Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om införande af ett ständigt utskott i stället för de tillfälliga utskotten. Förslag till införande af ett ständigt utskott i stället för de nuvarande tillfälliga framstäldes redan år 1880

1890-04-01 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1890:8, Utlåtande, i anledning af väckt motion om införande af ett ständigt utskott i stället för de tillfälliga utskotten. Förslag till införande af ett ständigt utskott i stället för de nuvarande tillfälliga framstäldes redan år 1880

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksdagens kansli den 1 april 1890, kl. 2 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

införande af ett ständigt utskott i stället för de tillfälliga

utskotten.

Förslag till införande af ett ständigt utskott i stället för de nuvarande

tillfälliga framstäldes redan år 1880 (motion i Andra Kammaren,

n:o 156, af herr Westin). Detsamma understöddes af konstitutionsutskottet,

som utarbetade och för Riksdagen framlade ett förslag till

de grundlagsändringar, utskottet för ändamålet ansåg nödiga. Det

sålunda framstälda förslaget vann emellertid ej Riksdagens bifall.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 3, har herr von

Strokirch vid innevarande riksdag i samma syfte förslagit,

att Riksdagen ville, med upphäfvande af allt hvad som i grundlagarne

finnes stadgadt om tillfälliga utskott, för sin del besluta att i

dess ställe i grundlagen införa bestämmelser om ett nytt utskott,

bestående af 24 ledamöter, benämndt ekonomiutskott, samt att nedanstående

grundlagsparagrafer måtte i anledning deraf få följande förändrade

lydelse:

Regeringsformen,

§ 53.

Föreslagen lydelse.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa

utskott, ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 8 Sami. 6 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

förändringar i grundlagarne och. yttranden deröfver till Riksdagen afgifva

samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett statsutskott,

att utreda och för Riksdagen uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och behof; ett bevillningsutskott att behandla

bevillningsfrågor; ett bankoutskott att öfverse bankens styrelse och

tillstånd samt föreskrifter om bankoförvaltningen gifva; ett lagutskott

att utarbeta de från kamrarne remitterade förslag till civil-, kriminal-,

kommunal- och kyrkolagarnes förbättring, samt ett ekonomiutskott att

upptaga frågor om stiftande, ändring, förklaring och upphäfvande af

lagar och författningar, som rikets allmänna hushållning röra, äfvensom

om grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, i hvilka samtliga

mål Riksdagen dock icke eger annat eller mera besluta än föreställningar

och önskningar att hos Konungen anmäla.

Å urtima riksdag — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — •— — — — — — — ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 37.

Föreslagen lydelse.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola inom åtta dagar efter dess

öppnande tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett ekonomiutskott.

Dessa Riksdagens utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo,

statsutskottet af tjugofyra, bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet

af sexton, lagutskottet af sexton och ekonomiutskottet af tjugofyra

ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet inom sig väljer

antingen omedelbart eller, om kammaren så beslutar, genom elektorer,

ankommande på kammarens sammanstämmande beslut att, när sådant

finnes vara af nöden, tillsätta särskild! utskott för upptagande af fråga,

scm tillhör annat utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler

behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren — — — — — -— —^— — — — —

3. Kamrarne kunna äfven, der dem nyttigt synes, tillsätta, hvar

för sig, ett utskott till upptagande af deras enskilda angelägenheter.

4. Å urtima — — __ — — — — ärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. 3

5. Ej må statsråds ledamot eller justitieråd i utskott eller val

till utskott deltaga, ej heller någon, af hvilken Riksdagen kan fordra

redo och ansvar, inväljas i utskott, der redovisning för hans egna

embetsåtgärder kan förekomma.

§ 43.

Föreslagen lydelse:

Ekonomiutskottet skall meddela utlåtande öfver de från kamrarne

hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring och upphäfvande af

lagar och författningar, som rikets allmänna hushållning röra, äfvensom

om grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, i hvilka samtliga

mål Riksdagen dock icke eger annat eller mera besluta än föreställningar

och önskningar att hos Konungen anmäla.

§ 44.

Föreslagen lydelse:

Utskotten — — — — — — — — — — — — — äldst.

Utskotten utse och, hvart för sig, sekreterare och, efter samråd med

honom, den öfriga betjening, som nödig finnes.

§ 47.

Derest utskott anser nödigt att, till öfverläggning om något

ärende, med annat utskott — — — — —---taga del.

§ 55.

Föreslagen lydelse:

— — — öppnande. Sedermera må sådan fråga, med undantag af

grundlagsförslag och fråga, som tillhör ekonomiutskottets behandling, icke

kunna-----''----------föranledes.

Motion — — — — — — — — — — — — sammanföras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

§ 66.

Föreslagen lydelse:

Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillköra

utskotts behandling, kunna icke till afgörande i kammare företagas,

innan utskott deröfver afgifvit yttrande. Frågor, som röra någondera

kammaren enskilda må genast afgöras.

§ 59.

Betänkande, som af utskott afgifvits — — — — — — — —

— — — — — — företages.

Utskotts — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — begär.

§ 62.

Föreslagen lydelse;

Kammarens beslut i fråga, som icke rörer kammaren enskildt,

skall medkammaren genom utdrag af protokollet delgifvas. Har målet

varit af utskott handlag dt, skall ock detta om beslutet på enahanda

sätt underrättas. Derest — — — — — — — — — uppehållas.

§ 63.

Föreslagen lydelse:

När fråga — — — — — — — — — — återförvisas.

Stanna kamrarne öfver någon fråga, deri utskottet sig yttrat, uti

hufvudsakligen — — — — — — — — — till kamrarne inkomma.

Hvad kamrarne sammanstämmande — — —--— förfallit.

§ 80.

Föreslagen lydelse:

I mål, som blifvit af utskott handlagda — — — — — beredt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

5

Enligt 1810 års riksdagsordning skulle alla allmänna frågor,

hvarmed förstods sådana, som kunde eller borde komma under samtliga

riksens ständers öfverläggning och pröfning, undergå förberedande

behandling i utskott, gemensamma för alla fyra stånden. Vissa sådana

utskott skulle för hvarje riksdag tillsättas, nemligen dels de ännu bibehållna

ständiga utskotten, med hufvudsakligen samma bestämmelser

angående deras befogenhet, som i nu gällande riksdagsordning innehållas,

dels ock allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, för upptagande

åt sådana mål, i afseende å hvilka Riksdagen enligt § 89 regeringsformen

endast egde petitionsrätt. Allmänna frågor, som icke enligt

dessa stadganden hörde till visst utskott, kunde hänvisas antingen till

allmänna besvärs- och ekonomiutskottet eller till något af de öfriga,

förut tillsatta utskotten. På grund af det sätt, hvarpå dessa bestämmelser

tillämpades, kom emellertid i verkligheten allmänna besvärs- och

ekonomiutskottet att i allmänhet omfatta alla ärenden, som icke, enligt

uttryckligt stadgande, tillhörde något af de öfriga utskotten.

Denna ordning för ärendenas beredning var dock ej för alla fall

ovilkorligt bindande. Dels voro nemligen ständerna oförhindrade att

tillsätta flere utskott, der de funno detta vara af nöden, dels kunde

två eller flere utskott genom deputerade till gemensam öfverläggning

sammanträda för behandling af ärenden, som stodo på gränsen af olika

utskotts verksamhetsområden.

