda, om gentemot en uppsägning af traktaten
och möjligen derpå följande förhöjning af tullen i de förenade
rikena å sådana artiklar, som särskildt införas från Frankrike, detta
land i sin ordning höjde de tullsatser i den allmänna tariffen, som berörde
vår handel eller ock, på sätt förut gentemot andra länder egt
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
ruin, införde differentialafgifter icke blott för handeln utan äfven för
sjöfarten.
Frågan om fördelen af handelstraktaten med Frankrike kan äfven,
enligt min åsigt, icke afgöras utan att hänsyn jemväl tages till att sjöfartstraktaten
är sammanbunden med handelstraktaten, så att en uppsägning
af handelstraktaten äfven nödvändigt medför uppsägning af
sjöfartstraktaten. ds är 1865 års traktat afslöts, var en af de förnämsta
eftergifter som gjordes från fransk sida, en högst betydlig nedsättning i
tonnageafgifter för svenska och norska fartyg. Genom franska lagen
om handelsflottan den 19 maj 1866 upphäfdes dessa afgifter fullständigt
för alla nationer, oafsedt om de egde traktat, och denna lag är fortfarande
gällande, men det finnes ingen säkerhet för att, om traktaterna
upphöra, dessa afgifter icke kunna komma att i större eller mindre mån
å nyo införas. Franska regeringen ansåg redan 1881, att den franska
handelsflottan behöfde skydd för att uthärda konkurrensen med utländska
fartyg, och på grund deraf utfärdades den 29 januari 1881 en lag om
seglationspremier för fart å aflägsnare farvatten. Det skydd, som sjöfarten
sålunda erhöll, anses fortfarande nödvändigt, och då den nämnda
lagen, som endast antogs på 10 år, utlöper den 29 januari 1891, har
motion blifvit väckt i parlamentet om fortfarande skydd, och denna
motion innehåller härom följande:
_ »Den bästa lösningen vore naturligtvis att förlänga lagen för en ny
period af 10 år, men då utgifterna äro betydliga, årligen uppgående till
11 millioner, och frågan om skydd för handelsflottan är sammanbunden
med den om vårt ekonomiska system, synes det lämpligt att uppskjuta
densamma till den icke aflägsna tidpunkt, då parlamentet kommer att
fatta beslut om hela vårt ekonomiska och kommersiella system.
Som de flesta af våra handelstraktater utlöpa år 1892 och systemet
således intill dess förblifver oförändradt, synes det naturligt att tillsvidare
bibehålla den nuvarande ordningen för handelsflottan, ty om
premierna afskaffades, skulle traktaterna hindra oss att införa skyddsåtgärder
af annat slag.
Utan att på förhand uttala oss om det system, som i detta afseende
kan komma att framdeles införas, synes det derför rättast att ej införa
någon ändring förr än traktaterna utlöpa, och vi anhålla i enlighet härmed
att lagen förlänges på ett år eller till den 29 januari 1892.»
Denna motion synes således utgå från antagandet, att det vore bäst
för Frankrike att efter traktaternas upphörande i stället för seglationspremier
åter införa tonnageafgifter. Vissa lotspenningar och andra afgifter,
som på grund af ännu gällande föreskrifter utgå med större belopp
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5
för länder utan traktater, skulle i hvarje fall, i händelse af traktatens
upphörande, genast komma att för svenska och norska fartyg förhöjas
med 50 proc., och denna förhöjning skulle enligt tabell F komma att
för svenska fartyg uppgå till 93,000 kronor pr år och för norska till
240,000 kronor, om sjöfarten äfven i händelse af traktatens upphörande
antages blifva lika stor som 1888.
Den svenska sjöfarten på Frankrike, som enligt tabell G år 1880
uppgick till 608 ankomna fartyg om 217,594 tons, uppgifves för år 1888
till 482 ankomna fartyg om 248,724 tons och antalet ankomna fartyg
var således sistnämnda år ej obetydligt mindre, men drägtigheten större,
hvilket förmodligen föranleddes deraf, att ett visst antal större ångfartyg
nu mera användas i denna fart. Sammanlagda beloppet af bruttofrakterna
för ankomna och afgångna fartyg minskades från 5,383,061 kronor
år 1880 till 4,263,835 kronor år 1888, men denna minskning synes till
en del hafva varit en följd af de år 1888 i allmänhet dåliga konjunkturerna
för fraktfarten, enär hela beloppet af bruttofrakterna för i utländsk
sjöfart använda svenska fartyg, som år 1880 uppgifves till
36,577,399 kronor, år 1888 minskades till 33,709,775 kronor. Dessa
siffror utvisa likväl, att sjöfarten på Frankrike är af ganska stor betydenhet
för Sveriges handelsflotta, och som en förändring, hvarigenom
Sveriges sjöfart kommer i ofördelaktigare ställning i Frankrike än andra
länders måste komma att medföra en betydlig förlust för sjöfarten, synes
mig att blotta möjligheten af ett återinförande af de förra tonnageafgifterna
i Frankrike är en fara, som icke bör lemnas ur sigte, och den
omnämnda förhöjningen af lotspenningar in. m. kan icke sägas vara utan
betydelse, ehuru densamma icke anses komma att utgöra mer än i medeltal
6 procent förhöjning af nu utgående afgifter.
Några underhandlingar kunna icke inledas förr än Frankrike bestämt
sitt nya tullsystem, och förr än så skett kunna derför några närmare
underrättelser om de åtgärder Frankrike efter traktaternas upphörande
kommer att vidtaga icke erhållas, men i hvarje fall synes det sannolikt,
att dessa åtgärder, för hvad Sverige angår, äfven komma att blifva beroende
af de förhöjningar af tullen å franska varor, som komma att beslutas
i Sverige. Alla traktater äro grundade på, att den ena parten
medgifver tullnedsättningar å vissa för den ena parten vigtiga utförselsvaror
i utbyte mot nedsättningar i tullen å andra varor, och i enlighet
härmed torde, äfven om traktaten upphör och tullen från svensk
sida höjes, förhöjningar i Frankrike böra förutses. Sådana förhöjningar
hafva i Frankrike förut vidtagits vid ett par tillfällen, då andra länder
infört förhöjningar, som ansetts ofördelaktiga för Frankrike, och ett
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
sådant reciprocitetssystem, som enligt min åsigt är fullkomligt berättigad^
har äfven af andra länder tillämpats. Någon uppsägning af traktaten
från de förenade rikenas sida synes vidare efter all sannolikhet icke
blifva erforderlig, emedan alla underrättelser från Frankrike gifva vid
handen, att traktaten kommer att så fort som traktaten medgifver och
således före den 1 februari 1891 uppsägas af Frankrike. Under de senare
åren har en stor omkastning egt rum inom franska parlamentet
rörande frågan om det nuvarande tullsystemets lämplighet på så sätt,
att flertalet, som förut var till förmån för frihandel, numera anses utgöras
af anhängare af skyddstullsystemet, och som en följd häraf är det
äfven möjligt, att i sammanhang med traktaternas uppsägning yrkanden
komma att framställas om införande af något system utan tarifftraktater
eller till och med att Frankrike bör helt och hållet undvika alla handelstraktater.
Frankrike har för närvarande en s. k. allmän tariff med högre
tullsatser och en lägre s. k. konventionstariff. Den förra tillämpas för länder
utan handelstraktater, men som i verkligheten nästan alla länder i Europa
hafva dylika traktater och på grund af särskild lag erhållit samma rätt
som den mest gynnade nation, är det konventionstariffen, som med
undantag för ett par länder, hvaribland Italien, är den tariff som tilllämpas
för länder i Europa; och hvilket än det ekonomiska system må
blifva som antages i Frankrike, är det sannolikt, att äfven för framtiden
två behandlingssätt komma att användas, så att de magter, som
förvärfva samma rätt som den mest gynnade nation, komma att erhålla
fördelar, som icke medgifvas andra magter. Länder, som i likhet med
de förenade rikena ega stor sjöfart på Frankrike, under det att Frankrikes
icke blott sjöfart utan äfven handel på dessa länder är af mindre
betydenhet, kunna, enligt min åsigt, icke påräkna, att Frankrike kommer
att medgifva sjöfartstraktater, om inga handelstraktater afslutas, och det
kan anses mycket säkert, att Frankrike icke kommer att utsluta traktater
endast innehållande bestämmelser om samma rätt som den mest gynnade
nation. Om emellertid uppsägningen göres från fransk sida, kommer
i hvarje fall tillfälle att lemnas till underhandlingar, och någon beräkning
kan göras rörande det förhållande som bör uppkomma i händelse
att traktaten upphör, men om Frankrike mot förmodan, t. ex. derför
att vederbörande komitéer ej afslutat sina arbeten, icke skulle komma
att göra uppsägningen redan innan den 1 februari 1891, och traktaten
icke desto mindre före den dagen uppsades af Kongl. Maj:ts regering,
synes det som om en sådan åtgärd åtminstone för Sverige måste medföra
den oundvikliga påföljden, att Sverige efter den 1 februari 1892
blefve utan traktat med Frankrike, ehuru nästan alla andra magter egde
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 7
traktater. Endast utsigten till ett sådant afbrott i traktatförbindelserna
skulle efter uppsägningen den 1 februari 1891 genast verka på handeln,
emedan leveranskontrakt ej kunde uppgöras.
För livad Norge angår skulle, då traktaten är gemensam för Sverige
och Norge, en uppsägning komma att gälla äfven för Norge, men det
finnes ingen anledning att förmoda annat än att kongl. norska regeringen
skulle komma att samtidigt afgifva betänkande innehållande begäran om
framställning till Frankrike om traktatens förlängning för Norge, intill
dess att Frankrike fattat beslut om uppsägning. Franska regeringen
skulle icke ega befogenhet att utan parlamentets hörande bifalla en sådan
framställning, och det är icke sannolikt, att framställningen kunde komma
att af parlamentet behandlas förr än parlamentet fattat beslut om uppsägning
af traktaterna med andra länder, men framställningen skulle
deremot kunna komma att behandlas samtidigt med ett sådant beslut,
och om man antager, att beslutet komme att fattas före vår traktats
utlöpande den 1 februari 1892, vore det åtminstone icke omöjligt att
en förlängning af traktaten för Norges del kunde medgifvas till den tid,
då på grund af Frankrikes uppsägning alla nuvarande tarifftraktater
skulle komma att utlöpa. Någon säker beräkning skulle dock aldrig
kunna uppgöras i det afseendet, och samma rubbning i handeln, som
efter uppsägningen från de förenade rikenas sida måste inträffa för
Sverige, skulle således äfven uppkomma för Norges del. Framställningen
från Norge skulle i hvarje fall komma att möta motstånd, då på sätt
förut nämndt åsigten i Frankrike är, att traktaten icke är förmånlig för
Frankrike, och parlamentets beslut skulle äfven blifva beroende deraf,
huru vida Frankrike beslöte differentialafgifter för sjöfarten.
