Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 16 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

1890-03-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1890:29, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 16 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

N:o 29.

Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1890, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad

lydelse af § 16 i förordningen om landsting den 21

mars 1862.

I § 16 af förordningen om landsting den 21 mars 1862 stadgas:

»Tjenstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år. Hälften

af antalet, eller, om detta icke är jemnt, det antal som är närmast

under hälften, skall dock vid slutet af första året ifrån det denna förordning

vunnit tillämpning, utträda efter lottning, som vid det årets

landsting anställes.»

Redan under första året af förordningens tillämpning yppades

angående tolkningen af anförda stadgande tvekan, som föranledde

Gotlands läns landsting att hos Kongl. Maj:t göra framställning om

eu förklaring deraf. Till stöd för denna framställning anförde landstinget,

att det ville synas, att landstinget icke blefve i tillfälle att, om

sådant vid urtima landsting skulle påkallas, fatta beslut på sätt § 34

i berörda förordning föreskrefve, alldenstund vid hvarje års utgång

endast halfva antalet ledamöter kom me att i landstinget qvarstå. I anledning

häraf förklarade Kong!. Maj:t i nådigt bref den 9 oktober 1863

(anmärkt i tidskrift för Sveriges landsting, årg. 1870, sid. 69) till sin

befallningshafvande i nämnda län, att då ifrågavarande § 16 innehölle

den allmänna föreskrift, att tjenstgöringstiden för landstingsmännen

och deras suppleanter vore två år, med inskränkning allenast för en

gång till ett år för halfva antalet-, samt valen till landstingsmän och

suppleanter årligen förrättades vid samma tid, så att deras antal städse

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

borde vara fulltaligt, med de undantag, som af dödsfall eller andra

tillfälliga hinder kunde föranledas, funne Kongl. Maj:t någon förklaring

af samma § icke vara af behofvet. påkallad.

Af denna förklaring synes framgå, att de två år, hvarunder

landstingsman och suppleant borde tjenstgöra, skulle räknas från den

dag, då valet egde rum. Emellertid har förklaringen icke undanröjt

all tvekan härutinnan, och praxis lär inom särskilda landstingsområden

vara olika.

I en inom Andra Kammaren af herr N. Wallmark afgifven motion,

n:o 146, som blifvit till lagutskottet hänvisad, omförmäler motionären,

hurusom vid ett i april månad 1889 för val af riksdagsman i Första

Kammaren hållet urtima landsting i Norrbottens län olika meningar

yppats rörande rätta tydningen af ifrågavarande föreskrift; och föreslår

motionären, som ansett det vara af synnerlig vigt att i nu anmärkta

hänseende förordningen om landsting förtydligas, att Riksdagen

ville för sin del besluta, att § 16 i nämnda förordning skall erhålla

följande förändrade lydelse:

»Tjenstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år, från

och med den 1 september det år, då valet skett. Härefter — — •—

anställes.))

Vid det af motionären omnämnda urtima landsting, som sammanträdde

den 8 april 1889, inträffade, enligt hvad landstingets protokoll

utvisar, att för ett tingslag, hvilket författningsenligt egde att sända

tre ledamöter till landstinget, hade infunnit sig fyra. Af dessa fyra

var en ledamot vald den 26 mars 1887 och omvald den 30 mars 1889,

en vald den 26 mars 1887 men icke omvald, samt två, deraf en suppleant,

valde den 30 mars 1889. Mot den förstnämndes behörighet att

tjenstgöra vid urtima landstinget framstäldes icke någon anmärkning.

Deremot anmärktes dels mot de båda år 1889 valde, att deras tjenstgöringstid

icke finge beräknas förr än från och med näst sammanträdande

lagtima landsting, dels ock mot den år 1887 valde, som icke

blifvit omvald, att hans mandat upphört, emedan mer än två år redan

förflutit från hans val. Frågan löstes af landstinget på det sätt, att

de båda år 1889 valde förklarades obehörige och den år 1887 valde

behörig att i det urtima landstinget deltaga. De, som förklarats obehörige,

framstälde anspråk på resekostnadsersättning för sin inställelse

och, då sådan ersättning af landstinget vägrades, fullföljde en af dem

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

anspråket hos Kongl. Maj:t. Genom beslut den 19 juli 1889 förklarade

Kongl. Maj:t sig icke finna skäl att göra ändring uti landstingets beslut,

såvidt det blifvit i detta mål öfverklagadt, hvilken ordställning

synes innebära, att Kongl. Maj:ts beslut ej får tolkas såsom ett godkännande

af landstingets beslut i sjelfva frågan, om klaganden varit

behörig att i landstinget deltaga eller icke.