Vid representationsförändringen afskaffades det allmänna besvärsoch

ekonomiutskottet, och i sammanhang dermed infördes ett nytt

system för vissa ärendens förberedande behandling, i det att enligt

1866 års riksdagsordning allenast de frågor, som enligt uttryckligt

stadgande tillhörde de ständiga utskottens verkningskrets, kunde blifva

föremål för behandling i utskott, gemensamma för Riksdagens båda

kamrar. Väcktes åter i någondera kammaren fråga, som icke tillhörde

de ständiga utskotten, men vore af beskaffenhet, att utskotts yttrande

deröfver erfordrades, skulle enligt § 37 mom. 3 i nämnda riksdagsordning

för densammas behandling ett tillfälligt utskott inom kammaren

tillsättas.

I motiven till den nya riksdagsordningen finnes ingen annan

grund för förändringen anförd än olämpligheten af ett ovilkorligt stadgande

om uppdrag åt samma personer att utreda alla de olikartade

frågor, som tillhörde allmänna besvärs- och ekonomiutskottets handläggning.

Något skäl för frångåendet af den förut tillämpade grundsatsen,

att alla allmänna frågor skulle beredas i utskott, gemensamma

för representationens olika afdelningar, finnes ej i motiven uttaladt.

Anledningen till förändringen ,i detta afseende torde väl vara att söka

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

deri, att lagstiftaren derigenom velat pröfva, huruvida ej efter representationsförändringen

det system för ärendens beredning, som följes

i andra länder, der representationen består af två fristående kamrar,

bättre än det bos oss förut tillämpade skulle vara egnadt att befordra

frågornas behöriga utredning på grund af den successiva behandling

af ärendena emellan kamrarne, som är förbunden med utskottens tillsättande

särskildt för hvarje kammare.

Enligt utskottets åsigt bar den vunna erfarenheten ej talat för

lämpligheten af den vidtagna förändringen, och utskottet förmenar, att

den för båda kamrarne gemensamma förberedande behandlingen af

ärenden, som skola blifva föremål för Riksdagens pröfning, i sig innebär

så stora fördelar, att en återgång bör ske till den enhet i detta

fall, som i den gamla riksdagsordningen var stadgad, öfverläggningarne

i utskott, gemensamma för båda kamrarne, hafva nemligen

visat sig på synnerligen verksamt sätt bidraga till frågornas lyckliga

lösning. Den olika erfarenhet, som inom kamrarne finnes, får på detta

sätt redan från början af ett ärendes beredning göra sig gällande, och

derigenom att beredningen sker under inflytande af kännedom om den

olika stämningen inom de särskilda kamrarne kan nödig sammanjemkning

af åsigter lättare ske, än om den skall åstadkommas, efter det

någondera kammaren i ärendet redan fattat sitt beslut. Jemväl i den

händelse, att kamrarne i någon fråga stannat i olika beslut, torde eu

sammanjemkning både lättare och skyndsammare låta sig verkställa,

om frågan för sådant ändamål kan hänvisas till ett för båda kamrarne

gemensamt utskott. — För öfrigt bar ej ringa olägenhet uppkommit

deraf, att med afseende å ärendenas beredning två olika system tilllämpas,

så att vissa frågor skola hänvisas till ständigt, andra till tillfälligt

utskott. Frågor af den blandade natur att de, enligt förut

gällande riksdagsordning, behandlades i sammansatt stats- och ekonomi-

eller lag- och ekonomiutskott måste nemligen nu upptagas af

stats- eller lagutskottet, då ständiga och tillfälliga utskott ej kunna

med hvarandra sammanträda. På grund af detta förhållande, och då

motionärerna för att få sina förslag behandlade af ett ständigt utskott

ofta förbinda dem med frågor, som med förslagen ej ega omedelbart

sammanhang, hafva stats- och lagutskotten kommit att i hög grad betungas

med behandling af frågor, som ej tillhöra deras egentliga verksamhetsområde.

Då således, enligt utskottets förmenande, samtliga frågor, som

kunna blifva föremål för Riksdagens pröfning, böra förberedas af utskott,

gemensamma för båda kamrarna, anser utskottet, att, såsom

motionären föreslagit, för upptagande af de frågor, som ej höra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

under de redan befintliga ständiga utskotten, ett nytt ständigt utskott,

motsvarande det gamla allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, bör

införas.

Vid afskaffandet af nyssnämnda utskott hade lagstiftaren, enligt

hvad 37 § mom. 3 riksdagsordningen otvetydigt gifver vid handen, afsett,

att ett tillfälligt utskott skulle tillsättas för hvarje särskild fråga eller

åtminstone för hvarje grupp af sammanhörande frågor. Som emellertid

hos oss motionernas antal är synnerligen stort, och kamrarne visat

afgjord obenägenhet för att utan remiss till utskott låta en fråga förfalla,

skulle lagstiftarens berörda syfte ej kunna genomföras annorledes

än genom tillsättande af ett betydande antal tillfälliga utskott. Vid

början af hvarje riksdag har i stället ett fåtal tillfälliga utskott

blifvit tillsatt, och till dessa hafva i regel hänvisats ej mindre de till

ständigt utskott ej hörande frågor, som redan väckts, än äfven de,

som under fortgången af riksdagen sedermera blifvit väckta. Följden

häraf har blifvit, att de tillfälliga utskotten i afseende på mångfalden

af de olikartade ärenden, som komma under deras behandling, föga

skilja sig från det gamla ekonomiutskottet, som arbetade på flere afdelningar.

Det finnes ingen anledning att antaga, att någon ändring skall

inträda i den praxis, som sålunda stadgat sig; men under sådana förhållanden

torde man inom ett nytt, i stället för de tillfälliga utskotten

infördt,, ständigt utskott, om detta komme att bestå af ett tillräckligt

antal medlemmar, kunna påräkna den för olikartade frågors behöriga

utredning erforderliga sakkunskap, åtminstone med lika stor säkerhet,

som inom de nuvarande tillfälliga utskotten, hvilkas sammansättning

alltid är underkastad ett starkt inflytande af, huru de ständiga utskotten

förut blifvit tillsatta. För öfrigt synes lagutskottet, och kanske i ännu

högre grad statsutskottet, hafva att behandla en mångfald ärenden af

ej mindre olikartad beskaffenhet än de, hvilka skulle komma att till

ifrågavarande utskott hänskjutas. Skulle för någon vigtigare fråga

speciel sakkunskap och särskildt noggrann utredning pröfvas vara af

nöden, stode ju alltid den möjligheten öppen, att för densamma tillsätta

ett särskildt utskott, på sätt som redan nu med afseende å frågor,

hvilka tillhöra de ständiga utskottens behandling, kan ske. Äfven kunde,

om det föreslagna utskottet inrättades, ett ärende i många fall derigenom

erhålla lämplig beredning, att detta utskott kunde sammanträda

med annat utskott till gemensam öfverläggning.

Då de tillfälliga utskotten således ej kunna anses hafva uppfylt

de förväntningar, som lagstiftaren fäst vid desamma, och då ett in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

rättande i dessas ställe af ett ständigt utskott, motsvarande det gamla

allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, ej kan antagas medföra några

nya olägenheter, men väl stora fördelar, anser utskottet, att man ej

bör tveka att genom antagande af motionärens förslag i ifrågavarande

afseende återgå till den form för ärendenas förberedande behandling,

som en lång erfarenhet visat vara till gagn för riksdagsarbetet.

