Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 31

1890-03-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1890:31, Lagutskottets Utlåtande N:o 31

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

1

N:o 31.

Ank. till Riksd, kansli den 14 mars 1890, kl. 1 e. w.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om inrättande af

häradsstyrelser och antagande af stadgar för dessa styrelser.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat

en inom nämnda kammare af herr P. Ersson i Vestlandaholm afgifven

motion, n:o 56, hvaruti anmärkes, att då häradet såsom kommunal enhet

hade många gemensamma vigtiga intressen att bevaka, för hvilkas handhafvande

icke någon form funnes föreskrifven, inrättandet af häradsstyrelser

vore af behofvet påkalladt. Motionären föreslår derför, att

Riksdagen ville för sin del besluta inrättande af häradsstyrelser i riket

samt till följd deraf antaga följande

»Förslag till Stadgar

för

Häradsstyrelser.

§ i.

Härads ekonomiska förvaltning med hvad dermed eger sammanhang

ombesörjes af en häradsstyrelse bestående af fem ledamöter —

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 7 Sand. 17 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

dertill äfven utses tre suppleanter — hvilken styrelse för inflytande och

omhänderhafda medel gemensamt ansvarar.

§ 2.

Häradsstyrelse utses sålunda:

1. Härad, som innefattar flera än en kommun, väljer genom dertill

i kommunalstämmorna utsedde valmän styrelseledamöter och suppleanter;

och

2. härad, som innefattar endast en kommun, väljer omedelbart

det föreskrifna antalet styrelseledamöter och suppleanter, enligt hvad för

val i kommunalstämma är stadgadt.

3. Höra delar af samma kommun till olika härad, väljer hvardera

delen styrelse till det härad den tillhör.

4. De i mom. 1 här ofvan omnämnde valmän utses bland dem,

som i kommunalstämma ega rösträtt, efter der gällande allmän röstgrund,

sålunda:

att en kommun med 1,000 invånare eller derunder utser 1 valman

med öfver 1,000 till och med 3,000 invånare 2 valmän

» » 3,000 » » » 6,000 » 3 »

» » 6,000 » » » 9,000 » 4 »

o. s. v. efter samma beräkning för Överskjutande folkmängd.

5. Höra delar af samma kommun till olika härad, väljer hvardera

delen valmän till det härad den tillhör.

6. Val till häradsstyrelse, der det bör genom valmän verkställas,

skall förrättas af kronofogden i orten å för sådant ändamål utlyst sammanträde.

7. Der valet sker omedelbart i kommunalstämma, skall det, der

så ske kan, verkställas å ordinarie decemberstämma.

§ 3.

1. Styrelsen utser inom sig ordförande, — vice ordförande och

kassaförvaltare väljas äfven af och inom styrelsen, att tjenstgöra för

den tid, de blifvit som ledamöter i styrelsen invalde.

2. Till ordförande i styrelsen kan äfven kronofogden i orten inväljas,

med öppen lemnad rätt att i öfverläggningarna men ej i besluten

deltaga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

3. Inträder kronofogden i styrelsen, bibehålies ändock, utom honom,

det i 1 § bestämda antalet (5) ledamöter.

4. Styrelseledamöterna väljas för fyra år.

5. Till sekreterare kan styrelsen utse äfven utom densamma stående

person.

6. Hälften af antalet, eller, om detta icke är jemnt, det antal,

som är närmast under hälften, utträde dock efter lottning vid häradets

andra ordinarie sammanträde. Afgår ledamot eljest under den för honom

bestämda tjenstgöringstiden, anställes fyllnadsval för den tid, som

fattas i den afgångnes tjenstetid.

7. Suppleanterna omväljas till hela antalet hvart annat år.

§ 4.

1. Vid besluts fattande gäller den mening, de flesta ledamöterna

biträda, och stanna lika röster mot lika, afgöres ärendet genom

lottning.

