Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7

1890-04-18 · 57 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1890:7, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1890, kl. 3 e. m.

Betänkande, angående tullbevillningen.

De till utskottet hänvisade motioner, som röra tullbevillningen, äro

följande:

inom Första Kammaren väckta:

n:o 1, af friherre Klinckowström, angående förhöjd tull på åtskilliga

lyxartiklar m. m.;

n:o 18, af herr Adelsköld, angående förhöjd tullrestitution vid utförsel

af punsch, som inom riket tillverkats af utländska råämnen;

n:o 23, af herr Ekdahl, angående förändrad tullbehandling af tomma

säckar;

n:o 32, af herr Kockum, om borttagande af tull på kli och majs; och

n:o 43, af grefve Ström/elt, angående ändrad lydelse af § 8 i tulltaxeunderrättelserna;
inom

Andra Kammaren väckta:

n:o 24, af herr 0. A. Brodin, om afskaffande af tullen å materialier

för byggande eller reparation af fartyg;

n:o 25, af herr 0. A. Brodin, om afskaffande af tullen å fartyg;

n:o 27, af herr J. P. Dahlberg, om ändring i tulltaxans bestämmelser

rörande artikeln fläsk;

n:o 35, af herr L. F. Odell, om åsättande af tull å ägg;

n:o 77, af herr G. von Heijne Lillienberg, om upphäfvande af tullen

å kaffe;

n:o 148, af herr N. Jönsson i Gammalstorp, om förhöjning i tullen på

majs; samt

Bih. till Biksd. Frot. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 7 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

n:o 184, af herr F. G. Björck, om nedsättning i tullen å socker in. m.

Härjemte har Kong!. Maj:t för den åtgärd, hvartill utskottet knnde

finna desamma föranleda, till utskottet låtit öfverlemna tullkomiténs underdåniga

förslag till förändrad lydelse af § 9 mom. 5 i tulltaxeunderrättelserna

m. in. jemte kong!, kommerskollegii och kong!, generaltullstyrelsens deröfver

afgifna underdåniga utlåtande.

Friherre Klinckowström föreslår i 2:dra punkten af sin berörda motion,

hvars öfriga delar hlifvit behandlade i utskottets betänkande n:o 1,

att följande artiklar, tillhörande yppighets- och öfverflödsvaror, måtte

af Riksdagen åsättas nedannämnda förhöjda införselstullafgifter, nemligen:

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Nu fö

slage

införsels

afgif

Kronor.

re-

n

tull-

t.

öre.

Albums.................................................................................

1 kilo

2

75

Apelsiner.................................................................................

»

—

25

Band, silkessammet,?- och siden-.......................................

»

10

57

» halfsiden.....................................................................

»

7

05

i Broderade arbeten, alla slag: färdiga eller påbörjade

draga en tull af...............................................................

30 proc. af varans värde

Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver,

enkla eller sammansatta, såsom armband, bröst- nålar, kedjor, kors, ringar, sigiller, spännen, ur-

hakar in. in......................................................................

1 kilo

2

35

Blommor, konstgjorda .........................................................

»

52

—

Bränvin och sprit alla slag: på fastager .....................

1 liter

1

It

på buteljer ....................

»

1

70

Fikon ................................................

1 kilo

--

35

Frukter och bär samt grönsaker, ej specificerade:

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt in-

70

beräknad ... ..........................................................

»

torkade eller saltade ......................................................

35

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

3

Qvantitet för

tullberäk- ningeu.

Nu före- slagen

införselstull- afgift.

Kronor.

öre.

Galanterivaror och etuis, ej specificerade, af samman- satta eller såsom arbetade, ej specificerade ämnen

Glas, fönster- och spegel-: slipade, polerade och ofo- lierade, af mindre dimensioner t. o. in. V2 qvadrat- mcters vta ...............................................................

1 kilo

2

76

23

af större dimensioner ................................................

»

35

folierade .................................................................

»

47

Guld, arbetadt, äfven med infattade juveler, perlor

X)X ixi ................................................................

»

117

50

1

Gulddrag ar earbet en: aiguiletter, kantilj er, paljetter,

galoner, gramaner, snören och andra ej specifice- 1 rarlp äkta noll oäkta ....................................................

»

18

80

»

7

Hattar, färdiga eller halffärdig^, af siden eller half- siden, felbhattar inberäknade, äfvensom med blom- mor, plymer eller spetsar monterade fruntimmers- hatt ar alla släp'' .....................................................

1 stycke

1 kilo

9

Tfnwel Vanp.lknnnn eller cassia, lisnea............................

1

40

Tunnvis- kärlens vip''t inberäkna,d ...................................

»

80

Kläder, niga, gång- eller delar deraf, samt nya, färdig- sydda duktyg, handdukar, lakan, örngott med flera

dylika persedlar, äfven då sådana klädes- eller

lmshållspersedlar eller delar deraf äro märkta eller

försedda med broderier, galoner, fransar, spetsar

eller blonder ......................................................

30 proc. af va

1 kilo

ransvä

rde

94

! Kaniif/iirar ...................................................................

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl

förvarade ätbara varor, kärlens vigt inberäknad:

sardiner och anjovis inlagda i olja, i lödda

dosor .............................................................

»

1

andra slag..................................................................

1

25

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutshottds Betänkande N:o 7.

Nu före
-

Leksaker af trä eller sammansatta ämnen, med eller

utan betsning, målning eller lackering .....................

Likör................................................................................

Qvantitet för

tullberäk- ningen,

slage

införsels

afgif

Kronor.

n

tull-

t.

öre.

1 kilo

3

0

50

Nötter, hassel-, val- och dylika .......................................

1 kilo

35

Oliver: kärlens vigt inberäknad.......................................

»

—

40

Paraplyer och parasoller:

af siden eller halfsiden...................................................

1 stycke

7

—

andra slag ........................................................................

»

2

35

Parfymer, ej specificerade:

flaskors och omslags vigt inberäknade .....................

1 kilo

4

— i

I Pomada, burkarnes vigt inberäknad ..............................

»

2

35

Plymer och strutsfjädrar m. m. d..................................

35

Porslin, oäkta:

hvitt eller enfärgad!, men omåladt ............

—

23

måladt eller tryckt..........................................

—

50

äkta:

hvitt eller enfärgad! .......................................

—

70

förgyldt, försilfradt eller måladt..................

»

—

94

Russin ....................................................................................

33

Silfver, arbetadt, äfven förgyldt och med infattade

perlor, stenar m. m.......................................................

16

—

Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramaner,

aiguiletter, snodder, snören, m. fl., ej specificerade:

i

af siden eller halfsiden .............................

9

_J

andra slag.....................................................................

»

3

50

Soja och såser, kärlens vigt inberäknad........................

»

—

80

Solfjädrar .........................................................................

»

7

Speglar och spegellampetter................................................

70

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

5

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Nu före- slagen

införselstull-

afgift.

1

Kronor. | öre.

1 kilo

_

90

»

14

_

»

4

70

2

—

T>

—

70

»

5

—

»

—

10

»

—

40

»

-—

75

25 proc. a

f värd

et

45 proc. af värdet

1 kilo

1

17

1 stycke

30

—

»

40

—

100

—

150

—

1 kilo

35

—

10

50

2

35

Perlor, oäkta, glas- ............................................................

Spetsar, uddar och blonder:

silkes-, med eller utan blandning af annat ämne ...

andra slag.....................................................................

Té.............................................................................................

Svampar, ätbara, såsom champignon!1, murklor och

tryffel, kärlens vigt inberäknad....................................

Tobak, cigarrer och cigaretter ..........................................

Snickare- och stolmakarearbeten:

af furu eller gran, med betsning, målning eller

lackering..................................................................

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,

ej specificerade träslag, massiva eller dermed

fanerade ..................................................................

af päron och valnöt samt af mahogny, jakaranda

och andra utländska träslag, massiva eller dermed

fanerade, äfvensom arbeten försedda med

äkta eller oäkta förgyllning .............................

Möbler: försedda med stoppning med eller utan

öfvertyg.......................................................................

försedda med stoppning och öfvertyg..............

Tvål, parfymerad...........................................................

Vagnar och åkdon:

tvåhjuliga och slädar...............................................

fyrhjuliga, trillor .....................................................

halftäckta, mindre.....................................................

andra slag .................................................................

Vanilj................................................................................

Vantar, hel- och halfsiden-.........................................

andra slag..............................................................

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

Vin, alla slag: af t. o. m. 15 proc. alkoholhalt.........

af mer än 15 proc. t. o. m. 25 proc. alkoholhalt:

på fat, större eller mindre.......................................

på andra kärl...............................................................

Vinår ufvor..............................................................................

Visitkort och adresskort......................................................

V(ifunder, helsiden: felb och plys....................................

andra slag, guld- och silfvertyg derunder

inbegripna ................................................

halfsiden, alla slag..........................................

bomulls-, gaze, linon, musslin........................

tyll..................................................................

linne och hampa i batist, tior, kammarduk;

Mattor, väfda.........................................................................

Musslor, ätbara:

fuska .................................[kärlens vigt inberäknad 1

syltade eller saltade ......J ° |

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning

tillverkade arbeten, ej specificerade: af heloch

halfsiden.....................................................................

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Nu före- slagen

införselstnll-

afgift.

Kronor.

öre.

1 liter

—

33

1 kilo

__

66

1 liter

1

30

1 kilo

—

47

»

—

58

2>

3

52

10

57

7

05

2

35

»

5

30

»

5

05

»

—

80

»

_

15

»

--

20

»

10

50

Utskottet anser i likhet med motionären, att lyx och öfverflödsvaror

böra draga en högre tull än den nu gällande. Då emellertid den af Kongl.

Maj: t den 18 juni 1888 tillsatta tullkomité för närvarande är sysselsatt med

en genomgående revision af vår tullagsstiftning, synes man höra afvakta

resultaten af denna komités arbeten, innan man vidtager en så vidtomfattande

reform, som den motionären föreslagit. Som härtill kommer, att de flesta

af de tullsatser, hvilkas förhöjning motionären ansett önskvärd, icke kunna

af Sverige ensidigt höjas, så länge handelstraktaterna med Frankrike och

Spanien ännu äro gällande, hemställer utskottet,

l:o) att förevarande del af friherre Klinckowströms

motion icke måtte af Riksdagen bifallas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7. 7

Enligt gällande tulltaxa äro fartyg och båtar med tillbehör af jern

äfvensom ångfartyg af trä belagda med tull motsvarande 10 procent af värdet,

hvaremot andra slag, hvartill enligt kongl. generaltullstyrelsens beslut den

27 september 1889 jemväl hänföras segelfartyg af trä på jernspat, få tullfritt

införas.

Herr 0. A Brodin föreslår i sin ofvanberörda motion, n:o 25, att

tullen å fartyg måtte upphäfvas, samt att tillämpningen af detta beslut måtte

fortast möjligt träda i kraft.

Till stöd härför anför motionären:

»Under 1888 års riksdag beslöts, att fartyg och båtar af jern äfvensom

ångfartyg af trä, med tillbehör, skulle åsättas en tull åt 10 procent

af värdet. Denna tull antogs med anledning af den införda tullen på

jernplåt in. fl. materialier för skeppsbyggnad, »på det att icke de svenska

verkstäderna måtte komma att intaga eu sämre ställning än förut i konkurrensen

med utländska fartygsbyggare.» Sedan denna tull nu varit

gällande i nära trenne år, hafva verkningarne deraf erfarits. Skeppsredare,

som önskat köpa fartyg, hafva, då träfartygen varit tullfria,

hufvudsakligast köpt gamla sådana från utlandet. Af dessa hafva manga

antagligen varit af ganska dålig beskaffenhet, kanske så underordnad,

att de ej, på grund af lagstiftningen, vidare fått begagnas i sitt hemland.

Härigenom har visserligen Sveriges handelsflotta förökats i tontal, men denna

förökning af gamla otidsenliga fartyg torde icke vara någon vinst för landet,

De jernfartyg, som inköpts, hafva nästan uteslutande varit gamla ångfartyg,

hvilka kunnat inköpas för mycket låga pris, derför att tullen ej skulle stiga

till för höga belopp. Då dessa fartyg, i anledning af deras sämre beskaffenhet

och deras maskiner af äldre konstruktion med stor kolförbrukning,

sålts till de låga prisen, så har icke heller i detta fall landet haft någon

fördel häraf, enär de antagligen ofta blifvit förlustbringande för rederierna.

Nya tidsenliga ångfartyg, som vore fördelaktigast för rederier att ega, hafva

ej, på grund af den höga tullen, kunnat inköpas. Dylika ångfartyg hafva

ej heller kunnat byggas inom landet, då tullarne på alla behöfliga materialier,

som till stor del måste importeras, fördyrat desamma och sålunda hindrat,

att fartygsbyggnader kunnat utföras till antagligt pris. Sålunda hafva de

inhemska nybyggnaderna i detta hänseende nästan uteslutande omfattat fartyg

för inhemsk kust- eller östersjöfart. På senaste tiden hafva äfven de största

valsverken varit så upptagna af beställningar för andra behof, att de ej

kunnat åtaga sig leveranser inom tider, som erfordrats för att fartygsbyggare

skulle kunna åtaga sig leveranser inom fordrad tid.

Under senast förflutna 1 V2 år hafva frakterna stått högre än under

flera föregående år, och detta, så väl som svårigheten att fördelaktigt placera

Fartyg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutshottets Betänkande N:o 7.

penningar, har föranleda att många rederier velat inköpa eller kontraktera

om tidsenliga ångfartyg, men tullen å fartyg och här ofvan relaterade förhållanden

hafva hindrat utförandet häraf.

Rederihandteringen är en naturlig och vigtig industri för Sverige, men

dess handhafvande fordrar lång och dyrköpt erfarenhet för att blifva inkomstbringande,

och är det derför af största vigt, att de få, som egna sig deråt

och förvärfvat denna erfarenhet, må kunna utveckla sin affär.

Då tullen på fartyg införts i afsigt att gagna landet genom att befordra

den inhemska tillverkningen af fartyg, men den visat sig vara hinderlig

för skeppsrederihandteringens tidsenliga utveckling, och då de inhemska

skeppsbyggerierna äro helt och hållet beroende af att rederihandteringen

tinnes, sä har tullen på fartyg alltså icke uppfyllt det afsedda ändamålet.

Det är sålunda nödigt, att erforderliga förändringsr i lagstiftningen göras,

så att rederihandteringen må kunna på ett tidsenligt sätt utvecklas, ty endast

derigenom är det möjligt för de inhemska fartygsbyggarne att kunna påräkna

beställningar.»

Den mörka skildring, motionären lemnat af fartygstullens inflytande

på rederihandteringen, finner utskottet icke vara berättigad. Hvad först

beträffar antalet och beskaffenheten af inköpta fartyg, får utskottet hänvisa

till nedanstående tabell, som utvisar antalet af de under åren 1887—-1889

af kong! kommerskollegium utfärdade fribref, samt beskaffenheten af de

fartyg, för hvilka dessa fribref utfärdats:

År.

Antal utfärdade fribref.

Deraf första gången

utfärdade för

Deraf från utlandet

inköpta

Fartyg af jern äfvensom

ångfartyg af trä

Fartyg: andra slag

Antal

fartyg. |

Fartygens

ton tal.

Antal.

Tontal.

Antal.

Tontal.

1887

218

58 !

16,115

4

1,507

31

10,505

1888

282

83

24,497

8

5,941

47

14,153

1889

296

103

23,674

7

5,174

48

10,010

Anm.: Något ångfartyg af trä har icke under åren 1887—1889 från utlandets inköpts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

9

Dessa siffror gifva icke stöd åt motionärens påstående, att efter fartygstnllens

införande hufvudsakligen tullfria träfartyg från utlandet inköpts.

Tvärt om visa sig de tullpligtiga jernfartygen år 1889 utgöra en större procent

af samtliga från utlandet inköpta fartyg än år 1887. Ej heller kan

utskottet gifva motionären rätt i hans påstående, det efter införandet af fartygstullen

hufvudsakligen gamla fartyg af dålig beskaffenhet till landet införts.

Detta påstående, hvars rigtighet icke blifvit i någon mån bestyrkt,

öfverensstämmer nemligen icke med de uppgifter, som kommit utskottet tillhanda.

Långt ifrån att sjöfartsnäringen under de sista åren visat någon tendens

att gå tillbaka, synes densamma genom gynsammare fraktkonjunkturer,

hafva bragts i ett väsentligen förbättradt läge. Att vid sådant förhållande

beröfva våra svenska skeppsbyggerier och verkstäder det mer än väl behöfliga

skydd, som blifvit dem beredt genom fartygstullen, synes hvarken

klokt eller med billigheten öfverensstämmande. Den af motionären öfverklagade

svårigheten för våra valsverk att medhinna de leveranser, som erfordras

för ett utveckladt inhemskt skeppsbyggeri, torde inom en icke aflägsen

framtid blifva afhjelpt, då dessa verkstäder just genom fartygstullen

och den deraf följande stigande efterfrågan på deras tillverkningar hädanefter

torde kunna drifvas med fördel och följaktligen efter all sannolikhet komma

att hastigt utvecklas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfört hemställer utskottet,

2:o) att herr Brodins ifrågavarande motion icke måtte

vinna Riksdagens bifall.

Rubriken fläsk är i gällande tulltaxa af följande lydelse:

Fläsk''. Kr. öre.

rökt 1 kilogram ............................................................ —: 25

andra slag 1 kilogram ............................................................ —: 20

Herr Dahlberg föreslår i sin ofvannämnda motion, i hvilken herrar

J. Carlsson i Nysäter, J. Nydahl, S. J. Kardel! M. Tysk och 0. II. Ström

instämt, »att gällande tulltaxa må erhålla följande förändrade lydelse:

Fläsk, rökt, per kilo ............................‘.................................. 25 öre,

andra slag ..................................................................... fria.»