Angående befogenheten för det nya utskottet, som efter motionärens

förslag skulle benämnas Ekonomiutskottet, hafva i samma förslag

bestämmelser meddelats dels i tillägg till § 53 regeringsformen,

dels i en ny, under § 43 i riksdagsordningen införd paragraf. Då bestämmandet

af ekonomiutskottets befogenhet har betydelse allenast för

ordningen . och formen för arbetet inom riksdagen, bör emellertid, enligt

utskottets åsigt, ej, såsom motionären föreslagit, i sammanhang

dermed upptagas stadgande om, att Riksdagen i de till detta utskott

hörande mål icke oger annat eller mer besluta än föreställningar och

önskningar att hos Konungen anmäla. Vidare anser utskottet, att

ekonomiutskottets befogenhet ej, såsom enligt motionärens förslag, bör

inskränkas till att upptaga frågor om lagar och författningar, som rikets

allmänna hushållning röra, äfvensom om grunderna för allmänna inrättningar

af alla slag, utan att till detsamma böra hänskjutas alla

frågor, som skola af Riksdagen behandlas och äro af beskaffenhet att

utskotts utlåtande deröfver erfordras, men icke tillhöra något af de

öfriga utskottens förut utstakade verksamhetsområde.

För undvikande af den rubbning i paragrafföljden, som införandet

af eu ny paragraf efter den 42:dra i riksdagsordningen skulle föranleda,

har nuvarande § 43 insatts såsom ett särskilt- femte moment

i § 37. Detta har utskottet förestält sig så mycket hellre kunna ega

rum, som § 43 till sitt innehåll snarast hör samman med § 37, hvilken

innefattar allmänna bestämmelser om utskotten och deras bildande.

I sitt förslag till ändrad lydelse af riksdagsordningens § 37 mom.

3 har motionären meddelat bestämmelse om, att kamrarne, der dem

nyttigt synes, hvar för sig kunna tillsätta ett utskott till upptagande

af deras enskilda angelägenheter. Stadgande derom anser emellertid

utskottet ej nödigt, då gällande riksdagsordning ej innehåller motsvarande

bestämmelse, utan lemnat kamrarne fritt att behandla sina enskilda

angelägenheter såsom dem lämpligast synes.

Antalet ledamöter i ekonomiutskottet vill motionären fastställa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

9

till 24, men bör det enligt utskottets åsigt bestämmas till 32 för att

bereda ekonomiutskottet tillräcklig möjlighet att fördela sig på erforderligt

antal afdelningar.

Genom uteslutande af andra punkten i § 56 riksdagsordningen

kommer den kamrarne medgifna rätt att utan remiss afgöra sådana

frågor, hvilka tillhöra de nuvarande tillfälliga utskottens handläggning,

att upphöra. Denna förändring synes dock desto mindre böra väcka

någon betänklighet, som kamrarne endast i sällsynta fall begagnat

ifrågavarande rättighet.

Den enligt § 55 i gällande riksdagsordning medgifna rätten att,

så länge riksdagen varar, kunna väcka motion i ämne, som tillhör de

nuvarande tillfälliga utskotten, har utskottet, i likhet med motionären,

ansett böra bibehållas och för den skull i nyssnämnda paragraf stadgat,

att fråga, som tillhör ekonomiutskottets behandling, ej behöfver

väckas inom den allmänna motionstiden. I öfrigt hafva ej i gällande

stadganden vidtagits andra tillägg eller förändringar än sådana, som

stå i omedelbart sammanhang dermed, att alla bestämmelser, som röra

de tillfälliga utskotten, ur lagen uteslutits, samt att, då hädanefter allenast

ett slag af utskott i lagen skulle behandlas, benämningarne »ständigt))

och »ständigt eller i dess ställe särskild! tillsatt» (nemligen utskott),

såsom obehöfliga, ansetts böra utgå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad herr von Strokirch i förevarande

motion föreslagit, hemställa,

att Riksdagen ville antaga att hvila till grundlagsenlig

behandling följande förändrade lydelse af

nedannämnda grundlagsstadganden:

Regeringsformen.

§ 53.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Lagtima Riksdag skall

för ärendenas beredningtillsätta

dessa utskott: ett

konstitutionsutskott, att

liih. till Riksd. Hrot. 1890. 3 Sand. 6 Haft.

Lagtima Riksdag skall

för ärendenas beredningtillsätta

dessa utskott: ett

konstitutionsutskott, att

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

väcka och upptaga frågor

rörande förändringar i

grundlagarne och yttranden

deröfver till Riksdagen

afgifva, samt att granska

de i statsrådet förda protokoll;

ett statsutskott, att

utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och

riksgäldsverkets tillstånd,

förvaltning och behof; ett

bevillningsutskott, att behandla

bevillningsfrågor;

ett bankoutskott, att öfverse

bankens styrelse och

tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva;

samt ett lagutskott, att

utarbeta de från kamrarne

remitterade förslag till civil-,

kriminal-, kommunaloch

kyrkolagarnes förbättring.

Å urtima riksdag---

— — —--— ärenden.

väcka och upptaga frågor

rörande förändringar i

grundlagarne och yttranden

deröfver till Riksdagen

afgifva, samt att granska

de i statsrådet förda protokoll;

ett statsutskott, att

utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och

riksgäldsverkets tillstånd,

förvaltning och behof; ett

bevillningsutskott, att behandla

bevillningsfrågor;

ett bankoutskott, att öfverse

bankens styrelse och

tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva;

ett lagutskott, att utarbeta

de från kamrarne remitterade

förslag till civil-,

kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnes förbättring;

samt ett ekonomiutskott,

att meddela utlåtande öfver

de från kamrarne hänvisade

frågor, som angå lagar

och författningar om rikets

allmänna hushållning eller

grunderna för allmänna inrättningar

af alla slag, eller

hvilka eljest äro af beskaffenhet

att böra af något

Riksdagens utskott behandlas,

men icke tillhöra annat

här ofvan nämndt utskott.

Å urtima riksdag--

— —- — — — ärenden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

11

Riksdagsordningen.

§ 37.

Nuvarande lydelse:

1. Å hvarje lagtima

riksdag skola, inom åtta

dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott,

ett bevillningsutskott, ett

bankoutskott samt ett lagutskott.

Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

konstitutionsutskottet

af tjugo, statsutskottet af

tjugofyra, bevillningsutskottet

af tjugo, bankoutskottet

af sexton och lagutskottet

af sexton ledarn

öter, hvilka hvardera

kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen

omedelbart eller,

om kammaren så beslutar,

genom elektorer; ankommande

på kamrarnes sammanstämmande

beslut att,

när sådant finnes vara af

nöden, tillsätta särskildt

utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt

utskotts behandling, så ock

att derest utskottet anmäler

behof af förstärkning i

ledamöternas antal, sådant

bevilja.

Föreslagen lydelse:

1. A hvarje lagtima

riksdag skola, inom åtta

dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott,

ett bevillningsutskott, ett

bankoutskott, ett lagutskott

samt ett ekonomiutskott.