Så snart Frankrike fattat beslut om nytt tullsystem, kunde naturligtvis
underhandlingar inledas mellan Frankrike och alla länder, och
äfven om traktaten uppsäges af Kongl. Maj:ts regering, kunna både
Sverige och Norge då underhandla om nya överenskommelser antingen
genom en ny gemensam traktat eller genom särskilda traktater.
Häraf framgår således att efter all sannolikhet traktaten kommer
att uppsägas af Frankrike redan före den 1 februari 1891, men att, om
mot förmodan så icke sker och traktaten kommer att uppsägas af Kongl.
Maj:ts regering, Sverige måste komma att blifva utan traktat med Frankrike
samtidigt med att nästan alla andra magter i Europa och bland
dem möjligen äfven Norge fortfarande ega traktater, samt att det är
omöjligt att, innan Frankrike fattat beslut om nytt tullsystem, erhålla
närmare upplysning om de vilkor, som efter traktatens upphörande
kunde komma att beredas de förenade rikenas handel och sjöfart på
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Frankrike, enär dessförinnan inga underhandlingar härom kunna inledas
med franska regeringen.
Tab. A. Dm franska statistiken innehåller följande uppgifter rörande utförseln
till Sverige.
Utförsel till Sverige:
1882 1885 1886 1887 1888
liter liter liter liter liter
Bränvin, sprit och likörer 685,154 945,240 943,251 617,392 566,323
Vin..................................... 971,285 1,118,852 930,985 898,529 842,254
Tab. B. Enligt den franska statistiken kan införseln till Frankrike från
Sverige år 1887 beräknas sålunda:
Trävaror, oarbetade kg....... 516,729,000 fr. 40,069,636 = kr. 28,850,137
Hafre, centner........................ 467,203 » 6,400,682= » 4,608,491.
Varor belagda med olika tullsatser
efter tarif général
och traktattariffen:
Jern m. m. kg. 15,914,717 fr. 2,633,448
afgår bandjern och stål ... » 122,581
fr. 2,510,861.
Trävaror,
arbetade kg. 6,907,449...... » 1,094,882
maskiner................................. » 45,185
papper kg. 54,103 ............... » 33,000
papp kg. 164,768................. » 49,000 fr. 3,732,928 = kr. 2,687,008
bandjern och stål ......................................... » 122,587 = » 88,262
trämassa kg. 4,126,300................................ » 784,098= » 564,550
hudar, oarbetade kg. 482,954 ................. » 660,748= » 475,738
totalinförsel...................................................... fr. 52,521,608 = kr. 37,815,557.
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Hela införseln år 1887 var enligt följande tabell betydligt mindre
än medelinförseln under de tio nästföregående åren.
1877—86 1867—76
1857-66
Trävaror, oarbetade...................... fr. 50,966,452 34,103,660
hafre.................................................... » 8,235,109 4,403,466
jern och stål ................................... » 4,202,555 4,855,628
beck och tjära .................................. » 147,899 195,057
andra varor ............................. » 2,803,930_679,123
tillsammans fr. 66,355,945 44,236,934
19,884,918
520,159
2,143,515
265,434
134,960
22,948,986.
Tab. C. Enligt fransk statistik för år 1887 kan värdet af från Frankrike
till Sverige utförda varor beräknas sålunda:
Varor för hvilka i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten
nu stadgade tullafgifter antagas kunna komma att förhöjas i Sverige:
Bränvin och sprit .................. fr
vin ............................................... »
ylle väfnad er .............................. »
bijouterivaror ............. »
sidenväfnader ........................ »
konserver................................. »
hudar, arbetade....................... »
verktyg ...................................... »
fisk, inlagd................................. »
krukmakeriarbeten.................. »
slöjdvaror................................... »
maskiner .................................. »
papper......................................... »
1,793,885
1,320,166
163,043
156,400
133,147
108,984
103,861
100,980
94,060
86,516
53,760
47,460
45,195 fr. 4,207,457 = kr.
3,029,369.
Andra varor:
fr. 1,246,742
» 618,410
» 215,606
» 181,022
» 175,270__
Transport fr. 2,437,050 fr. 4,207,457 = kr. 3,029,369.
Bih. till Riksd. Prat. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 2
Kaffe..............................
oljekakor ...................
träextrakt.....................
hudar, oberedda.......
frukter..........................
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Transport fr. 2,437,050 fr. 4,207,457 = kr. 3,029,369
harts........................................
))
139,098
fjäder .....................................
»
133,857
olja...........................................
))
72,900
lim ...........................................
))
36,662
indigo ......................................
»
30,842
varor ej specificerade .......
»
980,151 fr. 3,830,560 =
kr.
2,758,003
Summa fr. 8,038,017 =
kr.
5,787,372.
Om afdrag göres för
kaffe
och den
del af andra varor, som
endast
kommit
transito öfver Frankrike,
utgjorde denna
utförsel ...................................
............... fr. 6,650,681 =
kr.
4,788,490.
Tab. D. Enligt kommer skollegii berättelse för år 1887 utgjorde
värdet af från Sverige till Frankrike utförda varor:
Trävaror, oarbetade kbm. 959,668 ..............
hafre kg. 54,390,120 ..........................................
varor belagda med olika tullsatser efter
»tarif général" och traktattariffen:
tackjern, stångjern m. in. kg. 16,116,611
afgår bandjern och stål .................................
kr.
»
kr.
falsade,
papper, kg. 557,799
papp, kg. 141,946 ...
bräder, hyflade och
(kbin. 21,663) ........................
trävaror, andra slag (kbm.
2,217) .....................................»
trävaror, arbetade ..................... »
maskinerier, redskap och verkty,
bandjern och stål ............................
trämassa, kg. 3,752,369..................
andra varor .......................................
kr. 427,140
» 22,170
» 48,847
kr.
1,904,254
88,262
1,815,992
831,525
111,957
498,157
32,275
18,272,299
4,242,429
3,289,906
88,262
375,237
958,005
kr. 27,226,138.
Den ofvannämnda utförseln af papper och papp upptages i den
franska statistiken till lägre belopp, men detta förhållande föranledes
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11
förmodligen deraf att en del qvantiteter i Frankrike antecknats såsom
inkomna från England eller annat land, öfver hvilket utförseln egt rum.
Det i kommerskollegii berättelse angifna värde torde dock i hvarje fall
böra anses alltför högt, och om värdet beräknas efter den för samma
utförsel i norska statistiken upptagna värdeberäkning, torde hela denna
utförsel böra anses hafva uppgått till
papp........................................................................ kr. 22,711
papper ............................................................... ” 122,716
kr. 145,427.
Om i enlighet härmed ofvannämnda summor minskas med ett belopp
af kronor 798,055, bör utförseln af varor belagda med olika tullsatser
beräknas till 2,491,851 och hela utförseln till kronor 26,428,083.
Tab. E. Enligt kommerskollegii berättelse för är 1887 utgjorde värdet
af till Sverige från Frankrike införda varor:
bränvin och sprit (icke af
vindrufvor) .................................................................................... kr. 241,045
Varor för hvilka i händelse af traktatens uppsägning
de i traktaten stadgade tullafgifter antagas kunna förhöjas:
bränvin och sprit af vin
-
drufvor....................................
liter
813,319
kr.
1,379,315
vin .............................................
»
712,962
))
1,002,356
konserver .................................
kg.
88,981
))
207,105
instrument, optiska ...........
»
925
»
69,375
maskinerier, redskap och
verktyg...................................
ylleväfnader ...........................
5,884
»
»
61,827
56,738
metaller, sammansatta, ar- betade utan beläggning ...
»
8,084
»
48,504
konfityrer .............................
»
7,697
))
23,091
hudar och skinn, beredda
»
2,303
))
22,030
bijouterivaror .......................
»
1,664
»
16,640
ur och delar deraf...............
»
1,234
))
14,331
jern och stålarbeten, ej spe- cificerade ..............................
«
4,205
»
13,287
Transport kr. 2,914,499 kr.
241,045.
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
borstbindarearbeten ............ kg.
hängslen................................... »
kläder .....................................
glas, ej specificerade slag »
bomullsväfhader................... »
galanterivaror ........................ »
porslin, äkta ........................... »
tvål............................................. »
etiketter................................... »
papp- och pappersarbeten »
papper.................................. »
halfsidenväfnader.................. »
portföljer ................................. »
svarfvarearbeten af trä ...... »
papperstapeter........................ »
metaller, sammansatta, arbetade,
förgylda................ »
horn, arbetadt........................ »
linneväfnader........................... »
gulddragarearbeten............... »
ben, arbetadt ........................ »
pomada .................................... »
glas, optiska ........................... »
ullgarn....................................... »
kautschuk, arbetad............... »
helsiden, väfnader ............... »
frukter, inlagda..................... »
sadelmakarearbeten............... »
lingarn....................................... »
kopparstick.............................. »
ångmaskiner ...........................
kaffe ......................................... »
plommon ................................. »
oljekakor ................................ »
andra varor ..........................
Transport kr.
