Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion om ändrad lagstiftning angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och här ads fängelse.

1890-03-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1890:32, Utlåtande, i anledning af vackt motion om ändrad lagstiftning angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och här ads fängelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

1

N:o 32.

Ant. till Riksd. kansli den 17 mars 1890, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af vackt motion om ändrad

lagstiftning angående skyldighet att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll af tingshus och här ads fängelse.

Genom lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfångelse den 26 september 1884 är

stadgadt, att i kostnaden för uppförande och underhåll af sådan byggnad

skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder, deltaga,

för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel

af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal,

skall det bortfalla.

I en inom Andra Kammaren afgifven och af kammaren till lagutskottet

hänvisad motion, n:o 18, föreslår herr J. Bengtsson i Gullåkra,

att, med ändring af hvad i lagen af den 26 september 1884 stadgadt är,

Eiksdagen ville för sin del antaga följande lag angående skyldigheten att

deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

»I kostnaden för byggnad och underhåll af sådana byggnader skola

alla de, hvilka inom häradet eller tingslaget erlägga kommunalutskylder,

deltaga efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder finnes stadie.

till Riksd. Prot. 1S90. 7 Sami. 18 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

gad; ocli skola vid förefallande behof dessa bidrag genom kommunalnämndens

ordförande af kommunens kassa utbetalas, enligt den af häradets

förtroendemän uppgjorda och honom tillstälda uppbördslängd, på tid och

ställe som af dem bestämmas.»

Till stöd för sitt förslag anför motionären hufvudsakligen, att det

vore principielt rätt, att alla, som droge lika fördel af vare sig den ena

eller andra af våra samhällsinstitutioner, också borde i lika mån bidraga

till upprätthållande af desamma, samt att ingen kunde påstå, att fastighetsegarne

hade större behof eller fördel af tingshus och häradsfängelse än

andra skattskyldige.

Den fördelning af ifrågavarande byggnadsskyldighet, som genom

1884 års lag faststäldes, tillkom, såsom bekant, på grund af ett efter

långvariga meningsbrytningar framstäldt medlingsförslag. Till stöd för

detta förslag anförde lagutskottet vid 1884 års riksdag, att egandet af

andra beskattningsföremål än fastighet icke innehure samma stadigvarande

intresse, och att, med den större rörlighet dessa beskattningsföremål

företedde, de understundom kunde komma att med kort mellantid inom

olika tingslag deltaga uti kanske ganska betydliga kostnader för ifrågakommande

byggnad och underhåll af tingshus och häradshäkte, samt

följaktligen skulle kunna komma att jemförelsevis för tungt i nu förevarande

afseende beskattas, derest de skulle deltaga i skyldighetens utgörande

med hela det dem åsätta fyrktal; hvarför utskottet ansåg en nedsättning

till deltagande med allenast en fjerdedel af det åsätta fyrktalet kunna för

dem medgifvas. Om man nu också icke kan med bestämdhet påstå, att

just denna fördelning är den principielt rätta, synas dock skäl tala för

densammas bibehållande. Samma grund har nemligen blifvit antagen för

utgörandet af annan kommunal byggnadsskyldighet, såsom i fråga om

byggnad och underhåll af prestgård enligt lagen den 1 maj 1885 samt

af kyrka och sockenstuga enligt lagen den 12 juni samma år. Då den

byggnadsskyldighet, hvarom de båda sistnämnda lagarne handla, utan

tvifvel är af långt större betydenhet än den, som i motionen afses, synes

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

3

anledning saknas att, derest en ändring af fördelningen skulle anses

lämplig, göra början med den sistnämnda, om också i några landsdelar

skyldighet att bygga prestgård icke åligger församlingen, och kyrkobyggnadsskyldigheten

med afseende å särskilda förhållanden kännes mindre

betungande än annorstädes.

Slutligen vill utskottet likasom vid flera föregående tillfällen, då

dylika förslag förelegat, erinra derom, att nya lagberedningen i sitt betänkande

angående rättegångsväsendets ombildning (fjerde delen, sid. 241

och följande) föreslagit hela den ifrågavarande byggnadsskyldighetens

öfverflyttande på staten; och torde detta förslag i sammanhang med frågan

om domstolsorganisationen komma under statsmagternas pröfning.

Då utskottet således icke kan finna lämpligt, att någon ändring nu

vidtages i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad och

underhåll af tingshus och härad sfängelse, hemställer utskottet,

att herr J. Bengtssons förevarande motion icke må

vinna Eiksdagens bifall.

Stockholm den 17 mars 1890.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation

af herrar H. Andersson i Xöbbelöf, C. Persson i Stallerhult och A. Nilsson

i Rinkaby, hvilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.