Dessa Riksdagens

utskott skola bestå: konstitutionsutskottet

af tjugo,

statsutskottet af tjugofyra,

bevillningsutskottet af

tjugo, bankoutskottet af

sexton, lagutskottet af sexton

och ekonomiutskottet af

trettiotvå ledamöter, hvilka

hvardera kammaren till

halfva antalet inom sig väljer

antingen omedelbart

eller, om kammaren så beslutar,

genom elektorer;

ankommande på kamrarnes

sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara

af nöden, tillsätta särskildt

utskott för upptagande af

fråga, hvars behandling tillhör

något af förenämnda

utskott, så ock att, derest

utskott anmäler behof af

förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

2. Hvardera kamma- 2. Hvardera kamma
-

ren

— — — inträda.

3. Derest i någondera

kammaren fråga väckes,som

icke tillhör förenämnda utskotts

behandling, men är af

beskaffenhet, att utskotts

yttrande deröfver erfordras,

skall för frågans beredande

ett tillfälligt utskott,

bestående af så många ledamöter,

som kammaren nödigt

aktar, inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima — — —

— — — — — ärenden.

ren----— —

— — — inträda.

3. Å urtima----

— — — — — ärenden.

4. Ej må statsrådsledamot

eller justitieråd i

utskott eller val till utskott

deltaga, ej heller någon, af

hvilken Riksdagen kan fordra

redo och ansvar, inväljas

i utskott, der redovisning

för hans egna embetsåtgärder

kan förekomma.

Nuvarande lydelse:

Ej må statsrådsledamot

eller justitieråd i utskott eller

val till utskott deltaga; ej

heller någon, af hvilken Riksdagen

kan fordra redo och

ansvar, inväljas i utskott, der

redovisning för hans egna

embetsdtgärder kan förekomma.

Föreslagen lydelse:

Ekonomiutskottet skall

meddela utlåtande öfver de

från kamrarne hänvisade

frågor, som angå lagar och

författningar om rikets allmänna

hushållning eller

grunderna för allmänna inrättningar

af alla slag, eller

hvilka eljest är o af beskaffenhet

att böra af något Riks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

dagens utskott behandlas,

men icke tillhöra annat här

ofvan nämndt utskott.

Nuvarande lydelse:

Utskotten välja hvart

inom sig ordförande och

vice ordförande. Intill dess

sådant val försiggått, föres

ordet af den ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat,

och der två eller flere

i lika många riksdagar deltagit,

den af dem som är

till lefnadsåren äldst. De

ständiga utskottenutse: hvart

för sig, sekreterare och,

efter samråd med honom,

den öfriga betjening, som

nödig finnes. I tillfälligt

utskott välja ledamöterna inom

sig för hvarje särskildt

mål en föredragande, hvilken

det derjemte åligger att

uppsätta utskottets yttrande

i ämnet.

§

Nuvarande lydelse:

Derest ständigt utskott

anser nödigt att till öfverläggning

om något ärende

med annat ständigt utskott

sammanträda, skall sådant

ske genom deputerade, på

sätt utskotten derom öfverenskomma.

Sålunda sammansatt

utskott eger att i

Föreslagen lydelse:

Utskotten välja hvart

inom sig ordförande och

vice ordförande. Intill dess

sådant val försiggått, föres

ordet af den ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat,

och der två eller flere

i lika många riksdagar deltagit,

den af dem som är

till lefnadsåren äldst. Utskotten

utse ock, hvart för

sig, sekreterare och, efter

samråd med honom, den

öfriga betjening, som nödig

finnes.

47.

Föreslagen lydelse:

Derest utskott anser

nödigt att till öfverläggning

om något ärende med

annat utskott sammanträda,

skall sådant ske genom

deputerade, på sätt

utskotten derom öfverenskomma.

Sålunda sammansatt

utskott eger att i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

frågor, som det handlagt,

utlåtande afgifva, utan att

utskottens öfriga ledamöter

deruti taga del.

§

Nuvarande lydelse:

Motion i ämne, som tillhör

ständigt utskotts behandling,

må af riksdagsman

i den kammare, han

tillhör, göras inom tio dagar

från »riksdags öppnande.

Sedermera må sådan

fråga, med undantag af

grundlagsförslag, icke

kunna af riksdagsman väckas,

utan så vida den af

redan inomnågonderakammaren

fattadt beslut eller

upptaget ärende eller annan

under riksdagen inträffad

händelse omedelbarligen

föranledes.

I ämne, som icke tillhör

ständigt utskotts behandling,

kan motion, så länge riksdagen

är samlad, framställas.

Motion — — — —

— — — sammanföras.

frågor, som det handlagt,

utlåtande afgifva, utan att

utskottens öfriga ledamöter

deruti taga del.

55.

Föreslagen lydelse:

Motion i ämne, som tillhör

utskotts behandling,

må af riksdagsman i den

kammare,han tillhör, göras

inom tio dagar från riksdags

öppnande. Sedermera

må sådan fråga, med

undantag af grundlagsförslag

och fråga, som tillhör

ekonomiutskottets behandling,

icke kunna af riksdagsman

väckas, utan så

vida den af redan inom

någondera kammaren fattadt

beslut eller upptaget

ärende eller annan under

riksdagen inträffad händelse

omedelbarligen föranledes.

Motion — — — —

— — — sammanföras.

§ 56.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Konungens propositio- Konungens propositioner,

så ock motioner i ner, så ock motioner i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

ämnen, som tillhöra ständigt

utskotts behandling,

kunna icke till afgörande

i kammare företagas, innan

utskott deröfver afgifvit

yttrande. Angår motion annat

ämne, och rörer det ej

kammaren enskildt, kan motionen

ej utan remiss till

utskott bifallas. Frågor,

som röra någondera kammaren

enskildt, må genast

afgöras.

ämnen, som tillhöra utskotts

behandling, kunna

icke till afgörande i kammare

företagas, innan utskott

deröfver afgifvit yttrande.

Frågor, som röra

någondera kammaren enskildt,

må genast afgöras.

§ 59. •

Nuvarande lydelse:

Betänkande, som af

ständigt eller i dess ställe

särskildt tillsatt utskott afgifvits,

skall i begge kamrarne

för ärendets afgörande,

så vidt ske kan,

samtidigt föredragas. Efter

betänkandets första

föredragning skall detsamma

hvila på bordet.

Vid nästa föredragning,

ehvad öfverläggning då

eger rum eller ej, må det

på flere ledamöters förenade

begäran åter göras

hvilande. Men då saken

tredje gången förekommer,

skall den till afgörande

företagas.

Betänkande, som afgifvits

af tillfälligt utskott,

föredrages i den kammare,

Föreslagen lydelse:

Betänkande, som af utskott

till Riksdagen afgifvits,

skall i begge kamrar

ne för ärendets afgörande,

så vidt ske kan,

samtidigt föredragas. Efter

ter betänkandets första

föredragning skall detsamma

hvila på bordet.

Vid nästa föredragning,

ehvad öfverläggning då

eger rum eller ej, må det

på flere ledamöters förenade

begäran åter göras

hvilande. Men då saken

tredje gången förekommer,

skall den till afgörande

företagas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

som utskottet tillsatt, och

förfares derefter vidare med

målet såsom nyss är sagdt.

Utskotts----- Utskotts-----

— — —---— begär. — —----begär.