2,914,499
kr. 241,045,
1,164 »
10,415
1,484 »
10,388
»
9,510
4,720 »
9,440
1,214 »
9,217
456 »
9,120
3,041 »
5,930
8.748 »
5,986
686 »
5,488
1,290 »
5,456
3,802 »
5,244
144 »
4,320
620 »
3,729
650 »
3,900
912 »
3,648
451 »
3,608
401 »
3,208
1,200 »
2,735
16 »
2,720
488 »
2,440
600 »
2,400
104 »
2,080
381 »
1,543
240 »
1,440
15 »
1,350
862 »
1,293
248 »
1,240
532 »
1,207
232 »
1,160
))
1,000
kr. 3,045,814
721,350
» 1,168,587
322,946
» 400,454
2,580,844
» 303,248
» 958,648
kr. 6,217,796.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Talj. F. Beräkning rörande beloppet af de ökade utgifter, som skulle
komma att drabba de förenade rikenas sjöfart på Frankrike för den händelse
att, såsom en följd af händelseaktatens uppsägning, sjöfartstraktaten mellan
de förenade rikena och Frankrike upphörde att vara gällande:
Lotspenningar erlagda år 1888 af
svenska fartyg norska fartyg
i Havres distrikt ..................................... fr. 132,333: 50 fr. 315,614: 46
i Nantes » .................................... » 8,606: 19 » 37,308: 93
Beräkning rörande beloppet af
dessa afgifter i Marseilles distrikt ...... » 91,613: — » 229,387: —
fr. 232,552: 69 fr. 582,310: 39
50% förhöjning » 116,276: 35 » 291,155: 20
Skeppsklarerareafgifter, erlagda år 1888 i hamnar, hvarest dessa
afgifter utgå med 50 % förhöjning för fartyg, som icke genom traktat
blifvit likstälda med de franska:
af svenska fartyg norska fartyg
i Havres distrikt.......................................... fr. 20,411: 30 fr. 54,321: 58
i Nantes » » 8,713: 15 » 33,492: 14
fr. 29,124: Tö fr. 87,813: 72
50 °ju förhöjning » 14,562: 22 » 43,906: 86
Sammandrag:
svenska fartyg norska fartyg
Lotspenningar......................................... fr. 232,552: 69 fr. 582,310: 39
Skeppsklarerareafgifter ...................... » 29,124: 45 » 87,813: 72
fr. 261,677: 14 fr. 670,124: 11
50% förhöjning » 130,838: 57 » 335,062: 06
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. G. Sveriges sjöfart pa Frankrike under nedanstående är enligt
konsulsbercittelser:
1888. 1880.
till Frankrike ankomna fartyg 482 om 248,724 tons, 608 om 217,594 tons.
Bruttofrakter:
totalbelopp för ankomna och
afgångna fartyg........................ kr. 4,263,835 kr. 5,383,061
deraf för fartyg ankomna från
Sverige......................................... » 1,981,947 » 2,133,028.
Bruttofrakterna minskades redan 1881 till kronor 4,917,348 förnämligast
derför att spanmålsinförseln från Amerika till större delen
verkstäldes med ångfartyg, men äfven derför att utförseln från Sverige
af trävaror var mindre.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
15
Bil. 1.
Afskrift af skrifvelse från svenske och norske generalkonsuln i
Havre till Kongl. Maj:ts beskickning i Paris den 24 oktober
1889.
Uti skrifvelse af den 16 innevarande månad har kongl. beskickningen
anmodat mig att afgifva yttrande angående den påföljd en ifrågasatt
uppsägning från de förenade rikenas sida af handelstraktaten med
Frankrike enligt min åsigt skulle komma att utöfva med afseende på de
förnämsta artiklar, hvilka nu utgöra föremål för utförsel från Sverige
och Norge till Frankrike, för den händelse att Frankrikes »tarif général»
skulle komma att tillämpas på våra produkter, under det att andra länder
fortfarande åtnjöte traktattariffer.
Derest vid besvarandet af detta spörsmål till utgångspunkt tages
den tullregime, som för. närvarande följes i Frankrike, synes ett upphörande
af handelstraktaten icke skola medföra någon ändring för exporten
till franska marknaden af bland andra följande af våra mera betydande
artiklar, förutsatt att dessa öfverföras direkt, nemligen: oförarbetadt
trä, trämassa, tjära, spanmål (hafre), oberedda hudar och skinn,
hafsfiskeriprodukter i allmänhet med undantag dock af stockfisk, som
efter Frankrikes allmänna tarif drager samma tull som klippfisk, eller
48 francs pr 100 kg., vidare jern- och kopparmalm, stål (i stänger), spik
och hästskosöm, öl samt is, hvilken sistnämnda artikel icke finnes i
tariferi upptagen.
A andra sidan skulle dock med traktatens upphäfvande en högre
tullsats drabba sådana produkter som jern, papp och papper, förarbetade
trä- och jernvaror samt kemikalier (oxalsyra). Hvad angår förstnämnda
artikel skulle tullen å tackjern under nämnda förutsättning ökas med
50 centimes eller från 1 franc 50 centimes till 2 francs pr 100 kg. Vi
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
1(5 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
dåre korame slagghaltiga smältstycken och råstänger icke att kunna införas
under den lägre tullsatsen af 4 francs 50 centimes pr 100 kg.,
utan för såvidt slagghalten uppginge till minst 6 % — i stället för enligt
vår nuvarande traktattarif 4 % — under det att med mindre slagghalt
tullen blefve densamma som för stångjern efter »tarif général» eller
6 francs pr 100 kg. Beträffande vigten af denna förändring har från
sakkunnigt håll upplysts, att i Sverige smältstycken och råstänger i allmänhet
endast innehålla en ringare slagghål^ hvarför dessa produkter
såsom regel icke skulle kunna undgå att drabbas af den högre tullsatsen,
hvilken måste antagas blifva för mycket betungande för att medgifva en
fortsatt export, medan deremot samma slags jern från England, Tyskland
och Belgien öfver hufvud egde större slaggprocent. För stångjern
skulle derhos den nuvarande tullsatsen 5 francs pr 100 kg. komma att
enligt »tarif général», såsom förut antydts, förhöjas till 6 francs.
Sveriges jern- och stålutförsel till Frankrike har, efter hvad detta
sistnämnda lands statistiska tabeller angifva, icke ens under nu rådande
förhållanden kunnat bibehålla sig vid den utveckling som tidigare uppnåtts.
Sålunda utgjorde under årtiondet 1867—1876 nämnda export i medeltal
årligen 4,855,628 francs, men sjönk under det närmast följande
årtiondet 1877-—1886 till 4,202,555 francs. Under år 1887 nedgick den
effektiva exportsiffran till 2,633,448 francs, och ehuru den under sistlidet
år åter något höjde sig eller till 2,974,691 francs, är fortfarande
afståndet stort från den forna lyckligare ställningen. Största delen af
det jern, som från Sverige inkommer till Frankrike, består af stångjern,
träkolsjern och smältstycken, hvilka båda slag af produkter, såsom anförts,
skulle, derest traktaten upphörde, komma under en mindre gynsam
behandling, hvaraf följden med skäl kan befaras blifva, att denna
utförsel då lede ett icke obetydligt afbräck, så mycket mera som redan
nu den svenska tillverkningen lärer hafva ytterst svårt att trots den erkändt
goda beskaffenheten täfla med den prisbilligare vara, som dels
förekommer å den inhemska franska marknaden, dels hemtas från andra
jernproducerande länder. Det torde emellertid vara att anmärka att för
trådjern och bandjern, af hvilka produkter från Sverige till Frankrike
år 1888 infördes en sammanlagd qvantitet af 539,637 kg., någon skiljaktighet
i tullbehandlingen icke skulle uppstå med traktatens upphörande.
Med afseende å papp och papper är införseln deraf till Frankrike
för närvarande visserligen icke mycket betydande vare sig från Sverige
eller Norge, men med den ansenligt högre tullsatsen, som med »tarif
17
Bevillningsutskottets Betänkande N:o i.
general» skulle komma till användning, antages någon fortsatt import
öfver hufvud svårligen kunna komma i fråga af dessa artiklar.
En industri i de förenade rikena, om hvilken man hoppats, att dess
alster med tiden skulle i tilltagande proportion kunna utföras jemväl till
Frankrike, är deremot den mekaniska snickerifabrikationen. Hvad Sverige
beträffar hafva emellertid dessa förhoppningar icke uppfylts, enär
enligt franska tullverkets siffror värdet af importen till Frankrike af
svenska träarbeten från att år 1883 hafva utgjort 1,808,040 francs småningom
nedgått så att detsamma under nästlidet år endast motsvarade
904,199 francs. För Norges del har likväl ett motsatt förhållande varit
rådande, i det att exporten från detta land till Frankrike af sistnämnda
produkt på senare tiden i väsentlig mån tilltagit och under sistlidet år
uppgifves hafva nått ett värde af icke mindre än 3,317,238 francs. De
snickerivaror, som förekomma vid denna införsel, äro förnämligast hyflade
golf- och lådbräder, enligt traktaten belagda med eu tullafgift af
50 centimes pr 100 kg., samt andra arbeten af gran eller mjukt trä (såsom
fönster, dörrar, lister, spånpersienner o. d.), för hvilka artiklar tullsatsen
också enligt traktaten utgör 5 francs pr 100 kg. Det synes vara
allt skäl för antagandet, att ett tillämpande af »tarif général» komme att
ansenligt försvåra en vidare införsel af dessa produkter, enär nemligen
då tullsatsen skulle för hyflade bräder ökas till 1 francs och för andra
arbeten af trä till 7 francs, hvilka tullafgifter förmälas i det hufvudsakligaste
skola motsvara hela värdet af den förädling, som varan undergått
genom förarbetningen.
Hvad beträffar arbeten af jern, synes särskildt böra anmärkas den
förhöjning uti införseltullen för knifsmide, som med traktatens bortfallande
skulle inträda för vårt fabrikat af nämnda slag. På grund af vår
genom traktaten tillförsäkrade behandling såsom den mest gynnade nation
kunna nemligen nu i kraft af Frankrikes öfverenskommelse med Sclnveiz
såväl gröfre och simplare som finare knifsmide från de förenade rikena
ingå under en nedsatt tullafgift, hvilket ock i icke obetydlig mån underlättat
försäljningen af Eskilstuna artiklar, som sedan någon tid börjat
finna marknad i Frankrike. Det förmodas, att denna import med den
allmänna tariffens ökade tullsatser skulle, om icke upphöra, dock i viss
mån inskränkas.