Till stöd härför anför motionären följande:

»Af de lifsmedelstullar, hvarmed 1888 års Riksdag lyckliggjorde oss, är

det särskild!, en, nemligen den å fläsk, som inom vidsträckta delar af landet

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 5 Sand. 1 Afd. 7 Höft. 2

Fläsk

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets ''Betänkande N:o 7.

framkallat ett mycket stort och — det medgifves äfven af många i öfrigt

ifriga tullvänner — berättigadt missnöje; orsaken dertill framgår tydligt

nog, om man erinrar sig att den indirekta beskattningen, som utgår i form

af fläsktull, nästan uteslutande drabbar en stor del af de djupa samhällslagren,

då lifsmedelstullarne i allmänhet deremot hafva den negativa förtjensten att

tynga flertalet af samhällsklasser. Den orättvisa, som fläsktullen medfört, disa

mycket större och missnöjet desto mera berättigadt, vid det kända förhållandet

att denna tull känbarast drabbar den arbetande befolkningen inom

de trakter af landet, der lifsmedel stullarne i ifrigt, efter hvad nu allmänt

medgifves, trycka hårdast, nemligen Norrland och de öfriga dela]- af landet,

der den arbetande befolkningen i allmänhet har sin utkomst af skogs- och

bergsbruk.

Det erinrades redan före tullens åsättande, att det importerade amerikanska

fläskets kemiska sammansättning är sådan, att det svårligen kan i

allo ersättas af den inom landet producerade varan, och jag vill härom endast

tillåta mig hänvisa till de utförliga och sakrika anföranden, som, när frågan

behandlades vid 1888 års riksdag, afgåfvos i Första Kammaren af herr

Alrnén och i den Andra af herr Hyfling, af hvilken senares yttrande äfven

med all önskvärd tydlighet framgår, huru betungande denna beskattningmåste

blifva — och följaktligen nu är — särskilt för den norrländska arbetarebefol

kningen.

Det lärer för öfrigt med skäl kunna ifrågasättas, om det med tullen

afsedda skenbara ändamålet vunnits eller ens kan ernås, enär erfarenheten

redan lärer bekräftat, hvad de sakkunnige förut visste, att en ökad fläskproduktion

inom landet medfört ökad export af denna vara; den svenska

produkten torde nemligen i allmänhet bättre lämpa sig för mera välbergade

konsumenters behof och smak, hvarför den äfven, glädjande att omtala, betingar

jemförelsevis högt pris, hvaremot, som här ofvan antydts, egenskaperna

hos det amerikanska fläsket göra detta företrädesvis till en behofsartikel

för i synnerhet de arbetare, hvilka äro sysselsatta med mycket tungt

och ansträngande arbete.

Vid debatten om denna tull i Andra Kammaren år 1888 höjdes äfven

inom tullvännernas led allvarliga och varnande röster emot denna oformliga

och orimliga beskattning'', en helt naturlig sak, då ju en ogrumlad rättskänsla

måste erkänna dess alldeles särskilda tunga för en särskild klass af

medborgare, hvilka icke kunna undvara detta födoämne, hvartill kommer att

med fullt skäl kan sägas, att den åsätta tullen måste anses vara ovanligt

hög, då den, åtminstone för närvarande, utgör omkring 40 procent af det

importpris, som är gällande».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

11

Införseln af fläsk, andra slag än rökt, utgjorde:

År 1888, senare halfåret....................................................’..... 90,823 kilogram.

» 1889 ....................................................................................... 4,790,482

Före denna tid är fläsk af alla slag i de statistiska uppgifterna sammanfördt

under gemensam rubrik; och utgjorde denna införsel:

År 1883 .................................................................................... 9,724,737 kilogram.

» 1884 .................................................................................... 5,922,438

» 1885 .................................................................................... 10,182,299

* 1886 ..................................... 9,536,802

» 1887 .................................................................................... 8,032,025

» 1888, förra halfåret......................................................... 5,352,962 »

Utförseln af fläsk alla slag uppgick till:

År 1883 .................................................................................... 152,708 kilogram.

» 1884 .................................................................................... 323,236

» 1885 .................................................................................... 1,242,168

> 1886 .................................................................................... 1,588,346

» 1887 .................................................................................... 3,125,192

» 1888 .................................................................................... 4,734,635

Från och med 1889 finnes särskild statistisk uppgift på fläsk andra

slag än rökt; och utgjorde exporten af denna vara nämnda år 7,440,627

kilogram.

För att emellertid få en fullständig föreställning om den svenska svinskötselns

omfattning, måste hänsyn jemväl tagas till importen och exporten

af lefvande svin. Denna utgjorde:

År

1883 ...............................................

.................. kilogram

Import.

664,451

Export.

2,976,862

»

1884................................................

488,884

5,316,568

»

1885................................................

.................. »

748,479

3,414,737

»

1886................................................

»

932,173

3,387,676

»

1887 ................................................

»

1,383,562

3,936,590

»

1888, l:sta halfåret....................

»

181,836

18,126

»

1888, 2:dra » .....................

»

30,776

630

»

1889................................................

»

87,051

237,121

Afskaffandet af tullen å fläsk skulle enligt utskottets förmenande allt

för känbar! beröra en af de inom vårt land vigtigaste binäringarne till jordbruket.

Såsom sådan måste nemligen svinskötseln betraktas. Särskild! för

våra mindre hemmansegare och jordtorpare erbjuder densamma en ej föraktlig

och ej så lätt ersatt förvärfskälla, och genom den användning, som derigenom

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kaffe.

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

beredes åt eljest värdelöst affall, är svinskötseln af den största betydelse för

vår mejerihandtering.

Härtill kommer, att efter fläsktullens införande flerstädes inom landet

uppstått svinslagterier, ofta med ganska vidtomfattande affärsverksamhet.

Dessa slagterier skulle genom afskaffande! af ifrågavarande tull utsättas för

synnerliga svårigheter.

Vid sidan af dessa skäl för bibehållandet af tull å fläsk synes ej allt

för stor vigt böra tillmätas hvad motionären anför till stöd för sitt yrkande

om ifrågavarande tulls borttagande. Särskild! kan utskottet icke instämma

i motionärens påstående, att det amerikanska fläsket skulle i högre grad än

det svenska lämpa sig såsom födoämne för kroppsarbetarne. Utskottet har

sig nemligen bekant, att arbetarebefolkningen på åtskilliga orter, såväl inom

Sverige som utomlands, vida föredrager fläsksorter med mindre späck framför

det amerikanska fläsket. Att särskilt de norrländska skogsarbetarne härifrån

bilda ett undantag, torde mera bero af vanans magt än af något verkligt

behof. I samma mån som våra svinslagterier nå ökad utveckling, och allt

mera anlägga sin verksamhet på export, kommer dessutom efter all sannolikhet,

att vid sidan af det bättre fläsket, skinkorna, hvilket exporteras, allt

större qvantiteter att erhållas af ett sidfläsk, som med afseende på beskaffenhet

torde komma att stå det amerikanska fläsket ganska nära och dertill

kommer att säljas billigare än detta, som redan nu ofta betingat högre

pris än det svenska fläsket.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

3:o) att herr Dahlbergs förevarande motion icke måtte

af Riksdagen bifallas.

Kaffe är enligt gällande tulltaxa åsatt eu tull af 12 öre per kilogram.

Rörande denna artikel yttrar herr von Heijne Lillienberg i sin ofvannäinnda

motion: »Då genom mångårigt bruk och inrotad vana artikeln kaffe

i vårt land blifvit en nödvändighetsvara, som konsumeras af alla samhällsklasser;

då det — enligt min uppfattning, till landets nytta och lycka —

införda skyddstullsystemet gifvit och tillfört statskassan betydligt större inkomster,

än sistlidne Riksdag ansåg sig med klok försigtighet kunna beräkna;

då slutligen, som mig synes, det strider mot skyddstullsystemets princip att

hafva införselstull å en nödvändighetsvara, som ej inom landet kan produceras,

så får jag härmed vördsammast hemställa,

att Riksdagen ville besluta, att artikeln kaffe måtte ifrån den 1 januari

1891 få tullfritt införas.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

13

Införseln af kaffe utgjorde:

År 1885 .............................................

» 1886 ............................................

» 1887 ............................................

» 1888 ............................................

» 1889 omkring.............................

15,460,586 kilogram.

16,189,492

11,542,052

12,312,007

16,548,000

Borttagande af tullen å kaffe skulle sålunda med afseende på eu

import motsvarande den, som egt rum år 1889, förorsakat eu minskning i

tullinkomsterna af i det närmaste två millioner kronor.

Att afstå från en så betydlig och säkert påräknelig inkomst som denna

tull synes utskottet icke välbetänkt, helst tillräcklig erfarenhet ännu saknas

om det sätt, hvarpå de år 1888 införda nya eller förhöjda tullarne komma

att verka. Visserligen är det sant, att dessa tullar för närvarande tillföra

statsverket betydliga inkomster, men derest desamma komma att fylla sin

uppgift såsom skyddstullar och sålunda utveckla produktionen inom landet

på importens bekostnad, ligger det i sakens natur, att de inkomster staten

kan påräkna af ifrågavarande tullar komma att väsentligen minskas.

Utskottet, som sålunda icke kan förorda afskaffandet af tullen å kaffe,

finner sig ej heller böra tillstyrka någon nedsättning deri. Äfven om en

obetydligare dylik nedsättning skulle kunna genomföras utan väsentligt men

för statskassan, finge nemligen efter all sannolikhet den stora allmänheten

icke erfara något nämnvärdt prisfall å denna vara.

Då härtill kommer, att nedsättning i kaffetullen egt rum så nyligen

som år 1888, då den samma minskades från 26 till 12 öre per kilogram,

hemställer utskottet,

4: o) att herr von Heijne Lillienbergs ifrågavarande motion

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Tullen ä kli, alla slag, utgör för närvarande 30 öre för 100 kilogram.

Herr Kockum föreslår, att denna tull måtte borttagas, och anför till

stöd härför, att, dä våra qvaimar ej på långt när producera den mängd kli,

som behöfves till utfodring i våra ladugårdar, så måste stora qvantiteter

importeras, men till följd af tullen på denna artikel, så står kli i ett vida

högre pris här än t. ex. i vårt grannland Danmark, hvarför vi också

svårare kunna bestå i täflingen på verldsmarknaden med denna vår starkaste

konkurrent.

EU.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 7.

Införseln och utförseln af kli utgjorde

År 1886............................................................

» 1887..................................................................

* 1888...................................................................

» 1889.......................................

Införsel Utförsel

kilogram. kilogram.

7,445,759 4,821,433

9,726,666 3,009,763

7,136,171 2,742,252

15,228,650 2,252,023.

Den hufvudsakligaste anledningen till klitullens äsättande torde vara

att söka i sträfvan att få tullen å mjöl fullt effektiv. Om nemligen kli

vore tullfritt och sålunda vid införseln icke underkastades den noggrannare

granskning, som egnas en tullpligtig vara, komme säkerligen att inträffa,

det mjöl i större qvantiteter infördes i landet hopblandadt med och under

namn af kli. Detta skäl för fastställandet af tull å kli synes utskottet fortfarande

ega full giltighet.

Härtill kommer, att tullen å kli utgår med ett så obetydligt belopp,

att den icke kan anses i nämnvärd mån fördyra varan. Detta framgår,

bland annat deraf, att, i motsats mot hvad motionären påstått, prisnoteringen

å rågkli under den senaste tiden varit lägre i Malmö än i Köpenhamn,

oaktadt kli är tullfritt i Danmark. Enligt utskottet tillhandakomna uppgifter

vexlade nemligen priset å 100 kilogram rågkli under tiden från juni

månad 1889 till och med februari månad innevarande år i Malmö från 8

kronor 40 öre till 10 kronor 30 öre och i Köpenhamn från 9 kronor 50 öre

till 10 kronor 70 öre.

Priset å hvetekli åter varierade under tiden från och med oktober

månad sistlidet år till och med februari månad innevarande år i Malmö från

9 kronor 40 öre till 10 kronor 50 öre och i Köpenhamn från 9 kronor 20

öre till 10 kronor 50 öre.

Den ovanligt stora import af kli, som egde rum under sistlidet år,

berodde hufvudsakligen på den ringare vårsädesskörd, som till följd af särskilt

ogynsamma skördeförhållanden nämnda år erhölls i Sverige, och får

således icke betraktas såsom någon exponent af landets normala behof af

utländskt kli.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

5:o) att herr Kockums förevarande yrkande icke måtte

af Riksdagen bifallas.

Majs, omalen, drager enligt gällande tulltaxa en tull af 2 kronor 50

öre för 100 kilogram.

Majs.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

15

Herr Kockum föreslår, att denna tull måtte upphäfvas, hvaremot herr

Nils Jönsson, med hvilken herrar Oscar Erickson, C. J. Jakobson och Oscar

Tjur sson instämt, hemställer, att Riksdagen ville besluta en förhöjning i tullen

på majs från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre per 100 kilogram.

Herr Kockum yttrar: »Den i och för en lönande mejerihandtering

nödvändiga svinskötseln hindras väsentligen af det genom tullen förorsakade

höga priset å majs, hvarigenom fläskproduktionen onödigtvis fördyras. Det

är mig väl bekant, att då till bränvinsbränning tidtals här i landet användes

majs, så har man trott det en fri införsel af denna artikel skulle för mycket

sänka priset på potatisen, men detta skäl bortfaller helt och hållet, då man

något studerar de statistiska tabellerna, hvaraf framgår, att då i Sverige

under senare åren potatisskörden uppgått till omkring 12,000,000 å 15,000,000

tunnor, så hafva häraf till bränvinsbränning endast blifvit använda omkring

900,000 tunnor, d. v. s. omkring 6 procent å 7 procent af hela skörden,

och således öfver 90 procent till menniskoföda, kreatursfoder och utsäde.

Då kan väl svårligen den fria majsimporten sägas inverka på potatispriset i

allmänhet, och äfven om detta skulle vara fallet i en eller annan landsort,

så är frågan ändock, om ej detta snarare vore lyckligt, ty derigenom skulle

eu del jordbrukare tvingas in på ladugårdsskötseln och ej som nu genom

potatisförsäljningen äfven sälja musten ifrån sin egendom utan att skaffa

någon ersättning i stället. Och dessutom får man väl också erkänna att.

fläskproduktionen är en lika vigtig och fosterländsk handtering som bränvinsbränningen.

Då majs är ett lika värderikt foder för svin som för arbetshästar, så

skulle efter nuvarande pris på hafre en stor vinst uppstå för så väl jordbrukaren,

köpmannen och skeppsredaren, då majs kan importeras, exclusive

tullen, för ett pris af ungefär 70 procent af hafrens, hvarigenom ett större

öfverskott af hafre kunde exporteras.

Någon orsak till fruktan för att majs skall alldeles uttränga hafren

finnes ej, ty då platsen för lönande hafreodling är inskränkt till vissa breddgrader,

och då de sig ständigt ökande arméernas ofantliga hästantal äro

hänvisade till hafren, så kommer nog detta sädesslag såsom hittills att hålla

sig i pris.»

Herr Nils Jönsson åter anför: »Oaktadt nuvarande tullen å majs

hafva större partier häraf under sistlidne bränningsår importerats för användande

till bränvinsbränning till skada för landets jordbrukare samt ökande

af bränvinsfloden, hvilken ökning haft till följd hvad jag vid sistlidne riksdag

förutsade, nemligen att vid en god potatisskörd potatispriset, såsom under

förliden höst egde rum, skulle komma att nedgå till 1 krona per hektoliter.

Hade tullen å majs vid riksdagen 1888 höjts till 3,50 å 4 kronor i stället

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillning sut skottets Betänkande N:o 7.

för 2,50 per 100 kilogram, hade säkerligen ingen majs för bränvinsbränning

sistlidet bränningsår importerats. Yi hade då varit qvitt det öfverskott af

bränvin, som af den importerade majsen tillverkats (cirka 4,000,000 liter 50

procent), hvilket förorsakat det oerhörda prisfall, som skett å så väl bränvin

som potatis. Då majs i vårt land icke odlas och jag anser vårt lands jordbrukare

böra åtnjuta förmånen af att få producera råvaran till det bränvin,

som åtgår i landet (till fördel äfven för landets arbetarbefolkning), kan jag

icke såsom sann fosterlandsvän med likgiltighet åse, huru bränvin onödigt i

form af majs importeras i landet till men för potatisodlaren, hvilken inom

det härad, jag representerar, der potatisen till följd af jordmånens dåliga beskaffenhet

utgör ett hufvudsäde, utgöres af alla jordbrukare såväl torpare

som bönder, hvars lmfvudsakligaste afsalu är potatis. Att det af mig nu

omnämnda förhållandet är rådande äfven på andra orter inom landet, är

icke obekant.»

Införseln af majs utgjorde

År 1886 .................................................................................... 11,215,140 kilogram.

» 1887 .................................................................................... 4,564,515

» 1888 .................................................................................... 172,400

» 1889 .................................................................................... 9,336,049

Såsom motionärerna antydt, har orsaken till majstullens införande

hufvudsakligen varit fruktan, att majsen skulle komma att uttränga den

inhemska potatisen från dess användning såsom råämne vid våra bränvinsbrännerier.

Att tullen i detta afseende verkat fördelaktigt, framgår, om

man jemför de qvantiteter rotfrukter och majs, som användts vid bränvinstillverkningen

under tillverkningsåret 1886—1887, då majs ännu var tullfritt,

med dem, som ingått i tillverkningen under året 1887—1888.

Vid brännerierna användes nemligen:

1886-1887 1887-1888

hektoliter. hektoliter.

Majs.......................................................................................... 138,780 30,331

Rotfrukter .............................................................................. 1,511,911 1,649,819.

Utskottet kan icke undgå att från ifrågavarande synpunkt finna tullen

å majs behöflig. Då emellertid hänsyn jemväl måste tagas till majsens egenskap

af lämpligt foderämne, kan utskottet icke tillstyrka någon höjning i

tullen utöfver dess nuvarande belopp, hvadan utskottet, som just i den omständighet,

att beträffande denna tull så olika yrkanden framkommit, ser ett

bevis på att densamma blifvit väl och lämpligt afvägd, hemställer

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

6:o) a) att herr Kockums ifrågavarande yrkande icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

b) att ej heller herr Nils Jönssons förenämnda motion

måtte vinna Riksdagens bifall.

Angående tullbehandlingen af socker innehåller tulltaxan följande bestämmelser

:

Qvantitet för

.......!

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Socker:

520.

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi-

och käle- samt krossadt eller pulveri- seradt socker................................................