Nuvarande lydelse:

Kammares beslut i fråga,

som icke rörer kammaren

enskilda skall medkammaren

genom utdrag

af protokollet delgifvas.

Har målet varit af ständigt

eller i dess ställe särskildt

tillsatt utskott handlagdt,

skall ock detta om beslutet

på enahanda sätt underrättas.

Derest ledamot,

som i kammarens beslut

ej instämt, vill sin särskilda

mening hos medkammaren

anmäla, skall

sådant vara honom obetaget,

börande han i slikt

fall sin skiljaktiga mening

skriftligen till protokollet

aflemna, hvarefter den genom

protokollsutdrag medkammaren

delgifves; men

ej må häraf i något

fall beslutets expedierande

uppehållas.

§

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Kammares beslut i fråga,

som icke rörer kammaren

enskildt, skall medkammaren

genom utdrag

af protokollet delgifvas.

Har målet varit af utskott

handlagdt, skall ock detta

om beslutet på enahanda

sätt underrättas. Derest

ledamot, som i kammarens

beslut ej instämt, vill sin

särskilda mening hos medkammaren

anmäla, skall

sådant vara honom obetaget,

börande han i slikt

fall sin skiljaktiga mening

skriftligen till protokollet

aflemna, hvarefter den genom

protokollsutdragmedkammaren

delgifves; men

ej må häraf i något fall

beslutets expedierande

uppehållas.

63.

Föreslagen lydelse : •

När fråga —----- När fråga----

— — — — återförvisa. — — — — återförvisa.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

17

Stanna kamrarne öfver

någon fråga, deri ständigt

eller i dess ställe särskildt

tillsatt utskott sig yttrat, uti

hufvudsakligen eller till

vissa delar olika beslut,

då skall utskottet söka att

de olika meningarna, så

vida möjligt är, sammanjemka

och med förslag

derom till kamrarne inkomma.

Om frågan varit af tillfälligt

utskott handlagd och

den kammare, som utskottet

tillsatt, icke af slår den i

frågan väckta motion, skall

beslutet genom utdrag af

protokollet delgifvas medkammaren,

som derpå om

frågan beslutar antingen genast

eller efter dess hänvisning

till ett för frågans

vidare utredning inom kammaren

tillsatt utskott. Derest

kammaren då icke antager

det af den kammare, som

saken först handlagt, fattade

beslut, varder det afslaget

eller med ändring

återlemnadt till sistnämnda

kammare, hvilken i senare

fallet har att målet till ny

öf verläggning företaga samt

eger att, om medkam,marens

beslut icke oförändradt antages,

ärendet dit ånyo öfverlemna

till förnyad ompröfning.

Bill. till Riksd. Frot. 1890 3 Sami. 6 Höft.

Stanna kamrarne öfver

någon fråga, deri utskott

sig yttrat, uti hufvudsakligen

eller till vissa delar

olika beslut, då skall utskottet

söka att de olika

meningarna, så vida möjligt

är, sammanjemka, och

med förslag derom till kamrarne

inkomma.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8,

Hvad kamrarne sammanstämmande

— — —

— — —--förfallet.

Hvad kamrarne sammanstämmande

— — —

förfallet.

§

Nuvarande lydelse:

•

I mål, som blifvit af

ständigt eller i dess ställe

särskildt tillsatt utskott

handlagda, skola de från

Riksdagen utgående skrivelser

uppsättas och expedieras

af kansliet hos det

utskott, som ärendet bereda
Uppsättandet

— — —

— — — — erforderliga.

— — — — talmännen.

Stockholm den 1 april 1890.

80.

Föres lagen lydelse:

I mål, som blifvit af

utskott handlagda, skola

de från Riksdagen utgående

skrivelser uppsättas

och expedieras af kansliet

hos det utskott, som ärendet

bered t.

Uppsättandet---

erforderliga.

— — — — talmännen.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

Reservation

af herr By din: »Den ledande tanke, som genomgår vår Riksdags

arbetsordning, är, att sådana frågor, som ständigt återkomma och hvilka

Riksdagens båda kamrar äro förpligtade att upptaga till pröfning^ och

afgörande, vare sig på grund af kong!, proposition eller eljest, såsom

grundlags-, statsreglerings-, bevillnings- och bankfrågor, förslag till

ändring af civil-, kriminal- och kyrkolag samt de ärenden rörande rikets

allmänna styrelse, som Konungen enligt regeringsformens § 89öfverlemnar

till Riksdagen att gemensamt med honom afgöra, skola utredas

af för båda kamrarne gemensamt utskott, vare sig af något utaf

de uppräknade ständiga utskott eller särskild! eller af dem bildadt

sammansatt utskott, och att af sådant utskott afgifvet betänkande skall

liktidigt företagas till pröfning och afgörande i båda kamrarne, med

åliggande för utskottet att, der så ske kan, söka sammanjemka sig

yppande olika meningar. Frågor deremot, som genom enskild riksdagsmans

motion i någondera kammaren väckas, hvilka icke äro af

ofvan angifna slag, och som under ståndsrepresentationen i allmänhet

hänvisades till ekonomiutskottet, behandlas i annan ordning. .Man har

uppstält såsom vilkor för att dessa frågor skola föranleda till någon

Riksdagens åtgärd, att den väckta motionen skall vinna understöd i

den kammare, hvarest motionen är väckt, för att medkammaren skall

kunna förpligtas att befatta sig med densammas pröfning. Kammare

eger derför nedlägga sådana motioner eller, der de anses förtjena afseende,

låta bereda dem genom inom kammaren tillsatta s. k. tillfälliga

utskott, bestående af det antal personer, kammaren pröfvar

skäligt bestämma, och vid hvars tillsättande kammaren har fria händer

att utvälja de för utredningen lämpligaste personer. Först sedan detta

skett och kammaren för sin del fattat beslut, som påkallar medkammarens

medverkan, blir frågan föremål för dennas pröfning. För att gifva

den enskilde motionären tillfälle att åt sin motion egna den omsorgsfulla

utarbetning, som ämnet fordrar, är han ej vid sådana motioners

afgifvande bunden af den motionstid, som är bestämd för väckande af

andra motioner än sådana, som höra till konstitutionsutskottets handläggning.

Hvilka skäl kunna gifvas för att, på sätt nu blifvit föreslaget,

fullkomligt tillintetgöra de tillfälliga utskotten med dertill hörande rätt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:u 8.

för kammare att nedlägga omogna eller opåkallade motioner, och för

att i stället med upphäfvande af denna rätt åter uppväcka till lif det

ur nu gällande riksdagsordning uteslutna, såsom olämpligt ansedda

allmänna besvärs- och ekonomiutskottet? Denna fråga är så mycket

mera berättigad som ekonomiutskottet aldrig tillvunnit sig någon rotfast

plats i vår riksdags arbetsordning. Detta utskott är af jemförelsevis

sent datum i vår riksdagshistoria. Det kom till stånd först vid

1800 års riksdag; uti 1809 års regeringsform, § 53, uppräknas det

bland de för stånden gemensamma utskotten, hvarjemte det i regeringsformen,

§ 89, föreskrefs, att de i riksens ständers plena väckta

frågor angående lagar, som rikets allmänna hushållning röra, och angående

grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, i hvilka

riksens ständer icke ega rätt att annat besluta än föreställningar och

önskningar att hos Konungen anmälas, skulle till utredning af ekonomiutskottet

förvisas. I riksdagsordningen, § 34, blef närmare bestämdt om

detta utskotts verksamhet, hvarigenom dock riksens ständers frihet att bestämma

om väckta frågors beredning, icke inskränktes så långt, som i förevarande

förslag skett med kamrarnes rätt, enär riksens ständer egde rätt

att remittera sådana mål, som till visst utskott ej höra, antingen till

ekonomiutskottet eller till något af de förut tillsatta utskotten. Den

i 1810 års riksdagsordning grundade utskottsinrättning och särskild!

