Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af motion om efterskänkande af eller nedsättning i den landtbrukaren C. M. Bergman i Yllestad Bakersgård affordrade betalning för ett från riksbanken utlemnadt län.

1890-03-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1890:8, Utlåtande, i anledning af motion om efterskänkande af eller nedsättning i den landtbrukaren C. M. Bergman i Yllestad Bakersgård affordrade betalning för ett från riksbanken utlemnadt län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

''Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1890, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af motion om efterskänkande af eller nedsättning

i den landtbrukaren C. M. Bergman i Yllestad

Bakersgård affordrade betalning för ett från riksbanken

utlemnadt län.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 64, som blifvit

till utskottets behandling öfverlemnad, har herr J. Smedberg hemstält,

det Riksdagen måtte besluta, att den landtbrukaren C. M. Bergman i

Yllestad Bakersgård affordrade betalning af Claes Johanssons i Bossgården

Vistorp återstående skuld till riksbanken, utgörande 1,198 kronor

54 öre jemte ränta, måtte bemälde Bergman eftergifvas eller åtminstone

med 50 procent nedsättas.

Rörande tillkomsten af ifrågavarande fordran är redogörelse lemnad

i en till fullmägtige i riksbanken i april månad sistlidna år af

riksbankens afdelningskontor i Jönköping gjord framställning i ämnet,

hvilken utskottet ansett sig böra till upplysning om de med saken

sammanhang egande förhållanden meddela, så lydande:

»Bland de från afdelningskontoret i Göteborg till kontoret öfverflyttade

reverser för afbetalningslån mottog kontoret en sådan revers

å 2,000 kronor, utgifven af hemmansegaren Claes Johansson i Vistorp

Bossgården och försedd med borgen af hemmansegarne J. Nejman i

Vårskäl, C. F. Johansson i Möleberget, J. Johansson i Vistorp samt

Joh. Andersson i Elekullen. Då vid lånets omsättning antagligt vederhäftighetsbevis

ej kunde lemnas för löftesmännen Joh. Andersson och

J. Johansson, anmodades låntagaren att antingen inbetala resterande

Bill. till Rilcsd. Prat. 1890. 6 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banlcoutskottets Utlåtande N:o 8.

kapitalskuld eller ock ställa ny säkerhet. Efter någon tids förlopp insände

låntagaren en lånehandling å 1,600 kronor, försedd med borgen

af J. Nejman, C. F. Johansson och liemmansegaren Adam Johansson

i Lilla Boda, hvilken lånehandling dock afslogs, enär säkerheten ansågs

otillräcklig. Ny lånehandling inkom några dagar derefter, försedd

med ytterligare en löftesman, landtbrukaren F. Hallén i Vistorp, men

afslogs på grund af felaktighet i borgensmeningen. Sedan reversen

blifvit omskrifven, och intet var att anmärka mot säkerheten, hvilken

blifvit vitsordad af landtbrukaren G. M. Bergman i Bakersgården, godkändes

reversen.

Då lånet förföll till afbetalning, måste emellertid lagsökningsåtgärder

vidtagas mot såväl låntagaren som löftesmännen, hvarvid upplystes,

att hemmansegaren Adam Johansson i Lilla Boda nekat för sin

namnunderskrift.

Af den rättegång, som med anledning häraf anhängiggjorts, har

framgått, att Adam Johansson, såsom icke skrifkunnig, anmodat Bergman

att skrifva Adam Johanssons namn å den första reversen, samt

att Bergman utan att å nyo höra Adam Johansson skrifvit hans namn

å den sista reversen, å hvilken såväl låntagarens som löftesmännens

namnteckningar äro bevittnade af bemälde Bergman och dennes son

H. G. Bergman, hvilken senare bevittnat namnteckningarne, oaktadt

han ej var tillstädes, vare sig då Adam Johansson anmodade hans fader

att skrifva Adam Johanssons namn, eller då låntagaren och de öfrige

löftesmännen underskrefvo handlingen.

Sedan Adam Johansson genom edgång friat sig från krafvet och

såväl låntagaren som öfrige löftesmännen gjort konkurs, hvari slutlig

utdelning erhållits utom i F. Halléns konkurs, hvari dock den slutliga

utdelningen torde blifva högst obetydlig, har styrelsen funnit skäligt

anmoda C. G. Bergman, hvilken genom sitt oförsigtiga tillvägagående

möjligen bidragit till bankens förlust å ifrågavarande lån, att godvilligt

godtgöra banken resterande kapitalskuld 1,198 kronor 54 öre jemte ränta.