Från Norge har sedan längre tid tillbaka årligen till Frankrike införts
vissa qvantiteter oxalsyra, hvilken import sistlidet år uppgick till
ett värde af 76,496 francs. Antagligen blefve denna införsel icke lätt
att hålla vid magt med traktatens bortfallande, hvarigenom nemligen
Bih. till Riksd. Prot. 1890. 5 Samt. 1 Afd. 1 Hlift. 3
18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
tullsatsen å artikeln skulle höjas från 10 francs till 12 francs 50 centimes
pr 100 kg.
Det är förut nämndt att med tillämpande af »tarif général» på våra
produkter, stockfisk skulle assimileras med klippfisk. Den tullsats, som
då komme till användning, skulle naturligtvis omöjliggöra all vidare införsel
af varan till Frankrike, hvars import af stockfisk från Norge år
1888 dock uppgick till 135,333 kg.*), af hvilken qvantitet icke mindre
än 105,286 kg. konsumerades inom landet.
Efter hvad ofvan framhållits skulle sålunda en uppsägning af traktaten
med Frankrike icke kunna undgå att vålla en del mer eller mindre
känbara olägenheter för de förenade rikenas direkta export på detta
land. Till dessa olägenheter kan också fogas den tilläggsafgift af 1 francs
pr 100 kg. som med traktatens upphörande skulle drabba oarbetade trävaror,
som från de förenade rikena införas till Frankrike öfver Belgien.
Men hvad som derhos icke torde böra lemnas utan särskild! beaktande
är, att Frankrike efter traktatens upphäfvande skulle kunna ytterligare
öka de tullsatser, som nu äro gällande enligt den allmänna tariffen i
likhet med hvad på senare tider egt rum för spanmål och på detta sätt
lägga ännu större vanskligheter i vägen för vår export — likasom upphörandet
af Frankrikes sjöfartsfördrag skulle, om ock mindre troligt,
kunna föranleda de franska kamrarne att till förmån för den inhemska
sjöfarten å nyo kalla till lif de gamla restriktiva lagarne mot den utländska
konkurrensen till sjös. Den i landet numera rådande starka
protektionistiska strömningen gör en sådan eventualitet som den förstnämnda
icke alldeles osannolik, helst som en anledning till åtgärdens
vidtagande väl kunde anses gifven genom det förhållande, att Frankrike
å sin sida tillskyndades förluster genom traktatens upphäfvande. I hvarje
fall synes, äfven om ett egentligt tarifkrig kunde undvikas, framtiden
skola blifva osäker och detta, såsom det förefaller, icke minst derest
uppsägningen af traktaten komme från de förenade rikenas sida, enär
man tilläfventyrs i Frankrike skulle få svårt att fatta befogenheten af
ett sådant steg, då enligt den franska statistiken de förenade rikenas utförsel
till Frankrike nu uppgår till sammanlagdt nära 89 millioner francs,
under det att Frankrikes utförsel till Sverige och Norge tillsammans
icke mycket öfverstiger 14 millioner francs.
*) Värde ä 80 centimes 108,266 francs 40 centimes.
Da niet Danielsson.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 19
Frankrikes införsel från Sverige år 1888.
(Commerce général.)
Tab. I. Införseln i sin helhet:
Värden i fränes.
Oarbetade trävaror ................................................................................ 40,126,281
Spanmål (omalen)................................................................................... 9,483,418
Tackjern, stångjern och stål ............................................................. 2,974,961
Lump af alla slag, trämassa .............................................................. 2,205,366
Arbeten af trä......................................................................................... 904,199
Oberedda hudar och skinn................................................................. 438,586
Porslinslera .................................................................... 244,229
''Sirap .......................................................................................................... 136,120
Andra varor............................................................................................ 343,450
Summa 56,856,610
Tab. II. Införseln af varor upptagna i traktattariffen:
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ................................................................................ 40,126,281
Tackjern, stångjern och stål ...................................................... 2,974,961
Lump af alla slag (trämassa)............................................................... 2,205,366
Arbeten af trä....................................................................................... 904,199
Oberedda hudar och skinn........................ 438,586
Porslinslera........................... 244,229
Andra varor*) .................................................................. 343,450
Summa 47,237,072
Tab. III. Införseln af varor icke upptagna i traktattariffen:
Värden i francs.
Spanmål (omalen) ...................................................................................... 9,483,418
Sirap ............................................................................................................ 136,120
Summa 9,619,538
*) Artiklarne under denna rubrik förmodas åtminstone till största delen vara upptagna
i traktattariffen.
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. IV. Införseln af varor på lika sätt behandlade i tarif general
och traktattariffen *) .•
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ......................................................................... 40,126,281
Band- och trådjern in. in. samt stål ........................................ 258,262**)
Lump af alla slag (trämassa) ...................................................... 2,205,366
Oberedda hudar och skinn ........................................................... 438,586
Porslinslera .......................................................................................... 244,229
Summa 43,272,724
Tab. V. Införseln af varor belagda med olika tullsatser efter tarif
general och traktattariffen:
Värden i francs.
Smältstycken ................
Stångjern: träkolsjern
)) kokesjern ..
Arbeten af trä.............
.............. 132,570**)
.............. 2,571,730**)
.............. 12,399**)
.............. 904,199
Summa 3,620,898
Frankrikes införsel från Norge år 1888.
(Commerce général.)
Tab. VI. Införseln i sin helhet:
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ............................................................................... 13,675,425
Lump af alla slag .................................................................................. 9,132,958
Arbeten af trä .......................................................................................... 3,317,238
Torsk- och makrillrom.......................................................................... 2,137,946
Kopparmalm...................................................................... 1,271,865
Transport 29,535,432
*) Artiklar upptagna under rubriken andra varor till ett värde af 343,450 francs
här uteslutna.
**) Approximativ siffra, då franska statistiken upptager endast qvantiten men icke värdet.
(Under år 1888 motsvarade Frankrikes utförsel till Sverige (commerce général) ett
värde af 8,915,866 francs, af hvilken utförsel varor upptagna i traktattariffen utgjorde
6,131,601 francs.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o
1. 21
Värden i francs.
Transport 29,535,432
Verktyg och arbeten af metall.....................................
...................... 788,607
Oberedda hudar, råa eller torra..................................
....................... 293,878
Fartyg, hafsgående..............................................................
..................... 247,720
Hvalbarder, oarbetade ....................................................
..................... 242,828
Hval- och torsktran........................................................
..................... 229,536
Fisklim ..................................................................................
...................... 222,960
Is............................................................................................
...................... 205,413
Hafre (omalen) ................................................................
...................... 141,787
Oxalsyra ................................................................................
...................... 76,496
Andra varor....................................................................
..................... 643,100
Summa 32,627,757
Tab. VII. Införseln af varor upptagna i traktattariffen:
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ..........................................
....................................... 13,675,425
Lump af alla slag (trämassa).......................
....................................... 9,132,958
Arbeten af trä ...................................................
...................................... 3,317,238
Torsk- och makrillrom ....................................
....................................... 2,137,946
Kopparmalm........................................................
...................................... 1,271,865
Verktyg och arbeten af metall.....................
...................................... 788,607
Oberedda hudar, råa eller torra..................
....................................... 293,878
Fartyg, hafsgående.............................................
...................................... 247,720
Hvalbarder, oarbetade ..................................
..................................... 242,828
Hval- och torsktran.........................................
...................................... 229,536
Fisklim ...............................................................
....................................... 222,960
Oxalsyra ..............................................................
....................................... 76,496
Andra varor*)....................................................
....................................... 643,100
Summa 32,280,557
Talj. VIII. Införseln af varor icke
upptagna i traktattariffen:
Värden i francs.
Is.............................................................................
............................................ 205,413
Hafre (omalen)...................................................
........................................... 141,787
Summa 347,200
*) Artiklarne under denna rubrik förmodas
åtminstone till största delen vara upp-
tagna i traktattariffen.
22
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Tab. IX. Införseln af varor på lika sätt behandlade i tarf general och
traktattariffen *):
Värden i francs.
Oarbetade trävaror ................................................................................. 13,675,425
Lump af alla slag (trämassa)............................................................... 9,132,958
Torsk- och makrillrom ......................................................................... 2,137,946
Kopparmalm.............................................................................................. 1,271,865
Verktyg och arbeten af metall........................................................... 788,607
Oberedda hudar, torra eller råa......................................................... 293,878
Fartyg, hafsgående................................................................................... 247,720
Hvalbarder, oarbetade ........................................................................ 242,828
Hval- och torsktran............................................................................... 229,536
Fisklim ................................................................................ 222,960
Summa 28,243,723
Tab. X. Införseln af varor, belagda med olika tullsatser efter tarf
general och traktattarffen*):
Värden i francs.
Arbeten af trä**) .................................................................................... 3,317,238
Oxalsyra ...................................................................................................... 76,496
Summa 3,393,734
*) Artiklar upptagna under rubriken andra varor till ett värde af 643,100 francs
här uteslutna.
**) Endast en obetydligare del af denna införsel torde hafva utgjorts af varor lika
tqriffierade.
(Under år 1888 motsvarade Frankrikes utförsel till Norge (commerce general) ett
värde af 5,223,151 francs, af hvilken utförsel varor upptagna i traktattariffen utgjorde
3,531,154 francs.)
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
23
Bil. 2.
Afskrift af skrifvelse från svenske och norske generalkonsuln i
Havre till Kongl. Maj:ts beskickning i Paris den 2.9
oktober 1889.
Jag har haft äran emottaga kongl. beskickningens telegram af den
20 innevarande månad.
Enligt franska tullväsendets siffror uppgick under år 1888 hela införseln
till Frankrike från Sverige (commerce général) till ett sarnmanlagdt
värde af 56,856,610 francs (tab. n:o 1) i närslutna bilaga.
Af denna införsel representerade de i handelstraktaten upptagna
artiklarne tillsammans omkring 47 millioner francs (tab. n:o 2), under
det att återstoden af importen, motsvarande i värde omkring 9 mill.
francs, utgjordes af varor, hvilka icke finnas i traktattarififen omförmälda
(tab. n:o 3).
