Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 2

1890-02-18 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1890:2, Bankoutskottets Memorial N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ankom till Riksd. kansli den 18 februari 1890 kl. 2 e. m.

Memorial angående verkstad granskning af riksbankens styrelse

och förvaltning.

Jemlikt föreskrift i § 4 af den för Riksdagens bankoutskott gällande

instruktion har utskottet att verkställa undersökning och granskning

af riksbankens tillstånd samt huru densamma styrd och förvaltad

blifvit, dervid utskottet åligger att med synnerlig uppmärksamhet följa

de fullmägtiges åtgärder, som afse metalliska kassans upprätthållande

samt myntutvexlingens fortgång och bestånd.

För fullgörande af detta åliggande har utskottet tagit kännedom

om dels fullmägtiges allmänna och särskilda protokoll för tiden från

och med den 15 januari 1889, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit

fullmägtige för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad,

och till innevarande riksdags början, dels af de berättelser rörande

riksbankskontorens förvaltning under år 1888, som de sistlidne

år af Riksdagen utsedde revisorer af riksbankens hufvud- och afdelningskontor

afgifvit, dels ock af fullmägtiges i utskottets memorial n:o 1

till Riksdagen öfverlemnade berättelse jemte till utskottet inkomna berättelser

från styrelserna för afdelningskontoren beträffande dessas rörelse

och förvaltning under år 1889; och får utskottet, efter att numera

hafva fullbordat den sålunda föreskrifna granskningen, härmed,

sin instruktion likmätigt, i ämnet till Riksdagen afgifva berättelse.

Hvad härvid först beträffar riksbankens metalliska kassa, dertill

räknas inom landet befintligt, banken tillhörigt guldmynt och omyntadt

guld samt silfvermynt, pregladt i enlighet med 1873 års myntkonvention,

utgjorde nämnda kassa i dess helhet vid 1889 års ingång

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 6 Sami. 1 Afd. 2 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banlioutslwttets Memorial N:o 2.

17,24 millioner kronor. Under de första 4 månaderna af året steg densamma

i allmänhet och höll sig i medeltal vid omkring 17,8 9 millioner,

hvarefter och med anledning af dess nedgående fullmägtige i maj

och juni månad från England indrog guld i plants till värde motsvarande

150,000 tf, genom hvilken åtgärd kassan den 22 juni uppgick

till sitt högsta belopp för året eller 19,9 7 millioner. Redan under de

närmast derefter följande veckorna minskades emellertid denna ånyo

med mer än 1,5 million, till följd hvaraf och då metalliska kassan vid

medlet af oktober än vidare sjunkit och utgjorde föga mer än 17 millioner

kronor, ytterligare indragning af guld befans vara af behofvet

påkallad; och hitkom efter reqvisition från London sådant i början af

november till ett värde af omkring 50,000 £. Hufvudsakligast härigenom

uppbragtes kassan, så att densamma den 23 november steg till

18,2 7 millioner men nedgick derefter ånyo något och motsvarade vid

årets slut 17,94 millioner kronor.

Det uti ifrågavarande kassa ingående guldförrådet har under år

1889 vexlat mellan högst 18,0 5 millioner den 22 juni och lägst 15,20

millioner kronor den 30 april, då metalliska kassan tillsammans utgjorde

17,6 9 millioner kronor, hvadan äfven vid detta tillfälle, likasom

under hela året, föreskriften i § 6 af reglementet att guldkassan skall

svara mot minst -f-delar af kassan i dess helhet varit iakttagen.

Tillgången i skandinaviskt guldmynt, som vid årets början uppgick

till 8,41 och vid årets slut till 9,8 0 millioner kronor, har vexlat

mellan högst sistnämnda belopp och lägst 8,05 millioner den 30 april.

Då från myntverket under år 1889 till riksbanken lemnats myntadt

guld för 4,025,000 kronor, men, sådant oaktadt, behållningen vid årets

slut endast var 1,39 million kronor större än vid dess ingång, har följaktligen

den allmänna rörelsens behof af guldmynt under året med

2,6 3 millioner kronor öfverstigit hvad som annorledes än genom utmyntning

influtit i riksbankens kassor. I dylikt guld har till Norge

remitterats ett sammanlagdt belopp af 1,600,000 kronor, hvaremot under

sistlidne år direkt utbetalning till Danmark af mynt ej förekommit. Af

silfvermynt, pregladt enligt 1873 års myntlag och som efter tillämpning

af bestämmelserna i 1887 års bankoreglemente till hela sitt nominella

värde inräknas i metalliska kassan, var riksbankens tillgång

under ifrågavarande år störst den 30 april, då förrådet uppgick till

nära 2,5 millioner kronor; efter hvilken tidpunkt dels genom försändning

till Köpenhamn och Kristiania för utbyte mot annan valuta af

danskt och norskt silfvermynt för ett sammanlagdt belopp af 600,000

kronor, dels ock hufvudsakligast genom de betydliga uttag af dylikt

mynt, som myntverket gjorde med anledning af till detsamma från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Memorial N:o 2.

3

landsorten ingångna reqvisitioner, behållningen minskades så att densamma

i början af november föga öfversteg 1 million kronor; och hade

intill slutet af året förrådet, oaktadt från myntverket skedde levereringar

af nytt mynt, ej ökats med mer än 200,000 kronor eller till 1,2

millioner kronor, hvaruti ingick danskt och norskt mynt för i jemnadt

tal 230,000 kronor.

Riksbankens fordringar i löpande räkning hos bankinrättningar

eller handelshus å utrikes ort hafva under år 1880 undergått högst

betydliga vexlingar. Från att vid årets början belöpa sig till 14,4

millioner stego de den 9 mars till 17,9 8, varierade derefter under följande

2:ne månader mellan nämnda belopp och 12,2 7 millioner, som

de utgjorde den 11 maj, då dessa fordringar på en vecka sjönko med

3,4 6 millioner, hufvudsakligast föranledt genom Iiqvider för riksgäldskontorets

räkning. Sedermera höllo de sig mellan högst 9,4 5 den 31

maj och lägst 4,6 2 millioner den sista november, hvarefter desamma

vid nästa veckoafslutning minskades så, att i stället för behållning

riksbanken den 7 december egde en skuld af 16,000 kronor, som den

14 i samma månad var ökad till 186,000 kronor. Denna skuld betäcktes

dock snart genom remitterande af vexlar ur portföljen, hvarjemte

riksbanken bereddes tillfälle att få köpa vexlar i förnämligast

£ och riksmark, så att vid årets slut banken hade en tillgång i

fordringar å löpande räkning på utrikes ort af 3,4 millioner. Anledningarne

till minskningen af dessa tillgångar äro hufvudsakligast att

finna i affärsförhållandena med Danmark, som, ofta af ganska oberäknelig

art, under ifrågavarande år varit mer än vanligt vexlande, synnerligast

vid tidpunkten för de så kallade terminerna, då krediter skola

betäckas och andra Iiqvider vara fullgjorda. Detta i förening med dels

konvertering af ett svenskt, i tyskt mynt stäldt lån, som i anseende

till dåvarande höga kurs på riksmark till en stor del betalades med

kronor på Danmark, dels ock inköp från utlandet af svenska obligationer

å ej obetydliga belopp för bland andra postsparbankens räkning,

verkade derhän, att vid årets slut nationalbanken i Köpenhamn egde

tillgodohafvande hos riksbanken till belopp af något mer än 6,800,000

kronor. Genom trasseringar af och utbetalningar för nationalbanken

äfvensom genom försäljning i Köpenhamn af vexlar för omkring 100.000

£ har dock förhållandet i början af detta år så väsentligt ändrat

sig att, om man sammanräknar tillgångarne i kronor å Danmark och

Noi''ge, riksbanken enligt eu för tiden intill den 11 dennes lemnad uppgift

hade fordran i dylikt mynt för sammanlagdt kronor 664,827: 22

utan att härvid guldmyntskassan behöft anlitas; och har sålunda den

mellan de skandinaviska ländernas nationalbanker ingångna öfverens
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

kommelse om öppnande för hvarandra af särskilda räkningar för att

medelst anvisningar å desamma verkställa liqvider och förebygga penningeförsändelser

visat sig vara af väsentligt gagn och väl uppfylla

dermed afsedt ändamål.

