Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 19

1890-02-24 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1890:19, Lagutskottets Utlåtande N:o 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 24 febr. 1890, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Majds

proposition angående förändrad lydelse i vissa delar af

värnpligtslagen den 5 juni 1885 än äfven väckt motion

om ett förklarande rörande tillämpningen af samma

proposition.

Kong]. Maj:t har den 11 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en

så lydande proposition, n:o 4:

»Kongl. Maj:t, som denna dag till Riksdagen aflåter nådiga propositioner

angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter

och, jemte annat, sådan ändring i 1 och 6 §§ af lagen angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885, att lindringen

skall från och med år 1891 utgå med 40 procent, har härmed

velat föreslå Riksdagen att, för den händelse Riksdagen godkänner

nyssnämnda nådiga framställningar, jemväl besluta, att 1, 3 och 6 §§

27 § 1 mom. och 52 § af värnpligtslagen den 5 juni 1885 skola erhålla

följande förändrade lydelse:

§ I
-

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår,

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 7 Sami. 9 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket

han fyller trettiofyra år.

§ 8.

1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Tjenstetiden

i beväringen är åtta år.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd

för det uppkallade manskapet.

2. Under den tid, värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör

han landstormen.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig

till inskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans

station, hvilken han vill tillhöra.

För bifall härtill erfordras, att han är till krigstjenst duglig och

i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl beväringen intill dess åtta år förflutit från och

med det år då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtig gäller i tillämpliga

delar för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern

inträdt.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin

utbildning tjenstgöra under fredstid i fyratioåtta dagar, hvilken tjenstgöring

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperne

samt flottan under det första året, men vid fotfolket och trängen under

två år med trettiotre dagar under det första året och femton dagar

under det derpå följande.

§ 52.

De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående de värnpligtig^

öfningstid skola endast efter hand tillämpas på det sätt, att

vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperne samt flottan

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, öfvas i trettiosex dagar, och under år 1887 värn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

pligtige, tillhörande andra årsklassen, med undantag af de å sjömanshus

inskrifne, i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, öfvas i trettioåtta dagar;

under år 1891 i fyratio dagar;

under år 1892 i fyratiotvå dagar;

under år 1893 i fyratiofyra dagar;

och under hvartdera af åren 1894 och 1895 i fyratiosex dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft; samt

vid fotfolket och trängen

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, öfvas i tjuguen dagar, och värnpligtige, tillhörande

andra årsklassen, i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, öfvas i tjugutre dagar, och värnpligtige, tillhörande

andra årsklassen, i femton dagar;

under år 1891 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i

tjugufem dagar, och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton

dagar;

under år 1892 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i

tjugusju dagar, och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton

dagar;

under år 1893 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i

tjugunio dagar, och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton

dagar; och

under hvartdera af åren 1894 och 1895 värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, öfvas i trettioen dagar och värnpligtige, tillhörande

andra årsklassen, i femton dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft.

Vidare vill Kongh Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att § 13 mom.

2 i nämnda lag må utgå samt i sammanhang dermed mom. 3 af

samma § erhålla ordningsnumret 2, äfvensom att 12 § 2 mom., 14,

17, 19, 22 och 26 §§, samt 33 § 3 mom. och 34 § af berörda lag må

erhålla följande förändrade lydelse:

§ !2-

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid,

som Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömans
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

husens register inskrift^ värnpligtige till Konungens befallningshafvande,

som ofördröjligen öfversänder utdrag af dessa uppgifter till

vederbörande befälhafvare för de olika inskrifningsområden, inom hvilka

de värnpligtige äro mantalsskrifne.

§ 14.

Vid inskrifningsforrättning är med undantag af den, som är å

sjömanshus inskrifven, hvarje till densamma inkallad värnpligtig skyldig

att personligen inställa sig; dock att vederbörande inskrifningsnämnd

må kunna, der omständigheterna sådant påkalla, utan personlig

inställelse inskrifva den, som vid tiden för förrättningen har fast anställning

utomlands eller derstädes uppehåller sig för idkande af studier

eller utbildning i sitt yrke och tillika i den ordning, Konungen

föreskrifver, styrker, att han är till krigstjenst duglig.

Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjenstemän införskaffa

de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok,

hvari skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans

värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet

med mera dylikt.