Af nyssnämnda belopp 47 mill. francs fördelade sig den vida öfvervägande
anparten eller omkring 43 mill. francs på artiklar, som äro lika
behandlade i »tarif général» och »tarif conventionnel» (tab. n:o 4), medan
å andra sidan värdet af de införda artiklar, som äro skiljaktigt tariflierade,
inskränkte sig till omkring 3V2 mill. francs (tab. n:o 5).
Under samma år uppgick Frankrikes hela utförsel till Sverige (likaledes
commerce général) till 8,915,866 francs, af hvilket belopp omkring
6,130,000 francs representerades af varor upptagna i traktaten.
Hvad vidare beträffar införseln till Frankrike från Norge (commerce
général) uppgick densamma under berörda år inalles till 32,627,757 francs
(tab. n:o 6).
24
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.
Af denna införsel utgjorde:
Artiklar upptagna i traktattariffen.......................................
» icke )) )) )) .......................................
)) lika behandlade i tarif général och tarif con
ventionnel
............................................................
» belagda med olika tullsatser efter tarif général
och tarif conventionnel......................................
32,280,557 francs
(tab. n:o 7).
347,200 francs
(tab. n:o 8).
28,243,723 francs
(tab. n:o 9).
3,393,734 francs
(tab. n:o 10).
Ä andra sidan uppgick under år 1888 Frankrikes utförsel till Norge
(commerce général) till ett värde af 5,223,151 francs, deraf omkring
3,500,000 francs kommande på artiklar upptagna i traktaten.
För så vidt det sålunda gäller att angifva betydelsen af handelsomsättningen
emellan de förenade rikena och Frankrike i hvad angår
de artiklar, hvilka intagits i traktattarifferna, skulle, i enlighet med hvad
förut upplysts, utförseln från Sverige och Norge till Frankrike under
år 1888 af nämnda slags varor hafva sammanlagdt uppgått till omkring
79 mill. francs, under det att motsvarande export från Frankrike till
de förenade rikena utgjort omkring 9J/2 mill. francs.
År frågan deremot att endast taga i betraktande de produkter,
hvilka i traktaten blifvit föremål för nedsatta tullafgifter, kan utförseln
från de förenade rikena till Frankrike sistlidet år af sådana artiklar icke
angifvas till högre värde än omkring 7 mill. francs, medan Frankrikes
motsvarande export till Sverige och Norge i det väsentligaste antages
fortfarande böra uppskattas till förut omförmälda belopp af omkring
972 mill. francs.
Det torde icke lida något tvifvel att, om enda följden för de förenade
rikena af uppsägningen af vår traktat med Frankrike blefve, att
berörda utförselsiffra af 7 mill. francs för framtiden till större eller
mindre del reducerades, under det att för öfrigt alla andra förhållanden
bevarades oförändrade, denna olägenhet, ehuru känbar för vår industri,
näppeligen skulle kunna sägas motväga fördelen för de förenade rikena
af att återfå fri disposition af sina tulltariffer. Helt annorlunda blefve
emellertid i min tanke ställningen, om, såsom jag tillåtit mig antyda i
min nästföregående skrifvelse till kongl. beskickningen, gentemot de
förenade rikenas åtgärd att uppsäga traktaten samt i sammanhang dermed
öka tullsatserna å särskild!, sådana varor, som från Frankrike in
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 25
föras till våra länder, Frankrike skulle i sin ordning höja de tullsatser
i tarif général, som anginge vår utförsel eller till och med uppträda,
på liknande sätt som nu senast mot Italien och kort förut mot Rumänien
d. v. s. i en eller annan form pålägga våra artiklar differentialafgifter i
jemförelse med andra länders produkter af samma slag — för att icke
tala om att, derest jemväl sjöfartstraktaten upphäfdes, vår skeppsfart
på ett eller annat sätt komme att likaledes utsättas för mindre gynsam
behandling. I dessa fall skulle nemligen, såvidt inses, utgången visa
sig för våra intressen särdeles betungande, hvarför, derest någon bestämd
säkerhet mot inträffandet af nämnda eventualiteter icke på
förhand kunde vinnas, det enligt min öfvertygelse vore försigtigast
att icke från vår sida uppsäga traktaterna med Frankrike, hvilket land
svårligen torde kunna bringas att frångå den uppfattningen, att de förenade
rikena draga största fördelen af nu bestående förhållanden.
Daniel Danielsson.
*
Bill. till Rihsd. Prat. 1890. .5 Sami. 1 Afd. 7 Haft.
i
26
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Afskrift af en skrifvelse från kongl. svenska och norska generalkonsulatet
i Håvre till kongl. utrikesdepartementet, daterad
den 18 januari 1890.
Under franska deputeradekammarens sammankomst den 19 sistlidne
november blef af ett antal af kammarens medlemmar väckt ett förslag
till ändring af Frankrikes allmänna tulltarif, enligt hvilket dels nya
tullafgifter skulle fastställas å vissa främmande, hittills tullfria alster af
jordbruk och dermed nära sammanhängande industrigrenar, dels redan
befintliga tullsatser å andra artiklar af ifrågavarande slag skulle i icke
obetydlig grad höjas.
Af de tullsatser, som i berörda motion föreslås till antagande och
hvilka, enligt hvad upplyses, blifvit gillade af franska jordbrukarnes
förening (Société des agriculteurs de France), tillåter jag mig anföra
följande, såsom berörande införseln från de förenade rikena:
Saltadt kött........................................................................... pr 100 kg. 20 francs
Oberedda hudar .................................................................. » » » 20 »
Hafre, mjöl .......................................................................... » » » 6 »
Bränsleved.............................................................................. » » » 0,20 »
Träkol .................................................................................. » » » 2 »
Byggnadsvirke, i stock eller fyrhugget, af hårdt
träslag................................................................................. » » » 1 »
D:o af annat träslag ......................................................... » » » 0,50 »
Trä, sågadt af alla dimensioner, af hårdt slag ...... » » » 2 »
D:o d:o af annat slag....................................... » » » 1,20 »
Trämassa................................................................................ » » » 2 »
Alkohol, bränvin och likörer........................................ » hl. 1,50 »
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. ■ 27
Enligt, hvad framhålles i motiven till ofvannämnda lagförslag afser
man med dessa tullsatser att fullfölja den reform till skyddande af inhemska
produkter gent emot utländsk konkurrens, som påbörjats genom
tidigare utfärdade lagar angående tullförhöjningar å spanmål, qvarnprodukter
samt boskap m. m. och hvilka lagar uppgifvas hafva i märkbar
mån bidragit till franska produktionens utveckling.
Med inberättande härom får jag äran meddela, att jag under korsomslag
bifogat texten till omförmälda lagförslag, som offentliggjorts i
ett bihang till Journal Officiel för den 16 dennes.
Daniel Danielsson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Spanska traktaten.
Deri mellan de förenade rikena och Spanien den 18 januari 1887
afslutade konvention om förlängning af handelstraktaten af den 15 mars
1883 innehåller i art. 1 att nämnda traktat skall förblifva gällande till
den 1 februari 1892, och derest icke någondera af parterna tolf månader
före utgången af denna tidrymd uppsagt traktaten, skall den fortfarande
gälla intill dess att ett år förflutit ifrån den dag, då endera af parterna
uppsagt densamma.
Frågan huruvida traktaten kommer att uppsägas af Spanien blifver
förmodligen beroende af det beslut, spanska regeringen kommer att i
allmänhet fatta med afseende å uppsägning af Spaniens traktater med
andra länder.
Hvad angår frågan huruvida traktaten bör uppsägas af Sverige
torde en uppsägning af franska traktaten nödvändigtvis medföra uppsägning
af den spanska, då bestämmelserna i den senare till stor del
äro desamma som i den förra, men i annat fall synes det som om fördelen
af traktaten vore afgjordt till förmån för Sverige, då enligt tabell
A värdet af utförseln från Sverige år 1887 utgjorde i svensk hamn
6,465,165 kronor, under det att enligt tabell B hela införseln med tilllägg
af handelsvinst och transportkostnad endast värderats till 972,349
kronor och hela denna handel å ömse sidor så godt som uteslutande
utgjorts af artiklar, för hvilka tullen skulle komma att förhöjas i händelse
af traktatens upphörande.
Utförseln från Sverige utgöres förnämligast af sprit, trävaror och
jern.
Hvad spritutförseln angår, kan anmärkning göras, att då denna utförsel
består af utländsk råvara, som blifvit förädlad i Sverige, hela
värdet af utförseln icke bör upptagas i beräkningen öfver Sveriges ut
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 29
försel, men äfven om hälften af värdet fråndrages på grund deraf, att
råvaran är utländsk, och äfven om den i tabell A uppgifna utförsel af
31,427,788 liter år 1887 antages vara ovanligt hög, återstår dock i hvarje
fäll ett mycket betydligt belopp, som måste anses vara tillkommet genom
svenskt arbete. År 1888 var denna utförsel 22,372,654 liter, värderade
till 2,237,265 kronor. Om traktaten upphörde, skulle tullen i Spanien
komma att höjas från 17,35 till 20 pesetas pr hl., men oafsedt denna
förhöjning skulle det i sådant fall uppkommande osäkerhetstillstånd
säkert komma att utöfva ett mycket ofördelaktigt inflytande på denna
industri, som för närvarande sysselsätter ett betydligt, till flere hundra
personer uppgående antal arbetare.
För vanliga trävaror skulle tullen i händelse af uppsägning komma
att, enligt den allmänna tariffen, ökas från 2 till 2,75 pesetas pr kbm.
Denna vara drager således redan för närvarande en hög tull i Spanien,
ehuru den måste betraktas som eu nödvändighetsvara, och det synes
icke kunna vara något tvifvel om, att den nämnda förhöjningen verkligen
skulle komma att tillämpas, emedan densamma ända till sistlidet
år, då Finland erhöll samma rätt som den mest gynnade nation, verkligen
varit tillämpad för finska trävaror. Förtjensten på de finska trävarorna
var således 75 centimer lägre pr kbm. på grund af tullen, och
om de det oaktadt kunde täfla med våra trävaror, måste ställningen
för vår trävaruutförsel blifva desto svårare, om förhållandet skulle blifva
omvändt, så att tullen för de svenska trävarorna blefve högre. Om förhöjningen
infördes, skulle utförseln förmodligen minskas, men om den
beräknas till sin nuvarande qvantitet 150,000 kbm., skulle totalbeloppet
af tullen ökas med ett belopp af 112,500 pesetas.