Sammanräknas de tillgångar, å hvilka riksbanken enligt § 5

mom. 1 i bankoreglementet eger utgifva sedlar, nemligen metalliska

kassan, på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande

mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld äfvensom på utrikes

ort å löpande räkning innestående medel, befinnas desamma, som

vid årets början utgjorde 31,63, hafva varit högst den 9 mars vid 35,81

millioner och lägst den 14 december vid 17,9 9 millioner, hvarefter de

under återstoden af året ökades med omkring 3,4 millioner samt uppgingo

den 31 december till 21,35 millioner kronor.

Utöfver nyssnämnda tillgångar eger riksbanken utgifva sedlar å

högst 45 millioner kronor under vilkor dels att hvad sålunda i rörelsen

utlemnas betäckes af motsvarande belopp i lätt säljbara utländska statspapper,

å utländsk börs noterade inhemska obligationer samt vexlar,

betalbara inom eller utom landet, dels ock att, när fråga är om ett

sedeibelopp, öfverstigande 35 millioner kronor, metalliska kassan utöfver

dess minimum, 15 millioner kronor, utgör minst 30 procent af

hvad i sedlar utlemnas. Denna sedelutgifningsrätt uppgick under hela

maj—augusti månader och största delen af december månad samt vid

tre andra veckoafslutningar till högsta beloppet eller 45 millioner kronor

och har i öfrigt vexlat mellan 41,97 millioner den 19 oktober och

44,9 6 millioner den 30 april samt var vid årets slut beräknad till 44,8 2

millioner kronor. Af nyssnämnda valutor, som enligt § 5 mom. 2 af

bankoreglementet få tjena till betäckning för riksbankens utelöpande

sedlar, har under året tillgången i utländska oremitterade vexlar skiftat

mellan ett belopp af lägst 3,34 millioner den 23 mars och högst 17,51

millioner den 31 oktober samt motsvarade vid årets slut 16,4 7 millioner

kronor. Äfven behållningen i inhemska obligationer noterade å utländsk

börs har, på sätt redan af den vid utskottets memorial n:o 1 fogade berättelse

kan inhemtas, genom inköp under året undergått väsentliga förändringar,

så att, då riksbanken vid årets början egde sådana obligationer

för 9,7 5 millioner, beloppet vid årets slut ökats till 14,18 millioner

kronor. Likaså har tillgången i utländska statspapper stigit från 7,61

millioner till 8,4 4 millioner kronor. Deremot har beloppet af vexlar,

betalbara inom landet, varit temligen lika under året och varierat endast

mellan 22,85 och 20,52 millioner kronor; uppgående vid årets slut

samtliga nu ifrågavarande till betäckning af sedelskulden afsedda valutor

till ett sammanräknadt belopp af 61,43 millioner kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

5

Riksbankens skuld för utelöpande sedlar, som vid 1889 års början

var beräknad till 44,19 och vid årets slut till 43,8 4 millioner kronor,

har under året varit högst den 30 september vid 45,7 5 millioner och

lägst den 13 april vid 35,32 millioner kronor. Den obegagnade sedelutgifningsrätten

åter har under året i medeltal uppgått till 31,7 5 millioner

och vexla! mellan 22,31 millioner och 42,7 2 millioner kronor samt

belöpte sig den 31 december till 22,3 3 millioner kronor. Vid samma

tidpunkt motsvarade sådana riksbankens å vista förbindelser, som intill

medlet af år 1887 inräknades i riksbankens sedelskuld eller den så

kallade sedelstocken, nemligen på folioräkningar innestående medel samt

utelöpande postvexlar, ett sammanlagdt belopp af nära 13 millioner

kronor, och betydelsen af de förändrade grunderna för riksbankens sedelutgifningsrätt

visar sig, vid jemförelse med de förut för densamma

gällande bestämmelser, enligt hvilka, om dessa skolat tillämpas vid beräknandet

af ställningen den 31 december, sedelutgifningsrätten under

i öfrigt oförändrade förhållanden då skulle hafva varit öfverskriden med

omkring 370,000 kronor, i stället för att riksbanken nu, såsom nyss

nämndes, egde obegagnad sådan till belopp af mer än 22 millioner

kronor.

Riksbankens utländska affärer, hvilkas omfattning år 1888 voro

väsentligt större än under näst derförutgångna år, hafva under år 1889

ytterligare vunnit i betydenhet. Yexelköpen och dermed jemförliga

transaktioner hafva nemligen sistnämnda år uppgått till ett bokfördt

belopp af 115,48 millioner och försäljningarne till 121,19 millioner

kronor eller tillsammanlagdt 236,6 7 millioner mot respektive 108,07,

101,4 2 och 209,4 9 millioner under förstnämnda år.

Denna vexelhandel har hufvudsakligast egt rum vid riksbankens

hufvudkontor. Härförutom har såsom förut endast 2:ne kontor, nemligen

de i Göteborg och Malmö, deltagit uti ifrågavarande slags affärer.

Vid det förra köptes under år 1889 utrikes vexlar för £ stg 251,743: 2.6,

rmk 1,059,184: 90, frcs 1,167,751: 45, floriner 10,650: 88 och kronor

278,675: 5 9, motsvarande i svenskt mynt tillsammans kronor 6,597,878:54,

och såldes sådana för £ stg 62,236: 13.7, rmk 667,073: 08, frcs

180,516:57 och kronor 22,754: 24 å Köpenhamn samt kronor 297,691: 45

å Kristiania, eller i svenskt mynt sammanlagdt kronor 2,174,003: 20,

hvaremot under år 1888 vexelköpen vid samma kontor utgjorde i rundt

tal 7,36 millioner och vexelförsäljningarne 1,86. Yexelköpen vid kon
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

toret i Malmö, som under år 1888 omfattade allenast ett belopp af

något mer än 366,000 kronor, har under sistförflutna år varit blott obetydligt

större, i det desamma afsett £ 7,300, rmk 32,190: 4 4, danska

kronor 223,690: 37 och norska kronor 3,947: 97, eller tillsammans i

svenskt mynt kronor 387,891:88, hvarjemte vid kontoret invexla!^ eller

inlösts:

danska sedlar till belopp af................................... kronor 1,473,800

å vista anvisningar, betalbara i Köpenhamn, å „ 48,000

och norska sedlar...................................................... „ 295,200

samt å vista anvisningar, betalbara i Kristiania, å „ 55,000

På sätt i fullmägtiges till utskottet afgifna och Riksdagen redan

meddelade berättelse är omförmäldt, har afdelningskontoret i Malmö,

som hittills ej egt sälja vexlar i utländskt mynt, från innevarande års

början fått sig under vissa vilkor och å begränsadt belopp beviljad

trasseringsrätt å Köpenhamn, Kristiania, Hamburg, London och Paris,

af hvilken rätt kontoret, enligt hvad utskottet inhemtat, redan ehuru

naturligtvis ännu i mycket inskränkt mån kunnat begagna sig.

Vinsten å utrikes vexelrörelsen utgör för år 1889 482,162 kronor

44 öre. Om såsom förlag för denna rörelse anses sammanlagda beloppet

af behållningarne å utrikes ort och oremitterade vexlar, i medeltal

för året uppgående de förra till 6,971,000 och de senare till 9,914,000

eller tillsammans 16,885,000 kronor, utgör berörda vinst 2,8 6 procent

af rörelsekapitalet.

