Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6

1890-03-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1890:6, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1889, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

tillägg till § 19 riksdagsordningen.

Under framhållande deraf, att, i likhet med hvad beträffande ledamot

af Första Kammaren är stadgadt, äfven för riksdagsman i Andra

Kammaren borde gälla, att den, som under den period, för hvilken

han blifvit vald, förlorat de för valbarhet bestämda qvalifikationerna,

skulle frånträda sin riksdagsmannabefattning, föreslår herr A. Petersson

i Hamra i en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 144, att till §

19 riksdagsordningen måtte, såsom ett nytt moment, fogas följande

stadgande:

Har riksdagsman, efter det han vald blifvit, under ett helt år saknat

kommunal rösträtt, eller kommer han i den ställning, att han ej

längre skulle varit valbar till ledamot i kammaren, frånträder han sin

befattning.

Bestämmelsen i § 9 riksdagsordningen, att den, som, efter det

han blifvit vald till riksdagsman i Första Kammaren, kommer i den<

ställning, att han ej längre skulle hafva varit dertill valbar, skall frånträda

sin befattning, har betydelse endast för det. fall, att hans förmögenhetsställning

ej vidare motsvarar de i samma § för valbarhet

faststälda vilkor. Skulle deremot, såsom motionären föreslagit, samma

bestämmelse tillämpas beträffande riksdagsman i Andra Kammaren,

blefve verkan deraf vidsträcktare. Ej blott den riksdagsman, hvars

förmögenhetsställning ej vidare motsvarade de i § 19, jemt. § 14,

riksdagsordningen för valbarhet meddelade föreskrifter, utan äfven den,

som flyttat ur valkretsen, eller inom den valkrets, der han är bosatt,

förlorat sin rätt att rösta i kommunens allmänna angelägenheter, skulle

ej längre befinna sig i den ställning, att han varit valbar till ledamot af

Andra Kammaren, och skulle således vara skyldig att omedelbart utträda

ur Riksdagen. Med detta allmänna stadgande kan derför ej förenas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

den af motionären derjemte föreslagna bestämmelsen, att den riksdagsman,

som ett helt år saknat kommunal rösträtt skall frånträda sin befattning.

Då nya val till Andra Kammaren i alla händelser efter korta mellantider

skola företagas, har lagstiftaren ej ansett nödigt att för bibehållande

af kammaren vid den karakter, han velat gifva densamma,

derjemte föreskrifva omval, så snart någon riksdagsman ej till fullo

motsvarar de faststälda valbarhetsvilkoren. Den en gång utsedde behöfver

derför ej före nästa allmänna val frånträda sin riksdagsmannabefattning

i andra fall, än då lian, alldeles oafsedt de särskilda vilkoren

för valbarhet, öfver hufvud taget ej bör såsom riksdagsman godkännas;

och för dessa fall har riksdagsordningen i § 26 meddelat nödiga bestämmelser,

gemensamma för Riksdagens båda kamrar.

Utskottet, som håller före, att riksdagsordningen vid sina stadganden

i förevarande afseende utgår från en till alla delar läglig uppfattning,

kan ej i det förhållande, att en riksdagsman, efter det han blifvit

vald, flyttat utom valkretsen eller förlorat sin kommunala rösträtt, se

tillräcklig anledning, hvarför han ej fortfarande skulle ;ga att representera

valkretsen under den tid, för hvilken han blifvit utsedd. Ej

heller anser utskottet, att hvarje sådan förändring i eu riksdagsmans

förmögenhetsställning, att han ej vidare skulle hafva varit till riksdagsman

valbar, bör medföra ett frånträdande af riksdagsmannabefattningen.

Bestämd föreskrift i detta afseende synes ej höra i lagen upptagas,

utöfver hvad i § 26 riksdagsordningen stadgas, att den ej må

såsom riksdagsman godkännas, som till borgenärer afl sin egendom

afträdt och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras

kraf befriad är.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herr Peterssons ifrågavarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1890.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Reservation: af herr Unger.

Stockholm, K. L. Beckman, 1S90.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.