Med anledning häraf har Bergman, med öfverlemnande af ett intyg

af fullt trovärdig person om Adam Johanssons tillgångar, hos styrelsen

på anförda skäl hemstält, att han måtte befrias från all ersättningsskyldighet,

eller, om detta ej kan bifallas, att banken måtte åtnöja sig

med en fjerdedel af resterande beloppet eller den andel, som det tillkommit

Johansson att betala, om de andra löftesmännen kunnat fullgöra

sina förbindelser.

Oaktadt obestridligt är, att genom Bergmans förvållande Adam

Johansson kunnat fria sig från den af honom ursprungligen ingångna
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

3

förbindelsen, får dock styrelsen för sin del förorda Bergmans framställning

alt blifva befriad från all ersättningsskyldighet, eller, i den händelse

detta ej kan bifallas, att den erbjudna godtgörelsen måtte antagas;

och får styrelsen såsom stöd härför anföra:

att Bergman är en för sin stora rättrådighet allmänt aktad man;

att han i sina vederhäftighetsbevis och upplysningar visat sig

mycket samvetsgrann och pålitlig och utan tvifvel i föreliggande fall

endast låtit sig förleda till oförsigtighet af för mycken tillit till bemälde

Johansson;

att, då Bergman befinner sig i rätt långt framskriden ålder och

hans helsa numera är vacklande samt han ej eger mer än hvad som

är för hans existens nödvändigt, lånets fulla inbetalning skulle blifva

för honom ytterst känbart; samt till sist

att Johansson, om tillfälle icke yppats för honom att genom ed

fria sig från krafvel, sannolikt i så god tid realiserat sina tillgångar,

att för bankens fordran ej funnits något att tillgå.

Beträffande andra vittnet å ifrågavarande handling får styrelsen

meddela, att anspråk om godvillig ersättning ej blifvit hos honom gjord,

på grund deraf att han är i tjenst hos sin fader samt saknar helt och

hållet några tillgångar.))

Af de vid berörda framställning fogade domstolsprotokoll inhemtas

i afseende å Adam Johanssons befrielse från betalningsskyldighet för

berörda lån, att den 10 december 1887 honom ålagts edgång med skyldighet

att dessförinnan förete intyg dels om frejd och kristendomskunskap

samt dels om att han blifvit undervisad om edens vigt och

varnad för mened; att han den 18 juli 1888 för uraktlåtenhet att skaffa

sig sådant intyg dömts till 20 kronors vite; att han vid ifrågavarande

ting, eller den 17 september samma år, på egen anhållan och på grund

af uttalande från kyrkoherden i församlingen att Adam Johansson behöfde

ytterligare undervisning, innan honom kunde anförtros värjemålseds

afläggande, erhållit uppskof med målet till nästa vinterting; samt

att han vid detsamma efter företeende af ett prestbevis med innehåll

bland annat att Johansson »icke anser sig kunna med ed styrka att

han icke genom C. M. Bergman i Yllestad Bakersgård låtit teckna sig

som borgesman i den första reversen men tror sig med ed kunna bekräfta

att han icke genom berörde Bergman låtit teckna sig som borgesman

i den andra reversen», den 15 januari 1889 aflagt eden och

till följd deraf frikallats från betalningsskyldighet.

Då Bergmans ofvanberörda hos fullmägtige gjorda framställning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