År 1888 uppgick enligt spansk statistik trävaruinförseln till Spanien
till 346,000 kbm., hvaraf från Sverige 103,000, Norge 30,000, Ryssland
56,000, Finland 44,000, Frankrike 53,000, Förenta staterna 17,000, Canada
9,000 kbm.
Sveriges utförsel till Spanien af jern och stål, som enligt tabell C
år 1882 uppgick till ett värde af 60,611 kronor, beräknas för 1887 till
178,964 kronor. Denna utförsel är obetydlig i förhållande till de qvantiteter,
som årligen från andra länder införas till Spanien och som för
1888 uppgifvas till 80 millioner kg. till ett värde af 19 millioner pesetas,
men det finnes icke något tvifvel om att den ökning af denna
utförsel, som egt rum, bör tillskrifvas traktaten och att denna utförsel
kommer att mycket betydligt minskas, om traktaten upphör, emedan
tullen i sådant fall skulle komma att höjas från 8,65 till 13 pesetas pr
100 kg. för jern och stål i stänger.
30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Den svenska sjöfarten, som enligt tabell D år 1888 uppgick till
195 ankomna fartyg om 121,905 tons, skulle naturligtvis komma att
lida genom en minskad afsättning på Spanien, men enligt nu gällande
förordningar i nämnda land skulle densamma icke komma att omedelbart
drabbas af högre algifter i händelse af traktatens upphörande. Det
är dock alltid en fördel att ega genom traktat bestämd rätt till samma
behandling som den mest gynnade nation, och den fördelen skulle
komma att förloras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell A. Enligt kommerskollegii berättelse för år 1887 utgjorde värdet af från Sverige
till Spanien utförda varor:
Varor belagda med olika tullsatser efter spanska allmänna tulltaxan och traktattariffen:
Bränvin och sprit, af säd, på fat..................... liter 31,427,738
Trävaror, oarbetade ............................................. kbm. 151,230
Jern och stål:
smältstycken, stång- och plåtar ................. kg. 1,359,540
Trämassa .................................................................. » 722,814
Maskinerier och redskap .....................................................................
Tråd: jern- och stål-............................................. kg. 7,448
Maltdrycker..................................................... liter 4,298
Punsch ........................................................................ » 1,855
Trävaror, arbetade ................................................................................
Sten...............................................................................................................
Tjära ...........................................................................................................
öfriga varor ...
Kr. 3,142,774
» 3,045,142
» 175,240
» 72,281
» 8,462
» 3,724
» 3,438
» 2,783
“_1,317 Kr.
6,455,161
4,500
1,163
4,341
Kr. 6,465,165
OO
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell B. Enligt kommer skollegii berättelse för år 1887 utgjorde värdet af till Sverige
från Spanien införda varor:
Varor, för hvilka i händelse af traktatens uppsägning de i traktaten stadgade tullsatser
antagas kunna komma att förhöjas:
Vin af t. o. m. 21 % på fat ....................
..................... liter
498,217
Kr. 498,217
på andra kärl............................................
»
850
» 1,700
öfver 21 fo på fat ...................................
................... kg.
3,532
» 5,298
Russin ...............................................................
........................ kg.
354,027
Kr. 505,215
» 198,255
Salt.....................................................................
........................ hl.
58,407
» 110,970
Oljor, feta ......................................................
Vindrufvor ......................................................
....................... kg.
48,410
» 29,288
»
15,208
» 25,854
Citroner ............................................................
»
8,058
» 3,223
Kr. 872,805
Fikon ................................................................
.. kg. 91,122
» 45,561
Pomeransknoppar och skal.......................
.. » 31,497
» 25,198
Fjäder, ospritad.............................................
.. » 20,276
» 13,180
Mandel...............................................................
.. » 3,207
» 4,137
Gryn, ej specificerade slag........................
.. » 10,000
» 4,000
Anis ..................................................................
.. » 3,737
» 3,737
Öfriga varor...................................................
» 3,731
Kr. 972,349
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bill. till Piksd. Prat. 1890. 5 Sami. 1 Åfd. 1 Käft.
Tabell C.
oarbetade,
timmer ............... kbm. 55 Kr. 1,256
bjelkar och sparrar » 16,639 » 300,997
bräder och plankor » 122,666 » 3,216,302
brädstump...............» 473 » 3,320
arbetade ...................................... » 6,950
Kr. 3,528,825.
Jern,
stål ........................... kg. 7,005 Kr. 1,611
stångjern.................. » 393,325 » 59,000
Kr. 60,611.
Trävaror, Värde,
af furu och gran oarbetade,
bjelkar.................... kbm. 4,910 Kr. 93,437
sparrar .................. » 1,168 » 14,705
bräder, plankor
och battens...... » 145,067 » 2,935,725
af andra inhemska
träslag ............... » 85 )) 1,275
arbetade.......................................... »_1,317
Kr. 3,046,459.
Jern och stål,
smältstycken ...... kg. 75,000 Kr. 6,750
stångjern............... » 1,258,658 » 163,625
plåtar ..................... » 25,882 » 4,865
tråd ..................... » 7,448 » 3,724
Kr. 178,964.
Utförsel från Sverige till Spanien enligt kommerskollegii berättelse.
1882. 1887.
Trävaror,
Värde.
ao
CO
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
CO
Sveriges sjöfart på Spanien enligt konsulernas
Tabell B.
Ankomna fartyg.........
Bruttofrakter för fartyg
ankomna till
och afgångna från
Spanien.....................
Deraf för fartyg ankomna
från Sverige
Bruttofrakter försvenska
fartyg i utrikes
sjöfart........................
1888.
195 om 121,905 tons,
Kr. 1,381,705,
» 492,155,
» 33,709,775,
1886.
197 om 105,983 tons,
Kr. 1,824,228,
» 500,211,
» 27,611,327,
berättelser:
1882.
152 om 62,332 tons.
Kr. 1,607,712.
» 591,775.
» 36,842,086.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
35
Kongl. svenske och norske konsuln i Bilbao till Kongl. Maj:ts t. f.
Chargé d''Affaires i Madrid den 31 oktober 1889.
Ved Circuläre af 18 Dennes har Gesandtskabet begjärt Konsulatets
Udtalelse beträffende de Fölger en Opsigelse fra vor Side af deri gjäldende
Handelstraktat med Spanien antages åt kunne medföre for vore
vigtigste Exportartikler, samt särskilt hviiket Toldsystem eventuelt vilde
blive Fölgen af en saadan Opsigelse.
I den Anledning har jeg den Are åt anföre Fölgende:
Under den herskende Uvished om Beskaffenheden af den Handelspolitik
der definitivt vil väre fastslaaet ved det Tidspunkt da Spörgsmålet
om Traktaternes Opsigelse eller Förnyelse opstaar, ligger det när
åt anskue Forholdene kun forudsätningsvis, idet en Flerhed af de til et
bestemt Resultat i den ene eller anden Retning samvirkende Faktorer
nödvendigvis savnes.
Resultatet af den under 10 Dennes nedsatte Kongelige spanske Komitees
Arbeider specielt med Hensyn til den i Lov af 6 Juli 1882 Art.
5 omhandlede endelige Nedsättelse i de s. k. »derechos extraordinarios»;
Retningen af den franske Handelspolitik i Forhold til andre Stater; eu
eventuel Gjenoptagelse af Traktat-Underhandlingerne mellem Spanien og
Danmark; hvorvidt Storbritannien, Canada og Finland vis-ä-vis Spanien
vil vedblivende nyde godt af Stillingen som den »mest begunstigede
Nation» ere alle Spörgsmaal, hvis Lösning i mere eller mindre Grad formentlig
bör ansees bestemmende for os.
Som Forholdene for Öieblikket stiller sig vil en Opsigelse fra vor
Side saameget mere väre uheldig og utvivlsomt lede til de stärkeste
Repressalier fra vore Medkontrahenter som disse ere särdeles ogunstigt
stillede i sin Bytteforbindelse med os. Dette fremgaar tilsträkkeligt af
de statistiska Opgaver fra begge Lande, der for Tiden foreligge. Som
en Illustration af Forholdet har jeg udarbeidet under Bilag A en tabellarisk
Oversigt over Värdien af Total Ind- og Udförselen mellem SverigeNorge
og Spanien, omfattande Tiden for Afsluttelsen af Traktaterne hen
-
36 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.
lioldsvis af 1871 og 1883 samt för og efter den sidste Forlängelse i
Aar 1887.
En Handelsbalance, der stiller sig saavidt ugunstig for den ene Kontrahent,
kan det saavel fra et protektionistisk som frihandelsk og ikke mindst
opportunistisk*) Ståndpunkt ikke väre saa särdeles lokkende att se fornyet.
Vore Exportprodukter ere ikke af textil Art eller overhovedet
Gjenstand for spansk Industribearbeidelse; for den konsummerende Almenhed
hernede er vor Kontribution af Skov- og Fiskeprodukter ikke
af saa speciel Betydning åt de ikke skulle kunna
de c:a 1 a lVa Million Ivroner vi give i Melleinlag kunne med mindre Opofrelser
indvindes for den spanske Exporthandel paa andre og större Felter.
Paa den anden Side turde det, selv for en sangvinsk Betragning
stille sig temmelig problematisk hvorvidt den Formindskelse i vore Toldintrader,
som man ved Förnyelsen af Traktaten i 1883 anslog for begge
Riger til c:a Va Millon Kröner og som nu fra visse Hold anföres som
bestemmende for Opsigelse om ikke af exklusivt protektionistiske Grunde
(thi derom kan der jo in casu ikke väre Tale) som af statsfiskale Hensyn,
i Virkeligheden derved vil kunne udjevnes. Det er tvertimod åt
forudse åt en Tarifforhöielse fra svensk Side ligeoverfor spanske Produkter
vil virke prohibitivt paa Indförselen fra Spanien da denne väsentlig
bestaar i Artikler, der i större eller mindre Grad kunne undväres i
det almindelige Forbrug.