I detta fall har således en annan tolkning af bestämmelsen i

§ 16 gjort sig gällande, än den Kongl. Maj:t i 1863 års bref antydt såsom

den rigtiga. För öfrigt torde icke heller med antagandet att tjenstgöringstiden

bör räknas från valdagen alla svårigheter vare undanröjda.

Angående tiden för valet stadgas nemligen i 6 § af förordningen om

landsting, sådan denna § lyder enligt kongl. kungörelsen den 17 maj 1872:

»Val till landstingsman för härad eller tingslag, der det bör genom

valmän verkställas, skall förrättas å första rättegångsdagen af lagtima

sommartinget i häradet eller tingslaget, men, der sommarting icke

hålles, å första rättegångsdagen af lagtima vintertinget. I de orter,

der kongl. förordningen angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser

om häradsting af denna dag länder till efterrättelse, skall

valet förrättas å första rättegångsdagen af det allmänna sammanträde,

som efter april månads utgång först infaller. Möter hinder för valets

verkställande å tid, som sagd är, förrättas det å dag, som val förrättaren

utsätter och behörigen kungör.

Der valet sker omedelbart i kommunalstämma, skall det vara före

juni månads utgång verkstäldt.

Inom samma tid bör ock landstingsmannaval i stad hafva försiggått.

»

Häraf framgår, att tiden för valet inom hvarje valkrets kan år

från år vexla icke obetydligt, så att det, med sistberörda tolkning af

§ 16, kan inträffa, att vid urtima landsting, som infaller mellan den

tidpunkt, då valet kan företagas, och den, då det senast skall vara verkstäldt,

ledamöterna icke äro fulltalige. Följaktligen torde det vara lämpligt

att i förordningen stadga en viss gemensam tidpunkt, från hvilken

landstingsmans och suppleants tjenstgöringstid skall räknas. I detta

afseende har motionären föreslagit den 1 september det år valet eger

rum; och detta synes ock vara ändamålsenligt med hänsyn till stadgandet

i § 17 af ifrågavarande föror-duing. att landstinget skall sammanträda

till lagtima möte hvarje år den måndag i september månad, som

landstinget en gång för alla dertill bestämmer.

Andra punkten i § 16 innehåller emellertid en bestämmelse, som,

i fall den komme att oförändrad qvarstå efter det första punkten blifvit

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

på föreslaget sätt ändrad, skulle kunna föranleda missförstånd. Att

helt och hållet utesluta densamma låter sig icke göra, då enligt § 63

nya landsting kunna bildas, i hvilket fall eu dylik bestämmelse är behöflig.

Utskottet har derför ansett, att bestämmelsen om huru förfaras

skall, då alla landstingsmän och suppleanter blifvit under ett år utsedde,

lämpligen kunde flyttas till § 63, hvarvid jemväl åt densamma bör

gifvas sådan lydelse, att den bringas till öfverensstämmelse med det

nya stadgandet i § 16.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen ville, med anledning af herr

Wallmarks förevarande motion, för sin] del ''antaga

följande

Förordning

angående ändrad lydelse af § 16 samt tillägg till § 63

i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas som följer:

§ 16 i förordningen om landsting den 21 mars

1862 skall erhålla följande ändrade lydelse :

»Tjenstgöringstid för landstingsman och suppleant

är två år, räknade fråu och med den 1 september

det år, då valet skett.»

Till § 63 i samma förordning skall fogas följande

tillägg:

»Ur nybildadt landsting skall efter lottning, som

vid landstingets första lagtima sammanträde anställes,

halfva antalet landstingsmän, eller, om detta är ojemnt,

det antal, som är närmast under hälften, utträda den

31 augusti påföljande år.»

Stockholm den 10 mars'' 1890.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Bill. till Riksd. Vrot. 1890. 7 Sami. 15 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:26 Skrifvelse till Konungen, med förslag till förordning angående ändrad lydelse af § 16 samt tillägg till §63 i förordningen om landsting den 21 mars 1862. s. 44 i texten