1

kilogram

33

oraffineradt:

521.

a) till färgen icke mörkare än n:o 18

1

I

af den i verldshandeln gällande hol- ländska standard, hvarå normalprof

genom generaltullstyrelsens försorg

hållas vederbörande tullkammare till

hända ......................................................

1

kilogram

_

33

522.

b) till färgen mörkare än nämnda

standardnummer, äfven om varan

inkommer i upplöst eller flytande

tillstånd...................................................

1

kilogram

23,5

Anm. Derest ett ocli samma kolly innehåller särskilda

1

sockerslag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas

den högre tullsatsen för hela innehållet.

I sin inom Andra Kammaren afgifna motion, n:o 184, föreslår herr

F. G. Björck, jemte borttagandet af accisen å hvitbetssocker, hvartill utskottet

framdeles återkommer, att tullen å råsocker nedsättes till 16 öre

samt tullen å raffinad till 22,r> öre pr kilo.

Motionären yttrar i sin motion, bland annat följande:

»Under förra riksdagen motionerades om nedsättning af sockertullen på

råsocker till 14 öre pr kilo och å raffinad till 20 öre samt om borttagandet

af all accis å hvitbetssocker. Olyckligtvis tyckes äfven här den franska traktaten

varit till hinders, då den icke medgifver högre tull på raffinad än

-f 42 procent af råsockertullen, hvarjemte motionen icke lyckades vinna

Bih. till Biksd. Prot. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 7.

bifall på den grund, att man fruktade, att staten ej skulle kunna afvara

denna inkomst, emedan det ansågs, att årets ökade tullinkomster ej skulle

komma att fortfarande stå vid sig. Undertecknad vill dock uti år upptaga

detta yrkande, med den förändring, att tullen å råsocker sättes till 16 öre

och tullen å raffinad till 22,5 öre, hvilket lemnar 6\2 öres skydd på

hvarje kilo till kolonialsockerraffinadörerna. Det har nemligen visat

sig, att ofvannämnda fruktan varit ogrundad, då tullarne fortfarande

stigit och intet skäl finnes för, att de för närmaste framtiden skola

sjunka, hvadan detta skäl för afslag bortfallit. Så har t. ex. för 1889

rågtullen belöpt sig till 3,520,100 kronor och rågmjölstullen till 715,649

kronor, summa kronor 4,235,749, och hvad framtiden beträffar skola vi

visserligen hoppas, att inkomsterna af rägtullarne minskas, sedan jordbruket

mera hunnit återgå till att odla råg i stället för den jordsugande

hafren. Derefter beror det på oss sjelfva att, sedan handelstraktaterna blifvit

uppsagda, revidera dem uti den rigtning, att tullbeskattningen kommer att

drabba lyxartiklar, så att icke t. ex. marabufjädrar, nipper, champagne och

rödviner m. in. draga lägre tullskatt än nödvändighetsvaror. Ej kan det

derför synas obilligt att äska nedsättning i beskattningen å en nödvändighetsvara,

som förbrukas af hela folket, och kan jag af egen erfarenhet försäkra,

att så väl stads- som landtarbetaren gerna vill hafva sin sockerbit till kaffetåren

— ja äfven, om, som det ofta händer, kaffet blott består af cikoria

eller brända rågknallar, så att nog är sockerförbrukningen lika mycket om

ej mera utbredd än kaffet. Enligt kompetente läkare skall kaffe äfven vara

mindre skadligt, om det förtäres med socker och mjölk än svart. Dessutom

är det ett omtyckt njutningsmedel, på samma gång närande och oskadlig!,

I England, der socker i minut säljes till 16—18 öre skålpundet, ingår det

äfven till stor del i arbetarnes dagliga föda ända till 1 skålpund i veckan

och mer. För de arbetare, hvilka afsagd sig bruket af spirituösa, utgör

sockerhaltiga läskedrycker ett omtyckt njutnings- och förfriskningsmedel,

hvars förbrukning bör uppmuntras.»

Importen af socker utgjorde

År 1888.

Baffineradt........................ 9,270,849 kilogram,

Or af finer aät:

till färgen icke mörkare

än n:o 18 af gällande

holländska standard... 17,687 »

till färgen märkare än

nämnda standardnum
29,

124,925

År 1889.

omkring 10,754,000 kilogram,

omkring 27,594,000

mer

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

19

Derest de af motionären föreslagna tullindringarne tillämpats på införseln

ofvannämnda år, skulle den deraf förorsakade minskningen i tullinkomster

utgjort i jemna tusental kronor

År 1888 ................................................................................t...... 3,161,000 kronor,

» 1889 ....................................................................................... 8,198,000

Då en nedsättning i sockertullen icke torde kunna vidtagas utan en

motsvarande sänkning i tullen å sirap, lärer deraf en ytterligare minskning

af omkring 300,000 kronor vara att motse. Borttages derjemte hvitbetssockertillverkningsafgiften

på sätt motionären äfven föreslagit, minskas statens

inkomster med ytterligare omkring 600,000 kronor, till hvilket belopp nämnda

afgift under år 1889 uppgått.

Af samma skäl, som utskottet bär ofvan med afseende på föreslaget

borttagande af tullen å kaffe anfört, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka

eu åtgärd, hvaraf en så betydlig minskning i statens inkomster skulle blifva

eu följd. Då särskild^ enligt Kong!. Maj:ts proposition angående statsverkets

tillstånd och behof, statens inkomster af tullmedlen för nästkommande

statsregleringsperiod beräknats under förutsättning af sockertullens oförändrade

bibehållande, torde en väsentlig rubbning i den för samma period uppgjorda

finansplan blifva eu följd af ett bifall till föreliggande motion. Särskild!

vill utskottet erinra, att möjligheten af att bestrida kostnaderna för den

norrländska stambanan af tillgängliga medel, i stället för att för detta ändamål

verkställa upplåning, i ganska väsentlig grad torde vara beroende af att

statens tullinkomster bibehållas vid sitt nuvarande belopp.

Utskottet hemställer för den skull,

7:o) att herr Björcks förevarande motion, i hvad den

angår tullen å socker, icke måtte af Riksdagen bifallas.

Rubriken säckar är i gällande tulltaxa af följande lydelse:

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå,

med tillägg af 10 procent

synbart brukade — — — fria.

1 sin förenämnda motion yttrar herr G. Ekdahl, att föreskriften om

säckars tullbehandling gifver »ett allt för stort spelrum till tullfritt införande

af snart sagd! hvilka qvantiteter som helst. Uppfinningsförmågan är i sanning

beundransvärd, då det gäller att söka kringgå författningar, och hvad den nu

Säckar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 7.

ifrågavarande handelsartikeln vidkommer, så är det ju en förhållandevis lätt

sak att få en äfven ny säck att se synbart brukad ut. Dertill behöfves ju

endast att låta den komma i beröring med litet mjölaffall, kli, fodermjöl

eller andra ingredienser, att smutsa ner eller tillskrynkla den, då den visserligen

kan få utseende af att vara begagnad, men efter rengöring blir lika

god som ny.

Konsumtionen af säckar i vårt land torde för närvarande kunna uppskattas

till omkring 3 millioner stycken per år, hvaraf framgår, att denna

artikel ingalunda spelar någon liten rol i jutefabrikationen. Om nu med

temlig visshet kan antagas, att ungefär hälften häraf införes tullfritt, så

inses lätt hvad förfång detta åstadkommer, icke allenast för staten utan

äfven för den industri, som varit afsedd att skyddas.

I Tyskland, Frankrike, Kyssland och andra stora konsumtionsländer,

hvarest tull å säckar existerar, voro begagnade sådana till eu början äfvenledes

tullfria, men det visade sig snart att den allra största delen af importen

skedde tullfritt, hvilket hade till följd, att dessa länder snart åsatte

samma tull på brukade säckar som på nya. Hvad erfarenheten från sådana

länder lärer oss böra vi begagna oss af i den inhemska industriens intresse.»

På grund häraf hemställer herr Ekdahl, att ordalydelsen i gällande

tulltaxa i fråga om tullbestämmelsen för säckar måtte förändras sålunda:

Säckar, tomma: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå,

med tillägg af 10 procent.

Införseln af brukade säckar uppgick till ett värde af:

År 1886 ............................................................................................. 102,962 kronor.

» 1887 ............................................................................................. 116,061

» 1888 ............................................................................................. 97,357

» 1889 ............................................................................................. 275,750

Samtidigt utgjorde värdet af importerade nya säckar:

År 1886 ............................................................................................. 743,098 kronor.

» 1887 ............................................................................................. 649,218 »

» 1888 ............................................................................................. 828,689

» 1889 ............................................................................................. 911,972

• Den stora import af brukade säckar, som särskilt sistlidet år egt

rum, gifver anledning till misstanken, att, såsom motionären antydt, bland

dessa säckar jemväl åtskilliga partier nya säckar i riket inkommit. Brukade

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

21

säckar uppköpas hufvudsakligast af fabriker för konstgjorda gödningsämnen,

men dessa fabrikers behof af dylik emballage torde icke hafva stigit sä, att

det kan anses hafva gifvit upphof åt en så stor import af brukade säckar, som

de statistiska uppgifterna utvisa för år 1889.

Af hänsyn till sistnämnda fabriker kan utskottet visserligen icke tillstyrka,

att verkligen brukade säckar tullbehandlas såsom nya, men då ett

förtydligande af uttrycket »synbart brukade» synes utskottet önskvärdt i

syfte att förekomma det underslef motionären antydt, hemställer utskottet,

8:o) att under tulltaxans rubrik: »Säckar» orden »synbart

brukade» måtte utbytas mot orden »tydligen brukade

och slitna».

Ägg få för närvarande tullfritt införas.

Herr Odell yttrar rörande denna artikel i sin ofvannämnda motion

följande:

»En af landthushållningens mera framstående binäringar är otvifvelaktigt

hönsskötseln. I synnerhet hos den mindre jordbrukaren bör den

kunna intaga ett afsevärdt rum inom ekonomien. Rätt och efter rationella

grunder bedrifven, lemnar den ock icke obetydliga inkomster för så väl utöfvaren

af denna binäring som äfven derigenom för ett helt land. I flera

länder har erfarenheten visat detta resultat.

Äfven inom vårt land har denna gren af husdjursskötseln, på initiativ

af föreningar och enskilda personer, börjat höja sig ur den lägervall, hvari

den sedan urminnes tider varit försänkt. Redan nu intager hönsskötseln

också ett rum, som skulle lofva godt för framtiden, om icke denna näringsgren

nu, och detta just i sin utveckling, hade att utstå ett densamma hämmande

inflytande genom den utländska importen af dess produkter. Den i

vårt land förnämsta produkten af hönsskötseln är äggen. Men under större

delen af året beherskas den svenska äggmarknaden åt importen från Ryssland

— till vinning endast och allenast för ett fåtal importörer bland köpmännen,

men till uppenbar skada och hinder för hönsskötselns vidare utveckling

i Sverige. Huru vida denna import kan vara till någon fördel för dem,

hvilka inom vårt land förbruka ägg eller deraf beredda varor, derom torde

allmänheten sjelf vara den bäste domaren.

Visserligen afslog föregående Riksdag den då föreslagna, af bevillningsutskottet

tillstyrkta tullen å från utlandet införda ägg, men den ringa öfvervigten

af den majoritet, man lyckats härför vinna, styrker mig ytterligare i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

min åsigt, att ett skydd för hönsskötselns uppblomstring anses af behofvet

påkalladt samt att eu införselstull på ägg måste innebära icke allenast ett

medel till åstadkommande af en välbehöflig förvärfskälla för landets mindre

bemedlade jordbruksidkande invånare, utan äfven medföra det gagn, att

utifrån införda ägg derigenom måste lemnas af fullgod beskaffenhet, något som

nu icke är händelsen. Om, hvithet jag likväl betvifla!’, det dervid skulle

visa sig att den utländska varan blefve af ännu bättre qvalitet, än hvad vår

hönsskötsel för närvarande lyckas frambringa, så blefve ju detta för denna

närings fortsatta utveckling en sporre, som endast kunde mana till ytterligare

ansträngningar inom denna industri.»

På grund häraf och ytterligare framhållande, att i allmänhet hönsskötselns

förnämste kikare ej äro att söka bland stora godsegare och mera

kapitalstarka bolag och dylikt, utan bland de mindre jordbrukare, hvilka

således genom denna tull skulle kunna beredas eu beaktansvärd förvärfskälla,

hemställer motionären,

att Riksdagen för sin del ville besluta, att en tull af 20 öre per

kilogram åsättes från utlandet importerade ägg.

In- och utförseln af ägg har utgjort:

„ Införsel. Utförsel.

År 1885 ................................................... 1,533,130 stycken 4,707,770 stycken.

» 1886 ................................................... 1,967,240 » 5,394,990

» 1887 ...................;............................... 2,467,650 » 6,082,400

» 1888 ................................................... 4,475,840 » 7,555,910

» 1889 ................................................... 4,349,100 » 10,154,410

Då icke några nya skäl blifvit anförda för åsättande af tull å ägg

och da de skäl motionären åberopat blifvit tvenne gånger så väl 1888 som

1889 för Riksdagen framlagda och pröfvade utan att kunna vinna Riksdagens

bifall, saknar utskottet anledning att nu föreslå motionens antagande.

På grund häraf hemställer utskottet,

9:o) att herr Odells ifrågavarande yrkande icke mätte

vinna Riksdagens bifall.

Herr Brodins motion, n:o 24, inom Andra Kammaren, är af följande

lydelse:

»Under förlid et års riksdag väcktes af undertecknad en motion, n:o

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 7.

136, till hvilken jag anhåller få hänvisa och af innehåll, att Riksdagen

måtte besluta, att, då fartyg byggas eller repareras i Sverige för utländsk

räkning eller för svensk redare, då fartyget skall användas i utländsk fraktfart,

restitution af tull eller en restitution, beräknad att motsvara tullen å

materialier och utredningspersedlar, som användas till fartyget, skulle utbetalas

af svenska statsverket.

Riksdagen beslöt äfven och anhöll hos Kongl. Maj:t, i Riksdagens

skrifvelse n:o 72, att § 8 i vid tulltaxan fogade underrättelser skulle erhålla

en förändrad lydelse i sagda syfte.

Kongl. Maj:t remitterade denna Riksdagens skrifvelse till kongl. kommerskollegium

och generaltullstyrelsen för afgifvande åt gemensamt utlåtande.

Kongl. kommerskollegium infordrade utlåtande af handels- och sjöfartsnämnden

samt skeppsredare och skeppsbyggare. Handels- och sjöfartsnämnderna och

enskilde, som afgåfvo utlåtande, vitsordade behöfligheten af att den ifrågasatta

restitutionen beviljades.

Kongl. kommerskollegium och generaltullstyrelsen tillstyrkte äfven, att

restitution skulle beviljas. Tullkomitén, till hvilken frågan äfven hänsköts,

förordade äfven densamma, men har nu regeringen beslutat, att en komité af

sakkunnige skulle tillsättas för att taga frågan under ompröfning i sammanhang

med sjöfartsnäringens tillstånd i allmänhet.

Denna vigtiga fråga angående beviljande af restitution för tull å materialier

och utredningspersedlar vid fartygsbyggnad, hvilken i princip varit

medgifven i Sverige omkring 50 år, har sålunda hlifvit undanskjuten till en

oviss framtid.

Behofvet af några åtgärders vidtagande i sagda syfte qvarstår emellertid

och har, under tiden frågan varit under utredning, betydligt förökats. Sålunda

har, genom den ökade verldshandel!! och den derigenom förorsakade

större efterfrågan på industrialster, prisen å råvaror samt förädlade varor

betydligt stigit, hvilket åter framkallat spekulation, som förorsakat ytterligare

stegring. Särskilt är detta förhållandet med fartyg och materialier för

fartygsbyggnad, såsom stål, jern m. m. Genom de införda tullarne har införsel

af stål och jern m. m. snart sagdt omöjliggjorts. För tillfredsställande

af industriens behof kan sålunda icke nu som förr importeras det för vissa

behof användbara billigare utländska jernet, utan måste allt tagas inom landet.

Efterfrågan har härigenom så ökats, att de större valsverken icke kunna

emottaga en större order till utförande på flera månader, icke ens på hälft

år, hvarförutom prisen stigit betydligt.

Genom de införda tullarne har det blifvit omöjligt för far tygsbyggare

att, såsom förut, då behöfliga materialier kunde köpas och importeras till i

utlandet gängse pris, bygga fartyg för utländsk räkning. Äfven tillverkning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

af fartyg för inhemska redare har försvårats, ty behöfliga materiali er kunna

ej för tullens skull importeras. Den större efterfrågan inom landet har förorsakat

en betydlig prisstegring, hvarförutom det blifvit nära nog omöjligt

att få behöflig materiel levererad inom så kort tid, som erfordras för att

kunna utföra beställningar inom fordrad leveranstid. Tullarne, som tillkomma

för att skydda och uppmuntra den inhemska tillverkningen, hafva sålunda

visat sig verka raka motsatsen, hvad fartygsbyggnader beträffar.

Då skeppsbyggeriet är en af Sveriges naturligaste industrier, då detsamma

varit en ganska vigtig sådan och då det kunde vara en af våra

största industrier, är det nödvändigt, att sådana förändringar vidtagas i lagstiftningen,

att det kan fortfara och utvecklas och ej omöjliggöres.

Antagligen blifver den undanskjutna restitutionsfrågan ej snart afgjord,

men nödvändighetens kraf fordrar, att snabba och kraftiga åtgärder vidtagas

för att möjliggöra skeppsbyggerinäringens drifvande. Jag tager mig derför

friheten vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att materialier och utredningspersedlar,

som äro afsedda för byggande eller reparation af fartyg, må tullfritt införas

och att Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhåller, att detta beslut må genast

tillämpas.»