Att det för Sverige maa ansees särdeles fordelagtigt åt kunne bibeholde
et Marked, der har vist sig saavidt modtageligt for Udvidelse åt
den samlede Export'' af svenske Varer i mindre end tvenne Aartier har
lcunnet arbeide op en Saldo af over 4V2 Million Kröner, synes noksaa
indlysende. Foruden de betydeligere Udförselsartikler der her har fast
Fod: Trälast, hvis Exportvärdi til dette Land Aar om andet andrager
til over 3 Millioner Kröner, og Sprit, hvilken Artikel siden Ophävelsen
af den fatale spanske Skattelov af 1888 igjen arbeider sig betydelig
fremad, vinde svensk Jern- og Staalvarer efter ihärdige Besträbelser
mere og mere Indpas paa det spanske Marked. »Statistiska Centralbureauets»
Opgaver viser for de tvende sidste Aar 1886 og 1887 en
Exportvärdi til Spanien af Jern og Staal af over 300,000 Kröner. For
Nordspaniens Vedkommende kan jeg nävne åt en svensk Agent nylig
i Bilbao har aabnet et större Agentur for Sälg af Dannemora Staal
samt åt et Udsalg paatänkes istandbragt her af Fagersta Bruks Aktie
-
*) Opportunismen paa Handelspolitikens Omraade täller for Tiden en Flerhed af
fremstaaende Tilhängere inden Cortes.
Be,vulning sutskottets Betänkande N:o 1. 37
bolag for Sälg af dets forskjellige Jern- og Staalprodukter. Den för
Tiden gjäldende ubetydelige Toldsats for Trämasse 20 c:mos pr 100
Kgr. der närmest kan betragtes som en Registrerings Afgift, har bragt
denne Exportartikel et betydeligt Skridt fremad. Den svenske Statistik
angiver Värdien heraf for Aarene 1886 og 1887 til 228,563 Kröner.
Värdien saavel for Jern og Staal som Trämasse kan vistnok sättes betydeligt
höiere idet större Kvanta transiteres hid via England, Belgien
og Tyskland.
Finder imidlertid Sverige det stemmende med sine Interesser åt opsige
Handelstraktaten med Spanien og den spanske Regjering fremdeles
fastholder sin i Note fra den davärende spanske Udenrigsminister til
Legationen af 25 November 1882 fremsatte kategoriske Vågring åt afslutte
en udelukkende norsk Traktat, vil en Afbrytelse i de i 20 Aar
etablerede Forholde blive skjäbnesvanger for den norske Klipfiskexport.
Hvad Hans Excellence Udenrigsrninisteren i svensk Statsraad den 10
Februar 1887 anförte om Norges vigtigste Exportartikel, Klipfisk, åt
den indtager på den spanske Marknaden en så dominerande ställning, att
den sannolikt äfven utan traktat, skulle kunna hålla sig qvar derstädes,
turde kun gjälde med betydelse Modifikationer. För Traktaten Aar
1871 eller Aar 1870 udgjorde Värdien af den norske Klipfiskexport til
Spanien c:a 6 Millioner Kröner, 12 Aar derefter havde denne under Ly
af Traktaten mere end fordoblet sig, idet den norske Statistik viser et
Exportkvantum af over 12 Millioner Kröner. Under 16 Mai 1882 traadte
den franske Traktat i Kraft og allerede Aaret efter se vi den norske
Exportvärdi af Klipfisk til Spanien gaa ned med c:a 1 Million Kröner,
medens det franske Exportkvantum til Nordspanien — det er väsentligt
hertil den franske Vare udföres — pludselig fra 5 % af den samlede
Export gik op til 25 %. Konventionen mellem England og Spanien af
26 April 1886 traadte i Kraft 1 Juli samme Aar. Shetlandsfisken, der
i nävnte Aar udgjorde blot 0,85 af Totalimporten til Nordspanien, steg
det fölgende Aar til 4,49 og i 1888 til 4,70. Hvorledes vil nu Norge
blive stillet i Konkurencen under Forudsätning af Traktatens Opsigelse?
Naar der tales om vor »dominerende Stilling» saa menes herved i Virkeligheden
blot en gammel Koutume oparbeidet gjennem stabile Handelsförbindelser
og en udpräget tilvandt Smag i enkelte Inlandsprovindser.
Den norske Vare har ingenlunde noget särligt tilträkkende ved sig —
med Hensyn til Udstyr ligger den fuldständig under for samtlige Konkurenter.
Den vil ikke kunne naa, med Undtagelse maaske af enkelte
specielle Nyfiskpartier tidligt paa Varen, over de Gjennemgangspriser,
hvortil den i de sidste Aar sälges og kommer under Forudsätning af
38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
»ugunstigere» Behandling end dens Konkurenter lidt efter lidt åt fortränges
af disse. Den gamle tilvante Smag hos den spanske Forbruger
vil utvivlsomt give efter for det her altopslugende Hensyn — Prisbillighed.
Förnyelsen af den franske Traktat i Förbindelse med Bibeholdelsen
af Prämiesystemet, for Klipfiskens Vedkominende 16 Frcs pr 100
Kgr., kommer til åt bestemme vor Vares Skjäbne. Et Toldpaaläg som
det nu gjäldende eller Pts 18,70 per 100 Kgr. er allerede betyngende
nok og burde ved eventuel Förnyelse ubetinget paastaaes nedsat da det
ikke stemmer med Principet i den ovenberörte spanske Lov af 6 Juli
1882. Og det er til Bestemmelserne i denne Lov åt Hensyn vil blive
taget i den ene eller anden Retning. Skulde nu Komiteens endelige
Förslag gaa i den Retning, åt den 2 og 3 Nedsättelse i de extraordinäre
Toldsatser eller 15 ad valorem anbefalles og den i Overensstemmelse
dermed udarbeidede Tarif träder i Kraft fra 1 Juli 1892 vil Norge
i Tilfälde af definitiv Opsigelse af Traktaten iflg. Art. 5 og 6 i nävnte
Lov komme ind under Bestemmelserne i Tarif Général. För åt vise Forskjellen
i Tarifsatserne for vore vigtigste Udförselsprodukter saaledes som
de for Tiden opkräves vedlägges under Bilag B en Tabel over den bestående
konventionale Tarif og den samme for Lande uden Traktat.
For Klipfisk er Forskjellen Pts 4,80 pr 100 Kgr. Men ikke nok hermed.
Bestemmelsen Art. 6 af Loven af 1882 kan endog före til åt det
antikverede Differentialsystem paa Varer igjen anvendes, ligeoverfor vore
Produkter saavelsom Paalägget af en speciel Accise ved Indförsel til
Kommunerne — for ikke åt tale om Uleilighederne ved Oprindelsecertificater
som Traktatens Art. 4, 2:en Passus nu befrier os for.
Den norske Trälastexport til Spanien har vistnok väret af mindre
Betydning i Sammenligning med den svenske närmest paa Grund af
Vanskeligheden ved fra Norge åt faa de Dimensioner og Kvaliteter man
hernede önsker. Den nylig udkomne norske Statistik for 1888 viser dog
en Exportvärdi af over Million Kröner. Hertil kommer i de senere Aar
Trämasse til samlet Värdi for 1887 og 1888 af 132,200 Kröner, Rogn
og Tran 213,600 Kr., Sprit og Öl 16,000 Kr. En Forögelse af Trälasttolden
fra Pts 2 til Pts 2,75 pr Kubikmeter for svensk og norsk Virke
vil utvivlsomt have til Fölge åt de spanske Importörer i störst mulig
Udsträkning söge sit Behov däkket fra Finland og Nordamerika.
Alfred Kirsejbom.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
39
A.
Sverige—Spanien.
För Traktaten af 1871.
Total Import til Sverige fra Spanien 1870 .........
Bdlr
686,000
—
» Export fra d:o til d:o 1870 .........
»
1,910,000
—
Forskjel i Sveriges Favör
Rdr.
1,224,000
—
För Traktaten af 1883:
Total Import til Sverige fra Spanien 1882 ........
Kr.
2,117,992
—
» Export fra d:o til d:o 1882 .........
»
3,594,739
—
Forskjel i Sveriges Favör
»
1,475,947
—
För Forlcengelsen af 1887:
Total Import til Sverige fra Spanien 1886 .........
»
1,219,479
—
» Export fra d:o til d:o 1886 ........
5)
5,855,598
—
Forskjel i Sveriges Favör
»
4,636,119
—
Total Import til Sverige fra Spanien 1887 ........
))
972,349
—
» Export fra d:o til d:o 1887 .........
))
6,465,165
—
Forskjel i Sveriges Favör
»
5,492,816
—
40
.Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
A.
Norge—Spanien.
För Traktaten af 1871:
Total Import, til Norge fra Spanien 1870 ...........
Spd.
211,782
—
» Export fra d:o til d:o 1870 ...........
»
1,664,565
—
Förskjul i Norges Favör
»
1,452,783
—
= Kr.
5,810,932
—
För Traktaten af 1883:
Total Import til Norge fra Spanien 1882 ............
))
812,800
—
» Export fra d:o til d:o 1882 ............
»
12,854,100
—
Förskjul i Norges Favör
»
12,041,300
—
För Forlcmgelsen af 1887:
Total Import til Norge fra Spanien 1886 ............
»
388,400
—
» Export fra d:o til d:o 1886 ............
»
8,245,600
—
Förskjul i Norges Favör
)>
7,857,200
—
Total Import til Norge fra Spanien 1887 ...........
»
388,800
—
» Export fra d:o til d:o 1887 ............
»
9,880,900
—
Forskjel i Norges Favör
»
9,492,100
—
Bevillningsutskottets Betänkande AT:o 1.
41
B.
Varesort.
Maal, Vaägt
Told for
Lande med
Traktat.
Told for
Lande uden
Traktat.
Difference.
Klipfisk o g Törfisk..............
100 kg.
P:tas
18
70
23
50
4
80
Trgelast, Döre og Vinduer...
M:kub
»
2
—
2
75
—
75
Lister, Möbler og Fyrestik- ker..........................................
100 kg.
»
18
75
20
.