2. Styrelsen eger ej fatta beslut, om ej öfver halfva antalet ledamöter

äro närvarande. Styrelseledamot, som bär förfall, kalle suppleant

i sitt ställe att som ledamot inträda.

§ 5.

Sammanträde med häradet hålles hvarje år tredje lördagen i september

månad, hvartill kallelse sker på sätt och efter de grunder, som

i § 2 mom. 6 bestämts för sammanträde der i fråga.

Följande ärenden skola dervid förekomma:

a) Föredragning af revisionsberättelsen;

b) Föredragning af det i § 8 omnämnda förslag till inkomstoch

utgiftsstat;

c) De i § 2 omnämnda val;

d) Val af revisorer och revisorssuppleanter;

e) Ärenden, som af styrelseledamot före augusti månad till

ordföranden i styrelsen ingifvits och hvaröfver styrelsen har att till sammanträdet

sig yttra;

f) Fråga, som vid sammanträde väckes, hvilken dock bör i

allmänhet till ett kommande sammanträde bordläggas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

§ 6.

Extra sammanträde med häradet hålles efter samma grunder, som

för ordinarie sammanträde, då ordföranden finner sådant nödigt, eller

då öfver halfva antalet af styrelseledamöterna sig derom förena, eller

då revisorerna dertill finna anledning.

§ 7.

Räkenskaperna, som ställas på kalenderår, skola för revisorerna

vara tillgängliga inom februari månads utgång och revisionen verkställes

så tidigt, att räkenskaperna kunna till styrelsen återlemna» inom april

månads utgång, åtföljda af revisionsberättelse.

§ 8.

Styrelsen sammanträder hvarje år tredje lördagen i augusti månad

för att upprätta förslag till inkomsts- och utgiftsstat för kommande

året. Till detta sammanträde skall styrelsen i god tid söka förskaffa

sig uppgift från kronofogden på bristerna i häradets gemensamma vägunderhåll,

broar, vägvisare in. in. — Tillhör kronofogden ej styrelsen,

eger han ändock rätt att vid sammanträdet närvara och i öfverläggningarna,

men ej i besluten deltaga.

§ 9-

Kassaförvaltaren skall föra och afsluta häradets räkenskaper och

å styrelsens vägnar handhafva häradets kontanta medel efter de föreskrifter,

som af styrelsen lemnas, och sekreteraren åligger föra protokollet

vid så väl häradets som styrelsens sammanträden; dock eger styrelsen

att i öfrigt i dessa afseenden eller eljest i ärenden, som angå

häradets ekonomi, gifva de bestämmelser och vidtaga de åtgärder, hvartill

omständigheterna kunna föranleda
Så

väl räkenskaperna som protokollen skola i särskilda böcker

inbindas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

5

§ 10.

Styrelsen skall, då så erfordras, ombesörja, att medel till beslutade

utgifter efter lag debiteras och uppbäras i sammanhang med

kronoutskylderna. Kassaförvaltaren uppbär medlen och emottager redovisning

derför af vederbörande uppbördsman.

§ 11.

Inom fjorton dagar efter hvarje sammanträde skall det dervid

förda protokoll justeras af dertill utsedde justeringsmän.

§ 12.

Der flera härad äro förenade till ett tingslag, skola sådana frågor,

som angå hela tingslaget, upptagas och afgöras af de olika häradenas

styrelser gemensamt. Kallelser till sådant sammanträde utfärdas och

ordet föres dervid af ordföranden i den häradsstyrelse, som representerar

det folkrikaste häradet i tingslaget.

§ 13.

Vid häradets så väl ordinarie som extra sammanträden föres ordet

af kronofogden.»

Som bekant var införandet af särskild kommunalrepresentation

för härad eller tingslag ifrågasatt inom den komité, som afgaf förslag

till nu gällande kommunallagar, likasom ock under ärendets behandling

hos Rikets ständer, ehuru på båda ställena utan framgång.