hvad ekonomiutskottet rör, ansågs böra undergå förändring i de från

och med 1840 framlagda representationsförslag; och i det försök, som

vid riksdagen 1850 gjordes till representationsfrågans lösning på ståndstörfattniugens

grund, hänvisades till en särskild arbetsordning för riksens

ständer frågan om utskottsinrättningen, hvilken således efter sig företeende

omständigheter kunde lämpas. I likhet med hvad förut utarbetade

representationsförslag innehöllo, blef i 1866 års riksdagsordning

ekonomiutskottet uteslutet och utbytt mot nuvarande tillfälliga utskott.

Frågan om dessa utskotts lämplighet och utbyte mot ett enda ständigt

utskott väcktes vid 1880 års riksdag af eu ledamot i Andra Kammaren,

hufvudsakligen med anledning af den meningsskiljaktighet, som yppats

derom, huruvida skrifvelseförslag bort till ständigt eller tillfälligt utskott

förvisas (jemför konstitutionsutskottets utlåtande n:o 13 vid samma riksdag).

Konstitutionsutskottet afgå! då förslag om ett ekonomiutskott,

bestående åt 24 ledamöter, med sådan befogenhet som den, som blifvit,

nu föreslagen, i sammanhang hvarmed, i motsats till hvad nu föreslagits,

den i riksdagsordningen, § 55, föreskrift^ motionstid blef gällande

för alla motioner utom dem, som höra till konstitutionsutskottets handläggning,

således äfven för dem, som skulle tillhöra ekonomiutskottets

handläggning. Detta förslag vann emellertid föga sympati. Oaktadt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande JM:o 8.

21

mycket framstående ledamöter i Första Kammaren uppträdde till förmån

för förslaget och dess pröfning i riksdagens sista timma (10 maj)

ej medgaf någon påföljd af återrerniss, vann förslaget bifall af endast

20 ledamöter, medan 53 genom beslut om återrerniss undansköto frågan.

I Andra Kammaren mötte betänkandet starkt motstånd, endast

två röster böjdes för detsamma, och förslaget afslogs utan omröstning.

Något nytt förslag hördes ej af vid följande riksdag, som var den sista

i dåvarande legislaturperiod för Andra Kammaren, och har ej förrän

denna riksdag blifvit bragt å bane. Det nu framlagda skiljer sig från

det år 1880 afgifna deruti, att ledamöternas antal blifvit ökade till 32

och att frågor i ämnen, som skola tillhöra detta utskott, må kunna väckas

oberoende af motionstid, men den rätt, kammaren nu eger, att kunna

nedlägga en opåkallad eller omogen motion, bar äfven i detta förslag

blifvit kammaren frånbänd,

För att afgöra, huruvida den föreslagna grundlagsändringen är

nödig och nyttig, bar man att först redogöra för de skäl, som blifvit

dels vid 1880 års riksdag, dels i det nu afgifna konstitutionsutskottets

utlåtande anförda först emot de tillfälliga utskottens lämplighet och

derpå för ekonomiutskottets återupplifvande. Skälen emot tillfälliga

utskotten hafva varit först att möjligheten att för utredning af hvarje

särskild fråga kunna påräkna specielt sakkunniga personers medverkan

ej har förverkligats, ty ej sällan hafva tillfälliga utskott genom det

betydliga antal olikartade ärenden, som kommit under dess behandling,

erhållit karakter af fasta utskott. Till följd häraf synas de tillfälliga

utskotten erbjuda mindre säkerhet för frågornas noggranna

skärskådande från olika synpunkter än de ständiga utskotten och ej

heller beredt, önskvärd! tillfälle till den sammanjemkning af kamrarnes

olika meningar, som erfordras för vinnande af ett praktiskt resultat.

Häremot kan med skäl anföras, hvad angår de svikna förhoppningarna

på sakkunniga ledamöter i hvarje särskild fråga, att grundlagstiftareu

ej tänkt sig att för hvarje särskild fråga, som eu riksdagsman

funne för godt att väcka, särskild! sakkunniga personer skola

kunna anskaffas för att utarbeta den på ett sådant sätt, att motion alltid

vinner framgång. Huruvida någon utredning bör komma eu motion

till del beror dels på dess praktiska vigt för tillfället, dels af den

omsorg motionären egna! åt densamma. Man har ansett, att genom

den gifna arbetsordningen hvarje fråga, som förtjena!* afseende, skall

erhålla utredning af de bästa krafter, som stå kamrarne till buds;

och detta sker ovilkorligen bättre genom användning af tillfälligt utskott,

som kan tillsättas med hänsyn till hvad den särskilda frågan krafvel-,

än med ett ekonomiutskott, som före motionstidens utgång skall

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

tillsättas utan afseende på de dithörande motioner, som kunna komma

framdeles att väckas. Beträffande det påstående, att tillfälligt utskotts

sammansättning af blott den ena kammarens ledamöter erbjuder mindre

säkerhet för frågornas noggranna skärskådande från olika synpunkter

än de för kamrarne gemensamma utskotten, så saknar det all betydelse,

ty ett färre antal ledamöter, utsedda med hänsyn till deras sakkunskap,

måste erbjuda bättre garanti i detta hänseende, än ett utskott, sammansatt

af ledamöter från båda kamrarne, valda utan hänsyn till ifrågakommande

senare afgifna motioner; och vidkommande frågan derom,

att med hänsyn till det tillfälle till sammanjemkning, som för båda

kamrarne gemensamt utskott bereder, lättare ett praktiskt resultat skall

kunna åstadkommas, så har det visat sig att framgången af väckta

motioner, som behandlats i ständiga utskott, ej kan anses hafva varit

proportionsvis större än af dem, som behandlats i tillfälliga utskott.

Genom den successiva behandlingen har erforderlig sammanjemkning

vunnits, och då samma slags frågor blifvit väckta i båda kamrarne,

hafva vid slika tillfällen konfidentiella konferenser mellan båda kamrarnes

tillfälliga utskott egt rum för att vinna öfverensstämmelse i de förslag,

som för kamrarne framläggas. Om så anses behöfligt, kan ju en

grundlagsändring ske, som medgifver officiella sammanträden mellan

tillfälliga utskott, när så anses nödigt. Det kraftigaste skälet för att

bevisa obehöfligheten af de tillfälliga utskotten skall väl vara, att, i

stället för tillsättande af tillfälliga utskott, ett för hvarje särskild fråga

eller för grupp af likartade frågor, ett fåtal utskott blifvit vid riksdagens

början tillsatt och till desamma remitterats ej allenast de till ständigt

utskott ej hörande frågor, som redan väckts, utan att äfven uti dessa

inpassats frågor, som under riksdagens lopp sedermera blifvit väckta,

till följd hvaraf de tillfälliga utskotten i afseende på mångfalden af

de olikartade ärenden, som komma under deras behandling föga skilja

sig från det forna ekonomiutskottet, om detsamma anordnar sina arbeten

på afdelningar, till följd hvaraf det skulle blifva bättre sörjdt

för ärendenas beredning, om ett sådant nytt ständigt utskott komme

till stånd, helst då äfven blefve afhjelpt en annan brist, som vidlåder

de tillfälliga utskotten, nemligen saknad af sekreterarebiträde. Härvid

bör dock märkas, att om praxis gått i nyss angifven rigtning, så följer

icke deraf nödvändigt, att när förhållandena kräfva en ändamålsenligare

anordning, man icke någonsin skall kunna modifiera denna praxis.