Utskottet, som anser det önskvärdt, att åt skeppsbyggerihandteringen

beredas lättnader, kan dock icke godkänna den af motionären föreslagna

åtgärden i nämnda syfte. Att, såsom motionären synes afse, medgifva tullfrihet

för de slags varor, som pläga användas såsom materialier vid

fartygsbyggnad eller såsom utredningspersedlar endast i de fall, då dessa varor

verkligen i sådant syfte införas, skulle medföra oöfverstigliga praktiska svårigheter,

särskilt med afseende på omöjligheten att kontrollera, det de sålunda

tullfritt införda varorna sedermera användes för det ändamål, som utgjort

förutsättningen för deras tullfrihet. Att åter helt och hållet afskaffa tullen

å dylika varor skulle, äfven om det gagnade skeppsbyggerinäringen, verka

till skada för flere andra vigtiga industrier, Indika äro i behof af tullskydd

just å dessa artiklar. Dertill kommer, att, med afseende på reparation eller

förbyggnad af fartyg, det mål, hvartill motionären syftar, är i hufvudsak

uppnådt genom de vid sistlidne års riksdag beslutade bestämmelser om restitution

i vissa fall af för fartygsmaterialier erlagda tullafgifter.

På grund häraf och under hänvisande till hvad utskottet under punkt

11 här nedan till sjöfarts- och skeppsbyggerinäringarnes uppmuntrande föreslagit,

hemställer utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

10:o) att herr frödins ifrågavarande motion icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

8 § i underrättelserna till gällande tulltaxa är af följande lydelse: Tuiitaxe
underrättel
-

1. Vid reparation eller förbyggnad af utländska fartyg eller af inhemska

ångfartyg om minst 500 tons bruttodrägtighet eller segelfartyg om

minst 300 tons bruttodrägtighet erhålles, sedan inför generaltullstyrelsen

blifvit styrkt, att reparationen eller förbyggnaden afslutats, restitution af

erlagd införselstull för de materialier och skeppsförnödenheter, icke hänförliga

till husgerådssaker eller proviant, dem innehafvare af skeppsvarf eller verkstad

genom behöriga intyg visat hafva varit till fartygets reparation eller

förbyggnad använda och för sådant ändamål från utlandet införda.

2. De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt från utrikes ort återvändande

fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade tull, så

länge de förblifva i samma fartygs bruk.

I den inom Första Kammaren väckta motionen n:o 43 hemställer

grefve Strömfélt,

.att Riksdagen behagade besluta, att ifrågavarande paragraf må erhålla

följande lydelse: *

§ 8.

Mom. 1. Innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der fartyg

byggas, erhåller vid nybyggnad af ångfartyg om minst 500 tons bruttodrägtighet

samt af segelfartyg om minst 300 tons bruttodrägtighet, sedan inför

generaltullstyi elsen styrkt blifvit, att fartyget kommit i fullfärdig! skick, eu

godtgörelse för hvarje ton af fartygets bruttodrägtighet, nemligen:

för fartyg af jern och stål.................................... 16 kronor

» * med träbordläggning på spant af jern

eller stål, s. k. kompost..................... 10 »

» » af trä...................................................... 3 »

Dä fartyg bygges för utländsk räkning eller såsom nytt sälj es till utlandet,

lemnas dylik godtgörelse utan afseende på fartygets storlek.

Vid reparation eller förbyggnad af utländska fartyg eller af inhemska

fartyg af ofvan nämnda storlekar erhållas, sedan inför generaltullstyrelsen

blifvit styrkt — • — — — — (oförändradt) — — — — införda.

Bill. till Ttiksd. Prof. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

Mom. 2. De skeppsförnödenheter — — — —--(oförändradt.) —

— —- — — bruk.

Under den 8 nästlidne januari har Kongl. Maj:t tillsatt en komité

med uppdrag att efter utredning af svenska sjöfartsnäringens tillstånd och

alla för dess förkofran nödiga och nyttiga betingelser inkomma med förslagtill

åtgärder för befrämjande af näringens utveckling. Vid sådant förhållande

kunde det synas, som om denna komités utlåtande borde afvaktas, innan

man företager några partiella åtgärder till sjöfartsnäringens understödjande.

Då emellertid grefve Strömfelts motion berör en fråga af så trängande vigt,

att densamma icke utan olägenheter torde kunna undanskjutas, samt denna

fråga, som dessutom mera berör andra näringar än sjöfartsnäringen, redan

genomgått en grundlig utredning, i det att densamma varit föremål för behandling

af så väl tullkomitén som kongl. kommerskollegium och kongl. generaltullstyrelsen

samt dessutom underkastats pröfning af Konungens befallningshafvande

i flere län samt af rikets handels- och sjöfartsnämnder jemte

öfriga för frågan intresserade, anser sig utskottet böra förorda, att denna

fråga redan nu företages till afgörande. Dertill kommer att ett steg i den

rigtning motionären föreslagit redan tagits, i det att vid sistlidne riksdag

restitution i vissa fall beviljats vid reparation eller förbyggnad af fartyg.

Förr än dylika fördelar medgifvits äfven vid nybyggnad af fartyg, förefinnes

emellertid en lucka i vår lagstiftning.

Det förslag motionären framställ, är till alla delar lika lydande med det

förslag, som tullkomitén under den 9 april 1889 efter särskild! uppdrag afgifvit

i anledning af väckta förslag att genom tullrestitutioner bereda lättnader åt

sjöfarten. Detta utlåtande, hvartill motionären i sin motion hänvisar, återfinnes

i sin helhet såsom bilaga till nämnda motion. Utskottet vill med afseende

härpå till eu början erinra, att de bestämmelser angående tullrestitutioner i

vissa fall vid reparation eller förbyggnad af fartyg, som tullkomitén föreslagit,

redan blifvit antagna af sistlidne års riksdag och införda i förevarande,

paragraf, hvadan grefve Strömfelts motion afser ändring i gällande bestämmelser

endast för så vidt angår nybyggnad af fartyg.

Körande denna fråga anför tullkomitén i sitt berörda utlåtande efter

en redogörelse för den äldre lagstiftningen i ämnet, äfvensom för de åtgärder,

åtskilliga främmande nationer vidtagit till sjöfartsnäringens främjande,

samt för de önskningar och omdömen tillkallade sakkunnige i ämnet uttalat,

huru som ej blott billigheten utan ock omtanken om den svenska sjöfartsnäringen

syntes fordra, att en godtgörelse i en eller annan form bereddes

densamma för de genom tullarne ökade prisen å byggnadsmaterialier. Af de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7. ''27

medel ätt upphjelpa sjöfartsnäringen, som föreslagits, syntes komitén intet

vara lämpligare och verksammare än en sådan godtgörelse. Nedsättning uti

hamn- samt fyr- och båkafgifter äfvensom lastpenningar, som från vissa håll

förordats, skulle i lika mån komma äfven utlandets fartyg till del samt

åtföljdes dessutom genast, såsom erfarenheten visat, af sjunkande fraktsatser,

hvadan eu sådan åtgärd icke skulle lända de svenska rederierna till

verkligt gagn. Restitution af tullumgälder vid fartygs byggnad och reparation

in. in. komme dessutom icke endast sjöfartsnäringen utan äfven den för

vårt land så naturliga skeppsbyggnadsindustrien till godo och syntes alltså i

dubbelt afseende beaktansvärd.

Beträffande omfattningen af den restitution, som borde beviljas, ansåge

komitén restitution icke, såsom påyrkats, böra ifrågakomma för provianteringsartiklar,

dels emedan omkostnaderna för proviantering i svensk hamn

af ett fartyg, stadt i utländsk fraktfart, vore i jemförelse med öfriga omkostnader,

som kunde föranleda restitution, mycket små, dels ock emedan

restitution i detta fall skulle medföra stora svårigheter för upprätthållande

af nödig kontroll, dels enär slutligen det stode hvarje dylikt fartyg fritt att

från nederlag eller frilager, der sådant funnes, uttaga proviant utan erläggande

åt tull. Vidare ansåge komitén, att restitution icke lämpligen borde

ifrågakomma beträffande fartyg, afsedda för den inhemska sjöfarten. På

dessas konkurrensförmåga inverkade nemligen ej den förhöjning i anskaffningskostnaden,

som tullarne möjligen framkallade, enär denna förhöjning drabbade

* alla fartyg proportionsvis lika, och dessa derigenom blefve uti den inbördes

tätlingen likstälda. Vid byggandet af fartyg för inrikes sjöfart vore ej heller

af skäl, som de tillkallade fackmännen framhållit, någon konkurrens från

utlandet att befara, helst sedan vid 1888 års riksdag tull åsatts fartyg.

Endast för fartyg, som gånge i utländsk fraktfart eller som skulle till ut

landet försäljas, blefve de genom tullen å materialier m. m. ökade kostnaderna

till men. Bästa sättet att betrygga den ofvan nämnda bestämmelsens

genomförande vore att fastställa ett visst minimitontal för de fartyg,

vid hvilkas byggande för svensk räkning restitution beviljades. Erfarenheten

visade nemligen, att de fartyg, som besörjde den inrikes sjöfarten, i

allmänhet icke öfverstege en viss storlek. Genom att alltså fastställa en

gräns beträffande fartygens drägtighet, under hvilken restitution icke medgåfves,

vunnes, fastän på indirekt sätt, det afsedda ändamålet eller restitutionens

inskränkande i fråga om svenska fartyg till hufvudsakligen sådana,

som gånge i utländsk fraktfart.

Vid bestämmande af svenska fartygs behörighet att komma i åtnjutande

af ifrågavarande restitution syntes för öfrigt böra läggas till grund fartygens

bruttodrägtighet, som vida närmare än nettodrägtigheten angåfve fartygens

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

verkliga storlek samt följaktligen äfven materialåtgången till desamma, och

både i Frankrike och Italien, hvarest ersättning gåfves för nybyggda fartyg,

ut gånge denna efter bruttodrägtigheten.

Hvad deremot vidkomme gränsen, der rätt till restitution borde inträda,

hade komitén ansett, att densamma för ångfartyg borde sättas vid 500 torn

Med denna bestämning blefve ej samtliga mellan inrikes orter gående ångare

uteslutna; men gränsen torde ej heller lämpligen böra sättas högre för att

ej utesluta flertalet af de lastångare, som plägade gå mellan Östersjö- och

Nordsjöhamnar. Fartyg af den storlek, att de kunde passera våra kanaler

och slussar, komme dock samtliga under denna gräns.

Hvad åter segelfartyg beträffade, hade det uppgifvits, att segelfartyg

af 300 tons drägtighet och deröfver icke utom i sällsynta undantagsfall användes

i den inhemska fraktfarten. Det kunde då ej vara lämpligt att bestämma

gränsen så, att den förmån, man önskade bereda äfven dessa fartyg,

blefve mindre än den för ångfartygen, med Indika de dertill hade att bestå

eu svår konkurrens, utan hade komitén ansett sig böra föreslå, att gränsen

för segelfartyg bestämdes till 300 tons bruttodrägtighet.

Beträffande frågan om den form, som ersättningen för åsätta tullar å

skeppsmaterialier och inventarier borde erhålla, ansåge komitén, att vid

fartygs nybyggnad den ifrågavarande godtgörelsen borde beviljas med eu viss

summa per ton af bruttodrägtigheten, utan redovisningsskyldighet för dertill

använda materialier. Att i detta fäll bevilja restitution på förut vanligt

sätt medförde stora praktiska olägenheter. Skeppsbyggaren vore då skyldig

under edlig förpligtelse angifva, huru mycket af utländska materialier blifvit

användt. Då man betänkte, hvilken mängd olika materialier, som till byggande

af ett fartyg erfordrades, och hvilken svårighet det skulle vara att

noggrant öfvervaka användandet af dessa vid de många olika slags arbeten,

som vid våra mekaniska verkstäder förekomme, en svårighet, som under ett

fartygs byggande ofta förstorades deraf, att samtidigt fartyg inkomme för att

repareras, hvarvid ofta alla krafter behöfde tagas i anspråk, så torde det

vara gifvet, att det äfven med den mest noggranna bokföring skulle vara

svårt att lemna exakta uppgifter. Redan af detta skäl vore ifrågavarande

form för restitutions erhållande önskvärd. Men ett annat skäl af än mera

afgörande beskaffenhet vore, att endast på det nu föreslagna sättet användandet

åt svenskt material befordrades. Gåfves restitution på vanligt sätt,

kunde följden blifva, att utifrån infördt material och utländska utredningsartiklar

komme att till stor del uttränga bruket af svenska sådana. I stället

för att bidraga till utvecklingen inom landet af de näringar, hvilkas alster

användes af skeppsbyggnadsindustrien, skulle beviljande af restitution i vanlig

ordning försvaga det med senast åsätta tullar för dem afsedda skydd, hvar

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 7. 29

emot en restitution, gifven på sådant sätt, att den bidroge till användande

af svenska materialier, måste på samma gång gagna ej blott skeppsbyggnadsindustrien

utan oek de nämnda näringarne.

Vidkommande till sist de utgifter, som statsverket för den sålunda

föreslagna godtgörelsen vid fartygs nybyggnad kunde komma att vidkännas,

hade komitén för att kunna göra en förslagsberäkning från de vigtigaste af de

svenska mekaniska verkstäderna infordrat upplysningar om tontalet å så väl

för svensk som utländsk räkning byggda fartyg år 1882, det år, då fartygsbyggandet

vid dessa verkstäder på senare tider varit lifligast, äfvensom

uppgift om det tonnage, som vid desamma ansåges kunna på ett år nybyggas.

År 1882 byggdes å dessa verkstäder fartyg om 19,911 tons bruttodrägtighet,

hvaraf fartyg med antagligen högst 12,000 tons drägtighet skulle efter

förslaget varit berättigade till godtgörelse. Samtliga de nämnda verkstädernas

nybyggnadsförmåga hade uppgifvits till ,30,000 bruttoton, men då vissa uppgifter

lemnats under förutsättning, att arbetet vid nedlagda varf åter upptoges,

och att hela verksamheten koncentrerades på far tygsbyggnad med

åsidosättande af annan tillverkning, samt i förenämnda tontal inginge fartyg

af alla slag, äfven sådana, som ej föreslagits till erhållande af godtgörelse,

så framginge häraf, att, utan fara för allt för låg beräkning, det till godtgörelse

berättigade tontalet torde kunna till hälften nedsättas, äfven med

^beräkning af de fartyg, som på andra varf kunde byggas. Denna uppgift

afsåge dock endast fartyg af jern eller stål; s. k. komposite- samt träfartyg

torde ej komma att byggas i någon afsevärd mån. Detta antagande bestyrktes

deraf, att enligt uppgift i Lloyds register, hvilket upptoge endast

fartyg af 100 tons bruttodrägtighet och deröfver, byggdes i hela verlden år

1887 jern- och stålfartyg om 528,027 tons drägtighet, men komposite- och

träfartyg af endast 51,752 tons. Komitén ansåge sig derför kunna antaga,

att utgifterna för godtgörelser till komposite- och träfartyg ej komme att

blifva nämnvärda,

Öfver tullkomiténs förslag infordrades utlåtande af kong!, kommerskollegium

och kong!, generaltullstyrelsen. Förstnämnda embetsverk anmodade

i cirkulärskrifvelse öfverståthållareembetet och Kong! Maj:ts befallningshafvande

i samtliga länen, med undantag åt Kronobergs, Kopparbergs och

Jemtlands län, att ej mindre från vederbörande handels- och sjöfartsnämnder

infordra yttrande i ämnet än äfven på lämpligt sätt lemna enskilda fartygsbyggare

och skeppsredare inom de särskilda länen tillfälle att deri sig yttra,

samt att med samtliga afgifna yttranden, äfvensom, derest anledning dertill

ansåges vara för handen, med eget anförande i ämnet inkomma.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

Af den redogörelse embetsverk^! afgifvit rörande innehållet af de

yttranden, som i anledning häraf inkommit, framgår hufvudsakligen

att det af Jcomitén framstälda förslag oförändradt omfattats af

dels nedannämnda handels och sjöfartsnämnder, nemligen:

i Nyköping, i Norrköping, hvars mening äfven biträdts af Kong!.

Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län, i Kristianstad, i Hudiksvall,

i Sundsvall, i Piteå, hvars åsigt jemväl delats af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län, samt i Karlskrona, hvilken dock förklarat sig

icke anse komiténs förslag i någon nämnvärd mån bereda gagn åt sjöfartsnäringen,

utan fastmer åt skeppsbyggerierna och jerntillverkarne; och

dels Motala mekaniska verkstads aktiebolag;

att samma förslag i hufvudsak, men dock med förbehåll af vissa ändringar,

blifvit tillstyrkt af nedan uppräknade handels- och sjöfartsnämnder,

nemligen:

i Södertelge, som förmenat, att förslaget om rättighet till godtgörelse,

hvilken rättighet komitén för svenske redares fartyg velat göra beroende af

viss minimidrägtighet, under det att sådana fartyg, som bestäldes eller såsom

nya inköptes af utländing, skulle åtnjuta samma rättighet utan afseende

å deras storlek, hellre bort gä i motsatt rigtning eller till fördel för de svenska

rederierna, samt hemstält att, derest något visst minimitontal ansåges böra

stadgas såsom vilkor för godtgörelses åtnjutande, detta måtte bestämmas till

100 bruttoregistertons, lika för ång- och segelfartyg;

i Gefle, hvilken framstält såsom ett önskningsmål, att restitution måtte

beredas äfven för proviantartiklar, samt föreslagit dels att den gräns, der i

allmänhet rättighet till restitution för svenska fartyg borde inträda, måtte

bestämmas för ångfartyg till minst 400 och för segelfartyg till minst 300

bruttoton, dels att rätt till godtgörelse måtte tillerkännas äfven sådana svenska

fartyg af mindre drägtighet, Indika under minst två års tid varit använda

uteslutande i utländsk fraktfart, då detta förhållande styrktes genom

bevis från vederbörande svenska konsuler och dels att beloppet afgodtgörelsen

vid nybyggnad måtte bestämmas

för jern- och stålfartyg till ................................................ 20 kronor,

» kompositefartyg till......................................................... 14 » , och

» träfartyg till..................................................................... 4 » , allt

per bruttoton;

i Vestervik, hvilken ansett att, ehuru lämpligast torde hafva varit, om

vid nybyggnad för svensk läkning godtgörelse lemnades för alla fartyg utan

afseende å deras storlek, i likhet med hvad som föreslagits beträffande sådana

fartyg, som byggas för utländsk räkning eller såsom nya säljas till utlandet,

det afsedda ändamålet att bereda lättnader åt sjöfartsnäringen likväl

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7. 31

i någon män kunde vinnas, om godtgörelsen utginge vid nybyggnad för ångfartyg

af minst 300 och för segelfartyg af minst 200 tons bruttodrägtighet,

och för träfartyg med 5 kronor i stället för af komitén föreslagna 3 kronor

per bruttoton;

i Oscarshamn, hvilken ansett att, då en mängd fartyg af mindre drägtighet

än den af komitén för godtgörelsens åtnjutande bestämda under vissa

förhållanden vore nödvändiga och inom vårt land byggdes för sysselsättning

i den utländska fraktfarten, för sådana mindre fartyg dylik godtgörelse äfven

borde åtnjutas; samt

i Umeå, hvilken ej funnit de af komitén föreslagna lättnader i någon

afsevärd mån komma sjöfartsnäringen tillgodo, och som ansett, att den föreslagna

godtgörelsen medelst tullrestitution å införda utländska materialier

borde tillkomma innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der fartygnybyggas,

för alla så väl ångfartyg som segelfartyg utan afseende å deras

storlek, i likhet med livad som föreslagits beträffande utländska fartyg, samt

att restitution vid reparation eller förbyggnad äfven måtte medgifvas för

svenska fartyg af alla storlekar;

att ett af två reservanter inom tullkomitén framstäldt förslag att vid nybyggnad

^af sådana fartyg, för hvilka enligt tullkomiténs åsigt godtgörelse

borde ifrågakomma, i stället restitution måtte medgifvas af de tullumgälder,

som verkligen blifvit erlagda för till fartygets byggande och utredning använda

utländska materialier och skeppsförnödenheter, dels oförändradt dels med

vissa ändringar förordats af handels- och sjöfartsnämnderna i Göteborg, Malmö,

Halmstad, Luleå, Jönköping och Visby samt Konungens befallningshafvande

i Kristianstads län äfvensom handelsföreningen i Visby och skeppsbyggaren

A. Brodin i Gefle; samt

att handels- och sjöfartsnämnden i Stockholm visserligen gifvit företrädet

åt reservanternas förslag med vissa ändringar i de för restitutionens

erhållande föreslagna vilkor, men, derest dessa vilkor dock befunnes nödvändiga,

alternativt förordat godtgörelse per bruttoton med 20 kronor för jernoch

stålfartyg samt med mindre belopp i förhållande dertill för öfriga slags

fartyg, äfvensom att denna godtgörelse måtte utgå jemväl för sådana svenska

fartyg, som kunde antagas idka uteslutande inhemsk fraktfart.