i ämnet kunde anses innebära mindre en förlikning i en tvist än ackord

för en bankens fordran, och fullmägtige ej egde att medgifva ackord åt

annan bankens gäldenär än sådan, som afträdt sin egendom till konkurs,

blef ock berörda ansökning af fullmägtige under den 16 maj

1889 afslagen, hvarefter, enligt hvad styrelsen för afdelningskontoret

i Jönköping under den 26 februari 1890 upplyst, Bergman förklarat

sig villig att, utan att låta domstol pröfva hans betalningsskyldighet

för ifrågavarande lån, infria detta, men dervid hemstält, att, då några

ersättningsanspråk mot honom näppeligen kunde väckas förr än samtliga

löftesmännens å lånet konkurser blifvit afskräde och då han hade

för afsigt att vid innevarande års riksdag söka befrielse från berörda

ersättningsskyldighet, honom måtte medgifvas anstånd med lånets inbetalande

till den 15 maj innevarande år. Med anledning häraf, och

som vederbörande ombudsman förklarat att löftesmannen Halléns konkurs

ännu ej vore afslutad och att dessförinnan några lagliga åtgärder

mot Bergman ej kunde vidtagas, bifölls det begärda anståndet mot

vilkor att Bergman lemnade säkerhet för lånets infriande jemte upplupen

ränta, i den händelse Riksdagen ej skulle finna skäl medgifva

eftergift af hans betalningsskyldighet, hvilket vilkor Bergman sedermera

på nöjaktigt sätt uppfylt; yttrande kontorsstyrelsen, som fortfarande,

på förut anförda skäl, förordade Bergmans befriande från betalningsskyldighet,

till ytterligare stöd härför följande: »Den svåra kris,

som under åren 1886 och 1887 hemsökte flera socknar i Vartofta

härad, är nogsamt bekant, liksom ock att styrelsen någon tid efter

kontorets öppnande af förekommen anledning måste entlediga åtskilliga

af styrelsen för riksbankskontoret i Göteborg ursprungligen antagna

betygsgifvare. På grund af det osäkerhetstillstånd, som rådde bland

den landtbrukande befolkningen inom vissa delar af häradet, var det

derföre med icke ringa svårighet förenadt att i de entledigade betygsgifvarnes’

ställe erhålla lämpliga personer, benägna att mottaga förtroendet

att meddela vederhäftighetsbevis å lånehandlingar, afsedda att

vid kontoret belånas. Först efter stora betänkligheter åtog sig Bergman

detta uppdrag. Det sätt, hvarpå han fullgjort detsamma, har

städse burit vittne om god personkännedom, noggrannhet och pålitlighet,

hvartill kommer, att Bergman genom upplysningar och resor utan

anspråk på ersättning lagt icke ringa nit i dagen för att vara styrelsen

till tjenst under dess bemödanden att bringa ordning och^reda i låneförhållandena

inom Vartofta härad.»

I ett till utskottet afgifvet utlåtande i ämnet hafva^fullmägtige för

egen del yttrat, att utan tvifvel i detta fall förelåge ömmande omstän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets Utlåtande N:o 8.

5

digheter så till vida, att Bergman syntes hafva handlat på god tro och

i bästa afsigt, men att å andra sidan han dock gjort sig skyldig till

en obetänksamhet, som, om äfven den bedömes mildt, gjorde det svårt

att fritaga honom från den ersättningsskyldighet, hvars ntgörande

kräfves mindre af hänsyn till den i och för sig obetydliga uppoffring,

som riksbanken skulle göra genom den ifrågasatta eftergiften, än af

de principiella betänkligheter, som möta mot lindring af ett genom

egen skuld ådraget ansvar, eu lindring, hvilken skulle kunna ofördelaktigt

inverka på uppfattningen af en betyggifvares och låneförmedlares

pligter; anseende sig fullmägtige på grund häraf och oaktadt de

behjertade de svårigheter, i hvilka betygsgifvaren råkat, icke ega giltig

anledning att tillstyrka bifall till motionen.

Lika med fullmägtige finner utskottet, att Bergman i förevarande

fall handlat obetänksamt och utan tillbörlig försigtighet samt att, juridiskt

sedt, han borde vidkännas alla följderna af sitt förfarande, men

å andra sidan och om Bergman äfven icke kan styrka sig hafva haft

rätt att skrifva den uppgifne löftesmannens namn å den skuldsedel, som

i riksbanken belånades, torde det dock med fog kunna sägas att han

ostridigt egt uppdrag att teckna dennes borgen för samma belopp,

som låntagaren erhöll, och att, derest ej formfel å lånehandlingen förekommit,

utan densamma omedelbart antagits, ofvannämnde Adam

Johansson måst erkänna den tecknade borgensförbindelsen. Ur billighetssynpunkt

bet-raktadt, kan det derför synas väl hårdt om Bergman,

då han handlat i god tro samt i tillit till annan persons rättrådighet

och då han ej haft den ringaste nytta af lånet, skulle få betala

hela ifrågavarande, för en person i hans ställning ganska betydliga

belopp. När härtill kommer att, på sätt af motionen framgår, den man,

hvars namn Bergman tecknat, vidtagit sådana åtgärder att, äfven om

honom skulle hafva ålagts betalningsskyldighet, riksbankens fordran ej

kunnat hos honom uttagas, under det att i motsats härtill Bergman ej

sökt draga sig undan utan stält säkerhet för hvad han kan finnas

skyldig gälda, har utskottet, med afseende jemväl derå, att Bergman,

enligt hvad handlingarne utvisa, är en gammal för redbarhet känd man

i knappa omständigheter, ansett att, ehuru han ej bör helt och hållet

undgå påföljderna af sitt obetänksamma handlingssätt, han derför finge

plikta tillräckligt, om han tillförbundes att betala hälften af omförmälda

skuld, helst i fråga om ackord och andra eftergifter, då man ej tilllämpat

hvad som kunnat anses vara strängt juridiskt rätt, sådana tvifvelsutan

många gånger medgifvits under mycket mindre urskuldande

omständigheter och förhållanden eller ock afskrifningarne blifvit en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banlcoutslcottets Utlåtande N:o 8.

följd af hänsynslösheten hos vederbörande gäldenärer och vidtagande

från deras sida af tör hända mindre hederliga försigtighetsmått.