För tillökningen under året af riksbankens tillgångar i in- och

utländska obligationer linnes redogörelse lemnad i sist församlade

revisorers berättelse angående riksbanken, men utskottet har likväl ansett

sig böra för Riksdagen något närmare omförmäla hithörande affärer,

med förbigående dock af hvad som angår köp och inlösen af åtskilliga

brandstodsbolags obligationer, hvilka egentligen ej torde vara att hänföra

till ifrågavarande tillgångar, utan snarare att betrakta såsom lån

mot hypotek.

Hvad härvid först beträffar köp af obligationer, tillhörande ett

under sistlidna år utbjudet Italienskt jernvägslån å 366,350,000 lire,

fick riksbanken genom Norddeutsche bank erbjudande att deltaga i teck
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

ningen af detsamma, som är stäldt att återbetalas genom utlottning

under 90 år från 1896 och löper med 3 procents ränta, betalbar i lire,

francs, £ eller tyska riksmark. Då ifrågavarande slags obligationer,

såsom garanterade af Italienska staten, torde få anses vara af

god beskaffenhet och innebära nöjaktig säkerhet samt kursen å dem

vore ganska fördelaktig, enär, efter afdrag för belöpande inkomstskatt,

utgörande något öfver 14 procent af kupongen, obligationerna det

oaktadt beräknades lemna en ränteafkomst af 4,35 procent, beslöto fulira

ägtige i februari månad teckna riksbanken för ett nominelt belopp af

2 millioner lire, hvilket ock erhölls till kurs af 58,6 procent och betalades

i riksmark, efter beräkning af 100 lire för 80 mark, med riksmark

937,600, hvartill kom för upplupen ränta rmk 7,333: 33. Inköpspriset

å dessa obligationer blef i svenskt mynt kronor 829,776, till

hvilket belopp de ock äro bokförda.

Vidare inköpte riksbanken i februari och mars månader dels Allmänna

hypoteksbankens 3 i procents obligationer af 1886 i riksmark

och kronor samt af 1889 i kronor å sammanlagdt nominelt 2,285,800

kronor till pris af 97 procent, dels ock Svenska statens 3 \ procents

obligationer af år 1886 i riksmark å nominelt 1,100,000 mark, att betalas

till pari och i kronor efter den i obligationerna angifna kurs af

8 kronor = 9 riksmark, hvarjemte riksbanken i utbyte mot till betalning

förfallna riksgäldskontorets obligationer af 1872 års lån till pari öfvertog

3,6 obligationer å 912,000 kronor samt dessutom i juli månad genom

direkt inköp från nämnda kontor erhöll sistnämnda slags obligationer

å nominelt 400,000 kronor till kurs af 100 f procent.

Slutligen har riksbankens obligationstillgång under året vunnit

tillökning genom inköp af Allmänna hypotekskassans för Sveriges

städer 3 i procents obligationer af 1888 å nominelt 194,800 kronor,

äfvensom af Stockholms Iutecknings-garantiaktiebolags 3 £ procents

obligationer af 1889 å 594,000 kronor, af hvilka de förra betalades

efter ett pris af 95 procent och de senare efter 96 \ procent.

Beträffande riksbankens upplåningsrörelse under nästlidna år har

utskottet velat meddela:

att de på upp- och af skrifning sr åkning derstädes insatta medel

vexlade mellan 4,83 och 6,42 millioner kronor på 3,536 — 3,854 räknin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

gar och att desamma vid hufvudkontoret utgjorde mellan 3,77 och 5,45

millioner samt i jemna tusental räknadt vid afdelningskontoret i

mellan 162,000 och 293,000 kronor på 132—176 räkningar

279.000 „

317.000 „

125.000 „

57.000 „

253.000 „

70.000 „

Göteborg

Malmö

Jönköping

Kalmar

Karlstad

Luleå

Vexiö

Visby

Östersund

110,000

53.000

40.000

22,300

97.000

21.000

54.000

40.000

ii

ii

129.000

111.000

92—143

97—138

65—96

6-28

89—108

48—85

46—120

71—110

Göteborg

Malmö

Jönköping

Kalmar

Karlstad

Luleå

Vexiö

Visby

Östersund

mellan 492,000

232,000

och

ii

356.000

213.000

8,600

143.000

28,000

139.000

175.000

ii

112—148

56— 65

146—158

127—159

5—36

57— 70

18—37

37—53

82—104

bevis

ii

att de på deposition insatta medlen utgjorde lägst 15,43 och högst

16,19 millioner kronor på 3,794—4,079 bevis, nemligen vid hufvudkontoret

mellan 13,31 och 14,2 4 millioner kronor på 3,086—3,343 bevis

och, i jemna tusental räknadt, vid afdelningskontoret i

607.000 kronor på

295.000 „

396.000 „

249.000 ,,

59,700 „

165.000 „

86,000 „

315.000 „

300.000 „

11

Hvad slutligen angår de s. k. folior åkning smedlen, som skola

vid anfordran återbetalas och för hvilka ränta ej erlägges, hafva desamma,

enligt de månadsrapporter, som beträffande dylika, nästan uteslutande

staten tillhöriga, medel afgifvas, under nu ifrågavarande tid

varit högst vid 1889 års början med 15,2 8 millioner kronor — deraf

på hufvudkontoret med ett antal räkningar under året af 75—77 stycken

belöpte 13,2 3 millioner — och lägst i slutet af juni med 5,2 5

millioner kronor för hufvudkontoret och sammanlagdt för alla kontoren

Malmö

Jönköping

Kalmar

Karlstad

Luleå

170,000

och

508,000

kronor

på

5

räkningar

338,000

11

1,645,000

11

ii

4

och

5 „

60,000

11

498,000

11

ii

3

11

76,000

11

467,000

11

2

11

5,000

11

16,000

11

ii

1

och

2 „

96,000

11

575,000

11

ii

3

11

s. 9 Kontrollera mot PDF

Barikoutshottets Memorial N:o 2.

9

Yexiö « mellan 22,000 och

Visby ,, 9,000 „

Östersund „ 22,000 „

219.000 kronor på 2 räkningar

120.000 „ „ 2

226,000 „ „ 2 och 4 „

Enligt de till fullmägtige från de särskilda kontoren ingående

uppgifter om riksbankens utlåningsrörelse utgjorde högsta beloppet af

de under sistlidne år vid samtliga kontoren utlånta medel, uttagen å

beviljade kassakreditiv deri inberäknade, 71,38 och lägsta beloppet

62,98 millioner kronor, deraf för vexlar högst 24,85 och lägst 19,66,

för kassakreditiv högst 7,8 0 och lägst 5,7 9 samt för den egentliga

lånerörelsen respektive 38,7 3 och 37,5 3 millioner kronor.

Om man jemför förhållandena vid 1889 års början och dess slut,

visar sig att riksbankens fordringar på vexlar, lån och kreditiv med

inberäknande af på indrifning beroende medel utgjorde:

Den 31 december 1888.

Den 31 december 1889.

för vexlar ...................................

kr. 22,71 millioner

kr. 22,3 5 millioner

,, lån ........................................

