Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående hvitbetssockertillverkningsafgiften.

1890-04-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1890:8, Betänkande, angående hvitbetssockertillverkningsafgiften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

1

IX:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1890, kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående hvitbetssockertillverkningsafgiften.

Enligt kongl. förordningen den 16 juni 1882 om beskattning af

hvitbetssockertillverkningen i riket skall för all tillverkning af hvitbetssocker,

som inom riket sker, erläggas tillverkningsafgift i förhållande till

det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor antagas

hafva lemna!, efter den beräkningsgrund, att 100 kilogram råa

hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 6,25 kilogram, och 100 kilogram

torkade hvitbetor ett utbyte af 31,25 kilogram råsocker. Tillverkningsafgiften

å det sålunda erhållna råsockret skall utgå med två femtedelar

af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af

den i verldshandel antagna holländska standard. Som denna tullsats för

närvarande utgör 23,5 öre pr kilogram, uppgår hvitbetssockertillverkningsafgiftens

nuvarande belopp till 9,4 öre pr kilogram af tillverkadt råsocker.

I eu inom Andra Kammaren afgifven motion, n:o 184, föreslår herr

F. G. Björck, jemte en nedsättning af tullen å socker, angående hvilken

del af motionen utskottet yttrat sig i sitt betänkande n:o 7, att accisen

för i Sverige af hvitbetor tillverkadt socker upphäfves.

Herr Björck yttrar härom: »Att genom accisens borttagande och den

ökade förbrukningen till följd af prisens sjunkande flera nya hvitbetsockerfabriker

skola uppstå är otvifvelaktigt. Hvitbetsodlingen skulle sålunda

högst betydligt tilltaga, och jordbruket åtnjuta en stor fördel, då,

som allmänt bekant, genom denna växts odling jorden sättes i hög kultur

och dessutom eu stor mängd nyttigt affall erhålles, hvilket dels begagnas

som kreatursfoder, dels som gödningsämne. Sålunda återgå alla

mineralbeståndsdelar, som hemtas från jorden, till densamma, hvaremot

blott sockret, såsom bestående af kol, syre och väte, och hvilket har att

tacka luften och solljuset för sin uppkomst, förbrukas (se sid. XVII i

Eib. till Riksd. Prat. 1890. 5 Sami. 1 Afd. 8 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

kontrollbyråns betänkande). Då äfven statens tillgångar medgifva bifall

till denna motion, vågar jag med säkerhet påräkna tillslutning af denna

kammare, så mycket mer som nu föreslagna skatt och tullnedsättning

utgår från samma fosterländska tanke som åsättande af rågtull, nemligen

att uppmuntra landets jordbruk och skaffa arbetstillfälle åt många armar,

hvarjemte här äfven vinnes billigare lefnadskostnader åt den arbetande

klassen.»

Beloppet af den till statsverket influtna tillverkningsafgiften för hvitbetssocker

outgjordé i jemna tusental:

År 1882 ................................................ 114,000 kronor.

1888 ................................................ 129,000 »

1884 ................................................ 258,000 »

1885 ................................................ 384,000 »

1886 ................................................ 323,000 »

1887 ................................................ 346,000 »

1888 ................................................ 544,000 »

1889 .............................. omkring 600,000 »

Utskottet, som i sitt ofvannämnda betänkande, på anförda skäl, afstyra

nedsättning i tullen å socker, finner än mindre skäl tala för en

nedsättning i hvitbetssockertillverkningsafgiften.

En dylik åtgärd skulle visserligen innebära en utomordentlig uppmuntran

åt landets hvitbetssockerindustri, men att denna näringsgren jemväl

under närvarande förhållanden drifves med mycket godt resultat,

torde ej mindre vara allmänt kändt än äfven framgå af ofvanstående tabell,

som utvisar, att det årliga beloppet af ifrågavarande skatt och följaktligen

äfven tillverkningen är i ständigt stigande. Detta visas än ytterligare

af den omständighet, att i Skåne den ena hvitbetssockerfabriken

anlägges efter den andra. Nämnda industri torde sålunda för närvarande

icke vara i behof af någon vidare uppmuntran än den, som den redan

eger deri, att tillverkningsskatten utgår med allenast 3/. af tullen å råsocker.

Utskottet hemställer förty,

att herr Björcks ifrågavarande motion, i hvad

den angår upphäfvande af hvitbetssockeraccisen, icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 april 1890.

På utskottets vägnar:

ER. GTJST. BOSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.