Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster den 26 oktober 1883.

1890-02-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1890:12, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster den 26 oktober 1883.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 18 febr. 1890, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i

lagen angående tillsättning af presterliga tjenster den 26

oktober 1883.

Från Andra Kammaren liar lagutskottet fått till förberedande handläggning

emottaga en inom nämnda kammare af herr A. Sundström afgifven

motion, n:o 72, af följande lydelse:

»I § 27 uti lagen om tillsättning af presterliga tjenster den 26 oktober

1883 är stadgadt, att, när konsistoriel kyrkoherde^ enst är ledig, fjerde profpredikant

får begäras och å förslaget uppföras, om mer än hälften af hela

antalet af de i den justerade vallängden uppförde röstberättigade förena sig

att dertill begära samma prestman; och enligt § 41 uti samma lag skall

Konungen i detta fall ega att nämna eu af de å förslaget uppförde. Yäl

afser omförmälda stadgande beredande af en förmån åt de konsistoriel^

pastoraten, men denna förmån är dock af ringa betydelse beträffande dylika

pastorat af vidsträcktare omfång och med större folkrikhet, För dessa är

den beviljade förmånen mera illusorisk än verklig. Ty det är i de vidsträcktare

pastoraten, såsom t. ex. i Hernösands stift, nästan omöjligt att

mer än halfva antalet röstberättigade församlingsmedlemmar kunna infinna

sig vid frågodag, då ej heller fullmagt får begagnas. Yttre omständigheter,

såsom oblid väderlek, trängande landtmannagöromål, göra det hardt när

omöjligt för många att personligen infinna sig. Och då jag icke kan inse,

hvilken olägenhet eller hvilken skada skulle för kyrkan uppkomma deraf,

att konsistoriella gäll i de fall, då fjerde profpredikant önskas, i allo likställas

med de regula, får jag vördsamt föreslå, att Riksdagen måtte i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af sådan förändring af lagen an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

19

gående tillsättning’ af presterliga tjenstår den 26 oktober 1883, att konsistoriella

pastorat, hvad angår rättigheten att kalla fjerde profpredikant, i

allo varda likstälda med de regula pastoraten, eller att 27 § 3 mom. i

nämnda lag måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Har vid sådan omröstning mer än hälften af de i omröstningen deltagande

förenat sig att till fjerde profpredikant begära samma prestman, uppskjutes

förrättningen, till dess domkapitlet vidare förordnat. I annat fall

vare frågan om fjerde profpredikant förfallen.»

Vid de förhandlingar, som föregingo utfärdandet af lagen angående

tillsättning af presterliga tjenster den 26 oktober 1883 var, såsom bekant,

frågan om rätt för konsistoriel^ pastorat att kalla fjerde profpredikant en

af de mest omtvistade. A ena sidan ville man icke tillerkänna de konsistoriella

pastoraten någon sådan rätt och å den andra yrkades, att de konsistoriella

pastoraten skulle ega att utöfva sådan rätt i alldeles samma form

som de regala pastoraten. En lösning af frågan vanns derigenom, att man

lörenade sig om det nu gällande stadgandet, enligt hvilket de konsistoriella

pastoraten väl ega att kalla fjerde profpredikant, men vid utöfningen af

denna rätt äro bundna af två inskränkande bestämmelser, nemligen dels att

om fjerde profpredikant blifvit å förslaget uppförd, tjensten för den gången

tillsättes af Kong! Maj:t, dels ock att för ett beslut att kalla fjerde profpredikant

erfordras, att mera än hälften af de i den justerade vallängden

upptagna röstberättigade förenat sig om att till fjerde profpredikant kalla

samme prestman, under det att i regala pastorat för åstadkommande af ett

sådant beslut endast erfordras, att mera än hälften af de i omröstningen deltagande

derom förena sig. Det är den sistnämnda skilnaden mellan konsistoriella

och regala pastorat, hvars upphäfvande motionären påyrkar.

Skälet till densamma är tydligen att söka deruti, att lagstiftaren ansett

beslutet böra vara uttryck för en mera allmän önskan inom pastoratet

för att eu rubbning skall kunna tillåtas i den såsom regel faststälda fördelning

åt inflytandet på tjenstens tillsättning mellan stiftsstyrelsen och församlingen.

Det skäl, motionären anfört för borttagande af denna skilnad

mellan de konsistoriella och de regala pastoraten, är den omständighet att

under vissa ogynsamma förhållanden det kan blifva omöjligt att åstadkomma

en så stor pluralitet för beslutet att kalla fjerde profpredikant, som lagen fordrar

i fråga om de konsistoriella pastoraten.

Lagutskottet anser emellertid icke rådligt att, af hänsyn till dylika

undantagsfall, efter eu jemförelsevis kort tids förlopp vidtaga ändring i ett

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

stadgande, hvarom, såsom ofvan är antydt, man först efter långvariga meningsbrytningar

förenat sig. Detta stadgande torde ock i allmänhet vid tilllämpningen

visat sig ändamålsenligt, i det att detsamma å ena sidan hindraten

tillfällig majoritet bland ett på frågodagen närvarande fåtal röstberättigade

att besluta en så vigtig åtgärd som att med afseende på den förestående

tjenstetillsättningen suspendera pastoratets egenskap af konsistoriel^ men ä

andra sidan beredt möjlighet för en af de röstberättigades verkliga flertal

omfattad mening att göra sig gällande. Utskottet får derför hemställa,

att förevarande motion icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 13 februari 1889.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation

af herrar Lilieriberg, Claeson, J. Pehrsson, Kerfstedt, Smedberg och

Göransson, hvilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionärens

framställning.

Herr von Baumgarten har begärt få här antecknadt, att han på grund

af erhållen ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i detta ärendes behandling

inom utskottet,

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.