„ 37,56 „

„ 39,01 „

,, kassakreditv...........................

it 7,53 ,,

,, 6,94 ,,

eller tillsammans

kr. 67,8 0 millioner

kr. 68,3 0 millioner

Hvad särskild!, beträffar utlåningen mot pant af vågförda effekter,

bär densamma under året nedgått med ej mindre än 1,7 3 million kronor,

utvisande detta en märkbar förbättring i konjunkturerna för jern,

som möjliggjort och utan tvifvel äfven föranledt infriande af dylik pant

för varans försäljning. Derjemte har beloppet af de så kallade afbetalningslånen

minskats med 1,2 2 million kronor, hvaremot utlåningen

mot hypotek, vågförda effekter dervid ej inberäknade, på det hela ökats

med 4,2 millioner, hvaraf på hufvudkontoret kommer nästan hela beloppet

eller något mer än 4 millioner kronor.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1890. 6 Sand. 1 Afd. 2 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

I fråga om de särskilda kontorens på lagsökning och indrifning

beroende fordringar utgjorde desamma den 31 december 1889:

vid hufvud kontoret:

för 91 st. inrikes vexlar ........................

„ lån på högst sex månader mot

hypotek af:

aktier, 1 st. å....................................

skuldebref med endast namnsäkerhet,

4 st. å......................................

„ 50 st. afbetalningslån .....................

,, 2 st. kassakreditiv...........................

,, 15 „ utrikes vexlar.......................

kronor 183,914: 81.

4,777: 80.

24,005: 2 3.

69,269: 79.

6,919: 68.

82,276: 85.

371,164: 16

vid afdelning skontor et i Göteborg:

för 8 st. inrikes vexlar......................... kronor

„ lån på högst sex månader mot

hypotek af:

inteckning i fast egendom, 2 st. å „

skuldebref med endast namnsäkerhet,

7 st. å....................................... „

„ 120 st. afbetalningslån ................. „

„ 1 „ kassakreditiv....................... ,,

41,433: 44.

5,366: 81.

24,764: 70.

50,099: 6 3.

222: 9 7.

121,887: 55

för 62 st. inrikes vexlar .

„ 19 „ afbetalningslån

vid af delning skontor et i Malmö:

................... kronor

52,406: 25.

14,394: 71.

66,800: 96

vid af delning skontoret i Jönköping:

för 5 st. inrikes vexlar .....................

„ 3 „ lån mot hypotek af endast

namnsäkerhet ...................................

,, 28 st. afbetalningslån .....................

„ 2 „ kassakreditiv.......................

„ 4,035: 84.

„ 5,394: 56.

„ 27,993: 70.

„ 6,654: 70. 44,078: so

Transport kronor 603,931: 4 7

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

11

Transport kronor 603,931: 4 7

vid af delning skontor et i Kalmar:

för 42 st. afbetalningslån ..............................................

vid af delning skontor et i Karlstad:

för 22 st. afbetalningslån ................................................

vid af delning skontor et i Luleå:

för 11 st. inrikes vexlar....................... kronor

„ 32 „ afbetalningslån ..................... „

ii

1 „ kassakreditiv.

ii

9,420: 46.

10,904: 03.

48,500: —

vid af delning skontor et i Vexil):

för 2 st. inrikes vexlar....................... kronor 5,427: 3 2.

i? ,,

afbetalningslån

vid afdelningskontoret i Visby;

för 24 st. inrikes vexlar....................... kronor 46,669: 7 0.

„ 6 ,, afbetalningslån ..................... „ 1,201: 0 3.

vid afdelningskontoret i Östersund:

för 9 st. inrikes vexlar......................... kronor

„ 1 lån mot hypotek af skuldebref

med endast namnsäkerhet............

„ 12 st. afbetalningslån .....................

1 ,, kassakreditiv.

V

11

11

4,964: 81.

1,420: 78.

4,937: 33.

255: n.

25,226: 19

22,021: 88

68,824: 4 9

35,705: 8 9, 41,133:21

47,870: 73

11,578: 03

Summa kronor 820,586:

Enligt en af revisorerne i deras berättelse lemnad redogörelse utgjorde

den 30 sistlidne juni beloppet af de på indrifning beroende

medlen................................................................................... kronor 980,515: o8

Häraf har på grund af fullmägtiges beslut vid

nästlidne års utgång från kapitalräkningen afförts

och inom linien upptagits ett sammanlagdt belopp af „ 131,641:79

Säger kronor 848,873: 2 9

Transport kronor 848,873: 2 9

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banlcoulskottets Memorial B:o 2.

Transport kronor 848,873: 2 9

så att då, såsom ofvan uppgifvits, till vederbörande

ombudsmäns åtgärder voro vid årets slut utlemnade

fordringar för sammanlagdt............................................. „ 820,286: —

skiluaden............................................................................. kronor 28,587: 2 9

utvisar förbättring i ställningen under det sistförflutna halfåret.

De för lånerörelsen i dess helhet vid de särskilda riksbankskontoren

anordnade medel utgjorde:

Vid 1889 års

början.

Vid 1889 års

slut.

I medeltal för

samtliga måna- derna af 1889.

Vid

hufvudkontoret............

kr.

20,900,000

20,400,000

20,780,000

kontoret

i Göteborg..

11

12,800,000

—

12,800,000

—

12,800,000

—

V

11

,, Malmö ......

11

9,200,000

—

8,200,000

8,720,000

—

11

V

„ Jönköping

11

2,700,000

2,500,000

—

2,610,000

—

11

11

„ Kalmar......

11

1,600.000

—

1,600,000

—

1,600,000

—

11

1)

,, Luleå ........

11

1,375,000

1,525,000

—

1,480,000

—

11

11

„ Vexiö .......

11

3,100,000

—

3,100,000

—

3,100,000

—

11

11

« YisbJ.........

11

1,100,000

—

1,200,000

—

1,180,000

—

11

91

,, Östersund

11

1,500,000

—

1,200,000

—

1,340,000

hvarjemte det senast inrättade kontoret i Karlstad, hvars verksamhet

började i medlet af nästlidne oktober månad, fått sig för lånerörelsens

bedrifvande anvisadt ett belopp af 1,500,000 kronor.

Hvad särskild! beträffar fördelningen riksbankskontoren emellan

af den för utgifvande af af betalningslån bestämda fond af högst 12

millioner kronor, äfvensom hvad af detta belopp var i dylik lånerörelse

vid 1889 års slut oanvändt är redogörelse härför redan lemnad i fullmägtiges

vid utskottets memorial n:o 1 fogade berättelse, sid. 34.

Vinsten å lånerörelsen vid de särskilda riksbankskontoren under

år 1889 har i förhållande till medelbeloppet af låneförlaget utgjort:

vid

kontoret

i Luleå

4,61

proc. eller....

........... kronor 68,287:

11

11

hufvudkontoret

4,13

11 11

........... „ 858,156:

50

11

kontoret

i Malmö

3,34

11 11

........... „ 291,205:

78

11

11

,, Göteborg

3,23

11 11

........ „ 413,640:

42

11

11

,, Östersund

3,04

11 11

........... „ 40,726:

93

n

11

„ Jönköping

2,99

11 11

........... „ 77,980:

93

Transport 1,749,997:

67

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

13

Transport kronor 1,749,997: 67

vid kontoret i Yexiö 2,57 proc. eller............... „ 79,796: 70

» » n Visby 2,52 „ „ „ 29,777: 80

n .<)) Kalmar 0,8 2 ,, ,, ,, 13,136: 16

hvarjemte kontoret i Karlstad för den tid af 2$

månad, hvarunder detsamma varit i verksamhet,

lemnat eu vinst af ......................................................... „ 475: 12

Sgr kronor 1,873,183: 4 5.

Kär härifrån dragés hvad som under året

utgått för nybyggnaden vid afdelningskontoret

i Göteborg eller............................................................... „ 77,173:47

erhålles det belopp, hvilket i här nedan lemnade

redogörelse upptages såsom riksbankens vinst å

upp- och utlåningsrörelsen........................................ kronor 1,796,009: 9 8

som understiger vinsten för år 1888 med något mer än 40,000 kronor.