Så har förut skett. Riksdagshistorien visar att icke få tillfälliga utskott

blifvit sammansatta, som haft att behandla en enda fråga. Dessutom

är det icke sagdt, att med nu rådande praxis det blefve bättre bestäldt

med ärendenas beredning genom tillfälliga utskotts borttagande och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

23

ärendenas öfverflyttande på ett ständigt utskott. De tillfälliga utskotten

behandla föga mer än ett tiotal motioner och med den arbetsordning,

som för dem gäller, skall för hvarje fråga utses en föredragande,

hvadan med den sammansättning af utskotten, som eger rum, knappt mer

än en fråga kommer till föredragning på hvarje ledamot, och bör dermed

förenadt arbete mycket väl medhinnas, om motionen, när den aflemnas

är i behörigt skick. Påstås kan ej heller, att de motioner, som

blifvit åt tillfälliga utskott öfverlemnade, blifvit mindre omsorgsfullt beredda

än de, som kommit till ständigt utskott. Den klagan, som höres

öfver saknaden af sekreterarebiträde, bör ej väga tungt. Den afser dels

det betungande, som ligger i sjelfva utredningen, dels besväret med

sjelfva uppsättningen och utskrifningen. Hvad det förra angår, så bör

sjelfva motionen vara så genomtänkt och utarbetad, att den talar för

sig sjelf. Finnes intresse för saken hos motionären och sakkunskapen

är tillgodosedd vid utskottstillsättningen, böra ej några svårigheter

möta för betänkandets motivering och slutklämmens bestämmande.

Beträffande den betänkandet inledande resumé, tillvägabringande af förarbeten

och material, såsom utdrag af offentliga handlingar, statistiska

sammanställningar, äfvensom hvad till utskrift hörer, så finnes intet, som

hindrar att uti de reglementariska föreskrifterna för Riksdagen införa

ett stadgande, som under gifna vilkor medgifver anskaffande af derför

erforderliga biträden. Ytterst beror alltid en väckt motions framgång

deraf, att den, som vill göra eu motion, är så intresserad för sin sak,

att han egnar erforderlig omsorg åt frågans belysning, äfvensom att

de, som äro ledamöter i utskott, i sin mån äro så intresserade, att de

egna erforderlig omsorg åt den utredning, som erfordras. Vill man

gripa in i det politiska lifvet, måste man sjelf arbeta. Det är ej nog

att löst framkasta en idé eller ett blott uppslag till hvad som bör

göras i en fråga, och sedermera hafva anspråk på att ett utskott, jemte

en aflönad sekreterare, skall detaljerad!, utveckla förslaget och gifva

bestämd form deråt. Idvad slutligen vidkommer det påståendet, att

denna nya utskottsinrättning ej rätt velat slå rot, så har ju varit samma

förhållande med ekonomiutskottet, enär det ansågs så olämpligt, att

det med nya riksdagsordningen afskaffats. Huruvida genom ekonomiutskottet

skola undanrödjas de meningsstrider, som nu förekomma i

fråga om till hvilket utskott en motion skall hänvisas, derom här nedan.

Då ej svårare anmärkningar än ofvan anförda blifvit gjorda mot de tillfälliga

utskotten med dertill hörande behandling af ärenden, som till

dem hänvisas, vore det en i högsta grad besynnerlig företeelse, om

Riksdagen skulle, derför att man i praxis ej begagnat sig så, som man

kunnat och äfven bort, af de fördelar, riksdagsordningen härutinnan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

erbjuder, genom eu grundlagsändring fråntaga kammare den sjelfständigt

rätt, den eger i afseende på förevarande slag af frågor, nemligen

att besluta nedläggande af en inom kammaren väckt omogen och opåkallad

motion äfvensom att ej behöfva taga befattning med sådana i

medkammaren väckta motioner, som ej der vunnit erforderligt understöd,

samt att, derest kammaren anser en fråga förtjent af uppmärksamhet,

efter ämuets beskaffenhet och behof af sakutredning fritt bestämma

om utskotts tillsättning och sammansättning.

Låtom oss nu se till om väsentliga fördelar, som uppväga dessa

förmåner, vinnas genom ekonomutiskottets upplifvande.

Såsom skäl för ekonomiutskottets återupplifvande anfördes vid

1880 års riksdag, att ekonomiutskottet vore en gammal och bepröfvad

institution, från hvilken utgått de största och i vårt samhällslif mest

genomgripande reformer. Den hufvudsakliga anmärkningen mot detsamma,

nemligen olämpligheten af ett ovilkorligt stadgande om uppdrag

åt samma personer att utreda alla de olikartade frågor, som tillhörde

detta utskotts handläggning, kunde undanrödjas genom ordnandet af

utskottets arbeten på afdelningar; och med en sådan anordning borde

ej de olikartade frågornas tyngd blifva öfverväldigande. För att ytterligare

mildra dessa olägenheter har konstitutionsutskottet nu föreslagit,

att antalet af ekonomiutskottets ledamöter skall sättas till 32 i stället

för af motionären föreslagna 24. Hvad först beträffar det vackra vitsord,

man gifvit ekonomiutskottet i afseende på dess reformerande verksamhet

under ståndsperioden, så tror jag icke att, om man jemför

reformarbetet inom riksdagen före och efter 1866, den senare tiden bör

sättas efter den förra, och i detta hänseende kan godt vitsord gifvas

åt de tillfälliga utskottens arbeten. Der hafva handlagts vigtiga reformfrågor,

såsom fattigvårdsfrågan, undervisningsfrågan, arbetarefrågan,

utom den speciella utredning, vigtiga speciellafrågor erhållit genom tillfälligt

utskott. Dessutom hafva reformer utgått från de ständiga utskotten

i form af skrivelser i ämnen, hvilka förr upptogos af ekonomiutskottet.

För öfrigt beror detta icke på det ena eller andra utskottet-, utan på

det vakna intresset hos representanterna. Vidkommande den utväg,

man trott sig hafva funnit uti ekonomiutskottets talrika sammansättning

och arbete på afdelningar, för att kunna undvika olägenheten af den

mängd olikartade ärenden, som till detsamma hänvisas, så kan icke

åt denna anordning tillmätas någon väsentlig fördel. Det stora antalet

ledamöter, tillsatta, innan de ärenden, som skola handläggas, äro kända,

gifver ej, äfven om arbetet sker på afdelningar, den garanti för eu god

utredning, som utskott, sammansatta med tagen hänsyn till den sakkunskap,

som behöfves för kända förslag, erbjuda. Det stora antalet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande JS:o 8,

25

ledamöter kan dessutom vara hinderlig!, och med den vexling mellan

ledamöter och suppleanter, som egen rum i ständigt utskott, blir det

ganska svårt att bibehålla kontinuitet och stadga i ärendenas behandling,

i motsats till förhållandet med de tillfälliga utskotten, der samma

personal bringar frågorna till slut. Fördelningen på afdelningar i ekonomiutskottet

kan äfven vara hinderlig. Den omgång vid ärendens behandling,

som häraf blir en följd, derigenom att först afdelningen skall

afgifva ett förslag och derpå pröfning ega rum i utskottets plenum,

hvaruti vid frågans afgörande helt andra personer kunna hafva plats

än vid dess första behandling, kan ej tillerkännas företräde framför

dylika frågors omedelbara upptagande till pröfning af tillfälliga utskott,

hvilkas hela personal utan ombyte och afbrott egnar sig åt sakens öfvervägande.