1
25
Saltede og rögede Fiske-
varer.......................................
100 »
»
11
--
12
—
1
—
Tran, Rogn, Tjeere og Trse-
kan ansees toldfrie, da Satserne alene
udgjör Registerings Afgifter (Gerecbos
masse ....................................
Braendevin ..............................
de b
100 kg.
alanza''
P:tas
21
10
23
75
2
65
Öl................................................
100 »
»
9
75
12
50
2
75
Pakpapir....................................
K-4
O
O
»
10
85
12
50
1
65
Trykpapir.................................
100 »
»
10
—
10
50
—
50
Jern i Rör ...........................
100 »
»
3
50
4
70
1
20
Staal i Plader ........................
100 »
)>
6
70
9
—
2
30
d:o i Stgenger.....................
100 ))
»
8
65
13
—
4
35
d:o i Traad .......................
100 »
»
6
55
8
—
1
45
Spiger og Söm ....................
100 »
)>
14
85
20
—
5
15
Bih. till Rilesd. Prof. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
6
42
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Kongl. svenske och norske generalkonsuln i Barcelona till Kongl.
Maj:ts tillförordnade chargé d’affaires i Madrid den 21
oktober 1889.
I hörsamt besvarande af kongl. beskickningens skrifvelse af den 18
dennes skyndar jag hafva äran i fortsättning framställa min ödmjuka
åsigt angående den påföljd, uppsägningen af nu gällande handelstraktat
med Spanien skulle komma att hafva med afseende å de förenade rikenas
förnämsta exportartiklar till detta land.
Den tullregime, som i sådant fall af svenska regeringen skulle vidtagas
enligt art. 4 af lagen den 6 juli 1882, vore att tillämpa de i lista
kolumnen af tulltaxan föreskrifna högre tullumgälder för produkter och
alster af nationer ej gynnade genom traktat (Naciones no convenidas).
De nationer, hvilka genom traktater anses såsom gynnade och således
för närvarande åtnjuta fördelen af de i 2:dra kolumnen af taxan
bestämda lägre afgifterna äro:
Tyskland, Annam, Österrike-Ungarn, Belgien, Kina, Columbias
förenade stater, Frankrike, Hawaii, Italien, Japan, Marocko, Paraguay
Persien, Peru, Portugal, Storbritannien, Finland, Siam, Sverige, Norge
Venezuela, Nederländerna och Nordamerikas förenade stater.
Traktaterna med dessa länder antingen upphöra att vara gällande
eller uppsägas i tid, för att spanska regeringen må ega fria händer
för att kunna vidtaga den tullregime den 1 februari 1892, som må konvenera.
Den skilnad, som enligt nu gällande tulltaxa skulle uppstå i umgälderna
för de i traktaten uppräknade varor, producerade i Sverige
eller Norge, skulle blifva:
Art. i tulltaxan
6. Tjära etc. samma afgift som för närvarande peseta 0,41 pr
100 kg.
43
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
10. Glas (flaskor o. s. v.) pesetas 8 i stället för 6,50 pr 100 kg.
22. Tackjernsrör pesetas 4,70 i stället för 3,50 pr 100 kg.
27. Bis. smältstycken pesetas 13 i stället för 3,50 pr 100 kg.
26. Jern och stål i plåtar etc. pesetas 9 i stället för 6,70 pr 100 kg.
27. Jern och stål i stänger etc. etc. pesetas 13 i stället för 8,65 pr
100 kg.
29. Jern och ståltråd pesetas 8 i stället för 6,35 pr 100 kg.
30. Spik och skrufvar af jern etc. pesetas 20 i stället för 14,85 pr
100 kg.
38. Knifvar etc. etc. samma afgift som för närvarande, nemligen 1
peseta pr kg.
64. Fisklefvertran, renad etc. samma afgift som för närvarande,
nemligen 3 pesetas pr 100 kg.
162. Papper i långa banor etc. etc. pesetas 10,50 i stället för 10
pesetas pr 100 kg.
170. Karduspapper etc. pesetas 12,50 i stället för 10,85 pr 100 kg.
175. Vanliga trävaror pesetas 2,75 i stället för 2 pr kubm.
Vanliga dörrar, jalusier och spjelluckor, som för närvarande belastas
2 pesetas pr kubm., skulle enligt all trolighet komma att erlägga enligt
art. 179 pesetas 20 pr 100 kg.
179. Vanliga träarbeten och tändstickor af trä pesetas 20 i stället
för 18,75 pr 100 kg.
185. Trämassa etc. peseta 0,25 i stället för 0,20 pr 100 kg.
206. Torsk- och hvaltran etc. etc. samma afgift som för närvarande
nemligen 1 peseta pr 100 kg.
209. Fiskrom etc. etc. samma afgift som för närvarande, nemligen
peseta 0,50opr 100 kg.
217. Åkerbruksmaskiner peseta 1 i stället för 0,95 pr 100 kg.
218. Motorer pesetas 2,50 i stället för 2 pr 100 kg.
236. Klipp- och stockfisk pesetas 23,50 i stället för 18,70 pr 100
kg., alla afgifter inbegripna.
238. Fisk, saltad, rökt etc. etc. pesetas 12 i stället för 5 pr 100 kg.
259. Bränvin pesetas 20 i stället för 17,35 pr hektol. samt dessutom
i ena och andra fallet:
pesetas 3,75 öfvergångsafgift ! , , . ,
» 25 konsumtionsafgift) P
261. Öl etc. pesetas 12,50 i stället för 9,35 pr hektol. _
Förutom ofvanstående skulle följande varor, hvilka enligt art. 7 af
traktaten åtnjuta förmån af de lägre umgälderna, belastas de högre i
lista kolumnen, nemligen:
44
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Art. af taxan
21. Jern, gjutet i tackor, pesetas 2,50 i stället för 2 pr 100 kg.
33. Jern- och stålarbeten pesetas 24 i stället för 19,84 pr 100 kg.
172. Papp pesetas 8 i stället för 6,95 pr 100 kg.
178. Tunnbindarearbeten pesetas 10 i stället för 9,15 pr 100 kg.
194. Hudar och skinn, ogarfvade, samma afgift som för närvarande,
nemligen pesetas 6 pr 100 kg.
198. Pelsverk, oberedda och beredda, peseta 0,64 i stället för 0,50
pr kg.
207. Fiskguano peseta 0,05 i stället för 0,04 pr 100 kg.
235. Smör pesetas 56 i stället för 52,50 pr 100 kg.
260. Punsch peseta 1 i stället för 0,76 pr liter.
266. Konserver peseta 1 i stället för 0,90 pr kg.
271. Ost peseta 0,36 i stället för 0,35 pr kg.
Is tullfri såväl i ena som andra fallet.
De förhoppningar som vid afslutandet af traktaten hystes, hvilka
dock. af mig ingalunda delades, om en i hög grad förökad export till
Spanien från de förenade rikena, hafva tyvärr icke realiserats och inskränker
sig såsom förut till plankor, bräder, klippfisk, något stångjern
samt numera sprit från Karlshamnsbolaget utan att nedsättningen i tullumgälderna
förorsakat någon stor tillökning i importen.
Finland .med den högre afgiften å trävaror af peseta 0,75 pr kubm.,
till dess förlidet, år den nya traktaten med Ryssland trädde i utöfning,
konkurrerade med Sverige och Norge med fördel.
Importen af klippfisk från Island har fortfarit såsom förut, ehuru
Danmark ej ingått traktat med Spanien, och således erlägger pesetas
4,80 pr 100 kg. högre afgift.
Tillökningen i importen af norsk klippfisk uppstår snarare genom
underlättade, konimunikationsmedel och genom tilltagande förbrukning
deraf i provinserna vid Medelhafvet söder om Ebrofloden.
Äfven med högre afgifter skulle efter min åsigt förbrukningen af
norsk fisk fortfara att vara ungefär densamma, såsom var förhållandet
med den från Newfoundland, då den, innan konvention med Britiska
riket, erlade de högre umgälderna. Naturligtvis, om Norge blefve den
enda nation, såsom är för närvarande förhållandet med Danmark, som
hade att betala, de högre afgifterna, skulle varans fördyrande något
minska förbrukningen.
Oaktadt de låga umgälderna å smältstycken och dörrar etc. har
förbrukningen deraf ej kunnat ernås, och de få partier, som i början på
försök infördes, lemnade endast förlust.
45
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Af svenskt stångjern har importen såväl direkt som indirekt varierat
mellan 1,000—1,500 tons årligen eller endast en ringa tillökning i hvad
som förut infördes. Som dess användande är inskränkt till vissa ändamål
och priset redan utfaller dyrt, skulle numera en förhöjning i
tullumgälderna af pesetas 4,35 utan tvifvel medföra en förminskning i
förbrukningen. Den enda vara, hvars producering traktaten framkallat,
är den genom Karlshamnsbolaget importerade spriten. Huruvida detta
för Sverige medfört någon verklig fördel, tillkommer ej mig att bedöma.
För dess sjöfart har det ej medfört någon sådan, som spriten förut till
större delen och numera uteslutande transporterats i utländska fartyg.
Alla de öfriga artiklarne importeras i så ringa mängd, att en förhöjning
i tullafgiften ej skulle medföra något känbart men.
Äfven om sjöfartstraktaten uppsades, skulle med nu gällande författningar
inga högre afgifter drabba de svenska och norska fartygen.
Spanska regeringen har dock i sina händer ett vapen, genom lagen
af den 6 Juli 1882, som i art. 6 bemyndigar den att förhöja införselstullumgälderna
å varor och navigationsafgifterna för fartyg för länder,
hvilka på något sätt speciel skada de spanska produkterna eller Spaniens
handel. Af detta bemyndigande har hittills icke gjorts bruk.
För att ej göra detta utlåtande ännu vidlyftigare underlåter jag att
nedskrifva de statistiska uppgifterna angående importen, hvarpå det
stöder sig.
C. A. Dalilander.
Bill. till Riksd. Prof.. 1890. S Sami. 1 Afd. 1 Håfu
1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1890:15 Skrifvelse till Ronungen, angående uppsägande af gällande handelstraktater med Frankrike och Spanien. a1 i texten