Äfven sedermera hafva inom Riksdagen röster höjts för en sådan

anordning. Vid 1870 års riksdag framlade lagutskottet, med anledning

af uti ämnet väckta motioner, ett utförligt förslag till »författning angående

häradsfullmägtige», hvilket emellertid blef al båda kamrarne

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

afslaget, af Första Kammaren med 71 röster mot 20, livilka voro för

återremiss, och af Andra Kammaren utan votering. Vid 1874 års riksdag

återupptogs frågan uti en afgifven motion med påyrkande af »en

författning,, hvarigenom stadgas, att, der härad vill åt fullmägtige öfverlemna

att inför häradsrätt handlägga och besluta om häradets gemensamma

angelägenheter, sådant skall vara tillåtet, och att ett sådant

beslut skall gälla för en tid af fem år». Motionen afstyrktes af lagutskottet,

och utlåtandet, som af Första Kammaren återförvisades med

35 röster mot 33, hvilka afgåfvos för bifall, blef af Andra Kammaren

utan votering godkändt.

År 1881 väcktes å nyo i ämnet eu motion, hvaruti föreslogs, bland

annat, att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om framläggande

af förslag till sådana bestämmelser, hvarigenom ett ordnadt kommunalväsen,

med afseende å så väl beslut som uppbörd och redovisning inom

häradet eller tingslaget kunde åstadkommas. I häröfver afgifvet utlåtande

(n:o 32, första punkten) anförde lagutskottet:

»För sin del anser emellertid utskottet särskild kommunalrepresentation

för häradet (tingslaget) fortfarande obehöflig, ja till och med

skadlig.

Obehöflig synes saken, om man närmare betraktar de administrativa

och ekonomiska åligganden, till hvilka härad är förbundet.

De vigtigaste af de liäradena ålagda besvär torde vara: dels byggande

och underhåll af tingshus och häradsfängelse (B. B. 26: 4) samt

af gästgifvaregård (B. B. 28: 2) — hvilket senare stadgandes tillämpning

dock enligt § .60 i kongl. stadgan angående skjutsväsendet den

31 maj 1878 tills vidare hvilar — dels ock anläggande af lands- och

häradsvägar, der sådana finnas erforderliga, och deras underhåll sommar-

och vintertiden, med ty åtföljande skyldighet att bygga och underhålla

broar, uppsätta och underhålla milstenar och visare samt verkställa

snöplogning (B. B. 25).

bill ärenden, som i (ifrigt höra till häradsmenighets handläggning och

utförande, torde kunna räknas: vården och tillsynen öfver härads skogsallmänningar

och hushållningen med dem, begagnande af allmänuingsfisken,

anstalter för rofdjurs dödande, öfverenskommelse rörande snöploglag,

användningar af häradets saköresmedel, lönande af häradstjenare

samt understundom föreningar om brandstods utgörande.

Till hjelp vid sina ekonomiska angelägenheters ombesörjande

hafva liäradena att använda vissa inkomster, hufvudsakligen bestående

af häradsallmänningarnes afkastning, af väg-, bro- och färgpenningar

i vissa fall samt af ersättning för mistade andelar i böter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

Beträffande dessa häradenas administrativa och ekonomiska åligganden,

bör det ej undgå uppmärksamheten, att besvären äro grundade

på allmän lag och häradena förpligtade att den fullgöra till det mått

och i den ordning, som uti lagen bestämmes. I fråga om dessa synes

följaktligen en häradsrepresentation vara obehöflig. Hvad angår häradenas

öfriga angelägenheter, så skall för häradsallmänningarna enligt

förordningen den 29 juni 1866 särskild allmänningsstyrelse utses, och

för dem af återstående angelägenheter, hvilka fordra mera oafbruten

tillsyn, torde, såsom ock vanligen är förhållandet, ombesörjandet lämpligast

ske af särskilda styrelser eller för ändamålet utsedde komiterade.