På grund häraf finner utskottet sig hafva skäl på det sätt tillstyrka

förevarande motion,

att, derest landtbrukaren C. M. Bergman i Yllestad

Bakersgård, inom en månad efter delfåendet af

Riksdagens beslut i ämnet, å ifrågavarande skuld, utgörande

1,198 kronor 54 öre jemte ränta, inbetalar

hälften af såväl återstående kapitalet som räntan, bemälde

Bergman må från vidare betalningsskyldighet

för det Claes Johansson i Bossgården Vistorp under

den 29 september 1886 beviljade lån å 1,600 kronor

befrias.

Stockholm den 21 mars 1890.

På utskottets vägnar:

PER SAMZELIUS.

Reservationer:

af vice ordföranden herr Hörnfeldt;

af herr Norden/eif, som anfört:

»Då jag inom utskottet röstat för tillstyrkande af afslag å herr

Smedbergs motion, n:o 64, får jag härmed anmäla min reservation mot

utskottets beslut.

Å den lånehandling af den 26 september 1886, på hvilken C. M.

Bergman skrifvit Adam Johanssons namn såsom löftesman, finnes följande

vittnesmening:

»Att låntagaren Claes Johansson, samt löftesmännen J. Nejman,

C. F. Johansson och F. Hallén egenhändigt tecknat sina namn, samt

Adam Johansson, såsom icke skrifkunnig, anmodat mig C. M. Bergman

att härå teckna sitt namn och att alla samtidigt inför oss erkänt förestående

förbindelse och borgen; intyga på en gång närvarande vittnen

C. M. Bergman. H. G. Bergman.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande JS:o 8.

7

Vittnena C. M. Bergman och H. G. Bergman, på ed hörda inför

domstol, hafva vidgått, att vid det tillfälle, då denna vittnesmening

författades och af dem underskrefs, icke någon af löftesmännen närvarit.

Då det ej lärer kunna antagas, att en sådan origtig vittnesmening

tillkommit i god tro, har jag ansett motionen och utskottets betänkande

böra belysas med dessa fakta.

Styrelsen för afdelningskontoret i Jönköping har såsom skäl för

bifall till motionen anfört, bland annat, att C. M. Bergman vore en

för sin stora rättrådighet allmänt aktad man och att han i sina vederhäftighetsbevis

visat sig mycket samvetsgrann och pålitlig. Mot dessa

skäl förekommer, att det icke vittnar om rättrådighet att underteckna

en uppenbart origtig vittnesmening och att, då bemälde Bergman, på

lånehandlingen i fråga tecknat vederhäftighetsintyg för låntagare och

löftesmän, hvilka alla sedermera befunnits insolvent^, pålitligheten af

hans vederhäftighetsintyg i detta fall icke bort åberopas. Då nu styrelsen

för afdelningskontoret icke kunnat vara i okunnighet om de af

mig anmärkta omständigheterna, finner jag styrelsens åsigt, att motionen

borde bifallas, icke kunna tillmätas företräde framför bankofullmägtiges

afstyrkande utlåtande.

Något skäl hvarföre 50 procent eftergift af det belopp, hvilket

riksbanken för närvarande har att fordra af dessa låntagare och löftesmän,

skulle komma C. M. Bergman till godo, lärer icke kunna uppvisas.

Han har, efter hvad styrelsen för afdelningskontoret anfört,

ställt nöjaktig säkerhet för riksbankens hela fordran, och hans förmåga

att fullt ersätta riksbankens förlust i följd af hans i flera afseenden

felaktiga förfarande i denna sak är således satt utom allt tvifvel.))

I denna af herr Nordenfelt afgifna reservation har herr Falk

instämt;

af herrar Ljungman och A. Svensson i Edum.

Herr Cederberg har begärt få antecknadt, att han, till följd af beviljad

ledighet från riksdagsgöromålen, icke deltagit i detta ärendes

behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.