I afseende å ofvan intagna redogörelse angående vinsten å lånerörelsen

har utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten derå, att

för afdelningskontoren afdrag skett för aflöningar och andra förvaltningsutgifter

och att de för dem sålunda upptagna belopp äro verklig

nettovinst, under det att för hufvudkontoret dylika afdrag ej egt rum,

enär ifrågavarande slags utgifter ej kunna särskiljas för den del af dess

verksamhet, som särskildt omfattar upp- och utlåningsrörelsen, hvarigenom

ock den för hufvudkontoret angifna vinst å nämnda rörelse i

förhållande till afdelningskontorens visar sig i ej oväsentlig mån fördelaktigare

än densamma i verkligheten är. Derjemte torde hvad särskildt

vidkommer kontoret i Kalmar, för ett rätt bedömande af frågan,

böra tagas i betraktande dels i allmänhet den dåliga affärsställningen

inom kontorets lånedistrikt under senare tiden, dels ock att kontoret

vid dess öppnande i slutet af år 1887 fick från hufvudkontoret öfvertaga

ett ganska betydligt antal afbetalningslån, hvilkas godhet var af

tvifvelaktig beskaffenhet och af hvilka under sistlidne år en del å ett

sammanlagdt belopp af mer än 11,000 kronor funnits böra afföras från

kapitalräkningen och upptagas inom linien, hvarigenom vinsten för

året blifvit med motsvarande belopp minskad.

Enligt numera verkstäldt bokslut uppgick riksbankens vinst å

dess rörelse i sin helhet under år 1889 till det redan förut i fullmägtiges

berättelse till utskottet angifna belopp af kronor 2,621,725: 81;

och utgöras de förnämsta inkomst- och utgiftsposterna af följande:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Inkomster och vinster:

Vinst på upp- och utlåningsrörelsen kronor 1,796,009:

98

Räntor på statspapper och obligationer

77

907,617:

90

„ landtfastighetslån, öfvertagna

af Allmänna Hypoteksbanken

77

30,177:

51

Vinst vid inlösen af utlottade obliga- tioner .....................................

77

60,123:

97

„ „ deltagande i norska statens

3 proc. lån af år 1888.........

77

12,377:

03

„ „ deltagande i Allmänna Hypo-

teksbankens 3jj- proc. lån af

år 1889 ..................................

77

34,667:

98

Afgiften för förseglade deposita.........

77

1,408:

45

n » öPPna „ ............

77

15,255:

25

Vinst på utrikes vexelrörelsen............

77

482,162:

44

„ „ såldt papper från Tumba

bruk......................................

?7

62,579:

06

Skilnad mellan bokförings- och vid

probering å kongl. myntet befunnet

värde å guld ......................................

77 •

24,054:

02

Saldo af räntor, jemfördt med det- samma vid 1888 års slut..................

24,854:

43

Öfriga inkomster ...................................

7?

1,124:

87 3,452,412: 89

Utgifter och förluster.

Räntor på äldre lånebanksobligationer kronor 9,786: 11

Förlust på gammalt silfverskiljemynt ,, 199,258: 0 7

Löner och arfvoden vid hufvudkontoret ,, 329,067: 4 4

Förvaltningsutgifter,, „ „ 167,226: 09

Pensionsstaten......................................... „ 70,800: —

Välgörenhetsbidrag................................ ,, 15,686: 50

Kostnader för indragning och myntning

af guld ............... „ 14,833: 5 2

,, ,, nybyggnad vid afdel
ningskontoret

Jönköping.

................................ „ 24,000: —

Ofriga utgifter......................................... „ 29: 3 5

Behållen vinst år 1889 ...................................................

830,687: 08

2,621,725: 81

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Memorial N:o 2.

15

I fullmägtiges vid utskottets memorial n:o 1 fogade berättelse

finnes intagen fullständig redogörelse angående åtgärder och beslut i

anledning af det dem jemte fullmägtige i riksgäldskontoret lemnade

uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags- och

riksbankshus; men som dessa beslut och åtgärder varit föremål för

pröfning af sammansatt stats- och bankoutskott och genom detsamma

understälts Riksdagen, har utskottet ansett sig endast böra hvad sålunda

förekommit härstädes omförmäla.

På sätt här ofvan redan blifvit antydt, beviljades vid nästlidne års

riksdag fullmägtige i riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen under

år 1887 af riksbankens hufvudkontor samt dess afdelningskontor i

Göteborg, Malmö, Jönköping, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund,

äfvensom för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmägtiges

protokoll för tiden från och med den 15 januari 1888 till samma

dag innevarande år. Riksdagens revisorer, hvilka under nästlidne år

granskat riksbankens hufvudkontors räkenskaper för år 1888, hafva i

sin berättelse anmält, att emot riksbankens förvaltning under den tid

granskningen omfattat ej något varit att erinra, hvarjemte de revisorer,

som af Riksdagen utsetts att granska nämnda afdelningskontors räkenskaper

för samma år, äfvensom afdelningskontorets i Kalmar förvaltning

för tiden från och med kontorets öppnande i medlet af december

månad 1887 till utgången afår 1888, likaledes uti sina berättelser tillstyrkt

full ansvarsfrihet för dessa kontors styrelser. Med afseende härå

och då bankoutskottet vid den nu verkstälda undersökningen rörande

riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning ej haft skäl till någon

anmärkning utan funnit fullmägtige hafva med omsorg och nit fullgjort

det dem lemnade uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmägtige i riksbanken

dels för förvaltningen af denna banks såväl

hufvud- som afdelningskontor under år 1888 och,

hvad beträffar kontoret i Kalmar, äfven för den del

af år 1887 detsamma varit i verksamhet, dels ock för

de beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i

fullmägtiges protokoll för tiden från och med den 15

januari 1889 till samma dag innevarande år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banhontsliottets Memorial N:o 2.

Slutligen har utskottet ansett sig böra tillkännagifva, att utskottet

framdeles vid granskning af reglementet för riksbankens styrelse och

förvaltning ämnar vidare pröfva de i revisorernes och fullmägtiges berättelser

förekommande ämnen, hvilka kunna finnas sådan pröfning

påkalla.

Stockholm den 18 februari 1890.

På utskottets vägnar:

PER SAMZELIUS.

Reservation:

af vice ordföranden, herr Hörnfeldt, med hvilken herrar Dalin

och Ljungman förenat sig: »Då utskottet efter anstäld votering, som

utföll med 11 röster mot 5, beslutit att icke bifalla ett af mig under

öfver 1 äggningarne angående det s. k. dechargebetänkandet gjordt yrkande,

att bankofullmägtiges protokoll rörande en vid inspektion af

afdelningskontoret i Kalmar gjord anmälan beträffande en af detta

kontors styrelseledamöter skulle införas i nämnda betänkande, får jag,

som anser det vara utskottets skyldighet att sätta Riksdagen i tillfälle

taga samma kännedom som utskottet sjelft af detta vigtiga ärende,

hvilket dessutom ådragit sig allmän uppmärksamhet, anmäla min reservation

mot utskottets beslut samt här meddela följande:

Utdrag

af herrar fullmägtiges i riksbanken protokoll den 14 november 1889.