§ 17-

Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller

flottan under fredstid kan till det år, under hvilket värnpligtig fyller

tjugu tre år, med ett år för hvarje gång medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant

uppskof för afsittande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från

sjömanshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och

som till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan

fortvarar, inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande

pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar

honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-,

fabriks- eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen

befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle

att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande

under den tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

5

§ 19-

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens

befallningshafvande i det län, hvartill största delen af bataljon sområdet

hörer, tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid

i flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda

frikallelser och uppskof; •

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag,

de önska tillhöra;

d) att, efter pröfning af de inskrifnes lämplighet för det ena eller

andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller flottan,

bland dem uttaga det antal, som från bataljonsområdet skall tilldelas

rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen, hvarvid i första

rummet till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;

e) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan

inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapnen

föreskrifvet;

f) att tillställa de inskrift^ den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,

i hvilken nämndens beslut bör vara anteckuadt, och med hvilken bör

följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadgande

rörande krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig,

som är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer,

öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion, der inskrifningsboken

får af den värnpligtige afhemtas;

g) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid

till landstormen.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens

befallningshafvande förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden

lemnar förrättningsstället, så väl inskrifningslängderna som protokollet

af nämnden underskrifvas.

§ 22.

Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföranden,

tillkommer:

a) att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;

b) att granska och, der så skäligt finnes, ändra sådana inskrif
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

ningsnämnds beslut, öfver hvilka olika meningar varit inom nämnden

till protokollet antecknade.

Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens befallningshafvande

för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

§ 26.

Värnpligtig uttagas ur bataljonsområden, på sätt § 19 bestämmer,

till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan, hvarefter

öfrige värnpligtige tilldelas fotfolket.

§ 33.

3. Den, hvilken enligt § 27 mom. 2 tillhör flottans reserv, så ock

annan värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus, är skyldig

att, då han flyttar från ett sjömanshus till annat eller upphör att

vara vid sjömanshus inskrifven, derom göra anmälan hos kompanibefälet;

börande sålunda föreskrift^ anmälningar ske senast en månad

efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanhus inskrifven,

vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan

vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning.

§ 34.

Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under

minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter

erhållet afsked tillhöra beväringen till och med det kalenderår, under

hvilket han fyller trettiotvå år.

Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande

vid universitetet eller såsom elev vid annan statens högskola, tillhör

likaledes beväringen intill utgången af det år, hvarunder han fyller

trettiotvå år.5>

Lagutskottet, till hvilket denna proposition blifvit af båda kamrarne

hänvisad, får på de skäl, som finnas angifna i chefens för landtförsvarsdepartementet

anförande till statsrådsprotokollet den 11 sistlidne

januari, hemställa:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

1) att ifrågavarande proposition, i hvad den afser

uteslutande af § 13 mom. 2, ändradt ordningsnummer

å mom. 3 af samma § äfvensom ändrad

lydelse af § 12 mom. 2, §§ 14, 17, 19, 22 och 26

samt § 33 mom. 3 och § 34 af värnpligtslagen, må

af Riksdagen bifallas; samt

2) att — för den händelse Riksdagen godkänner

Kong!. Maj:ts i propositioner den 11 januari 1890

gjorda framställningar angående nedsättning i de på

viss jord hyllande grundskatter samt sådan ändring i

§§ 1 och 6 af lagen angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären den 5 juni 1885, att lindringen

skall från och med år 1891 utgå med 40 procent —

nu ifrågavarande proposition n:o 4, jemväl i hvad den

afser ändrad lydelse af §§ 1, 3 och 6, § 27 mom. 1

och § 52 af värnpligtslagen, må af Riksdagen bifallas.

1 sammanhang med ofvan omförmälda proposition har lagutskottet

till behandling förehaft en inom Andra Kammaren af herr A. M. Lundberg

afgifven och af nämnda kammare till lagutskottet hänvisad motion,

n:o 179, hvari föreslås,

»att, så vida Kongl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af

1, 3, 6, 27, 34 och 52 §§ i värnpligtslagen den 5 juni 1885 af Riksdagen

godkännes, i sammanhang dermed måtte förklaras, att samma

förändringar icke afse dem, som före innevarande års slut inträdt i beväringsåldern

eller fylt tjuguett år.»

Motionären synes utgå från den uppfattning, att de af Kongl.

Maj:t föreslagna ändringarna i värnpligtslagen skulle komma att medföra

retroaktiv verkan, derest icke ett sådant förklarande, som i motionen

föreslagits, blefve meddeladt. Utskottet, som icke delar denna

uppfattning, hemställer derför,

3) att motionen icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1890.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

Reservationer

mot utskottets hemställanden i första och andra punkterna:

af herrar Smedberg, H. Andersson i Nöbbelöf, C. Persson i Ställhult

och A. Nilsson i Rinkaby, hvilka förenat sig om följande yttrande:

»Då vi ej kunnat biträda det slut, hvartill utskottet kommit i fråga

om ökade skyldigheter för de värnpligtige, få vi härmed afgifva vår

reservation mot förändringarne af §§ 1, 3, 6, 27, 34 och 52 i föreliggande

förslag.