Den anmärkning, som häremot kan göras, att man genom

tillsättande af särskilda utskott och användning af sammansatta utskott,

af ekonomiutskott och annat ständigt utskott, hvilket ej låter sig göra

mellan tillfälligt och ständigt utskott, kan förskaffa sig sakkunskap och

grundlig utredning, fordrar att bemötas. Härvid bör erinras först och

främst, att de frågor, som gå till det manstarka ekonomiutskottet, sällan

kunna vara så omfattande, att ett särskildt utskott kan komma i fråga

att bildas, likasom ej heller sammansatt utskotts bildande kan ofta komma

i fråga, enär dithörande frågor, der de icke afse lagstiftning, föga

lämpa sig för samråd med annat utskott, t. ex. frågor, som röra undervisning,

näringar, rikets inre förvaltning eller yttre politik. Härtill

kommer, att dylika utskotts bildande för en fråga, som endast blifvit

väckt i den ena kammaren, fordrar medkammarens eller dess ledamöters

sympati för det väckta förslaget. Den motionär, som intresserar

sig för framgång åt sin motion kan derför, om han sjelf egnar omsorg

åt förslagets utarbetande, snarare vinna detta mål med biträde af den

kammare, der förslaget blifvit väckt, än om motionen kastas in uti ett

ekonomiutskott och der genom medkammarens ledamöters motstånd

får ett knapphändigt utlåtande, skrifvet af en för saken likgiltig sekreterare.

Men, säger man, det är af vigt, att ej olika system följas vid

olika ärendens beredning. Detta vållar olägenheter särskildt vid sig

yppande olika meningar i fråga om, till hvilket utskott eu motion bör

remitteras. Ifrågasättas kan, huruvida ifrågavarande förslag om bildande

af ett ekonomiutskott är egnadt att aflägsna denna olägenhet.

Stridigheten kommer att qvarstå, om ock en förändring eger rum i afseende

på mellan hvilka utskott. Nu kommer den att röra ekonomiutskottets

förhållande till andra ständiga utskott. Den bestämmelse,

som i förslaget till riksdagsordning, § 43, är gifven, angående ekonomiutskottets

befogenhet, nemligen att det skulle meddela utlåtande öfver

Bill. till liiksd. Prof. 1890. 3 Samt. 6 Håft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

de af kamrarne dit hänvisade frågor angående lagar och författningar

om rikets allmänna hushållning och angående grunderna för allmänna

inrättningar, frågan må utgå från enskild motion eller kongl. proposition,

kommer i strid med föreskriften i regeringsformen, § 89, hvari säges,

att med sådana propositioner skall förfaras på det sätt, som angående

lagfrågor är stadgadt, hvilket torde, enligt regeringsformens § 87, l:o

innebära att lagutskottet skall deröfver höras. Derjemte, med hänsyn

dertill att i den föreslagna § 43 i riksdagsordningen begagnas, i afseende

på ekonomiutskottets befogenhet, samma ordalag, som i regeringsformen,

§ 89, angående Konungens ekonomiska lagstiftningsmagt, skola betänkligheter

lätt uppstå emot remiss till ekonomiutskottet, emedan man

skulle anse sig hafva derigenom gifvit på hand att Konungen i frågan

har den lagstiftande magten, hvarigenom vid remisser af motioner onödiga

meningstvister om Konungens lagstiftande magt lätt skulle framkallas.

Man kan dessutom sätta i fråga, huruvida, om detta förslag

bifalles, hädanefter mera än hvad förr varit fallet i fråga om remiss

till ständigt eller till tillfälligt utskott meningsstrider kunna aflägsnas

i fråga om behandling af förslag till skrifvelser, då enligt den ena

kammarens åsigt ämnets beskaffenhet och enligt den andras mening

förslagets formella egenskap af skrifvelseförslag skall afgöra till hvilket

utskott eu fråga skall remitteras. Skola ej slitningar uppstå, helst om

motioner väckas efter motionstidens slut? Skall slutligen ej samma

äflan, som nu egen rum, att få en väckt motion hänvisad till något af

nuvarande ständiga utskott, fortfara, då ekonomiutskottet blir en sump,

hvari kastas alla motioner, som icke tagit bestämd karakter af statsreglering^-

eller lagfrågor, hvadan, till följd af upphäfvande af kammarens

rätt att nedlägga en motion, sådana frågor, som afse vigtiga ämnen,

komma att hopröras med frågor utan betydelse eller praktisk vigt och

få dela samma öde med dessa?

Då sålunda afskaffande! af de tillfälliga utskotten och återupplifvandet

af ekonomiutskottet för behandling af def rågor, som nu tillhöra

de förras handläggning, är egnadt snarare att öka än minska meningsstriderna

angående frågan om till hvilket utskott en väckt fråga skall höra;

då ett ekonomiutskott genom den mängd olikartade frågor, som

der sammanföras, ej erbjuder bättre garantier, snarare sämre utsigter

för frågornas grundliga utredning, än tillfälliga utskott, på Indika

kammaren eger fria händer att fördela beredning af motioner, som förtjena

afseende;

då ekonomiutskottets företräde mera hägrar i föreställningen än

har sitt stöd i verkligheten, om kammaren gör sig till godo de för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

27

delar, som innehållas i riksdagsordningens föreskrifter angående behandling

af de ärenden, som tillhöra tillfälligt utskotts handläggning;

då den omständigheten, att man i praxis ej gjort sig till godo

dessa fördelar, ej bör leda till grundlagens ändring, utan till lämpande

af praxis efter den ledande tanke, som genomgår vår riksdags arbetsordning;
då

den nu föreslagna ändringen går ut på att afskära kammare

två så vigtiga rättigheter som dem, kammare eger, nemligen att nedlägga

en inom densamma väckt, opåkallad motion uti ifrågavarande

ämnen och att medkammaren ej behöfver taga befattning med pröfning

af en i sådant ämne väckt motion, förr än den kammare, hos

hvilken den är väckt, gifvit den sitt understöd, på samma gång som

ändringsförslaget innebär en obefogad inskränkning i kammares rätt

att anordna den efter sakens bäst lämpade beredning af djdika frågor;

och

då slutligen de bristfälligheter, med hvilka den nuvarande utskottsinrättningen

är behäftad, lättare afhjelpas, om man bibehåller den

grund, hvarpå densamma hvilar, än om man försöker uppblåsa lifvet i

för länge sedan utdömda institutioner;

så anser jag mig böra afgifva reservation emot detta konstitutionsutskottets

förslag».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.