§ 11-

På sätt i särskilda protokollet för den 24 sistlidne oktober förmärs,

hade vikarierande deputeranden herr friherre Fock i sin öfver

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

17

senast förrättad inspektion af afdelningskontoret i Kalmar afgifna berättelse

anmält:

att, enligt hvad af kontorsstyrelsens protokoll och föredragningsr

listor öfver låneärenden framgick, styrelsens vice ordförande, riksdagsfullmägtigen

A. P. Danielson under tiden, som förflutit efter senaste

riksdag, utan i protokollen synlig anmälan af förfall, varit frånvarande

från största antalet sammanträden, då i hans ställe förste suppleanten

handlanden L. Johansson tjenstgjort;

att herr Danielson å ett ej ringa antal reverser för afbeta!ningslån

utfärdat vederhäftighetsbevis;

att, enligt hvad herr friherren meddelats, herr Danielson sjelf

medfört åtskilliga lånehandlingar till kontoret och der dem aflemnat

dels till handhafvaren och dels senare till kamreraren;

att de å dessa lån beviljade beloppen blifvit dels med posten

afsända till låntagarne, men dels stundom af kamreraren lemnade till

herr Danielson, hvarvid så tillgått, att handhafvaren qvitterat beloppen

såsom för från kommissionsanstalten utgående lån, hvarefter herr

Danielson efter hemkomsten insändt låntagarens egenhändiga qvitton;

hvarjemte bemälde herr fullmägtig till samma protokoll bilagt

följande uppgift angående den tid, efter den 23 maj till septembermånads

utgång, vice ordföranden i Kalmar-kontorets styrelse deltagit i

dess sammanträden:

Styrelse-sammanträden:

herr Danielson

närvarande

antal

herr Danielson frånvarande

antal

Maj 24, 29............

........................... 2

20 ...........................................

1

Juni 5 ....................

........................... 1

1, 8, 15, 21, 22, 25, 29..........

. 7

Juli 1, 18 ...............

......................... 2

5, 8, 10, 23 ...........................

. 4

Augusti .....................

....................... 0

1, 3, 8, 13, 19, 24...................

. 6

September .............

.......................... 0

2, 12, 20, 21, 30......................

. 5

Summa 5

23

Lånesammanträden:

herr Danielson närvarande herr Danielson frånvarande

antal antal

Maj 24, 28 29 ............................... 3 25, 27, 31 ................................... 3

Transport 3 Transport 3

Bih. till Riksd. Frot. 1890. 6 Sami. 1 Åfd. 2 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

BanlcoutslcotteU Memorial N:o 2.

herr Danielson frånvarande

antal

Transport 3

1, 3, 4, 6, 8, 11, 14, 15, 17, 18,

19,20, 21, 22, 25,26, 27, 28, 29 19

2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 15

16, 22, 23, 24, 25, 26, 27, ... 17

1,2, 3, 5,6, 7,8,9,12,13,14,15,

17, 19, 20, 21, 23, 24,26,27,28,

30, 31 ............................................. 23

2, 3, 4, 5,7,9, 11,12,13,14,16,

17, 18, 19, 20, 21, 23, 25, 27,

28, 30 ......................................... 21

Summa 25 83

Dessutom hade herr deputeraden för den inre förvaltningen till

fullmägtiges protokoll vid ifrågavarande tillfälle anfört:

»Med anledning af hvad i friherre Focks berättelse blifvit med
deladt

derom att vice ordföranden i styrelsen för afdelningskontoret i

Kalmar utfärdat åtskilliga, å lånehandlingarne tecknade vederhäftighetsintyg

för lånesökande derstädes, anser jag mig böra upplysa, att vid

den inspektion, som af mig förlidet år förrättades vid ifrågavarande

kontor, jag genom samtal med styrelsens medlemmar, i förening med

granskning af handlingarne erhöll kännedom derom, att styrelsens vice

ordförande, hvilken förut i många år utfärdat vederhäftighetsbevis å

lånehandlingar, stälda till hufvudkontoret, härmed i flera fall fortsatt

äfven sedan afdelningskontoret träd! i verksamhet.

Efter att vid tillfället hafva för styrelsens medlemmar såsom min

åsigt uttalat, att ett dylikt betygsutfärdande, ehuruväl lösen för betygen

ej debiterats, icke kunde betraktas såsom lämpligt, satte jag mig,

sedan jag återkommit till Stockholm, efter samråd med vexeldeputeraden

i förbindelse med herr Danielson, som vid den tiden i offentligt

uppdrag vistades i hufvudstaden, och fäste hans uppmärksamhet på det

mindre rigtiga deri, att lian gåfve vederhäftighetsbevis till den styrelse,

af hvilken han sjelf vore medlem, hvarpå jag, som, efter hvad

vid samtalet med herr Danielson inhemtades, fann mig böra antaga,

att förfarandet berodde på missuppfattning om de ifrågavarande intygens

betydelse och på benägenhet att tillhandagå styrelsen med nödiga

upplysningar, ansåg mig, på det att förnyande af detsamma icke måtte

behöfva förekomma, böra i skrifvelse till handhafvande ledamoten erinra

derom, att, i fall upplysningar om lånesökande skulle lemnas af

herr Danielson närvarande

antal.

Transport 3

Juni 5, 7, 12, 13 ........................... 4

Juli ...1, 12, 13, 17, 18, 19, 20, 29,

30, 31 .................................. 10

Augusti 10, 16, 22, 29 ............... 4

September 6, 10, 24, 26 ............ 4

s. 19 Kontrollera mot PDF

B unlcoutskottcts Memorial N:o 2.

19

någon frånvarande styrelseledamot, sådana kunde meddelas enskildt

till det afseende, som derå kunde fästas. Vid friherre Focks afresa

till Kalmar fäste jag hans uppmärksamhet på hvad i ärendet förekommit,

på det att han måtte förvissa sig om, huruvida rättelse skett i

det anmärkta förfaringssättet.»

Sedan i följd häraf styrelsen för afdelningskontoret i Kalmar

erhållit föreläggande att inkomma med yttrande och förklaring angående

de vid ifrågavarande inspektion anmärkta förhållanden, hade bemälda

styrelse under den 9 dennes inkommit med utdrag af sina

protokoll för den 5 och 7 innevarande månad, så lydande:

den 5 november.

»Närvarande: herrar J. A. Johansson, A. P. Danielson och Sterner.

§ 23. Jemlikt styrelsens den 28 nästlidne oktober fattade beslut

företogs nu åter det i afbidan på herr vice ordförandens återinträde i

tjenstgöring malande ärendet rörande den af herrar fullmägtige från

styrelsen infordrade förklaring och yttrande i anledning af de utaf

vikarierande deputeraden, herr friherre Fock efter vid afdelniugskontoret

verkstäld inspektion anmärkta förhållanden, och härvid ingaf

och åberopade herr vice ordföranden ett skriftligt anförande, så lydande:
»Vördsamt

anförande till styrelsens protokoll:

»Med anledning af de anmärkningar herr vikarierande deputeraden

i sin berättelse öfver verkstäld inspektion af riksbankens afdelningskontor

i Kalmar mot mig framstäf, får jag vördsamt anföra följande:

»Att jag varit frånvarande från eu de! sammanträden är riktigt,

men detta har till en del haft sin orsak deri, att vid styrelsens sammanträden

vanligen varit ytterst få ärenden att behandla, ja till och

med dagar, då icke ett enda låneärende förekommit, och derför har

jag trott det ej vara af så stor betydelse, om jag icke så ständigt

närvarit, utan bär jag med anledning deraf anmodat förste suppleanten,

handlanden Ludvig Johansson, att i mitt ställe tjenstgöra några dagar

mer än jag kanske eljest bort;

att jag uraktlåtit att i styrelsens protokoll anmäla förfall har jag,

och jag förmodar äfven styrelsen, ansett icke behöfligt. Jag har dock

hvarje gång jag önskat att en eller flere dagar få vara borta från

styrelsens sammanträden muntligen framstäf detta för styrelsen, och

styrelsens ledamöter hafva alltid på förhand haft kännedom och varit

underrättade, att jag kallat suppleant att i så fall för mig tjenstgöra.