Uti sitt i frågan gemensamt afgifna utlåtande anförde kong! kommerskollegium

och kongl- generaltullstyrelsen, bland annat, hurusom den af

tullkomitén föreslagna godtgörelsen skulle kunna komma att utgöra en, om

också dold, premie från tullmedlen för tillgodogörandet af svenska materialier,

materialier för hvilka i verkligheten motsvarande tullafgift icke kommit tullkassan

tillgodo. Med fäst afseende på oegentligheten af en sådan för vår

tullagstiftning främmande premiering, hvilken också näppeligen skulle komma

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

att i någon afsevärd män gagna den näring, för hvars understödjande den

dock egentligen skulle hringas till stånd, utan fast hellre hufvudsakligast

komma varfven eller verkstäderna samt andra näringar tillgodo, dessa sistberörda

näringar dock endast för så vidt vederbörande varfs- eller verkstadsegare

icke funne med sin fördel förenligt att vid fartygsbyggnaden hellre använda

utländska än svenska materialier; samt med hänsyn derjemte dels till

den af reservanterna mot detta förslag påvisade faran deraf, att genom ett

dylikt prejudikat antagligen skulle framkallas anspråk från åtskilliga andra

näringar på liknande understöd och dels till hvad samma reservanter i öfrigt

deremot anfört, ansäge sig embetsverken icke kunna tillstyrka bifall till

hvad flertalet inom komitén i detta hänseende föreslagit utan hemstälde, att

godtgörelsen för tullafgifterna å de vid fartygs nybyggnad använda materialier

icke måtte utgå i annan form än den hittills hos oss tillämpade, nemligen

såsom restitution i vanlig ordning af för materialierna bevisligen erlagda

sådana umgälder.

Vidkommande omfattningen af den ifrågastälda restitutionen hade embetsverken

för sin del icke heller kunnat Unna de till stöd för den beträffande

svenska fartyg föreslagna inskränkningen andragna skäl ega giltighet.

Då nemligen alla utländska fartyg, af hvilken storlek eller beskaffenhet som

helst, egde rätt till fri konkurrens med svenska fartyg i fraktfarten till och

från Sverige, under det att derjemte vissa främmande länders fartyg på

grund af traktater med dessa länder egde rätt till samma konkurrens beträffande

fraktfarten inrikes orter emellan, hvilken sistnämnda rättighet, enligt

hvad de från vederbörande tullförvaltningar till generaltullstyrelsen ingångna

journaler utvisade, äfven begagnats af sådana fartyg med en drägtighet af

öfver 40 ton till ett antal af 37, kunde näppeligen anses, att tullrestitutionen

med den inskränkning tullkomitén föreslagit och hvarigenom densamma

skulle komma att lända till gagn endast för ett mindre antal svenska handelsfartyg,

nemligen för dem, hvilka innehade den bestämda bruttodrägtigheten,

utgjorde ett tillräckligt understödjande af den svenska sjöfartsnäringen,

då ju fortfarande det ojemförligt största antalet fartyg i svenska handelsflottan,

af hvilka äfven många i utländsk fraktfart, skulle varda uteslutet

från sagda förmåns åtnjutande.

Huru än förhållandena härvid för närvarande eller i framtiden kunde

ställa sig, torde i allt fall omtanken om den svenska sjöfartsnäringen kräfva

full likställighet emellan svenska och utländska fartyg i fråga om tullrestitution

vid så väl nybyggnad som reparation, om än anledning skulle förefinnas

dertill, att en viss drägtighetsgräns, lika för svenska och utländska fartyg,

bestämdes, under hvilken dylik restitution icke finge åtnjutas. Ett

stadgande i det af komitén föreslagna syftet skulle också, enligt embetsverk

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7. 33

kens förmenande, åtminstone vid fartygs nybyggnad lätteligen kunna komma

att innebära ,en frestelse till försök att genom skenköp eller andra överenskommelser

kringgå detsamma för vinnande af den bestämda godtgörelsen äfven

för sådana fartyg, för hvilka den icke varit afsedd; och någon tillfredsställande

kontroll från tullverkets sida till förhindrande af dylika transaktioner

kunde svårligen åvägabringas. På grund häraf föreslogo embetsverken,

att restitution af erlagd tull för materialier och förnödenheter till fartygs

nybyggnad, förbyggnad eller reparation, med undantag för husgerådssaker

och proviant, måtte åtnjutas endast för sådana, så väl svenska som utländska

fartyg, hvilka innehade en afgiftspligtig drägtighet af öfver 40 ton.

Det af tullkomitén och motionären föreslagna sättet att uppmuntra

skeppsbyggerihandteringen synes utskottet vara värdt all uppmärksamhet.

Framför ett medgifvande åt allenast restitution för erlagda tullafgifter å

fartygsmaterialier innebär det föreslagna nya systemet väsentliga fördelar,

dels genom dess enkelhet vid tillämpningen dels ock genom den ökade

användning inom skeppsbyggeriet af svenska materialier, detsamma är

egnadt att framkalla. Då de skeppsbyggnadsmaterialier Sverige producerar,

särskild! plåt och jern, genom sin utmärkta beskaffenhet mestadels vida

öfverträffa det material, som utomlands användes för fartygsbyggnad,

synes en skeppsbyggeri handtering, grundad på användning af svenska dylika

materialier vara en industri, som har särskild utsigt att kunna göra sig

gällande i konkurrensen med utlandet och allt mera arbeta sig fram på

verldsmarknaden. Från denna synpunkt och med fäst afseende på fördelen

för ett land att få exportera sina produkter i ett högt förädladt skick,

är det inhemska skeppsbyggeriet särskild! i behof af det slags uppmuntran,

det föreslagna nya systemet innebär.

De anmärkningar emot detta system, som blifvit framstälda, synas utskottet

icke vara af någon afgörande vigt. Hvad först beträffar invändningen,

att den föreslagna godtgörelsen hufvudsakligen skulle lända skeppsbyggerierna

och de näringar, som till dessa leverera byggnadsmaterialier, till

godo, vill utskottet gerna medgifva, att så ofta torde blifva förhållandet.

Med den vexelverkan, hvari skeppsbyggeriet och sjöfartsnäringen stå till

hvarandra, torde dock hvad som gagnar den ena af dessa näringar icke

underlåta att äfven på den andra utöfva ett välgörande inflytande, och under

vissa konjunkturer kan sjöfartsnäringen jemväl på ett mera direkt sätt

komma att draga fördel af den föreslagna åtgärden. Denna kommer nemligen

att verka såsom en minskning i tillverkningskostnaden och följaktligen

lända producenten eller konsumenten till godo, allteftersom efterfrågan på

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 7 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

fartyg är mer eller mindre liflig. Under tider, då behofvet af fartyg är

stort, ocli varf och verkstäder hafva fullt upp med arbete, kommer sålunda

godtgörelsen att vara till gagn hufvudsakligen för skeppsbyggerierna.

Under motsatta konjunkturer åter, då skeppbyggerierna nödgas underbjuda

hvarandra för att få arbete, kommer densamma att hafva till följd, det prisen

på fartyg kunna sänkas lägre, än eljest varit möjligt, och i så fall stannar

vinsten till större delen på färtygsköparnes, d. v. s. rederiernas sida.

Man har vidare anmärkt, att tullkomitén satt gränsen för de för inhemsk

räkning byggda fartyg, Indika skulle vara berättigade till godtgörelse,

allt för högt och att någon anledning icke förefunnes, hvarför inhemska fartygskulle

i förevarande hänseende vara sämre stälda än de fartyg, som byggdes

för utländsk räkning eller såsom nya till utlandet försåldes. Då emellertid

någon tillförlitlig beräkning öfver de kostnader, det föreslagna systemet kommer

att för statskassan medföra, icke på förhand kan uppgöras, synes det

försigtigast att icke med ens gifva detta system en allt för stor .omfattning.

I första rummet torde derför från erhållande af godtgörelse böra uteslutas de

fartyg, livilka användas i fraktfarten inrikes orter emellan, då nemligen

denna fraktfart utan tvifvel är den gren af sjöfartsnäringen, som är utsatt

för den jemförelsevis minsta konkurrensen med utländsk rederihandtering.

Äfven om vissa utländska nationers fartyg icke äro betagna rättighet till

fraktfart emellan svenska hamnar, lärer nemligen likväl någon dylik fraktfart

icke i någon afsevärd omfattning hittills hafva förekommit eller för framtiden

kunna befaras.

Om utskottet sålunda beträffande inhemska ångfartyg icke har något

att erinra mot den af tullkomitén föreskrifna minimidrägtighet af 500 bruttoton,

finner utskottet emellertid, att den drägtighet af 300 bruttoton, som

tullkomitén i enahanda afseende bestämt för segelfartyg, icke står rätt väl

tillsammans med den grund, hvarpå komiténs förslag härutinnan hvilar, eller

att endast de fartyg, som gå i fraktfart allenast inrikes orter emellan, skulle

vara från denna förmån uteslutna. De fartyg, som ombesörja den utrikes

fraktfarten på östersjö- och närmaste nordsjöhamnar, utgöras nemligen hufvudsakligen

af segelfartyg, livilka i allmänhet icke uppnå 300 tons bruttodrägtighet.

Med fäst afseende å denna icke ovigtiga gren af den utrikes

sjöfarten anser utskottet följaktligen, att den föreslagna minimidrägtigheten

för inhemska segelfartyg bör sänkas till 200 bruttoton.

Af samma anledning torde jemväl för de inhemska segelfartyg, för

livilka enligt gällande stadganden vid reparation eller förbyggnad restitution

skall utgå, drägtigheten böra nedsättas från 300 till 200 ton.

Vidare har från flera håll påståtts, att den af tullkomitén föreslagna

godtgörelsen bestämts till ett så lågt belopp pr ton, att densamma icke kom
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

35

mer att lemna tillräcklig ersättning för den tull, som erlagts för de vid ett

fartygs byggnad använda materialier. Utskottet, som beredts tillfälle att

taga kännedom om de beräkningar, som legat till grund för tullkomiténs förslag

härutinnan, tillåter sig att i korthet redogöra för dessa. Sedan k om i

törn erhållit uppgifter angående qvantiterna af de olika materialier, som ingått

i åtskilliga jernfartyg, uträknades den tull, som för hvarje särskild!

fartyg skulle erlagts, derest de i fartyget ingående qvantiteter jern, plåt

och nagel blifvit från utlandet införda. Den summa, som sålunda erhölls,

visar ett medeltal pr bruttoton af 16 kronor. En något större summa erhålles

visserligen, om man tager i betraktande den tull, som kunnat erläggas jemväl för

tågvirke och tapetserarematerialier till inredning m. m., men då denna icke kan

med bestämdhet uträknas, och väl sällan något fartyg bygges uteslutande af

utländska materialier samt särskilt vissa delar af fartyget i de flesta fall

förfärdigas af svenskt jern, som för dessa ändamål är vida öfverlägset det

utländska, torde den af tullkomitén föreslagna godtgörelsen af 16 kr. pr ton

för jernfartyg närmast motsvara det belopp, hvarmed en blott restitution af

verkligen erlagd tullafgift skulle komma att utgå. Hvad godtgörelsen för

Övriga slag af fartyg angår, finner utskottet denna stå i ett rigtigt förhållande

till den för jernfartyg sålunda föreslagna ersättningen och har mot densamma

intet att erinra.

Hvad slutligen kostnaden för en tillämpning af det föreslagna systemet

angår, utgjorde år 1882, det år då fartygsbyggandet på senare tider varit

lifligast, tontalet af byggda fartyg 19,911 ton. Af detta tontal antogs inom

tullkomitén 12,000 tons belöpa sig på fartyg af den storlek, att de enligt

det föreslagna systemet skulle vara berättigade till godtgörelse. Under förutsättning

af att samtliga dessa fartyg varit jernfartyg, skulle kostnaden för

den föreslagna godtgörelsen under år 1882 utgjort 192,000 kronor. Af

beräkningar som återfinnas på sid. 29 i detta betänkande framgår, att tullkomitén

ansett, det fartyg af ifrågavarande storlekar icke skulle kunna

från vara nu befintliga verkstäder årligen levereras till ett större sammanlagdt

tontal än 15,000 ton. Efter denna beräkning skulle det nya systemet med- <

fora eu kostnad af omkring 240,000 kronor. Till något nämnvärdt större

belopp lärer under närmaste tid kostnaden för den nu ifrågasatta åtgärden

icke komma att uppgå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, samt tullkomitén i öfrigt andraga,

hemställer utskottet,

11:o) att 8 § 1 mom. i underrättelserna till tulltaxan

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutsliottets Betänkande N:o 7.

1. Innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der fartyg byggas,

erhåller vid nybyggnad af ångfartyg om 500 tons bruttodrägtighet eller derutöfver

samt af segelfartyg om 200 tons bruttodrägtighet eller derutöfver,

sedan inför generaltullstyrelsen styrkt blifvit, att fartyget kommit i fullfärdigt

skick, en godtgörelse för hvarje ton af fartygets bruttodrägtighet, nemligen:

för fartyg af jern och stål..................................................................... 16 kronor

» » med träbordläggning på spant af jern eller stål, s. k.

kompost.............................................................................. 10 »

» » af trä ....................................................................................... 3 »

Då fartyg bygges för utländsk räkning eller såsom nytt säljes till

utlandet, lemnas dylik godtgörelse utan afseende på fartygets storlek.

Vid reparation eller förbyggnad af utländska fartyg af hvilken storlek

som helst eller af inhemska fartyg af ofvannämnda storlekar erhålles, sedan

inför generaltullstyrelsen styrkt blifvit, att fartygets förbyggnad eller reparation

blifvit afslutad, restitution af erlagd införselstull för de materialier och skeppsförnödenheter,

icke hänförliga till husgerådssaker eller proviant, dem innehafvare

af skeppsvarf eller verkstad genom behöriga intyg visat hafva varit

till fartygets reparation eller förbyggnad använda och för sådant ändamål

från utlandet införda.

Mom. 1 och 5 af 9 § i underrättelserna till tulltaxan lyda sålunda:

§ 9.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- och- kak-.................. 28,2 öre

» 1 dito chokolad, konfityrer eller blandad chokolad och

konfityrer........................................................................ 30 »

» 1 liter punsch .......................................................................................... 30 »

» 1 kilogram tobak, arbetad:

cigarrer och cigarretter................................. 1 krona — »

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom i stänger 70 »

malen eller snus ............................................................... 48 »

andra slag........................................................................... 55 »

» 1 kilogram s. k. flamgarn, . färgadt eller tryckt af bomull ......... 15 »

» 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af ull.................. 20 »

» 1 dito bomullsväfnad ..................................................................... 15 »

» 1 dito linneväfnad........................................................................... 20 »

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

37

för 1 kilogram maskinsydda bomulls-och linneartiklar,såsom skjortor,

kragar, manchett,er med flera, under vilkor att.

de icke hufvudsakligen bestå af lägre till [beskaffad

väfnad än oblekt bomullsväfnad.............................. 50 öre

hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af de i vigt här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera,

men af blandadt chokolad och konfityrer 50 kilogram tillhopa och af punsch

minst 50 liter skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande

dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken

tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under

enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda varor

skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under

edlig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan

är svensk tillverkning och åt utländskt råämne, för hvilket full införselstull

blifvit erlagd, eller, beträffande tiamgarn och väfnader, att de äro inom

landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn, och i

fråga om maskinsydda bomulls- och linneartiklar, att de äro inom landet

tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; och kommer

nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen å den tullplats, hvar

ifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet

ä lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket intyg bör

vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda ort finnes

anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utförseln skett i fartyg af

30 tons drägtighet eller derutöfver, och fartyget, utklareradt direkte till

utrikes ort, blifvit af tullbetjening bevakadt till öppen sjö samt den till

utförsel angifna vara, för hvilken tullrestitution äskas, tillika blifvit af tullkammare

vid utklareringen antecknad å fartygets utgående sjöpass, något

bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten ej må för restitutionens

beviljande erfordras. — — — — — — — — — — — — —

5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma

i annorlunda bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan säges, land- eller

sjövägen äter utföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika återbekomma,

må sådant vara tillåtet under vilkor, att eu dylik afsigt med införseln

redan i sammanhang dermed vid varans angifning till tullbehandling

skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer sig till efterrättelse

de föreskrifter, hvilka generaltullstyrelsen egen meddela till förekommande

af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån; skolande derjemte, för till
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

godonjutande af denna förman, återutförseln hafva egt rum och sådant behörigen

styrkas inom natt och år efter det införseln skedde.