Såväl år 1869 som år 1880 uttalade Riksdagen den åsigt, att någon

utsträckning af allmänna värnpligten icke borde ifrågakomma, annat

än i sammanhang med en fullständig omdaning af rikets försvarsväsen.

Samma uppfattning hysa vi fortfarande samt anse den ifrågasatta förlängningen

af tjenstetiden för de värnpligtige vara alldeles onyttig,

alldenstund, enligt vår mening, den befälskader, hvaröfver vi förfoga,

skulle, derest ytterligare tvenne årsklasser tillfördes beväringen, vid

en blifvande mobilisering blifva alldeles otillräcklig.

Såväl de ökade beväringsöfningarne som värnpligten i öfrigt, hvad

den rörer rust- och rotehållare, stå dessutom i uppenbar strid med de

af Kongl. Maj:t godkända kontrakt angående knektehållen; i hvilka

kontrakt gifves rust- och rotehållare »uppå Kongl. Maj:ts vägnar

den fullkomliga försäkran, att så länge på deras sida intet fel förspörjes,

det som utlofvadt är att efterkomma, de, deras barn och folk, hvilka

till gårdarnes kultur och bruk samt till ersättande af manskapets afgång

nödvändigt kunde behöfvas, för utskrifningar och alla dervid hängande

besvär hvad namn de hälst hafva kunna, samt fördubblingar

och våldsamma värfningar, nu och i tillkommande tider vara alldeles

qvitte och befriade» —

Då rust- och rotehållare fortfarande måste fullgöra de i nämnda

kontrakt dem ålagda, genom utsträckta öfningar oupphörligen ökade

skyldigheter, hvarifrån en stor del af öfriga samhällsklasser är nästan

befriad, och så länge dessa skyldigheter ej blifva antingen genom en

omorganisation af vårt försvarsväsen upphäfde eller åtminstone fixerade

till ett visst belopp, äro såväl de erhållna som föreslagna lindringarne

i rust- och roteriugsbördan mera skenbara än verkliga;

och då den allmänna meningen i landet jemväl är afgjordt emot

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19. 9

några vidare ökningar i de värnpligtiges öfningstid under nuvarande

förhållanden;

samt då den föreslagna utsträckningen af tjenstetiden i beväringen

för den studerande ungdomen vid universiteten och högskolorna skulle

tvinga den ene medborgaren att med sin person mer än den andre

bidraga till landets försvar, hvarigenom de förhatliga orättvisorna och

olikheterna härvidlag än mer skulle ökas;

så få vi vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville afslå Kongl. Maj:ts framställning

om förändring i de af oss härofvan angifna

paragrafer.»

af herr Göransson;

samt

mot utskottets hemställan i andra punkten.

af herr Redelius, hvilken anfört:

»Redan vid remissdebatten uttalade jag mina betänkligheter mot

sammankopplingen af grundskatteafskrifningsfrågan med krafvet på

ökade anslag för militära ändamål, särskild! ökade öfningar för de

värnpligtige. Att de värnpligtige behöfva öfning, ligger i öppen dag.

Ty oklokt skulle vara, ja, orättfärdigt att i behofvets stund kasta våra

söner mot fienden utan nödig öfning. Men till denna öfning såväl som

sjelfva krigstjensten äro ju fosterlandets alla söner lika förbundne, lika

berättigade; är detta rigtigt, då synes det mig vara hvarken rätt eller

klokt att köpa denna öfning af några mot betalning af andra, som

ändå skola göra samma tjenst soni de, hvilka skulle få betalningen.

Dertill kommer det förödmjukande, ja, förolämpande, som ligger deri,

att vi skulle säga till någon: »Om I viljen vara med om att försvara

fäderneslandet, skolen I få det och det vederlaget». Om så dertill det,

som skulle utgöra vederlaget, vore ett rättvisans och billighetens kraf

i och för sig sjelft, såsom offentligen förklarats, så blir vederlagsfrågan

ännu mer vidrig. Denna sammankoppling af de hvar för sig stora

och vigtiga frågorna synes mig likna ett köpslående om fosterlandets

väl, ett köpslående, egnadt att väcka missnöje, misstro och split och

derigenom försvaga, men icke stärka de samhällsbevarande krafterna,

och bär alltså upplösningens frö i sig sjelft. Med denna uppfattning

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 7 Samt. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

är tydligt, att jag anser den här åsyftade »kompromissen» vara ett fel.

Men har man begått ett felsteg, är man icke derföre pligtig att begå

ett till. För min ringa del kan jag derföre icke gå med på denna

ärfda kompromissens väg; och vill alltså icke godkänna det slut, hvartill

utskottet i denna punkten kommit.»

Herr Hasselrot har begärt få här antecknadt, att han på grund

af erhållen ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i ofvan omförmälda

ärendens behandling inom utskottet.

%

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:14 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majits proposition angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885. a1 i texten