»Med afseende på herr vikarierande deputeradens uttalanden, att

jag på ett ej ringa antal reverser för afbetalningslån utfärdat vederhäftighetsbevis,

får jag nämna, att, sedan jag nu varit i tillfälle genomse

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

afdelningskontorets reverser för afbetalningslån, jag dervid funnit, att

jag från detta års början tecknat sådana bevis å 13 stycken lånehandlingar

för ett sammanräkuadt lånebelopp af 6,700 kronor.

»Att jag sjelf medfört låneliandlingar till kontoret, erkänner jag

att jag så gjort i några få fall, men att orsaken dertill varit, att lånen

då afsett och förorsakats af det förhållandet, att antingen ny låntagare

eller ny borgesman behöft anskaffas i stället för någon, som aflidit

eller som upphört att vara vederhäftig eller afrest till utrikes ort,

»Påståendet, att jag af kamreraren tagit emot lån för att lemnas

till låntagarne, kan jag ej erkänna för mer än tre å fyra stycken, och

då det skett, har det varit sådana af nyssnämnda beskaffenhet, d. v. s.

ehuru de utgått i listan som nya lån, har låntagaren vanligen blott

återfått sin gamla lånehandling med möjligen några kronors öfverskott,

men äfven någon gång med betalande af några kronor som fyllnad i

beloppet mellan gamla skulden och det nya lånet. Detta åtgörande

har jag låtit förmå mig till på enträgen begäran i några få fall af lånesökande,

som äro så godt som grannar till mig och för att de skulle

slippa betala kostnad för lånets erhållande. Detta tillmötesgående har

jag numera bestämdt föresatt mig att ej vidare upprepa.

»Beträffande vidare, att jag visat ohörsamhet mot herr deputeraden

för den inre förvaltningen och icke stält mig hans erinringar om

det, enligt hans åsigt, mindre lämpliga deri, att jag någon gång skrifva

vederhäftighetsbevis å handlingar, som i kontoret belånats, kan jag

ej erkänna sådant i de! syfte, som herr deputeraden numera synes

vilja uppfatta saken. Då herr deputeraden förlidet, år vid ett tillfälligt

samtal med mig i förbigående antydde sin uppfattning i sagda afseende,

förklarade jag med några ord orsaken, hvarför jag då hade skrifvit

några vederhäftighetsbevis, och antager jag, att herr deputeraden med

anledning deraf också nu säger, att han uppfattade mitt åtgörande

»som en benägenhet att tillhandagå styrelsen med nödiga upplysningar».

Detta herr deputeradens uttalande är också med sanna och rigtiga

förhållandet öfverensstämmande, och vågar jag nu något utförligare angifva

skälen dertill.

»För styrelsen är det väl bekant och för herrar fullmägtige kanske

till någon del, att då kontoret erhöll de handlingar för afbetalningslån,

som belånats i hufvudkontoret, men tillkom afdelningskontoret att

öfvertaga, styrelsen vid granskning af desamma fann bland dessa en

hel del vara af mindre god beskaffenhet, och å rätt många förekommo

falska namn och några voro helt och hållet falska. Styrelsen ansåg

sin pligt vara att tillgodose riksbankens bästa så godt görligt vore,

och styrelsen — men isynnerhet dess nitiske och dugande ledamot,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

21

handhafvare!! af den dagliga förvaltningen — utvecklade en berömvärd

verksamhet för att bringa så mycket till rätta som möjligt. I detta

sträfvande var helt naturligt att vederbörande var berättigad påräkna

min hjelp för de lån, som 7iärmast berörde min ort och som, ty värr,

var den, der förenämnda handlingar utgått från, och jag uppfattade

äfven som min skyldighet att göra hvad jag kunde. Följden häraf

blef den, att jag i hemorten gjorde resor åt flera håll och samlade intyg

och meddelanden öfver ett och annat lån, som antingen var falskt

eller der ett och annat sådant namn förekom. Genom dessa bemödanden

blefvo också många lån dels inbetalta och dels öfvertagna

af goda namn. Denna så att säga räfst för att åter bringa ordning

och reda i ortens låneförhållanden hade dock derjemte till följd, att

ortens mest anlitade, egentliga skrifkarlar och s. k. affärsmän, som

gingo allmänheten till hända med medlande af lån, kommo i svårt

bryderi för sina åtgöranden och oredliga tillvägagåenden i förenämnda

afseenden. Den för herrar fullmägtige bekante nämndemannen Peter

Jonsson i Jordsläta tog sig sjelf af daga, och hans bo blef försatt i

konkurs; den äfven bekante häradsdomaren Nils Peter Andersson i

Rosenborg rymde till Amerika, och jemväl hans bo försattes ikonkurs;

äfvenså den i falska lånehandlingars skrifvande vane handlanden och

poststationsföreståndaren J. A. Peterson i Rosendal blef häktad och

sedermera dömd till flera års straffarbete för förfalskning och äfvenså

hans bo i konkurs försatt. Dessa personers verksamhet och fall berörde

på allvarligaste sätt ett större område i ortens 3 å 4 socknar, ja

nästan hela Runstens härad. Allmänheten i detta område och i synnerhet

en del mindre hemmansegare kommo i eu för dem brydsam ekonomisk

belägenhet. Lagsökningar voro talrika från många håll, och flera

för burgna ansedda personer nödgades göra konkurs. Under dessa

bekymmersamma förhållanden blef jag ofta af redbara och sträfsamma

personer tillfrågad om råd, då det gälde deras skulder till riksbanken,

och jag meddelade dem, att, derest de kunde skaffa säkerhet för sina

lån, förhoppning förefunnes att få öfvertaga äldre lån, hvarför de stodo

i borgen, och i viss män äfven erhålla ny kredit. Då de nya lånehandlingarna

voro af de lånesökande uppsatta, uppstod frågan, till hvilken

person i orten styrelsen i kontoret kunde hänvisa för erhållande

af vederhäft.ighetsbevis. I styrelsen öfverlades flera gånger härom, men

styrelsen kunde i hela Runstens härad icke finna en enda person ; som

vore lämplig och villig att meddela bevis. Häradets kronolänsman hade

förlorat styrelsens förtroende att lemna sådana bevis, emedan han gifvit

flera å mindre rigtiga handlingar, hvilket förhållande fäste sådan

uppmärksamhet, att han af länsstyrelsen derför erhöll varning, och var

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

han sjelf i ytterst knappa vilkor, som också ledde derhän, att han kom

och ännu är i konkurs.

»Vid sökandet efter lämplig betygsutgifvare kom styrelsen slutligen

att fästa sig vid en yngre hemmansegare, som antogs som sådan;

men för denne måste någon tid åtgå för att vinna närmare kännedom

om ortens befolkning och ekonomiska vilkor, och det var under förenämnda

tid, jag lät förmå mig att meddela de af herr deputeraden

antydda bevisen. Jag får derjemte nämna, att jag mer och mer dragit

mig från att meddela vederhäftighetsbevis, och styrelsen torde kunna

intyga att jag med medio af sistlidne augusti månad dermed helt och

hållet upphört.

»Den af herr deputeraden omförmälda skrifvelsen till handhafvande

ledamoten af styrelsen har jag aldrig egt någon kännedom om; men

detta torde ej hafva så stor betydelse, ty jag har, som jag nämnt, alltjemt

handlat i sådant syfte att mer och mer komma ifrån bet.ygsutgifvandet

och så fort som möjligt alldeles dermed upphöra.

»Af hvad jag här anfört torde framgå, att jag icke meddelat bevis,

eller i öfrigt handlat annat än i bankens intresse och för att befrämja dess

bästa, och de få bevis, jag förlidet år och i år utgifvit, hafva alla med

noggrannhet afgifvits endast för sådana lånesökande, att bankens säkerhet

är väl betryggad.