Derest utländskt råbränvin endast för förädling till export under tullverkets

kontroll införes och förädlas i derför särskild! inrättad fabrik, må

restitution af belöpande tullafgift beviljas ej mindre för den myckenhet förädladt

bränvin, som, på sätt här ofvan sägs, behörigen styrkes hafva från

fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet bränvin, hvilken efter

verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva genom förädlingen gatt förlorad,

dock icke för denna förlust i något fall med mera än eu procent af

den utförda myckenheten normalliter.

På sätt ofvan nämnts, har utskottet frän Kongl. Maj:t fått emottaga,

till deri åtgärd utskottet kunde finna detsamma föranleda, ett af tullkomitén

afgifvet utlåtande med förslag till förändrad lydelse af 5 mom. i förevarande

paragraf m. m. Detta tullkomiténs utlåtande, som, enär detsamma icke förut

vant till trycket befordran, ansetts böra i sin helhet här inflyta, är af

följande lydelse:

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 13 september J888 har Eders Kong!. Maj:t

— med öfverlemnande af handlingarne i mål rörande en af svenska marmeladaktiebolaget

i Norrköping gjord underdånig ansökning om rätt till drawback

för två särskilda, af bolaget exporterade partier konfityrer, bestående, enligt

hvad upplyst blifvit, af, jemte utländska förtullade råämnen, svensk frukt —

uppdragit åt tullkomitén att utreda, huru vida och i sådant fall till hvithet

belopp och under hvilka vilkor restitution af erlagd tull kunde böra medgifvas

i de fall, der en exportvara utgjordes af både utländska förtullade och inhemska

ämnen.

Vid den utredning, komitén i anledning deraf verkstält, har komitén

jemväl tagit i öfvervägande de under den 1 mars och den 28 juni innevarande

år för sådant ändamål till komitén nådigst remitterade handlingar i

mål rörande underdåniga ansökningar af Gunnebo bruks aktiebolag samt

Göteborgs kexfabriks aktiebolag om tullrestitution. Af dessa begge ansökningar

är visserligen endast den sistnämnda, afseende till utförsel ämnad

»kex», vid hvars beredning så väl svenskt som utländskt råmateriel användts,

af enahanda beskaffenhet med den underdåniga ansökning, som föranledt

ofvan omförmälda komité lemnade uppdrag, men då i den af Gunnebo bruks

s. 39 Kontrollera mot PDF

BevillningsutsTiottets Betänkande N:o 7.

39

aktiebolag gjorda ansökning hemställes om rätt till tnllrestitntion jemväl för

den del af vid exportvaras framställning användt råämne, som under förädlingen

gått förlorad, samt frågan om en sådan förmåns beviljande — hvilken

sammanhänger med frågan om beloppet af restitution i allmänhet — lärer

böra skärskådas icke endast med afseende å tillverkningar af uteslutande ut

ländskt råämne utan jemväl med hänsyn till exportvara af blandad!, svenskt

och utländskt ursprung, har komitén ansett äfven handlingarne i sistberörda

mål böra i detta sammanhang komma under öfvervägande.

Slutligen har vid behandlingen af detta ämne komitén också tagit

kännedom om de från enskilda personer till komitén ingifna framställningar,

Indika framhålla önskvärdheten af bestämmelser, hvarigenom vederbörande

näringsidkare tillerkändes likartade förmåner med de i ofvanberörda underdåniga

ansökningar afsedda.

Komitén har vid fullgörande af ifrågavarande nådiga uppdrag till en

början undersökt innebörden af nu gällande bestämmelse]'' om tnllrestitntion.

Den särskilda restitution af tnllafgift, som, på grund af § 8 i underrättelserna

till gällande tulltaxa, medgifves vid reparation eller förbyggande af fartyg,

har utgjort föremål för af komitén förut afgifvet underdånigt utlåtande,

hvarför komitén nu inskränkt sig till att granska innehållet af nästföljande

§ 9 i nämnda underrättelser.

Enligt mom. 1 af samma § beviljas under vissa vilkor vid utförsel

sjöledes från stapelstad af särskild t uppräknade, af utländska råämnen inrikes

tillverkade varor restitution af tullmedlen med bestämd,t angifvet belopp för

hvarje vigt eller rymdenhet af exportvaran. Detta belopp, afsedt att motsvara

belöpande tull å de i varan ingående råämnen, är bestämdt af lagstiftaren

och gäller sålunda för hvarje vara af det ifrågavarande slaget, oberoende

af vexlande proportion emellan råämnena. Någon särskild anmälan hos

tullmyndighet om den tillämnade återutförseln i ändamål af kontrollåtgärders

vidtagande från statsverkets sida erfordras icke vid råämnenas införsel. Deremot

fordras, enligt hvad ordalydelsen oförtydbart gifven vid handen, att

samtliga vid exportvarans framställning använda råmaterialier äro utländska

varor, för hvilka full införselstull blifvit erlagd. Restitution medgifves sålunda

icke för det fall, att något af berörda råämnen är af svenskt ursprung, och

antagligen icke heller om i exportvaran ingår utländskt råämne af beskaffenhet

att icke vara införselstull underkastadt. Stadgandena under mom. 2 och 3

rörande tullrestitution för utländsk juteväfnad, som användes till emballage,

samt för vissa qvarnindustriens produkter, äro af alldeles speciel beskaffenhet

och sakna på grund häraf betydelse för förevarande fråga samt torde derför

icke påkalla någon närmare redogörelse.

Af helt annan beskaffenhet än den i mom. 1 omförmälda, är den

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

restitution, hvarom i mom. 5 stadgas. Ordalydelsen af detta lagrum synes

icke med nödvändighet kräfva, att exportvaran skall hafva framställa af uteslutande

utländska råmaterialier, för hvilka full införselstull erlagts, och bestämmelsen

har, enligt komitén meddelade upplysningar, icke heller blifvit af

generaltullstyrelsen så tillämpad. Den här beviljade förmån af restitution

åtnjutes icke omedelbart på grund af lagens stadgande, utan grundas närmast

på af generaltullstyrelsen efter ansökning meddelad resolution, hvarigenom

den ifrågavarande förmånen under särskilda vilkor medgifves. Restitutionsbeloppet

är icke heller såsom i mom. 1 bestämdt af lagstiftaren, utan utrönes

i enlighet med de föreskrifter, hvilka för sådant ändamål af generaltullstyrelsen

meddelas. Vid sådant förhållande och då styrelsen på grund af den

utredning, som föregår resolutionens utfärdande, i de flesta fäll sättes i stånd

att med tillräcklig grad af visshet bedöma den ifrågavarande tillverkningens

beskaffenhet eller proportionen emellan deri ingående råämnen, är det naturligen

af ingen vigt, om något af dessa ämnen är af inhemskt ursprung, enär

restitutionen i allt fall icke kommer att utgå för mera än som anses motsvara

den införtullade råvaran. Ett bestämdt uttalande af lagstiftaren derom,

att den i detta moment medgifna restitutionsförmån må åtnjutas jemväl för

exportvara af blandadt inhemskt och utländskt ursprung, torde dock få anses

önskvärdt.

Om äfven genom nu omförmälda bestämmelser möjlighet beredts den

inhemske näringsidkaren att i allmänhet vinna restitution af tnllafgiften för

de utländska råämnen, hvilka han användt vid framställning af produkter,

afsedda för konsumtion utomlands, kan ifrågasättas, huru vida icke en viss

grupp af tillverkningar, nemligen de, som finnas uppräknade under mom. 1,

för så vidt till deras framställning användts, jemte införtullade råämnen, inhemska

eller tullfria utländska sådana, bilda undantag. Såsom ofvan är

närnndt, kan för vara, tillhörande sistberörda kategori, drawback enligt mom.

1 icke beviljas. Deremot borde visserligen enligt sakens natur icke något

hinder möta mot beviljande af restitution enligt mom. 5 för sådana tillverkningar

lika väl som för andra exportvaror af blandadt svenskt och utländskt

ursprung; men med ett strängt fasthållande af ordalydelsen i sistnämnda

lagrum, der det nemligen heter: »Vill någon införa tull underkastade

varor i ändamål att desamma i annorlunda bearbetadt eller förädladt. skick

än här ofvan sägs, — — — åter utföra och den vid införseln erlagda tullafgiften

tillika återbekomma» etc., lära nog samma tillverkningar kunna

anses falla utanför momentets bestämmelser. Af de till komitén remitterade

handlingar i ofvanberörda mål rörande svenska marmeladaktiebolagets underdåniga

ansökning vill det åtminstone synas, som om generaltullstyrelsen

hyllade denna uppfattning, ity att styrelsen i afgifvet utlåtande öfver bolagets

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 7.

41

underdåniga ansökning icke antydt möjlighet för exportören att i liknande

fall begagna sig af den i inom. 5 anvisade utväg utan hemstält till Eders

Kongl. Maj:t om åtgärder för en möjligen erforderlig förändring af lagstiftningen

i ämnet.

Då, såsom nyss antydt blifvit, komitén icke kunnat finna någon an

ledning, hvarför en förmån, som i allmänhet medgifves för exportvaror, framstälda

af delvis inhemska råämnen, skulle förvägras, derest varan utgöres af

tillverkning, som under mom. 1 omförmäles, helst tillverkningar af sistnämnda

slag, då de bestå af uteslutande utländska råämnen, med afseende å rätten till

tullrestitution intaga en särskildt gynnad ställning, har komitén ansett nu

gällande bestämmelser, sådana de vid tillämpningen tolkats, innebära en

oegentlighet, för hvars undanrödjande erfordras eu förändring af lagstiftningen

i ämnet. Öfvertygad om vigten af ändamålsenliga bestämmelser på

tullagstiftningens område i syfte af de svenska näringsidkarnes understödjande

i konkurrensen på den utländska marknaden samt derom, att restitution

af erlagd tullafgift för de vid en exportvaras framställning använda råmaterialier

— i den mån erforderlig kontroll mot missbruk af en sådan förmån

kan utan exportören allt för mycket betungande föreskrifter åstadkommas

— icke är utan betydelse för sagda ändamål, äfvensom att billigheten

fordrar, att införselstull icke uttages för andra varor än dem, som inom landet

konsumeras, har komitén funnit den ifrågasatta lagändringen icke böra gå

i rigtning af inskränkning i hittills medgifven rätt till restitution. Hvad

särskildt angår sådan tillverkning, hvarom nu är fråga, eller exportvara af

blandadt inhemskt och utländskt ursprung, har komitén ansett den omständighet

icke böra lemnas obeaktad, att vägran af tullrestitution för det utländska

råämnet ensamt på den grund, att jemväl inhemskt ämne i varan

ingår, ofta skall hafva till följd, att den inhemska näringsidkaren, för att

icke gå miste om förmånen af restitution, komme att använda uteslutande

utländskt råämne, äfven om inhemskt af lika god eller bättre beskaffenhet

och till lika billigt pris stode honom till buds. I öfverensstämmelse med

denna uppfattning har komitén ansett rätta sättet för det anmärkta missförhållandets

undanrödjande vara att meddela uttrycklig föreskrift derom, att

tullrestitution må åtnjutas för sådana tillverkningar, som i mom. 1 omförmälas,

jemväl då i dem utländska tullpligtiga ämnen ingå blandade med inhemska

eller utländska, icke tullpligtiga.

Vid behandlingen af frågan, huru vida denna restitution borde, i likhet

med hvad i mom. 1 stadgas, utgå med ett visst af lagstiftaren för hvarje

varuslag bestämdt belopp eller ock, på sätt enligt mom. 5 eger rum, med belopp,

som finge bero på varans sammansättning i särskilda fall, har komitén,

som visserligen icke förbisett, att de i mom. 1 föreskrifna, för vederbörande

Bill. till Riksd. Prof. 181)0. 5 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

näringsidkare jemförelsevis föga betungande vilkor för restitutionens tillgodonjutande

måste af dem föredragas framför de mera omständliga bestämmelser,

hvilkas iakttagande erfordras för restitution enligt mom. 5, och att sålunda

restitution enligt förstnämnda moment måste från näringsidkarens sida vara

mest önskvärd, tillika öfvervägt, huru vida antalet af de i mom. 1 specificerade

tillverkningar skulle kunna ökas. I detta hänseende har komitén, på

grund åt den synnerligen vexlande beskaffenhet, som icke allenast särskilda

varuslag utan äfven olika tillverkningar af samma slags vara kunde förete,

funnit en utvidgning af området för lista momentets tillämplighet förenad!

med afsevärd fara för missbruk af rätten till restitution och förty ansett

icke blott, att antalet af i mom. 1 uppräknade varuslag icke borde ökas,

utan äfven att tullrestitution för exportvara af sistberörda slag, framstäld af

delvis inhemska eller icke tullpligtiga utländska ämnen, bör utgå endast på

sätt och under vilkor, som äro eller varda föreskrifna för exportvara af annat

slag än de under mom. 1 uppräknade.

I fråga om berörda vilkor kan sägas, att de å ena sidan, så vida

syftet med restitutionen skall kunna uppnås, icke få vara alltför stränga. Å

andra sidan måste de med hänsyn till statsverkets säkerhet vara sådana, att

de bereda nödig trygghet mot missbruk. 1 samma mån som en tillverknings

beskaffenhet medför fara i nyssnämnda hänseende, måste äfven kontrollföreskrifterna

skärpas. Åt'' det anförda framgår, att vilkoren för restitution

måste blifva olika för olika tillverkningar. Lagstiftaren kan således bestämma

endast de allmännaste vilkoren, och generaltullstyrelsen måste, hädanefter

såsom hittills, ega att meddela de särskilda föreskrifter, som i hvarje

fall finnas för kontroll erforderliga. Af allmänna vilkors bestämmelser upptager

mom. 5 i sin nuvarande lydelse endast två, nemligen: att afsigten med

varans införsel skall i sammanhang dermed vid varans angifning till tullbehandling

skriftligen anmälas, samt att återutförseln skall hafva egt rum

och sådant behörigen styrkas inom natt och år efter det införseln skedde.

Den förstnämnda af dessa bestämmelser har ansetts böra oförändrad bibehållas.

Deremot synes förebringande af bevisning angående utförseln skäligen

böra varuegaren medgifvas, så länge restitutionsansökningen ännu icke blifvit

slutligen pröfvad; och torde för den skull stadgandet om tid af »natt och

är» för sådan bevisnings företeende lämpligen böra utbytas mot föreskrift

derom, att restitutionsansökningen skall vara inom samma tid till generaltullstyrelsen

ingifven. Beträffande de särskilda vilkor, hvilka hittills plägat

af generaltullstyrelsen bestämmas för rätt till restitution enligt mom. 5, har

komitén, som af desamma tagit del, funnit åtskilliga af dem, såsom i hvarje

fall af styrelsen till iakttagande föreskrifna, vara af samma allmänna natur,

som förenämnda två i mom. 5 för närvarande intagna, i anledning hvaraf

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

43

och med hänsyn till allmänhetens berättigade anspråk att, så vidt möjligt är,

genom allmänneligen kungjord författning erhålla kännedom om hvad för

restitutions åtnjutande är att iakttaga, komitén, på sätt här nedan intagna

förslag till förändrad lydelse af mom. 5 utvisar, ansett desamma böra i tulltaxeunderrättelserna

inflyta.

Sista punkten af mom. 5 i dess nuvarande lydelse innehåller till förmän

för förädling af utländskt råbränvin ett medgifvande af tullrestitution

jemväl med afseende å råämne, som vid exportvaras framställande gått förloradt.

Genom Gunnebo bruks aktiebolags ofvan omförmälda underdåniga

ansökning har fråga blifvit väckt om utsträckning af berörda förmån äfven

till annan förädlingsverksamhet. I gemensamt underdånigt utlåtande hafva

kommerskollegium och generaltullstyrelsen derom anfört, att samma skäl, som

föranledt stadgandet, att vid återutförsel af förädladt utländskt råbränvin må

åtnjutas restitution af tullafgiften jemväl för det bränvin, som under förädlingen

gått förloradt, borde få göra sig gällande äfven till förmån för idkarne

af den näring, som af bolaget bedrifves, d. v. s. jernförädlingsindustrien. I

princip torde icke vara något att häremot erinra lika litet som emot ifrågavarande

förmåns beviljande åt idkarne af hvarje annan inhemsk näring, för

så vidt nemligen förlustens storlek kan med tillräcklig grad af visshet utrönas

och för öfrig! missbruk af en sådan förmån förebyggas. Derest, på sätt i

fråga om den af embetsverken åberopade bränvinsförädling år såsom vilkor

föi'' den ifrågavarande restitutionens åtnjutande föreskrifvet, råvaran införes

och förädlas under tullverkets kontroll i derför särskilt inrättad fabrik, borde

i berörda afseende icke några betänkligheter möta. För att vederbörande

näringsidkare skulle kunna åtaga sig de med en sådan kontroll förenade kostnader,

erfordrades dock förvisso, att den inhemska industriens alster i utlandet vunne

en vida större afsättning än något af dem — med undantag af bränvinet —

för närvarande eger eller under den närmaste framtiden kan antagas erhålla.