De beslut eller yttranden af häradsborna, som i öfrigt kunna erfordras,

äro merendels af tillfällig natur och synas hädanefter som hittills kunna

med minsta omgång och olägenhet fattas eller gifvas inför häradsrätten

eller Kongl. Maj:ts befallningshafvande medelst särskilt för hvarje tillfälle

valda sockneombud, hvilka hafva närmare kännedom om det

ärende, de skola behandla, och af sina kommittenter kunna erhålla efter

förhållandena lämpade instruktioner.

Införandet af en särskild häradsrepresentation skulle dessutom i

flera afseenden kunna verka skadligt.

Många om icke de flesta af de ärenden, som skulle af denna representation

handläggas, äro af den beskaffenhet, att de endast röra egare

eller innehafvare af i mantal satt jord; och att en representation, utsedd

jemväl af andi-a, än sådana egare eller innehafvare, skulle besluta

om kostnader, som drabbade dessa allena, samt sköta angelägenheter,

som ensamt rörde dem, kan icke tillstyrkas. Flera af de ofvan såsom

ofta för häradet gemensamma uppräknade bestyr röra ock på flera orter

endast delar af häradet (tingslaget) eller andra af härads- eller tingslagsindelningen

oberoende samfälligheter. Så är t. ex. ofta fallet med

indelning till brounderhåll, snöploglag o. s. v. I så fall kunde det icke

vara lämpligt, att beträffande dessa häradets (tingslagets) representation

i sin helhet skulle besluta.

Slutligen skulle den skadliga följd kunna uppstå af en särskild

häradsrepresentation, att dels denna lätteligen kunde råka i flerehanda

svårlösta kollisioner med vederbörande landsting, dels ock blotta tillvaron

af en sådan kunde förlamande inverka å landstingets omsorger

för landstingsområdets olika delar, enär dessa hvar för sig ju egde sina

egna målsmän med fristående beslutanderätt.»

På dessa grunder fann utskottet sig icke kunna tillstyrka det

väckta förslaget i denna del, utan hemstälde, att motionen, i hvad den

angick frågan om åstadkommande af särskild kommunalrepresentation

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

för härad eller tingslag, icke måtte föranleda till någon Riksdagens åtgärd.

Denna utskottets hemställan blef af båda kamrarne utan votering

godkänd.

Deremot beslöt Riksdagen, i enlighet med lagutskottets hemställan

i andra punkten af samma utlåtande, att i skrifvelse anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t i nåder förordna, att kronobetjent, som besörjer uppbörd

af de inom härad eller tingslag utdebiterade medel, skall'' å första

rättegångsdag^ af höstetinget hvarje år, eller i de orter, der hösteting

icke hållas, å annan af Kongl. Maj:t bestämd lämplig tid, till häradsrätten

ingifva redogörelse för de af honom inom häradet eller tingslaget

för dess gemensamma behof utdebiterade och uttagna medel, för hvilka

handlingars granskning häradsrätten då utser tre revisorer, samt att

revisionsberättelsen jemte handlingarna bör i allmänhet inom årets slut,

men i de orter, der hösteting icke hållas, å annan af Kongl. Maj:t bestämd

lämplig tid, genom revisorernas försorg aflemnas till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande för kungörande i hufvudsakliga delar af revisionsberättelsens

innehåll, äfvensom för vidtagande af de åtgärder i

öfrigt, hvartill berättelsen kan gifva anledning.

I anledning af Riksdagens den 7 april 1881 aflåtna skrifvelse

(n:o 31) af anförda innehåll utfärdades den 30 i sistnämnda månad

kong], kungörelsen angående redovisning för uppbörd af häradsmedel.

Då genom denna författning de fördelar, som med förslaget om

särskilda häradsstyrelser åsyftas, i icke obetydlig mån vunnits, och då

lagutskottet på de år 1881 anförda skäl anser inrättandet af sådana

styrelser olämpligt, hemställer utskottet,

att herr P. Erssons förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1890.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.