»Ehuru herrar deputerade icke angifvit, att mitt af dem omförmälda

förfaringssätt står i strid med något stadgande i lag eller bankens re

glemente, skall jag likvisst, då deras åsigt tyckes vara, att ett sådant

åtgörande ej är lämpligt, samt då jag är helt och hållet öfvertygad åt

deras anmärkning mot mig ej afser annat än bankens bästa, härmed

än en gång förklara, att jag under den tid, jag har uppdraget att vara

ledamot af styrelsen, icke skall befatta mig med de ringaste åtgärder

i låneärenden, som kunna komma att beröra kontoret, annorlunda än

i styrelsens sammanträden såsom deltagande ledamot i besluten. Kalmar

den 5 november 1889. A. P. Danielson.»

Skrifvelsen föredrogs, hvarefter styrelsen beslöt att vid ett följande

sammanträde, dock före innevarande veckas utgång, företaga

ärendet till slutligt afgörande. Som ofvan. In fidem. Per Hanström.»

Den 7 november.

»Närvarande: herrar J. A. Johansson, Steruer och Ludvig Johansson.

§ 24. Föredrogos ånyo förutnämnda utdrag af herrar fullmägtiges

särskilda protokoll för den 24 nästlidna oktober samt vice ordföran
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Banlcoutskottets Memorial N:o 2.

dens med anledning deraf afgifna och till styrelsens protokoll för den

o i denna månad aflemnade förklaring, hvilka båda handlingar upplästes

och beslöt styrelsen — som fann det för sig återstå att förklara

hvarför, sedan herr deputeraden för den inre förvaltningen, på sätt

herrar fullmägtiges berörda protokoll innehöll, anmärkt såsom mindre

lämpligt och rigtigt, att vice ordföranden utfärdat vederhäftighetså

handlingar, som i kontoret företetts till belåning, det icke

blifvit hos. herr deputeraden aumäidt, att detta förfarande till någon

del fortfarit äfven efter det herr deputeraden gifvit sin åsigt till

känna — att med afseende härpå anföra: dels att, i betraktande af

den grannlaga ställning, hvari styrelsens särskilda medlemmar, enligt

styrelsens uppfattning, befinna sig till hvarandra, hvilken också innebär

och för ett godt och för kontorets förvaltning nyttigt samarbete

med nödvändighet förutsätter ett fullt och ogrumladt ömsesidigt förtroende,

styrelsens öfriga ledamöter haft svårt att besluta sig för att

utföra eu angifvares rol, enär derigenom förtroendet och det goda

samarbetet utan tvifvel skulle för alltid blifvit omintetgjorda; dels ock

att vid det förhållande, hvilket vice ordföranden i sin förklaring meddelat,

att genom den stränga räfst, som vidtogs med degamle betygsutgifvarne.

och uppsättarne af lånehandlingar å mellersta Öland, en fullständig

villervalla och allmänt misstroende för en tid bemägtigade

sig sinnena, hvilket nödvändiggjorde mellankomsten af en man med

vice ordförandens stora förtroende i orten och förmåga att ordna och

åter ställa till rätta; hvarvid dock styrelsen hade grundad anledning

att antaga att, i den mån nya betygsgifvare hunnit antagas samt blifvit

kände och vunnit förtroende, de fall, i hvilka vice ordföranden skulle

behöfva anlitas om betyg, skulle blifva •— såsom de väl också blifvit

med hvar dag sällsyntare för att så småningom af sig sjelft upphöra;

viljande styrelsen tillika till förebyggande af den misstanken,

att styrelsen skulle hafva uraktlåtit att fästa tillbörligt afseende vid

herr deputeradens uttalade mening, hafva erinrat att styrelsen trott

sig kunna våga låta den af styrelsen nu åberopade hänsyn till någon

tid gälla på den grund, att herr deputeraden betecknat det anmärkta

förhållandet endast såsom »icke lämpligt» och »mindre rigtigt», men

icke såsom en öfverträdelse af någon i de för riksbanken gällande

lagar, instruktioner eller reglemente stadgad föreskrift eller såsom

något, det der kunde lända riksbanken till skada eller förlust, i hviiket

senare fall styrelsen under alla förhållanden skulle ansett det vara

sin ovilkorliga pligt att genast sådant upptäcka och tillkännagifva.

Styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen anförde för sin del,

att, då han först don 16 augusti detta år inträdt i kontorets sty
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

relse härstädes, han sålunda ej kunde yttra sig om förhållanden, som

vid kontoret egt rum före ofvan angifna tidpunkt i annan mån, än

att han på derom framstäld begäran kunde vitsorda, att antalet af de

utaf vice ordföranden utgifna vederhäftighetsbevis för nya afbetalningslån,

enligt hvad låneportföljen utvisade, öfverensstämde med hvad vice

ordföranden i sitt anförande till protokollet derom uppgifva; samt

att, enär utfärdandet af vederhäftighetsbetyg enligt hans förmenande

ej vore förenligt med hvad § 35 i gällande bankoreglemente

stadgade, han vid öfvertagandet af handhafvarebefattningen vid kontoret

härstädes för vice ordföranden framhållit denna sin åsigt; och hade

vice ordföranden sedan dess ej vidare utfärdat vederhäftighetsbetyg å

till kontoret ingifna lånehandlingar;

Och skulle utdrag af detta protokoll såsom yttrande och förklaring

till herrar fulhnägtige öfversändas. Som ofvan. In fidem. Per

Hanström.»

Efter föredragning af haudlingarne togo herrar fullmägtige detta

ärende i öfvervägande och funno dervid hvad inspekterande fullmägtigen

anmärkt i fråga om såväl utfärdandet af vederhäftighetsbetyg

som inlemnandet af lånehandlingar vara genom de afgifna förklaringarne

bekräftadt, i följd hvaraf och då herrar fullmägtige så

mycket mindre kunde fästa afseende vid hvad styrelsen till förklarande

af sitt handlingssätt anfört, som det ålegat styrelsen att sjelf

söka rätta hvad som funnits icke öfverensstämma med god ordning

och gällande föreskrifters rätta förstånd, allra helst sedan uppmärksamheten

blifvit derpå rigtad, herrar fullmägtige ansågo sig, särskildt med

hänsyn till den grannlaga ställning en styrelseledamot intager gent

emot såväl kontoret som den lånesökande allmänheten, böra genom

protokollsutdrag förständiga styrelsen att noga tillse, att förfarande af

sådan art som det nu anmärkta icke vidare måtte vid kontoret förekomma.

))

Vidare har herr Cederberg afgifvit en så lydande reservation:

»Enligt protokollet af den 14 november 1889 hafva fullmägtige funnit

sig böra erinra styrelsen vid afdelningskontoret i Kalmar, att den

borde sjelf söka rätta hvad som funnits icke öfverensstämma med god

ordning och gällande föreskrifters rätta förstånd med förständigande

att noga tillse att förfarande af den art, som i protokollet anmärkts,

icke måtte vid kontoret förekomma.

Det anmärkta förfarandet synes delvis hafva varit sådant, som

är förbjudet i bankoreglementets 35 §. Emellertid har den åtgärd,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

25

som nämnda § för sådant fall ålägger fullmägtige, ej vidtagits; och

då, enligt min åsigt, före dechargefrågans afgörande bort utredas,

huruvida en verklig eller endast eu skenbar motsägelse mellan fullmägtiges

protokoll och handlingssätt förefinnes, men sådan utredning

ej vidtagits, har jag häremot velat anmäla min reservation.))

Herrar Norden felt, Söderhjelm och A. Hansson i Solberga hafva

till följd af beviljad ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i den

slutliga behandlingen inom utskottet af detta betänkande.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1890. 6 Sami. 1 Afd. 2 Raft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.