Ifrågavarande förmåns medgifvande åt annan näring på samma vilkor i fråga

om kontroll som de för bränvinsförädlingen nu gällande kan sålunda icke

ifrågasättas. Återstår att tillse, .huru vida icke samma förmån skulle kunna

medgifvas under sådana vilkor, att näringsidkaren kunde utan allt för stora

olägenheter underkasta sig densamma. Hvad då närmast angår jernförädlingsindustrien,

inhemtas af remisshandlingarne rörande ofta berörda underdåniga

ansökning, att professoren i metallurgi och hyttkonst vid tekniska högskolan

m. m. K. Åkerman, som affatta! det från nämnda högskola infordrade underdåniga

utlåtande i ärendet, jemte bestämmande i den af kommerskollegium

och generaltullstyrelsen uttalade åsigt, att bevis om den genom förädlingen

inträdda vigtförlusten icke lärer kunna förebringas för hvarje gång tullrestitution

sökes, vidare med afseende å berörda förlust anfört, huru som densamma

s. 44 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

44

vid jemn)a Huta kturenlig kunde variera emellan 1 och 40 procent af vigten

samt huru som vid sådant förhållande tullrestitution, beräknad, på sätt embetsverken

ifrågasatt, för minimiförlusten af råvaran, saknade all praktisk betydelse.

Samma förhållande torde ega rum i fråga om alstren af flera andra

industrier. Men häraf synes likväl ingen annan slutsats kunna med fogdragas

än att för större grupper af tillverkningar inom samma industri,

råämnesförlusten är i hög grad vexlande. För vissa jemförelsevis likartade

industrialster, framstälda af icke alltför olika materiel, torde deremot berörda

förlust variera inom icke allt för vidsträckta gränser. För utrönande af huru

i detta afseende förhåller sig med en tillverkning erfordras en omsorgsfull

och noggrann utredning, grundad på, af tillverkaren lemnade och behörigen

styrkta uppgifter om den ifrågavarande tillverkningens beskaffenhet, sättet

för dess framställning, huru vida den del af råämnet, som icke ingår i den

färdiga produkten helt och hållet gått förlorad eller förefinnes i någon erhållen

biprodukt o. s. v. Visar sig vid eu sådan undersökning ett någorlunda

konstant förhållande i fråga om råämnesförlusten, torde ett bestämmande

på förhand af det belopp, hvartill denna förlust för tillverkningar af

samma slag skäligen må kunna beräknas, icke möta oöfverstigliga svårigheter.

Kan sedermera exportören vid restitutionsansökningen tillförlitligen

styrka, att den exportvara, för hvilken restitutionen sökes, varit af enahanda

beskaffenhet med den, som i hans förut gjorda anmälan afsetts och med afseende

å hvilken råämnesförlustens storlek blifvit på nyssberörda sätt bestämd,

lärer tullrestitution kunna utan synnerlig fara för missbruk beviljas jemväl

för råämnesförlusten. Emellertid blifver det otvifvelaktigt i fråga om ganska

många tillverkningar omöjligt att, på förhand bestämma nämnda förlust,

hvarför ett allmänt medgifvande af den ifrågavarande förmånen icke kan

ifrågasättas. Afgörandet i särskilda fall af frågan, huru vida tullrestitution

må med nödig säkerhet för statsverkets rätt kunna medgifvas jemväl med

afseende å ofta berörda förlust samt huru denna förlust må beräknas, bör

deremot uppenbarligen af samma skäl, som ofvan anförts för generaltullstyrelsens

pröfningsrätt i fråga om tullrestitution för exportvara af blandad!

inhemskt och utländskt ursprung, kunna öfverlemnas åt bemälda myndighet.

Komitén anser derför, att, i mom. 5 borde med afseende å de fäll, der den

vid en exportvaras framställning inträdda förlust af införtullad råvara kan

med tillförlitlighet utrönas, intagas ett bemyndigande för generaltullstyrelsen

att bevilja restitution jemväl af den tull, som å berörda del af råvaran

belöper.

Komitén har slutligen, med beaktande af svårigheten att, äfven med

de mest detaljerade och strängast tillämpade kontrollföreskrifter i ämnet,

skydda statsverket mot missbruk af restitutionsförmånen och dertill föranledd

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutsliottets Betänkande N:o 7. 45

af liknande bestämmelser i åtskilliga utländska lagstiftningar, funnit sig böra

göra hemställan om inrymmande i tulltaxeunderrättelserna af ett stadgande

i syfte, att den, som för vinnande af tullrestitution, lemnat origtiga uppgifter,

måtte kunna förlora rätten att vidare komma i åtnjutande af sådan restitutionsförmån.

Ett dylikt stadgande torde böra afse restitution enligt § 9 i

sin helhet och för den skull upptagas i ett särskilt mom. 6.

För åvägabringande af det förtydligande af eller de ändringar i och

tillägg till nu gällande bestämmelser om tullrestitution, som komitén, enligt

hvad nu anfördt blifvit, funnit vara af behofvet påkallade, hemställer komitén

dels att mom. 5 af § 9 tulltaxeunderrättelserna måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma

åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller icke tull

pligtigt utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 omförmäles, eller ock

bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan produkt, än

förut i denna sagdt är, ma vid införseln erlagd tullafgift kunna återfås

under iakttagande af följande vilkor:

a) att den, som vill af sådan förmån komma i åtnjutande, skall derom

hos generaltullstyrelsen göra skriftlig anmälan med uppgift om den varas

beskaffenhet, som för vidare bearbetning skall till riket införas, samt om

bearbetningens art äfvensom om den tullkammare, vid hvilken införseln skall

ske; hvarefter generaltullstyrelsen bestämmer så väl den grund, etter hvilken

restitution må åtnjutas, dervid hänsyn jemväl må tagas till vid exportvaras

framställning oundviklig råämnesförlust, som ock den minsta qvantitet, hvilken

får till utförsel angifvas;

b) att i hvarje förtullningsinlaga afsigten med införseln angifves;

c) att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln egt ruin,

sä vida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda medgifvit;

d) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af tillverkarens

under edlig förpligtelse afgifna och af två trovärdige män till rigtigheten

bestyrkta försäkran, att exportvaran blifvit inom landet tillverkad och att

till dess framställning användts en viss uppgifven mängd af för sådant ändamål

från utlandet af tillverkaren införda, anmälda och förtullade varor;

e) att de, i enlighet med hvad ofvan föreskrifvits, vid utförseln leinnade

uppgifter, så vidt möjligt är, af tullförvaltningen kontrolleras, för hvilket

ändamål tullförvaltningen eger, om så anses nödigt, låta tekniskt undersöka

varan;

f) att utförseln verificeras på sätt förut i denna § sagdt är;

g) att återutförseln eger rum och restitutionen sökes inom ett år från

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7,

varans införsel, skolande restitutionsansökningen innehålla uppgift om tiden,

dä råvaran blifvit införd, och lägenheten, med hvilken införseln skett; samt

h) att varuegaren ställer sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter,

indika generaltullstyrelsen må ega meddela till förekommande af

missbruk utaf en sålunda medgifven förmån, samt godtgör alla de särskilda

kostnader, som för vinnande af i detta afseende nödig kontroll kunna uppkomma.

Derest utländskt bränvin etc. — — — — —----—---

myckenhet normalliter.

dels ock att efter förestående moment måtte under samma § införas

ett nytt moment så lydande:

6. Befinnes någon hafva för erhållande al'' tullrestitution enligt bestämmelserna

i denna paragraf lemna! uppgift, som med verkliga förhållandet

icke öfverensstämmer, kan generaltullstyrelsen förvägra honom rätt att

vidare erhålla sådan restitution.

Underdånigst

Mot detta betänkande har afgifvits följande reservation af öfverdirektören

Styffe.

»Då jag anser eu så oinskränkt rätt, som komitén förordat, att vid

export af varor, hvilka helt och hållet eller delvis blifvit utaf utländska,

här tullpligtiga råämnen framstälda, erhålla s. k. tullrestitution, kunna medföra

för statsverket förluster, och för vissa grenar af vår inhemska industri

väsentliga olägenheter, finner jag mig ock emot komiténs förslag i detta hänseende

böra afgifva min reservation.

Tullrestitution bör, enligt min åsigt, aldrig beviljas för varor, i hvilka

det, hvarken genom undersökning af desamma i färdigt tillstånd eller genom

att öfvervaka deras tillverkning, praktiskt taladt, är möjligt att kontrollera

arten och mängden af de till deras framställning använda utländska råämnen.

Äfven när de använda råämnena helt och hållet, eller till hufvudsaklig del,

ingå i en färdig vara, är det ofta ej möjligt, att genom undersökning utröna

arten och mängden af desamma, och inom den kemiska industrien förekomma

många fall, då den färdiga varan icke innehåller ett spår af de beredningsämnen,

som för dess framställning blifvit använda. Om en vara blifvit tillverkad

af likartade inhemska och utländska råämnen i blandning, är det ock

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillning stil''skof tets Betänkande N:o 7. 47

uppenbart, att man icke genom varans undersökning kan utröna mängden af

de senare.

Genom tillsyn vid tillverkningen är visserligen i många fäll möjligt,

att med behörig tillförlitlighet kontrollera beskaffenheten och mängden af de

ämnen, som blifvit använda till framställning af en viss mängd, t. ex. 1 kg.,

af den färdiga varan; men i andra fall är sådant förenad! med så stora

svårigheter, att, det måste anses såsom praktiskt outförbar^ och kontrollen

blir i allmänhet desto vanskligare, ju långvarigare tillverkningsprocessen är,

och ju flera olika produkter inom samma fabrik samtidigt framställas. I höggrad

svår, eller rent af omöjlig, blir ock kontrollen, om jemte de utländska

råämnen, för hvilka tulirestitution önskas, med dem likartade inhemska för

tillverkningen användas. Huru svårt skulle det ej t. ex. blifva, att vid ett

ölbryggeri tillförlitligen kontrollera den mängd af utländskt och inhemskt

malt, eller af utländsk och inhemsk humle, som åtgår till beredning af 1

hektoliter sådant Öl, som derifrån exporteras, helst om flera andra ölsorter

der samtidigt tillverkas.

För varor, tillverkade af utländska och inhemska materialier i blandning,

torde såsom regel böra gälla, att tulirestitution icke bör beviljas för de förra,

om de äro af samma art som de senare. Deremot synes intet hinder böra

möta, att medgifva tulirestitution t. ex. för utländskt ullgarn, som ingår i

eu väfnad tillsammans med inhemskt bomullsgarn, eller för utländskt socker,

som tillsättes här framstäld kondenserad mjölk, eller af svensk frukt beredd

marmelad o. s. v.

Fall kunna vidare förekomma, då en utaf utländskt råämne framstäld

exportvara är af den art, att dess införsel på den utländska marknaden

skulle der nedsätta andra liknande svenska exportvarors värde, samt derför

för vårt, lands industri i sin helhet kunna blifva skadlig. Om någon t. ex.

skulle företaga sig att hit införa engelska eller tyska jerngöten, för att här

utvalsa dem till stångjern, samt utföra detta såsom svenskt stångjern, lider

intet tvifvel, att eu sådan, för vårt land onaturlig, industri, som i regeln

endast kunde blifva lönande derigenom, att de utländska köparne föranleddes

tro, att det stångjern de köpte vore svenskt träkolsjern, och derför betalade

detsamma högre, skulle på vår öfriga jernexport inverka menligt. Detsamma

gäller i viss mån äfven om andra mera förädlade jern- och stålvaror, såsom

jerntråd, spik, hästskosöm in. fl., hvilka här blifvit, af utländskt material

framstälde. Äfven inom andra industrigrenar kunna liknande fall finnas.

Skulle någon hit införa sämre, flnskt smör, för att här omarbeta och ompacka

det och derefter till England utföra detsamma, försedt med något,

märke, som antydde att det, vore svenskt, är det, väl ock antagligt, att detta

skulle, för afsättningen af verkligt, svenskt smör, kunna verka skadligt. Något,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

skäl att genom en undantagsförmån befordra sådana, mer eller mindre oärliga

industrigrenar synes ej kunna finnas.

Ifrågavarande förmån af tullrestitution synes mig derför icke böra

meddelas i andra fall, än der en fullt betryggande kontroll emot dess missbruk

är utförbar, samt densamma icke kan lända annan svensk industri till

väsentlig olägenhet, och pröfningsrätten i begge dessa hänseenden torde i

första hand böra tillerkännas generaltullstyrelsen. Om någon skulle söka få

tullrestitution för flera i eu exportvara ingående utländska ämnen, bland

hvilka endast ett kan till sin myckenhet i varan behörigen kontrolleras, anse]1

jag, att generaltullstyrelsen jemväl bör kunna medgifva tullrestitution för detta

ämne, men vägra sådan för de öfriga.

I åtskilliga främmande länder, såsom Frankrike, Tyskland, Italien och

Danmark m. fl., medgifves visserligen i många fall antingen tullfrihet vid

införsel af varor, som efter förädling åter utföras, eller ock tullrestitution

(drawback) vid varornas utförsel, men en sådan förmån beviljas der i allmänhet

endast för vissa bestämda varuslag, och jag känner intet land, der

den är utsträckt till alla varor, som kunna blifva föremål för export, på sätt

komitén nu föreslagit. I Italien, der finansministern eljest har ett vidsträckt

bemyndigande att, efter industri- och handelsrådets hörande, bevilja frihet

från införseltull för varor, som skola inom landet förädlas för att inom kort

föreskrifven tid åter utföras, är uttryckligen stadgadt, att en dylik förmån

icke må medgifvas i andra fall, än der en fullt betryggande kontroll emot

missbruk är möjlig, samt man egen visshet derom, att ej andra vigtiga inhemska

industrier genom densamma skadas.

Beträffande åter storleken af den tullrestitution, som för här förädlade

utländska varor må vid deras utförsel kunna beviljas, så är det alldeles

omöjligt att derför uppställa någon annan regel, än att restitutionen, så

mycket utan äfventyr för statsverket ske kan, bör närma sig det tullbelopp,

som blifvit erlagdt för de till exportvarans framställning använda utländska

materialierna, men aldrig öfverstiga detta. Då utbytet af färdig vara kan

vexla, bör restitutionen derför alltid bestämmas med hänsyn till det högsta

procentiska utbytet, som kan erhållas, enär emot detta naturligtvis svarar

det minsta tullbeloppet för använda materialier. Om en tillverkning är af den

art, att en afsevärd del af materialierna ovilkorligen måste dervid gå förlorad,

finnes ingen anledning att ej medgifva restitution jemväl för denna

del. Storleken af den tullrestitution, som bör beviljas, måste följaktligen

alltid särskildt för hvarje olika varuslag bestämmas, och afgörandet i detta

hänseende torde jemväl i första hand böra åt generaltullstyrelsen öfverlåtas.

Restitutionen kan af nämnda styrelse antingen bestämmas till ett visst belopp

pr kg. eller annan enhet af den vara, som utföres, såsom förhållandet nn är

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

med raffinera dt socker, mjöl m. m., eller ock göras beroende af exportvarans

halt åt det eller de ämnen, för livilka restitution bör åtnjutas. Det senare

synes mig vara lämpligast för sådana varor som kondenserad mjölk och fruktmarmelad

m. fl., för hvilka restitutionen endast bör vara beroende af den

mängd rörsocker, som till dem under behörig kontroll blifvit satt eller, vid

undersökning af den färdiga varan, visar sig i densamma ingå.

Hufvudsakligen på grund af hvad nu blifvit anfördt, får jag hemställa,

att mom. 5 af § 9 i tulltaxeunderrättelserna måtte erhålla följande

följande lydelse:

5:o. Förutom i de fall, som här ofvan blifvit om för malda, må tullrestitution

jemväl medgifvas för utländska, tull underkastade, varor, som införas,

för att, med eller utan inblandning af annat inhemskt, eller icke tullpligtigt,

utländskt ämne, här i riket bearbetas, och derefter åter utföras, sä

framt generaltullstyrelsen finner sådant, utan fara för missbruk, och utan

förfång för annan inhemsk industri, kunna ske, samt i öfrigt följande

iakttages:

a) att den, som af sådan förmån vill komma i åtnjutande, derom hos

generaltullstyrelsen gör skriftyg ansökan, och dervid tillika uppgifver ej mindre

arten af den vara, som skall exporteras, och af de utländska, till dennas

framställande behöfliga råämnen, för hvilka tullrestitution ästundas, än ock,

så vidt ske kan, den myckenhet af hvar och en bland dessa, som till en

kilogram af exportvaran, eller annan antagen enhet deraf, allraminst erfordras,

samt den tullplats, vid hvilken desamma skola införas, hvarefter, i

fall ansökningen bifalles, generaltullstyrelsen bestämmer, dels den grund, efter

hvilken restitutionens storlek skall beräknas, dervid hänsyn jemväl må tagas

till oundviklig råämnesforlust, om vid exportvarans framställande någon afsevärd

sådan städse egen rum, dels ock den minsta mängd af exportvaran, som

på en gång skall utföras, om tullrestitution må åtnjutas, samt dessutom meddelar

de särskilda föreskrifter, som styrelsen, till vinnande af behörig kontroll,

kan finna nödiga;

b) att hvarje gång införsel sker af varor, för hvilka efter förädling

tullrestitution vid utförseln åstundas, afsigten med införseln i förtullningsinlagan

tydligen angifves;

c) att utförseln sker vid samma tullplats, der införseln egt rum, så

framt icke generaltullstyrelsen i särskild! fall annorlunda medgifvit;

d) att vid utförseln angifningsinlagan, så vidt generaltullstyrelsen ej

annorlunda föreskrifvit, alltid skall vara åtföljd af tillverkarens under edsförpligtelse

afgifna och af två trovärdige män bestyrkta försäkran, att, för

framställning af den till utförsel anmälda varan, blifvit använda för sådant

Bih. till Biksd. Prat. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

ändamål från utlandet införda, anmälda och förtullade varor, samt att den

myckenhet af hvar och en bland dessa, som åtgått till en kilogram, eller

annan antagen enhet af exportvaran, icke understigit vissa uppgifna belopp;

e) att förenämnda vid utförseln lemnade uppgifter, så vidt möjligt är,

af tullförvaltningen kontrolleras, för hvilket ändamål denna, om den så anser

nödigt, egen låta, på egarens bekostnad, tekniskt undersöka varan;

f) att utförseln verificeras, på sätt förut i denna § sagdt är;

g) att utförseln egen rum och behörigen styrkes inom ett år från det

införseln skedde af de varor, för hvilka tullrestitution åstundas, skolande

restitutionslagen alltid innehålla uppgift om tiden, då nämnda varor blifvit

införda, samt den lägenhet, med hvilken införseln skett;

h) att varuegaren ställer sig till efterrättelse alla till vinnande af

nödig kontroll meddelade föreskrifter och bestrider de kostnader, som deraf

föranledas.

Derest utländskt råbränvin etc. — — — — — — — —---

— — — — — — — — — — — — — — — •—--myckenheten

normalliter.» »

Rörande tullkomiténs ifrågavarande förslag hafva kongl. kommerskollegium

och kongl. generaltullstyrelsen i gemensamt afgifvet utlåtande

anfört följande:

»Vid affattande! af sitt förslag till förändrad lydelse af ifrågavarande

lagrum, hvarigenom vida mera omfattande rätt till tullrestitution vid

export af varor, till hvilkas framställning användts utländskt råämne, än

enligt samma lagrums nuvarande lydelse skulle få af vederbörande industriidkare

under iakttagande af vissa dels i förslaget formulerade, mera allmänna,

dels af generaltullstyrelsen särskild! för hvarje fall meddelade kontrollföreskrifter,

men utan något förbehåll i öfrigt, åtnjutas, synes komitén

hafva utgått från den förutsättningen, att en för statsverket fullt betryggande

kontroll beträffande de uti exportvaran ingående råämnenas art och

mängd skulle kunna under alla förhållanden åstadkommas, om icke på annat

sätt, dock derigenom att fabrikationen af varan stäldes under tullmyndighets

särskilda uppsigt. De af reservanten emot eu sådan uppfattning anförda och

genom exempel åskådliggjorda invändningar visa emellertid, att denna komiténs

förutsättning icke alltid egen full giltighet. Också har reservanten, såsom

ofvan nämnts, på grund deraf föreslagit, det generaltullstyrelsen måtte

erhålla bemyndigande att vägra förmån af tullrestitution i fall, då styl •elsen

ansåge fullt betryggande kontroll mot missbruk af samma förmån icke kunna

åstadkommas. Och derest stadgande om rätt till tullrestitution i den vid
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

51

sträckta omfattning, som komitén föreslagit, skulle varda gällande, anse

följaktligen äfven embetsverken bestämmelse om en sådan inskränkning af

samma rättighet, som med ett åt generaltullstyrelsen gifvet bemyndigande

i ofvanberörda syfte afses, böra i momentet intagas.

Beträffande deremot eu af reservanten ytterligare föreslagen inskränkning

af ifrågavarande rättighet, hvilken inskränkning icke heller blifvit af

komiténs flertal upptagen, nemligen att vägran af sökt restitutionsförmän

skulle kunna och böra af generaltullstyrelsen grundas äfven på den omständighet,

att exportvarans införande på den utländska marknaden skulle nedsätta

andra liknande svenska exportvarors värde och sålunda för vårt lands

industri i dess helhet blifva skadlig, anse embetsverken ett tillvaratagande

af de svenska näringarnas intresse i detta hänseende falla helt och hållet

utom ämnet för förevarande lagstiftning och i allt fall icke ankomma på

generaltullstyrelsen eller kunna af bemälda myndighet utöfvas.

Så väl af komiténs som af reservantens motivering framgår tydligen,

att båda ansett det böra bero på generaltullstyrelsens pröfning och afgörande,

huru vida och när i sammanhang med tullrestitutionen ersättning må åt

exportör af inom riket förarbetad utländsk vara medgifvas för den i och

genom bearbetningen uppkomna råämnesförlust. Ett förtydligande i berörda

syfte af det i komiténs förslag'' under lit. a) förekommande stadgande härom

torde dock enligt embetsverkens åsigt vara behöfligt, ehuruväl en sådan

generaltullstyrelsen tillerkänd rättighet synes med nödvändighet följa af det

åt styrelsen föreslagna bemyndigande att under vissa förhållanden vägra all

restitution.

Den i komiténs förslag under lit. h) intagna bestämmelse om varuegares

skyldighet att ersätta uppkommande kostnader, hvilket stadgandes

ordalydelse i det sammanhang, hvaruti det genom orden »i detta afseende»

blifvit stäldt till föreskriften i samma punkt angående varuegares pligt att

ställa sig till efterrättelse de »ytterligare» kontrollföreskrifter, generaltull

styrelsen skulle ega till missbruks förekommande meddela, torde kunna gifva

anledning till det antagande, att vederbörande varuegare icke vore pligtig

ersätta andra kostnader än sådana som härflöte af generaltullstyrelsens särskild!

meddelade »ytterligare föreskrifter» och således bland annat icke heller

kostnaderna för den möjligen ifrågakommande tekniska undersökning, hvarom

nämnes i litt. e), anse embetsverken likaledes böra förtydligas derhän, att

varuegaren förklaras skyldig godtgöra alla de i och för restitutionsförmånens

åtnjutande uppkommande kostnader.

Mot komiténs förslag, med hvilket reservantens i andra hänseenden, än

här ofvan anförts, synes i allt väsentligt öfverensstämma, hafva embetsverken

i öfrig! icke något att erinra.»

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

Tullkomiténs förslag skiljer sig från reservantens hufvudsakligen derut

innan, att den sistnämnde ansett, att åt generaltullstyrelsen bör inrymmas

rätt att, med hänsyn till dels om vid en varas tillverkning betryggande

kontroll kan åstadkommas, dels ock om restitution icke kan lända

annan svensk industri till väsentlig olägenhet, bestämma om i ett föreliggande

fall restitution enligt förevarande 5 mom. bör medgifvas för en vara eller

icke, då deremot tullkomitén, under medgifvande af allmän rätt till restitution,

allenast uppdragit åt generaltullstyrelsen att bestämma de kontrollåtgärder,

som vid varans tillverkning kunde finnas nödiga för att lemna trygghet mot

obehörig restitution.

Utskottet, som tinner eu ändring af förevarande lagrum behöflig, anser

sig i valet emellan de båda sålunda framstälda förslagen böra förorda det,

som framlagts af tullkomiténs majoritet. Att åt generaltullstyrelsen uppdraga

rätt att vägra restitution af den grund, att behörig kontroll ej skulle kunna

åstadkommas, skulle för denna myndighet helt visst medföra obehag af flera

slag. Stadgandet skulle vara svårt att med konseqvens och jemnhet tillämpa,

och kunde lätteligen föranleda klagomål från de restitutionssökandes sida

öfver förment orättvis behandling. Dertill kommer, att om tullkomiténs förslag

antages, ett korrektiv mot framställningar om restitution för varor,

hvilkas tillverkning är särskild! svår att kontrollera, redan ligger deruti, att

kostnaderna för den kontroll generaltullstyrelsen måste finna sig nödsakad att

i ett sådant fall föreskrifva, blifva så stora, att de öfverstiga fördelen af

restitution. Att åter lemna generaltullstyrelsen rätt att vägra restitution,

om i ett visst fall restitution komme att lända annan industri till förfång,

vore, såsom embetsverken anmärkt, att gifva denna myndighet befattning

med ett ämne, som helt och hållet bör ligga utom dess befogenhet.

Utskottet finner sig sålunda i hufvudsak böra biträda tullkomiténs

förslag. Hvad angår de redaktionsändringar embetsverken föreslagit, finner

utskottet, att det äskade förtydligandet af stadgandet under lätt. a), angående

restitution af tullen äfven för den del af importerad råvara, som vid exportvaras

framställning gått förlorad, icke är af behofvet påkalladt, hvaremot

utskottet, med godkännande af embetsverkens anmärkning mot punkten litt. h)

föreslår, att de i denna punkt förekommande orden »alla de särskilda kostnader,

som för vinnande af i detta afseende nödig kontroll kunna uppkomma»

utbytas mot orden »alla de i och för restitutionsförmånens åtnjutande

uppkommande kostnader.»

På grund häraf och med åberopande af de skäl tullkomitén i öfrigt anfört,

hemställer utskottet,

12:o a) att 9 § 5 mom. i underrättelserna till tulltaxan

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 7. 33

Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål

att desamma åter utföra, antingen bearbetade i förening

med inhemskt eller icke tullpligtigt utländskt råämne

till produkt, som i mom. 1 omförmäles, eller ock bearbetade,

med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan produkt,

än förut i denna § sagdt är, må vid införseln erlagd

tullafgift kunna återfås under iakttagande af följande

vilkor:

a) att den, som vill af sådan förmån komma i åtnjutande,

skall derom lios generaltullstyrelsen göra skriftlig anmälan

med uppgift om den varas beskaffenhet, som för vidare

bearbetning skall till riket införas, samt om bearbetningens

art äfvensom om den tullkammare, vid hvilken införseln

skall ske; hvarefter generaltullstyrelsen bestämmer så väl

den grund, efter, hvilken restitution må åtnjutas, dervid

hänsyn jemväl må tagas till vid exportvaras framställning

oundviklig råämnesförlust, som ock den minsta qvantitet,

hvilken får till utförsel angifvas;

b) att i hvarje förtullningsinlaga afsigten med införseln

angifves;

c) , att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln

egt rum, så vida icke generaltullstyrelsen i särskild!

fall annorlunda medgifvit;

d) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd

af tillverkarens under edlig förpligtelse afgifna och af

tvä trovärdige män till rigtigheten bestyrkta försäkran,

att exportvaran blifvit inom landet tillverkad och att till

dess framställning användts en viss uppgifven mängd af

för sådant ändamål från utlandet af tillverkaren införda,

anmälda och förtullade varor;

e) att de, i enlighet med hvad ofvan föreskrifvits, vid

utförseln lemnade uppgifter, så vidt möjligt är, af tullförvaltningen

kontrolleras, för hvilket ändamål tullförvaltningen

eger, om så anses nödigt, låta tekniskt undersöka

varan;

f) att utförseln verificeras på sätt förut i denna §

sagdt är;

g) att återutförseln eger rum och restitutionen sökes

inom ett år från varans införsel, skolande restitutions
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

ansökningen innehålla uppgift om tiden, då råvaran blifvit

införd, och lägenheten, med hvilken införseln skett; samt

h) att varuegaren ställer sig till efterrättelse de ytterligare

föreskrifter, livilka generaltullstyrelsen må ega

meddela till förekommande af missbruk utaf eu sålunda

medgifven förmån, samt godtgör alla de i och för restitutionsförmånens

åtnjutande uppkommande kostnader.

Derest utländskt bränvin etc.--(oförändradt)---

myckenhet normalliter.

b) att efter förestående moment måtte under samma

§ införas ett nytt moment så lydande:

6. Betinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution

enligt bestämmelserna i denna paragraf lemna! uppgift,

som med verkliga förhållandet icke öfverensstämmer,

kan generaltullstyrelsen förvägra honom rätt att vidare

erhålla sådan restitution.

Förenämnda § 9 i tulltaxeunderrättelserna beröres jemväl af den af

herr Adelsköld inom Första Kammaren afgifna motion, n:o 18, hvilken lyder

sålunda:

»Sedan 1888 års Riksdag höjt den dittills för arrack och rum med

60 öre per liter af 50 procent alkoholhalt vid + 15" C. utgående tullen till

75 öre per liter af samma styrka, ingingo åtskilliga punschtillverkare till

Kong!. Maj:t med eu underdånig framställning om motsvarande höjning af

det belopp, som vid utförsel af inom landet af utländska råämnen tillverkad

punsch restitutionsvis beviljas af tullmedlen. Detta restitutionsbelopp, som

med 60 öres tull för litern arrack eller rum blifvit bestämd till 30 öre

för hvarje liter punsch, borde, enligt en af tillverkande gjord beräkning,

rättvisligen höjas till 37 öre.

Öfver berörda framställning infordrade Kong! Maj:t generaltullstyrelsens

utlåtande, i anledning hvaraf styrelsen lät anställa en noggrann och

uttömmande utredning af frågan. Härvid visade det sig, att det af tillverkande

förordade restitutionsbeloppet, 37 öre per liter, understeg det

belopp, soda eddades i tull för de utländska råämnena. Generaltullstyrelsen

fann sig derför icke kunna göra någon erinran emot den gjorda framställningen,

hvilken, jemte styrelsens utlåtande, af Kong! Maj:t öfveidemnades

till 1889 års Riksdags bevillningsutskott för den åtgärd, hvartill utskottet

kunde finna densamma föranleda.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

55

Utskottet fann framställningen, oaktadt generaltullstyrelsens tillstyrkande,

icke böra till någon åtgärd föranleda, till följd hvaraf frågan icke blef dragen

under Riksdagens pröfning.

Då emellertid ett bibehållande af det vid en betydligt lägre tullsats

för ett af råämnena bestämda restitutionsbeloppet för punsch skulle vålla en

obehörig minskning i den rätt till restitution, tillverkarne förut åtnjutit,

finner jag mig föranlåten att såsom med billighet och rättvisa öfverensstämmande

yrka,

att Riksdagen måtte besluta, att det belopp, som, enligt de i tulltaxeunderrättelserna

meddelade bestämmelser, vid utförsel af inom landet af

utländska råämnen tillverkad punsch restitutionsvis beviljas af tullmedlen,

måtte från sitt nuvarande belopp, 30 öre, höjas till 37 öre per liter.»

Bestämmelserna om restitution för punsch återfinnas i I mom. af

tulltaxeunderrättelsernas 9 §. Detta lagrum medgifver restitution endast

i det fall, att den vara, för hvilken restitution sökes, är tillverkad uteslutande

af utländskt råämne. Efter de upplysningar, utskottet erhållit,

tillverkas emellertid den svenska punschen icke blott af importerade utländska

spritvaror, utan äfven med användande af svensk sprit i större eller

mindre qvantiteter. Då derjemte det till punschen använda sockret lika ofta torde

vara af svensk som af utländsk tillverkning, inses lätt, att, med nu bestämda

vilkor, restitution af punsch icke alltid kan ifrågakomma. Vid detta förhållande

synes det utskottet vara lämpligast och med punschexportörernas

egen fördel mest öfverensstämmande, att stadgandet om restitution borttages

ur 9 §:s ifrågavarande 1 mom. Om så sker, kommer restitution för punsch

att kunna erhållas enligt de allmänna restitutionsbestämmelserna i samma

§:s 5 mom. och dervid ernås den fördelen, att, såsom motionären önskat,

restitutionsbeloppet mera korrekt kommer att motsvara den tull, som erlagts

för det i varan ingående utländska råämnet.

På grund häraf hemställer utskottet,

13:o) att ur § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna utgå

orden »1 liter punsch 30 öre».

Då slutligen det är af stor vigt, att de under punkterna 8:o, ll:o,

12:o och 13:o här ofvan föreslagna lagförändringarne träda i kraft fortast

möjligt, hemställer utskottet,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Be.mUnmgsutshotte.ts

14:o) att för den händelse hvad utskottet under punkterna

8:o, ll:o, 12:o och 13:o här ofvan föreslagit vinner

Riksdagens bifall, Riksdagen väte i skrifvelse till Kong!.

Maj:t, jemte öfverlemnande af sina sålunda fattade beslut,

anhålla, det Kong!. Maj:t täcktes, så fort ske kunde, förordna

om beslutens trädande i verkställighet.

Stockholm den 18 april 1890.

På utskottets vägnar:

ER. DUST. BOSTRÖM.

Reservationer:

Vid punkt 9:o af herr A. E. Petersson, hvilken ansett att den tull

å ägg, som af herr Odell föreslagits med 20 öre pr kilogram, bort af utskottet

tillstyrkas med 1-0 öre per kilogram.

Vid punkt J Bo af herr Cederschiold, med hvilken herrar Bengtsson

och Eliasson instämt: »Då Kong! Maj:t, efter Riksdagens i ämnet gjorda

begäran, nyligen tillsatt en särskild komité med uppdrag att efter utredning

af svenska sjöfartsnäringens tillstånd och alla för dess förkofran nödiga och

nyttiga betingelser inkomma med förslag till åtgärder för befrämjande af

näringens jutveckling, anser jag, att denna komités betänkande, hvilket, med

afseende å de af Kong! Maj:t meddelade föreskrifter, kan antagas vara att

förvänta redan före nästkommande riksdag, bör afvaktas, innan det af tullkomitén

framstälda genomgripande förslag om införande i vårt land af premiering

vid fartygs nybyggnad till slutligt afgörande företages, helst, i betraktande

af de gynsammare förhållanden, hvilka under senare tiden varit

radande för sjöfartsnäringen, någon afsevärd olägenhet icke lärer kunna

vållas af ett års uppskof med frågans afgörande. Enligt mitt förmenande

hade utskottet derför på grund af nu i korthet angifna omständigheter bort,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutslcottets Betänkande B:o 7.

57

utan att ingå i pröfning'' af det föreslagna premieringssystemet, hemställa, att

grefve Strömfelts i ämnet väckta motion icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.»

Vid punkt 12:o åt herrar Bengtsson och Cederschiöld, hvilka anse

att, på grund af hvad anförts, dels i den vid tullkomiténs betänkande angående

förändrad lydelse af § 9 mom. 5 i tulltaxeunderrättelserna in. in.

fogade af herr öfverdirektören in. in. K. Styffe afgifna reservation och dels

i kong!, konnnerskollegii och kong!, generaltullstyrelsens öfver samma betänkande

gemensamt afgifna underdåniga utlåtande, utskottets hemställan i

denna punkt, i hvad samma hemställan afsåge förändrad lydelse af nämnda

författningsrum, bort på följande sätt affattas:

»Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma

äter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller icke tullpligtigt

utländskt råämne till produkt, som i inom. 1 omförmäles, eller ock

bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan produkt, än

förut i denna § sagdt är, må, så framt generaltullstyrelsen finner sådant,

utan fara för missbruk, kunna ske, vid införseln erlagd tullafgift kunna återfås

under iakttagande af följande vilkor:

(I öfrigt lika med utskottets förslag).»

Vid punkt 11 :o och 12 :o af herr Styffe, som åberopat sina inom tullkomitén

i förevarande frågor afgifna reservationer.

Friherre Barnekow har anhållit att få anteeknadt, det han varit

förhindrad att deltaga i behandlingen af punkterna 12:o — 14:o i detta

betänkande.

Bill. till liiksd. Frat. 1S90. 5 Samt. 1 Afd. 7 Häjl,

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:64 Skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen. s. 1 i texten